Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsmiljön på akutmottagningen : En litteraturöversikt med kvalitativ ansats

Sjuksköterskans erfarenheter av

arbetsmiljön på akutmottagningen

− En litteraturöversikt med kvalitativ ansats

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Sara Nensén & Oskar Önnerby HANDLEDARE:PerOdestrand

Sammanfattning

Bakgrund: Akutmottagningen är den plats där personer med akuta skador tas emot

och vårdas. Sjuksköterskans arbete på akutmottagningen styrs av lagar och riktlinjer. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter för att upprätthålla en säker vård är att bedöma, sortera och prioritera patienterna som inkommer till akutmottagningen.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av sin arbetsmiljö på

akutmottagningen.

Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Sammanställningen är

av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades induktivt med hjälp av Fribergs modell i fem steg.

Resultat: Analysen av resultatet gav sammanlagt tre huvudteman med totalt sex

underteman. Huvudtemat “Hög arbetsbelastning” innehållande undertemana “Stort patientflöde” och “Bemanning och skiftarbete. Huvudtemat “Individuella aspekter” innehållande undertemana “Personliga hälsan” och “Emotionella reaktioner” samt huvudtemat “Behovet av stöd” med undertemana “Funktionellt ledarskap” och “Kollegialt samarbete”.

Slutsatser: Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsmiljön påverkas av

arbetsbelastningen, individuella aspekter samt av stödet från kollegor och chefer. Sjuksköterskorna upplever att arbetsmiljöfaktorerna som ovan nämnts påverkar omvårdnaden och deras möjlighet att ge säker vård.

Summary

Title: The nurses experience of the working environment at the emergency

department -a literature review with a qualitative approach.

Background: The emergency department is the place where patients with acute

illness and injuries are taken in and taken care of. The nurses work in the emergency department is controlled by laws and guidelines. One of the nurses most important duty in maintaining safe care is to assess, sort and prioritize the patients who are admitted to the emergency department.

Aim: The aim of the study was to describe nurses experience of their work

environment in emergency departments.

Method: A qualitative literature review with inductive approach. The compilation

consists of ten scientific articles with qualitative design. The articles were inductively analysed using Friberg’s model in five steps.

Results: Analysis of the result yielded a total of three main themes with six

subthemes. “High workload” containing subthemes “Substantial patient flow” and “Staffing and shift work”. “Individual aspects” including subthemes “Personal health” and “Emotional reactions” and main theme “Need of support” containing subthemes “Functional leadership” and “Collegial cooperation”.

Conclusion: The nurses experience of the work environment is affected by the

workload, individual aspects and by support from colleagues and managers. Nurses felt that the work environment factors mentioned above affect their ability to provide safe care.

Innehållsförteckning

Inledning...1

Bakgrund...1

Arbetsmiljö

...1

Akutmottagningen

...2

Sjuksköterskans roll på akutmottagningen

...3

Teoretisk anknytning: Säker vård

...4

Syfte...6

Metod...6

Design

...6

Urval och datainsamling

...6

Dataanalys

...7

Etiska överväganden

...8

Resultat...9

Hög arbetsbelastning

...9

Individuella aspekter

...11

Behovet av stöd

...12

Diskussion...13

Metoddiskussion

...13

Resultatdiskussion

...16

Slutsatser...19

Kliniska implikationer...

19

Referenser...20

Bilagor

Bilaga 1. Sökmatris Bilaga 2. Artikelmatris Bilaga 3. Granskningsprotokoll

1

Inledning

Under 2018 skedde uppskattningsvis 1,9 miljoner patientbesök på Sveriges akutmottagningar av personer 19 år eller äldre (Socialstyrelsen, 2019). Trots att patientbesöken är en minskning till antalet jämfört med tidigare år så har väntetiden på akutmottagningen ökat till ett snitt på 3 timmar och 39 minuter (Inspektionen för vård och omsorg, 2019). Vid tillsyner har det konstaterats att i Sverige finns det några gemensamma patientsäkerhetsrisker på akutmottagningarna som berör just sjuksköterskors arbetsmiljö såsom, bristande bemanning, långa arbetspass, hög arbetsbelastning och otillräckliga lokaler (Inspektionen för vård och omsorg, 2015). Denna studie ämnar beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljön på akutmottagningar. Studien vänder sig till både redan yrkesverksamma och blivande sjuksköterskor som vill få en inblick i andra sjuksköterskors erfarenheter av arbetet på akutmottagningar.

Bakgrund

Arbetsmiljö

I denna studie är det den fysiska, psykiska samt den sociala arbetsmiljön på akutmottagningar som avses att studeras. Arbetsmiljön för sjuksköterskor kan innehålla olika arbetsmiljörisker. Några av dessa risker kan vara smitta, en hög nivå av psykiskt och fysiskt arbete vilket kan bidra till negativa konsekvenser (Arbetsmiljöverket, 2018). Oavsett om man arbetar som sjuksköterska på en akutmottagning eller med något helt annat så finns det emellertid lagar som styr arbetsmiljön. För att undvika att anställda arbetar för mycket eller för långa pass finns det i Sverige en arbetstidslag (1982:673). Lagen består av en mängd olika punkter som kan användas som styrdokument för vilka regler en arbetstagare och arbetsgivare har att förhålla sig till när det kommer till bland annat dygnsvila, vila mellan pass, övertid och hur en arbetstagare kan beordras in utanför arbetstid. Enligt 2 kap. 1 § i arbetsmiljölagen (SFS: 1977:1160) så ska arbetsplatsen vara av god miljö vilket ska leda till att det arbete som utförs inte ska påverkas negativt. De rådande arbetsförhållandena ska ej vara fysiskt eller psykiskt missgynnsamma. Arbetsmiljöverket har tagit fram föreskrifter och därtill allmänna råd som bland annat rör den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetstid, arbetsbelastning,

2 kränkande särbehandling och systematiskt arbetsmiljöarbete är punkter som behandlas. Till varje område finns det allmänna råd om hur, främst arbetsgivaren, skall applicera de olika delarna in i verksamheten (AFS 2015:4). På arbetsplatser där både anställda och arbetsgivare arbetar med och för en god arbetsmiljö mer systematisk har också patientsäkerheten varit god. Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas bland annat att upprätta en policy för arbetsmiljön samt informera alla på arbetsplatsen om densamma. Att löpande göra riskbedömningar i arbetsmiljön samt åtgärda och utvärdera dessa (Arbetsmiljöverket, 2020).

Akutmottagningen

Akutmottagningar är den plats där människor med akuta sjukdomar eller skador tas emot och vårdas. En akutmottagning bemannas bland annat med läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och administrativ personal. Beroende på sökorsak är det vanligt att det sker en uppdelning av patienterna i olika huvudområden såsom ortopedi, medicin och kirurgi vilket täcker in de flesta patienter. Skulle det egna sjukhuset ha begränsad kapacitet vad gäller plats eller sakna kompetens för vissa allvarligare sjukdomstillstånd kan det dock bli aktuellt att remittera patienten vidare till ett annat sjukhus. Inom akutmottagningens lokaler finner man vanligen; ambulansintag, väntrum för sittande patienter, väntrum för liggande patienter, reception, sjuksköterske- respektive läkarexpeditioner, undersöknings- och behandlingsrum, akutrum och diverse förråd samt utrymmen för att rengöra utrustning (Wikström, 2018). Det är ofta ett ojämnt flöde av patienter till akutmottagningen där det vid storhelger eller i samband med första halkan kan ses en ökning av besök. Sett till dygnets timmar är ofta lite lugnare på natten och tidiga morgonen. Från morgonen och fram till eftermiddagen ökar besöken med en topp under eftermiddagen eller framåt kvällen för att sedan successivt minska framåt och under natten. Beroende på årstid är också typen av skador varierande, ett exempel är skador till följd av motorcykelolyckor som ökar signifikant under de varmare månaderna (Kahramansoy, Erkol, Gürbüz, Kurt, Korkmaz, Ikiz, 2012). Det ojämna och förhållandevis stora flödet av patienter medför att akutmottagningen ibland blir överbelagd det vill säga att fler patienter tas emot än vad det finns fysisk plats eller arbetskraft att hantera (Fatovich, Nagree & Sprivulis, 2005). Arbetsmiljöverket har gjort tillsyn på sextio sjukhus som har en akutmottagning. Det visade sig att

3 överbeläggningar var så pass vanligt att det anses vara ett normaltillstånd. Det konstaterades också att det i många fall var så att lokalerna inte var anpassade för vårdbehovet medan de rum som var anpassade många gånger fylldes med fler patienter än vad som var tänkt (Arbetsmiljöverket, 2012). Det ökade patientflödet till akutmottagningar är ett fenomen som kan ses över hela världen och där orsakerna tillsynes verkar vara komplexa (Di Somma, Paladino, Vaughan, Lalle, Magrini & Magnanti, 2015).

