Patienters upplevelser av bedside-rapportering

Patienters upplevelser av bedside-rapportering

Patients’ experiences of bedside-reporting

Författare: Amanda Banevi och Josefine Toftling

HT 2020 Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Mervyn Gifford, universitetslektor, Örebro universitet. Examinator: Anna Kihlgren, professor, Örebro universitet.

Sammanfattning

Bakgrund: Bedside-rapportering är en av flera rapport-metoder som kan tillämpas inom hälso- och sjukvården. Likt mycket annat finns det både för- och nackdelar, vilket även bekräftats av sjuksköterskor som arbetat med bedside-rapportering. Det finns många faktorer som påverkar hur patienten upplever sin vård. Vissa faktorer regleras av lagar, till exempel patient- och patientsäkerhetslagen samt omvårdnad som exempelvis personcentrerad vård, vilket är ett centralt begrepp inom hälso- och sjukvården.

Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av bedside-rapportering.

Metod: En litteraturstudie där en systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Cinahl, Psycinfo och Pubmed. Kvalitativa och kvantitativa data inkluderades i studien, vilka

sammanställdes genom en integrerad analys.

Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra huvudteman: Betydelsen av informationsutbyte mellan sjuksköterska och patient, Delaktighet i vården och dess påverkan på

patientsäkerheten, Bevarande av integritet under bedside-rapporten samt Personcentrerad vård vid bedside-rapporten. Majoriteten av upplevelserna av bedside-rapporten var positiva. Trots det framkom det faktorer att som sjuksköterska beakta vid genomförandet av rapporten. Slutsatser: Bedside-rapportering har visat sig ha en positiv påverkan på personcentrerad vård, patientsäkerhet och delaktighet. Dock behövs vidare forskning på svenska sjukhus innan implementering kan ske. Viktiga aspekter att beakta i arbetet som sjuksköterska har tydliggjorts.

Nyckelord: Bedside-rapport, delaktighet, information, integritet, patienters upplevelser, personcentrerad vård.

Innehållsförteckning

Bakgrund 1

Rapport-metoder 1

Bedside-rapport 1

Sjuksköterskans syn på bedside-rapporten 1

Lagar 2 Personcentrerad vård 2 Problemformulering 2 Syfte 3 Metod 3 Design 3

Inklusions- och exklusionskriterier 3

Datainsamling 3 Databassökning 3 Urvalsprocessen 4 Dataanalys 4 Kvalitetsgranskning 4 Integrerad analys 4 Forskningsetiskt ställningstagande 4 Resultat 6

Figur 1. Presentation av resultatets huvudrubriker med tillhörande underrubriker. 6 Betydelsen av informationsutbyte mellan sjuksköterska och patient 6

Positiva upplevelser av informationsutbytet 6

Negativa upplevelser av informationsutbytet 7

Delaktighet i vården och dess påverkan på patientsäkerheten 7

Upplevelser av deltagande i rapporten 7

Anhörigas delaktighet 8

Bevarande av integritet under bedside-rapporten 8

Integritetsbevarande 8

Bristande integritet 8

Personcentrerad vård vid bedside-rapporten 9

Personcentrering 9

Sjuksköterskans språk 9

Resultatsammanfattning 9

Diskussion 10

Metoddiskussion 10

Inklusions- och exklusionskriterier 10

Databassökning 10

Urvalsprocessen 10

Integrerad analys 11

Forskningsetiskt ställningstagande 11

Resultatdiskussion 11

Genus-, samhälleliga- och etiska aspekter 13

Slutsatser 14

Referenslista 15

Bilaga 1. Sökmatris Bilaga 2. Artikelmatris

Bakgrund

Rapport-metoder

Vid arbetspassets slut sker en överrapportering från sjuksköterskan till nästkommande kollega och rapporteringen kan ske på olika sätt. Exempel på rapport-metoder som

sjukvården tillämpar är skriven rapport, inspelad rapport och muntlig rapport som antingen kan utföras på expeditionen eller vid patientens sängkant. Det sistnämnda benämns som bedside-rapport (O’Connel & Penney, 2001; Webster, 2001).

Det finns för- och nackdelar med samtliga rapport-metoder. Den muntliga rapporten, som sker mellan sjuksköterskor på till exempel expeditionen, anses vara tidskrävande eftersom det är lätt att samtal kring irrelevanta ämnen påbörjas. En fördel är att det finns möjlighet att diskutera situationer som uppstått på arbetet och på det sättet få tid för reflektion med kollegorna. Den inspelade rapporten har en nackdel i att det inte går att ställa följdfrågor om någon del av inspelningen är otydlig eller svår att förstå, medan en fördel är att den ofta håller sig till relevant information (O’Connel & Penney, 2001). Den skrivna rapporten är

tidssparande men ger, likt den inspelade rapporten, inte möjlighet för frågor (Webster, 2001).

Bedside-rapport

Bedside-rapporten har sina fördelar i att patienten får en chans att bli mer involverad i sin vård. Som sjuksköterska ges en chans att bedöma patienten vid arbetspassets start och samtidigt få information om patientens aktuella situation. En nackdel gällande bedside-rapporten är att det är tidskrävande eftersom patienter kan ha flera frågor om sin vård, vilket kan göra att rapporten för varje enskild patient blir lång. En ytterligare nackdel är att känslig information kan spridas om flera patienter delar rum (O’Connel & Penney, 2001).

Sjuksköterskans syn på bedside-rapporten

I en svensk studie av Kullberg, Sharp, Dahl, Brandberg och Bergenmar (2018) berättade sjuksköterskor att de upplevde det som en tidsbesparande åtgärd att arbeta med bedside-rapportering. Att träffa patienten i början av arbetspasset gav en helhetsbild av patienten och de omvårdnadsbehov hen hade (Kullberg et al., 2018; Maxson, Derby, Wrobleski & Foss, 2012). Sjuksköterskor ansåg att det underlättade planering och prioritering av arbetspasset. Vissa sjuksköterskor upplevde patienterna som lugnare efter bedside-rapporten. Det ansågs bero på att patienterna tillhandahöll information gällande deras vård samt att de fick svar på eventuella frågor (Kullberg et al., 2018). I studien av Maxson et al. (2012) berättade

sjuksköterskor att de kände sig mer förberedda inför samtal med läkarna samt att bedside-rapportering gav dem ett ökat engagemang för patientsäkerheten.

Vissa sjuksköterskor framförde även nackdelar med bedside-rapportering. Det uppgavs vara tidskrävande samt att det förekom svårigheter med att samla ihop arbetsteamet för att

genomföra rapporten. Enligt sjuksköterskor ledde det till irritation på grund av fördröjning av arbetet. I studien berättade sjuksköterskor att de kände sig osäkra vid genomförandet av bedside-rapporten på grund av att de upplevde det jobbigt att flera personer lyssnade på dem under rapporten. Att flera personer lyssnade innebar en rädsla för att det skulle uppkomma frågor svåra att besvara (Kullberg et al., 2018). Att känna oro inför bedside-rapporten kunde

bero på att det innebar en förändring i omvårdnadspraktiken, vilket en sjuksköterska berättade kunde upplevas som en negativ faktor (Maxson et al., 2012). Det fanns även en svårighet för sjuksköterskor att rapportera information som kunde upplevas känsliga för patienter att få upprepat på rapporten (O’Connel & Penney, 2001). Enligt Ned Nodding’s omsorgsetik, som bygger på naturlig och etisk omsorg, kräver omsorg ömsesidighet. Sjuksköterskan som ger omsorg till en patient måste begrunda vad patienten upplever. Nodding anser också att kvinnor är bättre på att hantera de etiska frågorna (Sandman & Kjellström, 2018).

Lagar

Att främja patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården är en viktig del i arbetet som sjuksköterska och även en skyldighet enligt Patientsäkerhetslagen. Patientsäkerhet avses i lagen som skydd mot vårdskada (Patientsäkerhetslag [PSL], SFS 2010:659, 1 kap, 1§, 6 §). Patientlagen har som syfte att stärka självbestämmande, integritet och delaktighet hos

patienten samt att främja patientens eget ställningstagande gällande sin vård (Patientlag, SFS 2014:821, 1 kap, 1§). Det innebär bland annat att patientens integritet ska bevaras under vårdtiden, att patienten har rätt att framföra egna förslag gällande sin vård och ha en möjlighet att påverka den. Patienten ska få tillräcklig information kring den hälso- och sjukvård som bedrivs och som patienten vårdas med (Pellmer Wramner, Wramner & Wramner, 2017).

