VILKEN ÄR DEN KLINISKA
FARMACEUTENS ROLL INOM
VÅRDEN?
EN KVANTITATIV ENKÄTSTUDIE
VILKEN ÄR DEN KLINISKA
FARMACEUTENS ROLL INOM
VÅRDEN?
EN KVANTITATIV ENKÄTSTUDIE
AV: AXEL CATUBIG MELANDER
Catubig Melander, A.
Vilkenär den kliniska farmaceutens roll inom vården?
Examensarbete i Farmaci 15 högskolepoäng.
Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för
biomedicinsk vetenskap, 2020.
Abstrakt
Bakgrund: Den kliniska farmacin i Sverige har utvecklats markant det senaste
årtiondet, var de kliniska farmaceuternas antal mer än fördubblats. Samtidigt som
den kliniska farmacin utvecklas mer och mer så finns det i nuläget begränsade
utbildningsmöjligheter. Mål: Denna rapport har som syfte att undersöka den
kliniska farmaceutens roll inom vården, dennes arbetssätt och synen på
yrkesrollen. Metod: En enkätundersökning utfördes riktad till alla verksamma
kliniska farmaceuter i Sverige som arbetar patientnära. Resultat: Svarsfrekvens
för undersökningen uppgick till 58%. Undersökningen kartlade den kliniska
farmaceutens arbetssätt och gav en översiktlig bild av vad farmaceuten ansåg om
sin yrkesroll samt visade hur farmaceuterna ansågs kunna föra den kliniska
farmacin framåt i landet. Diskussion: Ett grundligt förarbete med pilottester och
kvalitativa studier utfördes inte i samband med utformandet av enkäten, vilket
resulterat i brister i studiens validitet. Slutsats: Det fanns skillnader gällande de
olika regionernas arbetssätt med anledning av att yrkesrollen var svårdefinierad,
samt att arbetssätten för farmaceuterna var olikartade. Majoriteten av deltagarna
hade en positiv inställning till sina upplevelser inom det multidisciplinära teamet,
däremot var de även av åsikten att klinisk farmaci inom Sverige bör
vidareutvecklas.
Nyckelord: Klinisk farmaci, enkät, hälsa och sjukvård, roll, kliniska farmaceuter,
arbetssätt
WHAT IS THE CLINICAL
PHARMACIST’S ROLE IN
HEALTHCARE SYSTEM?
A SURVEY STUDY
AXEL CATUBIG MELANDER
HANDLEDARE: TOMMY ERIKSSON
Catubig Melander, A.
What is the clinical pharmacist’s role in the healthcare system?
A bachelor’s degree project in Pharmacy 15 credits.
Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Biomedical
science, 2020.
Abstract
Background: Clinical pharmacy have developed tremendously over the past
decade, and the number of clinical pharmacists has more than doubled. Although
clinical pharmacy is developing more and more, educational opportunities are
currently a limited. Aim: This report aims to investigate the role of the clinical
pharmacist in healthcare, its working procedures and the view of the profession.
Method: A survey was conducted including all active clinical pharmacists in
Sweden working in direct contact with the patients. Result: The response rate for
the survey was 58%. The study surveyed the clinical pharmacist’s working
procedures, gave some general knowledge of the pharmacist’s considerations for
the profession and viewed the opinions of the pharmacist in the regard of
expanding and developing clinical pharmacy in the country. Discussion: A
thoroughly done preliminary work with pilot tests and qualitative studies was not
carried out in connection with the development of the survey, which has resulted
in deficiencies in the validity. Conclusion: There were differences regarding the
working methods of the different regions because of the difficulty of defining the
content of the profession, and the diversity of the working procedures between the
regions. A majority of the participants had a positive attitude to their experiences
within the multidisciplinary team, however, they were also of the opinion that
clinical pharmacy in Sweden should be furthered developed.
Keywords: Clinical pharmacy, survey, healthcare system, role, clinical
pharmacists, work procedures
Innehållsförteckning
1.BAKGRUND ... 4
1.1 Klinisk farmaci ... 4
1.2 Läkemedelsrelaterade problem... 4
1.3 Klinisk farmaci i Sverige ... 4
1.4 Den kliniska farmaceutens arbete ... 5
1.5 Nyttan av kliniska farmaceuter inom sjukvården ... 5
1.6 Vad är en enkät? ... 6
1.7 Syfte ... 6
2.MÅL ... 6
3.METOD ... 6
3.1 Literatursökning ... 6
3.2 Sammanställning av mejllistor till kliniska farmaceuter ... 7
3.3.1 Enkät ... 7
3.3.2 Urval, exkludering & svarsfrekvens ... 7
3.3.3 Utskick av enkät ... 8
3.3.4 Uppdelning av respondenter ... 8
3.4.1 Analys av enkätsvar (slutna frågor) ... 8
3.4.2 Analys av enkätsvar (fritextsvar)... 8
3.5 Etiska övervägningar ... 9
4.RESULTAT ... 9
4.1 Resultat – Utskick av enkät ... 9
4.2 Resultat – Bakgrund ... 10
4.3 Resultat – Den kliniska farmaceutens arbetssätt ... 10
4.4.1 Resultat – Den kliniska farmaceutens syn på yrkesrollen (Slutna frågor) ... 15
4.4.2 Resultat – Den kliniska farmaceutens syn på yrkesrollen (Utveckling av svar på fråga 21.1,23.1 och 23.2) ... 18
5.DISKUSSION ... 19 5.1 Metoddiskussion ... 19 5.2 Resultatdiskussion ... 20 6.SLUTSATS ... 21 7.REFERENSER ... 22 8.BILAGOR... 24
8.1 Bilaga 1: Mejlutskick till de kliniska farmaceuterna ... 24
8.2 Bilaga 2: Följebrev ... 25
8.3 Bilaga 3: Påminnelsebrev ... 26
8.4 Bilaga 4: Enkät ... 27
8.5 Bilaga 5: Enkät (utveckling av svar på fråga 22.1, 23.1 & 23.2) ... 35
1.BAKGRUND
1.1 Klinisk farmaci
Klinisk Farmaci definieras enligt The European Society of Clinical Pharmacy
som: en hälsospecialitet som beskriver de aktiviteter och tjänster den kliniska
farmaceuten bidrar med, för att utveckla och främja en rationell och
ändamålsenlig användning av läkemedelsprodukter och medicinska apparater [1].
I Clinical Pharmacy Survival definieras Klinisk Farmaci som: ett namn för en
serie av patientrelaterade tjänster som inkluderar receptkontroll, terapeutisk
läkemedelsövervakning och patientrådgivning [1].
Och The United Kingdom
Clinical PharmacyAssociation (UKCPA) beskriver Klinisk Farmaci som de
kunskaper, färdigheter och attityder som krävs av en farmaceut för att bidra till en
god patientvård [1]. De olika definitionerna av vad klinisk farmaci är har många
likheter och har det gemensamt att den kliniska farmaceuten genom olika tjänster
och med sina kunskaper och färdigheter ska kunna ge patienten en god vård.
1.2 Läkemedelsrelaterade problem
Läkemedelsrelaterade problem (LRP) är problem som kan uppstå i samband med
läkemedelsanvändning. För att kunna identifiera olika LRP använder man sig av
läkemedelsgenomgångar, som är en metod med syftet att öka kvaliteten och
säkerheten av läkemedelsbehandlingen genom att upptäcka, åtgärda och
förebygga LRP [2]. I praxis arbetar den kliniska farmaceuten genom att identifiera
LRP i läkemedelsgenomgångar genom att:
Utvärdera om patientens medicinering används optimalt för behandlingen
av patientens sjukdom. (Rekommenderade läkemedel, lämpliga läkemedel
för äldre, läkemedel/dos anpassad till patient) [3–4]
Bedöma om patienten har de ”rätta” indikationerna som läkemedlen är
förskrivna för. (Aktuell läkemedelslista, oklar indikation, ej optimal
behandlad indikation) [3–4]
Följa patientens framsteg för att bestämma effekterna av patientens
mediciner på hens hälsa. (Misstänkta biverkningar, C/D-interaktioner,
”Therapeutic Drug Monitoring”) [3–4]
Råda om hur patienten på bästa sätt använder sina läkemedel. (Hanterings
problem) [3–4]
1.3 Klinisk farmaci i Sverige
Idag Sverige i finns det få utbildningsmöjligheter med inriktning i klinisk farmaci.