Sjuksköterskans roll på akutmottagningen

Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad. Inom huvudområdet omvårdnad har det genom Quality and Safety Education for Nurses (QSEN) definierats sex underkategorier som berör sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Quality and Safety Education for Nurses (QSEN) var ett projekt som startades 2007 med syfte att utveckla kvalitet och säkerhet inom sjuksköterskeyrket. QSEN har definierat sex kompetensområden som grundar sig i de kategorier som Institute of Medicine (IOM) definierade redan 2003. De sex kompetensområdena är personcentrerad omvårdnad,

samverkan i team, evidensbaserad vård, informatik, kvalitetsförbättring och säkerhet (Sherwood & Zomorodi, 2014). Det är sjuksköterskans uppgift att arbeta

utifrån dessa kompetensområden på akutmottagningen. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter på akutmottagningen är att i samband med patientens ankomst samt löpande utföra en triagering. Triage innebär att det sker en sortering och prioritering av patienterna där den med störst och mest brådskande behov skall tas om hand först (Christ, Grossman, Winter, Bingisser & Platz, 2010). Att den med störst vårdbehov tas om hand först regleras i Sverige i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Personlig lämplighet och arbetslivserfarenhet kan spela en viktig roll då det är gynnsamt för patientsäkerheten att kunna ta snabba, korrekta beslut men även att vara bekväm med både korta men förhållandevis många patientrelationer samt att hantera flertalet arbetsuppgifter parallellt (Forsberg, Muntlin Athlin & Schwarz, 2015). I de stunder där det är som mest hektiskt på en akutmottagning kan både det faktiska vårdandet samt väntetiderna kortas ned om sjuksköterskan är rutinerad. En anledning beror på att bedömningar exempelvis inte konsulteras med kollegor i lika höga grad som när en yngre eller mer oerfaren kollega har huvudansvaret (Kuntz & Sülz, 2013). Media har emellertid skapat en glorifierad bild av akutsjukvård de senaste

4 åren där den enskilda vårdgivaren ses som dagens hjälte efter att ha gjort en god insats. I verkligheten handlar det om en gemensam insats och ett samarbete mellan flera olika vårdprofessioner som fokuserar på sina egna specialistområden (Grover, Porter & Morphet, 2017).

Teoretisk anknytning: Säker vård

En säker vård är given skickligt och i rätt tid, den är effektiv, rättvis och med fokus på personcentrering (Barnsteiner, 2013). För att främja en säker vård är det viktigt att det finns tillräckligt med personal och utrustning nog. Risken för vårdskador ökar vid en minskad tillsyn från sjuksköterskor eller brist på sjukvårdsmaterial (Twigg, Gelder & Myers, 2015).I patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår att sjuksköterskan själv bär ansvaret för hur hen utför sina arbetsuppgifter. Sherwood & Zomorodi (2014) påpekar detsamma och att sjuksköterskan skall ta ansvar för att bidra till att det finns en säkerhetskultur på arbetsplatsen. En säkerhetskultur innefattar effektivt teamarbete och att vara icke-bestraffande med fokus på vad som blev fel istället för vem som gjorde fel i de fall där en eventuell vårdskada uppstår. Ansvarstagande, öppenhet samt involverandet av patienten är andra delar som ingår i en säkerhetskultur. För att upprätthålla en säker vård har det visats sig vara hjälpsamt för sjuksköterskor att bland annat använda sig av standardiserad kommunikation, exempelvis strukturen. SBAR: Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation. Utöver SBAR-strukturen är användandet av olika mätinstrument, checklistor eller formulär för att göra bedömningar och utföra olika åtgärder ett sätt att upprätthålla en säker vård (Barnsteiner, 2013). Dagens utveckling av digitala journaler har dessutom bidragit till att omvårdnaden förbättrats genom olika stödfunktioner finns kopplat till journalsystemen. Varningssignaler och påminnelser hjälper sjuksköterskan bibehålla en god patientsäkerhet i hens dagliga arbete (Warren, 2013). När patienter förflyttas från en vårdform till en annan, exempelvis från akutmottagningen till en sjukvårdsavdelning, är det särskilt viktigt att förhålla sig till den standardiserade kommunikationen både muntligt och skriftligt för att bibehålla en hög patientsäkerhet (Barnsteiner, 2013). Bristande kommunikation och dokumentation har vid tillsyn på akutmottagningar visats sig vara de två vanligaste orsakerna till Lex Maria anmälningar (Inspektionen för vård och omsorg, 2019).

5

Problemformulering

Akutmottagningen har en oförutsägbar arbetsbelastning i och med att patientflödet inte går att kontrollera därtill är det komplicerad vård som skall ges under intensiva förhållanden med syfte att rädda liv (Durgun & Kaya, 2018). Det finns tidigare studier som berör sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningar men de är då ofta inriktade på specifika områden såsom hot och våld samt specifika hälsoproblem som drabbar sjuksköterskor. Studier som innefattar sjuksköterskans erfarenheter av akutmottagningens arbetsmiljö i sin helhet verkar däremot var bristfälligt forskat kring.

6

Syfte

Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av sin arbetsmiljö på akutmottagningen.

Metod

Design

Detta är en litteraturöversikt innehållande kvalitativa resultatartiklar med induktiv ansats. En litteraturöversikt innebär att det skapas en överblick av ett avgränsat område genom sammanställning av redan publicerade forskningsresultat (Friberg, 2017). Då sjuksköterskans erfarenhet av problemområdet är i fokus är kvalitativ metod bäst lämpad. Kvalitativ metod innebär att fokus ligger på innebörder och samband framför data och statistik. En induktiv ansats tar sin utgångspunkt i det empiriska materialet och resultatdelen diskuteras i resultatdiskussionen i förhållande till den teori som valts ut (Alvehus, 2013; Henricsson & Billhult 2017).

Urval och datainsamling

Databaserna CINAHL som innehåller artiklar inom omvårdnadsvetenskap och MEDLINE som innehåller artiklar inom omvårdnadsvetenskap och medicin användes för att söka efter vetenskapliga artiklar (Karlsson, 2017). Vid alla sökningar användes Boolesk söklogik. Boolesk söklogik innebär att sökorden bundits samman med AND och OR (Östlund, 2017). I den första sökningen användes även trunkering. Trunkering innebär att olika ändelser på sökorden inkluderas genom att använda en asterisk (*) (Forsberg & Wengström, 2016). I den andra sökningen gjordes även en kontroll av dubbletter, se bilaga 1 (Henricsson, 2017).

Det har genomförts olika sökningar för att finna artiklar som svarar mot syftet där tre olika sammansättningar av sökord har använts i de två databaserna. I den första sökningen användes följande sammansättning av sökord: Nursing experience* AND working enviroment* OR occupational health* AND emergency*. Sökorden som användes i den andra sökomgången var: nurse experience OR nurse perception OR

7 nurse attitudes AND work environment OR work environments OR working conditions OR working condition OR occupational health AND emergency department. Den tredje och sista sökningen som gjordes innehöll följande sammansättning av sökord och genomfördes endast i databasen CINAHL: Patient safety in nursing AND emergency department OR emergency room AND experience OR perceptions. En sökmatris återfinns i bilaga 1.

De inklusionskriterier som användes var sjuksköterskor på akutmottagningar i hela världen. De exklusionskriterier som användes var: specialistsjuksköterskor, andra professioner, andra anställda inom avdelningen, patienter eller anhöriga. Avgränsningar som har använts är peer-reviewed, samt att artiklarna är skrivna på engelska. Artiklar som inkluderats i sökningarna är publicerade mellan åren 2009 och 2019. Lämpliga artiklar har sedan granskats enligt den kvalitetsgranskningsmall som Hälsohögskolan i Jönköping utarbetat, se bilaga 3.