Personcentrerad vård

Att arbeta med personcentrerad vård är en del av sjuksköterskans arbete och är till för att patienten ska ses bortom sin sjukdom eller sitt tillstånd. Patienten ska få information kring sin vård och ha självbestämmande genom att få tycka till och få utrymme att berätta om sina tankar och känslor kring situationen. Att arbeta med personcentrering innebär att

uppmärksamma patienters olika behov och mål, vilka är viktiga att som sjuksköterska vara lyhörd föroch genom samverkan med patienten arbeta utifrån. Patient och sjuksköterska kan ha olika bilder av vad hälsa är och att arbeta personcentrerat innebär att sjuksköterskan lyssnar och arbetar utifrån patientens perspektiv (Svensk sjuksköterskeförening, svenska läkaresällskapet & dietisternas riksförbund, 2019). Röndahl (2010) belyser att begreppet omvårdnad inte är genuskodat eftersom lika omvårdnad ges till samtliga patienter, oavsett kön. Kvinnliga och manliga patienter har trots det olika behov av vård inom sjukvården eftersom de till viss del är olika och sjukdomar kan yttra sig olika (Smirthwaite, 2010).

Problemformulering

Att rapportera ingår i sjuksköterskans arbete och det som främst skiljer bedside-rapporten från andra rapport-metoder är att det finns en möjlighet för patienten att vara delaktig, vilket är viktigt för en personcentrerad vård. Sjuksköterskor har berättat att de ansåg att bedside-rapporteringen ökade deras engagemang för patientsäkerhet samt att patienterna blev mer delaktiga. Att beskriva patienters upplevelser av bedside-rapportering är viktigt för att i framtiden kunna implementera bedside-rapporten med kunskap om både för- och nackdelar samt vad som bör beaktas vid implementering.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av bedside-rapportering.

Metod

Design

Studien var en litteraturstudie med deskriptiv design. En systematisk litteratursökning

utfördes i databaser. En litteraturstudie innebär att vetenskaplig litteratur kritiskt granskas och sammanställs för att besvara en specifik fråga eller ett syfte (Kristensson, 2014).

Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterierna för studien var att artiklarna var inriktade på patienters perspektiv och att de hade erfarenhet av bedside-rapportering i någon vårdform. Exklusionskriterier var deltagare under 18 år. Begränsningar användes vid databassökningarna (Bilaga 1).

Datainsamling

Databassökning

Databaser som användes var Cinahl, Psycinfo och Pubmed. Cinahl omfattar vetenskapliga artiklar inom det vårdvetenskapliga området. Psycinfo innehåller artiklar som grundar sig inom psykologi och beteendevetenskap. Pubmed, vilken är den största databasen, innehåller artiklar som främst tillhör den medicinska vetenskapen (Kristensson, 2014).

De ämnesord och fritextord som användes vid sökningarna framkom utifrån nyckelbegreppen i studiens syfte, vilka sedan utvecklades med hjälp av synonymer för att bli flera. Att välja ut nyckelbegrepp och tillämpa dem i sökningarna efter vetenskaplig litteratur är viktigt för att kunna hitta relevanta artiklar (Kristensson, 2014). I varje databas söktes alla ord individuellt innan de kombinerades.

I Cinahl tillämpades indexord som framkom genom Cinahl subject headings. Även fritextord kombinerades för att säkerställa relevant litteratur samt datamättnad. Kristensson (2014) skriver att genom att använda fritextord ökar sökningens sensitivitet, vilket kommer att skapa ett större antal resultat på sökningen. Ämnesorden som användes var Patient bedside, och Handoff (Patient safety). Ämnesorden sammansattes sedan med fritextorden ”bedside shift report*”, ”bedside handover*”, ”bedside report*”, patient*, experience*, perception* och attitude*. Ämnesorden och fritextorden kombinerades med de booleska operatorerna AND eller OR (Bilaga 1),vilka enligt Kristensson (2014) ökar sökningens sensitivitet.

Även i Psycinfo används indexord. Dock tillämpades endast fritextord i sökningarna eftersom inga relevanta indexord påträffades. Fritextorden som användes i sökningarna var ”bedside shift report*”, ”bedside handover*”, ”bedside report*”, patient*, experience*, perception* och attitude* och fritextorden kombinerades med hjälp av AND och OR (Bilaga 1).

I PubMed tillämpades indexord i form av MeSH-termer. Patient handoff, Point-of-care systems samt Nurse-patient relations och fritextordet Bedside användes i sökningen. MeSH-termerna och fritextordet kombinerades med AND och OR (Bilaga 1).

Urvalsprocessen

Efter genomförda databassökningar lästes totalt 105 artiklars titlar. 60 titlar ansågs vara relevanta för studiens syfte och tillhörande abstrakt lästes. När abstrakten lästes framkom en tydligare presentation av artikeln och därefter kunde irrelevanta artiklar uteslutas. De 20 abstrakt som upplevdes vara relevanta lästes sedan i fulltext för att undersöka om artikeln kunde inkluderas i studien. Totalt tio artiklar ansågs svara på studiens syfte och

kvalitetsgranskades (Bilaga 1).

Dataanalys

Kvalitetsgranskning

Vid en litteraturstudie ska litteraturen granskas kritiskt för att säkerställa att den har en hög kvalitet. Granskningen påbörjas redan med titlar och abstrakt för att sedan sortera ut vilka artiklar som ska läsas i fulltext. Avslutningsvis granskas artiklarna utifrån en granskningsmall där kvaliteten och trovärdighet granskas mer noggrant (Kristensson, 2014). För att granska och bedöma kvaliteten och tillförlitligheten på de artiklar som användes i resultatet har en granskningsmall avseende kvalitativa och kvantitativa studier använts(Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2020). Totalt nio artiklar som uppnådde hög kvalitet inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning (Bilaga 2).

Integrerad analys

Den integrerade analysen innebär att samtliga studiers resultat granskas för att undersöka vilka olikheter eller likheter som finns i de olika studierna. Därefter skapas olika teman utifrån vilka resultat som framkommit i studierna. Slutligen kan olika teman bilda underrubriker i resultatet, vilka grundar sig på de vetenskapliga studiernas resultat (Kristensson, 2014). Vid den integrerade analysen framkom samtliga patientupplevelser, vilka resulterade i likheter och olikheter som presenterades i teman. De teman som framkom av analysen var patienters upplevelser av informationsutbyte, delaktighet, patientsäkerhet, integritet och personcentrerad vård. Vissa teman upptäcktes sedan höra ihop med varandra och kunde sammansättas till en rubrik, till exempel delaktighet och patientsäkerhet.

Forskningsetiskt ställningstagande

Vid skrivandet av ett examensarbete där studier som behandlar människor inkluderas, är det av vikt att kontrollera att deltagarna inte blivit utnyttjande, skadade eller sårade. Till hjälp finns etiska lagar, riktlinjer samt etiska principer att följa. Forskningsetik innebär att som författare till ett vetenskapligt arbete göra etiska överväganden genom hela processen (Kjellström, 2017). Samtliga artiklar som redovisades i resultatet var godkända av en etisk kommitté, för att säkerställa att studierna följt de forskningsetiska reglerna. I samtliga inkluderade vetenskapliga studier hade deltagarna gett informerat samtycke till att delta i studien. Det informerade samtycket kräver att deltagarna fått information gällande studien, att de förstått innebörden av studien samt har förmåga att kunna fatta egna beslut. För att

patienten ska fatta ett beslut om deltagande bör även betänketid finnas. Till sist kräver det informerade samtycket också att deltagandet är frivilligt (Kjellström, 2017). I de inkluderade studierna kodades deltagarna genom att det inte återfanns information som kunde identifiera dem.

En förförståelse fanns hos författarna avseende enbart positiva upplevelser av bedside-rapporten. Att vara medveten om förförståelsen och diskutera den innan studiens dataanalys påbörjas kan resultera i att förförståelsen får en minskad påverkan på resultatet (Henricson, 2017).

Resultat

Fyra studier var utförda i Australien, två i Nordamerika samt tre i Europa (Bilaga 2). Den integrerade analysen resulterade i fyra huvudrubriker med tillhörande underrubriker och dess innehåll,vilka presenteras i figur 1.

Figur 1. Presentation av resultatets huvudrubriker med tillhörande underrubriker.

