Introduktionsperioden för nya lärare

Examensarbete

Introduktionsperioden för nya lärare

Vägen till implementering och skillnader mellan aktörer då och nu

Induction for new teachers – The way to implementation and differences

between parts now and then

Luba Shapiro Nikulina

Lärarexamen 300hp

Handledare: Anna Henningsson-Yousif Lärarutbildning 90hp)

2012-10-29

Examinator: Haukur Viggosson Handledare: Anna Henningsson-Yousif

Sedan 1 juli 2011 måste alla nyutexaminerade lärare genomgå en introduktionsperiod innan de kan ansöka om lärarlegitimation. Enligt undersökningar har dock endast en tredjedel av de nyutexaminerade lärarna i nulägert fått en tillfredställande introduktionsperiod med mentor och tid för samtal och dokumentation. Detta arbete syftar till att undersöka bakgrunden till introduktiosårets implementering och dagens situation genom att undersöka texter från Riksdagen, Skolverket, de två lärarfacken Lärarförbundet och LR samt SKL, Kommunernas intresseorganiastion. Det visar sig att det har skett en förändring i synen på introduktionsperioden under de senaste tio åren i framförallt Riksdagens och Skolverkets undersökta texter. I början låg fokus framförallt på att ge stöd till den nyutexaminerade läraren medan det idag snarare handlar om att pröva lärarens lämplighet. En annan skillnad är hur aktörerna tidigare såg på finansiering av introduktionsperioden och hur finansieringen sköts idag. Trots utredningar om vikten av att staten finansierar introduktionsperioden har finansieringen delegerats till enskilda kommuner. Sammantaget finns det både likheter och skillnader mellan aktörernas tidigare uttalanden kring introduktionsperioden och dagens situation.

Personlig bakgrund

Syfte

Metod

Avgränsningar

Tidigare forskning

Undersökning

Bakgrund

Riksdagen och Skolverket

Riksdagen 1999, 2000 och 2008

Sammanfattning/slutsats

Riksdagen idag

Sammanfattning/slutsats

Skolverket

Sammanfattning/slutsats

Lärarfacken och SKL

Lärarförbundet 2001

Lärarförbundet idag

Lärarnas riksförbund 2001

Lärarnas riksförbund idag

Sammanfattning/slutsats

Kommunerna och SKL

Sammanfattning/slutsats

Sammanfattande analys och

slutsats

Inledning

Sedan 1 juli 2011 måste alla nyutexaminerade lärare genomgå en introduktionsperiod innan de kan ansöka om lärarlegitimation. Introduktionsperioden innebär en ettårig heltidsanställning eller motsvarande där den nyutexaminerade läraren får stöd av en mentor, en erfaren lärare på skolan. Tanken med introduktionsperioden är dels att den nya läraren ska få stöd i början av sin karriär och dels att den nya lärarens lämplighet ska prövas. Rektorn på skolan ansvarar för introduktionsperioden och ska efter det genomförda året ge ett skriftligt intyg till den nyutexaminerade läraren. Denna ska läraren skicka in till Skolverket tillsammans med sitt examensintyg för att ansöka om sin lärarlegitimation. (Legitimation för lärare, förskollärare och

lektorer:2011)

Den första kullen nyutexaminerade lärare som ska ha obligatorisk introduktionsperiod började arbeta som lärare under höstterminen 2011. Enligt en undersökning som Lärarförbundet har låtit göra i april 2012 (SvD:2012-05-02), där 1500 nyutexaminerade lärare har medverkat, har endast 60% av de nyutexaminerade fått påbörja sin introduktionsperiod. 47% av dessa har fått en mentor och 31 % har fått tid för förberedelser samt för samtal med sin mentor på arbetsplatsen. Lärarförbundets liksom Lärarnas Riksförbunds studentföreningar har gjort undersökningar (Nya

lärares introduktionsperiod - hot eller möjlighet:2012, ”Oro bland lärarstudenterna”:2012) som

visar på att lärarstudenterna är oroliga över introduktionsperioden och dess påverkan på framtida arbetstillfällen och legitimationsmöjligheter.

Riksdagens och Skolverkets införande av lärarlegitimationer, som lärare i nuläget måste ha senast i december 2013 för att kunna sätta betyg och få tillsvidareanställningar, har varit ganska omskrivna i medierna det senaste året. De nyutexaminerade lärarnas introduktionsperiod har dock varit närmast osynligt i debatten.

Personlig bakgrund

Som snart nyutexaminerad lärare för högstadiet och gymnasiet i svenska och historia är jag personligen orolig över utsikterna för mig och mina klasskamrater att få en tillfredsställande introduktionsperiod. Av statistiken att döma kommer endast 31 % av oss att få en introduktionsperiod med mentor samt extra tid för samtal med denne/denna och förberedelsetid för nya uppdrag. Dessutom finns det anledning att tro att vissa kommuner och friskolor kommer att välja bort nyutexaminerade lärare till förmån för erfarna eller i värsta fall för obehöriga lärare i och med att öronmärkta resurser inte har tillsats för reformen. I och med att introduktionsperioden är ett obligatoriskt moment på vägen mot lärarlegitimation finns det risk för att många nyutexaminerade lärare får problem med att få ut sina legitimationer när skolorna inte vill eller kan anställa nya lärare.

På en chatt på Lärarförbundets hemsida t.ex. finns det ett inlägg från en förskollärare lärare som menar att hennes rektor anställde en obehörig vikarie istället för att ge tjänsten till en nyutexaminerad som sökt tjänsten med anledning av att ”det kostar för mycket att låta någon vara mentor åt en "sådan"” (Chatt om legitimation och introduktionsår:2012-01-26), trots att pedagogen som skrev inlägget erbjöd sig att vara mentor för den nyutexaminerade läraren. Ännu mer alarmerande är Lärarförbundets svar på inlägget som tycker att ”arbetsgivaren är snål och tänker fel.” (a.a.) Rådet till läraren blir på chatten att försöka ”övertyga honom eller henne [arbetsgivaren] att ta chansen att få en helt nyutbildad förskollärare på vikariatet, som dessutom kanske trivs och stannar kvar hos er.” (a.a.). Det framkommer inte ifall förskolläraren försöker få mer hjälp av facket eller ifall Lärarförbundet kontaktar läraren men av just denna kommentar att döma verkar facket inte särskilt benägen att hjälpa nyutexaminerade lärare som hamnar i kläm.

Avsaknaden av debatt kring introduktionsperiodens implementering och den oroväckande informationen som finns tillgänglig lugnar inte ner mig som ska, som nyutexaminerad, ut och söka jobb inom några månader med förhoppning om att få ut min legitimation inom ett år. Min förförståelse av introduktionsperioden, så som den ser ut idag, är mycket negativ men jag hoppas i och med detta arbete kunna bringa klarhet i reformprocessen och därmed ge en mer mångfacetterad bild av introduktionsperioden samt urskilja möjligheter för en framtida förbättring av denna.

Syfte

Syftet med detta examensarbete är dels att undersöka bakgrunden till införandet av introduktionsperioden i Sverige och dels att undersöka aktuella lagar, föreskrifter och inställningar till introduktionsperioden samt försöka kartlägga implementeringen av denna genom att undersöka olika aktörers föreskrifter i ämnet. Jag vill se ifall det finns skillnader mellan tidigare tankar kring introduktionsperioden och dagens implementering av perioden, samt skillnader mellan olika aktörers förslag till utformning av introduktionsperioden och inställning till reformen idag. Aktörerna som jag ämnar titta på är Riksdagen och Skolverket, lärarfacken Lärarnas riksförbund (LR) och Lärarförbundet samt intresseorganisationen för Sveriges kommun och landsting (SKL). Frågeställningarna är:

•Hur har Riksdagen och Skolverket resonerat kring nyutexaminerade lärares situation de senaste tio åren och hur ser aktuella lagar, föreskrifter och rekommendationer för introduktionsperioden ut? •Hur har lärarfacken resonerat kring introduktionsperioden det senaste decenniet och hur ser de på implementeringen idag?