Vid de olika sökningarna har titel och abstract lästs igenom för att hitta artiklar som svarar mot syftet. Artiklar som ansågs relevanta för denna studie har därefter genomgått en kvalitetsgranskning, se bilaga 3. Kvalitetsgranskningen omfattades av två olika delar där 4/4 poäng krävdes i den första delen. För den andra delen beslutades att en gräns på 6/8 skulle krävas för att artikelns skulle inkluderas i resultatet. De artiklar som uppfyllde kraven vid kvalitetsgranskningen har därefter lästs igenom i sin helhet av båda författarna var och en för sig.

Dataanalys

Dataanalysen är gjord i enlighet med Fribergs (2017) modell i fem steg. Inledningsvis lästes de tio artiklarna igenom i sin helhet av båda författarna. I enlighet med Henricsson & Billhult, (2017) har fokus lagts på artiklarnas resultatdel vid genomläsning. I steg två identifierades artiklarnas respektive huvudfynd detta genomfördes likaledes enskilt. I steg tre skrevs sedan nyckelfynden upp, på engelska, i en gemensam lista. Här fördes diskussion kring likheter och olikheter avseende fynden. När samtliga artiklars huvudfynd ansågs vara listade översattes de till svenska.

8 Enligt Friberg (2017) skall resultatfynden i steg fyra sedan jämföras och ställas mot varandra för att så småningom skapa nya huvudteman och underteman. Detta arbete gjordes genom diskussion i ett gemensamt Google-drive dokument. Liknade fynd staplades ihop och bildade nya smågrupper som sedan kategoriserades upp i lämpliga huvud- samt underteman. Arbetet med huvud- samt undeteman har reviderats flertalet gånger samt efter inkomna synpunkter vid ett handledningstillfälle och efter respondering. Slutligen, steg fem enligt Fribergs modell, sammanställdes efter analys ett resultat innehållande tre huvudteman och sex underteman. Genom hela dataanalysen har studiens syfte varit i fokus (Henricsson & Billhult, 2017).

Det finns en risk att förförståelse påverkar analysförmågan. Förförståelse innebär att författarna har en förkunskap om området som ska studeras (Priebe & Landström, 2017). Denna är viktig att belysa då egna erfarenheter samlats in genom media, personliga besök på akutmottagningar och genom sjuksköterskeutbildningen. Förförståelsen diskuterades och eftersom målet med studien var att den skulle vara vetenskapligt legitim, så sattes det som mål att åsidosätta förförståelsen, så långt det var möjligt, för att ge rum för ny information om ämnet.

Etiska överväganden

För litteraturöversikter som genomförs på högskola på grundnivå krävs inget etiskt godkännande (Sandman & Kjellström, 2018). Samtliga artiklar som valts ut i denna studie har dock granskats så att de blivit godkända av en etisk nämnd. För att få ett sådant godkännande krävs exempelvis att studien följer vissa lagkrav (Henricsson, 2017). Utöver det finns det fyra forskningsetiska principer, informationskravet,

konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet. Informationskravet

handlar om att deltagare i en studie skall informeras om att deltagandet är frivilligt och när som helst kan avbrytas. Konfidentialitetskravet handlar om att deltagares personuppgifter inte skall komma någon utanför studien tillhanda. Nyttjandekravet syftar till att säkerställa att de uppgifter som samlas in endast används i forskningssyfte och inte förs vidare till exempelvis kommersiellt bruk. Slutligen finns samtyckeskravet där forskaren skall inhämta samtycke ifrån de som deltar i studien (Vetenskapsrådet, 2002).

9 Forskningsetik är essentiellt att författarna innehar, annars minskar legitimiteten i arbetet drastiskt. Detta är en kvalitativ litteraturöversikt vilket innebär att författarna inte kommit i direktkontakt med någon människa. Däremot fördes löpande diskussioner gällande etiska reflektioner, då författarna annars lätt kan påverka arbetet och skapa en felaktig bild av området som studeras. För att undvika att resultatet vinklas felaktigt har artiklarna först lästs igenom separat av båda författarna (Sandman & Kjellström, 2018).

Resultat

Analysen av de tio vetenskapliga artiklarna resulterade i tre huvudteman med totalt sex underteman. Se figur 1 nedan.

Figur 1. Studiens huvudteman och underteman

Huvudteman Underteman Hög arbetsbelastning Stort patientflöde

Bemanning och skiftarbete

Individuella aspekter Personliga hälsan Emotionella reaktioner

Behovet av stöd Funktionellt ledarskap Kollegialt samarbete

Hög arbetsbelastning

Stort patientflöde

Sjuksköterskornas erfarenhet av sin arbetsmiljö på akutmottagningen visade på en överbelastning på grund av ett högt patientflöde som i sin tur ledde till att ständiga omprioriteringar behövde göras. Sjuksköterskorna beskrev att överbelastningen kopplades till att in- och utflödet av patienter var så stort att det var svårt att ha kontroll på alla enskilda individer (Yuwanich, Sandmark & Akhyan, 2016; Enns & Sawatzky, 2016). De ansåg att deras möjlighet att kunna ge säker vård till patienterna minskade när de skulle prioritera bland patienterna och när de behövde behandla flera patienter parallellt (Yuwanich et. al. 2016; Enns & Sawatzky, 2016). När patienter med ett ökande behov av vård inte flyttades över till intensivvårdsavdelningen, så

10 uppfattade sjuksköterskorna att patientsäkerheten sjönk samt att deras individuella stressnivå steg, vilket påverkade kvalitén på omvårdnaden negativt enligt dem själva (Eriksson, Gellerstedt & Hillerås, 2017; Yuwanich et. al. 2016). Det var svårt att följa rutiner enligt sjuksköterskorna då akutmottagningen inte var avsedd för att ha patienter över en längre tid. Till följd genererade detta enligt sjuksköterskorna en utmaning att hålla koll på patienternas individuella behov för medicin, vätskeintag, matintag, toalettbesök och mobilisering (Eriksson, Gellerstedt & Hillerås, 2017). Utöver ett högt patientflöde var sjuksköterskornas erfarenhet att det fanns en acceptans till förekomst av våld på akutmottagningen då det alltid förekom en risk att våldsbenägna patienter eller anhöriga skulle besöka mottagningen. Det var inte ovanligt att patienter som var drogpåverkade eller alkoholpåverkade var mer våldsamma enligt personalen. Situationen blev ofta värre, enligt sjuksköterskorna, när denna grupp patienter fick vänta på vård (Wolf, Delao & Perhats, 2014). Både fysiskt och psykiskt våld är en betydande stressfaktor enligt sjuksköterskorna (Rozo, Olson & Thu, 2017; Yuwanich et. al. 2016).

Bemanning och skiftarbete

I studien framkom det att sjuksköterskorna erfor att det fanns en brist på kompetent personal inom akutmottagningarna, då många av sjuksköterskorna var nyexaminerade och utan tidigare arbetslivserfarenhet (Enns & Sawatzky, 2016). Med kompetent personal så ansåg sjuksköterskorna att det var mindre stressigt på akutmottagningen. Det visade sig inte bara vara kompetens och tidigare erfarenheter som var viktigt för att ha en bra erfarenhet när de arbetade med kollegor. Individuella karaktärsdrag så som att vara intresserad i att arbeta på akutmottagningen, vara ansvarstagande, ha fysisk styrka och att ha god självkännedom beskrevs också som viktigt (Vasli & Dehghan-Naveri, 2015). Risken, enligt sjuksköterskorna med en underbemannad personalstyrka var att om ett flertal patienter med stora behov skulle infinna sig på mottagningen samtidigt så skulle patientsäkerheten sjunka. Anledningen var enligt sjuksköterskorna att de skulle få svårt att hinna vårda ett flertal patienter med akuta behov samtidigt (Vasli & Dehghan-Naveri, 2015; Wolf, Perhats, Delao, Clark & Moon, 2017b). Det som sjuksköterskorna ansåg vara mest ansträngande med skiftarbete var den beordrade övertiden som tvingade dem att arbeta övertid när annan personal inte kom till sina pass. Detta tyckte de var

11 orealistiskt och ohälsosamt speciellt när de blev tvingade att arbeta övertid flera dagar i rad (Enns & Sawatzky, 2016). En kultur som fanns mellan sjuksköterskorna var att det ansågs vara en svaghet när de uttryckte sig vara trötta efter att ha jobbat övertid flera dagar eller flera skift i rad. Sjuksköterskorna beskrev att det fanns en mentalitet att den som jobbat flest och tuffast pass var bäst och att man inte skulle klaga (Wolf, Perhats, Delao & Clark, 2017a). Sjuksköterskorna ansåg att den mest uppenbara vägen för att förbättra arbetsmiljön var att anställa fler sjuksköterskor (Wolf et. al. 2017b).

