LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle
Barn och ungdomsvetenskap Ht 2012
Examensarbete
15 högskolepoängAtt bygga broar mellan hem och
förskola
– En studie i hur pedagoger kan öppna eller stänga dörrar för
föräldrasamverkan
To build bridges between home and preschool
- A study of how teachers can open or close doors for parents’ cooperation
Fida El- Musleh
Sawsan Al Obaid
Lärarexamen 210hp Handledare Annika Åkerblom
Barndoms- och ungdomsvetenskap
3
SAMMANFATTNING
Hem och förskola är ett av läroplanens områden där avsevärda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring föräldrasamverkan har satts igång i förskoleverksamhet. Därför har vi valt att vårt examensarbete skall handla om det här ämnet. Syftet med vår undersökning är att undersöka hur pedagoger och föräldrar resonerar kring samverkan i förskolan. Frågeställningar är:
Hur resonerar pedagoger kring föräldrasamverkan samt vilka strategier använder de för att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande?
Hur ser föräldrar på sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Tre pedagoger och tre föräldrar har intervjuats. Pedagogerna anser att förskolan och hemmet kompletterar varandra. Undersökningen visar att pedagogerna använder sig av en rad strategier för att utveckla engagemang hos föräldrarna i verksamheten. Föräldrar ser olika på sina möjligheter till delaktighet i verksamheten. Dilemmat som visar sig i vår undersökning är motsägelsen mellan vad pedagogerna säger om föräldrasamverkan och mellan hur föräldrar upplever sina möjligheter till inflytande och delaktighet.
4
FÖRORD
”Klassresa” är ett begrepp vi har stött på i början av vår utbildning på Malmö Högskola. Nu, efter tre och ett halvt års studerande, anser vi att vår resa från barnskötaryrket till förskolläraryrket är en klassresa. Denna resa har inneburit stora utmaningar för oss två. Att kunna läsa på högskolan, arbeta och ta hand om våra familjer har inte varit ett lätt uppdrag. Nu efter alla dessa år känner vi oss stolta över oss själva och över våra familjer som tålmodigt har uppmuntrat och hjälpt oss genom dessa år. Vi vill rikta ett stort tack till våra män och barn. Vi tackar också vår handledare Annika Åkerblom. Stort tack till er Karin Rylander och Lena Ahmad, våra responsläsare, som har bistått oss med sina konstruktiva kommentarer och justerat språket i texten. Vi vill också passa på och tacka pedagogerna och föräldrarna som har ställt upp för oss på intervjuer.
Uppsatsen är vårt gemensamma alster. Den skrivna texten är ett resultat av kontinuerlig diskussion mellan oss båda, men vi valde att dela arbetet på följande sätt:
Fida: 1. Inledning, 1.1 Syfte och frågeställningar, 2. Litteraturgenomgång, 2.1 Ordet föräldrasamverkan genom tiden, 2.2 Föräldrasamverkan i styrdokument, 2.4 Föräldrasamverkan, 2.5 Olika arenor för samverkan, 2.5.1 Föräldrasamverkans former, 2.5.1.1 Utvecklingssamtal, 2.5.1.2 Föräldramöte, 2.5.2 De informella – och dagliga formerna av föräldrasamverkan, 2.6. Problem med föräldrasamverkan, 3. Metod, 3.1 Metodval, 3.3 Genomförande, 4. Resultat, 4.1 Pedagogers resonemang kring föräldrasamverkan, 4.1.1 Hem och förskolaen kompletterande roll, 4.1.2 Föräldrars och pedagogers relation påverkar barnet, 4.1.4 Positiva utvecklingssamtal, 4.1.5 Knapphändig respons, 4.1.6 Föräldrasamverkan i daglig kontakt, 4.1.7 Rädsla för att uttrycka kritik, 4.1.8 Krävande föräldrar, 4.1.9 En lättnad över den digitala kommunikationen 4.1.10 Försiktiga föräldrar, 4.2 Några föräldrars röster, 4.2.1 Att bli lyssnad på, 4.2.2 Kommunikation som mjukar upp stämningen, 4.2.3 Alla kommer till tals, 4.2.4 Inflytande över formen. 4.2.5 Samarbete mellan avdelningar, 5. Diskussion, 5.1 Diskussion kring resultatet, 5.2 Slutsats, 5.3 Diskussion av vår metod, Referenser och Bilaga 1.
Sawsan: Förord, Sammanfattning, 2.3 Ordförklaring, 2.5.1.3 Föräldraråd, 3.2 Urval, 3.4 Forskningsetiska överväganden, 4.1.3 Läroplanen som inspirationskälla. Sawsan läste igenom hela texten och kommit med förslag på förbättringar i uppsatsens disposition och formulering av intervjufrågor.
Fida El Musleh Sawsan Al Obaid
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
2. LITTERATURGENOMGÅNG ... 9
2.1 Ordet föräldrasamverkan genom tiden ... 9
2.2 Föräldrasamverkan i styrdokument ... 11
2.3 Ordförklaring ... 12
2.4 Föräldrasamverkan ... 12
2.5 Olika arenor för samverkan ... 13
2.5.1 Föräldrasamverkans former ... 14
2.5.1.1 Utvecklingssamtal ... 14
2.5.1.2 Föräldramöte ... 15
2.5.1.3 Föräldraråd ... 15
2.5.2 De informella – och dagliga formerna av föräldrasamverkan ... 16
2.6. Problem med föräldrasamverkan ... 16
3. METOD ... 19 3.1 Metodval ... 19 3.2 Urval... 20 3.3 Genomförande ... 21 3.4 Forskningsetiska överväganden ... 22 4. RESULTAT ... 23
4.1 Pedagogers resonemang kring föräldrasamverkan ... 23
6
4.1.2 Föräldrars och pedagogers relation påverkar barnet ... 24
4.1.3 Läroplanen som inspirationskälla... 24
4.1.4 Positiva utvecklingssamtal ... 25
4.1.5 Knapphändig respons ... 26
4.1.6 Föräldrasamverkan i daglig kontakt ... 26
4.1.7 Rädsla för att uttrycka kritik ... 27
4.1.8 Krävande föräldrar ... 28
4.1.9 En lättnad över den digitala kommunikationen ... 28
4.1.10 Försiktiga föräldrar ... 29
4.2 Några föräldrars röster ... 29
4.2.1 Att bli lyssnad på ... 29
4.2.2 Kommunikation som mjukar upp stämningen ... 30
4.2.3 Alla kommer till tals ... 31
4.2.4 Inflytande över formen ... 31
4.2.5 Samarbete mellan avdelningar ... 32
5. DISKUSSION ... 33
5.1 Diskussion kring resultatet ... 33
5.2 Slutsats ... 38
5.3 Diskussion av vår metod ... 39
REFERENSER ... 41
7
1. INLEDNING
I slutet av höstterminen 2010samlades pedagogerna på förskolan Bamse i ett möte för att diskutera och utvärdera verksamheten. Som pedagog i arbetslaget deltog och medverkade en av oss i detta möte. Vi kom fram till att föräldrar inte var delaktiga i verksamheten vare sig i den mån styrdokument gör gällande eller i den mån pedagoger önskar de vore. Utifrån denna utvärdering bestämde pedagogerna sig för att tänka ut nya sätt och strategier för att få föräldrarna mer engagerade i förskolans verksamhet. Denna pedagogiska utvärdering visade även att det är pedagogernas ansvar att se till och att möjliggöra föräldrarnas samverkan. Detta ansvar betonas i förskolans läroplan. Enligt Läroplanen (Skolverket, 2010) skall förskollärare ansvara för ”att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen” (s.13). I samma läroplan står det också att arbetslaget ska ta hänsyn till föräldrars ståndpunkter under planläggning och verkställande av det pedagogiska arbetet. Flising och Fredriksson (1996) menar att pedagogen har en yrkesroll som gör henne skyldig att ha kontakt med föräldrarna. Föräldrar däremot, är att betrakta som privata personer som ofta blir influerade av sina känslor. Med detta menas att föräldrar inte är lika skyldiga till att samverka med förskolan. Föräldrarna anses drivna av sin kärlek till sina barn, medan pedagogernas motiv till att samverka är en yrkesuppgift som bör utföras. Med andra ord kan inget tvinga en förälder till att samverka med förskolan. Däremot får pedagogen inte lov att undgå kontakt med föräldern.