•Hur har kommunerna genom bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förhållit sig till nya lärares situation de senaste tio åren och vad säger de nu efter införandet av introduktionsperioden? •Vad finns det slutligen för skillnader och likheter mellan ovannämnda aktörers syn på introduktionsperioden de senaste decennierna och idag?

Metod

Tillvägagångssättet i detta examensarbete är en sorts text- och dokumentstudie. Källorna från Riksdagen är Lärarutbildningskommitténs betänkande SOU1999:63; motionen 1999/2000:Ub32; utredningen Legitimation och skärpta behörighetsregler 2008:52 samt Skollagen 2011:189. Från Skolverket har jag valt att titta på Skolverkets föreskrifter: om introduktionsperiod och

kompetensprofiler för lärare och förskollärare SKOLFS 2011:37 samt kommentarerna till dessa.

antologin De första ljuva åren och dels från artiklar i SvD, Värmlands folkblad och Hallandsposten samt Lärarförbundets chatt på föreningens hemsida. Också Lärarnas riksförbunds tidigare inställning har jag tagit från antologin De första ljuva åren, mer aktuell information finns i LR Studs rapport Nya lärares introduktionsperiod - hot eller möjlighet från 2012. Informationen till kapitlet om kommunerna och SKL kommer delvis från andrahandskällan Söderhamnsmodellen –

mentorsstöd för nybörjarlärare i yrkesutveckling och lokal skolutveckling men framförallt från

Borås stads ”FÖRHANDLINGSPROTOKOLL §xx/11 1(2)”; Herrljunga kommuns ”Överenskommelse för introduktion och mentorskap samt för kvalitetsutveckling” samt SKLs Cirkulär 12/23 ”Konsekvenser av skärpta behörighetsregler och legitimation för lärare och förskollärare”.

De flesta av källorna har jag funnit genom att söka på ”introduktionsperioden” och ”introduktionsåret” på respektive aktörers hemsidor samt på Google överhuvudtaget. Andrahandslitteraturen har jag framförallt hittat genom att söka på ”introduktionsperioden” och ”introduktionsåret” på Libris samt Kungliga bibliotekets sökmotor.

Arbetet består av en redogörande del där källornas presenteras och jämförs med varandra samt en något fördjupande sammanfattande analys där jag försöker jag titta närmare på vissa begrepp i framförallt Skolverkets föreskrifter. I den anslutande delen tar jag hjälp av Göran Bergströms och Kristina Boréus (red.) Textens mening och makt samt Åsa Morbergs och Göran Franssons (red.) antologi De första ljuva åren.

Avgränsningar

I och med det begränsade omfånget för detta examensarbete har jag valt att endast undersöka skrivet material. I och med att jag förhållandevis sporadiskt har fått tag på mina källor med hjälp av sökmotorer kan mitt material inte ses som heltäckande utan som ett försök att kartlägga fenomenet introduktionsperiod utifrån det som finns tillgängligt om ämnet på nätet under hösten 2012. Uppsatsen får ses som ett nedslag i implementeringsprocessen och inte en heltäckande studie.

Eftersom reformprocessen fortfarande pågår finns det i nuläget ingen pålitlig statistik över exakt hur många kommuner det är som har överenskommelser och kollektivavtal med lärarfacken kring introduktionsperioden. Därför kan detta arbete inte ses som en heltäckande kartläggning av

varje kommuns process utan som ett kartläggningsförsök och exempel på hur en kommun kan gå tillväga i nuläget, dvs HT-2012.

Trots att alla aktörer på olika sätt nämner högskolornas roll i utarbetandet och implementeringen av introduktionsperioden har jag i detta arbete valt att inte ta med högskolorna som egen aktör i och med arbetets omfång. I brist på utrymme och tid har jag valt att endast ta med högskolornas roll när denna omnämns av andra aktörer.

Tidigare forskning

I och med att lärarlegitimationerna och introduktionsperioden är en ny företeelse i Sverige har jag i nuläget inte hittat någon forskning på området. Lärarförbundet har, som nämnt ovan, gjort en mindre undersökning bland sina medlemmar som visar på att endast 31% av alla nya lärare får en kvalitativ introduktionsperiod (SvD:2012-05-02). LR Studs undersökning och rapport Nya lärares

introduktionsperiod - hot eller möjlighet från juli 2012 är i nuläget det enda problematiserande

arbete om introduktionsperioden i Sverige som jag har hittat.

Däremot finns det en hel del forskning om nyutexaminerade lärares situation under deras första år på arbetsmarknaden. En av dessa är Arja Paulins avhandling vid Stockholms universitet Första

tiden i yrket – från student till lärare: En studie av de svårigheter nyblivna lärare möter under sin första tid i yrket. Vidare har Christina Gustafsson och Göran Fransson samt Åsa Morberg och

Lennart Gustafsson (Gävle högskola) samt Ulla Lindgren (Umeå universitet) bedrivit studier och sammanställt flera antologier om just nyuteaxminerade lärares första tid i yrket samt om mentorskapets fördelar. Åsa Morbergs och Göran Franssons antologi De första ljuva åren från 2001 använder jag mig av i detta arbete.

Undersökning

Bakgrund

Det finns många, både nationella och internationella, studier (t.ex. Paulin:2007, Fransson & Gustafsson:2008), som visar på att lärare under sin första tid i yrket stöter på situationer och problem som de sällan har verktyg att lösa på egen hand. Lärare känner sig ensamma och osäkra under sina första år som lärare och upplever en diskrepans mellan det de lär sig på lärarutbildningen och scenariot som de möter när det kommer ut i arbetslivet. Framförallt tycks den sociala delen vara problematisk, nya lärare har svårt att lösa konflikter som de möter i dels elevgruppen men också med kollegor och skolledning (Paulin: 2007: 173f).

En viktig åtgärd för att hjälpa nya lärare under deras första tid i yrket inom forskningen om nya lärare har varit större stöd i början av karriären i form av olika typer av introduktionsprogram, mentorsprogram och andra former av stöd. Utöver detta incitament för introduktionsperioden där lärarens upplevelser och behov av stöd är i centrum har ett annat skäl till introduktionsperioden varit att pröva den nya lärares lämplighet. Diskussioner har förts om att stoppa lärare som inte passar för läraryrket.

Riksdagen och Skolverket

Riksdagen 1999, 2000 och 2008

SOU1999:63

I Riksdagen har diskussionen om introduktionsperiod pågått i flera år. Ett exempel är Lärarutbildningskommitténs betänkande SOU1999:63 från 1999 rörande den nya lärarutbildningen. Betänkandet är ca 300 sidor långt och behandlar kompetensutveckling som bör ske vid olika typer av lärarutbildningar. Introduktionsperioden nämns i kapitel 15 ”Rekrytering till lärarutbildning”. I kapitlet bekymrar sig betänkandets författare över faktumet att en del nya lärare ”efter en kort tids

tjänstgöring ångrar sitt yrkesval och då övergår till annan sysselsättning” (SOU1999:63:332). Det visar sig att vissa lärare anser att de har fått för dålig förberedelse för den verklighet som de möter i skolan och att det finns nya lärare som saknar stöd från sina kollegor och rektorer. Författarna menar att risken för nya lärarnas oro och byte av yrke måste tas på allvar och hänvisar till Avtal 2000 som ”har flera inslag som kan leda till en förbättring härvidlag” (SOU1999:63:332). Betänkandets författare anser att det är kommunens ansvar att nya lärare tas väl hand om, att en ”nära kontakt mellan en erfaren lärare som mentor och en ny lärare kan vara positiv och utvecklande för båda” (SOU1999:63:332) samt att högskolorna också bör vara engagerade i detta genom att bidra med kompetensutveckling av mentorer. Högskolorna kan med fördel samarbeta med skolorna i sin region kring introduktionsperiod. Betänkandets rekommendationer talar inte om en obligatorisk introduktionsperiod (SOU1999:63:333).