Individuella aspekter

Personliga hälsan

Sjuksköterskorna tyckte att det var viktigt att matcha sitt privatliv med vilken typ av anställning samt arbetsplats de valde, då arbetet skiljer sig beroende på storleken på sjukhusen (Van Osch et al. 2017). Sjuksköterskorna beskrev den varierande arbetsmiljön som en anledning till varför de valde att stanna på akutmottagningen. Sjuksköterskorna uppskattade utmaningen som fanns inom akutsjukvård, speciellt när de fick fokusera sin tid och omsorg till en patient i taget. Sjuksköterskorna kände att deras arbete uppskattades och att det fanns mening i det som de gjorde. Respekt och uppmärksamhet var något som sjuksköterskorna ansåg öka deras vilja att stanna kvar på sina arbetsplatser (Van Osch, Scarborough, Crowe, Wolff & Reimer-Kirkham, 2017). Även om sjuksköterskorna uppskattade sin arbetsplats, så kunde traumatiserande händelser framkalla en motvilja för dem att vilja gå till jobbet. Funderingar skapades, ifall de borde lämna arbetsplatsen eller i vissa fall hela professionen (Wolf et. al. 2014; Rozo, Olson & Thu, 2017). Sjuksköterskorna erfor stressen som svår att släppa efter ett avslutat arbetspass. Stressen som de bar med sig hem påverkade familjerelationerna, då de hellre var ensamma och undvek familjeaktiviteter än att deltaga (Wolf et. al. 2017a; Yuwanich et. al. 2016). Sjuksköterskorna betonade vikten av att vara allmänt hälsosamma och ta hand om sig, då deras erfarenhet var att de orkade mer och kunde då ge bättre vård till patienterna än om de var slitna och utarbetade (Enns & Sawatzky, 2016).

12

Emotionella reaktioner

Sjuksköterskorna kände att när de själva eller kollegorna var utmattade, så var patienternas vård äventyrad emotionellt och kliniskt då sjuksköterskorna var mer glömska av sig, arbetade ineffektivt och med brist på motivation. Sjuksköterskorna rapporterade att de var medvetna om sina gränser och frågade då kollegor om hjälp, men de kunde också nämna tillfällen där de inte känt av sin utmattning och då gjort medicinska fel, dragit ut på tiden och andra säkerhetsäventyrande händelser (Wolf et. al. 2017a). Sjuksköterskornas personliga erfarenhet av sin arbetsmiljö, så kallade interna faktorer, samt andras bemötande av sjuksköterskorna, så kallade externa faktorer, påverkade graden av utmattning. Interna faktorer så som känslan av att inte vara uppskattad, depersonaliserad och oförmågan att möta förväntningar var betungande enligt dom. Externa faktorer så som verbalt missnöje från patienterna påverkade också sjuksköterskorna negativt (Rozo et. al. 2017). Sjuksköterskorna berättade att när de tappade kontrollen eller när de inte hade fått tillräckligt mycket gjort på ett arbetspass kände de oro, skuld och skam (Eriksson et. al. 2017). Genom att ta regelbundna och meningsfulla pauser där man kom bort från miljön man vårdade i, kunde sjuksköterskans sinnesstämning förbättras (Wolf, Perhats, Delao & Clark, 2017a). En försvarsstrategi som många sjuksköterskor beskrev sig använda i pressade situationer och när utrymme för paus inte fanns var att de “stängde av känslorna”. Försvarsstrategin användes för att inte påverkas av de negativa känslorna och att kunna fortsätta arbeta professionellt även i emotionellt svåra situationer (Robinson & Stinson, 2016).

Behovet av stöd

Funktionellt ledarskap

Ett bra ledarskap från chefen var något som värderades av sjuksköterskorna. Genom ett bra ledarskap så ökade deras vilja att stanna kvar på arbetsplatsen. Sjuksköterskorna uttryckte att ledare som var tillgängliga, engagerade, rättvisa, personliga och hade en tydlig kommunikation var essentiellt för att sjuksköterskorna skulle känna sig värdefulla, respekterade och bekräftade. Ledare som var flexibla med arbetstider var också viktigt enligt sjuksköterskorna då de fördelaktigare kunde anpassa sitt arbetsliv efter privatlivet (Van Osch et. al. 2017). Sjuksköterskorna ansåg att om ledaren inte lyssnade på deras arbetsrelaterade problem och förslag så

13 påverkade det deras förmåga att ge vård till patienterna. De erfor det som viktigt för dem att ledaren var synlig på mottagningen och kunde assistera vid beslut om vilken omvårdnad som skulle ges (Van Osch et. al. 2017; Enns & Sawatzky, 2016).

Kollegialt samarbete

Sjuksköterskorna uttryckte att välkomnandet av nya sjuksköterskor var av stor vikt för arbetsmiljön. De nyanställda sjuksköterskorna valde ofta att stanna kvar på avdelningar då de kände att kollegorna respekterade dem och när tillit fanns mellan gemene man. Relationen till sjuksköterskor och läkare var dock viktigast av alla arbetsrelationer enligt sjuksköterskorna (Van Osch et. al. 2017). Samarbetet i teamet var betydande för att kunna utföra säker vård, då de kände sig säkrare och lugnare när de visste att kollegan kunde hantera sin del av arbetsuppgifterna (Vasli & Dehghan-Naveri, 2015; Van Osch et. al. 2017). Sjuksköterskorna tyckte också att prata om sin stress med kollegorna var ett effektivt sätt att hantera den (Yuwanich et. al. 2016; Wolf et. al. 2017b).

Diskussion

Metoddiskussion

En litteraturöversikt genomfördes för att få en djupare förståelse inom det avgränsade området (Friberg, 2017). Då studien var inriktad på sjuksköterskans erfarenhet valdes kvalitativ metod utifrån att sjuksköterskans erfarenhet bäst beskrivs genom hens egna ord. En kvantitativ metod som bygger på olika typer av numerisk data ansågs därför inte kompatibel med denna studies syfte (Henricsson & Billhult, 2017). Induktiv ansats tillämpades då målet var att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter så förutsättningslöst som möjligt. Val av deduktiv ansats diskuterades men valdes bort då en hypotes eller förutbestämd teori inte hade bidragit till en förutsättningslös undersökning i lika hög grad (Priebe & Landström, 2017). Sökningarna gjordes i två databaser, CINAHL och MEDLINE. Diskussion fördes kring huruvida databasen PsychInfo skulle inkluderas. PsychInfo riktar in sig på beteendevetenskap och psykologi (Karlsson, 2017). Beslutet att inte inkludera den grundades på att tillräckligt antal artiklar gick att finna i de andra två databaserna samt att beteendevetenskap och

14 psykologi riskerade att leda studien ifrån huvudämnet omvårdnad och den teoretiskt valda referensramen säker vård. Det framkom dubbletter vid den andra sökningen vilket stärker sensitivitet samt trovärdigheten i studien (Henricson, 2017). Kontroll av dubbletter gjordes dock enbart vid den andra sökningen av tidsbesparande skäl. Urvalet som gjordes i den initiala sökningen var: nursing experience* AND working

environment* OR occupational health* AND emergency*. Denna sökning gjordes för

att få en översiktlig bild av nuvarande forskning vid skapandet av projektplanen. Det lades ner mycket tid på att läsa igenom artiklarna i den ovanstående sökningen då det resulterade i cirka sextusen träffar. Trots den breda sökningen så godkändes sju artiklar som sedan kunde användas i studiens resultat. Sökningen var dock bred och ospecificerad så det fanns svårigheter att hitta ytterligare artiklar som matchade syftet, vilket resulterade i det stora antalet lästa titlar (se bilaga 1). En bibliotekarie togs till hjälp på Jönköping Universitys bibliotek för att förbättra sammansättningen av sökord och få en bättre specificitet i förhållande till syftet. Samtliga sökningar och de olika sammansättningarna av sökord återfinns i metod samt bilaga 1. Denna redovisning gjordes för att studiens reproducerbarhet skulle stärkas (Henricsson, 2017). För att studien ska vara relevant för nutida bruk enligt Karlsson (2017) så inkluderade sökningen endast artiklar som publicerats i närtid. Det beslutades om en avgränsning mellan åren 2009 till och med 2019 i samtliga sökningar. Efter kvalitetsgranskning visade det sig dock att denna studie kunde haft ett mycket snävare tidsspann då den äldsta artikeln som inkluderades var publicerad år 2014. Ny forskning ökar sannolikheten för att den är vetenskapligt relevant (Mårtensson och Fridlund, 2017). Denna studie bör således ha en hög relevans i förhållande till nuvarande kliniska situation. Tre av artiklarna som inkluderats i resultatet har samma eller delvis samma författare. Detta medför att resultatet löper större risk att vara påverkat av författarnas värderingar vilket sänker pålitligheten i denna studie (Friberg, 2017).

