Vårterminen 2017 | LIU-IEI-FIL-G--17/01737--SE
Dagens informationssamhälle
utmanar skolan att utvecklas,
lära nytt och tänka om
– En kvalitativ litteraturstudie om vilka förmågor dagens
ungdomar behöver utveckla i ett nutida globaliserat
medielandskap
Today’s information society challenges the school to
develop, relearn and rethink
– A qualitative literature study on which abilities today´s youth need to develop in a contemporary globalized medial landscape
Linnéa Arrelid Henric Bergh
Handledare: Per-Olof Hansson och Lars Niklasson Examinator: Elin Wihlborg
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige
Sammanfattning
I ett allt mer informationsrikt samhälle ställs det nya krav på dagens ungdomar att klara av att möta och hantera det. Syftet med denna litteraturstudie var att ge en överblick över aktuell forskning som behandlar vilka typer av förmågor som är nödvändiga att ungdomar utvecklar i dagens globaliserade och digitala informationssamhälle. Vidare var syftet även att redogöra för det forskningen tar upp gällande hur detta på olika sätt utmanar skol- och
utbildningsväsendet för att stödja och främja ungdomars möjlighet att hantera information. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av dels svensk som internationella studier. Forskningens resultat har analyserats i relation till Siemens lärandeteori
konnektivismen och UNESCO:s definition av begreppet MIK som står för media- och informationskunnighet. Anledningen till detta var för att få djupare svar på våra
frågeställningar gällande vilka förmågor ungdomar behöver utveckla samt vad skolan och dess lärare behöver förändra. Resultatet i litteraturstudien har visat att ungdomar bör utveckla förmågor i att hantera digitala verktyg och att utvärdera och kritiskt granska information. För att ungdomars livslånga lärande ska gynnas krävs det att skolan gör förändringar i sitt
nuvarande arbete med att utveckla barn och ungdomars förmågor i att hantera information.
Nyckelord: Informationssamhälle, medielandskap, UNESCO, MIK, konnektivismen, svenska skolans styrdokument, förmågor, digitala medier.
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1 Syfte och frågeställningar 5
1.2 Disposition 6
2. Bakgrund 7
2.1 Ett förändrat globalt informationssamhälle 7
2.2 Skolan utmanas på olika sätt av förändringarna 8
3. Den svenska grund- och gymnasieskolan 9
3.1 Den svenska skollagen 9
3.2 Styrdokument för ämnet samhällskunskap 9
4. UNESCO uppmanar skolan att tänka om och tänka nytt 11
4.1 Definition av begreppet MIK 11
5. Teori 14
5.1 Utvecklingen av konnektivismen 14
5.2 Grunden inom konnektivismen 15
6. Metod 17
6.1 Litteraturstudiens genomförande 17
6.2 Litteraturöversikt 19
6.2.1 Artiklarnas syfte och metod 19
6.2.1.1 Buckingham, Stoddard och Gretter & Yadav 20
6.2.1.2 Reneland-Forsman 20
6.2.1.3 Metzger, Flanagin, Markov, Grossman och Bulger 20
6.2.1.4 McGillivray, McPherson, Jones och McCandlish 21
6.2.1.5 Kim och Yang 21
6.2.1.6 Edgerly 21
6.2.2 Kritisk diskussion gällande artiklarnas metod 21
6.3 Kritisk diskussion av denna litteraturstudie 22
7. Resultat 24
7.1 Ett förändrat samhälle 24
7.2 Nödvändiga förmågor i ett informationssamhälle 25
7.2.1 Digital kompetens 26
7.2.2 Digital literacy 26
7.2.3 Internet skill literacy och Internet information literacy 27 7.2.4 Computational Thinking och Media & Information literacy 28
7.2.5 Media literacy och Information evaluation 29
7.2.6 Digital media literacy 30
7.3 Har skolan fel fokus i undervisningen? 30
7.4 En avsaknad av utbildning och kompetens bland dagens lärare 32
8. Diskussion 35
8.1 Analys och diskussion av material som presenterats i litteraturstudien 35
8.2 Varför får forskningen liknande resultat? 39
9. Slutsatser och vidare forskning 41
9.1 Slutsatser 41
9.2 Vidare forskning 42
1. Inledning
Internet har de senaste åren haft starkt genomslag över stora delar av världen, inte minst i Sverige. Detta har skapat en ny typ av medielandskap där tillgången till ständig information ökat genom digitala möjligheter. Pålsson (2014) beskriver att forskare de senaste decennierna talat om att ”vi lever i ett informations- och nätverkssamhälle där kunskap och livslångt lärande blir allt viktigare” (s.15). Det är inte längre i dag en utmaning för individer i samhället att hitta information utan problemet är snarare att hitta tillförlitlig och korrekt information. Det krävs därför att individer i ett nutida informationssamhälle utvecklar förmågan att hantera och bedöma hur information kommunicerar.
Enligt Statens medieråd (2016) har forskning under de senaste åren visat på en utveckling av både storkonsumenter av nyheter och å andra sidan direkta nyhetsundvikare. I relation till detta tilltar betydelsen av att bli en medie- och informationskunnig medborgare samt att utveckla förmågor att hantera en stor mängd information. I läraruppdraget blir en
medvetenhet om dessa mediala förändringar viktigt för att möta de nya möjligheter ungdomar har i dag till ständig information. Den ökade tillgången till information placerar skolan i en position där nya utmaningar ställs på lärare att möta och hantera detta på ett bra sätt. Det kan vara svårt för barn och ungdomar att hantera mängden av information och att på egen hand klara av att urskilja när någonting är sant eller falskt. Skolan och dess lärare får därför ett särskilt ansvar att stötta barn och ungdomar till att bli upplysta, bildade och fördomsfria medborgare med ett öppet förhållningssätt inför ny kunskap och en utvecklad förståelse för fler perspektiv.
Ur ett internationellt perspektiv tar UNESCO upp att det existerar en problembild kring att skolor och utbildningsväsen inte har det fokus som är nödvändigt vad gäller att skapa medie- och informationskunniga medborgare. UNESCO rekommenderar därför att utbildning världen över borde utformas i enlighet med MIK vilket innebär ett utvecklande av kunskap om och förståelse för medier och information och förmåga att värdera medietexter och
informationskällor. Genom en överblick av den svenska skolans styrdokument kan vi se att
“Our ability to learn what we need for tomorrow is more important that what we know today.” – Siemens, 2005
- S i e m e n s , 2 0 0 4
det inte finns det fokus som MIK beskriver som en nödvändighet för att utveckla barn och ungdomars förmåga att möta och hantera dagens nutida informationssamhälle.
Denna kvalitativa litteraturstudie granskar vad aktuell forskning tar upp gällande vilka
förmågor som är viktiga att ungdomar utvecklar i dagens digitaliserade informationssamhälle. Inför en framtida profession som lärare finns det en stor relevans med att lyfta detta. Det finns ett stort värde i att lärare uppmärksammas i den roll de har i att utveckla granskande och informationsmottagliga ungdomar.
1.1 Syfte och frågeställningar
De senaste decenniernas digitala utveckling har format komplexa samhällen som resulterat i nya förutsättningar för både skolan och individen. När utbudet av informationskällor ökat ställs det nya krav på förmågor som dagens ungdomar behöver utveckla för att hantera information. Skolan får en särskild roll i att förmedla kunskap om digitala medier och att utveckla förmågor som krävs för att möta och hantera det nya globala medielandskapet. Vi har valt att fokusera på den mängd information ungdomar hanterar oavsett vilken digital källa informationen kommer ifrån. Syftet med denna litteraturstudie är därför att analysera utvald forskning i relation till skolans styrdokument, MIK och lärandeteorin konnektivismen för att förklara vilka förmågor ungdomar behöver utveckla i en digitaliserad värld för att hantera information. Ytterligare en del av syftet är att förklara hur den ökade tillgången till information utmanar skolan och lärare att utvecklas för att stötta ungdomar rätt. De frågeställningar som ska besvara är:
• Vilka förmågor är viktiga att ungdomar utvecklar för att möta och hantera det ständiga flödet av information alla former av digitala medier ger tillgång till?
• Vad bör skolan och lärare utveckla för att stödja och främja ungdomars möjlighet att hantera flödet av information på?