1999/2000:Ub32

I motionen ”Motion med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning 1999/2000:Ub32” visar Sinikka Bohlin (S) på vikten av en fungerande introduktionsperiod för nyutexaminerade lärare. I motionen pekar politikern på att studier visar att nya lärare genomgår en svår period i början av yrkesverksamma liv och behöver stöd under sin första tid. Bohlin pekar på att undersökningar visar på att endast 18 % av kommunerna har någon form av mentorsprogram och att det är hög tid för högskolorna att samarbeta med skolorna så att nya lärare får en lättare väg in i arbetslivet. Motionen hänvisar till SOU1999:63 för att ge tyngd åt sitt resonemang och poängterar hur viktig en introduktionsperiod är för att stärka läraryrket. Motionens poäng är att det bör finnas ett större samarbete mellan kommunerna och högskolorna vad gäller nya lärares första tid i yrket. Motionens författare menar att ”lärarutbildningarna behöver i sitt utbildningsuppdrag få ett uppdrag att följa upp de lärare som examineras.” Exempelvis skulle detta kunna ”genomföras i seminarieform med det dubbla syftet att stödja lärarna i deras arbete och att bidra till återkoppling av erfarenheter till lärarutbildningen.” Motionen avslås.

2008:52

I juni 2008 färdigställdes den stora utredningen 2008:52 Legitimation och skärpta

behörighetsregler. Utredningen omfattar 295 sidor förslag till varför och hur introduktionsåret bör

introduktionsperioden och Skolverkets föreskrifter om implementering av introduktionsperioden. Utredningen går genom bakgrunden till varför ett introduktiosår är eftersträvansvärt och hänvisar inledningsvis till nationell och internationell forskning om lya lärares erfarenheter på arbetsplatsen och deras behov av stöd i början av karriären. Också regeringstexter, som ovannämnda propositioner och förslag t.ex., tas upp som stöd för utredningens resultat: ”I prop. 1999/2000:135 och SOU 1999:63 anges att lärarutbildningen är en grundutbildning och att det förutsätts att huvudmännen tar ansvar för att ge de nya lärarna en yrkesintroduktion.” (Legitimation och skärpta

behörighetsregler:109)

Utredningen 2008:52 ger förslag på hur introduktionsperioden bör se ut:

•Den nya läraren bör söka sin introduktionsplats eller ”provår” på egen hand. Introduktionsperioden ska ha formen av en tidsbegränsad anställning på ett år och ”genomföras i de årskurser och ämnen som läraren har utbildning för, och som han eller hon blir behörig att undervisa i efter legitimering”. (Legitimation och skärpta behörighetsregler:187)

•”Det är självklart viktigt att nyutexaminerade lärare så snabbt som möjligt ges möjlighet att genomföra provår för att kunna få legitimation.” (a.a.)

•”Utgångspunkten är således att nyutbildade måste söka tjänster som de har utbildning för även om sådana tjänster inte finns på den ort de helst önskar. Om provårsläraren uppfyller kraven för provårstjänstgöring – dvs. har en lärarexamen med inriktning mot undervisningen – ska huvudmannen vara skyldig att erbjuda provårstjänstgöring. Det blir då frågan om en tidsbegränsad anställning på högst ett år.” (a.a.)

•Särskild tid ska avsättas för såväl mentorn som för den nya läraren. Utredaren att det är ”rimligt att tio procent av en heltidstjänst avsätts för provårsläraren och fem procent för mentorn.” Legitimation

och skärpta behörighetsregler:184). Utredaren menar att det visserligen skulle vara ”önskvärt om

staten kunde bidra med medel för ytterligare tid, exempelvis tjugo procent för den nye läraren och tio för mentorn, men [att detta skulle bli] alltför kostsamt. (a.a.:184)

•Utredaren menar det är ”naturligt att undervisningstiden minskas för den nya läraren, eftersom han eller hon behöver mer tid för planering, uppföljning och reflexion än en erfaren lärare.” (Legitimation och skärpta behörighetsregler:184). Undervisningstiden kan minskas också för mentorn. Eventuellt kan tiden tas ”från andra uppgifter såsom ämnesansvar, arbetslagsledaransvar eller annat. (a.a.).

•Det är rektorn på den enskilda skolan som avgör hur tiden ska fördelas mellan olika arbetsuppgifter etc. (a.a.) ”Om rektor saknar lärarkompetens ska biträdande rektor eller motsvarande med lärarkompetens medverka i bedömningen.” (a.a.:186).

•Utredaren menar att det inte finns något som hindrar skolhuvudmännen från att utlysa särskilda provårstjänster. Ibland kanske det är nödvändigt för att man ska lyckas rekrytera en provårslärare menar 2008:52. Det kan också vara en fördel om huvudmännen samordnar sin information om var det finns lediga platser för att genomföra provår. (a.a.:187)

•”Provåret har vissa beröringspunkter med den provanställning som avses i kollektivavtalet mellan de båda lärarförbunden och Sveriges Kommuner och Landsting (Lag och avtal: Avtal för lärarområdet 2005). Ett genomförande av förslaget kan därför aktualisera anpassningar i det nu gällande avtalet.” (188f)

•”Huvudmännen ska kompenseras för den del av arbetstiden som den nye läraren/förskolläraren och mentor inte kan använda för ordinarie arbetsuppgifter. Rektors respektive förskolechefens uppgifter i samband med provåret, t.ex. att yttra sig över legitimationsansökan, ersätts däremot inte av staten eftersom det får anses ligga inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter.” (a. a.:250)

•”Med tanke på de uppgifter som ligger i provåret vore det inte orimligt att ersätta den nye lärarens/förskollärarens lön med 20 procent och mentors med 10 procent. De statliga kostnaderna skulle emellertid bli förhållandevis höga med en sådan ersättnings-nivå.” (a.a.)

•”Utredningen föreslår att staten för varje provårsplats lämnar ersättning till huvudmannen under tio månader per år, samt att en schabloniserad ersättning utgår med motsvarande 10 procent av månadslönen för den nye läraren/förskolläraren respektive 5 procent för mentorn. Vid ett deltagarantal på 8 500 beräknas då statens kostnader uppgå till 407 miljoner kronor per år. Bidraget till huvud-männen bör betalas ut efter ansökan med vederbörlig dokumentation till Skolverket.” (a.a.)

Sammanfattning/slutsats

I betänkandet SOU1999:63, motionen 1999/2000:Ub32 och utredningen 2008:52 framställs den största anledningen till införandet av mentorsprogram och introduktionsår behovet av stöd till nya lärare i början av deras yrkeskarriär. Medan SOU1999:63 grundar sig i en oro över att en del nya

lärare ångrar sitt yrkesval tidigt i karriären och därför behöver mer stöd ligger fokus i 1999/2000:Ub32 och 2008:52 framförallt på individens utveckling och inte samhällets behov. Lösningarna på problemen skiljer sig dock mer åt mellan de tidiga och den senare dokumenten. De första riksdagsdokumenten ovan visar på en strävan att ge högskolorna och lärarutbildningarna en del av ansvaret för nya lärares första tid i yrket. SOU1999:63 framför att högskolorna bör vidareutbilda mentorer till de nyutexaminerade medan 1999/2000:Ub32 föreslår att lärarutbildningarna bör följa upp och ge stöd till nya lärare i deras första tid i yrket. I utredningen 2008:52 nämns inte högskolornas samarbete med kommunen som önskvärt i någon större utsträckning. Betoningen ligger snarare på kommunens, huvudmannens och i viss mån, vad gäller den finansiella aspekten, statens ansvar i genomförandet av en väl genomförd introduktionsperiod.

Riksdagen idag

2011:189

I Skollagen 2011:189 (kap 2; § 16) står följande om introduktionsperioden:

16 § Statens skolverk ska efter ansökan meddela legitimation till en lärare eller förskollärare som

1. har behörighetsgivande examen,

2. med tillfredsställande resultat har genomfört en introduktionsperiod om minst ett läsår eller motsvarande på heltid inom undervisning som i huvudsak svarar mot examen, och

3. i övrigt är lämplig att bedriva undervisning.