På Umeå Universitets apotekarutbildning ingår det bara en kurs i klinisk farmaci
och i de andra apotekarutbildningarna ingår det ingen alls [5-6-7]. Det enda
programmet där man får en examen med klinisk farmaci som huvudområde är i
Magisterprogrammet i klinisk farmaci på Uppsala Universitet [8]. För att kunna
ansöka in till programmet behövs en viss behörighet, man behöver antingen en
apotekarexamen på 5 år eller en farmacimagisterexamen på 4 år. Utbildningen
startade år 2006 och sedan dess är det fler och fler farmaceuter som jobbar
kliniskt. Vid årsskiftet 2010/2011 arbetade ca 150 farmaceuter inom regionerna
varav ungefär 25 arbetade kliniskt medan 4 år senare hade siffran stigit till
omkring 360 farmaceuter där än en tredjedel arbetar kliniskt [9].
I Sverige har klinisk farmaci etablerat sig mer och mer med åren och år 2012
införde Socialstyrelsen en ny föreskrift om läkemedelsgenomgångar för att
minska bland annat läkemedelsrelaterade problem i Sverige [3].
1.4 Den kliniska farmaceutens arbete
Den kliniska farmaceuten är en specialutbildad farmaceut som arbetar inom
vården, på kliniker och på sjukhus. Farmaceuten är läkemedelsexperten på
sjukhuset och har goda kunskaper om olika läkemedel och dess effekter [10].
Arbetet som farmaceuten utför grundar sig oftast i patientsamtalet där det
diskuteras vilka läkemedel patienten använder, hur patienten använder läkemedlen
och varför patienten använder läkemedlen. Detta arbete görs för att undersöka ifall
patienten möjligtvis har några LRP för att sedan kunna lösa dessa problem och
optimera behandlingen av patienten tillsammans med de andra professionerna i
vårdteamet [11–12].
Läkemedelsrelaterade skador är ett vanligt förekommande
problem och är den orsakande faktorn för 10% av patienter som blir inlagda på
sjukhus, där 40% av de läkemedelsrelaterade skadorna kunnat undvikas [13].
Farmaceutens läkemedelskunskaper bidrar till att minska patienters LRP och
fungerar som ett stöd för de andra professionerna genom att assistera med
läkemedelsgenomgångar, läkemedelsavstämningar och patientsamtal m.m. [11].
1.5 Nyttan av kliniska farmaceuter inom sjukvården
Utvecklingen för den kliniska farmacin går framåt runt om i världen och antalet
kliniska farmaceuter ökar globalt och fler och fler länder har valt att integrera den
kliniska farmaceuten in i sjukvården vilket resulterat i en bättre vård för många
patienter [14].
Flera studier har undersökt vilka effekter den kliniska farmaceuten
haft som en del av det multidisciplinära vårdteamet. I USA gjordes en ”systematic
review” och en meta-analys över kliniska farmaceuters påverkan på patientvården
som en del i det multidisciplinära teamet, undersökningen visade att farmaceuten
påvisat gynnsamma effekter på patientresultaten, hälsovårdsmiljön och
sjukdomstillstånden och de ansågs vara en effektiv lösning för att förbättra
sjukvården i USA [15].
Den kliniska farmaceuten har också visats ha en viktig roll
i att sänka sjukvårdskostnader genom att minska felmedicinering och LRP [16].
Två svenska studier undersökte hur den kliniska farmaceutens interventioner
påverkade utfallet i patientvården. Den ena undersökningen studerade
farmaceutens påverkan för att minska dödligheten hos patienter som är 80+ år och
den andra undersökte hur den kliniska farmaceuten kunde optimera
läkemedelsbehandlingen av dementa patienter. Den förstnämnda studien
demonstrerade att man drastiskt kunde sänka dödligheten hos patienterna och
minska sjukvårdskostnaderna genom att tillföra en farmaceut till det
multidisciplinära teamet och den sistnämnda studien minskade frekvensen av
potentiellt olämpliga läkemedel signifikant samt reducerade läkemedelsrelaterade
återintag på sjukhus [17–18].
1.6 Vad är en enkät?
En enkät är en vetenskaplig metod av kvantitativ och/eller kvalitativ ansats som
består av en uppsättning av frågor som samlas in, aggregeras och analyseras [19].
Metoden används för att enkelt undersöka en stor urvalsgrupp inom ett stort
geografiskt område där man oftast använder sig av standardiserade frågor för att
samla in information och kvantifiera respondenternas tankar, åsikter och attityder
[20–21]. Uppbyggnaden av frågorna kan variera beroende på vad för slags
information enkäten ska undersöka och är antingen av ett öppet eller slutet format.
Frågorna kan till exempel utgöras av flervalsfrågor, betygsskalor, Likert-skalor,
rankingsfrågor och listrutefrågor med mera [22]. Efter att informationen samlats
in omvandlas svaren till numeriskt data som därefter kan analyseras statistiskt
[20].
1.7 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att undersöka den kliniska farmaceuten roll
inom sjukvården, att analysera olika skillnader och likheter i farmaceutens
arbetssätt runt om i Sverige samt att studera farmaceutens syn på sin roll inom ett
vårdteam.
2.MÅL
1. Samla bakgrundsinformation genom litteratursökningar
2. Sammanställa en mejllista till kliniska farmaceuter i alla regioner i Sverige
3. Utforma slutgiltig enkät med följebrev.
4. Bearbeta och sammanställa resultaten från enkätstudien
3.METOD
En kvantitativ enkätundersökning genomfördes för kliniska farmaceuter som
arbetar patientnära (apotekare och receptarier med vidareutbildning i klinisk
farmaci) på sjukhus som målgrupp. Studien var en tvärsnittsstudie som pågick
under kortare tidsperiod (ca 1,5 månad). Enkäten var webbaserad med hjälp av
verktyget Google forms. Frågorna var formulerade för att granska deltagarnas
bakgrundsinformation, fokusera på skillnader och likheter i den kliniska
farmaceutens arbetssätt i de olika regionerna samt att undersöka farmaceutens syn
på yrkesrollen.
3.1 Litteratursökning
Bakgrunden baseras på information som hämtats från databaserna Pubmed och
Google, boken Apotekaren, receptarien och klinisk farmaci och diverse hemsidor
som till exempel www.svenskfarmaci.se. Sökorden som använts har bland annat
varit ”definition of clinical pharmacy”, ”läkemedelsrelaterade problem”, ”clinical
pharmacist AND role AND healthcaresystem”, ”multidisciplinary team AND role
AND pharmacist” och ”clinical pharmacist AND value AND healthcaresystem”.
3.2 Sammanställning av mejllistor till kliniska farmaceuter
Ansvariga för läkemedelsfrågor i alla regioner kontaktades genom mejladresser
som fanns att hitta på Sveriges kommuner och regioners hemsida som sedan
ombads att dela med sig av sammanställningar för mejllistor till kliniska
farmaceuter för respektive region. Av de 21 regionerna var det en region som inte
kunde delta i enkätundersökning då tidsbrist under corona-pandemin gjort att de
valt att avstå. 14 av regionerna vidarebefordrade mejllistor till de kliniska
farmaceuterna i regionen medan 6 av regionerna valde att skicka vidare enkäten
och följebrevet till de berörda farmaceuterna. Då vissa regioner inte svarat på mejl
användes också en sammanställning av mejllistor som framtagits av Fredrik
Hedlund [9], då han undersökt antalet av verksamma kliniska farmaceuter som har
heltidstjänst i Sverige som komplement. Då kartläggningen av antalet kliniska
farmaceuter som fått enkäten vidarebefordrad av de regions ansvariga varit
bristande i vissa regioner, har det totala antalet bekräftade kliniska farmaceuter
uppgåtts till 156 personer jämfört med 189 personer som Fredrik Hedlunds
undersökning påvisat.
3.3 Enkät
Enkäten utformades till en början utifrån egna upplevelser från ett 2 dagars
studiebesök på Skånes Universitetssjukhus och av litteratursökningar. Därefter
bearbetades frågorna tillsammans med den klinisk farmaceuten Matts Balgård
från Akademiska sjukhuset i Uppsala och handledaren Tommy Eriksson som är
professor i klinisk farmaci, via mejl och telefonsamtal.