1.2 Disposition
För att ge en tydlig överblick av denna kvalitativa litteraturstudie kommer vi här redogöra för vad som under de olika avsnitten tas upp. I nästkommande del som är avsnitt två redogörs det för en kort historisk bakgrund gällande hur det globala medielandskapet ställer nya krav på skolan, individen och samhället. Efter det följer en redogörelse under avsnitt tre som syftar till att presentera hur den svenska grund- och gymnasieskolan arbetar med utvecklandet av förmågor som är kopplade till hur man hantera och värderar information. I avsnitt fyra presenterar vi UNESCO:s begrepp MIK som är deras beskrivning av vilka förmågor som är viktiga i dagens informationssamhälle. Efter denna begreppsbeskrivning presenteras under avsnitt fem konnektivismen som är den teori vi valt att använda som ett hjälpmedel i vår analys. I avsnitt sex presenterar vi vårt metodiska tillvägagångssätt under litteraturstudiens genomförande. I denna del beskrivs vår urvalsprocess av forskningsartiklar och en
litteraturöversikt. Avsnittet avslutas med två kritiska diskussioner, där den ena berör
artiklarnas metod och den andra vår metod. Avsnitt sju är resultatdelen där det blir en djupare redogörelse av forskningen indelat i tre underrubriker som är kopplade till litteraturstudiens frågeställningar. Vidare presenteras en diskussionsdel under avsnitt åtta. I denna del
diskuteras viktiga delar av resultatet i förhållande till både MIK, styrdokument och teorin konnektivismen. Avslutningsvis presenteras under avsnitt nio slutsatser utifrån våra frågeställningar samt förslag till vidare forskning.
2. Bakgrund
I denna del av litteraturstudien presenteras de förändringar som skett över tid vilket format ett samhälle präglat av digitala möjligheter och globala nätverk. Det kommer även beröras hur detta på olika sätt påverkat och utmanat skolan.
2.1 Ett förändrat globalt informationssamhälle
I relation till införandet av informationsteknik under 1990-talet beskriver Dunkels och Lindgren (2014, s.9) att diskussioner om skolans utveckling förts. Skolor har investerat i att köpa datorer och programvaror samt fortbildat personal i digital teknik. De flesta elever i svensk skola har i dag fått en egen dator. Men trots dessa satsningar handlar mycket i debatten fortfarande om att skolutvecklingen inte riktigt hängt med i utvecklandet av det nya globala medielandskapet. Dunkels och Lindgren (2014, s.9) fortsätter med att ta upp att de tror problemet för skolan i mötet med den digitala informationsteknikens utveckling är att skolan inte riktigt vet hur internaliseringen av samtida medier i undervisning ska gå till. Vidare tar de upp att den digitala medieutvecklingen inneburit möjligheter vad gäller att ge ökade
kunskaper och ökad effektivitet i skolan. Fokus måste därför vara på att utbildningsväsendet ligger i fas med resten av samhällsutvecklingen. (Dunkels & Lindgren, 2014, s.13)
Pålsson (2014, s.15) tar upp att internet under de senaste åren har haft stor påverkan i stora delar av världen. De traditionella massmedierna utmanas av sociala medier och
medielandskapet har digitaliserats. Den ordinarie interaktionen mellan människor som tidigare vanligtvis skett i fysiska möten börjar ersättas med en kommunikation som sker online. Globaliseringen har inneburit att världens länder och invånare knyts samman både politiskt, ekonomiskt och kulturellt på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Vi lever i dag i ett informations- och nätverkssamhälle där hantering av information och kunskap blir allt viktigare. De nämnda förändringarna bidrar således med konsekvenser och påfrestningar för skolan och dess verksamhet. Det finns inga tvivel om att skolan ska digitaliseras men frågan blir snarare hur detta bör gå till. Sverige är i behov av en skola som kan stötta ungdomar i att utveckla förmågor att hantera och möta samhällets utmaningar. I förhållande till detta blir det viktigt att det förs en diskussion om vad barn och ungdomar ska lära sig, på vilket sätt
tekniken kan påverka och hur detta ställer krav på lärarens roll och kompetens. (Pålsson, 2014, s.15)
2.2 Skolan utmanas på olika sätt av förändringarna
Pålsson (2014, s.16) beskriver att enligt Trend Shaping Education som publicerades 2013 blir den största utmaningen för skolan digitaliseringen. Orsaken finns i att det är svårare att förutsäga den digitala utvecklingen och det faktum att den sker i en allt snabbare takt. Barn och ungdomar ska i skolan utveckla sin förmåga att kunna lära, lära om och lära nytt samt få en förståelse för hur de kan använda digitala medier och informationsteknikens utveckling i sitt lärande. I relation till det menar Pålsson (2014, s.16–18) att utvecklandet av kritisk
förmåga blir nödvändig och avgörande för hur kunskapsinhämtning senare får sitt utfall. Barn och ungdomar utvecklar inte sin förståelse för internet genom att endast ha tillgång till en egen dator utan de måste utveckla sitt sätt att klara av att hantera det ständiga
informationsflödet. För att detta ska ske menar Pålsson (2014, s.15) att lärare behöver kompetensutvecklas i de pedagogiska möjligheter som den digitala utvecklingen innebär.
I och med digitaliseringen menar Creelman, Ossiannilsson och Falk (2014, s.31–33)att skolan möter nya former av kunskapsinhämtning där barn och ungdomars möjligheter att lära sig saker utanför skolan ökat.Den digitala utvecklingen ger oss förändrade lärandekulturer i hur vi blir tilldelade kunskap i öppna nätverk utanför ramen av fysisk kontakt. De människor som har tillgång till internet får också direkt tillgång till en stor mängd av information och kunskap genom mobiler, datorer och andra digitala verktyg. Synen på ett livslångt lärande blir därför allt mer påtagligt då lärande sker överallt hela tiden oberoende av tid och plats.
(Creelman m.fl., 2014, s.31–33)
Fortsättningsvis tar Creelman m.fl. (2014, s.31–33) upp att det skett ett paradigmskifte från att skolan tidigare haft ansvar för att lära ut faktakunskaper till att snarare lägga en grund hos barn och ungdomar till att förstå sig på konsten att fortsätta lära. Detar upp att en majoritet i samhället fortfarande saknar nödvändig digital kompetens för att hantera den mängd av information som florerar i digitala medier. Gränserna mellan det informella och formella lärandet börjar suddas ut. Detta påminner om den problembild UNESCO tar upp gällande att skolor måste ändra fokus i utbildning mot att skapa medie- och informationskunniga
3. Den svenska grund- och gymnasieskolan
Det är skolan som har det främsta ansvaret för att utveckla barn och ungdomars kunskap och förmågor vilket därför ställer krav på skolan att följa med i utvecklingen som sker i samhället. I denna del av litteraturstudien presenterar vi det som den svenska skollagen bestämt är grund- och gymnasieskolans huvuduppgift. De delar av styrdokumenten för ämnet samhällskunskap som vi valt att lyfta är det som är centralt för denna litteraturstudie. Anledningen till att vi presenterar detta är för att vi senare under diskussionen vill ha möjlighet att ställa skolans roll i relation till det resultat vi får fram.
3.1 Den svenska skollagen
I skollagen (SFS 2010:800) står det att skolan ska verka för att överföra värden och förmedla kunskap och förbereda elever att aktivt delta i samhällslivet. Utbildningen skall främja elevers utveckling och lärande samt skapa en livslång lust att lära. Med detta tillkommer ansvaret att skolan aktivt ska främja elevers självständiga förmåga att tillägna sig och fördjupa sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra.