Skolverket ska efter ansökan komplettera en lärares eller förskollärares legitimation med ytterligare behörighet, om han eller hon med tillfredsställande resultat gått ytterligare behörighetsgrundande utbildning.

2011/12:Ub14

I och med kritiken mot implementeringen av lärarlegitimationerna och framskjutandet av dessa har det i Riksdagen framförts motioner som vill skjuta upp också introduktionsåret. I motionen 2011/12:Ub14 ”Motion med anledning av prop. 2011/12:144 Senare tillämpning av vissa bestämmelser om legitimation för lärare och förskollärare och om särskild utbildning för vuxna” t.ex., av Esabelle Dingizian m.fl. (MP) inlämnad i maj 2012, framför politikerna att ”kravet på ett introduktionsår före tillsvidareanställning [behöver] skjutas på till samma datum som kraven på lärarlegitimation för att underlätta skolhuvudmännens förberedelser.” Motionen avslås dock och senareläggningen av introduktionsåret uteblir.

Sammanfattning/slutsats

I den aktuella skollagen ligger fokus för introduktionsperioden på den nya lärarens lämplighet snarare än stöd till henne eller honom. Meningen med introduktionsperioden tycks enbart vara att pröva läraren, tvärtemot utredningen 2008:52 och de andra tidigare dokumentens betoning på lärarens yrkesutveckling. Visserligen följer Skolverket 2008:52s rekommendationer om ettårig introduktionsperiod men ingenting om det, i de tidigare dokumenten, så viktiga mentorsbehovet nämns.

I utredningen 2008:52 benämns introduktionsperioden ömsom som provår, en benämning som för associationerna till just prövning av den nya läraren snarare än stöd till honom eller henne. Det är denna aspekt av introduktionsperioden som skollagen tycks ta fasta på.

Så som motionen 2011/12:Ub14 visar finns det röster i riksdagen som vill förmildra dagens situation med introduktionsperiod genom att skjuta fram dessa, på samma sätt som legitimationskravet har skjutits fram. Avfärdandet av motionen visar dock på att riksdagen inte är enig i frågan.

Skolverket

Skolverket har, utifrån skollagen och bestämmelserna i denna, gett ut föreskriften SKOLFS 2011:37, för att ge riktlinjer för hur introduktionsperioden ska gå till. Föreskrifterna är bindande och ska följas. Enligt bestämmelsen är syftet med introduktionsåret följande:

4 § Introduktionsperioden ska syfta till att

1. ge stöd på ett yrkesmässigt, personligt och socialt plan, 2. stimulera till professionell utveckling,

3. bidra till att skapa en trygg och utvecklande arbetsmiljö för läraren eller förskolläraren, och

4. utveckla lärarens eller förskollärarens förståelse för skolan eller förskolan som arbetsplats samt för dess roll i samhället.

Till föreskrifterna finns kommentarer. I denna skrift; Legitimation för lärare, förskollärare och

lektorer beskrivs det förhållandevis detaljerat hur introduktionsperioden ska gå till. Huvudmannen

som har det egentliga ansvaret eftersom det är hon eller han som har vetskap om lärarnas situation och möjlighet till kompetensutveckling:

•

Skolverket föreskriver att rektorn eller förskolechefen ska ansvara för att introduktionsperioden planeras på sådant sätt att läraren eller förskoleläraren ges tillräckligt stöd utifrån tidigare kunskaper, erfarenheter och förmåga att fungera självständigt i sin yrkesroll. Rektorn eller förskolechefen ska även se till att mentorn har tillräckligt stöd för att kunna fullgöra sin uppgift. (Legitimation för lärare:2011:12).

I kommentarerna till ovanstående står det följande: ”Mentorn observerar regelbundet läraren eller förskoleläraren i undervisningssituationen och i utbildningen i övrigt. Läraren och förskoleläraren kan naturligtvis också observera sin mentorns undervisning.” (Legitimation för lärare:2011:13) Vidare står det att eftersom det är rektorn som ansvarar för det slutgiltiga utlåtandet måste mentorn ha samtal med rektorn om läraren i fråga. (a.a.:2011:14).

Skolverket fastslår att ”det mentorskap som introduktionsperioden medför kan kräva kompetensutveckling, eftersom det kan vara en ny och ovan situation även för skickliga och erfarna lärare och förskollärare.” (Legitimation för lärare:2011:11)

Skolverket föreskriver vidare att ”rektorn eller förskolechefen ska dokumentera sina observationer, uppföljning och bedömningen. Mentorn ska dokumentera observationer och samtal. Läraren och förskolläraren ska dokumentera sitt arbete.” (a.a.:2011:16). Vidare i kommentarerna står det att läraren bl.a ska. dokumentera sina utgångspunkter i planering och utvärdering av denna och undervisningen samt sin teoretiska förankring. (2011:16)

Paragraf 16 i SKOLFS 2011:37 heter ”Yttrande om lämplighet” och föreskriver att rektorn i slutet av introduktionsperioden i samråd ed mentorn ska ”avge ett skriftligt yttrande om lärarens eller förskollärarens lämplighet att bedriva undervisning.” I kommentarerna benämns detta moment som lämplighetsprövning av läraren (2011:17). ”En förutsättning för att bli legitimerad lärare eller förskolelarare är att den sökande är lämplig för yrket” (a.a ).

Paragraf 17 till 24 i föreskriften SKOLFS 2011:37 avhandlar kompetensprofilen för den nya läraren enligt vilken lämplighetsprövningen ska prövas. Under paragrafen ”Mötet med eleven” ska den nya läraren bl.a. ”bedöma och dokumentera den enskilda elevens behov”, ”utforma undervisningen i överensstämmelse med läroplaner”, ”kommunicera med eleven vilka kunskaper eleven ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen”, ”göra eleven delaktig i planeringen”, ”utveckla elevens förmåga att upptäcka problem och att finna lösningar till dessa”, ”visa tillit till elevens förmåga” samt ”följa upp, bedöma, kommunicera och dokumentera elevens kunskapsutveckling” (SKOLFS 2011:37; paragraf 17). I paragrafen som berör samverkan och

redogör för olika punkter som kring detta som den nya läraren ska besitta för att bli godkänd av sin rektor och få möjlighet att ansöka om läralegitimation finns bl.a. följande punkter: Läraren ska ”vara saklig och objektiv i yrkesutövningen och därmed kunna uppfattas som rättvis av eleverna”, ”ha ett nära samarbete med kolleger, föräldrar och vårdnadshavare”, ”delta i skolenhetens kontakter med samhället i övrigt”, ”delta i det systematiska kvalitetsarbetet i den skolenhet där läraren är anställd”, ”respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens” samt ”förstå och följa den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik” (SKOLFS 2011:37; paragraf 19). Också de andra paragraferna har ingående punkter för hur en lärare ska vara för att bli bedömd som lämplig för legitimation.

Sammanfattning/slutsats

Syftet med introduktionsperioden skiljer sig i skollagens och Skolverkets föreskrifter. Tredje punkten i skollagen t.ex., som talar om vikten av att pröva den nya lärarens lämplighet, saknar explicit motsvarighet i Skolverkets syftesformulering. Istället ligger det ett implicit mål i att pröva och utveckla läraren i rätt riktning i den ingående kompetensprofilen. Den omfattande ”bedömningsmatrisen” för den nya läraren visar tydligt att uppgiften att pröva läraren är mycket viktig i Skolverkets föreskrifter, trots att den inte är utskriven i själva syftet med introduktionsperioden.

