Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
SJUKSKÖTERSKANS
LEDARSKAP PÅ BOENDE FÖR
PERSONER MED DEMENS
EN LITTERATURSTUDIE
TATSIANA ABDEL AL
ELENA HAGELIN
SJUKSKÖTERSKANS
LEDARSKAP PÅ BOENDE FÖR
PERSONER MED DEMENS
EN LITTERATURSTUDIE
TATSIANA ABDEL AL
ELENA HAGELIN
Abdel Al, T & Hagelin, E. Sjuksköterskans ledarskap på boende för personer med demens. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018.
Bakgrund: Den vanligaste kroniska sjukdomen bland äldre människor i hela världen är demens. Vård och omsorg på ett boende för människor med demens kräver kompetens och erfarenhet. Dessutom är sjuksköterskans uppdrag att vara en ledare inom omvårdnad och hälso- och sjukvård.
Syfte: Arbetets syfte är att belysa sjuksköterskans ledarskap på boende för personer med demens.
Metod: En kvalitativ litteraturstudie innehållande tio studier med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed, CINAHL, SveMed+ användes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av modifierad SBU:s (2018) granskningsmall. Analysen av samtliga vetenskapliga artiklar utgick utifrån Forsbergs och Wengströms (2013) beskrivning av innehållsanalys.
Resultat: Sjuksköterskans ledarskap är ett komplext mångbottnat fenomen. Tio huvudkategorier identifierades inom ämnet: handledning och styrning, kunskap, etik, undervisning, kommunikation, teamarbete, hinder, stöd, vårdkvalitet och vårdmiljö.
Konklusion: Mer uppmärksamhet till sjuksköterskans ledarskap behövs. Fördjupad kunskap inom ledarskap är nödvändig för succesivt arbete och sjuksköterskans status.
Nyckelord: Dementia, Elderly care, Leadership, Nursing home, Nurse’s role, Registered Nurse.
NURSE’S LEADERSHIP IN
NURSING HOME FOR PERSONS
WITH DEMENTIA
A LITERATURE REVIEW
TATSIANA ABDEL AL
ELENA HAGELIN
Abdel Al, T & Hagelin, E. Nurse’s leadership in nursing home for persons with dementia. A qualitative literature review. Degree project in Nursing 15 Credits. Malmö university: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.
Background: In the world dementia is the most common chronic disease among older people. Competence and experience are essential for providing care and ward in residential facilities for people with dementia. Nurses mission is to be a leader in nursing and healthcare.
Aim: The aim of this paper is to describe nurse’s leadership in nursing home for people with dementia.
Method: A qualitative literature review consisting ten research articles with qualitative approach. PubMed, CINAHL and SveMed+ databases were used for research. Articles were quality reviewed according to modified SBU’s quality template. Content analysis as described by Forsbergs and Wengströms (2013) was used for analysis.
Result: Nurse’s leadership is a complex, multicomponent phenomena. Ten main categories of the subject were identified: coaching and guiding, skills, ethics, education, communication, teamwork, obstacles, support, quality of care and care environment.
Conclusion: More attention is needed for nurse’s leadership. More research on nurse’s leadership, deeper knowledge in this area is needed for successful work and increasing of nurse’s status.
Keywords: Dementia, Elderly care, Leadership, Nursing home, Nurse’s role, Registered Nurse.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 4
BAKGRUND ... 4
Demens ... 4
Betydelse av god vårdmiljö för personer med demens ... 5
Sjuksköterskans ledarskap på boende ... 6
Personal inom kommunal vård och omsorg ... 6
Lagstiftning i Sverige ... 7 Teamarbete ... 7 PROBLEMFORMULERING ... 8 SYFTE ... 8 METOD ... 8 Datainsamling ... 9 Urval ... 9 Kvalitetsgranskning ... 9 Dataanalys ... 10 Etiska överväganden ... 10 RESULTAT ... 11
Handledning och styrning ... 11
Kunskap ... 13
Etik ... 14
Kommunikation ... 14
Undervisning ... 14
Teamarbete ... 15
Stöd- faktorer som förstärker sjuksköterskans ledarskap ... 15
Hinder- faktorer som försvagar sjuksköterskans ledarskap ... 15
Vårdkvalitet ... 16 Vårdmiljö ... 16 DISKUSSION ... 16 Metodreflektion ... 16 Resultatdiskussion ... 18 KONKLUSION ... 21
FORTSATT KUNSKAPS-UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 21
REFERENSER ... 22
BILAGA 1: DATABASSÖKNING ... 25
BILAGA 2: MODIFIERAD SBU:S GRANSKNINGSMALL ... 28
INLEDNING
Idag finns det mellan 130 000 och 150 000 personer med demenssjukdom i Sverige enligt Socialstyrelsen (2018). Mellan 20 000–25 000 individer insjuknar i demens varje år vilket innebär att antalet personer med demens kommer ha fördubblats år 2050 (a.a).
Under de senaste åren har både vård och omsorg för dessa människor utvecklats. De flesta patienterna får alltså en fullständig demensutredning med korrekt
diagnos samt adekvata vård- och omsorgsinsatser. Trots den positiva utvecklingen lyfter Socialstyrelsen (2018) i sin utredning fram brister inom några specifika områden samt hur dessa kan förbättras. Förbättringsområdena som lyfts fram är bland annat utredning av fler människor, bemötande och anhörigas stöd samt kunskap, handledning och reflektion över det dagliga arbetet hos personal (a.a). De brister som Socialstyrelsen anser finns kan leda till onödigt lidande för den drabbade individen, anhöriga och även personal.