Inom skolan kommer begreppet kunskap i många olika former såsom, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Undervisningen ska inte enbart belysa det ena eller det andra utan alla skall samverka. Elever skall även ges möjlighet att se, reflektera och överblicka samband och sammanhang i sin kunskapsutveckling. Genom att elever tränas i att tänka kritiskt närmar dem sig ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta på. (Skolverket, 2011a, s.8; Skolverket, 2011b, s.215–216)
3.2 Styrdokument för ämnet samhällskunskap
I syftet för ämnet samhällskunskap på gymnasiet lyfter Skolverket (2011a) att den snabba samhällsutvecklingen ställer krav på skolan att utbilda elever till aktiva samhällsmedborgare:
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån information. (s.143)
I det centrala innehållet för kursen Samhällskunskap för årskurs 7–9 i grundskolan ska undervisningen utveckla elevers kunskap och förståelse för den roll media har som
informationsspridare och opinionsbildare samt de möjligheter och risker digitala medier kan innebära. Den ska även belysa olika slags mediers uppbyggnad och innehåll och hur dessa kan ha makt att påverka människors omvärldsuppfattning. (Skolverket, 2011b, s.218)
I det centrala innehållet för kursen Samhällskunskap 1a1 på gymnasiet skall undervisningen beröra metoder för att kritiskt bearbeta information där källkritik ges som exempel. Förutom det skall även mediers innehåll och dess nyhetsvärdering behandlas och kopplas till frågor om demokrati och politik. (Skolverket, 2011a, s.144–145) I kursen Samhällskunskap 1b skall innebörden av den digitala tekniken beröras och fokus är på massmedier och
informationsteknikens roll i samhället och dess möjlighet att påverka människor och
samhällsutvecklingen. (Skolverket, 2011a, s.150) I utvecklingskursen Samhällskunskap 2 står det att arbetet ska präglas av kunskaper om källkritisk granskning, tolkning och värdering. Undervisningen skall uppmärksamma hantering av information från olika medier och källor i arbete med komplexa samhällsfrågor. (Skolverket, 2011a, s.155)
Avslutningsvis står det i Skolverkets (2011a) examensmål för samhällskunskap att:
Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och
möjligheter. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier. (s.49)
4. UNESCO uppmanar skolan att tänka om och tänka nytt
I den svenska skolans styrdokument förs det fram vilka kunskaper och förmågor som den svenska politiken i dag anser är viktigast att barn och ungdomar utvecklar. I våra
undersökningar har vi stött på flertalet begrepp, exempelvis media literacy, digital literacy, information literacy, digital kompetens m.fl., som diskuterar vilka förmågor dagens ungdomar är i behov av att utveckla för att möta information i det nya globala medielandskapet.
I denna del av litteraturstudien väljer vi att presentera UNESCO:s begrepp MIK, medie- och informationskunnighet, vilket definieras vara förmågor som är viktiga att utveckla i dagens globala medielandskap. Vi upplever att MIK är ett mångfacetterat men tydligt och bra begrepp som sammanfattar många till ett. Detta begrepp väljer vi att ta med för att vi ser en relevans med att föra in en internationell diskussion i förhållande till den svenska skolan och de artiklar som kommer att presenteras i resultatet. Orsaken till att vi ser en relevans med detta är för att skolans styrdokument inte har det fokus UNESCO rekommenderar att utbildning bör ha för att utveckla ungdomar som kan möta det nutida globaliserat informationssamhälle.
4.1 Definition av begreppet MIK
Den ökade tillgången till information och kunskap som människor fått genom tekniska framsteg menar Wilson, Grizzle, Tuazon, Akyempong och Cheung (2011, s.11) ställer nya utmaningar på individer i samhället att kunna värdera informations relevans och pålitlighet. UNESCO har valt att sammanföra mediekunnighet (media litteracy) och
informationskunnighet (information litteracy) för att skapa ett bredare och mer omfattande begrepp. (Wilson m.fl., 2011, s.18)
I korta drag beskriver Wilson m.fl. (2011) MIK på följande sätt:
Medie- och informationskunnighet stärker människor i deras förmåga att på livets alla områden och i samhällets olika delar söka, värdera och använda och skapa information på ett effektivt sätt; som också hjälper dem att förverkliga sina personliga, sociala, yrkes- och utbildningsmässiga mål. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet i en digital värld och den befrämjar den sociala integrationen länder emellan. (s.16)
Vidare tar Wilson m.fl. (2011, s.16) upp att det enligt UNESCO är avgörande för medborgares livslånga lärande att lära sig hantera olika typer av medier. Alla
samhällsmedborgare måste därför få grundläggande kunskaper i hur dessa olika typer av informationskanaler fungerar och hur informationen på bästa sätt kan värderas. Medborgare ska i enlighet med MIK utrustas med flertal nödvändiga förmågor och kritisk förmåga är ett exempel på en sådan. Denna förmåga innebär att kunna ställa sig ifrågasättande till olika typer av medier och informationsleverantörer. För att barn och ungdomar ska utveckla de förmågor som enligt MIK är nödvändiga krävs det att även lärarna själva blir medie- och
informationskunniga. För att främja ett livslångt lärande bör det finnas medvetna och
kompetenta lärare som arbetar med att utveckla dessa förmågor hos sina elever. (Wilson m.fl. 2011, s.16–17)
Wilson m.fl. (2011, s.18) tar upp att UNESCO har sammanfattat nödvändiga förmågor som presenteras i tabellen nedan:
Tabell 1: Viktigaste förmågor enligt MIK
Informationskunnighet Definiera och beskriva informationsbehov Söka och använda information Bedöma information Sortera information Använda information på ett etiskt hållbart sätt Förmedla information Använda IKT-färdigheter1 för att processa information Mediekunnighet Förstå mediernas roll och funktion i ett demokratiskt samhälle
Att veta vilka förutsättningar som krävs för att medier ska kunna uppfylla sina funktioner Kunna kritiskt värdera medieinnehåll utifrån mediernas funktioner Förmåga att använda medier för att kunna uttrycka sig och delta i den demokratiska processen Använda färdigheter som krävs för att producera eget medieinnehåll (Wilson m.fl., 2011, s.18)
Tabell 1 visar en progression av hur information ska hanteras för att nå en avancerad förståelse för hur information kommunicerar. I den del av tabellen som beskriver
informationskunnighet inkluderas betydelsen av tillgång till information samt hur den ska hanteras och värderas. Den andra delen, mediekunnighet, innebär att utveckla en förståelse för mediers funktion vilket inkluderar att kritiskt värdera samt att kunna uttrycka sig genom olika typer av medier. I tabellen sammanfattas de båda begreppen till en helhet där undersökande färdigheter och meningsfull användning av medier och informationskunnighet inkluderas. Syftet och målet med MIK är att dessa delar inte ska särskiljas från varandra utan enligt UNESCO betonas vikten av att sammanföra de båda som en nödvändighet i dagens informationssamhälle. (Wilson m.fl., 2011, s.18–19)
Enligt Wilson m.fl. (2011, s.19) rekommenderar UNESCO att skolor och utbildningsväsen världen över borde utgå från detta ramverk av förmågor i planering av undervisning för att arbeta i en riktning mot att skapa medie- och informationskunniga barn och ungdomar. Ett viktigt särdrag i MIK är att utveckla kunskap om och förståelse för medier och information samt förmågan att värdera medietexter och informationskällor.
I det nya globala medielandskapet går det i relation till MIK att se betydelsen av att kunna lära om och lära nytt vilket för oss in på den teori som presenteras i nästkommande del.
5. Teori
I detta avsnitt presenterar vi den teori som vi anser kan förstärka diskussionen gällande vilka förmågor ungdomar behöver utveckla i det nya medielandskap som globaliseringen medfört. Skolans styrdokument och MIK tar upp förmågor ungdomar ska förses med vilket
presenterats ovan. I förhållande till det ovannämnda har vi valt att använda oss av den moderna lärandeteorin konnektivismen som ett hjälpmedel i vår analys av vad tidigare forskning berört utifrån vårt syfte och frågeställningar. Ytterligare en anledning till att vi valde denna teori var för att den presenterar ett intressant synsätt på hur man kan hantera information i dagens samhälle.
5.1 Utvecklingen av konnektivismen
Den digitaliserade samhällsutvecklingen ställer nya krav på lärandeprocesser och utmanar traditionella lärandeperspektiv. Siemens (2005, s.1) skapade teorin konnektivismen utifrån brister han såg i behaviorismen, kognitivismen och konstruktivismen vilka är tre redan etablerade lärandeteorier. Dessa tre teorier bygger på olika variationer av att lärande sker inom individen. Siemens (2005, s.3) beskriver vidare att dessa har tanken på kunskap som ett mål eller tillstånd. Detta går att förstås som att kunskap skulle vara en produkt vilket Siemens (2006, s.52) motsätter sig då han snarare ser kunskap som en process. Han menar att kunskap aldrig kan bli färdigutvecklat och klart.
Siemens (2005, s.1–3) tar fortsättningsvis upp att behaviorismen, kognitivismen och konstruktivismen även explicit berör själva lärandeprocessen, men inte värdet av vad som lärs. Dessa utvecklades under en tid när lärandet inte påverkades av teknologi. De etablerade lärandeteorierna är därför inte längre anpassningsbara till det nya nätverkssamhälle som utvecklats genom teknologins och digitala mediers inflytande både på samhället och individen. Konnektivismen är därför en reaktion på de tidigare teorierna och beskriver att lärande inte längre sker inom individen. (Siemens, 2005, s.1–3)
Siemens (2005, s.5)menar att lärande och kunskap existerar i mångfald där lärandeprocessen handlar om nätverksbaserade informationskällor som är i ständig förändring.