Skillnader mellan rekommendationerna till hur introduktionsåret bör implementeras i utredningen 2008:52 och Skolverkets bestämmelser kring hur introduktionsperioden är utformad idag är stora också i andra bemärkelser. En stor skillnad är frågorna kring finansiering. I 2008:52 finns det utförliga beskrivningar om extra arbetstid till både mentorer och nya lärare för det gemensamma utvecklingsarbetet samt om statlig finansiell ersättning för mentorer och huvudmän. Exempelvis menar utredningen att det ”inte vore orimligt” ifall den nya läraren ersattes med 20 % och mentorn med 10 %, trots att detta skulle medföra höga kostnader för staten. Skolverkets bestämmelser å sin sida säger ingenting om statlig finansiering av introduktionsperioden. I och med detta ligger det finansiella ansvaret implicit helt på kommun och huvudman.

Ännu en tydlig skillnad mellan 2008:52 och Skolverkets bestämmelser är den i Skolverkets skrifter nytillkomna punkten om dokumentation. I undersökningen nämns inte

dokumentationskravet medan det i Skolverkets bestämmelser är en viktig aspekt av introduktionsperioden, något som givetvis kan kopplas till den sista tidens ökade krav på dokumentation i svensk skola. Både mentorn och den nyutexaminerade läraren föreskrivs dokumentera mycket av sitt arbete inom introduktionsprogrammet, trots att extra tid till detta inte nämns.

Ytterligare en skillnad är att de nu gällande bestämmelserna från Skolverket inte ser högskolorna som en lika viktig part som dels de tidigare rapporterna som SOU1999:63 men också utredningen 2008:52. I fall där föregångarna till Skolverkets bestämmelser talar för ett samarbete mellan högskola och skola/kommun lägger Skolverket ingen vikt vid högskolornas kompetens och ansvar för introduktionsperioden. Istället läggs ansvaret återigen helt på huvudman och rektor.

Skolverket följer i viss utsträckning utredningen 2008:52 Legitimation och skärpta

behörighetsregler. Men det finns också rekommendationer som Skolverkets bestämmelser inte följer. I Skolverkets bestämmelser står det tex att det är upp till varje enskild huvudman och rektor att bestämma huruvida den nya läraren och mentorn ska få extra tid eller ersättning. Detta påpekar också utredningen 2008:52 men rekommenderar ändå att staten ska bistå med pengar för perioden.

Lärarfacken och SKL

Lärarfacken, med Lärarnas Riksförbund i spetsen, har arbetat för lärarlegitimation sedan 1992 (Lindström:2012). Också frågan om introduktionsperiod har varit viktig för lärarfacken. 1996 tecknades Avtal 2000 under av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Kommunförbundet (nuvarande SKL) där möjligheten till en ettårig provanställning med möjlighet för tillsvidareanställning infördes. Eftersom provanställningen endast skulle ges till dem som inte tidigare har haft en tillsvidareanställning inom kommunen var meningen att anställningsformen skulle vara ett sätt att ge nyutexaminerade lärare en tjänst motvarande en introduktionsplats. Provanställningen skulle hjälpa nya lärare in i läraryrket genom möjlighet till en mentor inom detta introduktionsprogram. Tanken med avtalet var att arbetsgivaren skulle ta hänsyn till möjligheter till introduktionsprogram på skolan vid utlyst tjänst. Avtal 2000 fastslog vikten av att villkoren för introduktionsprogrammet fastställs i lokala kollektivavtal. Efter 2000 gjordes Avtal 200 gjordes om till ÖLA där introduktionsperiodens genomförande blev mindre framträdande varmed lärarfacken

har fortsatt att jobba för en kommunöverskridande och lagstiftad introduktionsperiod. (Fransson & Morberg:2001:246ff)

Lärarförbundet 2001

Vad gäller tidigare inlägg i debatten om introduktionsperioden har lärarförbudet varit med i antologin De första ljuva åren (Fransson&Morberg:2001:251). Där menar Lärarförbundet att Avtal 2000 la grunden för en introduktionsperiod för nya lärare där mentorn och stöd till den nya läraren är en självklar del. Utvecklingen mot ett genomarbetat introduktionsår har dock inte tagit fart ordentligt och behöver utvecklas. Lärarförbundet har inga konkreta förslag på en fungerande introduktionsperiod men påpekar att vikten av varje ny lärares, och skolan i stort, vinst av att få en mentor är stor.

Lärarförbundet idag

Lärarförbundets undersökning från i april 2012 (SvD:2012-05-02), som nämnts i introduktionskapitlet, visar på att är det endast 60 % av de nyutexaminerade har fått den introduktionsperiod de är berättigade till. 47% av dessa har fått en mentor och 31 % har fått tid för förberedelser och samtal med mentor på sin arbetsplats. Som det framgår av chatten på Lärarförbudets hemsida (Chatt om legitimation och introduktionsår 2012-01-26) finns det även skräckexempel på rektorer som har valt att anställa obehöriga lärare iställer för nyutexaminerade för att undvika den administrativa och finansiella börda som en introduktionsperiod innebär.

I april intervjuades Lärarförbundets dåvarande fackordförande Sandra Kristoffersson i Värmlands folkblad (”Oro bland lärarstudenterna”). Kristoffersson krävde i artikeln ett framskjutande av introduktionsperioden på samma sätt som legitimationskraven har blivit framskjutna. Kristoffersson menar att introduktionsperioden är en bra reform i längden men att den har sjösatts för snabbt och bör skjutas upp. ”Väldigt mycket hänger i luften. Studenterna får inte reda på vad som gäller och huvudmännen har inte fått riktlinjer från staten.” menar ordförande för Lärarförbundets studenter.

I maj skrev Lärarförbundet Student Halmstad en debattartikel i Hallandsposten. (”Förbättra möjligheterna till introduktionsår”). Också dessa studenterna menar att reformen är bra på sikt men att i och med den ”rasande reformtakten har regeringen offrat lärarstudenterna”. Studenterna menar exempelvis att det är ”orimligt att hitta mentorer till 11 000 nya lärare som examineras varje år”. Halmstads studentförening kräver därmed dels ett uppskjutande av introduktionsperioden till en tidpunkt då mentorerna är förberedda att ta emot nya lärare samt till dess att det finns tillräckligt många legitimerade mentorer. Vidare kräver studenterna garanterade introduktionsplatser.

Lärarnas riksförbund 2001

I antologin De första ljuva åren (Fransson&Morberg:2001:257f) lägger LR fram hur förbundet skulle vilja att det framtida stödet för nyutexaminerade lärare skulle se ut. Nedan är några av punkterna:

•De nyutexaminerade lärarna bör få rätt till en personlig mentor och tid till de enskilda samtalen •Introdukionsperioden bör vara i ett till två år

•Kontinuerlig återkoppling till lärarutbildningen, bl.a. bör finnas för att de nya lärarna ska få kontakt med andra nyutexaminerade

•Mentorerna bör få möjlighet att utvecklas inom en karriärstjänst

•Nyutexaminerade lärare bör vara mentorer och klassföreståndare endast efter fullgjort introduktionsperiod

•Också uppdrag där undervisning av elever som kräver extra insatser bör endast ges till lärare som har genomfört sin introduktionsperiod

Lärarnas riksförbund idag

LR:s studentavdelning har skrivit rapporten Nya lärares introduktionsperiod - hot eller möjlighet som uppmanar till att introduktionsperioden i Sverige ska göras om efter Skotskt mönster. Skottland genomförde en liknande reform kring lärarlegitimation och introduktionsperiod som den nya svenska och fick liknande problem som vi har idag där en del av de nyutexaminerade lärarna

inte fick någon introduktionsperiod utan fastnade istället i en spiral av korta vikariat varmed de inte fick möjlighet att få ut sin legitimation. LR Stud föreslår möjliga vägar till ett fungerande introduktionssystem utifrån det skotska systemet:

•Staten bör tillsammans med huvudmännen skapa introduktionstjänster liknande läkarnas AT-tjänster så att varje region tillhandahåller ett visst antal AT-tjänster. Nya lärare som är beredda att flytta till mindre populär ort bör erbjudas förmåner i form av högre lön eller avskrivning av vissa delar av studieskulden