Artiklarna som inkluderats i resultatet var från fem olika länder där USA stod för hälften av artiklarna. De resterande artiklarna är från Kanada, Thailand, Sverige och Iran. Eftersom sjukvården ser annorlunda ut beroende på vart man befinner sig i världen, så är överförbarheten från resultatet i artiklarna främst applicerbar inom USAs sjukvårdssektor. Resultatet kan således inte anses överförbart till andra länder

15 men däremot kan det användas som en betydelsefull jämförelse. Överförbarhet syftar till hur väl denna studie kan appliceras i andra liknande sammanhang (Henricsson, 2017). För att kunna säkerställa kvaliteten på artiklarna som skulle användas till resultatet så användes ett kvalitetsgranskningsprotokoll från avdelningen för omvårdnad på hälsohögskolan på Jönköping University (se bilaga 3). Vilken poänggräns som skulle avgöra om en resultatartikel var godkänd sattes till 4 av 4 på den första delen och 6 av 8 på den andra det vill säga totalt 10 poäng av 12 möjliga. Syftet med ett högts ställt krav på artiklarna var att skapa en hög tillförlitlighet på resultatet. Det som saknades i artiklarna som inte uppnådde 12/12 poäng var att det inte fanns beskrivet om författarnas egna etiska förhållningssätt/ställningstagande. Resultatartikeln som endast fick 10/12 saknade dessutom att metoden inte diskuterades mot kvalitetssäkringsbegrepp i diskussionen. Trots bristerna ansågs artiklarna vara av tillräckligt hög kvalité för att användas i resultatet. Efter granskningen var det endast tre artiklar som inte hade högsta poäng vilket stärker denna studies tillförlitlighet enligt Henricsson (2017). Granskningen av utvalda artiklar genomfördes först individuellt. Efter den individuella granskningen jämfördes granskningspoängen och vid skillnader i poäng gjordes en ny granskning av artiklarna under diskussion för att komma överens. Genom att först läsa igenom artiklarna enskilt för att sedan jämföra resultaten höjdes tillförlitligheten på uppsatsen vilket också är en styrka kopplat till det etiska förhållningssätt denna studie hade satt upp som mål. Arbetet har under producering även genomgått gruppträffar med handledning vilket höjer trovärdigheten (Henricsson, 2017). Hela arbetet har dock inte fått respons från grupphandledningarna vid alla tillfällen, då det inte fanns tillräckligt mycket nytt material för att ge feedback på mellan några av tillfällena vilket sänker trovärdigheten.

Artiklar med resultat som var relevant för syftet har inkluderats, oberoende om resultatet var väntat eller inte. Analysprocessen var liknande, då resultaten i artiklarna fick tala för sig själva under resultatet, och inkluderades också oberoende ifall fynden var väntade eller ej. Detta för att författarnas egen förförståelse inom ämnet inte ska påverka arbetet samt att den ska vara vetenskapligt legitim (Priebe & Landström, 2017). Hela syftet med arbetet var också att beskriva erfarenheter hos sjuksköterskor, vilket är subjektiva data. Det kan vara svårt att skriva om subjektiva data till en

16 objektiv uppsats utan att tolka känslorna / erfarenheterna som sjuksköterskorna uttrycker på ett felaktigt sätt som gynnar de fördomar som fanns hos författarna och trots att förförståelsen löpande diskuterats går det inte att utesluta att detta påverkat resultatet vilket får ses som en svaghet i denna studie (Henricson, 2017). Endast engelskspråkiga artiklar användes för att det finns ett betydande överflöd av vetenskapliga artiklar skrivna och publicerade på engelska (Östlund, 2017). Ingen av författarna i denna studie har engelska som modersmål varpå en etisk övervägning bör göras gällande riktigheten i författarnas tolkning av artiklarnas innehåll (Källström, 2017).

Resultatdiskussion

Huvudfynden som framkom i resultatet var att en hög arbetsbelastning hade sin grund i patientflöde, bemanning och skiftarbete. Individuella aspekter kopplas till den personliga hälsan och reaktionerna hos sjuksköterskan. Behovet av stöd framkom genom hur sjuksköterskan hade ett behov av hjälp från kollegor och chefer. Fynden kunde knytas till det teoretiska ramverket säker vård då de kan påverka sjuksköterskans förmåga att ge en säker vård.

Sjuksköterskornas erfarenhet enligt det framkomna resultatet var att det fanns en hög arbetsbelastning på avdelningen relaterat till patientflödet, bemanning och skiftarbete vilket i sin tur äventyrar patientsäkerheten och förmågan att ge en säker vård. Det finns ingen enskild anledning till att sjuksköterskorna upplever en hög arbetsbelastning och stress då det finns många faktorer som spelar in. Arbetsmiljön är den högst rankade faktorn enligt McDermid, Mannix och Peters (2019) studie som leder till stress på akutmottagningar. Detta styrker resultatet då faktorer så som underbemanning, för stor arbetsbelastning och för många patienter var de mest belysta områdena inom arbetsmiljön i McDermid et. al. (2019) studie. Enligt en tidigare undersökning (Källberg, Ehrenberg, Florin, Östenberg & Göransson, 2017) om sjuksköterskans upplevelse av patientsäkerhetsrisker som finns på akutmottagningar, så var hög arbetsbelastning, brist på kontroll, kommunikationsbrister och organisatoriska brister de fyra största anledningarna till en bristande patientsäkerhet. Deras resultat styrker då denna studies resultat då

17 faktorerna överensstämmer med vad som minskar patientsäkerheten och möjligheten att bedriva säker vård. Vid en jämförelse av denna studie mot McDermid et. al. (2019) samt Källberg et. al. (2017) studier så återfinns likheter mellan resultaten, vilket kan tyda på att faktorer som påverkar arbetsmiljön är generellt sett överförbara oavsett i vilka länder som studeras. I Xu et. al. (2018) studie framkommer det att tung arbetsbelastning, för många patienter och oförmågan att ge säker vård var bland de mest stressfulla faktorerna för personalen. Deras resultat styrker denna studies resultat då fynden motsvarar varandra. Enligt 2 kap. 1 § i arbetsmiljölagen (SFS: 1977:1160) så ska arbetsplatsen vara av god miljö vilket ska leda till att det arbete som utförs inte ska påverkas negativt. Med tanke på hur arbetsmiljöbrister enligt denna studie samt McDermid et. al. (2019) & Källberg et. al. (2017) studier betonar att arbetsmiljön är stressande då arbetsbelastningen är för hög. Detta skulle kunna tangera mot att arbetsplatsen inte är av god miljö vilket den ska vara enligt lag. Denna studie har dock gjorts på 10 artiklar varav endast 1 artikel är gjord i Sverige. Regelverken ser annorlunda ut beroende på vilket land man studerar, vilket gör att enligt en Svensk standard så är resultatet oroande, men enligt andra regelverk kan detta vara hur verkligheten ser ut. Eftersom arbetsbelastningen enligt resultatet är hög på akutmottagningar så skapar det utmaningar för vårdpersonalen att bedriva en säker vård. Trots stora påfrestningar så kan säker vård främjas med hjälp av standardiserad kommunikation, till exempel SBAR samt korrekt dokumentation (Barnsteiner, 2013). Dock så har det visat sig enligt IVO (2019) att de vanligaste orsakerna till Lex Maria anmälningar är bristande kommunikation och dokumentation som direkt påverkar den säkra vården som ska ges. Frågan som uppstår är ifall personalen använder sig av standardiserad kommunikation när de befinner sig under en hög arbetsbelastning och stress. Genom att bemanna avdelningen med kompetent personal så kan det minska stressen för sjuksköterskorna. Trots att detta är av kännedom, så kan sjuksköterskorna ändå behöva ta hand om många patienter samtidigt, vilket sänker patientsäkerheten och säker vård blir då svårare att upprätthålla. Enligt resultatet så sjunker patientsäkerheten när många patienter ska vårdas samtidigt av samma sjuksköterska. För att motarbeta stressen som kan uppkomma vid hantering av många patienter samtidigt så är samarbetet i teamet viktigt, då det skapar en lugnare och säkrare miljö för sjuksköterskan när hen vet att kollegan kommer klara av sin del av arbetsbördan.