Betydelsen av informationsutbyte mellan sjuksköterska och patient

Positiva upplevelser av informationsutbytet

Patienter uppskattade att få samlad information gällande deras aktuella och planerade vård under bedside-rapporten (Baldwin & Spears, 2019; Bradley & Mott, 2013; Jeffs et al., 2014; Kerr, McKay, Kelly & McCann, 2014; Kullberg, Sharp, Johansson, Brandberg & Bergenmar, 2019; Lu, Kerr & McKinlay, 2013; Lupieri, Creatti & Palese, 2015; McMurray, Chaboyer, Wallis, Johnson & Gehrke, 2010). Patienter berättade att de uppskattade bedside-rapporten på grund av att informationsutbytet mellan patient och sjuksköterska ökade. Självförtroendet (Lu et al., 2013) och känslan av att ha kontroll över situationen upplevdes stärkas av

informationsutbytet (Lu et al., 2013; Lupieri et al., 2015).

Att höra sjuksköterskan rapportera gav en trygghet i att patienterna kunde säkerställa att samtlig relevant information framfördes till den sjuksköterska som skulle påbörja sitt arbetspass och ge fortsatt vård till patienterna (Baldwin & Spears, 2019; Jeffs et al., 2014; Kerr et al., 2014; Lu et al., 2013; Lupieri et al., 2015). Genom att som patient vara närvarande under rapporten kunde felaktig och missad information tillrättavisas samt tilläggas för att ge sjuksköterskan rätt information inför arbetspasset. En patient berättade om en situation som uppstått under bedside-rapporten där sjuksköterskan felaktigt informerade att patienten hade diabetes, vilket patienten kunde tillrättavisa. Att förses med möjligheten att kunna tillägga information värderades av patienterna (Kerr et al., 2014).

Betydelsen av informationsutbyte mellan sjuksköterska och patient Positiva upplevelser av informations-utbytet Negativa upplevelser av informations-utbytet Delaktighet i vården och dess påverkan på

patientsäkerheten Upplevelser av deltagande i rapporten Anhörigas delaktighet Bevarande av integritet under bedside-rapporten Integritets-bevarande Bristande integritet Personcentrerad vård vid bedside-rapporten Person-centrering Sjuksköterskans språk

Negativa upplevelser av informationsutbytet

Trots positiva upplevelser gällande informationsutbytet på rapporten upplevde inte samtliga patienter det. Patienter berättade att de önskade att bli mer välinformerade kring deras aktuella situation och de motiverade åsikten med att de hade rätt till information gällande deras hälsa (Lu et al., 2013). Patienter önskade även mer information gällande deras

tillfrisknande under bedside-rapporten (Lupieri et al., 2015). Beroende på om informationen sjuksköterskorna gav var positiv eller negativ spelade också roll i hur patienten mottog informationen (Jeffs et al., 2014). Att mottaga negativ information under bedside-rapporten uppskattades inte av vissapatienter, till exempel om en patients tillstånd försämrats skapade det upprördhet att få veta det under rapporten (Kerr et al., 2014). När dåliga nyheter

rapporterades ökade oro och ångest hos patienter (Lupieri et al., 2015).

Vissa patienter, främst de som varit inlagda på avdelningen en längre tid, berättade att de inte upplevde ett behov av bedside-rapportering vid samtliga skiftbyten. Patienter uppgav även delade tankar gällande att bli väckt påmorgonen för rapporten. De patienter som inte ville bli väckta ansåg att det ofta inte tillkom någon ny information under rapporten. Det uppgavs en känsla av att det räckte att ha bedside-rapportering i ungefär två dagar, då sjuksköterskorna fått den information de behövde av patienten och tvärtom (Jeffs et al., 2014).

Delaktighet i vården och dess påverkan på patientsäkerheten

Upplevelser av deltagande i rapporten

Att bli delaktig i sin vård genom bedside-rapporten innebar en möjlighet för patienter att bidra i deras vård genom att bekräfta och tillägga viktig information (Lu et al., 2013). Genom möjligheten att ställa frågor minskade ångest och oro (Jeffs et al., 2014) och det gav en känsla av egenmakt och inkludering (Baldwin & Spears, 2019). Det framkom en känsla av trygghet och en möjlighet till en mer personlig relation av att patienterna fick en bild av

sjuksköterskan (Bradley & Mott, 2013; Jeffs et al., 2014; McMurray et al., 2010) samt av att sjuksköterskan tidigt under arbetspasset fick träffa patienterna (Kerr et al., 2014; Lupieri et al., 2015; McMurray et al., 2010). Att få möjligheten att berätta om sina tankar och få gensvar på dem samt berätta om sitt aktuella mående upplevdes också bidra till en mer personlig relation till sjuksköterskan (Jeff et al., 2014; Kerr et al., 2014). Att som patient få vara delaktig i bedside-rapporten gjorde att de kände sig viktiga och värdefulla samtidigt som det ökade förståelsen för deras tillstånd och den planerade vården (Kerr et al., 2014). Att kunna tillrättavisa felaktiga och missuppfattade uppgifter gällande patienten under rapporten upplevdes som en positiv aspekt som ökade delaktigheten (Jeffs et al., 2014; Lu et al., 2013; McMurray et al., 2010) men också patientsäkerheten (Lu et al., 2013). En patient berättade om en situation där sjuksköterskan rapporteradeatt patienten hade ett dränage när hen hade fyra dränage, vilket tillrättavisades (McMurray et al., 2010).

Graden av delaktighet hos patienterna varierade. Vissa ville vara delaktiga och hade möjligheten att vara det för att sjuksköterskorna arbetade aktivt med att öka

patientdelaktighet genom att bjudain till frågor (Jeffs et al., 2014; McMurray et al., 2010). Andra berättade att de önskade en större delaktighet i rapporten men betonade att

sjuksköterskor samtalade med varandra och var därmed inte inbjudande gentemot patienten, vilket gjorde patienten ofrivilligt passiv i samtalet (Lupieri et al., 2015; McMurray et al., 2010). Vissa patienter valde frivilligt den mer passiva rollen under bedside-rapporten genom att endast lyssna (Bruton, Norton, Smyth, Ward & Day, 2016; Kerr et al., 2014, McMurray et al., 2010). En patient förklarade vidare att det berodde på att hen ansåg det oförskämt att

avbryta sjuksköterskornas samtal eftersom sjuksköterskorna visste vad som behövde nämnas eller inte nämnas vid rapporten (McMurray et al., 2010). En annan patient förklarade att hen i den passiva rollen kunde lyssna på informationen som gavs under rapporten, vilket ökade förståelsen för situationen och tillståndet hen befann sig i (Bruton et al., 2016). Några patienter tyckte att rapporten enbart borde ske vid sängkanten om sjuksköterskan ber patienten om det (Kerr et al., 2014). En patient upplevde sig inte förstå syftet med bedside-rapporteringen. Hen ansåg att patienter inte behövde närvara vid rapporten eftersom den enbart borde innehålla information till nästkommande sjuksköterska, vilket patienter inte nödvändigtvis behövde höra (Baldwin & Spears, 2019).

Anhörigas delaktighet

Patienter hade olika syn på anhörigas delaktighet under bedside-rapporten. En patient som inte kunde fokusera under rapporteringen på grund av nedsatt allmäntillstånd upplevde det bra att anhöriga istället kunde lyssna och ställa frågor. Andra önskade att anhöriga inte deltog i bedside-rapporteringen utan ville att sjuksköterskorna skulle be dem gå. Ytterligare en patient uttryckte att sjuksköterskorna bör fråga om anhörigas deltagande innan eftersom hen inte önskade att de hörde allt som sades (Kerr et al., 2014).

Bevarande av integritet under bedside-rapporten

Integritetsbevarande

Många deltagare ansåg att det inte var ett problem att deras hälsotillstånd diskuterades vid sängkanten (Jeffs et al., 2014; Lu et al., 2013; Lupieri et al., 2015; McMurray et al., 2010). De nämnde flera orsaker till varför de ansåg att det inte var ett problem, till exempel att läkare vanligtvis var vid sängkanten och pratade, vilket innebar att de inte såg någon skillnad i om även sjuksköterskorna gjorde det (Lu et al., 2013). Ytterligare orsaker som nämndes var att sjuksköterskorna ansågs tala med låg röst, vilket uteslöt obehöriga att höra rapporten samt att medpatienter troligtvis inte var intresserade av andras hälsostatus (Lupieri et al., 2015). Trots att majoriteten inte upplevde att integriteten kränktes under bedside-rapporten ansåg några deltagare att vissa ämnen inte borde diskuteras vid sängkanten. Exempel på känsliga ämnen var psykisk ohälsa, religion, sexualitet, gynekologiska besvär, droganvändning, smittsamma sjukdomar och liknande känslig information. Anledningen var att de ansåg att det kunde leda till diskriminering samtobekvämhet för patienterna (Kerr et al., 2014; Lu et al., 2013). En patient nämnde att patienter troligtvis inte ville höra om övriga inneliggandes mående. Ett exempel som gavs var att rumskompisen möjligtvis kunde känna sig obekväm om hen visste att hen delade rum med en person med psykisk ohälsa (Lu et al., 2013).