Siemens (2005, s.5)menar att det rätta svaret nu kan vara fel i morgon på grund av det snabba informationsklimat som existerar i dagens nätverkssamhälle. Den tekniska utvecklingen har därför omorganiserat hur människor lever, bland annat genom hur vi lär oss och hur vi
kommunicerar. Detta skapar förutsättningar för en alternativ lärandeteori som är reflekterande utifrån den samhällsutveckling som skett där digitala nätverk är en ledande faktor.
Siemens (2005, s.5)anser att individen inte längre enbart kan lita på ens egna erfarenheter, upplevelser eller kunskaper för att leva ett produktivt liv i en komplex värld som de tidigare lärandeteorierna menar. Detta eftersom den tekniska utvecklingen har skapat ett större utbud av kunskap och information som finns tillgängligt. Siemens (2006, s.51) menar att kunskap i dag innebär att vara sammankopplade till varandra. Det är inte möjligt att personligen besitta all kunskap som behövs och information måste därför lagras genom personliga kontakter och digitala verktyg. I och med det ökade utbudet av information ställs nya krav på individer att ständigt vara uppdaterade och under de senaste 10 åren har mängden kunskap en människa behöver hantera fördubblats. Siemens (2005, s.1, 7–8)menar därför att den grund skolan vilar på måste uppdateras för att möta det nya nätverkssamhället.
5.2 Grunden inom konnektivismen
För att illustrera sin teori använder sig Siemens (2005, s.4)av analogin kaostillstånd där dess innebörd är att rucka på förutsägbarheten. I detta tillstånd existerar allt fritt utan mönster samtidigt som allting har en koppling till varandra. Analogin ligger till grund för att beskriva nätverkens grundläggande processer som består av kopplingar mellan olika enheter som bildar en helhet. Den hjälper även att förstå konnektivismens utgångspunkt som är individen. Analogin som Siemens (2005, s.4–5) beskriver är att varje enskild individ har ett eget nätverk och är en del av det nätverkssamhälle som vi lever i. Nätverkets uppgift och process skapar förutsättningar för individen att hålla sig informerad, uppdaterad och kompetent i ett komplext samhälle. Alla individers nätverk kopplas därför samman genom kunskap. Den teknologiska utvecklingen där internet är en betydande faktor har skapat andra förutsättningar för individuella nätverk. Dessa individuella nätverk existerar fritt utan mönster i det globala nätverkssamhället samtidigt som alla har en koppling till varandra.
Siemens (2005, s.3)menar även att den snabba teknologiska utvecklingen skapar nya förutsättningar för den kunskap som finns tillgänglig. Som en följd av denna utveckling ges
beslutsfattande och huruvida ny kunskaps tillägnas. Förmågan att kritisk granska och värdera relevant och irrelevant information blir därför allt viktigare.
Konnektivismen är den digitala erans lärandeteori hävdar Siemens (2005, s.5–6) eftersom förmågan att söka reda på lämplig kunskap är av ytterst betydande karaktär. Kunskap som individen ständigt kan ta till sig är viktigare än den kunskap som individen har tillägnat sig. Konnektivismen fungerar därför som en motreaktion och en lärandeteori som är anpassad för den digitala eran. Lärande är inte längre en process som äger rum inom individen utan är en process som är under ständig förändring. Siemens (2005, s.6–7)riktar även kritik mot skolan som han menar varit alltför långsam i arbetet med den digitala utvecklingen i att tillhandahålla nya verktyg som en följd i att påverka lärande.
I det samhälle som präglas av den digitala utvecklingen där kunskap ständigt går att
ifrågasättas och tillskrivas på nytt kan man sammanfatta konnektivismen utifrån att kunskap alltid är förnybar. Det man lär sig existerar på så sätt i dåtid. Kunskapen förändras konstant och människor har möjlighet att förändra tidigare sanningar. Den viktigaste förmågan utifrån konnektivismen blir därför förmågan att ständigt lära om. (Siemens, 2005, s.6)
6. Metod
I detta kapitel kommer vi att redogöra för vårt metodiska tillvägagångssätt i den kvalitativa litteraturstudie som genomförts. Denna litteraturstudie syftar till att ta reda på förmågor ungdomar behöver utveckla i dagens nya globala medielandskap samt vad skolan och lärare bör utveckla. Vi har valt att avgränsa oss till ungdomar mellan 13–19 år vilket motsvarar åldrarna i högstadie- och gymnasieskolan.
6.1 Litteraturstudiens genomförande
Att formulera vårt problemområde var inte helt enkelt och mycket tid har lagts ned för att begränsa litteraturstudiens omfång. För att hitta relevant litteratur har vi använt oss utav ett snöbollsurval. Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s.138)beskriver urvalsprocessen som att man hittar relevant litteratur och genom det söker sig vidare efter liknande material som det man precis läst. Vi har använt oss av databaserna UniSearch, ERIC och Google Scholar för att få en generell överblick över aktuell forskning. Vi gjorde valet i databaserna att enbart få resultat som var peer-reviewed för att hitta akademiska artiklar.
Från att vi till en början formulerat ett brett problemområde har vi genom systematisk litteratursökning av diverse litteratur och artiklar kommit i kontakt med teorin
konnektivismen och begreppet MIK. Vi ansåg att dessa var centrala för studien och har därför analyserats i relation till resultatet i diskussionen.
Mötet med konnektivismen och MIK gjorde att vi kunde urskilja väsentliga begrepp att fortsätta vår litteratursökning med. Den tidigare systematiska litteratursökningen förändrades till en målinriktad sökning utifrån sökord som:
Media and information literacy young, digital kompetens, media information, media and information literacy youth, digital literacy, digital media effects, young digital.
Genom att använda dessa sökord identifierade vi att det fanns tillräckligt många studier av god kvalitet för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Vi har inte gjort några egna undersökningar utan använder forskning för att besvara våra frågeställningar. Eftersom forskningen presenteras av oss beskrivs den därför sekundärt.
Från det sökresultat vi fick fram utifrån sökorden läste vi till en början flertal artiklars ”abstract” för att avgöra huruvida de kunde vara relevanta för vår litteraturstudie eller inte. Från läsningen av ”abstract” fann vi att flertalet av artiklarna fokuserade på andra aspekter och blev därför inte aktuella för vår studie. Vi kunde å andra sidan urskilja cirka 20 stycken artiklar som vi kände kunde ha relevans för vår litteraturstudie. Efter att ha identifierat vilka artiklar vi ville ha påbörjades nästa process där vi läste igenom och fördjupade oss i
artiklarnas innehåll. Resultatet av denna process ledde till att vi valde bort tolv artiklar. Anledningen till denna exkludering var att deras studier var riktade på ett sätt som inte passade denna litteraturstudie. De exkluderade artiklarna var bland annat mer riktade till den digitala utvecklingen i stort och vilken påverkan det har haft på samhället. Eftersom denna litteraturstudie inte syftar till att ta reda på hur man arbetar med den tekniska kompetensen och hantering av digitala verktyg i skolan fanns det inget intresse av att gå vidare med forskning av denna karaktär.
Resterande åtta artiklar ansåg vi var lämpliga för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Våra valda artiklar kommer kortfattat presenteras i tabell 2 nedan. Under vår resultatdel finns en fördjupade presentationen av artiklarnas resultat. Där har vi kategoriserat de olika
författarnas forskning för att rama in det som denna studie syftar till att ta reda på. Vi har gjort systematiserade undersökningar av litteraturen som presenteras i litteraturstudien vilket Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2012, s.210–211) beskriver som att klargöra tankestrukturen hos författarna. Denna metod använde vi oss utav för att tydliggöra det väsentliga innehållet i forskningen, svenska skolans styrdokument, MIK och konnektivismen för att utifrån dessa förklara de slutsatser som kunde dras utifrån syfte och frågeställningar.