Det resulterade i 23 frågor (öppna och slutna frågor) som delades in i 3 olika
avsnitt. I det första avsnittet valdes det att behandla frågor vidrörande den kliniska
farmaceutens bakgrund vad gäller kön, ålder, utbildning, erfarenhet, arbetsform
och vilken region farmaceuten arbetade i. Därefter följde ett avsnitt gällande
farmaceutens arbetssätt, hur farmaceutens arbetsfördelning såg ut och hur ofta
farmaceuten utförde vissa arbetsuppgifter på sjukhuset. Det sista avsnittet
undersökte farmaceutens syn på yrkesrollen. De flesta frågorna var uppbyggda på
ett sätt som gav farmaceuten möjlighet att välja ett svar i en 5 gradig Likert-skala
där det lägsta värdet var mest negativt och det högsta värdet var mest positivt. I en
fråga fick farmaceuten välja de 3 viktigaste arbetsuppgifterna utifrån en lista, med
möjlighet att själv skriva in ett ”annat” alternativ. Två av frågorna i det sista
avsnittet gav också farmaceuten möjlighet att vidareutveckla sitt svar för den
berörda frågan i ett fritextfält. Deltagarna var tvungna att svara på alla frågorna
(utom de två öppna frågorna) för att slutföra enkäten. Frågorna skulle besvaras
utifrån hur farmaceuten arbetar under ”normala” omständigheter då
farmaceuternas arbetssätt inte varit den samma under Corona-epidemin.
3.3.1 Urval, exkludering & svarsfrekvens
Målgruppen för studien var kliniska farmaceuter som arbetar patientnära
(receptarier och apotekare) i alla 21 regioner i Sverige. För att inkluderas i studien
var farmaceuten tvungen att uppnå följande kriterier:
Farmaceuten måste utföra kliniskt arbete i form av t.ex.
läkemedelsavstämningar, läkemedelsgenomgångar och patientsamtal
Farmaceutens arbetsfördelning måste minst omfatta 20% kliniskt arbete
Efter att svaren genomgåtts exkluderades 4 svar då de angivit att de arbetade
under 20% kliniskt eller att de inte arbetade patientnära vilket resulterade i att 114
antal kliniska farmaceuter uppnådde kriterierna för att delta i studien. Det totala
antalet kliniska farmaceuter som arbetade kliniskt enligt den här undersökningens
definition i Sverige var 197st som sammanställdes utifrån de insamlade
mejllistorna och Fredrik Hedlunds undersökning vilket ledde till att
svarsfrekvensen för enkäten blev 58%.
3.3.2 Utskick av enkät
Enkäten skickades ut elektroniskt via mejl till alla kliniska farmaceuter som
arbetade patientnära i någon form i Sverige, antingen så fick farmaceuterna ett
direkt mejl eller så fick de mejlet vidarebefordrat av de läkemedelsansvariga för
respektive region (se bilaga 1). I mejlet gavs en kort beskrivning av vad enkäten
handlade om med en länk för att komma in i enkäten. Det var även bifogat ett
följebrev med mer information om deltagandet och arbetet (se bilaga 2). Efter ca 2
veckor skickades ett påminnelsebrev ut på samma sätt som enkäten skickats (se
bilaga 3). Svarsperioden för enkätundersökningen var ca 3 veckor.
3.3. Uppdelning av respondenter
Respondenterna för enkätundersökningen delades upp utifrån hur många
verksamma kliniska farmaceuter som arbetade inom regionen. Uppdelningen
gjordes för att säkra att den enskilda individens svar bevarades anonymt då vissa
av regionerna bara haft en enstaka anställd klinisk farmaceut i regionen.
Respondenterna delades in i grupper efter storleksordning på följande sätt:
Liten region - 1–4 anställda farmaceuter inom regionen
Mellanstor region - 5-8 anställda farmaceuter inom regionen
Stor region - ≤ 9 anställda farmaceuter inom regionen
3.4 Analys av enkätsvar (slutna frågor)
Efter svarsperioden överfördes resultaten från Google forms till Microsoft Excel
för analys och bearbetning. Datat användes för att skapa tabeller och figurer,
beräkna medelvärde, typvärde, standardavvikelse och för att utföra korsanalyser.
3.4.1 Analys av enkätsvar (fritextsvar)
I enkäten kunde respondenten välja att utveckla sitt svar i ett fritextfält på två av
frågorna. En innehållsanalys gjordes av resultaten där samtliga svar lästes igenom
upprepade gånger för att hitta återkommande meningar och fraser. För fråga 21.2
(se bilaga 5) kondenserades och grupperades svaren efter satsningarna: ”öka
antalet kliniska farmaceuter”, ”vidareutbildning/specialisering inom ett visst
område”, ”arbeta för en mer integrerad/förtydligad roll inom vården”, ”arbeta för
att alla vårdavdelningar har tillgång till en klinisk farmaceut”, ”utveckla
farmaceut tjänster”, ”mer samarbete mellan regionerna/kommunerna”. För fråga
23.3 (se bilaga 5] utfördes samma process som för den ovanstående frågan,
därefter kategoriserades svaren utifrån positiva/negativa inställningar till
påståendena: ”att kunna göra mindre korrigeringar utan att det gick genom
läkaren” och ”ifall deltagaren ansåg att det fanns ett behov av mer kompetens för
att utföra det”.
3.5 Etiska övervägningar
I följebrevet (se bilaga 2) som skickades ut i samband med enkäten framgick det
att deltagandet i enkäten var frivilligt och att personen som deltog var anonym.
Sammanställningen av mejladresserna utgjordes av de kliniska farmaceuterna
offentliga arbetsmejladresser. Då enkäten använde sig av verktyget Google
formulär var det ej några personuppgifter som sparades eller behandlades under
undersökningen, därför fanns det ej GDPR krav för arbetet.
4.RESULTAT
Alla frågor i enkäten var obligatoriska och erhöll svar av 114 deltagare förutom
fråga 21.2 och 23.3 där erhölls 99 svar för fråga 21.2 och 78 svar för fråga 23.3.
Resultaten redovisas i tabeller och figurer, för svarsalternativen övrigt/annat se
bilaga 6.
4.1 Resultat – Utskick av enkät
Enkäten skickades ut till omkring 180 kliniska farmaceuter då två av regionerna
inte kunnat delta i undersökningen, det resulterade i 118 svar varav 114 av svaren
uppfyllde kriterierna. Svarsfrekvensen för undersökningen blev 65%.
Figur 1. Flödesdiagram över urvalsprocessen.
Totalt antal kliniska farmaceuter (n≈197)
Utskick av enkät (n≈180)
Antal deltagare i enkät (n=118)
Exkludering Ej uppnått kriterier (n=4) Slutgiltigt antal deltagare i
4.2 Resultat – Bakgrund
Tabell 1. Visar medelvärden för alla deltagarna gällande ålder och klinisk
erfarenhet inom hälsa och sjukvård. I fråga 4 visas vidareutbildning inom klinisk
farmaci. 54% av deltagarna hade magister i klinisk farmaci/kurser inom klinisk
farmaci/ pågående studier i klinisk farmaci/ ej färdiggjord utbildning i klinisk
farmaci på Uppsala Universitet, 22% hade enbart internutbildning, 18% hade
kurser/vidareutbildningar på andra universitet (Lund/Göteborg) eller företag
(Apoteket AB/AstraZeneca) och 6% hade utländsk examen.
I fråga 7. ”Gruppering av deltagarnas regioner” deltog 19 av 21 regioner i
undersökningen, Halland och Östergötland är ej inkluderade
Tabell 1. Sammanfattning av deltagarnas bakgrundsinformation.