Bristande integritet

Integriteten bevarades inte alltid vid bedside-rapporterna (Jeffs et al., 2014; Lupieri et al., 2015). Sjuksköterskorna samtalade högt, nämnde för- och efternamn ochinformation

gällande deras tillstånd (Jeffs et al., 2014). Patienter på en akutmottagning vårdades i enskilda rum och ansåg att det fungerade bra eftersom ingen obehörig kunde höra samtalet. De

nämnde dock att de var oroliga över tanken på att någon medpatient skulle kunna höra rapporten om den utfördes på annan plats (Kerr et al., 2014). En annan patient menade att det inte hade betydelse var rapporten ägde rum, utan att det som sades endast var för patientens bästa (Lu et al., 2013).

Personcentrerad vård vid bedside-rapporten

Personcentrering

Enligt patienter arbetade många sjuksköterskor personcentrerat genom att de introducerade patienten, bjöd in hen i rapporten, ställde frågor och uppmuntrade patienten själv att ställa frågor. Bedside-rapporten gav en känsla hos patienter av att känna sig som en person snarare än en diagnos (Kerr et al., 2014; McMurray et al., 2010), vilket gav en känsla av att patienten sågs bortom sin sjukdom (McMurray et al., 2010). Patienten kände sig inte enbart som ett rumsnummer (Kerr et al., 2014). Vissa patienter ansågsig ha en roll i bedside-rapporten som innebar att bekräfta den information sjuksköterskor fått, till exempel om läkaren hade varit hos patienten tidigare (McMurray et al., 2010).

Att vara involverad i sin vård upplevdes bemyndigande hos patienter och ansågs vara avgörande för en teamkänsla (Baldwin & Spears, 2019). Involveringen innebar också möjligheten att veta vilken vård som skulle ges (Kerr et al., 2014). Under rapporten fick nästkommande sjuksköterska se patienten som skulle vårdas, vilket upplevdes betryggande (McMurray et al., 2010). Bedside-rapporten gav även en möjlighet att påpeka förbättringar gällande sin vård.En patient berättade att hen inte mådde bra av ett läkemedel som givits och kunde fråga sjuksköterskan om det fanns något alternativt läkemedel (Jeffs et al., 2014). Trots att många patienter kände sig involverade önskade andra en större delaktighet än vad de fick möjlighet till under rapporten (Bruton et al., 2016).

Patienter upplevde även bedside-rapporten som en lättsam stund på dagen där tiden gick fortare än annars på grund av att de fick samtala med någon. Att sjuksköterskan avsatte tid till att samtala med patienten under rapporten uppskattades (Bradley & Mott, 2013). Vissa

patienter berättade att om de hade möjligheten att välja bedside-rapportering som rapport-metod, så hade de valt den (Lupieri et al., 2015).

Sjuksköterskans språk

Det finns förbättringspotential av sjuksköterskors språk, mer specifikt av de medicinska termer som används. Det var främst äldre patienter som fick svårt att förstå samtlig

information som gavs under rapporterna, vilket innebar att de inte fick möjligheten att få den information de hoppades på (Lu et al., 2013; Lupieri et al., 2015). Trots att det främst var äldre patienter som kunde ha svårigheter med att förstå de olika termerna som användes så drabbades även de yngre partierna, vilket ansågs leda till ångest av att inte förstå

informationen gällande sitt hälsotillstånd. Om för många ord sades för snabbt var det svårt att förstå sammanhanget (Kerr et al., 2014). Upplevelsen av hur svårt språket var varierade beroende på vilken sjuksköterska som rapporterade (Lu et al., 2013).

Resultatsammanfattning

Patienter uppskattade informationsutbytet och möjligheten till delaktighet som skapades genom bedside-rapporten. Att som patient få tillägga och tillrättavisa information, få uppdaterad information om hälsotillståndet samt att få ställa frågor var särskilt uppskattat. Det bidrog till en positiv effekt på autonomin genom att det skapade en känsla av egenmakt och inkludering i sin vård samt att patienten sågs bortom sin sjukdom. Majoriteten av patienterna ansåg att det inte uppstod negativa konsekvenser gällande bevarandet av integriteten under bedside-rapporterna. Det framkom dock att det fanns en

Diskussion

Metoddiskussion

Databassökningen, urvalsprocessen, kvalitetsgranskningen och den integrerade analysen genomfördes med hjälp av triangulering, vilket anses vara en styrka och stärker studiens tillförlitlighet (Kristensson, 2014).

Inklusions- och exklusionskriterier

Inget åldersspann valdes som begränsning i sökstrategin, istället exkluderades artiklar som inte studerade vuxna 18 år eller äldre efter fulltextläsning. När åldersspann inkluderades i sökstrategin upptäcktes det att artiklar exkluderades i sökresultatet, vilket antogs bero på att det inte valts ett specifikt åldersspann vid publicering. Att endast inkludera artiklar som är peer-reviewed stärker litteraturstudiens verifierbarhet eftersom det innebär att studierna är vetenskapliga, vilka genomgår en granskning av forskare innan de accepteras och publiceras (Kristensson, 2014). En begränsning att endast inkludera studier från 2005 till och med 2020 tillämpades för att så aktuell information som möjligt skulle ingå i resultatet, vilket stärker studiens giltighet (Kristensson, 2014).

Databassökning

Att söka i flera databaser stärker studiens tillförlitlighet samt chansen att finna relevanta artiklar till en litteraturstudie (Kristensson, 2014). Många artiklar var dubbletter, vilket innebar att de successivt kunde exkluderas. För att söka efter flektion på orden tillämpades trunkering vid fritextorden (Karlsson, 2017). Trunkering av ordet experience i

databassökningarna placerades av misstag på fel ställe. I sökningarna användes experience* när det kunde sökts med experienc* för att inkludera till exempel experiencing. Det

undersöktes om det hade gjort en märkbar skillnad i resultat av artiklar, vilket det inte gjorde. Anledningen till att databassökningen i PubMed skiljde sig från sökningarna i Cinahl och Psycinfo var på grund av brist på relevanta artiklar vid sökning med samma fritextord. Därför utfördes en sökning med MeSH-termerna och fritextordet bedside, vilket resulterade i att ytterligare två studier inkluderades i litteraturstudien (Bilaga 1).

Urvalsprocessen

Flera artiklar av de som inkluderades i resultatet fjärrlånades på grund av att de inte var tillgängliga genom universitetets bibliotek. Eftersom artiklar som fjärrlånas endast visar abstrakt uteslöts ett antal efter läsning i fulltext på grund av irrelevans. Att inkludera

fjärrlånade artiklar stärker studiens tillförlitlighet eftersom det visar på ett djupt datamaterial (Kristensson, 2014).

Kvalitetsgranskning

En artikel uteslöts efter granskning på grund av avsaknad av godkännande av en etisk kommitté. Efter kvalitetsgranskning inkluderades totalt nio artiklar till resultatet, vilket kan anses vara en svaghet på grund av det lägre antalet. Resultatet i studien visadetrots det på verifierbarhet på grund av att liknande huvudfynd identifierades i de inkluderade artiklarna (Kristensson, 2014). De artiklar som inkluderades i resultatet utfördes i olika länder, vilket är en faktor som kan försvåra överförbarheten av resultatet på grund av skillnader mellan länders sjukvårdssystem.

De inkluderade artiklarna innehöll kvalitativa data, förutom en studie som innehöll

kvantitativa data samt en som innehöll bådadera. Vid studiens start var endast kvalitativa data tänkt att inkluderas på grund av att det tydligare beskriver upplevelser. En nackdel med den kvalitativa forskningen är att det är svårt att generalisera, vilket kan ses som en svaghet. I och med att området är relativt outforskat användes även kvantitativa data som svarade mot syftet.

Integrerad analys

Den integrerade analysen genomfördes som planerat. En strategi som ansågsvara en styrka var att samtlig kodad information sammanställdes under teman i ett word-dokument. Det gav en tydlig överblick och därefter kunde information från de inkluderade artiklarna som ansågs tillhöra olika teman sammansättas, till exempel att deltagare i flera studier berättade om en känsla av trygghet av bedside-rapporteringen. En artikel tillkom efter att de övriga artiklarna analyserats, vilket kan ses som en svaghet då den fick kodas in i resultatdelen först i

efterhand.