6.2 Litteraturöversikt
Tabell 2: Artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat
Författare År Geografiskt undersöknings område
Metod Målgrupp
Buckingham 2006 Storbritannien Översiktsartikel Ungdomar
Reneland-Forsman 2011 Sverige Innehållsanalys Styrdokument
lärarutbildning
Uppföljande samtal och mejlkontakt
Universitetslärare och kursansvariga
Stoddard 2014 USA Översiktsartikel Lärarstudenter
Metzger, Flanagin, Markov, Grossman & Bulger
2015 USA Onlinetest Ungdomar
11–18 år
Intervjuer Ungdomar
9–17 år
McGillivray, McPherson, Jones & McCandlish
2016 Skottland Fallstudie Allmänheten
Workshop Ungdomar (grund-
och gymnasieskolan)
Intervjuer Lärare och övrig
skolpersonal
Gretter & Yadav 2016 USA Översiktsartikel Ungdomar (för- och
grundskolan)
Kim & Yang 2016 Sydkorea Enkätundersökning Ungdomar 15–17 år
Edgerly 2017 USA Fördjupade intervjuer Ungdomar 18–27 år
6.2.1 Artiklarnas syfte och metod
Med tanke på att vi under vår resultatdel kategoriserat författarnas resultat presenteras här artiklarnas grundläggande syfte och metod för att förenkla vid läsning av resultatet.
6.2.1.1 Buckingham, Stoddard och Gretter & Yadav
Dessa författare har gjort översiktsartiklar vilket betecknas som sekundärforskning. Denna metod innebär att samla in tidigare publicerad information, analysera och sammanfatta.
- Buckinghams syfte med studien var att poängtera begränsningar som den digitala undervisningen har i skolan och vilka förmågor som ungdomar behöver utveckla idag.
- Syftet med Stoddards studie var att presentera behovet av att återuppliva
medieundervisning anpassat till den digitala eran och föra fram vilka förmågor ungdomar behöver i dagens digitaliserade värld.
- Gretter och Yadav sammanförde i sin studie Media- and information literacy (MIL) som UNESCO skapat och begreppet Computional thinking (CT) som Computer Science Principles (CSP) utformat. Dessa begrepp står för de förmågor som 2000-talet kräver att ungdomar utvecklar. Utifrån begreppen var syftet med studien att skapa strategier och stöd för lärare att integrera dessa förmågor in i klassrummet.
6.2.1.2 Reneland-Forsman
Syftet med Reneland-Forsmans studie var att tydliggöra och beskriva digitala mediers innehåll och form i högre utbildning i Sverige. Utifrån begreppet digital kompetens analyserades lärarprogrammens styrdokument och undervisning. För att fördjupa analysen genomfördes samtal med kursansvariga och lärare på lärarprogrammet på fyra olika institutioner.
6.2.1.3 Metzger, Flanagin, Markov, Grossman och Bulger
Studien har analyserat en online undersökning av 2 747 ungdomar mellan åldrarna 11–18 år som de genomfört i sitt hem. Som en fördjupning gjordes intervjuer med ungdomar mellan åldrarna 9–17 år för att stödja undersökningen. Studiens syfte var att tydliggöra hur ungdomar på olika sätt värderar information de finner via digitala medier.
6.2.1.4 McGillivray, McPherson, Jones och McCandlish
Studiens fokus var att belysa vikten av att mer undervisning kopplat till digitala förmågor behöver implementeras i grund- och gymnasieskolan. Detta för att barn och ungdomar ska kunna utveckla förmågor att navigera i en komplex digitaliserad värld. Studiens analys byggde på fyra olika moment. Den första delen var en fallstudie med 1000 deltagare från olika samhällsgrupper som genererade 300 unika digitala produkter som bestod av variation av video, ljud, bloggar och inlägg i sociala medier. Den andra delen bestod av workshops som gjordes på 57 olika skolor med 585 elever och 57 lärare. Det tredje steget var fördjupade intervjuer med lärare och övrig skolpersonal. Det sista steget var att de använde resultat från tidigare skolprojekt. Tillsammans skapade dessa fyra delar deras resultat.
6.2.1.5 Kim och Yang
Studien baserades på svar från en kvantitativ enkätundersökning från 238 sydkoreanska ungdomar mellan åldrarna 15–17 år. Studiens syfte var att visa vilken betydande roll medieundervisning har i att utveckla ungdomars digitala förmågor och utvecklandet av en aktiv samhällsmedborgare.
6.2.1.6 Edgerly
Studien syfte var att tydliggöra vilka strategier dagens ungdomar och unga vuxna använder sig av för att värdera information de finner via digitala medier. Studien resultat kom fram genom fördjupade intervjuer med 21 ungdomar och unga vuxna mellan åldrarna 18–27.
6.2.2 Kritisk diskussion gällande artiklarnas metod
I ovanstående forskningslitteratur bygger sju artiklar på en kvalitativ forskningsmetod och en artikel på kvantitativ. Kritik som finns mot kvalitativ forskningsmetod som Bryman (2011, s. 368) menar är att dessa metodundersökningar är allt för impressionistiska och subjektiva. Med detta menas att vid en jämförelse av kvalitativa och kvantitativa metoder kan en kvantitativ metod ge ett mer generaliserbart resultat då oftast denna metod innefattar större undersökningsgrupper. En kvalitativ metod utförs däremot på mindre grupper och det kan därför bli svårt att dra generella slutsatser. Denna litteraturstudie innefattar många
presenterat inte har hög generaliserbarhet. Det kan även riktas kritik mot att kvalitativa resultat bygger på osystematiska uppfattningar gällande vad som är av betydelse eller inte. Kvalitativ metod grundas ofta på forskarens egen uppfinningsrikedom där även denne är det viktigaste redskapet vid datainsamling. Detta skapar en problematik där information som samlas in kan baseras på forskarens intressen. Utifrån detta går det att ifrågasätta
översiktsartiklarnas objektivitet av författarnas presentation av deras resultat.
Bryman (2011, s.171–172) beskriver även kritiken som bland annat finns mot kvantitativ forskning vilken är att mätproceduren ses som bristfällig. I enkätundersökningar förutsätter forskare att personer som svarar på frågorna uppfattar det viktigaste termerna i enkäten likadant. Detta går att applicera på vår valda artikel som bygger på kvantitativ metod där forskarna har använt fasta svarsalternativ vilket därför kan missleda ett resultat och dess reliabilitet.
Sammanfattningsvis går det överlag att ifrågasätta hur pass vinklat ett resultat blir eller inte. Den urvalsgrupp av respondenter forskare väljer att använda påverkar det resultat de i slutändan får. Artikeln skriven av Metzger m.fl. (2015, s.338) belyser att de själva kan se problematiken med att deras resultat kan ha blivit påverkat av deras urvalsgrupp.
6.3 Kritisk diskussion av denna litteraturstudie
Vi hade ett intresse av att få fram artiklar som berör den mediala utvecklingens förändringar på ungdomar, skola och lärare. Anledningen till detta har varit för att vi vill diskutera detta i förhållande till existerande svensk skolpolitik. Det går därför att ifrågasätta om vårt intresse och urval av artiklar påverkat de slutsatserna som presenteras i denna litteraturstudie. De valda forskningsartiklarna uppvisade liknande slutsatser. En förklaring till detta kan bero på att vårt urval av artiklar avgränsats till en västerländsk kontext och därför exkluderat
kontexter som rör sig utanför detta område. De valda artiklarna kommer från länder som har snarlika mediekulturer och skolsystem.
Fortsättningsvis kan det val vi gjorde att föra in internationella artiklar i förhållande till en diskussion gällande svensk skola anses problematiskt då det kan ge ett snedvridet resultat. Dock ansåg vi att eftersom de valda forskningsartiklarna utfört sina undersökningar i
att diskutera dessa i förhållande till varandra. Ytterligare en anledning till denna inkludering av internationella artiklar grundar sig i att vi bedömer att digitaliseringen berör alla ungdomar och diskussion gällande det resultat som kommer fram i litteraturstudien är därför lika viktigt lokalt som globalt.
Tre av åtta artiklar går utanför vår avgränsning gällande ålder på ungdomar och berör en större spridning. Resultatet av deras artiklar var framställt på ett sätt att det gick bra för oss att ta med det i denna litteraturstudie. Vi ser detta som en styrka snarare än en nackdel då det gav oss ett mer fylligt och intressant resultat. Den främsta anledningen till att vi valde att avgränsa oss till åldrar som svarar för högstadie- och gymnasieskolan var för att litteraturstudien inte skulle bli allt för omfattande och spretig. Trots vår avgränsning valde vi att ta med dessa artiklar då de i sitt resultat lyfter förmågor som är minst lika viktiga för barn som vuxna att utveckla.