Föräldrasamverkan eller samarbetet mellan förskolan och hemmet är väsentligt för barnets välbefinnande. Jensen och Jensen (2008) anser att syftet med föräldrasamverkan är att gynna barnets utveckling och självständighet och att se till att det mår väl. De skriver vidare att:
8
Det övergripande syftet med lärarnas, föräldrars och barns samarbete är att höja barnets kvalitativa utbyte av att gå i förskola eller skola. Samarbetet är en förutsättning för att uppnå utbyte och prioriteras därför inom både verksamheterna (s. 42).
Utvärderingen på förskolan Bamse visade att föräldrar inte upplevs delta i verksamheten. Föräldrarna utövar inte heller inflytande på den pedagogiska verksamheten. Föräldrarnas deltagande uppfattades således inte i fas med läroplanes intentioner. Eftersom föräldrasamverkan skrivs fram ännu tydligare i den nya revideringen av läroplanen och att det än så länge finns lite forskning om förutsättningar för föräldrasamverkan valde vi därför att studera detta ämne. Vad kan föräldrasamverkan bidra med? Och vem gynnas av denna samverkan?
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger och föräldrar resonerar kring samverkan i förskolan. Frågeställningar är:
Hur resonerar pedagoger kring föräldrasamverkan samt vilka strategier använder de för att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande?
9
2. LITTERATURGENOMGÅNG
2.1 Ordet föräldrasamverkan genom tiden
Föräldrasamverkan i Sverige har haft olika innebörd genom tiden, beroende på förändringar som har ägt rum i samhället. 1900-talet var en tidsperiod då stora sociala, ekonomiska och politiska progressioner skedde (Bouakaz, 2009). Dagens demokratiska och industriella Sverige grundades. Enligt Gars (2006) medförde det att livsvillkoren för alla medborgare förbättrades och synen på barn ändrades markant. De betraktades inte längre som en ekonomisk resurs som hjälpte till i familjens underhåll. Med denna nya syn på barnen som individer, lades grunden till institutionalisering av barnen. Samhällets förvandlades från ett agrarsamhälle till ett industrisamhälle. Detta ledde till institutionalisering och professionalisering av barndomen och en delad vårdnad mellan hem och skola. Bouakaz (2009) beskriver att under denna tid alstrades bilden av ”idealfamiljen” där papporna ansvarades för familjeförsörjningen medan mammornas ansvar för försörjningen var begränsat. Deras uppgift blev istället att sköta hemmet och att se till att barnen var friska och rena när de gick till skolan.
Alva Myrdal var den som på 30-talet satte igång diskussionen om en utbyggd förskola. Hon menade att kontakten mellan föräldrar och förskola var viktig (Bergqvist, 1988) i föräldrarna och barnomsorgen. Myrdal ansåg också att storbarnkammare skulle finnas i varje kvarter vilket skulle ge mödrarna en möjlighet att arbeta. Hon tyckte att det var positivt att barn och föräldrar får vila från varandra och att barn får pedagogisk stimuli. Myrdal markerade tydligt vikten av att fostra barn med hjälp av de moderna uppfostringsmodellerna och att använda sig av rationella och vetenskapliga uppfostringsmodellerna istället för traditionella (Gars, 2006).
10
SOU1948:27- utredningen visade på att föräldrarna i detta avseende var okunniga och att de var i behov av förkunskaper för att kunna inleda en kontakt med barnskolorna. Skolkommission 1946 diskuterade hur skolan skulle ha kontakt med föräldrarna som verkade vara ointresserade av sina barns skolgång (Ståhle, 2000).
Enligt Gars (2006) ökade förskolan i betydelse på 1970-talet. 100 000 barn blev placerade på förskolan. Förvärvsarbetande mammor blev fler vilket medförde krav på fler förskoleplatser. Föräldrar demonstrerade och ropade” ropen skalla, daghem åt alla” (s26).
Persson och Tallberg (2002) beskriver att under 1960- talet och framåt utvecklades skolans organisation snabbt. Även om föräldrarna ansåg att deras erfarenheter var av stort värde, rådde officiellt sett en motsatt åsikt. Det ansågs att föräldrarna var ansvariga för den individuella fostran medan förskolan skulle ta på sig ansvaret att fostra kollektivt. Bouakaz (2009) beskriver att under perioden kring 1970 började föräldrarna kräva insyn i skolornas arbete. År 1975 utkom utredningen Skolornas inre arbete där man föreslog förändringar för att öka föräldrarnas samverkan. Bland dessa reformer var att lärare måste ordna ett enskilt samtal med elevers föräldrar samt ha möte med alla föräldrar i klassen.
Skolan fick sin tredje läroplan på 1980-talet (Bouakaz, 2009). I denna betonades föräldrarnas ansvar för uppfostran och omvårdnad av sina barn. Lärarna uppmanades att kontakta föräldrarna två gånger om året. De råddes också att utnyttja alla sorters kontakter med skolan. Skolan skulle också dra nytta av olika sorters föräldrasamverkan för att hjälpa barnen framåt i sin utbildning. Det framkom även att lärarna skulle diskutera ämnen och planeringen av skoldagen med föräldrarna På 1980-talet fick föräldrasamverkan en bredare innebörd där föräldrarna uppmanades att delta i diskussioner även gällande andra skolfrågor.
Bouakaz (2009) beskriver att på 1990-talet fick föräldrarna i Sverige mycket politisk och ideologisk uppmärksamhet. Samtidigt lyftes de upp i styrdokument, vilket bland annat innebar att föräldrarna fick chansen att välja den skola de tyckte bäst skulle passa sina barns behov. Skolkommittén (1995) menade att föräldrarna skulle kunna vara en viktig resurs, men att den inte utnyttjades i så stor omfattning som den borde. Skolkommitten tyckte också att föräldrarnas engagemang i skolfrågor skulle kunna bidra till att bättre inlärningsmiljö skapades i skolan. Med detta engagemang åsyftades
11
inte att bara delta i utflykter eller olika aktiviteter som att baka kakor. Tvärtom borde det handla om skolans centrala frågor, som exempelvis barnens upplevelser av skolan, trygghet, kamrater. Man ansåg att det i denna typ av samverkan inte behövdes någon annan kompetens än att vara förälder. All annan kunskap om skolan, såsom läroplan, regler och de särskilda kurserna som fanns representerade i skolan, skulle man som förälder kunna lära sig genom att delta i skolstyrelser och dylikt.
2.2 Föräldrasamverkan i styrdokument
I den revidering som gjordes i förskolans läroplan år 2010 är relationen mellanhem och skola ett av de områden där stora förändringar skett. Dessa förändringar lägger tonvikten på utökat föräldrainflytande och delaktighet. Vid en närmare titt på den nya läroplanen och speciellt på riktlinjerna för förskola och hem upptäcks det att vissa små ord har lagts till, vilket ger meningen en kraftigare innebörd, till exempel har ordet ”god” lagts till i denna mening i riktlinjerna för förskolläraren ” att ge varje barn med
sina föräldrar en god introduktion i förskolan”(s.13).
I den fjärde riktlinjen för förskolläraren har vissa ord bytts ut med nya ord. Utbytet av dessa ord har också inneburit stora förändringar. De strukna orden är de ord som har tagits bort och de som är skrivna med fet stil är de nya orden som har införts: ”se till att vårdnadshavare blir är delaktiga i utvärderingen av verksamheten” (Utbildningsdepartement, 2010 s.23).
Dessa revideringar innebär en kvalitativ förändring i mål och riktlinjer för” hem och
förskola”. Det är avsevärt viktigt att nämna här att en ny riktlinje har lagts till i hem och förskola. Den nya riktlinjen är att förskolläraren skall ansvara för ”utvecklingssamtalets
innehåll, utformning, och genomförande” (Skolverket, 2010).