Bakgrundsinformation
Antal Antal (%) Medelvärde SD Kön (fråga 1)Man 10 9%
Kvinna 104 91%
Ålder (fråga 2)
År 39år 8,56
Utbildning (grund farmaci) (fråga 3)
Apotekare 103 90%
Receptarie 7 6%
Övrigt 4 4%
Utbildning (klinisk farmaci) (fråga 4)
Magisterexamen i kliniskfarmaci (Uppsala Universitet) 47 41%
Enbart internutbildning inom hälsa och sjukvården 25 22%
Utländsk examen i klinisk farmaci 6 6%
Kurs i klinisk farmaci (Lund 5-8veckor) 3 3%
Övrigt 33 28%
Erfarenhet (fråga 5)
År 7,5år 5,64
Arbete vårdformer (fråga 6)
Öppenvård 7 7%
Slutenvård 39 34%
Öppen och slutenvård 66 58%
Övrigt 2 1%
Region (fråga 7)
Liten region (1–4 farmaceuter) 6 5%
Mellanstor region (5–8 farmaceuter) 29 25%
Stor region (9+ farmaceuter) 79 69%
SD = standardavvikelse
4.3 Resultat – Den kliniska farmaceutens arbetssätt
Regionerna delades upp efter antalet verksamma kliniska farmaceuter i regionen,
de mindre regionerna hade 6 deltagare i enkäten, de mellanstora hade 29 deltagare
och de stora regionerna hade 77 deltagare.
Resultaten i figur 2 redovisar hur ofta de kliniska farmaceuterna utförde
läkemedelsavstämningar, läkemedelsgenomgångar samt föreslog förändring i
behandlingen av patienten utan att det skulle gå genom läkaren. En majoritet av
deltagarna utförde alla 3 arbetsuppgifter ≥ 3ggr/dag. Figur 3,4 och 5 beskriver hur
de kliniska farmaceuternas arbetsuppgifter var fördelade beroende på regionens
storlek. De mindre regionerna hade ett spritt resultat vid fråga 8 där hälften av
deltagarna utförde läkemedelsavstämningar 1–2 ggr/dag eller fler medan den
andra hälften inte utförde några alls. För fråga 9 och 10 hade de mindre
regionerna en mer jämn fördelning mellan alternativen där de flesta av deltagarna
utförde uppgifterna ≥3 ggr/månad. I de mellanstora regionerna utförde mer än
hälften av deltagarna läkemedelsavstämningar ≤ 3 ggr/vecka. I de andra två
frågorna var fördelningen mer jämn mellan svarsalternativen för de mellanstora
regionerna. I de stora regionerna svarade en majoritet av deltagarna att de utförde
arbetsuppgifterna för de 3 frågorna ≥ 3 ggr/dag. 1–2 ggr/dag och ≥ 3ggr/vecka var
de näst mest valda alternativen och bara ett fåtal av deltagarna svarade i
resterande alternativen.
Figur 2. ”Hur ofta genomför/föreslår Du en enkel
läkemedelsgenomgång/fördjupad läkemedelsgenomgång/
förändringar i
behandlingen?”
Figur 3. Fråga 8. Läkemedelsavstämning, Skillnader mellan regionerna (antal
farmaceuter) 1: Liten region 2: Mellanstor region 3: Stor region
45% 26% 49% 13% 21% 17% 21% 19% 19% 4% 14% 3% 5% 7% 9% 5% 7% 1% 4% 6% 4%
FRÅGA 8. LÄKEMEDELSAVSTÄMNING FRÅGA 9. LÄKEMEDELSGENOMGÅNG FRÅGA 10. FÖRSLAG AV FÖRÄNDRING I BEHANDLING
≥ 3 gånger/dag 1-2 gånger/dag ≥ 3 gånger/vecka 1-2 gånger/vecka ≥ 3 gånger/månad Inte alls Övrigt
2 8 1 2 3 10 3 3 3 41 12 14 5 3 2 1 1 2 3
Figur 4. Fråga 9. Läkemedelsgenomgång, Skillnader mellan regionerna (antal
farmaceuter) 1: Liten region 2: Mellanstor region 3: Stor region
Figur 5. Fråga 10. Förslag av förändring i behandling, Skillnader mellan
regionerna (antal farmaceuter) 1: Liten region 2: Mellanstor region 3: Stor region
Figur 6 illustrerar hur ofta de kliniska farmaceuterna sammanställde eller
kvalitetskontrollerade utskrivningsinformationen för patienterna. Det framgår i
figuren att en stor del av farmaceuterna aldrig utförde arbetsuppgifterna
(69%,78%) medan 22% och 31% utförde det i någon omfattning. Figur 7 och 8
visar en korsanalys mellan regionerna. Ingen i de mindre regionerna
sammanställde utskrivningsinformationen och bara en tredje del av farmaceuterna
utförde en kvalitetskontroll av informationen. 31% av de mellanstora regionerna
sammanställde utskrivningsinformationen för de flesta eller för ett fåtal patienter
och det samma gällde kvalitetskontrollen. De större regionerna hade liknande
mönster som de mellanstora regionerna bortsätt från att de hade ett fåtal
farmaceuter som utförde arbetsuppgifterna för alla patienter.
1 4 1 6 1 4 2 6 1 2 6 1 25 16 16 8 7 6 1 2 3 3 5 10 8 2 1 3 1 2 47 9 14 1 4 3 1 2 3
Figur 6. Fråga 11.1,11.2 ”Hur ofta sammanställer/kvalitets kontrollerar Du
utskrivningsinformationen för patienten?”
Figur 7. Fråga 11.1 Jämförelse av sammanställning av utskrivningsinformation
mellan regionerna
Figur 8. Fråga 11.2 Jämförelse av kvalitetskontroll av utskrivningsinformation
mellan regionerna
Figur 9 undersökte farmaceuternas deltagande i ronder. Mer än hälften av
respondenterna svarade att de deltog i de flesta ronder eller att det skedde ett fåtal
gånger, resterande deltog i alla ronder (11%) eller inte alls (19%). Figur 10. Visar
en jämförelse i deltagandet mellan de olika regionerna där alternativen var relativ
jämnt fördelade bortsätt från att ingen i de mindre regionerna deltog i alla ronder.
Figur 11 visar svaren från frågan om deras arbetsplats hade någon modell/rutiner
69% 20% 9% 2% 78% 16% 4% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% ALDRIG ETT FÅTAL AV PATIENTERNA DE FLESTA PATIENTERNA ALLA PATIENTER Sammanställer Kvalitetskontrollerar 100,00% 0,00% 0,00% 0,00% 68,97% 20,69% 10,34% 0,00% 79,49% 15,38% 2,56% 2,56% ALDRIG ETT FÅTAL AV PATIENTERNA DE FLESTA PATIENTERNA ALLA PATIENTER 3 2 1 66,67% 16,67% 16,67% 0,00% 72,41% 17,24% 10,34% 0,00% 69,23% 20,51% 7,69% 2,56% ALDRIG ETT FÅTAL AV PATIENTERNA DE FLESTA PATIENTERNA ALLA PATIENTER
3 2 1
för hanteringen av in/utskrivningen av patienter där det framgick att lite mer än
hälften hade en rutin/modell eller liknande och lite mindre än hälften inte hade
någon eller inte visste.
Figur 9. Fråga 12.”Hur ofta deltar du i ronden
?”
Figur 10. Fråga 12. Jämförelse av deltagande i rond mellan regionerna
Figur 11. Fråga 13. ”Har din arbetsplats någon form av modell/rutin för
hantering av in/utskrivning av patienter
? (LIMM-modellen)
19% 32% 38% 11% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% ALDRIG DET SKER ETT FÅTAL GÅNGER DE FLESTA MEN INTE ALLA ALLA RONDER 16,67% 50,00% 33,33% 0,00% 17,24% 31,03% 41,38% 10,34% 20,51% 30,77% 35,90% 12,82% ALDRIG DET SKER ETT FÅTAL GÅNGER DE FLESTA MEN INTE ALLA ALLA RONDER 3 2 1 16% 38% 25% 21% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% VET EJ LIKNANDE MODELL/RUTINER (ALLA STEG INGÅR EJ) NEJ JA
4.4.1 Resultat – Den kliniska farmaceutens syn på yrkesrollen (Slutna
frågor)
Tabell 2 visar farmaceuternas inställningar och åsikter för fråga 15-17,19-21 samt
23.1 och 23.2 och ger en översiktlig bild av det totalamedelvärdet,
standardavvikelsen och det mest valda alternativet (typvärde) för varje enskild
fråga.