18 Sjuksköterskornas erfarenhet enligt resultatet var att det fanns individuella aspekter så som den personliga hälsan samt vilka reaktioner sjuksköterskan har som påverkar hur hen uppfattar arbetsmiljön. Vid en sämre personlig hälsa eller vid användning av negativa försvarsmekanismer så kan detta påverka förmågan hos sjuksköterskan att utföra säker vård. Enligt en annan studie (Lu, Sun, Hong, Fan, Kong & Li, 2015) så framkommer det att skiftarbete, prestationspress och negativa försvarsmekaniker leder till stress. Med negativa försvarsmekanismer syftar studien till att försöka stänga av känslorna eller ignorera emotionella händelser. (Lu et. al. 2015) studie styrker resultatet i denna uppsats, då ett flertal punkter överensstämmer som syftar mot gemensamma stressorer för sjuksköterskan relaterat till yrket. Enligt (Gorman, 2019) så finns det risk för att sjuksköterskor kan drabbas av utmattning, i form av en fysisk, emotionell, mental och/eller empatitrötthet som leder till fler misstag som i sin tur påverkar patientsäkerheten. Negativa kommentarer från patienter och anhöriga sätter press på sjuksköterskan. Sjuksköterskan kan dock med tiden bygga en motståndskraftighet mot dessa kommentarer. Fattas denna motståndskraftighet så kommer sjuksköterskan påverkas negativt emotionellt. Med en jämförelse av (Gorman, 2019) fynd kan denna studies resultat styrkas då gemensamma fynd har hittats. När sjuksköterskor erfar traumatiserande händelser, utmattning och kritiska åsikter från patienter är det lätt att de använder sig av negativa försvarstekniker där de stänger av sina känslor för att kunna fortsätta arbeta och föra sig professionellt. I Xu et. al. (2018) studie använder sig även vissa sjuksköterskor av negativa coping strategier för att hantera stress, vilket ökar trovärdigheten i denna studies resultat. De emotionella utmaningar som sjuksköterskan utsätts för under arbetstid kan då påverka familjerelationerna. När sjuksköterskan kommer hem med en emotionell trötthet från jobbet finns det risk för att hen inte orkar delta i familjeaktiviteter efter arbetstid. Vidare relaterat till den emotionella tröttheten kan det ifrågasättas ifall en sjuksköterska kan arbeta patientsäkert och ge en säker vård till patienterna i ett sådant tillstånd. Hur kan till exempel en sjuksköterska som stängt av sina känslor kunna förstå vad patienten känner när hen är empatitrött? Det är dock sjuksköterskans ansvar att vila upp sig och/eller ta ledigt om hen börjar bli utmattad så att hen kan bedriva en säker vård. Arbetsgivaren behöver självfallet ge sjuksköterskan en möjlighet att vila upp sig ifall en sådan situation skulle framträda givetvis. Vid utmattning så är det högre risk för att sjuksköterskor blir mer glömska, att de arbetar mindre effektivt och med en bristande motivation. Frågan som uppstår i scenarion

19 som ovant nämnt med bristande hantering av stress, är ifall det skulle vara lämpligt att införa någon form av personlighetstest för att främja säker vård. Enligt (Forsberg et. al. 2015) så kan det spela en viktig roll med personlig lämplighet då det är gynnsamt för patientsäkerheten. En sjuksköterska med lämplig personlighet skulle då kunna hantera ett flertal patientrelationer och arbetsuppgifter parallellt, utan att patientsäkerheten sjunker.

Slutsatser

Sjuksköterskors erfarenheter av deras arbetsmiljö på akutmottagningar har undersökts i förhållande till säker vård. Hur sjuksköterskan upplever sin arbetsmiljö påverkas bland annat av arbetsbelastningen. Om patientflödet blir för högt, arbetspassen blir för långa och/eller jobbiga samt om sjuksköterskan utsätts för våld så finns det risk för att uppfattningen går i en negativ riktning. Detta kan sänka arbetsmotivationen hos sjuksköterskan som i sin tur sänker kapaciteten för att ge en säker vård till patienterna. Om sjuksköterskan inte kan släppa på händelser efter avslutat arbetspass eller bearbeta dom på ett effektivt sätt, finns risk att även det personliga familjelivet kan påverkas som följd. Att vara medveten om och att behålla en god hälsa under yrkeslivet är viktigt för att orka hjälpa andra, men även för sjuksköterskans individuella hälsa. Erfarenheten av arbetsmiljön kan förbättras genom ett bra ledarskap från chefer. Samarbetet mellan kollegor är också essentiellt för att kunna hantera akuta situationer, hantera stress men framför allt kunna ge en säker vård till patienterna.

Kliniska implikationer

Resultatet kan komma till nytta för vårdsökande personer och anhöriga genom att de får en insikt av upplevelserna som sjuksköterskorna har på en akutmottagning. Det kan skapa en känsla av trygghet att veta hur sjuksköterskorna arbetar och hur de tänker. Vidare kan det skapa en förståelse till varför exempelvis man kan behöva vänta på sin tur då det finns patienter med mer akuta besvär. Genom att läsa denna studie så kan sjuksköterskor inom akutmottagningsarbete se ifall de hittar gemensamma upplevelser med sjuksköterskorna i denna studie. Om det är negativa upplevelser som de finner gemensamt, så kan de skapa en förändring i sin till exempel inställning,

20 coping strategi eller stresshantering. Om det är en upplevelse som de själva inte kan påverka kan de ta hjälp av de ledande organen på akutmottagningen och be om förändring då de inte är de enda sjuksköterskorna på akutmottagningar som har en specifik upplevelse. Denna uppsats fyllde ett kunskapsglapp som fanns om sjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljön på akutmottagningar. Vidare forskning skulle kunna dedikeras till om individuell lämplighet kan vara av betydelse vid anställning för att kunna sätta rätt sjuksköterska på rätt arbetsposition inom hälso- och sjukvården, och då välja ut individer som med högre sannolikhet kommer trivas inom akutmottagningsarbetet.

Referenser

AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Hämtad 2020-03-30 från: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm, Sverige: Liber AB

Arbetsmiljöverket. (2012). Nationell tillsyn av överbeläggningar inom

akutsjukvården. Hämtad 2020-04-18 från:

http://mb.cision.com/Public/MigratedWpy/89582/9208264/bca294814dc67bff.pdf Arbetsmiljöverket. (2018). Huvudsakliga risker inom hälso- och sjukvården.

Hämtad 2018-10-18 från https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/huvudsakliga-risker-inom-halso--och-sjukvarden/

Arbetsmiljöverket. (2020). Förebyggande -att skapa en bra arbetsmiljö. Hämtad 2020-05-02 från:

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/forebyggande---att-skapa-en-bra-arbetsmiljo/#1

Barnsteiner, J. (2013). Säker Vård. I Sherwood, G., & Barnsteiner, J. (Red.) (2013).

Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad -sex grundläggande kärnkompetenser. (s.