Här nedan redogörs för hur föräldrasamverkans intentioner skrivs fram i förskolans läroplan (Skolverket, 2010). I förskolans läroplan skrivs det att den pedagogiska verksamheten med barnen bör ske i ett tillitsfullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ges möjlighet att utöva inflytande på verksamheten. Förskolläraren ansvarar för att ge föräldrarna gynnsamma tillfällen att medverka och påverka hur målen ska sättas i
12
praktiken samt att se till att föräldrarna är delaktiga i granskning av verksamheten. Dessutom skall arbetslaget ta hänsyn till föräldrars ståndpunkter gällande planläggning och verkställande av verksamheten. I läroplanen poängteras också att hela arbetslaget skall hysa respekt för föräldrarna, samtidigt ska de känna ansvar att det byggs en förtroendefull relation mellan förskolan och hem. Det framhävs också att det är viktigt att ha oavbrutna samtal med barnens förälder om barns trevnad, utveckling och lärande i båda miljöer, det vill säga i förskole- och hemmiljö.
2.3 Ordförklaring
I strävan efter att bilda en uppfattning om hur föräldrasamverkan har skrivits fram i förskolans läroplan har vi upptäckt att ordet ”föräldrasamverkan” inte använts bokstavligt. Däremot används andra synonymer eller begrepp som bär liknande eller samma betydelse i läroplanen. Sådana ord är samarbeta, påverka verksamheten,
inflytande, delaktighet Hector (1988) i föräldrarna och barnomsorgen menar ” att samverka innebär att lämna ifrån sig en del av den egna makten” (s. 111). Hector menar
vidare att den som inte är villig att influeras har inget skäl att prova att samverka. Medan att samarbeta brukar innebära att göra förelagt arbete tillsammans, till exempel att förberedda för och genomföra ett föräldramöte tillsammans. Att delta kan betyda att bara närvara som en gäst utan att göra något, till exempel när föräldrarna besöker förskolan som gäster. Ordet att delta kan också innebära att vara med och göra något arbete. Hector anser att föräldrasamverkan går ut på att föräldrarna får utöva inflytande och att deras synpunkter tas på allvar.
2.4 Föräldrasamverkan
I följande avsnitt redogörs för hur föräldrasamverkan har lyfts upp i litteraturen och vilka arenor som anses vara betydelsefulla för denna samverkan.
13
Jensen och Jensen (2008) menar att föräldrarna är de viktigaste aktörerna i barns liv och deras samarbete med förskolan är oerhört betydelsefullt för att kunna skapa en utvecklande och lärande miljö för barnet. Föräldrasamverkans mål är att stödja barnet i dess utveckling och i dess oberoende, samt att garantera att det trivs i förskolan. Pedagoger och föräldrar samverkar alltså om allt som gäller barnet för att säkerställa dess utveckling, lärande och trivsel. Båda parter ses som lika viktiga, det vill säga att pedagog och förälder har olika kunskaper om barnet var och en i sin miljö. Förskolläraren tillägnar sig kunskap om barnets utveckling och aktiviteter. Dessutom är hon/han insatt i hur barnet fungerar enskilt och i grupp. Medan föräldrarna har en egen kunskap om barnet ända sedan det såg dagens ljus. Flising och Fredriksson (1996) resonerar kring pedagogers och föräldrars funktioner i barns liv. Enligt Flising och Fredriksson spelar pedagoger och föräldrar olika roller i barns liv och att alla dessa roller behövs.
Flising och Fredriksson (1996) anser att barns och föräldrars känsla av trygghet med förskolepersonal är en central förutsättning för att kunna umgås på ett bra sätt. Barnen märker när något inte stämmer i relationen mellan personalen och föräldern. Nilsson (2008) poängterar vikten av fungerande relationer mellan pedagoger och föräldrar. Enligt Nilsson är sunda relationer mellan hem och skola gynnande för barns trivsel och förhöjande för dess prestationer. Andersson (2004) framhäver att föräldrarna behövs för att ge pedagogen en bild av elevens liv hemma. På så vis kan pedagogen tillsammans med föräldern få en helhetsbild av elevens liv hemma och i skolan.
2.5 Olika arenor för samverkan
Sandberg och Vuorinen (2007) beskriver i sin studie att föräldrasamverkan kan ta sig uttryck eller omfatta två olika former av möten - de formella och de informella mötena. Under den formella formen av föräldrasamverkan ingår utvecklingssamtal, föräldramöte, föräldraråd och föräldrautbildning. Den dagliga kontakten vid hämtning och lämning av barn, olika sorters firande av högtider och drop - in kan ses som ett informellt slag av föräldrasamverkan.
14
2.5.1 Föräldrasamverkans former
Här nedan beskrivs de traditionella formerna av föräldrasamverkan.
2.5.1.1 Utvecklingssamtal
Sandberg och Vuorinen (2007) resonerar kring betydelsen av utvecklingssamtalet. De framhäver att utvecklingssamtalet är en viktig arena för föräldrar och pedagoger eftersom det enskilda barnet står i centrum. Målet med utvecklingssamtalet är bland annat att utjämna olikheter i synsätt som finns mellan hemmiljö och förskolemiljö. Den ideala formen av utvecklingssamtalet präglas ofta av ett ”tagande och givande” (s. 72). Föräldern och förskolepersonalen berättar om hur barnet beter sig hemma respektive på förskolan. Ibland kan dessa parter diskutera en gemensam fråga om till exempel hur föräldern eller förskolepersonalen gör i vissa situationer med barn. Under detta samtal är tanken att lägga extra krut på barnets trivsel, utveckling och lärande i både hem- och förskolemiljön. Inför utvecklingssamtalet förväntas föräldrar och förskolepersonal förbereda sig tankemässigt. Dessa förberedelser kan ta sig uttryck i barnintervjuer med exempelvis frågor angående barnets trivsel på förskolan. Det är viktigt att pedagoger och föräldrar kommer överens om mål och att dessa mål följs i båda miljöer, eftersom hem och förskola kompletterar varandra. Hur ofta man har utvecklingssamtal är inte samma på alla förskolor, men det sker ofta en gång per termin och då är det pedagogerna som bjuder in föräldrarna. I förskolans läroplan (skolverket, 2010) betonas vikten av att driva oavbrutna samtal med barns föräldrar om barns trevnad, utveckling och lärande samt att fullfölja utvecklingssamtal. Granath (2001) anser att dagens utvecklingssamtal skall koncentrera sig på framtida planer snarare än på elevens skäl till resultat eller uppförande. Markström (2005) beskriver i sin avhandling hur personalen engagerar föräldrar genom att utgå från samtalsunderlag under utvecklingssamtal. Dessa samtalsunderlag, som sker på pedagogers villkor, kan tolkas som en ”tvingande uppmaning” till föräldrar (s.16). Jensen och Jensen (2008) diskuterar lärarens sätt att vara i relationer gentemot föräldrarna. De poängterar vikten av att som lärare kritiskt
15
granska sitt handlingssätt gentemot föräldrar. Ingen kan ändra på föräldrarna, med detta avses, att föräldrarna inte är ålagda att ansvara för relationens kvalitet. Däremot, om läraren är beredd att förändra sin egen insats, blir det lättare att hitta lösningar. Föräldrarna kan vara en betydande resurs om pedagogen kan ta emot dem på ett positivt sätt istället för att stöta bort dem som ”jobbiga” anser Jensen och Jensen (2008 s.31).
2.5.1.2 Föräldramöte
Sandberg och Vuorinen (2007) skriver att föräldramöten kan variera eller ta olika former. Denna variation kan bero på förskolans vanor samt på de ämnen som personalen anser viktiga att lägga extra krut på. Dessa möten kan ta sig olika uttryck såsom diskussioner, informationer och föreläsningar. I förskolans läroplan (skolverket, 2010) skrivs inget om föräldramöten men däremot står det ”att förskolläraren ska ansvara för att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten” (s. 13). Det står också att arbetslaget ska ta hänsyn till föräldrarnas ståndpunkter angående planläggning och gnomförande av verksamheten.
Alfakir (2010) har bedrivit ett projekt för att utveckla föräldrars engagemang i barns skolor och hennes resonemang kring föräldrasamverkan grundar sig på egna erfarenheter i detta avseende. Enligt Alfakir är föräldramötet ett tillfälle för pedagogen för att förbättra samarbetet med föräldrarna. Detta kan ske genom att man lämnar
envägskommunikation till förmån för tvåvägskommunikation. Med
tvåvägskommunikation menas att det blir en dialog där jämställdhet och utbyte av erfarenheter råder.