Inom kommunal vård och omsorg innebär sjuksköterskors arbete en stor
utmaning. Det krävs förmåga att strukturera och prioritera arbetet, att anpassa sig till de situationer man ställs inför och kunna samarbeta. Sjuksköterskans arbete är dock inte särskilt nära patienten trots att hen är ansvarig för omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan delegerar hälso- och sjukvårdsuppgifter till vård och
omsorgspersonalen som är de som dagligen arbetar nära sårbara. Denna personal blir en viktig brygga mellan patient och sjuksköterska vilket innebär att
sjuksköterskans ledarskap spelar en mycket viktig roll.
I denna studie vill författarna beskriva hur sjuksköterskans ledarskap, kommunikationsförmåga, förmågan att motivera, handleda och undervisa arbetskamrater i team kan påverka arbetsmiljö, vårdkvalitet och patientens välmående.
BAKGRUND
Åldrande är en biologisk, kontinuerlig och långsam process (Larsson & Rundgren 2010). Det går inte att identifiera när människan plötsligt bli gammal. Den
åldrande processen kan beskrivas av olika aspekter: sociala, biologiska,
psykologiska och kronologiska. Befolkningsstatistiken arbetar med kronologisk ålder och åldersbegreppet är i grunden en indelning i ”yngre” äldre och ”äldre” äldre (a.a).
Enligt Statistiska centralbyrån (2015) ökar andelen äldre i Sverige. Denna ökning leder till problem för vård- och omsorgssektorn. I och med högre ålder ökar risken för en del sjukdomar och detta kräver att mycket av sjukvården behövs för de äldre. (Larsson & Rundgren 2010). De flesta människor över 80 år lider av en eller flera kroniska sjukdomar och de påverkar människans förmåga till att klara sig själv (Gulmann 2010).
Demens
Den vanligaste kroniska sjukdomen bland äldre människor i hela världen är demens. Cirka 50 miljoner människor i världen lider av en demenssjukdom
(WHO 2017). I Sverige är antalet patienter som lider av demens cirka 150 000 och siffran förväntas öka (Socialstyrelsen 2018).
Demens är ett begrepp som är långtifrån entydigt. Faktum är att det är ett samlat begrepp för organiska sjukdomar och skador i hjärnan (Gulmann 2010). Ordet demens betyder ”utan själ eller från vettet” (Larsson & Rundgren 2010).
Symtomen som uppkommer vid demenssjukdom beror på skadeorsak, lokalisation och progressionshastigheten. Ofta kommer sjukdomen smygande, i samband med bortgång av make eller maka kan ibland demens avslöjas måttligt. I första hand är det anhöriga som börjar märka desorientering, aggressivitet, ångest och oro hos personen (Gulmann 2010).
Enligt Gulmann (2010) indelas demenssjukdomen i lätt, medelsvår och svår demens. Indelning av svårighetsgrad sker utifrån social förmåga och vårdbehov. Det kan vara svårt att skilja begynnande symtom från depression eller svaghet från kroppslig sjukdom (a.a.).
Hos demenssjuka kan beteendestörningar innebära fara för såväl närstående som patienten själv. Bland annat kan periodvisa hallucinationer uppstå på synen, hörseln och smaken. På grund av hallucinatoriska och paranoida upplevelser kan oro, aggression, hot och våld framkallas hos den sjuke. Vid svår demens är ofta oron kronisk vilket kan göra att anhöriga kan känna sig besvärade (Gulmann 2010).
När en person drabbas av demens och inte längre kan bestämma själv är det anhöriga och vårdpersonal som fattar besluten utifrån patientens behov och
intresse (Ternestedt & Norberg 2014). I takt med att sjukdomsförloppet fortskrider blir det allt svårare för den demenssjuke att bo ensam, trots kontinuerligt och praktiskt stöd från närstående. I dessa fall är ofta äldreboenden bra lösning (Gulmann 2010). I Sverige bor sammanlagt cirka 104 000 äldre personer på äldreboende och majoriteten av dessa har någon kognitiv nedsättning eller demenssjukdom (Socialstyrelsen 2016).
Betydelse av god vårdmiljö för personer med demens
Den stora vikten av miljön för patientens välbefinnande poängterades redan av Florence Nightingale. Hon menade att miljön bör anpassas på så sätt att kroppens naturliga läkningsprocesser kan ske oförhindrade (Nightingale 1969). Vårdmiljöns betydelse har en särskilt stor vikt när det gäller patienter med demenssjukdom. Demenssjuka kan ha svårigheter att tolka sinnesintryck som kan göra att miljön upplevs alltför omfattande vilket leder till att den sjuke känner stress, ångest och rädsla. En dåligt organiserad vårdmiljö kan trigga dessa känslor medan en bra utformad miljö kan bidra till positiva upplevelser och välbefinnande (Edvardsson och Wijk 2015). Det är viktigt att organisera en vårdmiljö som bidrar till att patienten upplever trygghet och harmoni samt att får stöd i vardagliga sysslor och får hjälp att uppnå så god hälsa som möjligt (a.a).