Forskningsetiskt ställningstagande

Att utesluta studien som saknade godkännande av en etisk kommitté, trots resultat som kunde varit användbart visar att etiska överväganden gjort under hela processen, vilket enligt

Kjellström (2017) är viktigt. Innan studiens start fanns en förförståelse hos författarna, vilken de var medvetna om. Artiklarna granskades ur en neutral synvinkel genom att beskriva samtliga upplevelser patienter berättade om i studierna. Vid analysering av studierna blev positiva och negativa upplevelser tydliga, vilket motbevisade den tidigare nämnda

förförståelsen. Att förförståelsen fick en minskad påverkan på resultatet stärker studiens tillförlitlighet (Kristensson, 2014).

Resultatdiskussion

I resultatet identifierades det att majoriteten av de patienter som deltog i de inkluderade studierna uppskattade informationsutbytet som skapades av bedside-rapporten.

Informationsutbytet resulterade i flera positiva följder. Exempel som gavs var en känsla av kontroll över situationen, trygghet i att som patient kunna säkerställa att samtlig relevant information rapporterades samt att möjlighet till tillrättavisande och tillägg av missuppfattad och missad information gavs. Liknande upplevelser framkom i studierna av Bressan, Cadorin, Stevanin & Palese (2019) och Ford, Heyman & Chapman (2014).

Sjuksköterskor upplevde att patienter blev lugnare av bedside-rapporten, vilket de trodde berodde på den information samt svar på frågor de fick under rapporten (Kullberg et al., 2018). Sjuksköterskornas antaganden bekräftades i resultatet. Patienterna upplevde mindre ångest efter bedside-rapporten på grund av att de fått ställa frågor de funderat på och fått svar på dem, vilket även framkom i studien av Ford et al. (2014). Det framkom att patienter av flera anledningar uppskattade att träffa sjuksköterskan vid skiftbyte. I studien av Kullberg et al. (2018) framkom det att även sjuksköterskor uppskattade att träffa patienten vid skiftbytet eftersom det gav en helhetsbild av patienten och de behov hen hade.

Det framkom genom resultatet upplevelser av att bedside-rapporten inte var nödvändig vid samtliga skiftbyten, främst hos de patienter som varit inneliggande på avdelning en längre tid. Liknande resultat framkom i studien av Bressan et al. (2019). Patienter berättade att de

på att rapporten skulle utföras en gång på morgon samt en gång på kvällen. Det på grund av att som patient få höra om sitt sjukdomstillstånd och den planerade vården flertalet gånger varje dag skapade frustration (Bressan et al., 2019). Att bedside-rapport nödvändigtvis inte behöver tillämpas vid samtliga skiftbyten vid sängkanten anses vara betydelsefullt att ha vetskap om innan implementering.

I resultatet framkom det att patienter upplevde det besvärande att bli väckta för bedside-rapporten, vilket även framkom i studien av Bressan et al. (2019). Efter utförd

verksamhetsförlagd utbildning under sjuksköterskeutbildningen finns erfarenheter som tyder på att patienter vanligtvis sover på morgonen vid skiftbytet. Dessa patienter tillhör möjligtvis de som upplever det frustrerande att bli väckt på morgonen. På grund av patienters varierande önskemål om hur bedside-rapporten bör utföras blir implementeringen och utförandet av bedside-rapporten troligtvis enklast genom att ha en gemensam struktur för samtliga patienter. Om patienten väljer att avstå bedside-rapporten vid något tillfälle, bör det respekteras och rapporten kan möjligen istället utföras på expeditionen.

Patientlagen, vars syfte är att främja patientens självbestämmande, integritet och delaktighet (Patientlag, SFS 2014:821, 1 kap, 1§), blir tydlig vid bedside-rapporten efter att patienter berättat att delaktigheten ökat, vilket även framkom i Ford et al. (2014) studie. Delaktigheten och viljan till delaktighet varierade dock, beroende på sjuksköterskans förmåga att bjuda in patienten i rapporten och om patienten frivilligt valde en passiv roll som åhörare, vilket även identifierades i Bressan et al. (2019) studie. För att stärka patientens delaktighet och

självbestämmande och därmed främja patientlagen krävs det att som sjuksköterska arbeta med att bjuda in patienten i samtalet. Det framkom i resultatet att det kan upplevas oförskämt att avbryta sjuksköterskorna under bedside-rapporten, vilket tydliggör betydelsen av att som sjuksköterska visa patienten att hen med fördel bör vara delaktig i rapporten. För att

patientlagen ska tillämpas korrekt bör även patienten få tillräcklig information gällande sin vård (Patientlag, SFS 2014:821, 1 kap, 1§), vilket innebär att samtlig information bör vara förståelig för patienterna. I resultatet framkom det att det fanns en förbättringspotential gällande sjuksköterskors användande av medicinska termer, vilka försvårade patientens förståelse av informationen. Sjuksköterskor bör därmed ifrågasätta användandet av termer samt säkerställa att patienten förstått samtlig information.

Patientsäkerhetslagen som syftar till att sjuksköterskan ständigt ska arbeta för en högre patientsäkerhet (PSL, SFS 2010:659, 1 kap, 1§) har i resultatet och i studien av Ford et al. (2014) visats kunna stärkas av bedside-rapporten. I resultatet framkom det att patienters möjlighet att tillrättavisa och tillägga missuppfattad och missad information var till en fördel för patientsäkerheten. Situationen där en patient fick informera sjuksköterskan om att hen hade fyra dränage, och inte ett, kan ha förhindrat en vårdskada. Samma gäller situationen där sjuksköterskan rapporterade att en patient hade diabetes vilket inte stämde. Tidigare

forskning gällande sjuksköterskors syn på bedside-rapporten har även visat att sjuksköterskor upplever ett ökat engagemang för patientsäkerheten (Kullberg et al., 2018).

Majoriteten av patienterna var inte oroade över att integriteten inte skulle bevaras under rapporten och hade inte upplevt att det inträffat under vårdtillfället. Trots det ansågs vissa ämnen känsligare att nämna under bedside-rapporten, till exempel psykisk ohälsa, religion, sexualitet, gynekologiska besvär, droganvändning och smittsamma sjukdomar. Om de ämnena diskuterades fanns det en rädsla för att medpatienter skulle höra. Liknande huvudfynd identifieras också i studien av Bressan et al. (2019). Även sjuksköterskor

upplevde det svårt att nämna vissa ämnen vid bedside-rapporten, på grund av rädsla att förolämpa patienten (Kullberg et al., 2018).

Genom att undvika ämnen som för patienten kan anses vara integritetskränkande följer sjuksköterskan patientlagen genom att främja och stärka patientens integritet (Patientlag, SFS 2014:821, 1 kap, 1§). En psykisk vårdskada som kan ske av integritetskränkning kan också undvikas enligt PSL (SFS 2010:659, 1 kap, 6 §). Om implementering av bedside-rapport sker i vården är det nödvändigt att som sjuksköterska överväga vilken information som bör tas upp för att säkerställa att det är relevant för patientens vård och för nästkommande sjuksköterska. Vissa ämnen kan anses bli integritetskränkande för patienten och möjligen onödiga att ta upp under rapporten.

Patienter uppgav sig, som tidigare nämnt, ibland välja en mer passiv roll som lyssnare på grund av flera orsaker. Det framkom i Cahill (1998) studie att patienter uppskattade sjuksköterskans mottaglighet gällande dess känslor kring delaktighet vid rapporten. En patient uppgav sig vara blyg och generad vid rapporten på grund av att det var flera personer som deltog. Sjuksköterskan var lyhörd till det och lät patienten endast lyssna på rapporten, vilket patienten uppskattade (Cahill, 1998). Det innebär att samtlig delaktighet inte är god delaktighet, vilket medför att om sjuksköterskan bjuder in patienten till rapporten innebär inte det alltid att vården är personcentrerad.

Patienter upplevde att bedside-rapporten innebar att de sågs som personer istället för sin sjukdom eller sitt rumsnummer, vilket är beståndsdelen för att vården ska vara

personcentrerad. Personcentrering skapades av att sjuksköterskan bjöd in patienten i samtalet genom att ställa frågor och svara på frågor, vilket även framkom i Bressan et al. (2018) studie. Svensk sjuksköterskeförening et al., (2019) betonar att sjuksköterskan bör arbeta med patienten för att stärka den personcentrerade vården, vilket uppnås av att sjuksköterskan bland annat är inbjudande. Det som försvårade den personcentrerade vården var att sjuksköterskor använde medicinska termer, vilket försvårade informationsutbytet under rapporten och patienters möjlighet att få full förståelse för deras hälsa. Liknande resultat framkom även i studien av Cahill (1998). I studien av Cahill beskrev patienterna, förutom att svåra termer användes under rapporten, att sjuksköterskornas språk var oacceptabelt,

manipulativt och kontrollerande. Det överensstämmer inte med resultatet. Skillnaden kan tänkas bero på att studien av Cahill (1998) är över 20 år gammal och att utvecklingen har gått framåt både i samhället, vården och i sjuksköterskeutbildningen.