7. Resultat
I det här kapitlet kommer vi att presentera vad den valda forskningen sagt genom att
kategorisera utifrån våra frågeställningar. Resultatet presenteras i underrubriker som speglar våra frågeställningar. Först presenteras utmaningarna med det nya globala medielandskapet som senare följs upp med vilka förmågor som forskningen påvisat som viktiga i den
digitaliserade världen. I den sista delen redogör vi vad forskningen sagt om den digitala utbildningens brister och på vilket sätt skolan och lärare utmanas.
7.1 Ett förändrat samhälle
Enligt Edgerly (2017, s.359) har det skett förändringar i dagens samhälle med digitaliseringen där ungdomar nästintill har obegränsad tillgång till information vid alla tidpunkter på dygnet. Ungdomar i dagens samhälle växer upp med ett stort utbud av olika medieplattformar som erbjuder både nyhetsinformation och nöjesinformation. Edgerly (2017) beskrev detta i inledningen till sin studie:
Consumers of modern media have the news world at their fingertips. At nearly any moment, they can access news about events near and far, from a variety of sources, in differing media formats. If they want to hear opinions, if they want to laugh, if they want to produce their own news – all are possible in the modern new landscape. (s.358)
Att kunna ta del av information genom flera olika källor om händelser som sker världen över är någonting som Kim och Yang (2016, s.439) också lyfter i sin studie. De ser att internet och digitala medier ger individer, främst ungdomar, en helt ny möjlighet att anknyta till världsliga fenomen. Genom detta ges ungdomar därför en annan möjlighet till att kunna uttrycka och dela sina synpunkter och känslor. Gretter och Yadav (2016, s.510) hänvisade i sin studie till en undersökning som fastslog att 92 procent av amerikanska ungdomar är online på en daglig basis och 24 procent av dem använder digitala medier nästan ständigt. Genom digitala medier ges ungdomar möjlighet att bli medlemmar i en deltagarkultur som innebär att vara skapare av kunskap och inte bara en passiv konsument av information.
I sin studie gjorde Edgerly (2017, s.362) tester och intervjuer med ungdomar för att se vilka strategier de använde sig av på internet för att hitta information. Resultatet visade bland annat att när ungdomar har ett stort utbud av olika källor för att inhämta information får de problem med att jämföra källorna och att ta ett rationellt beslut över vad som är mest tillförlitligt. Som ett resultat av ett för stort utbud källor finns det en risk att ungdomar helt avstår och därmed går miste om viktig information. Det här uttryckte Edgerly (2017, s.362) som det komplexa med dagens digitaliserade samhälle och som har förändrat en viktig del av ungdomars hämtning och hantering av information. Användandet av digitala medier såsom Google och diverse sociala medier använder sig av algoritmsystem som filtrerar vilken information ungdomar tar del av. Det visade sig dock att ungdomarna som deltog i studien starkt litar på dessa plattformar för att delge korrekt information. Edgerly (2017, s.366–367) påvisade också att ungdomarna var medvetna om att information som florerar på internet inte nödvändigtvis behöver vara sant. Ungdomarna i studien uppgav att användandet av Wikipedia var en av de vanligaste strategierna för att tillgodose sig information på. Edgerly (2017) citerade en av ungdomarna från sin studie och dennes förhållande till Wikipedia:
Wikipedia is like one of the most underrated sources of information. People hate on it cause it’s free, but the people who post on it are pretty well informed, you know? I rely on
Wikipedia. There, I will say it. That’s where I get a lot of my information. (s.367)
Problematiken som Edgerly (2017, s.367) tog upp är att Wikipedia är en stor och välanvänd informationskälla, men att den information som existerar där ständigt kan redigeras av vem som helst. Gretter och Yadav (2016, s.511–513) beskrev betydelsen av att dagens ungdomar utvecklar förståelse för att information kan filtreras i olika digitala medier. Vidare tog de upp att dagens digitaliserade värld ställer krav på att ungdomar utvecklar flera typer av digitala förmågor. Skolan har en betydande roll i att utveckla dessa förmågor som krävs både för att vara en aktiv samhällsmedborgare i vardagen och för kommande arbetsliv.
7.2 Nödvändiga förmågor i ett informationssamhälle
I denna del kommer vi att presentera forskningsartiklarnas definition av vilka förmågor som krävs i ett globalt medielandskap och hur digitaliseringen blivit 2000-talets demokratiska utmaning. De olika författarna använder olika begrepp för att definiera vilka förmågor som
dagens ungdomar behöver utveckla och varför dem är viktiga. Tabellen nedan syftar till att visa vilka begrepp som hör samman med vilken författare.
Tabell 3: Studiernas centrala begrepp
Författare Begrepp
Reneland-Forsman Digital kompetens
Buckingham Digital literacy
Stoddard Media literacy
Metzger, Flanagin, Markov, Grossman & Bulger
Information evaluation
McGillivray, McPherson, Jones & McCandlish
Digital media literacy
Gretter & Yadav Media & information literacy
Kim & Yang Internet skill literacy & internet information
literacy
7.2.1 Digital kompetens
Reneland-Forsman (2011, s.16) skrev i sin studie att vi alla som lever i ett
informationssamhälle ställs inför nya utmaningar. Utvecklandet av samhället behöver grundas på att individer utvecklar digital kompetens som innebär breda kompetenser som är direkt kopplade till digitala medier. Traditionella förmågor som läs- och skrivkunnighet måste kompletteras med fördjupade kompetenser som inbegriper förståelse för komplexa sammanhang. Vidare i sin studie tog Reneland-Forsman (2011, s.16) upp att en
kompetensutveckling gällande förmågor som rör digitala medier har stor betydelse för på vilket sätt vi som medborgare kan vara delaktiga i samhället.
7.2.2 Digital literacy
I samhällsutvecklingen där ungdomar alltmer möter komplexa sammanhang ansåg Buckingham (2006, s.263–264) att utvecklandet av vissa förmågor blir viktigt. Sedan digitaliseringens början i mitten av 1980-talet har det funnits ett behov av att utveckla vissa förmågor för att möta den tekniska utvecklingen. I Storbritannien började man använda ordet literacy som enligt Buckingham (2006, s.264) är synonymt med begreppen kompetens och
förmåga. Det grundläggande i Buckinghams (2006, s.263) studie var att om samhället skall formas kring digitaliseringen och internet är det en grundförutsättning att man lär om digitala medier och inte enbart hur de fungera. Internet och digitala medier går inte att använda enbart som en neutral källa för informationsinhämtning utan ska ses som en funktion och ett
instrument i vardagen.
I sin studie föreslog Buckingham (2006, s.263) att lärare skall använda sig av begreppet digital literacy i sin undervisning för att skapa de förmågor som digitaliseringen kräver. Han beskrev fortsättningsvis att det är viktigt att ungdomar har grundläggande baskunskaper och förmågor att exempelvis hitta, välja ut och processa information via olika digitala verktyg. De viktigaste förmågorna som Buckingham (2006, s.267) tog upp var att ungdomar ska kunna utvärdera och kritiskt granska information de möter för att utveckla den till kunskap. Detta görs bland annat genom att värdera källan och bedöma om informationen på något sätt är riktad, som exempelvis kommersiell reklam kan vara.
Buckingham (2006, s.267–268) tog upp att utvecklandet av ett mer kritiskt förhållningssätt kopplat till digitala medier är en förutsättning för att forma goda samhällsmedborgare. Detta skapas genom att ungdomarna utvecklar förståelse för informationens framställning i digitala medier. Ungdomar behöver utveckla sin förmåga att kunna utvärdera det material de möter och vara uppmärksamma över vilka som förmedlar information och vilka som inte gör det. De behöver både kunna använda språket men även förstå hur det fungerar och utveckla analytiska färdigheter för att kunna urskilja huruvida språket är vinklat eller inte och förstå vem som kommunicerar med vem och varför. Det är även ett steg i att medvetandegöra kommersiella influenser som ofta är osynliga för konsumenterna i digitala medier. Det handlar om att utveckla en medvetenhet om sin egen roll på digitala medier antingen som läsare eller användare. (Buckingham, 2006, s.267–268)
7.2.3 Internet skill literacy och Internet information literacy
Kim och Yang (2016, s.439) tog i sin studie också upp att skolan behöver ha en mer riktad undervisning vars syfte är att utveckla ungdomars digitala förmågor för att kunna bli aktiva samhällsmedborgare. Resultatet av deras studie visade att ungdomar som kritiskt kan förstå och effektivt utvärdera information de finner på digitala medier är mer benägna att bli aktiva
information ska hanteras är en resurs för ett livslångt lärande. Kim och Yang (2016, s.442) definierade dessa kompetenser under två begrepp, Internet skill literacy och Internet information literacy.