Att skapa en bra vårdmiljö som bidrar till patientens välmående är en del av en sjuksköterskas arbetsuppgifter och även en moralisk plikt. Personcentrerad och individanpassad vård är en skyldighet i detta arbete. Därför bör sjuksköterskor behärska kunskap om hur vårdmiljön kan anpassas så att demenssjukas hälsa och livskvalité främjas.
Sjuksköterskans ledarskap på boende
Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde enligt Socialstyrelsen (2017) . Detta innebär att man som sjuksköterska ska arbeta mot att främja och återställa patienters hälsa samt förebygga ohälsa och lidande (ICN:s etiska kod för
sjuksköterskor 2014). Faktum är att alla människor är unika vilket innebär att behovet av omvårdnad är individuellt (Sarvimäki & Stenbock-Hult 2008).
Florence Nightingales var en av grundarna av den moderna omvårdnadens och sjuksköterskeyrket (Sarvimäki & Stenbock-Hult 2008). I dagens samhälle
betraktas Nightingales som en symbol för utvecklingen av detta yrke och mycket av innehållet i kompetensbeskrivningen för en legitimerad sjuksköterska kan härledas till hennes verk (Fransson Sellgren 2014).
Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) är de grundstenarna i sjuksköterskeyrket personcentrerad, evidensbaserad och säker vård samt samverkan i team och ledarskap.
Ledarskap är ett mycket komplext begrepp som handlar om auktoritet, mognad, kunskap, individuell lämplighet, atmosfär präglad av tillit och förmågan att motivera och handleda en grupp mot den gemensamma verksamhetens mål (Svedberg 2016). En ledare inom vård- och omsorg måste vara flexibel, stresstålig, ha förmåga att motivera personalen, stödja dem och leda till ett gemensamt mål (Fransson Sellgren 2014). Enligt Marquis och Huston (2014) har självmedvetenhet nyckelrollen inom ledarskap, eftersom ledaren måste kunna respondera till olika etiska frågor och ta beslut. Förutom detta måste en ledares handlingar baseras på rutiner, lagar och föreskrifter (Fransson Sellgren 2014). Många menar att arbetet som sjuksköterska på boende är ett fritt och ansvarsfullt arbete som både kräver bred kompetens och stor erfarenhet (Edberg m. fl. 2014). Boström m. fl. (2013) lyfter i sin studie fram att de sjuksköterskor som brinner för för äldreomsorg, är de som dominerar inom detta arbete.
Sjuksköterskans funktion som ledare innebär att följa rutiner, ta kontakt med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal vid behov samt fördela, prioritera och delegera vårduppgifter. När omsorgspersonal utför insatser som delegerats till dem betraktas dem som hälso- och sjukvårdspersonal (Edberg m.fl. 2014).
Sjuksköterskans ledarroll kan variera mycket inom det kommunala vård- och omsorgsarbetet (Edberg m. fl. 2014). Ledarrollen kan innebära att vara enhetschef eller motsvarande, ”omvårdnadskonsult”, ”arbetskompis i arbetslaget” och även ”lagkapten för vården” (a.a.).
Personal inom kommunal vård och omsorg
Personal inom vård och omsorg för äldre människor kan delas upp i två olika grupper: de som arbetar direkt och de som arbetar indirekt med vård och omsorg (Blomqvist & Petersson 2014). Det indirekta arbetet står chefer och
administratörer för medan undersköterskor och vårdbiträden arbetar i den direkta omsorgen. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster arbetar både direkt och indirekt inom vård och omsorg. Dessa yrken kräver legitimation som ger rättigheter att arbeta självständigt inom det specifika professionella området. Sjuksköterskans arbete styrs av HSL (a.a.). Varje kommun är också ansvarig för
att det ska finnas en medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) inom verksamheten (HSL 2017:30).
I den kommunala hälso- och sjukvården har sjuksköterskor ansvar för att planera, organisera och utföra omvårdnad, göra riskbedömningar, kontakta närstående, handleda och undervisa personal. De har även medicinskt ansvar och kan kontakta patientansvarig läkare vid behov (Blomqvist & Petersson 2014).
Inom vård och omsorg för äldre är det undersköterskor och vårdbiträden som utgör baspersonalen (Blomqvist & Petersson 2014). Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) ska de ha grundläggande kunskap inom omsorg för äldre samt en lämplig utbildning och erfarenhet som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Deras arbetsledare är enhetschefen, vars verksamhet styrs av SoL. Samtidigt är det sjuksköterskor, sjukgymnaster eller arbetsterapeuter som har rättigheter att delegera arbetsuppgifter till undersköterskor och vårdbiträden (Blomqvist & Petersson 2014).
Lagstiftning i Sverige
Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) kan en person som står i behov av vård och omsorg ansöka om att få flytta till ett särskilt boende. Det är kommunens ansvar att den sjuke får den hjälp och det stöd som denne behöver (a.a).