•Staten bör bekosta introduktionsperioden och ge kommunerna det faktiska beloppet som introduktionsåret kostar. Pengarna bör vara öronmärkta för just introduktionsperioden

•Lärarutbildningen bör på sikt dimensioneras för att skapa en bättre balans mellan olika ämnesinriktningar på lärarutbildningarna och efterfrågan på faktisk ämneskompetens i lärarkåren. •Mentorn och den nya läraren bör garanteras nedsatt tid vad gäller andra uppgifter för att få tid till introduktionsårsarbetet. Den nya läraren bör få 30% av sin heltidstjänst till förberedelse och mentorsträff och mentorn 10%

•Mentorskapet ska vara en del i ett karriärsutvecklingssystem där den erfarna läraren får en garanterad löneutveckling ju längre erfarenhet

•Vissa lärosäten bör få ett särskilt uppdrag att tillsammans med huvudmännen utforma utbildningar dels för mentorerna, dels för rektorerna som har ansvar för planeringen och bedömningen av den enskilda lärarens introduktionsperiod

Sammanfattning/slutsats

Båda lärarfacken har arbetat för ett fungerande introduktionsår. Fokus ligger på att den nya läraren ska ha en mentor och kontinuerliga möten med denna/denne under introduktionsperioden. Både i de tidigare och de mer aktuella texterna är mentorn viktig.

Punkten i LRs framtidsvision om ettårig introduktionsperiod har blivit verklighet. Men eftersom endast 31 % nya lärare, enligt undersökningar, får en mentor och tid för samtal med denne/denna står kraven på de flesta punkterna oförändrade i LR Studs rapport från 2012, med vissa tillägg och viss modifikation. LR kräver idag att introduktionsperioden ska bli mer systematiserad,

motsvarande en AT-tjänst, och bekostas av staten och inte av varje enskild kommun. Vikten av att mentorn ska kunna utvecklas karriärsmässigt i och med rollen som mentor består. Också vikten av att högskolorna på olika sätt ska vara delaktiga i introduktionsperioden är kvar. LR Stud nämner dock ingenting om att nya lärare bör befrias från mer ansvarsgivande uppdrag som exempelvis klassföreståndarrollen under sin introduktionsperiod. LR Studs rapport grundar sig i viss mån på utredningen 2008:52 men vill ha mer tid för eftertanke och utveckling till den nyutexaminerade läraren under introduktionsåret.

Enligt LR, liksom enligt 2008:52 bör mentorerna få 10 % av arbetstiden till arbete med varje adept medan den nya läraren enligt LR bör få 30 % av arbetstiden till detta, jämfört med förslaget om 20 % procent till nya lärare i 2008:52. Statlig finansiering av introduktionsperioden är en viktig punkt för Lärarnas riksförbund. Enligt LR Studs rapport är beloppet som staten ger till introduktionsperioden idag mycket lågt och ingår i det generella statsbidraget till enskild kommun vilket gör att kommunerna inte är bundna att använda bidraget till skolan specifikt (Nya lärares

introduktionsperiod - hot eller möjlighet:2012:7). LR kräver att staten betalar varje enskild

introduktionsperiod så att kvaliteten på introduktionsperioden inte skiljer sig mellan olika kommuner och skolor.

Punkten om att högskolorna bör medverka i introduktionsperioden med återkoppling och utbildning av mentorer består i LR Studs rapport eftersom Skolverket inte nämner behovet av högskolornas kompetens i frågan i någon större utsträckning.

Det finns en viktig skillnad mellan Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds inställning till senareläggning av introduktionsperioden. Medan Lärarförbundet anser att en senareläggning vore önskvärd för att nyutexaminerade lärare ska få en chans att få ett kvalitativt introduktionsår med legitimerade lärare och genomarbetare rutiner tar Lärarnas riksförbund inte upp frågan om senareläggning alls.

Kommunerna och SKL

Olika typer av mentorsprogram för nya lärare har funnits i flera kommuner under en längre tid. Enligt Lärarförbundets rapportering i Fransson och Morberg (2001:255) har de provanställningar som presenterades i Avtal 2000 införts i de flesta kommuner. De introduktionsprogram som skulle

möjliggöras i och med provanställningen har dock inte implementerats i lika stor utsträckning. Enligt en undersökning från LR 1999 hade drygt 18 % av kommunerna det året någon form av introduktionsprogram, 53 % av kommunerna hade mentorer men knappt 15 % av dessa gick någon form av ersättning för sitt mentorsarbete. Också politikern Sinikka Bohlin pratar om att det 2000 fanns någon typ av mentorsprogram i 18 % av kommunerna (1999/2000:Ub32).

Söderhamnsmodellen

Kommunerna i Sverige har tagit till sig avtalet på olika sätt och i många fall tycks stödet för nyutexaminerade lärare ha runnit ut i sanden. Det finns dock exempel på kommuner som har tagit Avtal 2000 på större allvar och genomfört mentorsprogram tillsammans med lärosäten i området. Flera forskarrapporter är skrivna om mentorskapsprojekt från högskolan i fråga. En sådan modell genomförde exempelvis nio kommuner i regional anslutning till Gävle högskola. I Söderhamn, en av de närliggande kommunerna analyserades kommunens mentorsprogram bl.a. av forskaren Åsa Morberg från Gävle högskola och resulterade i rapporten Söderhamnsmodellen – mentorsstöd för

nybörjarlärare i yrkesutveckling och lokal skolutveckling. Enligt rapporten, som är från 2007, gick

mentorsprogrammet i Söderhamn ut på att dels ge en arbetsplatsintroduktion till de nya lärarna, vilken syftade till att den nya läraren fick praktisk information om arbetsplatsen och dels ge en yrkesintroduktion med tillhörande mentor och mentorsmöten. Utöver detta fick de nya lärarna mötas tillsammans på Gävle högskola i seminarieform för att tillsammans bearbeta sina erfarenheter.

Överenskommelse Herrljunga

Riksdagens införande av introduktionsperiod ställer nya krav på kommunerna och kräver att introduktionsperiod för nyutexaminerade lärare finns på skolorna. Av lärarfackens undersökningar att döma verkar kommunerna än så länge inte följa skollagen i någon större utsträckning. Sedan lärarlegitimationsreformen och införandet av introduktionsperioden fr.om. sommaren 2011 har några kommuner dock skrivit överenskommelser mellan fack och kommun kring introduktionsperioden. Ett exempel är Herrljunga kommun (2012) som i en överenskommelse mellan kommunens utbildningschef, LR och Lärarförbundet har kommit fram till följande punkter: •Kommunen kommer att tillsätta extra resurser för en mentorstjänst i åk 1-3, en för åk 4-6 och en för åk 7-9.

•Vid behov av introduktionsår i gymnasieskolan söks mentorskapet i samverkan med en närliggande kommun

•De extra resurserna innebär bl.a. att mentorerna i längden, med start hösten 2012, ska få gå en 7,5 hp kurs i mentorskap på högskola och få en löneökning på 1500 kr i månaden när de har mentorsuppdrag för en nyutexaminerad lärare

•Utan högskoleutbildningen får läraren en löneökning på 1000 kr vid omhändertagande av ny lärare

Kollektivavtal Borås

Utöver ovannämnda överenskommelser har vissa kommuner också slutit kollektivavtal. Ett exempel är Borås kommun som har slutit avtal mellan kommunen, LR och Lärarförbundet (Borås Stad:2011). Följande punkter fastställs:

•”Nyutexaminerade lärare och förskollärare skall under sitt introduktionsår ha en •mentor. Så långt det är möjligt skall mentorn ha samma behörighet som den •nyutexaminerade samt godkänd lärarlegitimation.”