Genus-, samhälleliga- och etiska aspekter

Röndahl (2010) belyser att det i omvårdnaden inte görs någon skillnad på om patienten är en man, kvinna eller ickebinär. Smirthwaite (2010) skriver att patienter trots det har olika behov av vård, relaterat till genus. Det finns därmed en möjlighet att genus har betydelse för de varierande åsikterna angående integritetsbevarande och önskan om delaktighet. Möjligtvis kan det skilja mellan mäns och kvinnors åsikter om bevarande av integritet på grund av de samhällsnormer som finns. Till exempel finns det en samhällsnorm som antyder att män inte bör berätta om sina känslor och hur de mår, i samma utsträckning som kvinnor gör. Av de personer som ansåg att integriteten riskerade att påverkas kunde eventuellt majoriteten av dessa vara män, vilket inte är bekräftat eftersom samtliga deltagare i studierna kodades och inte kunde identifieras. Noddings omsorgsetik antyder att kvinnor är bättre på att hantera etiska frågor (Sandman & Kjellström, 2018). Eftersom sjuksköterska är ett

kvinnodominerande yrke finns det en möjlighet att anledningen till att patienter inte uttryckte en känsla av att integriteten blev kränkt under bedside-rapporten var på grund av kvinnliga

sjuksköterskors sätt att hantera etiska dilemman. Nodding beskrev också att personen som ger omsorg bör ha patientens upplevelser i beaktning (Sandman & Kjellström, 2018), vilket sjuksköterskorna ansågs hagenom att de reflekterade över vilka ämnen som för patienten kunde upplevas känsliga att beröra under rapporten.

Efter reflektion anses det vara möjligt att de varierande åsikterna som framkom i resultatet, gällande integritet och delaktighet, möjligtvis kan bero på i vilket land och, eller,

vårdsammanhang studierna utfördes i. Till exempel, på en akutmottagning kan en önskan om deltagande tänkas upplevas större jämfört med en somatisk vårdavdelning på grund av ovisshet av den akuta situationen. Etnicitet, personlighet, ålder och sjukdomshistoria hos deltagarna kan också anses haft betydelse för resultatet. I resultatet framkom det att främst äldre deltagare upplevde svårigheter att förstå samtlig information som sades under bedside-rapporten. Ytterligare tänkbart exempel som kan påverka är om en person har annat

modersmål än det språk som talas i landet. Då kan deltagande i rapporten troligtvis hämmas om samtlig information inte är förståelig. För en patient som själv arbetar inom vården och därmed lättare förstår medicinska termer anses det möjliggöra en större delaktighet för hen. Deltagande i bedside-rapporten bör därför beaktas utifrån flera aspekter.

Slutsatser

Trots att det framkom ett fåtal negativa upplevelser av bedside-rapportering visade studiens resultat övervägande positiva patientupplevelser. Den personcentrerade vården kan stärkas av bedside-rapporten, samtidigt som den ökar patientsäkerhet och delaktighet. Dock behövs mer forskning i ämnet innan implementering kan ske i klinisk praxis eftersom det innebär en organisationsförändring inom hälso- och sjukvård som behöver omprövas flera gånger för att uppnå bästa möjliga utförande.

Innan tillämpning kan ske i svensk sjukvård krävs det ytterligare forskning på flera svenska sjukhus, specifikt avseende hur patientens integritet påverkas av bedside-rapporten. Att även undersöka om det framkommer skillnader av upplevelser relaterat till genus är av intresse på grund av de tankar gällande eventuella könsskillnader som uppstått. Anser till exempel män att integriteten påverkas mer under bedside-rapporten än vad kvinnor gör? Hur anser de att integriteten kan stärkas under bedside-rapporten? Finner patienterna en skillnad i upplevelsen av bedside-rapporten, beroende på om sjuksköterskan är en kvinna eller man?

Till det framtida yrket som sjuksköterska har vikten av att arbeta för en personcentrerad vård stärkts. Att begrunda att det finns flera perspektiv som måste beaktas, det vill säga att

patienters upplevelser är olika, är en insikt som kommer att tas i beaktande i den framtida professionen. Slutligen har betydelsen av att som sjuksköterska anpassa språket efter varje

Referenslista

* Artiklar som är inkluderade i studiens resultat.

*Baldwin, K. M. & Spears, M. J. (2019). Improving the Patient Experience and Decreasing Patient Anxiety With Nursing Bedside Report. Clinical Nurse Specialist: The Journal for Advanced Nursing Practice, 33(2), 82–89. doi:10.1097/NUR.0000000000000428

*Bradley, S. & Mott, S. (2013). Adopting a patientcentred approach: an investigation into the introduction of bedside handover to three rural hospitals. Journal of Clinical Nursing, 23(13-14), 1927-1936. doi:10.1111/jocn.12403

Bressan, V., Cadorin, L., Stevanin, S. & Palese, A. (2019). Patients experience of bedside handover: findings from a meta-synthesis. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33, 556-568. doi:10.1111/scs.12673

*Bruton, J., Norton, C., Smyth, N., Ward, H. & Day, S. (2016). Nurse handover: patient and staff experiences. British Journal of Nursing, 25(7), 386-393.

doi:10.12968/bjon.2016.25.7.386

Cahill, J. (1998). Patient’s perceptions of bedside handovers. Journal of Clinical Nursing, 7, 351-359. doi:10.1046/j.1365-2702.1998.00149.x

Ford, Y., Heyman, A. & Chapman, Y. (2014). Patients’ perceptions of bedside handover: The News for a culture of always. Journal of Nursing Care Quality, 4, 371-378.

doi:10.1097/NCQ.0000000000000056

Henricson, M. (2017). Diskussion. I Henricson, M (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl., s.411-420). Lund: Studentlitteratur.

*Jeffs, L., Beswick, S., Acott, A., Simpson, E., Cardoso, R., Campbell, H. & Irwin, T. (2014). Patients’ views on bedside nursing handover: Creating a space to connect. Journal of Nursing Care Quality, 29(2), 149-154. doi:10.1097/NCQ.0000000000000035

Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I Henricson, M (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl., s. 81-96). Lund: Studentlitteratur. *Kerr, D., McKay, K., Klim, S., Kelly, A. & McCann, T. (2014). Attitudes of emergency department patients about handover at the bedside. Journal of Clinical Nursing, 23(11–12), 1685–1693. doi:10.1111/jocn.12308

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl., s. 57-77). Lund: Studentlitteratur. Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Kullberg, A., Sharp, L., Dahl, O., Brandberg, Y. & Bergenmar, M. (2018). Nurse perceptions of person-centered handovers in the oncological inpatient setting: A qualitative study.

International Journal of Nursing Studies, 86, 44-51. doi:10.1016/j.ijnurstu.2018.06.001 *Kullberg, A., Sharp, L., Johansson, H., Brandberg, Y. & Bergenmar, M. (2019). Improved patient satisfaction 2 years after introducing person‐centred handover in an oncological inpatient care setting. Journal of Clinical Nursing, 28(17–18), 3262–3270.

doi:10.1111/jocn.14903

*Lu, S., Kerr, D. & McKinlay, L. (2014). Bedside nursing handover: Patients’ opinions. International Journal of Nursing Practice, 20(5), 451-459. doi:10.1111/in.12158

*Lupieri, G., Creatti, C. & Palese, A. (2016). Cardio-thoracic surgical patients’ experience on bedside nursing handovers: Findings from a qualitative study. Intensive and Critical Care Nursing, 35, 28-37. doi:10.1016/j.iccn.2015.12.001

Maxson, P. M., Derby, K. M., Wrobleski, D. M. & Foss, D. M. (2012). Bedside Nurse-to-Nurse Handoff Promotes Patient Safety. MEDSURG Nursing, 21(3), 140–145.

*McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., Johnson, J. & Gehrke, T. (2010). Patients’ perspectives of bedside Nursing handover. Collegian, 18(1), 19-26.

doi:10.1016/j.colegn.2010.04.004

O’Connel, B. & Penney, W. (2001). Challenging the handover ritual: Recommendations for research and practice. Collegian, 8(3), 14-18. doi:10.1016/s1322-7696(08)60017-7

Pellmer Wramner, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber AB.