Socialtjänstlagen (2002:453) reglerar kommunens arbete. Enligt SoL (2002:453) har varje kommun ansvar för socialtjänsten inom sitt område. Socialtjänstens verksamhet utförs med inriktning på jämlikhet, människans ekonomiska trygghet och aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunen tar hand om barn, unga, äldre, personer med funktionshinder (fysiska eller psykiska), missbrukare, brottsoffer och skuldsatta personer (a.a). En person som är i behov av vård- och
omsorgsinsatser får ansöka om insatser och till ett boende eller stödboende på grund av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom (SoL 2002:453). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska landstingen planera, organisera och leda hälso- och sjukvården. Vården ska ges på lika villkor till hela
befolkningen med respekt för människovärdet, självbestämmande och integritet (a.a). HSL (2017:30) reglerar arbetet av legitimerad personal som läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Kommuner och landsting förväntas samverka och komma överens när den enskilde individen är i behov av insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvård enligt SoL (2002:453) och HSL (2017:30).
Teamarbete
Sjuksköterskor och omsorgspersonal förväntas att arbeta som ett team vilket är en vanlig arbetsmodell i Sveriges hälso- och sjukvård. Att arbeta i ett team innebär att det finns utmaningar men också möjligheter. Fördelarna med ett väl
fungerande team är samarbete, informations- och kunskapsspridning och fördelning av arbetsuppgifter. De utmaningar som kan finnas handlar om de formella och informella rollerna, fördelning av ansvarsområden, friktion och missuppfattningar (Leksell & Lepp 2013).
Enligt Leksell & Lepp (2013) har ett fungerande teamarbete två grunder: att kunna erbjuda hjälp åt andra och att kunna ta emot hjälp från andra. De två
grunderna kan innebära utmaningar för medarbetarna i ett team då situationer som kräver tillit och förtroende från andra professioner uppstår (a.a).
PROBLEMFORMULERING
I Sverige regleras sjuksköterskans yrke av Hälso- och Sjukvårdslagen, medan omsorgsarbete inom kommunen regleras av Socialtjänstlagen. Det är Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 (HSL) som reglerar sjuksköterskans arbetet på ett boende. Sjuksköterskan delegerar omvårdnadsuppgifter till omsorgspersonal (SOSFS 1997:14) medan deras arbete styrs av Socialtjänstlagen (SoL 2001:453). Alltså kommer sjuksköterskans ledarrollen fram på ett äldreboende för människor med demenssjukdom. På ett äldreboende är sjuksköterskan ingen chef över
omsorgspersonalen utan betraktas som handledare i omvårdnadsarbete, dvs hen är en informell ledare (Leksell & Lepp 2013). Komplexitet av sjuksköterskans uppdrag som en ledare ses som intressant och viktigt att utforska.
Med litteraturstudier vill författarna beskriva sjuksköterskans ledarskap på ett boende för personer med demenssjukdom. Samtidigt vill författarna identifiera faktorer som förstärker och försvagar sjuksköterskans roll som ledare. Vidare är syftet även att beskriva vilka förväntningar omsorgspersonalen har på
sjuksköterskan som ledare och hur sjuksköterskan kan använda sina
ledaregenskaper i teamarbete för att förbättra vårdmiljö, omvårdnadskvalitet och patientens välbefinnande som resultat.
SYFTE
Syfte med detta arbete är att belysa sjuksköterskans ledarskap på boende för personer med demens.
Frågeställningar:
Vad gestaltar, förstärker och försvagar sjuksköterskans ledarskap? Hur kan sjuksköterskans ledarskap påverka vårdkvalitet och vårdmiljö på äldreboenden?
METOD
För att svara på arbetets syfte kommer en litteraturstudie genomföras. Enligt Polit och Beck (2014) är en litteraturstudie en skriven sammanfattning av ämnets evidenstillstånd. En litteraturstudie syftar till att beskriva existerande och bristande kunskaper inom ett vetenskapligt område. Litteraturstudier innehåller följande steg: frågeformulering, datainsamling, analys, tolkning av information, sammanfattning och framställning av forskningsresultat. En gedigen
litteraturstudie måste vara biasfri, noggrann och aktuell (a.a).
Denna litteraturstudien baseras på kvalitativa empiriska studier. Kvalitativa studiernas fokus ligger på att undersöka individens upplevelse, beskriva fenomen och skapa förståelse, vilket genomförs med hjälp av intervjuer och observationer (Forsberg & Wengström 2013). Alltså anser författarna att litteraturstudie baserad
på kvalitativa forskningar är lämpligast för att svara på arbetets syfte. Utvalda kvalitativa studier måste motsvara kriterier beskrivna av Polit och Beck (2014): credibility (trovärdighet), dependability (reliabilitet, stabilitet, upprepbarhet), confirmability (bekräftelse), transferability (överförbarhet) och authenticity (äkthet).
Datainsamling
I sin sökning efter vetenskapliga studier, identifierade författarna flera sökord som stämmer överens med studiens syfte. Enligt Willman m. fl. (2006) kan dessa sökord på mest effektiva sätt kombineras med varandra med hjälp av de vanligaste booleska sökoperatorerna ” OR”, ”AND” eller ”NOT”. Rätt kombination av sökord och booleska sökoperatorerna hjälpte författarna att hitta så mycket som möjligt av litteraturen som används i arbetet (a.a). Litteratursökningen har skett i databaserna PubMed, CINAHL och SveMed+.