Internet skill literacy definieras av Kim och Yang (2016, s.442) som att ha grundläggande färdigheter för att kunna använda internet och förståelsen i hur man navigerar i den komplexa digitala världen.
Internet information literacy innebär enligt Kim och Yang (2016, s.442) att hitta, analysera och utvärdera information som ungdomar finner via digitala medier. Detta är förmågor som är viktiga i förhållande till traditionella medier men extra viktiga för information som finns tillgängliga via digitala medier.
Resultatet av den enkätundersökning Kim och Yang (2016, s.446) genomfört visade att ungdomars förmågor kopplade till internet skill literacy var betydligt högre än deras förmågor kopplat till internet information literacy. Resultatet visade att ungdomar har goda kunskaper i att använda internet, men förmågan att kritiskt bedöma och värdera informationen de tar del av är betydligt lägre. Utifrån resultatet belyste även Kim och Yang (2016, s.451) vikten av att utveckla det som båda begreppen står för. Ungdomar lever inte längre med internet utan inuti internet och att utveckla dessa förmågor behöver vara en grundläggande faktor i dagens utbildning.
7.2.4 Computational Thinking och Media & Information literacy
Precis som de ovannämnda forskningssartiklarna menade även Gretter och Yadav (2016, s.510) att ungdomar behöver utveckla förmågor som riktar sig till kritiskt tänkande, problemlösning och kreativitet som en nödvändighet i ett globaliserat samhälle där alla är sammanlänkade via nätverk. För att sammanväva kritiskt tänkande och internetkreativitet påvisade Gretter och Yadav (2016, s.511) att undervisningen måste riktas mot Computational Thinking, och Media & Information literacy. Nedan presenteras deras definitioner av vilka förmågor som är viktiga i dagens digitaliserade värld.
Computational Thinking (CT) är ett begrepp som Computer Science Principles (CSP) författat och består av grundläggande begrepp för datavetenskap, tillsammans med de intellektuella
färdigheterna som behövs för algoritmiskt tänkande, mönsterigenkänning, abstraktion och sammansättning. Att ha dessa menade Gretter och Yadav (2016, s.511) stärker ungdomars möjlighet till förbättrad kommunikations- och samarbetsförmåga som lämpar sig både för högskola och arbetslivet.
Det andra begreppet som Gretter och Yadav (2016, s.512) använde sig av är Media & Information Literacy (MIL).2 MIL är ett begrepp som utarbetats av UNESCO och förenar
mediekunskap med informationskunnande samtidigt som vikten av kritiska och analytiska färdigheter betonas. Ungdomar bör även veta hur de får tillgång till information, utvärdera den, men även använda informationen på ett etiskt sätt. Gretter och Yadav (2016, s.512) tog i sin studie fram betydelsen av UNESCO:s beskrivning av MIL som en nödvändighet i dagens globaliserade och sammanhängande värld.
7.2.5 Media literacy och Information evaluation
Stoddard (2014, s.2, 6) använde sig av begreppet media literacy och menade att den viktigaste förmågan som rör den digitala utbildningen är att skapa en förståelse för digitala mediers grundläggande karaktär, ”the natur of media”. Det handlar om att ha tillgång till information och samtidigt utvärdera det från flera olika perspektiv. Denna beskrivning påminner om begreppet information evaluation som Metzger m.fl. (2015, s.326) presenterat. Detta begrepp inkluderar att ungdomar ska utveckla medvetenhet gällande att information kan vara riktad samt förmåga att utvärdera den.
Stoddard (2014, s.8) presenterade att ungdomar i dagens digitaliserade värld behöver vara informerade medborgare. En förutsättning för detta är att kommunicera via digitala medier och helst med flera världen över. Detta skapar förutsättningar för ungdomar att förstå världsliga problem i flera olika perspektiv. Kommunikation via digitala medier sker genom text, video eller ljudinspelningar och att ha grundläggande förmågor såsom läs- och
skrivkunnighet blir enligt Stoddard (2014, s.8) även det viktiga förmågor.
7.2.6 Digital media literacy
McGillivray m.fl. (2016, s.725) beskrev internet och digitala medier som en möjlighet att kunna ha kontakt, dela och ta del av andras erfarenheter via nätet. En risk som finns med detta är att ungdomar kan ta del av skapad information eller alternativ information som har
omvärderats utifrån ett specifikt syfte. Detta går därför att koppla likt Buckinghams (2006, s.267) tankar huruvida information som finns tillgängligt via digitala medier kan vara riktade utifrån kommersiella grunder. McGillivray m.fl. (2016, s.728) menade därför att högre krav måste ställas på skolan gällande att ungdomar skall utveckla en attityd som är mer
ifrågasättande och kritisk till deras digitala användning både i skolan men även utanför. Förmågorna som är kopplade till denna attityd är förståelsen om ägande av data, integritet, medieplattformars syfte, nätverkssamhällets betydelse med sociala medier och vilken rörlighet människor har genom internet. (McGillivray m.fl. 2016, s.728)
7.3 Har skolan fel fokus i undervisningen?
Buckingham (2006, s.263) tog i sin studie upp betydelsen av att ungdomar lär sig att hantera olika typer av digitala medier. Han menade att undervisning om dessa är en
grundförutsättning för att ungdomar ska kunna ta till sig kunskap genom olika typer av digitala medier. Kortfattat belyste han vikten av att lära sig att hantera ett verktyg för att få användning av det. Buckingham (2006) redogör för detta genom att citera Umberto Eco från 1979, ”If you want to use television to teach somebody, you must first teach them how to use television” (s.263).
Trots det nödvändiga i att ungdomar lär sig att hantera olika typer av tekniska verktyg
hävdade Buckingham (2006, s.265) att det blir fel att endast fokusera på hur de ska användas. Han menade att det finns brister i skolors sätt att arbeta med de förmågor ungdomar behöver för att hantera mängden information de kommer åt via digitala medier. Vidare tog
Buckingham (2006, s.265–267) upp att digital literacy innefattar så mycket mer än att ungdomar bara förstå sig på hur de ska använda datorer och andra digitala verktyg. För att ungdomar ska klara av att transformera information de möter till kunskap krävs det att de har förmåga att värdera och använda informationen på ett kritiskt tillvägagångssätt.
tekniska förmågorna utan att utveckla en mer systematisk förståelse för hur media fungerar och att utveckla reflektiva sätt att använda dem på.
Enligt Stoddard (2014, s.2) görs det för lite arbete i undervisning med att utveckla ungdomars förståelse för digitala mediers grundläggande karaktär. För att gynna en digital demokrati och ett globalt medborgarskap måste detta öka. Ungdomar måste utveckla sin förmåga att hantera information och att förstå vad det finns för syfte till uppkomsten av olika typer av texter. Detta innebär också att de ska utveckla en förståelse för hur de kan använda digitala medier för att få tillgång till och värdera information utifrån olika perspektiv. Därför menade Stoddard (2014, s.2) att behovet av mediekunnighet i ett nutida digitaliserat demokratiskt samhälle är viktigare än någonsin. Det innebär att medborgarna måste förstå den typ av makt som vissa politiska budskap kan ha i medier och hur dessa nya typer av medier således kan utnyttjas. Bara för att barn och ungdomar i stor utsträckning använder sig av internet i dag betyder inte det att de automatiskt förstår sig på det dem möter där. Undervisningen måste utformas på ett sådant sätt att den skapar denna typ av kunskap. (Stoddard, 2014, s.4)
Metzger m.fl. (2015, s.326) menade som Stoddard (2014) och Buckingham (2006) att dagens utbildning gällande vilka förmågor som krävs i och med en ökad internetanvändning riktas fel. I dagens utbildning läggs stort fokus på att hitta information och forskning tenderar att fokusera på ungdomars användande av teknologi snarare än hur unga människor bedömer och värderar den information de möter. Metzger m.fl. (2015, s.326) menade att ungdomar inte korrekt hanterar den information de hittar online, och att många inte är medvetna om behovet av förändring. I studien förs olika hypoteser fram som de tror är avgörande för hur pass kritiska eller inte ungdomar blir i sin hantering av information.