Tabell 2. Medelvärde, standardavvikelse, typvärde för frågor ställda i en
Likert-skala (1–5).
Fråga Medelvärde Standardavvikelse Typvärde Likert- skala (1–5)
15 4,61 0,51 5 1 (väldigt negativt) – 5 (väldigt positivt)
16 4,44 0,59 4 1 (väldigt dåligt) – 5 (väldigt bra)
17 4,61 0,52 5 1 (inte alls viktigt) – 5 (väldigt viktigt)
19 3,93 0,87 4 1 (inte alls enig) – 5 (helt enig)
20 4,36 0,61 4 1 (väldigt negativt) – 5 (väldigt positivt)
21 4,66 0,69 5 1 (inte alls enig) – 5 (helt enig)
23.1 3,84 1,14 5 1 (inte alls enig) – 5 (helt enig)
23.2 2,99 1,32 3 1 (inte alls enig) – 5 (helt enig)
Fråga 15 och 20 i enkäten undersökte hur farmaceuten blev bemöt av övrig
personal i vårdteamet respektive bemötandet med ansvarig läkare när farmaceuten
skulle föreslå någon/några korrigeringar i behandling. Resultaten visar att de båda
bemötande ansågs vara generellt positiva där bara ett fåtal farmaceuter ansåg
bemötandet som neutralt (3 i skalan). Bemötandet av vårdpersonalen ansåg
ungefär 2/3 av deltagarna vara väldigt positivt, jämfört med att under hälften hade
ett väldigt positivt bemötande när de framförde förslag av korrigeringar till läkare.
Figur 12. Fråga 15,20. ”Hur upplever Du att du i huvudsak blir bemöt av de andra
i vårdteamet?” ”Hur anser Du att du blir bemöt av ansvarig läkare när du föreslår
en/flera förändringar av behandlingen av patienten?”
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 1 VÄLDIGT
NEGATIVT 2 3 4 5 VÄLDIGT POSITIVT
0% 0% 1% 37% 62% 0% 0% 7% 50% 43%
Samarbetet med de andra i vårdteamet bedömde de flesta deltagarna (96%) vara
bra till väldigt bra medan 4% hade angivit att samarbetet var mer neutralt eller
dåligt (se figur 13). Rollen som den kliniska farmaceuten hade i vårdteamet
ansågs vara väldigt viktig/viktig där ett fåtal angav ett neutralt svar.
Figur 13.
Fråga 16. ”Hur fungerar samarbetet med personalen i vårdteamet?
”
Figur 14. Fråga 17. ”Vad anser Du om den kliniska farmaceuten roll i
vårdteamet?”
Figur 15 illustrerar de arbetsuppgifterna som värderades mest av de kliniska
farmaceuterna. Farmaceuterna fick välja de 3 arbetsuppgifterna som de ansåg vara
de viktigaste utifrån en lista, med möjlighet att själva skriva in ett alternativ i
annat (se bilaga 6). Resultaten visar att mer än hälften bedömde att förslag till
läkare, läkemedelsgenomgången och läkemedelsavstämningen var de viktigaste
arbetsuppgifterna. Därefter kom patientsamtalet och deltagande i rond, 11% valde
att fylla i eget alternativ. De andra alternativen hade under 10% svarat som de
viktigaste arbetsuppgifterna.
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 1 VÄLDIGTDÅLIGT 2 3 4 5 VÄLDIGT BRA
0% 1% 3% 48% 48% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 1 INTE VIKTIG
ALLS 2 3 4 5 VÄLDIG VIKTIGT
0% 0% 2%
35%
Figur 15. Fråga 18. ”Vad anser Du är de 3 viktigaste arbetsuppgifterna du har i
vårdteamet?”
Figur 16 visar en sammanställning av frågorna 19,21,23.1 och 23.1 och visar hur
eniga/oeniga deltagarna var i frågorna. I fråga 19 var den största andel av
deltagarna eniga i att man tillvaratog deras kompetens i vårdteamet (76%). 78%
av deltagarna var eniga eller helt eniga i att det fanns ett ökat behov av kliniska
farmaceuter i deras region. Fråga 23.1 och 23.2 visade en relativt jämn spridning i
svarsalternativen, där i den först nämnda frågan var en majoritet eniga om att de
borde kunna utföra korrigeringar utan att det går genom läkaren. I den sist nämnda
frågan var deltagarnas meningar som mest fördelad där de flesta hade en neutral
hållning till frågan. I de två sista frågorna kunde även deltagarna välja att utveckla
sitt svar (se bilaga 5), en sammanfattning av resultaten deltagarnas svar
presenteras i 4.4.2.
Fråga 22.1 undersökte ifall deltagarna ansåg att man borde göra mer satsningar
inom klinisk farmaci i Sverige, det resulterade i att 97% ansåg att det borde göras
och 3 % ansåg att det inte borde göras, därefter kunde de välja att uttrycka sina
tankar och åsikter i ett fritextfält (se bilaga 5).
2% 4% 4% 5% 6% 6% 11% 20% 48% 57% 76% 77% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% SCREENING AV PATIENTER FÖRSLAG OM LABBPROV UTSKRIVNINGSINFORMATION SYMTOMSKATTNING/BIVERKNINGSPROFIL MED PATIENTEN
FÖRSLAG OM REMITTERING/ HÄNVISNING TILL ANNAN HÄLSA OCH SJUKVÅRDSPERSONAL
FÖRSLAG OM ATT FÖLJA LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS REKOMMENDATIONSLISTA FÖR LÄKEMEDEL ANNAT DELTA I ROND PATIENTSAMTAL LÄKEMEDELSAVSTÄMNING LÄKEMEDELSGENOMGÅNG FÖRSLAG OM DOSJUSTERING/ BYTE AV LÄKEMEDEL/ INSÄTTNING OCH/ELLER UTSÄTTNING AV LÄKEMEDEL
Figur 16. Fråga 19,21,23.1,23,2. ”Anser Du att man tillvaratar din kompetens i
vårdteamet/ det finns ett behov av fler kliniska farmaceuter i din region/ kliniska
farmaceuter borde kunna göra vissa "mindre" korrigeringar utan att det ska gå
genom läkaren? ”För att göra korrigeringar i behandlingen av patienten utan att
det ska gå genom läkaren behöver du mer kompetens (i form utav mer
utbildning)?”
4.4.2 Resultat
– Den kliniska farmaceutens syn på yrkesrollen
(Utveckling av svar på fråga 21.1,23.1 och 23.2)
Frågorna 21.2 och 23.3 var valfria frågor där deltagarna fick välja att utveckla sitt
svar på samhörande fråga i en fritext ruta. På fråga 21.2 svarade 87% av
deltagarna och på fråga 23.3 svarade 68% av deltagarna.
Fråga 21.2. 97% av deltagarna ansåg att man borde göra fler satsningar inom
klinisk farmaci, 87% vidareutvecklade sina svar i fritextrutan. Svaren lästes
igenom och grupperades efter återkommande åsikter och synpunkter vilket
resulterade i dessa satsningar: 39 % önskade att öka antalet kliniska farmaceuter,
26% ansåg att det fanns ett behov av vidareutbildning/möjlighet till specialisering
inom ett visst område, 25% tyckte att man borde arbeta för en mer
integrerad/förtydligad roll inom vårdteamet, 32% ansåg att man borde arbeta för
att alla vårdplatser har en tillgång till en klinisk farmaceut, 11% tyckte att
satsningar borde göras för att utveckla riktlinjer/författningar och kvalitetssäkra
arbetet, 17% önskade att man vidareutvecklade kliniska farmaceut tjänster och 9%
ansåg att satsningar borde göras för att få ett ökat samarbete mellan
regionerna/kommunerna.