21 Christ, M., Grossmann, F., Winter, D., Bingisser, R., & Platz, E. (2010). Modern triage in the emergency department. Deutsches Ärzteblatt International 107(50), 892–898 https://doi.org/10.3238/arztebl.2010.0892

Di Somma, S., Paladino, L., Vaughan, L., Lalle, I., Magrini, L., & Magnanti, M. (2015). Overcrowding in emergency department: An international issue. Internal

and Emergency Medicine, 10(2), 171–175.

https://doi.org/10.1007/s11739-014-1154-8

Durgun, K., & Kaya, H. (2018).The attitudes of emergency department nurses towards patient safety. International Emergency Nursing 40(9), 29–32. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2017.11.001

*Enns, C., & Sawatzky, J-A. (2016). Emergency Nurses’ Perspectives: Factors Affecting Caring. Journal of Emergency Nursing, 42(3), 240–245.

https://doi.org/10.1016/j.jen.2015.12.003

*Eriksson, J., Gellerstedt, L., Hillerås, P., & Craftman, Å. (2017). Registered nurses’ perceptions of safe care in overcrowded emergency departments. Journal of Clinical

Nursing, 27(5-6), 883–1293. https://doi.org/10.1111/jocn.14143

Fatovich DM, Nagree Y, & Sprivulis P. (2005). Access block causes emergency department overcrowding and ambulance diversion in Perth, Western Australia.

Emergency Medicine Journal, 351–354. https://doi.org/10.1136/emj.2004.018002

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:

värde- ring, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm, Sverige:

22 Forsberg, H. H., Muntlin Athlin, Å., & von Thiele Schwarz, U. (2015). Nurses'

perceptions of multitasking in the emergency department: effective, fun and unproblematic (at least for me) – a qualitative study. International emergency

nursing, 23(2), 59–64. doi.org/10.1016/j.ienj.2014.05.002

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (Red). (2017). Dags för

uppsats –vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 141–152). Lund,

Sverige: Studentlitteratur.

Gorman, V. (2019). Future Emergency Nursing Workforce: What the Evidence Is Telling Us. Journal of Emergency Nursing, 45(2), 132–136.

https://doi.org/10.1016/j.jen.2018.09.009

Grover, E., Porter, J., Morphet, J. (2017). An exploration of emergency nurses’ perceptions, attitudes and experience of teamwork in the emergency department. Australian Emergency Nursing Journal, 20, (2), 92–97.

https://doi.org/10.1016/j.aenj.2017.01.003

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I Henricson, M. (Red.), Veten-

skaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 111–119).

Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Henricson, M. (2017). Diskussion. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och

metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–420). Lund, Sverige:

Studentlitteratur AB.

Inspektionen för vård och omsorg. (2015). Hur står det till på våra

akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar inom Uppsala/Örebro Sjukvårdsregion. Hämtad 2020-02-15 från:

https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2015/hur-star-det-till-med-vara-akutmottagningar-rapport.pdf

23 Inspektionen för vård och omsorg. (2019). Akutmottagningar och prehospital vård. Hämtad 2020-04-18 från:

https://www.ivo.se/for-yrkesverksamma/akutmottagningar-och-prehospital-vard/

Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl. s. 81–96).

Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Kahramansoy, N., Erkol, H., Gürbüz, N., Kurt, F., Korkmaz, T., & Ikiz, Ö. (2012). Time related admissions and outcomes of trauma patient at an emergency

department. Medical Journal of Bakirkoy, 8(1), 22–27. https://doi.org/10.5350/btdmjb201208104

Kuntz, L., & Sülz, S. (2013). Treatment speed and high load in the emergency department--does staff quality matter? Health Care Management Science, 16(4), 366–76. https://doi.org/10.1007/s10729-013-9233-3

Källberg, A-S., Ehrenberg, A., Florin, J., Östergren, J., Göransson, E. (2017). Physicians’ and nurses’ perceptions of patient safety risks in the emergency department. International Emergency Nursing, 33(1), 14–19.

https://doi.org/10.1016/j.ienj.2017.01.002

Källström, S (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod – från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl. s. 69–90) Lund,

Sverige: Studentlitteratur AB

Lu, D-M., Sun, N., Hong, S., Fan, Y-y., Kong, F-y., Li, Q-j. (2015). Occupational Stress and Coping Strategies Among Emergency Department Nurses of China.

Archives of Pshychiatic Nursing, 29(4), 208–212.

24 McDermid, F., Mannix, J., Peters, Kath. (2019). Factors contributing to high

turnover rates of emergency nurses: A review of the literature. Australian Critical

Care. Advance online publication. https://doi.org/10.1016/j.aucc.2019.09.002

Mårtensson, J., Fridlund. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete.I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination inom

omvårdnad. (s.426–433). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Priebe, G., & Landström, C. (2017) Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- Grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination inom omvårdnad. (s.30–39). Lund,

Sverige: Studentlitteratur AB.

*Robinson, R., & Stinson, C. K. (2016). Moral Distress: A Qualitative Study of Emergency Nurses. Dimensions of Critical Care Nursing, 35(4), 235–240. https://doi.org/10.1097/DCC.0000000000000185

*Rozo, J., Olson, D., Thu, H., & Stutzman, S. (2017). Situational Factors Associated With Burnour Among Emergency Department Nurses. American Association of

Occupational Health Nurses, 65(6), 262–265.

https://doi.org/10.1177/2165079917705669

Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken etik för vårdande yrken (2. uppl). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Serap Parlar, K., Sema Ozoglu, A., Medet, K., Serap, O. (2016) Occupational Health Problems of Nurses Working at Emergency Departments. International Journal of

25 SFS 1977:1160 Arbetsmiljölagen. Hämtad 15-03-2020 från https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/#1 SFS 1982:673. Arbetstidslag. Hämtad 15-03-2020 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetstidslag-1982673_sfs-1982-673

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 15-03-2020 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 15-03-2020 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Sherwood, G., & Zomordi, M. (2014) A New Mindset for Quality and Safety: The

QSEN Competencies Redefine Nurses´ Role in Practice. Nephrology Nursing

Journal, 41, (1), 15–23.

Socialstyrelsen (2019). Statistik om väntetider och besök vid sjukhusbundna

akutmottagningar 2018. Hämtad 2020-03-01 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-10-6395.pdf

Twigg, D., Gelder, L., Myers, H. (2015). The impact of understaffed shifts on nurse-sensitive outcomes. Journal of Advanced Nursing, 71(7), 1564–1572.

https://doi.org/10.1111/jan.12616

*Van Osch, M., Scarborough, K., Crowe, S., Wolff, Angela., & Reimer-Kirkham, S. (2017). Understanding the factors which promote registered nurses´ intent to stay in emergency and critical care areas. Journal of Clinical Nursing, 27(5-6), 1209–1215. https://doi.org/10.1111/jocn.14167

26 *Vasli, P., & Dehghan-Nayeri, N. (2015). Emergency nurses’ experience of crisis: A qualitative study. Japan journal of NURSING SCIENCE, 13(1), 55–64.

https://doi.org/10.1111/jjns.12086

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm, Sverige: Elanders Gotab.

Warren, J. J. (2013) Informatik. I Sherwood, G., & Barnsteiner, J. (Red.) (2013).

Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad -sex grundläggande kärnkompetenser. (s.

145–155). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB

Wikström, J. (2018). Akutsjukvård Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom

eller skada. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB

*Wolf, L., Delao, A., & Perhats, C. (2014). Nothing Changes, Nobody Cares:

Understanding the Experience of Emergency Nurses Physically or Verbally Assaultet While Providing Care. Journal of Emergency Nursing, 40(4), 305–310.

https://doi.org/10.1016/j.jen.2013.11.006

*Wolf, L., Perhats, C., Delao, A., & Clark, P. (2017a). Workplace aggression as cause and effect: Emergency nurses’ experiences of working fatigued. International

Emergency Nursing, 33(1), 48–52. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2016.10.006

*Wolf, L., Perhats, C., Delao, A., Clark, P., & Moon, Michael. (2017b). On the

Threshold of Safety: A Quality Exploration of Nurses’ Perceptions of Factors Involved in Safe Staffing Levels in Emergency Departments. Journal of Emergency Nursing,

27 Xu, H., Johnston, A., Greenslade, J., Wallis, M., Elder, E., Abraham, L., Thom, O., Carlström & E., Crilly, J. (2018). Stressors and coping strategies of emergency department nurses and doctors: A cross-sectional study. Australasian Emergency

Care, 22(3), 180–186. https://doi.org/10.1016/j.auec.2018.10.005

*Yuwanich, N., Sandmark, H., & Akhavan, S. (2016). Emergency department nurses’ experiences of occupational stress: A qualitative study from a public hospital in Bangkok, Thailand. Work, 53(4), 885–897. https://doi.org/10.3233/wor-152181

Östlund, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.59–82) Lund, Sverige:

Bilagor

Bilaga 1. Sökmatris Data bas Sökning Ant al träff ar Läst titel Läst abstrak t Artiklar till kvalitetsgra nskning Artiklar till resultat et Dubblet ter CIN AHL 20/1 202 0 nursing experience* AND working envioment* OR occupational health* AND emergency* 1714 551 35 10 3 - ME DLI NE 20/1 202 0 nursing OR nurses OR nurse AND experience AND working environment OR occupational health AND emergency 446 3 804 29 8 4 - CIN AHL 15/2 202 0 nurse experience OR nurse perception OR nurse attitudes AND work environment OR work environments 209 209 15 2 1 5

OR working conditions OR working condition OR occupational health AND emergency department ME DLI NE 15/2 202 0 nurse experience OR nurse perception OR nurse attitudes AND work environment OR work environments OR working conditions OR working condition OR occupational health AND emergency department 219 219 19 3 1 7 CIN AHL 2/4 202 0 patient safety in nursing AND emergency department OR emergency room AND experience OR perceptions 77 77 11 1 1 -

Bilaga 2. Artikelmatris

Författ are/År/ Land

Titel Syfte Metod Delt

agar e Resultat Kvalitets-granskni ngspoäng Enns, C., & Sawatz ky, J. 2016, Kanada Emerge ncy nurses’ perspec tives: factors affectin g caring

Syftet var att få insikt i meningen av omvårdnad från sjukskötersk or inom akutsjukvård . Kvalitativ beskrivan de design 17 Data från intervjuerna visade flera teman relaterade till uttryck av omvårdnad och faktorer som påverkar förmågan att ge vård. De teman som kom fram var arbetsbelastnin g, tidsbrist, bemanningspro blem, skiftarbete, brist på stöd från ledning, brist på egenvård. 4/4 8/8 Eriksso n, J., Gellerst edt, L., Hillerå s, P., & Registe red nurses' percept ions of safe Syftet är att utforska legitimerade sjukskötersk ors upplevelser En kvalitativ, induktiv och beskrivan de studie. 14 Patientsäkerhet möter förhinder i den kliniska miljön som innebär brister i fråga om 4/4 8/8

Craftm an, ÅG. 2017, Sverige care in overcro wded emerge ncy depart ments av säker vård för patienter med än förlängd vistelse på en akutavdelnin g. patientsäkerhet i den kliniska miljön och effekterna av arbetsrutiner och rutiner. Dessutom utmanas sjuksköterskor i sitt yrkesmässiga ansvar som innebär balansering av nödvändig omvårdnad och faktiskt arbetsbelastnin g. Det är vanligt att uppleva känslomässiga reaktioner baserade på känslor av förlust av kontroll. Robins on, R., & Stinson , C. 2016, USA Moral Distres s: A Qualita tive Study of Syftet är att avgöra hur akutvårdssju ksköterskor definierar moralisk smärta, Fenomen ologisk kvalitativ design. 8 Fyra huvudteman var identifierade: 1. Det fanns inget ansikte för familjen, 2.

4/4 6/8

Emerge ncy Nurses. beskriva erfarenheter av moralisk smärta av akutvårdssju ksköterskor och dess effekt, och indentifiera eventuella strategier att bekämpa moralisk smärta. Frågar Gud om förlåtelse, 3. Flippa på spaken och, 4. Det förändrar vilka vi är. Rozo, J., Olson, D., & Thu, H. 2017, USA Situatio nal Factors Associa ted With Burnou t Among Emerge ncy Depart ment Nurses

Syftet var att se ett fenomenolog iskt tillvägagångs sätt för att bättre förstå upplevelser och faktorer som kan leda till utbrändhet bland sjukskötersk or på akutavdelnin gar. Kvalitativ design med hermeneu tisk inställnin g 5 Resultatet illustrerade utvecklingen av utbrändhet hos akutavdelningss juksköterskor. Transkriptionen och avkodningen visade 4 huvudteman: (a) arbetsmiljö, (b) Uppfattningar, som stöds av interna och externa uppfattningar, 4/4 8/8

(c)

arbetsplatsvåld, (d) moralisk nöd.

Arbetsmiljön var det mest stödda temat; 13 koder stödde detta tema. Van Osch, M., Scarbor ough, K., Crowe, S., Wolff, A., & Reimer -Kirkha m, S. 2017, Kanada Unders tanding the factors which promot e register ed nurses' intent to stay in emerge ncy and critical care areas. Syftet är att utforska faktorer och strategier som ökar sjukskötersk ans vilja att stanna kvar på arbetsplatse n. Kvalitativ studie med beskrivan de design. 13 Fyra huvudteman var identifierade: Ledarskap, interprofessione lla relationer, passande arbete och lärande miljö. Utöver det, idéen om att känna sig värdefull, respekterad och uppmärksamm ad var genomgående. 4/4 7/8 Vasli, P., & Dehgha n-Emerge ncy nurses' experie Syftet är att definiera och utforska akut-rums Kvalitativ undersök ning med 18 Data analysen bestod av 4 huvudkategoris er, 1. Tappad 4/4 8/8

Nayeri. 2015, Iran nce of crisis: A qualitat ive study sjukskötersk ors beskrivning av kris i kritiska situationer och att identifiera barriärer och förmildrand e faktorer som påverkar hur sjukskötersk or hanterar kriser. innehålls analys. balans 2. Kris kontrol (anticipation-förberedelse, resurskontroll, kontrollskicklig het och stöttande sjuksköterskor) 3. Mänskliga faktorn relaterat till personal (Bemanning, kompetens, individuella karaktärsdrag, förmågan att kommunicera) 4. Samarbete (följsamhet och tillit) Wolf, L., Delao, A., & Perhats , C. 2014, USA Nothin g Change s, Nobody Cares: Unders tanding the Experie nce of Syftet är att bättre förstå upplevelsen hos sjukskötersk or inom akutsjukvård som har varit fysiskt eller verbalt attackerad Kvalitativ beskrivan de utforskan de design. 46 "Miljö", "personligt" och "Erkännande av kö" identifierades som teman. Sammantaget trodde sjuksköterskor att våld var endemiskt för 4/4 8/8

Emerge ncy Nurses Physica lly or Verball y Assault ed While Providi ng Care. under patientvård på Amerikansk a akutavdelnin gar "The purpose of this study was to better understand the experience of emergency nurses who have been physically or verbally assaulted while providing patient care in US emergency departments ." deras arbetsplats och att både begränsat med ledtrådar som indikerar en hög-risks person eller miljö och en kultur med acceptans av våld var barriärer för mitigation. Wolf, L., Perhats , C., Delao, A., & Workpl ace aggress ion as cause and Syftet är att undersöka hurvida den mentala hälsan bland sjukskötersk Kvalitativ utforskan dedesign. 16 Det framkommer i artikeln att deltagarna i studien upplever en 4/4 7/8

Clark, P. 2017, USA effect: Emerge ncy nurses’ experie nces of workin g fatigue d. or inom akutsjukvård en påverkar behandlinga rna patienterna är i behov av. mental trötthet. Detta påverkar kvalitén på vården. Wolf, L., Perhats , C., Delao, A., Clark, P., & Moon, M. 2017 On the thresho ld of safety: A qualitat ive explora tion of nurses’ percept ions of factors involve d in safe staffing levels in emerge ncy depart ments

Syftet var att undersöka sjukskötersk an upplevelse av en tillräcklig bemanning för att kunna upprättahåll a säker vård på akutmottagn ingen. Samt faktorer som påverkade arbetsbalstni ngen positivt respektive negativt. Kvalitativ utforskan de design.

26 Man fann fem teman kopplat till syftet. 1. Osäker arbetsmiljö 2. Komponenter som påverkar säkerheten 3. Påverkan på patientvården 4. Påverkan på sjuksköterskan. 5. Möjliga lösningar 4/4 8/8

Yuwani ch, N., Sandm ark, H., & Akhaya n, S. 2016, Thailan d Emerge ncy depart ment nurses' experie nces of occupat ional stress: A qualitat ive study from a public hospital in Bangko k, Thailan d. Syftet är att utforska sjukskötersk ors upplevelse av arbetsstress i en akutsjukvård savdelning. Kvalitativ t förhållnin gssätt

21 Det hittades tre teman: 1. Upplevd stress, 2. Konsekvenser av stress och, 3. Stresshantering 4/4 8/8