2.5.1.3 Föräldraråd
Sandberg och Vuorinen (2007) skriver om föräldraråd som en ny form av föräldrasamverkan som används vid många förskolor idag. Denna form innebär att föräldrarna kan ha inflytande ”på beslut som rör verksamheten på en högre nivå” det vill
16
säga att föräldrar påverkar verksamheten genom att framföra sina åsikter till förskolechef. Hector (1988) i föräldrarna och barnomsorgen lyfter upp föräldradrivna förskolor där föräldrarna är arbetsgivare åt personalen. Föräldrarna i dessa förskolor har också rätt att fatta beslut gällande personalens arbete med sina barn. Hector undrar här om hur mycket samverkan man kan ha i sådana förskolor.
2.5.2 De informella – och dagliga formerna av föräldrasamverkan
Halldén (2007) beskriver, i sin fältstudie, kapphallen som en plats för samarbete och diskussion. Halldén menar vidare att denna plats är viktig eftersom det sker ett utbyte av information och det diskuteras gemensamma och aktuella frågor där.
Sandberg och Vuorinen (2007) skriver att i dagens förskola är det vanligt att förskolan informerar föräldrarna genom text och bild. Detta kan ha både negativa och positiva följder. Å ena sidan kan det leda till att kommunikationen via text kan ta över det personliga mötet. Samtidigt kan tidsbristen leda till att det inte blir personliga möten eller dessa möten blir fattiga i innehållet. Å andra sidan är det positiva med veckobrev eller månadsbrev att alla föräldrar kan ta del av dessa brev på samma gång. Föräldrarna bestämmer själva den tid som bäst passar dem för att ostört kunna läsa dessa brev i.
Om den pedagogiska dokumentationen resonerar Åberg och Tagutchi (2005). Forskarna anser att den pedagogiska dokumentationen kan ge föräldrarna möjligheten att skapa sig en bild av förskolan. I denna bild synliggörs pedagogernas arbetssätt, barns lärande samt förskolans betydelse.
2.6. Problem med föräldrasamverkan
I grund och botten handlar föräldrasamverkan om möten mellan människor, mellan en privat och en professionell sfär. Ibland anses det vara professionellt av lärare att vara en vanlig människa i sin relation till föräldrarna. Eriksson (2009) menar att:
17
Man anser att det ingår i professionalism att i relation till föräldrarna inte bara vara ”barnens lärare” utan också vara en” vanlig människa”, en medmänniska ” eller som en lärare formulerar det” vara lite uppknäppt”(s. 93).
Jensen och Jensen (2008) diskuterar innebörden av ordet professionell lärare. De påpekar att läraren är professionell när han/hon kan använda sig både av sina yrkesmässiga och sina personliga resurser i sitt arbete och menar att:
På ett sätt är läraren professionell först när hon kan använda både sina yrkesmässiga och personliga resurser och kompetenser i arbetet. Det innebär att man även måste våga förhålla sig till sina blinda fläckar och till de sidor hos sig själv man accepterar minst, för att kunna utveckla sina förmågor och för att få kontakt med alla föräldrar (s13).
Alfakir (2010) anser att lärarens professionalitet visas genom att han eller hon har ordentligt förberedda föreställningar om olika betydelsefulla pedagogiska frågor och att läraren har förmågan att professionellt kunna argumentera för sina pedagogiska synpunkter.
Sandberg och Vuorinen (2007) menar att det underlättar för samverkan mellan pedagogen och föräldern om de delar samma syn på barn eller har samma sätt att tänka kring barn och förskoleverksamhet. Det blir då lättare för dem att samverka eftersom de båda parter drar åt samma håll. Åberg och Tanguchi (2005) lägger tonvikten på att aktivt lyssna på föräldrarnas tankar och att bilda en” lyssnade relation till dem” (s.137). Åberg och Tanguchi drar slutsatsen att lyssnandet är ett sätt att engagera föräldrar i den pedagogiska verksamheten.
Sandberg och Vuorinen (2007) beskriver ett dilemma i föräldrasamverkan. Detta dilemma är att föräldrar och pedagoger har olika uppfattningar om vad som anses vara viktigt att samverka kring. Sandberg och Vuorinen anser att föräldrar ibland brukar engagera sig och fråga om detaljer som är viktiga för dem, medan pedagoger hellre kanske vill berätta för föräldrarna om andra händelser som de anser viktigare än t ex barnens ”mat- eller sovvanor” (s. 37). Något som skiljer föräldrarna från förskole- och skolpersonal är att föräldrarna tycks vara mest intresserade av sina egna barn medan förskolepersonal krävs rikta uppmärksamheten mot alla barn - och inte enbart ett särskilt barn (Karlsson, 2006). Enligt Ståhle (2000) prioriterade föräldrarna, som deltog i hennes studie, utvecklingssamtalen framför föräldramöten. Detta innebar att de föredrog
18
de individuella samtalen. Det kom också fram att målen av utvecklingssamtalen och föräldramöten planerades av lärarna och inte i samspel med föräldrarna. Med detta menas att det var skolan som hade inflytandet att bestämma över dem.
Nilsson (2008) poängterar i sin studie att föräldrar upplever att barns skolgång påverkar hela familjen. Det råder en fin stämning hemma när allt går bra för barnet i skolan. Detta innebär att föräldrar fridfullt kan arbeta och göra trevliga saker tillsammans. När det inte fungerar som det ska i skolan blir familjen också lidande. Det blir sårbart för hela familjen. Andersson (1999) anser att när det inte fungerar för något barn i skolan bör föräldrar delta i skolpersonalens oro, lösningsförslag och i verkställande av dessa förslag. Andersson skriver detta eftersom, i dessa fall, när samarbetet mellan hem och förskola verkligen behövs, blir det svårt för dessa parter att samverka med varandra. Andersson påpekar dock att när föräldrar ”blir” pedagoger kan det lätt leda till maktkamp med barnens lärare. Flising och Fredriksson (1996) menar att bara rikta blicken mot barnets brister kan ha en destruktiv inverkan på barnets självuppfattning, men om man däremot lyfter upp barnets starka sidor leder det till att barnet bildar en tillit till sig självt och att det kommer att lyckas med många saker. Anderssons resonemang grundar sig på Sterns (1998) teorier som går ut på att bekräftelse leder till en förbättring av den egna förmågan. Sandberg och Vuorinen (2007) resonerarar också kring lärarnas kommunikativa skicklighet och inlevelseförmåga. De skriver att lärarnas sätt att ta upp barns starka samt mindre starka sidor har en betydelsefull roll.
19
3. METOD
I följande avsnitt redogörs för uppsatsens forskningsmetod samt beskrivs och motiveras vårt urval. Avslutningsvis diskuteras hur undersökningen genomförts och de etiska principer som vi har förhållit oss till under insamlingen av vårt material.
3.1 Metodval
Begreppet metod betyder verktyg eller instrument. Forskaren använder sig av en specifik metod för att inskaffa, besvara och tolka information (Larsen, 2009). I denna undersökning valdes en kvalitativ metod i form av ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Syftet med denna undersökning var att undersöka hur pedagoger och föräldrar resonerar kring föräldrasamverkan. Med kvalitativa intervjuer kan intervjuaren aldrig i förväg utforma svarsalternativ åt sina informanter. Tvärtom, valdes i denna undersökning att ha ett öppet samtal med informanterna. Under intervjuns förlopp bör intervjuaren hjälpa intervjupersonen att i samtal skapa en sammanhängande tankegång kring det undersökta fenomenet, i detta fall föräldrasamverkan (Patel och Davidson, 2003). I denna uppsats användes följdfrågor som teknik. Dessa följdfrågor innebar att be intervjupersonerna utveckla vissa resonemang eller att fråga dem exempelvis: vad menade du med det du sa sist? Enligt Stukát (2005) möjliggör denna typ av intervjuteknik att ” komma längre och nå djupare”(s39).