Fråga 19. Tillvaratagande av kompetens i vårdteametFråga 21. Behov av fler kliniska farmaceuter i
regionen
Fråga 23.1. Kunna göra korrigeringar utan att det går genom läkaren
Fråga 23.2. Behov av kompetens (utbildning) för att göra korrigeringar
utan att det går genom läkaren
1 Inte alls enig 0% 1% 4% 18%
2 2% 7% 10% 16% 3 7% 15% 19% 31% 4 15% 53% 31% 18% 5 Helt enig 76% 25% 36% 17% 0% 1% 4% 18% 2% 7% 10% 16% 7% 15% 19% 31% 15% 53% 31% 18% 76% 25% 36% 17%
Fråga 23.3. 88% av deltagarna som svarade på frågan ansåg att de skulle ha/har
möjligheten att göra ”mindre” korrigeringar, flera av deltagarna uttryckte även att
det skulle finnas tydliga riktlinjer och rutiner över vad för slags korrigeringar
farmaceuten skulle vara berättigad till att göra. Det framgick även att en del av
deltagarna som ansåg att de borde kunna göra korrigeringar skulle ha tillräcklig
erfarenhet och att farmaceuten skulle ha en beprövad individuell behörighet.
Ansvaret för korrigeringarna hade deltagarna delade meningar om, där vissa ansåg
att läkaren skulle bära på huvudansvaret i slutändan medan andra ansåg att
farmaceuten skulle vara ansvarig för de korrigeringarna som farmaceuten utfört.
12% av deltagarna ansåg att farmaceuten inte skulle ha behörigheten att göra
korrigeringar och motiverade det med att det var läkarens arbete att ordinera
läkemedel, det var läkaren som bar huvudansvaret för patienten, ansvaret för
läkemedelslistan kunde bli otydlig och att man borde lägga fokus på att ändra
arbetssättet så att det blir mer lösningsfokuserat. 49% av svaren framgick det ej
vad de ansåg om behovet av mer kompetens för att utföra korrigeringar. 25% av
deltagarna ansåg att de hade kompetensen att göra mindre korrigeringar och att
det inte behövdes mer utbildning, 26% av svaren ansåg att det fanns ett behov av
mer utbildning i journalsystem, vid mer specialiserad behandling och för att ge
oerfarna farmaceuter mer kompetens.
5.DISKUSSION
5.1 Metoddiskussion
Svarsfrekvensen för enkäten blev 58% vilket är ett relativt bra resultat för en
enkätundersökning, Corona-pandemin hade en tydlig påverkan på undersökningen
då en region valt att avstå från början av undersökningen och andra regioner haft
bristande resurser för att kunna medverka. Då undersökningen utfördes under en
kortare tidsperiod och endast ett påminnelsebrev skickades ut begränsade det
deltagarnas möjlighet att besvara enkäten. En högre svarsfrekvens hade kunnat
uppnåtts ifall enkäten utförts under en längre tidsperiod och under normala
omständigheter.
Urvalet för undersökningen baserade sig i att farmaceuten arbetade kliniskt enligt
en förbestämd definition, att farmaceuten minst arbetade 20% kliniskt och att
farmaceuten arbetade patientnära. Detta gjorde det svårt att komma fram till ett
exakt antal verksamma kliniska farmaceuter som uppnådde kriterierna. En större
del utav deltagarna fick enkäten vidarebefordrad vilket ledde till att de
läkemedelsansvariga i de olika regionerna ansvarade för att få enkäten utskickad
till de farmaceuterna som passade in i undersökningen. Då det ej gick att
kontrollera vilka som fått enkäten eller ej kan detta ha lett till att farmaceuter som
uppnått kriterierna ej fått möjligheten att delta i undersökningen.
En webbenkät valdes som metod för detta arbete då det var ett enkelt och effektivt
sätt att nå ut till en större population under en kortare tidsperiod i jämförelse med
att välja en intervjubaserad studie av kvalitativ ansatts. Författaren valde medvetet
att enkäten skulle bestå till mestadels av slutna frågor då det annars hade varit
väldigt tidskrävande att studera kvalitativa svar av en större mängd. Fördelarna
med att välja kvantitativa frågor var att de enkelt kunde bearbetas och föras
statistik över, men det var också en nackdel i studien då man inte kunnat få ett
större perspektiv av varför deltagarna svarat på ett visst sätt i en viss fråga.
Denna studie hade brister i validiteten då det ej genomförts kvalitativa tester och
pilotundersökningar i samband med skapandet av enkäten, vilket resulterade i att
vissa frågor blivit missförstådda p.g.a. otydliga formuleringar eller bristande
svarsalternativ. I avsnitt 2 av enkäten fråga 8,9,10 skulle farmaceuten ange hur
ofta de genomförde en viss arbetsuppgift där de fick välja emellan ett antal
alternativ som angav ett bestämt antal under en bestämd tidsperiod, då flera av
farmaceuternas dagar/veckor kunde skilja sig drastiskt åt beroende på vilken slags
vårdform de arbetade i vid just det tillfället så fanns det ej något alternativ som
passade in för dem. Fråga 14 i andra avsnittet missuppfattades också av några utav
deltagarna, i frågan skulle de ange i % sin arbetsfördelning där fördelningen
sammanlagt skulle uppnå 100%. Deltagarna fick fördela sitt arbete i tre
kategorier: kliniskt arbete, administrativt arbete och utbildningsarbete. Vissa av
deltagarna angav en fördelning som översteg 100% medan andra hade en
fördelning som underskred 100%, detta kunde ha formulerats tydligare i frågan
för att undvika dessa svar, man kunde även ha använts sig utav av ett annat
enkätsverktyg som skulle kräva att svaren hölls inom de angiva ramarna.
I avsnitt 3 av enkäten var de flesta av frågorna ställda i en Likert-skala med en
gradering från 1 (mest positivt riktat svar) till 5 (mest negativt riktat svar) där
deltagarna fick gradera sina åsikter och uppfattningar. Då studien är riktad till
kliniska farmaceuter så visade det sig att en majoritet av resultaten var positivt
riktade vilket kan vara en antydan på att undersökning påverkats av urvalsbias.
Detta kunde möjligtvis ha undgåtts genom att ha haft mer kvalitativa frågor eller
intervjuer med deltagarna för att få en djupare förståelse för frågorna där
deltagarna själva kunnat motivera sina åsikter och uppfattningar. Fråga 18 i del 3
var en fråga som ett flertal av farmaceuterna misstolkat eller ansätt vara bristande.
Vissa av respondenterna valde att ange fler än 3 svarsalternativ som de 3
viktigaste arbetsuppgifterna medan andra ansåg att det fattades alternativ eller att
de inte var tillräckligt att bara ange 3 alternativ. Frågan hade kunnat haft en mer
kvalitativ ansats där deltagarna själva kunnat svara vad de ansåg vara de viktigaste
uppgifterna men det hade försvårat arbetet då man skulle vara tvungen att
kategorisera svaren. Det hade nog också kunnat undvikas ifall en pilotstudie hade
utförts för att direkt få feedback i hur man kunnat omformulera frågan.
5.2 Resultatdiskussion
Huvudresultaten i enkätundersökningen redogjorde för antalet verksamma
kliniska farmaceuter som arbetade patientnära, hur de kliniska farmaceuternas
arbetssätt såg ut och vad det fanns för skillnader mellan de olika regionerna
(beroende på regionsstorlek) samt fick en inblick i farmaceuternas åsikter och
inställningar kring sin yrkesroll inom ett vårdteam.
Svarsfrekvensen visade att resultaten gav en relativt tydlig bild av hur den
verkliga situationen såg ut gällande farmaceuternas arbetssätt och åsikter.
Regionernas uppdelning hade kunnat representerats på ett mer distinkt sätt ifall de
enskilda regionerna presenterats var för sig, detta arbete valde dock att inte göra
det då de mindre regionernas svar ej kunnat bevaras anonyma.
I resultaten för den kliniska farmaceutens arbetssätt framgick det tydligt att de
mindre regionerna ej utförde arbetsuppgifterna i samma utsträckning som i de
andra regionerna, där även skillnaderna var stora inom de mindre regionerna. De
större regionerna var mer etablerade än de mindre där farmaceutens arbetsroll
framgick tydligare. Resultaten visade även att en majoritet av de kliniska
farmaceuterna utförde samma arbetsuppgifter, där skillnaderna till mestadels var i
kvantiteten.
Författaren till arbetet hade ej funnit liknande enkätstudier som undersökt den
kliniska farmaceutens arbetssätt, de resultat som studien framförde är alltså unika
svar från forskning som ej utförts tidigare i Sverige.