•Mentorerna ska genomgå en 7,5 hp kurs i mentorskap på Borås högskola. I första hand är det dessa utbildade mentorer som ska få mentorsuppdrag

•”Mentorsuppdraget är minst 5 % per uppdrag och högst 50 % vid flera uppdrag. Tiden för uppdraget skall skrivas in på arbetstidsschemat, i huvudsak skall tiden användas till regelbundna besök, uppföljningssamtal samt stöd till nyutexaminerade men också till att samråda med rektor eller förskolechef kring dennes planering och utvärdering av introduktionsperioden. Detta förutsätter också att tid till dokumentation avsätts.”

•”Efter av arbetsgivaren initierad genomförd mentorsutbildning eller den kompletterande mentorsutbildningen erhåller läraren eller förskolläraren ett påslag om 500 kr/månad vid 100 % ssg i ordinarie lön.”

•”Under uppdragstiden, utgår ett arvode om 1000 kr/månad till mentorn, arvodet är semesterlönegrundande.”

I SKL:s Cirkulär 12/23

I Cirkuläret 12/23 ”Konsekvenser av skärpta behörighetsregler och legitimation för lärare och förskollärare” från maj 2011 beskriver SKL lärarlegitimationsreformen och introduktionsperioden för

sina medlemmar och för ansvariga för bl.a. grundskola och gymnasieskola. Till att börja med menar SKLs cirkulär att följande punkter krävs för att få en lärarlegitimation:

1. lärar- eller förskollärarexamen

2. att läraren/förskolläraren efter examen genomför ett introduktionsår i skola eller förskola 3. att läraren/förskolläraren under introduktionsåret har tillgång till mentor

rektors respektive förskolechefs godkännande

Vidare står det väldigt lite om själva introduktionsperioden. De riktlinjer som ges vid punkten ”Inför anställning av lärare/förskollärare som har lärar- eller förskollärarexamen men inte genomfört introduktionsperiod (t.ex. nyutexaminerade)” är att:

•Den nyutexaminerade läraren måste göra en introduktionsperiod i huvudsak i ett år fr.o.m. 1 juli 2011 för att kunna ta ut sin legitimation

•Innan fullgjord introduktionsperiod kan den nya läraren endast bli tidsbegränsat anställd

Den viktiga tredje punkten ”tillgång till mentor” i början av cirkuläret berörs inte alls i punkten för hur huvudmän ska gå tillväga vid anställning av nyutexaminerad lärare.

Sammanfattning/slutsats

Sammanfattningsvis kan man säga att de kommuner som tidigare tog Avtal 2000 på allvar samt de kommuner som är intresserade av att implementera introduktionen idag med hjälp av överenskommelser eller kollektivavtal kan göra detta med hjälp av de riktlinjer som finns. För de kommuner som inte är lika intresserade av att ge lämpliga introduktionsperioder till nya lärare är riktlinjerna från exempelvis SKL vaga. Trots att det står att nya lärare måste ha en mentor står det ingenting om hur huvudmannen ska arbete för att genomdriva detta mentorskap. Liksom tidigare med exemplet Söderhamns kommun och idag med Borås och Herrljunga är det upp till enskilda kommuner att implementera introduktionsåret efter kommunernas prioriteringar i övrigt.

Både Borås, Herrljunga och tidigare Söderhamn, liksom exempelvis utredningen 2008:52 menar att högskolans roll i implementeringen av introduktionsperioden är viktig. Skillnaden är dock att högskolans roll i kommunerna idag gäller mentorernas kompetens- och karriärsutveckling och

inte de nya lärarnas möjlighet till möten med nyutexaminerade i samma situation som ju de tidiga riksdagsdokumenten föreslår.

Borås och Herrljunga tillsätter extra resurser till mentorerna som tar sig an nyutexaminerade lärare, både kommunen med kollektivavtalet och kommunen med överenskommelsen ger en lönehöjning till läraren som genomgått mentorsutbildning samt till mentor under pågående uppdrag. Borås avser även avsätta 5 % av mentorns arbetstid till att handleda varje enskild ny lärare i överensstämmelse med rekommendationerna i 2008:52 men inte i enlighet med LR Studs krav på 10% mentorstjänst till enskild nyutexaminerad lärare. Ingen kommun nämner dock extra tid för den nyutexaminerade läraren att genomgå introduktionsåret till mötes-, dokumentering- och förberedelsetid.

Liksom Skolverket har SKL i sitt cirkulär en tydlig syftesformulering kring vad en nyutexaminerad lärare bör få tillgång till under sin introduktionsperiod. I Skolverkets syftesformulering framställs stödet till lärarens utvecklingspotential under introduktionsperioden som viktigt och i SKLs cirkulär står det att läraren måste få en mentor under sin introduktionsperiod. Det gemensamma för Skolverket och SKL är att de inte styrker sina syftesformuleringar i den följande texten. I SKLs cirkulär står det inte något om hur huvudmännen kan gå tillväga för att ge den nyutexaminerade läraren en introduktionsperiod på samma sätt som fokus i Skolverkets föreskrifter skiftar från syftet att stödja läraren till att pröva honom eller henne.

Sammanfattande analys och slutsats

Johnny Thronsson, Åsa Morberg och Göran Fransson presenterar i boken De första ljuva åren från 2001 begreppet induction för att definiera den nya lärarens första tid i yrket. Begreppet kommer från den anglosaxiska traditionen och benämner exempelvis den Skotska introduktionsperioden. Fransson och Morberg (2001:299ff) menar att begreppet provår, så som introduktionsperioden kallades i Avtal 2000 och senare också i Statens offentliga utredningar 2008:52, är ett mindre passande begrepp till fenomenet eftersom det sätter fokus på prövandet av lärarens kompetens under introduktionsperioden snarare än stödet till läraren under dennas/dennes första period i yrkeslivet. Också begreppet introduktionsår får kritik av Morberg och Fransson eftersom denna enligt författarna förminskar den nya lärarens kunskaper i sitt yrke. En nyutexaminerad lärare har ju redan stor yrkeskunskap i och med sin utbildning och begreppet introduktion blir i sammanhanget inte helt passande. Istället talar Morberg och Fransson för begreppet induction och menar att man genom att ge fenomenet ett nytt ord kan göra introduktionsperioden mer mångfacetterad än om man endast använder sig av begreppen provår eller introduktionsperiod. En lärares första tid i yrket , eller inductionsperioden om man så vill är mycket mer komplext än det som en begreppet arbetsintroduktion t.ex. betecknar. Den nya läraren utvecklar under tiden sin lärarkompetens utifrån högskolans teori och fördjupar sin yrkesroll, snarare än introduceras för den.

I och med introduktionsperiodens införande är nu begreppet introduktion gällande och begreppet induction har därmed inte kommit i bruk. Men med Franssons och Morbergs begrepp blir sättet på vilket Skolverket misslyckas med att se den nya lärarens behov i sina föreskrifter mer tydligt. Sammanfattningsvis kan man säga att Skolverket, trots en syftesformulering som grundar sig på vikten av stöd till den nya läraren i praktiken förordar att den enskilda läraren ska prövas snarare än stödjas. Begreppet Lämplighetspröving som betecknar den rapport som rektorn ska ge till den nyutexaminerade läraren vid genomförd introduktionsperiod styrker detta förhållande. Trots gedigen forskning på behovet av stöd för nya lärare, och även de tidigare regeringsdokuments oro för avhoppande lärare i och med bristen på stöd tidigt i karriären, tar Skolverkets föreskrifter framförallt fasta på den prövande delen av introduktionsperiodens mening, tvärtemot sitt uttalade syfte.

Skolverket ställer höga krav på kommunerna, rektorerna, mentorerna samt de nyutexaminerade lärarna. Med tanke på att endast 60 % av de nyutexaminerade lärarna hittills har fått sina introduktionsplatser och endast 31 % har fått öronmärkt tid för att komma in i yrket, finns

det dock onekligen en diskrepans mellan föreskrifterna och möjligheterna till implementering av introduktionsperioden idag. En stor anledning till problemet är att skolan i Sverige är kommunal. Regeringen kan komma med bestämmelser kring hur implementeringen ska gå till men så länge som staten inte sätter in öronmärkta pengar till varje kommun för varje enskilt fall av introduktionsperiod och mentorsprogram kan ingen nyutexaminerade lärare vara säker på att få en kvalitativ introduktionsperiod.