Vid litteratursökningen användes sökord i form av ämnesord och fritextord. I PubMed och SveMed+ kallas ämnesord för MeSH-termer, i CINAHL - Headings. Följande ämnesord har använts vid sökningen: Dementia, Residential care
facilities, Nursing home, Nurses, Qualitative studies och Leadership. “Explode”-funktionen hjälper att utöka sökningsresultatet, eftersom sökningen sker i huvudrubrikerna samt i underrubrikerna. Fritextorden som har använts är Dementia, Leadership, Nursing home, Nurse’s role och Qualitative. Sökord samlades i följande sökblock: Demens, Äldreboende, Sjuksköterskans ledarskap och Kvalitativa studier. Val av sökblock utgår från arbetets syfte.
Urval
Det detaljerade resultatet av databassökningen presenteras i Bilaga 1. En
sammanfattning av den presenteras i Tabell 1 (se Tabell 1 på sid. 10). Författarna läste igenom rubriker av påträffade artiklar. En del av sökningsresultatet var dubbletter, som sorterades ut. För granskningen valdes artiklarna som uppfyllde IMRAD format, vilket enligt Polit och Beck (2014) innebär att en vetenskaplig artikel ska innehålla Introduktion, Metod, Resultat and Diskussion. I fall artikeln verkade vara relevant till denna studies syfte, gick artikeln till vidare läsning av abstrakt. Om abstraktet beskrev en studie som kunde svara på detta arbetes syfte, läste författarna hela artikeln och granskade den enligt inklusion- och
exklusionskriterier.
Denna studies inklusionskriterier är: artiklar som beskriver kvalitativa studier, artiklar som beskriver sjuksköterskans ledarskap på äldreboende (fokus på
demenssjukdom), artiklar publicerade mellan åren 2000-2018, artiklar på engelska eller svenska, artiklar som är tillgängliga på nätet. Exklusionskriterier är: artiklar som beskriver kvantitativa studier, studier publicerade före år 2000, studier som handlar om människor med demens under 65 år.
Kvalitetsgranskning
Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av en modifierad granskningsmall från SBU (2018). Modifieringen har utförts eftersom en granskningsmalls innehåll ska anpassas till varje unik litteratursammanställning, enligt Willman m. fl. (2006). Mallen som författarna har använt består av 26 frågor som handlar om kvalitativ forskningsmetodik.
Tabell 1. Sökresultat.
Databas Antal
träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa i fulltext Antal granskade artiklar
CINAHL 468 468 116 38 7
PubMed 303 303 17 5 2
SveMed+ 123 123 6 1 1
I kvalitetsgranskningen gav svaret “ja” en poäng, svaret “oklart” en halv poäng. Svaren “nej” och “ej tillämpligt” gav noll poäng. Vidare bestämde författarna att gradering av studiernas kvalitet skulle ske enligt Willman m. fl. (2006)
procentuella kriterier. Studier som uppnår 80-100% av möjliga granskningspoäng räknas som “hög kvalitet”, 70-79% som “medelhög kvalitet” och 60-69% som “låg kvalitet” (a.a.).
I denna studie motsvaras bedömningen “hög kvalitet” av 22-26 poäng, “medelhög kvalitet” av 19-21 poäng samt “låg kvalitet” av 16-18 poäng. Resultaten har lagts i en artikelmatris som Bilaga 3.
Dataanalys
Analysen av samtliga vetenskapliga artiklar har utgått ifrån Forsbergs och Wengströms (2013) beskrivning av innehållsanalys. För att skapa en uppfattning om innehållet, läste författarna samtliga artiklar flera gånger. Först för att få ett övergripande intryck och sen lästes artiklarna på nytt, mer noggrant och med fokus på detaljer. Författarnas mål var att, utifrån studiens syfte och
frågeställningar, bearbeta data och identifiera mönster. Huvudkategorier och subkategorier skapades för att skapa sammanhang i den mottagna information på ett nytt sätt. För att identifiera huvudkategorier färgmarkerade författarna den data som var mest vanligt förekommande i samtliga studier med var sin färg. Sedan kategoriserades resultaten under åtta kategorier: styrning och handledning,
kunskap, kommunikation, undervisning, teamarbete, stöd, hinder och vårdkvalitet. Etik hade också en viktigt plats i samtliga studier. Därför bestämde författarna att skapa en separat, nionde huvudkategori etik. Under databearbetningen har
författarna upptäckt att vårdmiljö är ett förbindelseelement mellan alla dessa ämnen.
Etiska överväganden
Omvårdnadsforskning bygger på grundläggande etiska principer, som beskrivs i FNs deklaration och Helsingforsdeklarationen (Stryhn 2007). Den viktigaste principen beskriven i Helsingforsdeklarationen är att individens intresse går före vetenskaps- och samhällsintresse (World Medical Association 2018).
Deklarationens framtagna grundprinciper har blivit riktlinjer för all forskning som gäller människan och speciellt hälso- och sjukvård. De är autonomiprincipen, godhetsprincipen, “att göra gott” principen och rättviseprincipen (a.a.). Utifrån de grundprinciperna utvecklades huvudkrav som måste uppfyllas i all forskning:
● informationskravet - studiedeltagarna ska informeras om studiens syfte och innehållet;
● samtyckeskravet - studiedeltagarna ska ge sitt samtycke att delta i studien frivilligt;
● konfidialitetkravet - allt information om studiedeltagarna ska vara skyddad och inte föras vidare;
● nyttjandekravet - studien ska inte genomföras av kommersiellt intresse, samt deltagarens risker och fördelar ska övervägas (Polit & Beck 2014). Samtidigt ska sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten i sitt forskningsarbete följa principer som beskrivs i ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Enligt koden ska mänskliga rättigheter, värderingar, information och jämlikhet respekteras (Svensk sjuksköterskeförening 2014).