Enligt Metzger m.fl. (2015, s.326–331) kan ungdomars ålder ha en påverkan i utvecklandet av deras medvetenhet och förmågor i att utvärdera information online och utfallet blir bättre ju äldre de blir. Av resultatet framkommer det att åldern påverkar samt vikten av att börja utvecklandet av dessa förmågor i en tidig ålder. Ett flexibelt tänkande gynnar ungdomars analytiska förmåga att utvärdera källor. Flexibelt tänkande innefattar förmågan att kunna omvärdera sina åsikter vid mötet av andra perspektiv och alternativ. (Metzger m.fl., 2015, s.338)
Det mest anmärkningsvärda från resultatet av studiens menade Metzger m.fl. (2015, s.337– 338) var att de ungdomar som har fått utbildning och träning i kritiskt tänkande var de som visade högst tilltro till de falska hemsidorna som finns med i undersökningen.
Undersökningen gick ut på att ungdomarna skulle jämföra två hemsidor och avgöra vilken som var sann eller falsk. Detta resultat var något som Metzger m.fl. (2015, s.337–338) såg som förvånande och intressant eftersom det motsatte sig deras hypotes att utbildning skulle gynna medvetenheten och förmågan att bedöma trovärdighet. Detta tyder på att även om ungdomar fått utbildning indikerade resultatet att de fortfarande hade svårt att utvärdera information online. Utbildning och träning behöver därför inte nödvändigtvis leda till rätt bedömning av information. Metzger m.fl. (2015, s.339) tog upp att liknande resultat presenterats även i andra studier och att detta sammantaget tyder på att unga människor antagligen lär sig att använda metoder utan att förstå syftet med dem.
I liknelse med det Buckingham tog upp som nämnts ovan ansåg Metzger m.fl. (2015, s.340) att det finns brister i undervisningen när det kommer till att utveckla ungdomars förmåga att förstå och bedöma information. Detta kräver således att det måste ske förändringar i
undervisning. Enligt Metzger m.fl. (2015, s.340) måste det bli en starkare inriktning mot att ungdomar ska förstå syftet bakom utvärdering av information snarare än att endast undervisa och lära ut en uppsättning av strategier för att göra detta.
Stoddard (2014, s.2) belyste att medieundervisning i skolan behöver anpassas till den digitala eran för att stärka utvecklandet av globala samhällsmedborgare. Samhället präglas i stor utsträckning av digitalisering och digitala medier och att betrakta internet och digitala nätverk som neutrala var enligt Stoddard (2014, s.2) en felaktig bedömning. Vidare ansåg han att skolan inte möter de krav som digitaliseringen ställer och att ungdomar inte får tillräcklig stöttning vad gäller att utveckla de förmågor de är i behov av.
7.4 En avsaknad av utbildning och kompetens bland dagens lärare
Trots att skolan är den del av samhället som i en stor utsträckning ansvarar för att dessa kompetenser utvecklas påvisade Reneland-Forsman (2011, s.17) att digital kompetens är sällsynt både på lärarutbildning och hos lärarutbildare.
McGillivray m.fl. (2016, s.732) tog i sin studie upp att ett stort problem var att lärare generellt saknar viktiga digitala förmågor som är nödvändiga att de har för att i sin tur kunna utveckla dessa förmågor hos ungdomar. McGillivray m.fl. (2016, s.733) ansåg även att utbildning om digitala medier behöver implementeras på alla nivåer i skolan. Det är viktigt att skolan inte undviker den nya och moderna tekniken. Ambitionen att förändra skolan finns där men ur ett internationellt perspektiv visas detta inte i realiteten.
Enligt Buckingham (2006, s.274) finns det alarmerande få lärare med rätt utbildning och kompetens som krävs i dagens digitaliserade samhälle för att undervisa och utveckla ungdomar i en positiv riktning. Han tog således upp att det behövs en tydlighet i vad det är som bör utvecklas och förändras för att möta den digitala världen. Reneland-Forsman (2011, s.26,29) fick i sin studie fram resultat som visar att blivande lärare får för lite utbildning vad gäller att utveckla sin digitala kompetens. En förklaring kan vara att universitetslärare beskriver en osäkerhet i hur de ska arbeta och undervisa om detta. Reneland-Forsman (2011, s.30) tog vidare upp att det måste ske förändringar i lärarutbildningen eftersom den inte har anpassats till omvärldens digitala förändringar. Detta grundar sig i det faktum att det är de blivande lärarna som ska förmedla vidare och utveckla den yngre generationens kompetenser och förmågor som är nödvändiga i dagens digitaliserade samhälle. I likhet med Buckingham (2006), Metzger m.fl (2015), Stoddard (2014) och Kim och Yang (2016) som nämnts tidigare menade Reneland-Forsman (2011, s.30) att det inte enbart handlar om att utveckla kunskap gällande teknologi utan hur informationen på bäst sätt förvaltas.
För att skapa en effektiv medieutbildning menade Buckingham (2006, s.274) att det krävs att lärare erkänner och respekterar den kunskap ungdomar har om dessa medier. McGillivray m.fl. (2016, s.727) påvisade att detta kan göras naturligt genom att lärare använder ungdomars erfarenheter i undervisning. Buckinghams (2006, s.274–275)slutsats var att undervisning om digitala medier måste förändras. Han ansåg dock inte att det enbart handlar om att enkelt lägga till media eller digital läsning i läroplanerna eller att placera informations- och
kommunikationsteknik i ett nytt separat ämne. Det handlar snarare om att implementera och låta detta genomsyra all typ av undervisning. Det är arbetet med att utveckla ungdomars förmåga att ta till sig den information de möter, att läsa den och hantera den på ett korrekt sätt som behöver utvecklas menade Buckingham (2006, s.274–275). Kim och Yang (2016, s.453) föreslog likt Buckingham att lösningen är att implementera arbetet i den formella
undervisningen för att unga medborgare ska förstå vilka möjligheter och potential den digitaliserade världen erbjuder.
I den moderna medieåldern är det enligt Edergly (2017, s.375) viktigt att individer i samhället utvecklar en förståelse för hur de på bäst sätt ska navigera i den. När verksamma lärare, blivande lärare och ungdomar är utrustade med dessa typer av kunskaper och förmågor får de tillgång till en värld full av möjligheter. Enligt Edgerly (2017, s.357) gynnas det livslånga lärandet av att kunna hantera det breda utbudet av information som finns tillgängligt via digitala medier och det skapar positiva effekter på medborgares beteenden och politiska engagemang i det demokratiska samhället.
8. Diskussion
I denna del av litteraturstudien kommer vi att analysera och diskutera det material som presenterats i litteraturstudien. Analysen i diskussionen syftar till att fånga upp mönster vad gäller likheter och skillnader från bakgrunden, skolans styrdokument, MIK, konnektivismen och artiklarna som presenterats under resultatdelen.
8.1 Analys och diskussion av material som presenterats i litteraturstudien
Det tydligaste mönstret som genomsyrar vår litteraturstudie är att det finns en enad
ståndpunkt att det globala medielandskapet ställer nya krav på skolan, både att utvecklas som organisation men även vissa delar av undervisningen. Det har under de senaste decennierna skett en förändring där tillgången till information i världen kraftigt ökat. Detta går att se i likhet med utvecklandet av den nya lärandeteorin konnektivismen, vars grundare Siemens (2005;2006) menar att mängden kunskap en människa behöver hantera i dag har fördubblats under bara det senaste decenniet. Konnektivismen går att tolka som den digitala erans
lärandeteori som bygger på att kunskap existerar inom olika former av nätverk. Dessa nätverk bygger på att individer lagrar kunskap inom varandra eller genom digitala verktyg. Detta skapar därför nya förutsättningar och möjligheter för ungdomar vilket Edgerly (2017),
McGillivray m.fl. (2016) samt Kim och Yang (2016) tagit upp i sina studier. Den obegränsade tillgången till information genom internet och digitala medier ger ungdomar en möjlighet att anknyta till globala fenomen och att ha personlig kontakt och ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. Detta stämmer även överens med det Pålsson (2014) beskrivit vad gäller att den fysiska interaktionen mellan människor alltmer ersätts med en kommunikation online och att globaliseringen i dag knyter samman världens länder och invånare både politiskt,
ekonomiskt och kulturellt på ett sätt som tidigare inte var möjligt.
Siemens (2005;2006) ser möjligheterna med digitaliseringen och det informationssamhälle som har utvecklats i dag och menar att en ny lärandeteori behöver implementeras i skolan. Kunskap är inte längre en färdig produkt utan kunskap är en ständigt pågående process där information alltid är förnybar. Informationssamhället med ett stort utbud och mängden information en individ behöver hantera ställer nya krav på vilka förmågor som är viktiga. Forskningens resultat indikerar i enlighet till konnektivismen att detta stämmer. Siemens