För att återknyta till syftet kan det konstateras att de olika aktörerna; Riksdagen och Skolverket; lärarfacken Lärarnas riksförbund (LR) och Lärarförbundet samt intresseorganisationen för Sveriges kommun och landsting (SKL), har förändrat sin syn och krav på introduktionsperioden under de senaste tio åren. Likaså skiljer sig aktörernas syn på introduktionsperioden på flera punkter.

Riksdagens och Skolverkets utgångspunkt i början av 2000-talet har i första hand varit att tillgodose de nyutexaminerade lärarnas behov i och med forskningens påvisande kring hur svårt det är att vara ny lärare utan stöd. I viss mån grundade sig denna riksdagens oro på faktumet att den del lärare visade sig hoppa av sin lärarkarriär i ett tidigt skede på grund av undermåligt stöd. I andra fall verkade riksdagen vara uppriktigt måna om den enskilda lärarens yrkesutveckling och därmed välmående. Utformandet av Skolverkets föreskrifter idag fokuserar dock till stor del på prövandet av den nya lärarens kompetens. Skolverkets föreskrifter talar till rektorer och mentorer och över huvudet på den nya lärarna.

Samtidigt finns det en stor skillnad på synen på finansiering av introduktionsperioden. Där utredningar tidigare visade på att finansieringen borde vara en statlig angelägenhet har finansieringen av introduktionsperioden idag i princip helt överlåtits till kommunerna. Likaså finns det helt nya krav på dokumentation av introduktionsperioden idag än tidigare, helt i samklang med dokumentationskraven i skolan idag överlag.

Lärarfacken håller en liknande ställning idag liksom för tio år sedan med fokus på stöd till den nya läraren. Också kraven på att mentorerna ska få möjligheter att utvecklas i karriären i och med antagna mentorsuppdrag är av vikt för framförallt Lärarnas riksförbund. Lärarfackens krav på introduktionsperiod har i stort sett inte förändrats sedan perioden infördes eftersom implementeringen hittills inte har fungerat fullt tillfredsställande.

Inte heller kommunerna tycks ha ändrat inställning till introduktionsperioden i någon större utsträckning. De olika avtalen kring provanställningar och mentorsprogram som har funnits har implementerats olika bra beroende på respektive kommuns vilja att införa reformerna. I och med

införandet av lärarlegitimation och introduktionsperioden kommer dock kommunerna förhoppningsvis på sikt att bli tvungna att följa Skolverkets föreskrifter. I slutändan beror kommunernas olika inställning till implementeringen av introduktionsperioden på ekonomi och finansiering. Så länge som inte staten finansierar reformen ordentligt kommer det inte finnas något utrymme för alla kommuner i Sverige att betala för en ordentlig introduktionsperiod.

Grundinställningen till introduktionsperiod skiljer sig också mellan de olika aktörerna. Utöver faktumet att aktörerna presenterar olika gruppers intresse inom introduktionsperiodspektrat; de mest tydliga givetvis Lärarfackens intresse för lärarnas villkor och SKLs presentation och Sveriges kommuner finns det också likheter mellan de olika aktörernas inställning till introduktionsperioden över tid. En skillnad är hur synen på högskolornas roll i introduktionsperiod och mentorskap har förändrats sedan 2000. I de tidigare källorna framställs högskolornas kompetens och inblandning som en viktig aktör i tankarna för introduktionsperioden. Idag menar flera aktörerer att högskolorna bör bidra till mentorernas utveckling men inte direkt till de nyutexaminerade lärarna.

Avslutningsvis fanns det till en början många goda avsikter med introduktionsperiod för nyutexaminerade lärare men trots implementeringen finns det idag mycket kvar att göra för att introduktionsperioden ska bli ett stöd för nyutexaminerade lärare snarare ett hinder. Förhoppningsvis blir introduktionsperioden i längden ett välfungerande stöd för både nya lärare och deras mentorer samt för den svenska skolan överhuvudtaget.

Referenser

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012) Textens mening och makt – Metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund:Studentlitteratur

Borås stad (2011) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL §xx/11 1(2)

http://www.lararforbundet.se/web/lokhem/boras.nsf/files/D826C547FFA2C5D8C125798E003F3AC C/$FILE/protokollmentorer2011.pdf (hämtat 2012-10-19)

Chatt om legitimation och introduktionsår 2012-01-26

http://lararforbundet.se/web/forms.nsf/Chat?

readform&fid=C89357FF1264D031C125798B00359BA1&kategoriid=005F6426&chatid=chatt_leg _intro_2012-01-26 (hämtat 2012-10-18)

Fransson, Göran & Morberg, Åsa (2001) De första ljuva åren – lärarens första tid i yrket Lund:Studentlitteratur

”Förbättra möjligheterna till introduktionsår” I: Hallandsposten 2012-05-14

http://hallandsposten.se/asikter/hplasaren/1.1623975-forbattra-mojligheterna-till-introduktionsar) ( hämtat 2012-10-25)

Herrljunga kommun, utbildningsförvaltningen (2012) ”Överenskommelse för introduktion och mentorskap samt för kvalitetsutveckling”

http://www.lararforbundet.se/web/lokhem/herrljunga.nsf/files/D09BFE7C0497369EC1257A330047 FE75/$FILE/overenskommelse.pdf (hämtat 2012-09-27)

Legitimation för lärare, förskollärare och lektorer: introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare (2011) Stockholm: Skolverket, Fritze

Lindström, Anders B. (2012) ”Lärarlegitimation – mångrus eller stjärnstatus?” I: Skola och

samhälle http://www.skolaochsamhalle.se/tavlan/anders-b-lindstrom-lararlegitimation-%E2%80%93-mangrus-eller-stjarnstatus/?

utm_source=feedburner&utm_medium=email&utm_campaign=Feed%3A+SkolaOchSamhlle+ %28Skola+och+Samh%C3%A4lle%29 (hämtat 2012-09-26)

”Lärare går miste om introduktionsåret” I: SvD 2012-05-02

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/larare-gar-miste-om-introduktionsaret_6988801.svd# ( hämtat 2012-10-25)

Morberg, Åsa & Gustafsson, Lennart (2007) Söderhamnsmodellen – mentorsstöd för nybörjarlärare

Motion med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/mot-19992000Ub32-med-anledni_GN02Ub32/?text=true (hämtat 2012-09-26)

ñ

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/med-anledning-av-prop-201112_GZ02Ub14/ (hämtat

2012-09-12)

Nya lärares introduktionsperiod - hot eller möjlighet Lärarnas riksförbund studerandeförening

(2012)

http://www.lr.se/download/18.e01577f1380f4a1e6280001136/Nya+l %C3%A4rares+introduktionsperiod_hot+eller+m%C3%B6jlighet.pdf

SKOLFS 2011:37 Skolverkets föreskrifter: om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare (2011) Stockholm: Skolverket

”Oro bland lärarstudenterna”, I: Värmlands folkblad: april 2012

http://www.vf.se/nyheter/allman/oro-bland-lararstudenter (hämtat 2012-10-25)

Paulin, Arja (2007) Första tiden i yrket – från student till lärare: En studie av de svårigheter

nyblivna lärare möter under sin första tid i yrket Stockholm: HLS Förlag

SKLs Cirkulär: ”Konsekvenser av skärpta behörighetsregler och legitimation för lärare och förskollärare” http://brs.skl.se/brsbibl/cirk_documents/11023.pdf (2012-10-24)

Skollagen 2011:189

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ (hämtat 2012-09-12) Statens offentliga utredningar 2008:52 Legitimation och skärpta behörighetsregler

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Statens-offentliga-utredningar/Legitimation-och-skarpta-behor_GWB352/ (hämtat 2012-10-03)