Pliktetik, också kallad för deontologisk etik, har stor betydelse i sjuksköterskans profession. Utgångspunkten är plikten, som betyder “det som bör göras”.
Immanuel Kant, den mest kända företrädaren för den etiken, lyfter fram förnuftet, autonomi och den goda viljan. Han påpekar att människor ska tänka själva, ta hänsyn till varje annan individens synvinkel och tänka konsekvent (Sarvimäki & Stenbock-Hult 2012).
Sjuksköterskans etisk bör inkludera ett kritiskt förhållningssätt. Kritik är ett sätt att förbättra någonting genom att avlägsna och rätta till brister (Sarvimäki & Stenbock-Hult 2012).
I forskningsarbetet har författarna följt alla ovanstående forskningskrav och etiska principer, förhållit sig kritiska och objektiva, redovisat artiklarna som ingår i litteraturstudien och kontrollerat att ovanstående huvudkrav uppfylls.
RESULTAT
Denna litteraturstudie baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultaten presenteras utifrån syftet och frågeställningarna i studien, samt inklusions- och
exklusionskriterierna. Tre studier utfördes i Sverige, tre i Norge och en vardera i Storbritannien, Schweiz, Kanada och Nederländerna. Åtta av studierna var av hög kvalitet och resterande två av medelhög kvalitet.
Under analysen identifierades tio huvudkategorier: handledning och styrning, kunskap, etik, kommunikation, undervisning, teamarbete, vårdkvalitet, hinder, stöd och vårdmiljö. Några kategorier innehåller subkategorier. Autonomi återfanns under handledning och styrning och kunskap innehåller medicinska kunskap. Sjuksköterskans ledarskap, faktorer som förstärker och försvagar sjuksköterskans ledarskap, samt dess inverkan på vårdkvalitet och vårdmiljö för personer med demenssjukdom i särskilt boende presenteras utifrån nedanstående Figur 1 (se Figur 1 på sid. 12).
Handledning och styrning
Alla tio studier beskrev vikten av sjuksköterskans ledarskap inom äldrevården eller demensvården. Handledning och vägledning av omsorgspersonal är ett av sjuksköterskans huvudansvar i arbetet med demenssjuka människor i särskilt boende (Albinsson & Strang 2002; Morgan m. fl. 2005; Smythe m. fl. 2017).
Handledning behövs för att tillämpa principer av personcentrerad vård (Røsvik m. fl. 2011) och vid övergång till nya rutiner riktade mot högre vårdkvalitet (Morgan m. fl. 2005). Övervakning är en stor del av sjuksköterskans arbete och leder till att sjuksköterskans direkta kontakt med vårdtagarna minskar (Smythe m. fl. 2017). Samtidigt får omsorgspersonal mer möjligheter till utveckling genom
sjuksköterskans övervakning och vägledning (Morgan m. fl. 2005).
Figur 1. Sjuksköterskans ledarskap, hinder och stöd i arbete samt deras inverkan på vårdkvalitet och vårdmiljö.
Att vara en ledare krävs för att kunna agera modell. Det förväntas av
sjuksköterskan att vara en förebild för omsorgspersonalen (Tunedal & Fagerberg 2001; Morgan m. fl. 2005; Rokstad m. fl. 2015; Backhaus m. fl. 2018).
Sjuksköterskan är i sin ledarroll en bärare av kunskap och höga ideal. Morgan m. fl. (2005) poängterar att ständig förstärkning och tillämpning av verksamhetens gemensamma mål och ideal är ledarens huvuduppdrag. Sjuksköterskan främjar personcentrerad vård (Morgan m. fl. 2005; Røsvik m. fl. 2011; Bedin m. fl. 2013; Rokstad m. fl. 2015; Backhaus m. fl. 2018) stödjer och tillämpar nya idéer
(Morgan m. fl. 2005; Rokstad m. fl. 2015; Backhaus m. fl. 2018, ) och möjliggör positiva förändringar (Tunedal & Fagerberg 2001). Sjuksköterskan inspirerar och uppmuntrar omsorgspersonal (Morgan m. fl. 2005; Rokstad m. fl. 2015) och har auktoritet i frågor som gäller vårdkvaliteten (Røsvik m. fl. 2011). Som ledare måste sjuksköterskan främja empowerment (Rokstad m. fl. 2015). Med
empowerment menas personalens förmåga att identifiera problem, ta beslut, arbeta självständigt (Morgan m. fl. 2005) och ta ett bredare ansvar, speciellt när det gäller vårdtagarens hälsostatusförändring (Nilsson m. fl. 2009). Informell
ledarskap förväntas från sjuksköterskan av ledningen i särskilt boende (Backhaus m. fl. 2018) och av omsorgspersonal (Albinsson & Strang 2002).
För att vara en förebild krävs det att sjuksköterskan finns på plats.