Röndahl, G. (2010). Heteronormativitet i vården. I Wijma, B., Smirthwaite, G. & Swahnberg, K (red.), Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. (1. uppl., s.311-324). Lund: Studentlitteratur.

Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

SFS 2014:821 Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Sherman, J., Sand-Jacklin, K. & Johnson, J. (2013). Investigating Bedside Nursing Report: A Synthesis of the Literature. MEDSURG Nursing, 22(5), 308-312, 318.

Smirthwaite, G. (2010). Olika kön - olika tillgång och kvalitet i vården. I Wijma, B.,

Smirthwaite, G. & Swahnberg, K (red.), Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. (1. uppl., s. 277-291). Lund: Studentlitteratur.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2020). SBU:s-metodbok: Granskningsmallar. Hämtad 11 november 2020 Från https://www.sbu.se/sv/metod/sbus-metodbok/#granskningsmall

Svensk sjuksköterskeförening, svenska läkaresällskapet & dietisternas riksförbund (2019). Personcentrerad vård - en kärnkompetens för god och säker vård [Broschyr]. Svensk sjuksköterskeförening. Från

https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062310d6/1583937715986/personcentrerad %20v%C3%A5rd%202019.pdf

Webster, J. (2001). Practitioner‐centred research: an evaluation of the implementation of the bedside hand‐over. Journal of Advanced Nursing, 30(6), 1375-1382. doi:10.1046/j.1365-2648.1999.01233.x

Bilaga 1. Sökmatris

Databas Sökord Resultat av

sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2020-11-04 Kl. 10:00 Begränsningar · english language · peer reviewed · published date: 20050101-20201231 1. (MH ”Patient Bedside”) 2. (MH “Hand off (Patient Safety)+”) 901 1,875 Cinahl 2020-11-05 Kl. 10.35 Begränsningar · english language · peer reviewed · published date: 20050101-20201231 3. “bedside shift report*” 4. “bedside handover*” 5. “bedside report*” 6. patient* 7. experience* 8. perception* 9. attitude* 44 73 75 1,834,569 391,174 145,348 285,149 Cinahl 2020-11-05 Kl. 14:40 Begränsningar · english language · peer reviewed · published date: 20050101-20201231 12. #1 OR #2 AND #3 OR #4 OR #5 AND #6 AND #7 OR #8 OR #9 51 51 36 3 PsycInfo 2020-11-04 Kl. 11 Begränsningar · English language · peer reviewed 1. “bedside shift report*” 2. “bedside handover*” 3. “bedside report*” 6 29 5

· published date: 20050101-20201231 4. patient* 5. experience* 6. perception* 7. attitude* 415,001 320,788 238,273 257,560 PsycInfo 2020-11-05 Kl. 12 Begränsningar · English language · peer reviewed · published date: 20050101-20201231 6. #1 OR #2 OR #3 AND #4 AND #5 OR #6 OR #7 26 26 13 4 PubMed 2020-11-20 Kl. 09:57 Begränsningar · English language · published date: 20050101-20201231 1. “Patient handoff” [MeSH] 2. “Point-of-care systems”[MeSH] 3. “Nurse-patient relations”[MeSH] 1209 12,834 13,027 PubMed 2020-11-20 Kl. 10.06 Begränsningar · English language · published date: 20050101-20201231 4. bedside 20,957 PubMed 2020-11-20 Kl. 10.09 Begränsningar · English language · published date: 20050101-20201231 5. #1 OR #2 OR #3 AND #4 28 28 11 2

Bilaga 2. Artikelmatris

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Baldwin, K. M., & Spears, M. J. (2019). Improving the Patient Experience and Decreasing Patient Anxiety With Nursing Bedside Report. Clinical Nurse Specialist: The Journal for Advanced Nursing Practice, 33(2), 82–89.

doi:10.1097/NUR.00000000000004 28

USA

The purpose of the study was to explore the patient experience in an intervention group participating in nursing bedside report and the control group not

participating.

Inklusionskriterier: Patienter på medicinsk kirurgisk avdelning som var 20 år eller äldre. Exklusionskriterier: Redovisas ej. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval. Urval: 73 patienter. 35 i interventionsgrupp. 38 i kontrollgrupp. 67 % kvinnor. 55 deltagare som också journalförde

upplevelserna. Datainsamling: Tre olika: utrednings designat dataverktyg, BAI och patientjournalföring Analysmetod: SSPS samt innehållsanalys. styrkor: -Tydligt beskriven dataanalys.

-Öppna frågor ger möjlighet till utförlig patientupplevelse. -Citat från patienter med i artikeln. -Olika verktyg för datainsamlingen. Svagheter: -Förutbestämda frågorna i en del av datainsamlingen. -Kort stycke om patientupplevelser. -Ett litet sjukhus, leder till begränsad överförbarhet.

Patienter upplevde minskad ångest och oro.

En teamkänsla skapades av bedside-rapporten och ansågs vara ett bra sätt att starta skiftet på. Delaktigheten och dess möjlighet att tillägga information uppskattades. En patient upplevde att det var onödigt att patienter deltog i rapporten.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Bradley, S. & Mott, S. (2013). Adoptivt a patient-centret approach: an investigation inte the

introduction or bedside handover to three rural hospitals. Journal or Clinical Nursing, 23, 1927-1936. doi: 10.1111/John.12403

Australien

The aim of this study was to study empirically the process and outcomes of the implementation of nurse-to-nurse bedside handover in three rural South Australian hospitals. Inklusionskriterier: Deltagare över 18 år. Deltagarna behövde vara inlagda på någon av de tre valda akutmottagningarna. Exklusionskriterier: Redovisas ej.

Urval:

Nio patienter, fem kvinnor och fyra män. Datainsamling: Etnografiska strukturerade intervjuer. Urvalsförfarande: Ändamålsenligt urval. Analysmetod: Spradley’s Taxonomisk Analysprocess. Styrkor:

-Har med en egen rubrik angående de begränsningar studien hade. -Det finns citat från patienter som deltog i studien. Svagheter: -Få patienter medverkade i studien. -Ytterligare material, exempelvis fler citat från intervjuerna hade varit givande. Patienterna upplevde bedside-rapporten som något positivt. Att få träffa

nästkommande sjuksköterska och samtala med hen, bli delaktig i sin vård samt att få

information om sitt tillstånd var

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Bruton, J., Norton, C., Smyth, N., Ward, H. & Day, S. (2016). Nurse handover: patient and staff

experiences. British Journal of Nursing, 25(7), 386-393. doi:10.12968/bjon.2016.25.7.386 England To understand the purpose, impact and experience of nurse handover from patient and staff

perspectives.

Inklusionskriterier: Deltagarna behövde vara pigga nog att orka en intervju på minst 30 minuter, kapabla att ge skriftligt godkännande att vara med i studien samt fanns ett krav på att deltagarna kunde tala och läsa engelska.

Exklusionskriterier: -Svårt sjuka patienter. Urval:

Åtta patienter medverkade. Datainsamling:

En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval. Analysmetod: Tematisk innehållsanalys. Styrkor: -Studien har sammanvävt patienter och sjukvårdspersonale ns upplevelser av rapportering. Svagheter: -Det fanns inte tillgång till någon tolk, vilket uteslöt deltagare som ej talade engelska. -Forskarna uteslöt de patienter som enligt sjukvårdspersonale n var sjukast. Patienter uppskattade bedside-rapporteringen men önskade större delaktighet, medan vissa önskade en mer passiv roll.

En patient upplevde att delaktighet skapades av att sjuksköterskor frågade hur patienten mådde, att de pratade med hen.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Jeffs, L., Beswick, S., Acott, A., Simpson, E., Cardoso, R., Campbell, H. & Irwin, T. (2014). Patients’ views on bedside nursing handover: Creating a space to connect. Journal of Nursing Care Quality, 29(2), 149-154. doi: 10.1097/NCQ.0000000000000 035

Kanada

The aim of this study was to explore patients experiences and perceptions associated with implementation of bedside nursing handover. Inklusionskriterier: Deltagare över 18 år. Erfarenhet av bedside-rapportering.

Förmåga att förstå engelska. Förmåga att ge

godkännande att vara med i studien.

Exklusionskriterier: Redovisas ej.