20
3.2 Urval
Vi valde att intervjua både pedagoger och föräldrar för att få fram hur de resonerar kring begreppet samverkan. Varför vi valde att intervjua dessa två grupper berodde på vårt syfte och våra frågeställningar som inbegriper såväl pedagoger och föräldrar. Pedagogerna som intervjuades var tre förskollärare på förskolan Trollebo där en av oss lärarstudenter gjorde sin verksamhetsförlagda tid. Där gjordes också en intervju med en förälder. Förskolan Trollebo ligger i en liten stad i anslutning till en stor stad i Skåne län. Detta val var ett bekvämlighetsurval som bestod av personer som var tillgängliga och villiga att medverka i denna undersökning (Bryman, 2011).
De intervjuade pedagogerna var Lina som är i 35- årsåldern. Lina har arbetat som förskollärare på Trollebos förskola sedan hon tog lärarexamen för fem år sedan. Lina berättade att hon valde förskolläraryrket på grund av de sociala möten som sker mellan barn, föräldrar och pedagoger. Den andra pedagogen var Andreas som är cirka 55 år, har arbetat som pedagog sedan han fick sin lärarexamen år 1992. Andreas har arbetat på förskolan Trollebo sedan 2005. Innan dess jobbade han som fritidspedagog i samma kommun. Tredje pedagogen var Ulla som är i 43-årsåldern. Ulla har arbetat som förskollärare i nästan tjugo år. På förskolan Trollebo har hon jobbat i fem år.
En mamma som har ett barn på samma förskola där dessa tre ovannämnda pedagoger jobbar intervjuades också. Hon heter Aila och är mamma till femårige Patrik. Aila är 35 år gammal. Hon är förskollärare i samma kommun där Trollebo ligger. Även två föräldrar som har sina barn i en mångkulturell förskola intervjuades. Denna förskola, Aladdin, ligger i ett mångkulturellt område i Malmö stad. Här arbetar en av oss som resurspedagog. Valet av dessa föräldrar var också ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2011).
Första föräldern på denna förskola som intervjuades var Samira som har sina två pojkar Rami, tre år och Sami, två år på förskolan Aladdin. Samira är svensk men har en annan etnisk bakgrund. Den andra föräldern var Marianne. Marianne är 25 år gammal och är svensk. Mariannes två pojkar Anton, tre år och Simon, ett och ett halvt år vistas också på Aladdins förskola.
21
3.3 Genomförande
Efter val av undersökningsområde formulerades syftet och frågeställningarna. Därefter formulerades intervjufrågorna, som täckte syftet och besvarade frågeställningarna. Sedan lästes litteraturen som lyfter upp ämnet föräldrasamverkan, detta för att erövra förförståelse i ämnet som skulle studeras. Patel och Davidsson (2003) menar att det är en fördel om intervjuaren i förväg har tillägnat sig teoretisk kunskap om ämnet som skall undersökas. Parallellt lästes böcker om forskningsmetodik och forskningsetiska principer.
Två intervjuguider konstruerades eftersom frågeställningarna omfattade såväl föräldrar som pedagoger. I detta sammanhang representerar föräldrar privatpersoner medan pedagogerna står för sin yrkesroll.
Frågorna i båda guiderna var öppna. Det vill säga, att de utformades på ett sätt som gav intervjupersonerna möjlighet att uttrycka sig med egna ord. När intervjufrågorna formulerades, informerades intervjupersonerna om forskningsarbetet och dess syfte och även om de kunde tänka sig ställa upp på en intervju. När informanterna gav sitt medgivande att medverka i arbetet bestämdes tid och plats för intervjuer. Intervjuerna med Trollebos pedagoger ägde rum i ett planeringsrum på förskolan. Rummet var avskilt vilket innebar att det var en lugn miljö där inga störande ljud nådde oss. Mariannes och Samiras intervjuer skedde på förskolan Aladdin, medan Ailas intervju ägde rum hemma hos henne.
I början av varje intervju blev informanterna tillfrågade om tillstånd att använda ljudinspelning under intervjun. Alla informanterna gav oss ett jakande svar för detta. Ljudinspelningen underlättade för oss att delta effektivt i samtalet med informanterna. Varje intervju varade från en kvart till tjugo minuter. Intervjuerna transkriberades och de intresserade informanterna fick en kopia av det transkriberade materialet.
När allt empiriskt material i form av intervjuer samlats in, påbörjades analysen. Eftersom intervjupersonerna representerade två olika kategorier, det vill säga pedagoger och föräldrar, strukturerades analysen på ett sätt så att varje kategori behandlades var för sig. Nästa steg i vårt arbete var att det som de olika intervjupersonerna svarat placerades under olika teman. Meningar som stack ut och bar kraftfulla innebörder i
22
intervjupersonernas resonemang blev rubriker till dessa teman. I förväg hade vi läst litteraturen som behandlade ämnet föräldrasamverkan och den hade samlats i form av anteckningar. Sedan plockade vi fram delar av denna litteratur som kunde vara till hjälp under tolkningen eller analysen av intervjuerna. Under hela processen var undersökningens syfte och frågeställningar utgångspunkt för analysen.
3.4 Forskningsetiska överväganden
I detta avsnitt beskrivs hur vi har förhållit oss till de forskningsetiska principer och de fyra huvudkraven under materialinsamlingen.
I början av varje intervju informerades informanterna om syftet med arbetet. De meddelades också att deras bidrag endast kommer att användas i detta arbete. De blev försäkrade om att de transkriberade intervjuerna kommer att förstöras och de inspelade ljudfilerna kommer att raderas från våra datorer så fort arbetet var klart och godkänt. Dessutom fick de veta att deras namn kommer att vara fingerade vilket betyder att ingen utomstående kommer att kunna identifiera dem (Vetenskapsrådet, 2002).
23
4. RESULTAT
Det empiriska materialet analyseras och presenteras här i form av teman. I första delen av resultatet presenteras pedagogernas intervjuer och i andra delen föräldrarnas intervjuer.
4.1 Pedagogers resonemang kring föräldrasamverkan
Här nedan redogörs för resultatet av en analys av hur pedagoger resonerar kring föräldrasamverkan.
4.1.1 Hem och förskola
en kompletterande roll
Många pedagoger uttrycker att föräldrasamverkan är ett gemensamt arbete med föräldrar för att se till att barnen trivs i förskolan:
Föräldrasamverkan för mig är det att tillsammans med föräldrarna se till att barnen framförallt har det bra här och att vi tillsammans verkar för att om barnet har ett speciellt behov att tillsammans gör planer för det. Hur vi ska nå utveckling och att föräldrarna är delaktiga i vad som sker i förskolan (Lina).
Ordet ”tillsammans” betonas och repeteras tre gånger i dessa två meningar. Detta innebär att pedagogens roll kombineras med föräldrarnas insatser. Samtidigt läggs tonvikten på barnens trivsel. Den sätts i spetsen av prioriteringar genom att den understryks i pedagogens tal. Föräldrasamverkan enligt pedagogen kan också innebära
24
till exempel att pedagogen och föräldern arbetar och planerar tillsammans, ifall det är ett barn med ett särskilt behov.
4.1.2 Föräldrars och pedagogers relation påverkar barnet
Föräldrasamverkan är att samarbeta med föräldrar kring barnet. Pedagogerna uttrycker att föräldrar och pedagoger inte har samma kunskaper om barnet. Föräldrasamverkan är till för att minska denna skillnad, jämka ihop två roller. Det gagnar barnet när föräldrar och pedagoger har bra relationer till varandra. Föräldrasamverkans syfte är barnets bästa. Barn förnimmer när pedagogen och föräldern har en bra relation till varandra. Detta kan ha en positiv påverkan på barn. Pedagogen argumenterar på dettavis:
Föräldrasamverkan är ett samarbete mellan oss och föräldrarna. Vi har olika kunskaper om barnet. Det kan handla lite om att jämka ihop. Det är att samarbeta kring barnet så att det får en positiv utveckling. Det är för barnets bästa. Barnet märker om vi är positivt inställda till föräldrarna och det gynnar barnet om vi är på god fot med varandra (Ulla)
En av pedagogerna berättar att föräldrasamverkan är en oerhörd betydelsefull del i det pedagogiska arbetet för att pedagogen tillsammans med föräldrarna ska kunna understödja barnens utveckling. Att ha en bra föräldrasamverkan är samma som att ha en god föräldrakontakt.
Den är väldigt viktig med tanke på barnens utveckling. Det är ett samspel mellan förskolan och hemmet för att driva barnet framåt. Den är en väldigt viktig bit i vårt arbete d.v.s. att ha en bra föräldrakontakt (Andreas).