Tidigare studier har utförts i mindre omfång i Sverige gällande somliga av
frågorna kring farmaceutens syn på dess arbetsroll.[23] Båda uppsatserna
undersökte samarbetet i vårdteamet, bemötandet vid förslag av korrigeringar till
läkare, behovet av fler farmaceuter inom vården och de viktigaste
arbetsuppgifterna för farmaceuterna. En enkätundersökning som till mestadels var
kvantitativ användes som metod för båda studierna, vilket gav en översiktlig bild i
båda fallen. Resultaten för arbetena skiljdes sig nästintill inte alls åt och gav inte
några djupare förklaringar för frågorna. De mest betydande svaren från denna
enkätundersökning var från de frågor där deltagarna kunde motivera sina svar.
Fråga 21.2 visade att större delen av farmaceuterna som vidareutvecklade sina
svar ansåg att det fanns ett betydande behov av fler kliniska farmaceuter till alla
vårdplatser, att utvecklingsmöjligheterna för kliniska farmaceuter var bristande
och att farmaceutens roll inom vårdteamet behövdes förtydligas. Vilket man
kunnat utföra framtida studier på för att utveckla den kliniska farmaceutens
yrkesroll. Frågorna 23.1–23.2 var ganska kontroversiella frågor med väldigt
delade hållningar, de flesta av deltagarna som utvecklade sina svar ansågs sig vara
kapabla till att utföra mindre korrigeringar i behandlingen av patienten utan att det
skulle gå genom läkaren vilket flera andra länder i världen har satt i praktik.
Sverige behöver utveckla den kliniska farmacin inom vården och göra större
satsningar för att uppnå samma hälsovårdsstandard som till exempel
Storbritannien har.
Denna studie har haft en stor betydelse för kartläggningen av farmaceutens
arbetssätt. Framtida studier kan använda detta arbete som underlag för att senare
utföra mer kvalitativa studier där man kan undersöka vad det är som fungerar för
olika regioner, hur man kan förbättra arbetet och hur man kan förtydliga den
kliniska farmaceutens roll inom vården.
6.SLUTSATS
Resultatet för denna studie demonstrerar att den kliniska farmaceutens roll inom
vården är svårdefinierad och rollen skiljer sig åt från region till region. Det fanns
skillnader gällande de olika regionernas arbetssätt då vissa etablerat sig mer än
andra. En majoritet av farmaceuterna hade en positiv inställning till sina
upplevelser inom vårdteamet. Det framgick däremot att många av farmaceuterna
hade liknande åsikt avseende att den kliniska farmacin i Sverige behövdes
vidareutvecklas. Vidare forskning inom klinisk farmaci är därför av stor vikt för
att kliniska farmaceuter ska få en mer integrerad roll inom vårdteamet, och för ett
mer likartat arbetssätt farmaceuter emellan.
7.REFERENSER
1. Franklin, Bryony Dean. 2005. Defining clinical pharmacy and
pharmaceutical care. >
https://www.semanticscholar.org/paper/Defining-
Clinical-Pharmacy-and-Pharmaceutical-Care-Franklin-Mil/2b39ea48e5c50f70af1b4659943db616cd4b5497#paper-header
<HTML (2020-04-02)
2. Bergqvist, Monica. 2019. Läkemedelsgenomgångar.
>
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/lakemedelsbehandling/lakemedelshantering/lakemedelsgenom
gangar/
<HTML (2020-04-02)
3. Eriksson, Tommy. 2014. Apotekaren, receptarien och klinisk farmaci.
1.uppl. Lund. MedCUL, Lunds universitet.
4. American College of Clinical Pharmacy.
2014.>
https://www.accp.com/about/clinicalpharmacists.aspx
<HTML
(2020-04-02)
5. Umeå Universitetet. Apotekarprogrammet.
2019.>
https://www.umu.se/utbildning/program/apotekarprogrammet/
<HTML (2020-04-03)
6. Göteborgs Universitet. Apotekarprogrammet.
2018.>
https://sahlgrenska.gu.se/utbildning/kurser-program/program/apotekare
<HTML (2020-04-03)
7. Uppsala Universitetet. Apotekarprogrammet.
2016.>
https://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/program/?pKod=F
AO2Y
<HTML (2020-04-03)
8. Uppsala Universitetet. Magisterprogram i Klinisk farmaci.
2018.>
https://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/program/?pKod=F
KF2N
<HTML (2020-04-03)
9. Hedlund, Fredrik. 2014. Allt fler farmaceuter i landsting och vård.
>
https://svenskfarmaci.se/arbetsliv/kraftig-okning-av-farmaceuter-i-landsting-och-vard/
<HTML (2020-04-05)
10.
Coulibaly, Piergagnon. 2018. Description of a Clinical Pharmacist
Position.
>
https://work.chron.com/description-clinical-pharmacist-position-22058.html
<HTML (2020-04-05)
11. Latif, Niki Peyravi; Cam, Henrik. 2017. Vi har en självklar roll som
komplement till vården.
>
https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/09/28/vi-har-en-sjalvklar-roll-som-komplement-till-varden/
<HTML (2020-04-06)
12. Södersjukhuset. 2019. Möt Södersjukhusets tre kliniska farmaceuter.
>
https://www.sodersjukhuset.se/press/nyheter/mot-sodersjukhusets-kliniska-farmaceuter/
<HTML (2020-04-06)
13. Socialstyrelsen. 2019. Läkemedelsrelaterade skador.
>
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/vardskador/lakemedelsrelaterade-skador/
<HTML
14. Jacobi, Judith. Clinical pharmacists: Practitioners who are essential
members of your clinical care team. 2016; 27(5): 571-577.
15. Chrisholm-Burns, Maria. US pharmacists’ Effect as team members on
patient care: Systematic review and meta-analyses. 2010 Oct; 48(10):
923-33.
16. Dalton, Kieran; Byrne, Stephen. Role of the pharmacist in reducing
healthcare costs: current insights. 2017; 6: 37-46.
17. Gillespie, Ulrika. A comprehensive pharmacist intervention to reduce
morbidity in patients 80 years or older: A randomized controlled trial.
2009 May 11; 169(9): 894-900.
18. Gustafsson, Maria. 2016. Optimizing drug therapy among people with
dementia. Diss., Umeå universitetet. >
https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A912099&dswid=9055<HTML
(2020-04-10)
19. Surveymonkey. Survey vs questionnaire: what
's the difference.
>
https://www.surveymonkey.com/mp/survey-vs-questionnaire/
<HTML
(2020-04-12)
20. Wikipedia. 2020. Survey (human research).
>
https://en.wikipedia.org/wiki/Survey_(human_research)
<HTML
(2020-05-28)
21. Bertram, Ingrid. 2009. Hur ser en bra enkät ut. Diss., Lunds universitet.
>
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2858
708&fileOId=2858709<PDF
(2020-05-28)
22. Surveymonkey. Flervalsfrågor: Allt du behöver veta.
>
https://sv.surveymonkey.com/mp/multiple-choice-questions-everything-you-need-to-know/
<HTML (2020-05-28)
23. Moradabbasi, Arman. 2017. Farmaceuter i sjukvården.
>
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1076948/FULLTEXT01
8.BILAGOR
8.1 Bilaga 1: Mejlutskick till de kliniska farmaceuterna
Examensarbete, en enkätundersökning till kliniska
farmaceuter som arbetar patientnära (Region X)
Hej!
Jag heter Axel Catubig Melander och studerar Receptarieprogrammet på Malmö
Universitetet, som examensarbete har jag valt att göra en enkätundersökning som
är riktad till kliniska farmaceuter som arbetar patientnära. Enkäten ska undersöka
skillnader och likheter i arbetssätt för de olika regionerna i Sverige samt att få en
inblick i den kliniska farmaceutens syn på dess yrkesroll. I detta mejl är det
bifogat ett följebrev med lite information om undersökningen. Då denna
undersökning sker under begränsad tid uppskattas det med ett svar så snarast
möjligt. Vid eventuella funderingar kring enkäten kan jag nås på
mejladressen: [mejladress] eller telefon: [telefonnummer].
Länk till enkäten: [länk]
Tack för ditt deltagande på för hand!
Med vänliga hälsningar
8.2 Bilaga 2: Följebrev
Examensarbete:
Vilken är den kliniska farmaceutens roll
inom vården?