Sjuksköterskans tillgänglighet och deltagande i det vardagliga arbetet har stor Sjuksköterskans ledarskap Styrning och handledning Kunskap Autonomi Medicinska kunskap Etik Kommunikation Undervisning Teamarbete Vårdkvalitet Hinder Stöd
Vårdmiljö
betydelse för ledarrollen (Albinsson & Strang 2002; Morgan m. fl. 2005; Rokstad m. fl. 2015).
Tydlighet i sjuksköterskans roll beskrevs som nödvändig av flera studier. Omsorgspersonalen har ett behov av ett tydligt ledarskap (Albinsson & Strang 2002). Tydliga roller för sjuksköterskan och omsorgspersonalen behövs för succesivt arbete inom verksamheten (Nilsson m. fl. 2009; Røsvik m. fl. 2011; Backhaus m. fl. 2018).
Bedin m. fl. (2013) kallar i sin studie sjuksköterskan för “a linchpin” - en grundbult - i äldreomsorgsverksamhet. Enligt studien förstärkas ledarrollen av sjuksköterskans organisatoriska och innovativa kunskap (a.a.). Sjuksköterskan förväntas att vara en koordinatör (Backhaus m. fl. 2018). Sjuksköterskans
koordinationsaktiviteter innebär att ha koll på ständig utveckling av vårdtagarens behov och att planera och organisera aktiviteter som är aktuella och relevanta gentemot vårdtagaren och personalen (a.a.). Sjuksköterskans ledarskapsroll är avgörande vid planering och genomförande av omorganisation inom
verksamheten (Morgan m. fl. 2005).
Personliga egenskaper påverkar sjuksköterskans ledarskap (Backhaus m. fl. 2018). Nilsson m. fl. (2009) poängterar att sjuksköterskans självförtroende är avgörande för professionella rollen och kompetens, medan Backhaus m. fl. (2018) påstår att sjuksköterskans beteende etablerar ledarrollen. Bedin m. fl. (2013) skriver om att tålamod och attityd hjälper sjuksköterskan att hantera svåra situationer.
Autonomi
Sjuksköterskans ledarskapsuppdrag baseras på förmågan att arbeta självständigt. Bedin m. fl. (2013) nämner autonoma aktiviteter som en av sjuksköterskans huvuduppgifter inom äldreomsorgen. Nilsson m. fl. (2009) anser att
sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt, göra bedömningar och ta beslut beror på kunskap. Sjuksköterskans oberoende position och autonomi inom verksamheten framkallar ambivalens i hur rollen upplevs (Tunedal & Fagerberg 2001; Smythe m fl. 2017). Å ena sidan- att arbeta självständigt betyder att arbeta fritt, kreativt, att utvecklas och förstärkas i sin roll (Tunedal & Fagerberg 2001). Å andra sidan leder det till isolering och ensamhetskänsla (Smythe m fl. 2017), vilket betyder att det krävs erfarenhet att arbeta på särskilt boende (Tunedal & Fagerberg 2001).
Kunskap
För att arbeta inom äldreomsorg med inriktning på demens behöver
sjuksköterskan ha olika komplexa kunskaper (Backhaus m. fl. 2018): planering- och koordinationsförmåga (Nilsson m. fl. 2009; Bedin m. fl. 2013) och
pedagogisk kunskap (Tunedal och Fagerberg 2001; Nilsson m. fl. 2009). Bedin m. fl. (2013) nämner också kunskap om “matrix management” - förmågan att
mobilisera hela teamet för att lösa problem. Andra viktiga kunskaper är förmågan att hantera materiella och mänskliga resurser, tålamod för att hantera spänningar i teamet, förmåga att bygga och utveckla täta relationer med demenssjuka och med anhöriga (Bedin m. fl. 2013).
Medicinsk kunskap
En viktig del av sjuksköterskans medicinska kunskap inom demensvård är att kunna hantera vårdtagarens störande beteende (Bedin m. fl. 2013; Smythe m. fl.
2017). Teoretiska och praktiska kunskap inom omvårdnad är underlag till sjuksköterskans arbetsroll (Tunedal & Fagerberg 2001, Bedin m. fl. 2013). Störande beteende hos vårdtagaren med demens orsakar oftast spänningar på arbetsplatsen (Morgan m. fl. 2005; Bedin m. fl. 2013; Jakobsen & Sørlie 2016; Smythe m. fl. 2017). Det är viktigt för sjuksköterskans ledarroll att ha kliniska kunskaper inom demens, samt att kunna förklara och visa hur de kan appliceras i vården (Morgan m. fl. 2005). Albinsson och Strang (2002) skriver att
omsorgspersonalen framför allt vill ha tillgång till en sjuksköterska med kunskap om demens. Backhaus m. fl. (2018) skriver att legitimerade sjuksköterskor på ett särskilt boende refereras till som “rådgivare”, “specialist i gerontologi och geriatrik” och “beteendesjuksköterska” eller “beteendespecialist”, vilket betonar hens kunskap inom demens och sjukdomens påverkan på vårdtagarens beteende. För att kunna göra rätta medicinska bedömningar måste sjuksköterskan ha tidigare erfarenhet och förmågan att ta ansvar på egen hand (Tunedal & Faderberg 2001). Sjuksköterskan måste kunna vårdtagarens liv och hälsohistoria, samarbeta med team (Bedin m. fl. 2013) och ha bra kommunikativ kunskap (Nilsson m. fl. 2009).