4.1.3 Läroplanen som inspirationskälla
25
Det står i läroplanen att de ska vara delaktiga i verksamheten och det är ett intresse hos oss också för att blir föräldrarna delaktiga och förstår vad vi gör och har de förståelse för vad vi håller på med tycker jag att det är bara positivt(Andreas).
De menar att den pedagogiska verksamheten har förskolans läroplan som utgångspunkt i arbetet med barn. I förskolans läroplan markeras tydligt att föräldrar ska vara inblandade i den pedagogiska verksamheten. De anser att det är värdefullt om föräldrar deltar i och har en uppfattning om förskoleverksamheten.
4.1.4 Positiva utvecklingssamtal
Många pedagoger berättar att inför utvecklingssamtalet delas ut ett frågeformulär till föräldrarna. I detta formulär står frågor om barns trivsel, utveckling och lärande. Föräldrarna förväntas besvara frågorna hemma och ha dem som samtalsunderlag under utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalet erbjuds av pedagogerna en gång per termin. Föräldrarna bestämmer om de vill använda sig av IUP eller om de vill ha ett vanligt samtal. Utvecklingssamtalet tycks vara en bra arena för samverkan, där föräldrar känner sig komfortabla och aktivt deltar i det:
”De är mycket delaktiga i utvecklingssamtalet och under den gillar de att prata. Det är ett bra forum tycker jag. De känner sig bekväma under utvecklingssamtalet”.
Föräldrarna beskrivs under utvecklingssamtal som” jätteengagerade” och” pratar jättemycket”. Det blir ett utbyte av information om barnet som innebär ett givande och tagande av information under utvecklingssamtalet. Här berättar Lina om föräldrars uppträdande under dessa samtal:
Vi får mycket dialog under utvecklingssamtalen. Där är det mycket samarbete med föräldrarna. De får en typ blankett med olika frågor som de fyller i hemma i lugn och ro, som vi utgår ifrån bland annat under utvecklingssamtal. De möten och samtalen som jag haft, där föräldrarna är jätteengagerade och pratar jätte -mycket och för en dialog. Det är inte bara jag som informerar, de informerar mig också om hur barnet är där hemma och hur de gör i vissa situationer. De kan ge mig en jätte bra tips på hur man kan handskas här. Det kan vara barn som är väldigt envisa. Jag kanske frågar dem: Hur gör ni hemma? Och de talar om hur de brukar göra hemma. Jag får tips och råd av dem. Det blir ett utbyte av information (Lina).
26
Det enskilda barnet står i centrum under dessa utvecklingssamtal. Där bemöts föräldrars synpunkter på barns utveckling. Pedagogen och föräldrarna formulerar därefter mål för framtida pedagogiska insatser på ett språkligt noggrant sätt, det vill säga att målen sätts för hela gruppen och inte enbart för det berörda barnet.
Vi fyller i IUP i samråd med föräldrarna. Oftast är där en fråga om vad de vill att barn ska utveckla… Det kan vara ett barn som kanske har eller föräldrarna tycker att det är språkligt försenat, vi pratar inte i termer eller gör bedömningar att barnet har ett dåligt språk. Då försöker vi bemöta det på ett positivt sätt, att vi ska uppmuntra barnets språkliga utveckling eller barngruppens språkliga utveckling. Vi försöker att skriva det i en positiv anda (Ulla).
4.1.5 Knapphändig respons
Alla pedagoger har inte samma syn på föräldramöten. Andreas berättar att föräldramöten varierar i innehåll och utformning. Föräldramöten beskrivs på detta sätt: ”på föräldramöte blir det vi som pratar och ställer frågor till föräldrarna men vi får inte mycket respons av dem”
Enligt en del av pedagogerna kan föräldramötesutformning bestämmas av föräldrar ibland:
Ibland har man låtit dem sitta i grupper och diskutera saker men vi har märkt att de inte är så jätteintresserade av det. De vill helst lyssna på oss. Det är en bit som vi måste jobba med och hitta bättre lösningar på, för att få dem ännu mer delaktiga (Andreas).
Pedagoger upplever att föräldramöte inte är en sådan arena som är uppskattad av föräldrarna. Detta erfar man genom deras ointresse. Det är ett angeläget ämne, vilket pedagoger anser sig vara ansvariga för, som är i behov av att utveckla.
4.1.6 Föräldrasamverkan i daglig kontakt
En del pedagoger berättar att den dagliga kontakten med föräldrarna är begränsad och handlar mest om de triviala sakerna, till exempel om barn har ätit, sovit och varit ute. En
27
del pedagoger önskar att föräldrar frågar mer om det pedagogiska innehållet av dagen istället:
Om vad vi har gjort idag och om hur barnet har reagerat på det och att de kanske säger tänk på att göra så här istället. Det är lite önskemål vi har. Ibland känns det att de är nöjda och så länge de är nöjda går de inte i frågor om vad vi har gjort… vi har inte så väldigt aktiva föräldrar (Lina).
Föräldrarna upplevs ha det lättare för negativ kritik istället för det positiva. När de ger negativ kritik handlar den bara om banala saker. Det tycks vara trevligare att få positiv kritik. Lina saknar speciellt att de inte ger tips och råd angående nya aktiviteter med barnen:
Jag vill få dem att vara mer delaktiga och komma med tips och idéer om vad vi kan hitta på… Det är roligare att få positiv kritik men det verkar vara lättare att förmedla den negativa kritiken. Är det bra så säger de inte så mycket. Det är oftast sådana triviala saker som de kommer och gnäller på att Kalles mössa och vantar har försvunnit här…(Andreas)
Ulla menar att föräldrarna tycks vara koncentrerade och upptagna med sina barn vid hämtning och lämning och att det inte finns utrymme för att samtala med pedagogerna. Som pedagog besvarar Andreas föräldrars tveksamheter beträffande verksamheten och han resonerar professionellt när det gäller pedagogiska synpunkter: ”vi har ett syfte med allt vi gör här egentligen” (Andreas).
4.1.7 Rädsla för att uttrycka kritik
Pedagogerna talar om enkätundersökning som ett sätt att samla in föräldrars synpunkter angående den pedagogiska verksamheten. Pedagogerna tycker att enkätresultaten och det som upplevs via den dagliga kontakten motsäger varandra. Föräldraenkäten kan avslöja ett dolt intresse hos föräldrar angående den pedagogiska verksamheten, som i vanliga fall inte brukar kännas. Pedagogerna oroar sig för att föräldrarna kanske är rädda att barn blir illa behandlade om de uttrycker sina åsikter öppet:
28
Jag personligen känner, jag vet inte hur man ska nå ut till föräldrarna för att ibland stämmer inte svaren i föräldraenkäter med det intresset de visar i det verkliga livet. Svarar de på en enkät så verkar det att det finns något intresse men sedan när man frågar dem, får man ingen respons… De vågar mer när de är anonyma… De kanske är rädda att barnet råkar illa ut för att de har sagt någonting. Men man är tillräckligt professionell (Ulla).
4.1.8 Krävande föräldrar
Pedagoger upplever ibland vissa föräldrar jobbiga. De tycks bara se sina egna barn. Som pedagog försöker de att handskas med dessa föräldrar på ett professionellt sätt. Samtidigt berättar de att de försöker att få tag i nya strategier för att kunna kommunicera med dem på ett bra sätt. De tycker att det kan hjälpa att få tips och råd av till exempel någon kollega som gått en utbildning som handlar om vägledande samtal. Dessa råd anses hjälpa pedagogen under föräldrakontakten:
Det har hänt att man har råkat på föräldrar som är lite jobbiga. Man försöker ändå att vara professionell och hitta andra vägar att nå fram till dem. Det finns alltid någon som kan vara otroligt krävande. De ser inte allt utifrån en synvinkel att det finns andra barn. De ser bara sitt eget barn. Man försöker vara trevlig och lyssnar in dem… Jag har lyssnat på min kollega som har gått en kurs som heter vägledande samtal. Man kan få nytta av det i föräldrakontakten (Ulla).