- En kvantitativ enkätundersökning riktad till kliniska farmaceuter som arbetar
patientnära inom sjukvården i alla regioner i Sverige.
Hej!
Syftet med denna enkätstudie är att undersöka skillnader och likheter i arbetssätt
för de kliniska farmaceuterna i de olika regionerna runt om i Sverige samt att få
en inblick i den kliniska farmaceutens syn på dess yrkesroll i ett vårdteam. Då vi
är i särskilda tider nu p.g.a. corona-epidemin och arbetssätten nu kan skilja sig
drastiskt i jämförelse med hur det ser ut i ”normala” fall vill jag att när du fyller i
enkätundersökningen utgår ifrån hur du ”normalt” arbetar.
Då ditt deltagande är frivilligt kan du kan när som helst under studiens gång välja
att gå ut ur undersökningen utan motivering. Ditt deltagande kommer att ske
anonymt i denna undersökning och när arbetet är slutfört och publicerat kommer
det ej att kunna spåras till dig. Ditt medverkande är dock viktigt för
svarsfrekvensen i denna undersökning.
Resultatet och det fullständiga arbetet för undersökningen kommer att publiceras i
MUEP på Malmö Universitetets hemsida.
Enkätundersökningen beräknas att ta 10-15min att besvara och innehåller 23
frågor. Då detta examensarbete görs under en begränsad tid uppskattas det ifall du
kan svara så snart som möjligt.
Länk till enkäten: [länk]
Tack för att du vill medverka i denna studie!
Med vänliga hälsningar
Axel Catubig Melander, Student, Malmö Universitetet
[email adress]
Tommy Eriksson, Handledare/Professor, Malmö Universitetet
[email adress]
8.3 Bilaga 3: Påminnelsebrev
Examensarbete:
Vilken är den kliniska farmaceutens roll
inom vården?
- En kvantitativ enkätundersökning riktad till kliniska farmaceuter som arbetar
patientnära inom sjukvården i alla regioner i Sverige.
Hej!
Detta är en påminnelse som är riktad till dig som inte har haft möjligheten att
svara på enkäten ännu, om du redan har besvarat enkäten kan du borste från detta
mejl. Då detta examensarbete vill undersöka skillnader och likheter i arbetssätt
och den kliniska farmaceutens syn på arbetsrollen för alla kliniska farmaceuter i
hela Sverige har din medverkan en stor betydelse för undersökningen. Då vi är i
särskilda tider nu p.g.a. Corona vill jag att du fyller i enkäten och utgår ifrån hur
du arbetar i ”normala” fall.
Då ditt deltagande är frivilligt kan du kan när som helst under studiens gång välja
att gå ut ur undersökningen utan motivering. Ditt deltagande kommer att ske
anonymt i denna undersökning och när arbetet är slutfört och publicerat kommer
det ej att kunna spåras till dig.
Enkätundersökningen beräknas att ta 10-15min att besvara och innehåller 23
frågor. Examensarbetet görs under en begränsad och sista svarsdagen är 15/5–20.
Länk till enkäten: [länk]
Tack för att du vill medverka i denna studie!
Med vänliga hälsningar
Axel Catubig Melander, Student, Malmö Universitetet
[email adress]
Tommy Eriksson, Handledare/Professor, Malmö Universitetet
[email adress]
8.5 Bilaga 5: Enkät (utveckling av svar på fråga 22.1, 23.1 & 23.2)
22.2 Om du svarat Ja på fråga 22.1 vad för slags satsning/ar tycker du att man bör göra? Beror helt på verksamhet, men att kunna erbjuda farmaceutisk kompetens inom alla områden till enheten. Vi bidrar med någon som fokuserar på läkemedelsfrågor, men man måste vara beredd på att olika verksamheter önskar olika saker av en klinisk apotekare. Att erbjuda ett helhetsperspektiv för verksamheten och inte enbart arbeta med brandsläckning (i form av
läkemedelsgenomgångar/avstämningar). Då vi har sammanhållen journalföring, blir
läkemedelsgenomgångarna av en annan karaktär än i större regioner. Det finns mycket mer behov i verksamheten där farmaceuten sällan tar ett helhetstag, t ex stöd mot ledningen i form av statistik, följsamhet till rekommendationer, men även önskemål från sjuksköterskor, utbildningar, rutinutveckling etc. Antingen fokuserar man på en av dessa saker, men saknar då inblick i den verksamheten. Lobbying på nationell nivå + idogt arbete på gräsrotsnivå. Få med krav för farmaceutmedverkan i olika certifieringar av vården.
Initialt en breddning av nuvarande koncept, därefter ytterligare integrering i vårdteamen för att garantera att alla vet vad en klin.farm gör och utnyttjas till rätt ändamål
Fler sjukhusavdelningar/kliniker/vårdcentraler i landet borde få tillgång till en klinisk apotekare Samarbete via slutenvård och öppenvård och kommun. Mer primärvård.
Samordning av kompetensutveckling mellan regionerna.
På vissa håll i landet behövs säkert mer satsningar för att få mer jämlik vård, då det är väldigt olika hur långt man utvecklat klinisk farmaci i de olika regionerna. Kanske mer samordnad akademisk
uppföljning av interventioner för att kunna utvärdera vilken typ av verksamhet som får positiv effekt för patient och vården.
Strukturerad fortbildning för oss som arbetat ett tag - finns tyvärr inget.
Satsa mer på utskrivningsinformation i slutenvården och hembesök i primärvården. Ökad behörighet för farmaceuter att bl.a. rensa i inaktuella läkemedelslistor, komma åt läkemedelsförteckningen samt i framtiden även viss förskrivningsrätt vore toppen!
Specialistutbildningar inom olika terapiområden.
utveckla klinisk farmaci inom öppenvård med patienter som är förberedda på att prata läkemedel, bygg upp kompetens med farmacevter i sluten- och öppenvård som guidar patienten som kan hämta sitt läkemedel hur den vill men inte behöver få så mycket farmaceutisk guidning från fysiska apotek Fler samarbeten för att bättre kunna utvärdera nyttan med vårat arbete.
Här i Västernorrland är det ju endast jag som arbetar kliniskt mot primärvården så utvidgning behövs verkligen inom specialistvården
Från politiskt håll ge ekonomiska förutsättningar för fler tjänster inom klinisk farmaci, på så sätt kan vi lättare hjälpa fler vårdavdelningar (många vårdavdelningar som idag inte har kliniska farmaceuter på plats önskar hjälp från oss).
Utbilda fler kliniska farmaceuter, erbjuda fler praktikplatser i slutenvård för apotekarstuderande Anställa fler som arbetar kliniskt. På så vid kan man lättare driva professionen framåt och även ta del av varandras kunskaper.
Fler resurser behövs så att det kan finnas åtminstone 1 farmaceut på varje avdelning. Utbildning, nationellt krav på kompetens, certifieringar
Fler utbildningar man kan gå förutom magisterprogrammet, gärna med olika inriktning som inte bara riktar sig mot läkemedel och äldre. Saknar vidareutbildning för läkemedel och barn.
Fler farmacevter som jobbar kliniskt.
Saknas kliniska farmaceuter i primärvården, finns mycket att tillföra men det finns inte lika mycket erfarenheter om hur man kan jobba strukturerat.
Utöka antalet, kvalitetssäkra utbildningen (krav magisterutb i klinisk farmaci), mer fortbildning av befintliga kliniska farmacevter, mer klinisk farmaci i grundutbildningen, möjlighet till formell specialisering efter magisterutbildningen t ex psykiatri, IVA. Gärna ett system med "AT/ST".
KLIF behövs på alla nivåer, men i slutenvården är det mest fokus på avstämningar och i primärvården kan man arbeta mer långsiktigt och fördjupat med läkemedelsgenomgångar. Alla vårdcentraler borde ha tillgång till egen klinisk farmaceut en eller flera dagar per vecka.
Årlig nationell utbildning, större möjlighet att certifiera sig och specialisera sig som amerikanska apotekare gör inom t ex Infection diseases pharmacy, critical care pharmacy, oncology pharmacy osv Ökat antal, ökade utbildningsmöjligheter (exempelvis i form av fördjupningskurser på universitet)