Urval:

45 deltagare, 66% var kvinnor och 34% var män. Datainsamling: Semi-strukturerade intervjuer som röstinpelades. Urvalsförfarande: Ändamålsenligt urval. Analysmetod: Direkt innehållsanalys. Styrkor: -Data är väl analyserat och har sammanfattats i tre tydliga teman. Svagheter:

-Vissa deltagare hade endast erfarenhet av två

bedside-rapporteringar. -Vissa deltagare hade sänkt minne av bedside-rapporteringen på grund av att de känt sig omtöcknade av smärtlindring. Positiva upplevelser av bedside-rapporten framkom, bland annat att rapporten var betryggande och minskade ångest och oro. Möjligheten att delta i vården uppskattades. Majoriteten av

deltagarna var bekväma med att rapporten utfördes vid sängkanten.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Kerr, D., McKay, K., Klim, S., Kelly, A., & McCann, T. (2014). Attitudes of emergency department patients about handover at the bedside. Journal of Clinical Nursing, 23(11–12), 1685–1693. doi:10.1111/jocn.12308 Australien To explore patients’ perspectives of bedside handover by nurses in the emergency department (ED). Inklusionskriterier: Patienter från akutmottagning som genomgått bedside-rapport, pratade engelska, var mentalt alerta, kliniskt stabila och var 18 år eller äldre. Exklusionskriterier: Patienter som hade svår smärta, akut psykisk sjukdom, förvirring eller var medicinskt instabila.

Urvalsförfarande: Ändamålsenligt Urval:

30 deltagare. 18 kvinnor och 12 män. Datainsamlingsmetod: Semi-strukturerade intervjuer som röstinspelades. Analysmetod: -Fyra-stegs tematisk innehållsanalys Styrkor:

-Varje del i studien tydligt beskriven. -Trovärdighet diskuterades i egen rubrik. -Citat från intervjuerna. -inget bortfall -Studien var finansierad och de som finansierade hade ingen delaktighet i studien. Svagheter: -Författarens förförståelse framfördes inte. Patienter upplevde en möjlighet att förtydliga och bidra med

information och upplevde inkludering som positiv. Ett ökat förtroende för

omvårdnaden och den fortsatta vården beskrevs. Patienter föredrog att rapporten skedde vid sängen så att andra inte hörde och de önskade att

sjuksköterskorna var diskreta med känslig information.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Kullberg, A., Sharp, L., Johansson, H.,

Brandberg, Y., & Bergenmar, M. (2019). Improved patient

satisfaction 2 years after introducing person‐ centred handover in an oncological inpatient care setting. Journal of Clinical Nursing, 28(17– 18), 3262–3270. doi:10.1111/jocn.14903 Sverige To investigate patients’ satisfaction with care, 2 years after the introduction of person-centred handover (PCH) in an oncological inpatient setting, and to describe patients’ perception of individualised care. Inklusionskriterier: patienter från onkologisk avdelning som var 18 år eller äldre och varit inskrivna på sjukhuset i minst tre dagar och som förstod och pratade svenska.

Exklusionskriterier: Patienter som var kognitivt nedsatta eller som hade svårt nedsatt allmäntillstånd. Urvalsförfarande:

strategiskt urval Urval:

120 patienter. 30 stycken bortfall. Slutgiltigt urval = 53 kvinnor och 37 män.

Datainsamlingsmetod:

EORTC PATSAT32 frågeformulär. Analysmetod:

sambandsanalys (linjär

regressionsanalys och multivariat regressionsanalys. Styrkor: -Långtidsresultatsstudie. -Många deltagare -Frågeformulär med internationell stadga. Svagheter:

-Stort bortfall. 30 stycken av 120 stycken

-Helt ifyllt frågeformulär för att få delta i studien. -Förutbestämda frågor. Bedside-rapporten gav en positiv upplevelse av informationsutbyt et mellan vårdgivare och patienter. Sjuksköterskornas tillhandahållande av information uppskattades.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Lu, S., Kerr, D. & McKinlay, L. 2014). Bedside nursing handover: Patients’ opinions. International Journal of Nursing Practice, 20(5), 451-459. doi:10.1111/in.12158 Australien To describe patients’ perceptions toward bedside nursing handover. Inklusionskriterier: Engelsktalande deltagare, över 18 år, varit inlagd på sjukhus minst en natt, fått vara med om minst två bedside-rapporter,

pigga/friska nog att klara av en 30-40 minuters intervju. Exklusionskriterier: Redovisas ej.

Deltagare

30 patienter, 22 kvinnor, åtta män. Datainsamling Djupintervju, semi-strukturerad. Intervjuerna röstinspelades. Urvalsförfarande Ändamålsenligt urval. Analysmetod Beskrivande fenomenologisk. Styrkor: -Samtlig information kring studiens tillvägagångssätt beskrevs tydligt. -Citat från patienter samt sammanfattning av patienternas upplevelser. Svagheter: -Fler citat från patienter hade stärkt studien.

Majoriteten av patienterna hade en positiv upplevelse av bedside-rapportering och uppskattade deltagandet. Patienter upplevde att bedside-rapporten gav

sjuksköterskorna en större inblick i patientens hälsa och mående. Patienter uppgav ett stärkt självförtroende och mer kontroll över situationen av bedside-rapporten. Majoriteten av

patienterna upplevde inte att det var jobbigt om känsliga ämnen togs upp på rapporten.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Lupieri, G., Creatti, C. & Palese, A. (2016).

Cardio-thoracic surgical patients’ experience on bedside nursing

handovers: Findings from a qualitative study. Intensive and Critical Care Nursing, 35, 28-37. doi:10.1016/j.iccn.2015.1 2.001

Italien

The purpose of the study was to describe the experiences of postoperative cardiothoracic surgical patients experiencing nursing bedside handover. Inklusionskriterier: Patienter som genomgått hjärtoperation, varit med om minst två bedside-rapporter, över 18 år, möjlighet att godkänna sitt deltagande samt kommunicera på italienska. Exklusionskriterier: Redovisas ej. Deltagare:

14 patienter, tio män och fyra kvinnor mellan 49 och 86 år. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer som röstinspelades Urvalsförfarande: Ändamålsenligt urval. Analysmetod: Tematisk innehållsanalys. Styrkor:

-En tolk anställdes inför studien för att försäkra att intervjuerna blev sanningsenligt översatta till engelska.

Svagheter:

-Sjuksköterskorna som genomförde bedside-rapporterna fick inte betalt för övertid, vilket kan ha påverkat

utförandet och patienternas upplevelser.

-Inte mycket variation mellan deltagarna. -Patienterna var trötta efter operation, vilket innebar att intervjuerna blev korta och mindre djupgående.

Patienter upplevde bedside-rapporteringen som positiv och sjuksköterskorna upplevdes kompetenta. Deltagarna önskade dock en större delaktighet.

Sjuksköterskornas språk upplevdes lätt att förstå enligt de yngre deltagarna, men desto svårare för de äldre. Majoriteten av

patienterna upplevde inte att känsliga ämnen spreds till övriga patienter. Patienterna upplevde trygghet av

bedside-rapportering

eftersom de fick uppdaterad information vid varje skiftbyte.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., Johnson, J. & Gehrke, T. (2011). Patients’ perspectives of bedside Nursing handover. Collegian, 18(1), 19-26. doi:10.1016/j.cole gn.2010.04.004 Australien

The aim of the study was to interpret patients’ perceptions of shift-to-shift bedside handover in nursing. Inklusionskriterier: Engelsktalande deltagare, inlagda på sjukhus minst en natt, friska/pigga nog att genomföra en 30-60 minuters intervju. Deltagarna hade vårdats på sjukhus mellan 1-17 dagar och fått erfarenhet av bedside-rapportering.

Exklusionskriterier:

Patienter som var väldigt sjuka, var

smittsamma eller inte hade möjlighet att delta. Urval

Tio patienter, sex kvinnor, fyra män i åldrarna 52-74.

Datainsamling

Semistrukturerade intervjuer som röstinspelades Urvalsförfarande Ändamålsenligt urval. Analysmetod Tematisk innehållsanalys. Styrkor: -Samtlig information kring studiens tillvägagångssätt var tydligt beskrivet. -Citat från patienter samt sammanfattning av patienternas upplevelser. -Egen del om studiens trovärdighet. Svagheter: -Få deltagare. -Enbart äldre deltagare. Patienter upplevde en mer personcentrerad vård av bedside-rapporteringen. Patienter uppgav också bedside-rapporten som en möjlighet att få mer information kring deras vård, vissa ville delta och vissa ville bara lyssna. Två patienter berättade om svårigheter gällande att ha män och kvinnor i samma sal vid bedside-rapportering. Patienterna uppgav att de tyckte sjuksköterskorna hade ett förståeligt språk vid rapporterna.