4.1.9 En lättnad över den digitala kommunikationen
Den digitala kommunikationen anses av många pedagoger vara ett uppskattat sätt att kommunicera med föräldrarna. Föräldrar läser den hemma eftersom de brukar vara upptagna med sina barn och inte har tillräckligt med tid vid hämtning och lämning:
För att föräldrarna är fokuserade på sina barn vid hämtning och lämning och inte har tid att se alla lappar runtomkring samtidigt tycks det vara lättare att nå föräldrarna på det sättet. (Ulla)
29
4.1.10 Försiktiga föräldrar
Pedagogerna berättar att de informerar föräldrarna om vad de har gjort med barnen samt vad det kommer att göras. De frågar föräldrarna om de kanske vill medverka i den pedagogiska verksamheten genom till exempel att bistå med något material till någon sort pyssel. Dagsaktiviter brukar skrivas på tavlan. Föräldrarna blir också inbjudna till avdelningen både via brev och muntligt när de lämnar och hämtar sina barn
Vi försöker att få in dem på avdelningen, men de vågar inte riktigt gå in. Vi försöker uppmuntra dem både muntligt och skriftligt. Kom gärna och stanna en stund och se hur vi gör (Lina).
4.2 Några föräldrars röster
I följande avsnitt kommer några exempel ur föräldraintervjuer. Tre föräldrar har intervjuats i denna undersökning om hur de ser på sina möjligheter till inflytande och delaktighet.
4.2.1 Att bli lyssnad på
En av föräldrarna berättar om en erfarenhet, där hon anser sig ha fått inflytande över en situation. Föräldern berättar att vid hämtning har hon ofta fått höra av pedagoger att sonen busar och att hon bör prata med honom hemma. Hon framhåller att hon har fått markera tydligt hur hon vill att pedagogerna bemöter henne och sonen. Hon säger att det har hjälpt och pedagogerna har lyssnat och tagit mammans ord på allvar:
För det första fick jag höra att min pojke som är fem år busar mycket. Då fick jag förklara att, för att förstärka barnets identitet då måste man utgå från det som är positivt. Det fick jag säga flera gånger. Jag kan prata dag in och dag ut men jag tror inte på den filosofin. Jag tror inte att det hjälper. På så sätt tycker jag att det har vänt. Jag fick förtydliga hur jag vill att de ska bemöta mitt barn. Jag tycker att de
30
har lyssnat och det är det viktigaste. Jag har fått inflytande på saken men det var jag som tog steget själv. Hade jag lyssnat så tror jag inte det hade gått så bra (en förälder).
Denna förälder menar att hon numera inte blir bemött av klagomål om hur sonen har uppfört sig under dagen.
En förälder berättar att hon har fått” envisas ” för att göra sin röst hörd och att det inte varit enkelt. Föräldern anser att hennes kunskaper som pedagog har hjälpt henne att argumentera för sina synpunkter: ”Om jag inte var en pedagog och har kunskaper skulle det inte ha gått så bra som nu”.
Samma förälder upplever att hon har kommit med förslag angående den pedagogiska verksamheten men blivit bemött av olika ursäkter. Sådana ursäkter skapar en hämmande känsla hos henne säger hon. Föräldern berättar:
Jag har sagt en gång till en pedagog som jobbar på avdelningen bredvid att dela barn i små grupper. Det är ett sätt när barn busar och har mycket aktiva lekar, så kan man leka i små grupper och mitt barn kan vara inne med barn som fungerar bättre. Då fick jag ett svar att vi inte har tid till det. Jag har känt ibland att usch jag säger för mycket(en förälder)
Föräldern ger exempel på när hon gett synpunkter angående att dela barn i små grupper men inte blivit tagen på allvar. På grund av det säger hon att hon tänkt backa lite: ”Jag vill inte lägga mig i det. Jag vill inte bli den jobbiga mamman som alltid har mycket att säga. Det är själva samhället som är så att man inte ska lägga sig i för mycket”.
4.2.2 Kommunikation som mjukar upp stämningen
En av föräldrarna talar om hur samtalet med pedagogerna brukar se ut när hon hämtar sitt barn på förskolan. Samtalet rör sig om hur dagen har sett ut på förskolan och om hur pojken fungerar med kompisarna. Enligt föräldern brukar man också komma in på andra samtalsämnen som inte berör verksamheten och det egna barnet. Föräldern anser sig
31
själv använda det som strategi för att skapa en tillåtande miljö för att senare kunna komma med synpunkter och förslag.
Vi pratar om min son i början och vad han gjort under dagen… Sedan börjar vi prata om annat som kanske inte berör verksamheten. Det är klart att man inte är professionell på så sätt som pedagog. Dock kan jag i vissa fall tycka att det mjukar upp stämningen, så att jag kan till nästa gång lägga till något annat (En förälder).
4.2.3 Alla kommer till tals
En av föräldrarna berättar om en situation under sista föräldramötet, när föräldrarna fått tillbaka enkätsresultaten. De ombads av pedagogerna att diskutera punkterna, där föräldrarna hade hyst missnöje för förskolans verksamhet. Föräldrarna delades upp i små grupper för att diskutera förslag på förbättring. De nedtecknade också sina tankar och synpunkter. Efteråt samlades alla igen för att berätta för pedagogerna och hela samlingen om vad varje grupp hade kommit överens om. Detta tycker föräldern var ett bra sätt för att på det viset ” kom alla till tals”.
4.2.4 Inflytande över formen
En av föräldrarna berättar att hon har fått möjlighet att välja om hon vill ha en IUP eller ett vanligt utvecklingssamtal. Själv har föräldern valt ett vanligt samtal, eftersom IUP enligt henne följer med barnet till skolan och det är hon emot. Medan en annan förälder anser att det ändå är pedagogen som har en dominerande roll under utvecklingssamtal och då blir det inget utbyte av information mellan föräldern och pedagogen. Föräldern menar att hon i det fallet bara blir mottagare av pedagogens information.
32
4.2.5 Samarbete mellan avdelningar
En av föräldrarna påpekar att inflytande i grund och botten handlar om ens syn på barn och ger exempel på hur pedagogerna på en annan avdelning delar samma tankesätt som hennes eget gentemot barn. Föräldern anser sig ha fått hjälp av dessa pedagoger att uttrycka sina åsikter framför de andra pedagogerna, som är på sonens avdelning. Hon menar också att det är positivt med öppna dörrar mellan avdelningar. Detta gör att fler pedagoger betraktar barnet:
Jag vet att min son har andra fröknar som han gillar och som är på andra avdelningen. Dessa pedagoger har samma syn som jag att man måste förstärka det positiva hos barnet… En har hjälpt mig att uttrycka min åsikt för de andra pedagogerna. Det är positivt att ha öppna dörrar för att fler pedagoger ser på barn(en förälder).
Således är föräldrasamverkan, enligt en av föräldrarna, att kunna framföra sina åsikter och att bli lyssnad på. Samtidigt anser denna förälder föräldramöte som ett forum där alla föräldrar får möjlighet att uttrycka sin synpunkt och kunna påverka verksamheten. Föräldern betonar vikten av samarbete mellan avdelningar. Enligt henne kan detta bidra till att fler pedagoger ser på barnet.
33
5. DISKUSSION
I denna del diskuteras intervjuernas resultat i relation till förskolans läroplan och tidigare forskning. Studiens frågeställningar kommer att vara utgångspunkten för diskussionen. Varje frågeställning kommer att behandlas för sig själv. Efteråt diskuteras studiens metod och dess påverkan på resultatet. Slutligen ges det förslag till framtida forskning.
5.1 Diskussion kring resultatet
Så här lyder första frågeställningen:
Hur resonerar pedagoger kring föräldrasamverkan samt vilka strategier använder de för att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande?
I intervjuerna med pedagogerna lyfts föräldrasamverkan fram som en vital del av pedagogernas arbete. Enligt pedagogerna är samverkan med hemmet viktig för att stödja barns utveckling och välbefinnande. Detta stämmer överens med Jensen och Jensens (2008) resonemang som framhåller att samverkan med föräldrarna är först och främst en möjlighet för att understödja barns lärande och utveckling samt att främja dess trivsel. Pedagogerna anser att förskolan respektive hemmet behöver varandra för att bilda en gemensam och fullständig bild av barnets tillvaro i både förskolan och hemmet, detta går hand i hand med Anderssons (2004) argumentation som menar att pedagogen behöver föräldrarna för att bilda en uppfattning om barns liv hemma. Andersson anser att detta kan hjälpa föräldern och pedagogen att skapa en bild om barns liv i båda miljöer. En pedagog anser att bra relationer med föräldrar bidrar till barns välbefinnande och utveckling. Nilsson (2008) understryker också vikten av god kontakt mellan
34
hemmet och förskolan. Nilsson poängterar att barn gynnas när föräldrarna och förskolan har en fungerande kontakt. Enligt honom kan detta leda till barns trivsel och framgång. Pedagogens argument understryks i förskolans läroplan som framhäver vikten av att bilda en ”tillitsfull” relation med hemmet (s13). Som förskollärare härleder Andreas sig från förskolans läroplan som lägger tonvikten på föräldrars delaktighet i förskolans verksamhet. I förskolans läroplan betonas det att föräldrarna bör ta del av förskolans planering av verksamheten samt av hur den planläggningen förverkligas. Pedagogerna är således pedagogiskt medvetna om vikten av föräldrasamverkan och att det är i första hand för att stödja barns trivsel och allmän utveckling. Deras resonemang stämmer med förskolans läroplan och litteratur i ämnet som betonar vikten av att samverka med hemmet och ta tillvara deras synpunkter.
För att skapa möjligheter för föräldrasamverkan använder pedagogerna sig av en rad olika tillvägagångssätt. Utvecklingssamtal anses vara ett bra tillfälle för samverkan. Under det ges föräldrarna rätten att välja ett vanligt samtal eller att utgå ifrån en individuell utvecklingsplan. De använder sig av ett samtalsunderlag. De tycker att det bidrar till att föräldrar blir delaktiga i diskussionen av barnets utveckling och dess trivsel i verksamheten. Pedagogerna beskriver föräldrarnas agerande under utvecklingssamtal med positiva uttryck som ”jätteengagerade”, ”mycket delaktiga” och ”bekväma”. Denna beskrivning tyder på att pedagogerna är nöjda med samtalsunderlag som strategi för att utveckla engagemang hos föräldrarna under utvecklingssamtalen medan Markström (2008) menar att dessa formulär som ordnas av förskolan kan förstås som en ofrånkomlig uppmaning eller involvering av föräldrar i verksamheten. Med andra ord att det sker på förskolans villkor.
En pedagog (Ulla) berättar om utvecklingssamtals-procedur, där IUP ifylls av henne och föräldrar. Som pedagog försöker Ulla att vara språkligt noggrann när hon beskriver barnet i IUP. Detta påpekas av Sandberg och Vuorinen (2007) som anser att pedagogens sätt att formulera sig under utvecklingssamtal gällande barns förmågor och oförmågor spelar en viktig roll. Enligt forskarnas resonemang skall framåtriktade mål överenskommas av alla inblandade parter det vill säga föräldrar och pedagoger. Pedagogens resonemang stämmer med Granaths (2011) resonemang kring utvecklingssamtal. Hon anser att pedagogen och föräldern skall fokusera på framtida planer under utvecklingssamtalen.
35
Under utvecklingssamtal öppnar pedagogen (Lina) dörren för utbyte av information mellan henne och föräldrar. Hon tar och ger information om barnet hemma och på förskolan. Utifrån Sandberg och Vuorinens (2007) resonemang bör utvecklingssamtal präglas av tagande och givande av information. Föräldrarna beskrivs av pedagogerna i denna studie som engagerade. Detta betyder att de föredrar det individuella mötet framför de andra mötena. Vårt resultat stämmer med Ståhles (2000) undersökningsresultat som också visar att föräldrar är mer deltagande under utvecklingssamtal. Föräldrarna kanske föredrar utvecklingssamtalet på grund av att det gäller nästan bara det enskilda barnet och det är det som de flesta föräldrar är intresserade av, det vill säga att ha sitt eget barn i centrum. Karlsson (2006) resonerar kring denna problematik. Enligt henne anses föräldrarna vara mest engagerade i sina egna barn medan pedagogen är ålagd att engagera sig i alla barn.
Alla tre pedagogerna beskriver att deras föräldramöten är varierande i temat. Detta stämmer överens med Sandbergs och Vuorinens (2007) resonemang, vilka anser att föräldramötens upplägg kan variera beroende på vad personalen anser vara viktigt.
I alla tre pedagogernas beskrivning av föräldramöten, är de flesta av dessa möten utformade på ett sådant sätt, att föräldrarna är nästan passiva lyssnare. När föräldrarna förväntas föra en diskussion är de enligt pedagogernas skildring ointresserade och ger ingen respons. Alfakir (2010) poängterar betydelsen av föräldramöten som en arena för att göra föräldrarna mer delaktiga. Enligt Alfakir kan det nås genom att läraren skapar ett tillfälle där ”tvåvägskommunikation” råder under dessa möten. Andreas beskrivning av sina föräldramöten stämmer inte med Alfakirs resonemang kring dem. Andreas är medveten om att föräldramötet är något som de behöver arbeta mer med för att få föräldrarna att vara mer engagerade i den pedagogiska verksamheten.
Pedagogerna använder sig av enkätundersökning för att få in föräldrarnas synpunkter kring verksamheten. Efteråt används enkätresultaten som underlag för diskussion under föräldramöte. Ulla tycker att föräldrarnas synpunkter kommer fram i enkäterna men inte under den dagliga kontakten. Hon tycker att föräldrarna kanske inte vill att barnet sätts i kläm eller blir drabbat om föräldrarna säger sina åsikter öppet. Hon anser att föräldrarnas rädsla är obefogad och att som pedagog är man professionell i sina relationer. Andreas försöker att bemöta föräldrarnas osäkerheter kring den pedagogiska verksamheten genom att professionellt bemöta dem. Det Andreas uttrycker kring
36
föräldrarnas funderingar kring verksamheten, framhävs av Alfakir (2010). Alfakir betonar vikten av att pedagogen professionellt argumenterar för sina pedagogiska synpunkter.
Vissa föräldrar upplevs av pedagoger som jobbiga och mycket krävande. För att kunna hantera dessa föräldrar på ett bra sätt anser sig Ulla behöva handledning. Med andra ord tycker hon att hon behöver arbeta med sig själv för att kunna nå dessa föräldrar. På vägen dit försöker hon att lyssna på sin kollega som har gått en särskild utbildning som kallas ett ”vägledande samtal”, Ullas tankegång överensstämmer med Jensen och Jensen (2008). De anser att pedagogen bör reflektera över sina ”blinda fläckar” och över de ”sidor hos sig själv man accepterar minst” (s13). Enligt dem är detta viktigt för att pedagogen sedan skall kunna utveckla sina kompetenser och för att få kommunicera med alla föräldrar.
Pedagogerna anser att kommunikationen via mejl är ett bra alternativ för samverkan, eftersom föräldrarna upplevs stressade och upptagna med sina barn. Via den elektroniska kontakten får föräldrarna ta del av grovplaneringen. De får också information om den pedagogiska verksamheten via det så kallade månadsbrevet. Detta betonas av förskolans läroplan. I den står det att föräldrarna bör ta del av den pedagogiska planeringen. Sandberg och Vuorinen (2007) resonerar kring den elektroniska kontakten. De menar att denna kontakt kan leda till att det personliga mötet avtar. De menar också, att det positiva med denna sorts kontakt kan vara en bra lösning för föräldrar som lider av tidsbrist. Således stämmer pedagogernas resonemang med Sandberg och Vuorinens (2007) resonemang, det vill säga, att via mejlkontakt kan man nå till alla föräldrar.
Halldén (2007) tillskriver hallen en viktig roll som en plats för samarbete, diskussion och utbyte. Denna betydelse som Halldén anser hallen ha stämmer inte överens med pedagogernas beskrivning. Pedagogerna menar att föräldrarna är ofta stressade. Den dagliga kontakten eller tamburkontakten har nästan ersatts med andra kommunikativa sätt.
Studiens andra frågeställning är: Hur ser föräldrar på sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet?
Enligt pedagogerna utgör utvecklingssamtal ett viktigt tillfälle, där föräldrarna kan utöva inflytande över den pedagogiska verksamheten. Detta understryks också i