Etik
Etiska utmaningar är en del av sjuksköterskans arbete inom demensvård (Bedin m. fl. 2013; Jakobsen & Sørlie 2016). Jakobsen och Sørlie (2016) kommer fram till att det finns samband mellan ledarskap och hur omsorgspersonalen upplever etiskt svåra situationer relaterade till omvårdnad av demenssjuka människor. Alltså har sjuksköterskans etiska kunskap inflytande på det etiska arbetsklimatet (a.a.). Bedin m. fl. (2013) identifierar två inriktningar på etikrelaterat arbete hos sjuksköterskan på särskilt boende. Den första uppgiften är att hantera etiskt utmanande situationer hos personalen, den andra är att säkerställa demenssjuka människors integritet och självbestämmande, och samtidigt, skydda andra boendes livskvalitet (a.a.). Sjuksköterskans ledarroll innebär att skapa relationer med öppenhet och tillit, där omsorgspersonalen kan reflektera över sina etiskt svåra situationer och moraliska val (Jakobsen & Sørlie 2016).
Kommunikation
Kommunikation är en stor del i sjuksköterskans arbete inom äldrevård (Tunedal & Fagerberg 2001; Nilsson 2009; Bedin m. fl. 2013; Smythe m. fl. 2017). Enligt Bedin m. fl. (2013) förstärker sjuksköterskan det hierarkiska systemet i
verksamheten genom att möjliggöra informationsflöde horisontellt och vertikalt. Informationsöverföring (Albinsson & Strang 2002; Bedin m. fl. 2013) och sjuksköterskans kommunikationskunskap (Nilsson m. fl. 2009) är avgörande för samarbete mellan sjuksköterskan och omsorgspersonalen.
Kommunikation är nyckel till personcentrerad vård (Smythe m. fl. 2017) och till att människor som lider av demens upplever lugn och ro (Nilsson m. fl. 2009). Att arbeta som sjuksköterska i särskilt boende innebär att skapa bra kommunikation med vårdtagare och anhöriga (Nilsson m. fl. 2009; Bedin m. fl. 2013; Smythe m. fl. 2017).
Undervisning
Undervisning och vägledning av omsorgspersonalen är sjuksköterskans direkta ansvar på ett särskilt boende (Tunedal & Fagerberg 2001; Albinsson & Strang 2002; Nilsson m. fl. 2009). Den hjälper omsorgspersonalen att förstå vårdtagarens störande beteende (Morgan m. fl. 2005). Sjuksköterskans uppgift är att undervisa
inte bara personalen utan också vårdtagarna och anhöriga (Albinsson & Strang 2002). Undervisning förbättrar vårdkvaliteten (Smythe m. fl. 2017), utvecklar kompetens hos omsorgspersonal och förstärker sjuksköterskan i ledarrollen (Tunedal & Fagerberg 2001). Undervisning är särskilt viktigt inom demensvård. Sjuksköterskan kan då bidra med sin kunskap om demens (Backhaus m. fl. 2018).
Teamarbete
I ett särskilt boende utförs arbete av ett multiprofessionellt team (Albinsson & Strang 2002; Nilsson m. fl. 2009). Sjuksköterskan har ledarrollen i teamet (Morgan m. fl. 2005; Røsvik m. fl. 2011; Bedin m. fl. 2013; Backhaus m. fl. 2018). Sjuksköterskans delaktighet och tillgänglighet är viktigt för teamet
(Albinsson & Strang 2009; Bedin m. fl. 2013). Hen vägleder teamet i vårdinsatser och miljöanpassning (Bedin m. fl. 2013), främjar gemensamma mål och ansvar (Morgan m. fl. 2005; Nilsson m. fl. 2009; Røsvik m. fl. 2011) och stödjer personcentrerad vård (Røsvik m. fl. 2011; Rokstad m. fl. 2015).
Det är viktigt att skapa rätt arbetsmiljö i gruppen. För successivt arbete ska sjuksköterskan som ledare främja atmosfären med öppenhet och tillit (Jakobsen m. fl. 2016; Backhaus 2018), delaktighet (Albinsson & Strang 2002; Rokstad 2015) och tydlighet vad gäller deltagarnas roller (Røsvik m. fl. 2011).
Stöd - faktorer som förstärker sjuksköterskans ledarskap
Utvecklingsmöjligheter är ett stort stöd för sjuksköterskan som arbetar inom äldreomsorgen (Tunedal & Fagerberg 2001; Smythe m. fl. 2017). Det innebär undervisning av personalen, förändringsarbete, omvårdnadsforskning (Tunedal & Fagerberg 2001) och individuell utveckling (Smythe m. fl. 2017). Samtidigt behöver sjuksköterskan stöd från omgivningen för att utvecklas och förstärka sin ledarroll. Från ledningen behöver sjuksköterskan stöd (Bedin m. fl. 2013; Smythe m. fl. 2017), feedback, uppmärksamhet och handledning (Backhaus m. fl. 2018). Stöd av kollegor, tillgång till egen handledare (Smythe m. fl. 2017), succesivt teamarbete (Albinsson & Strang 2002), undervisad, kunnig och självgående personal (Morgan m. fl. 2005) har en positiv påverkan på sjuksköterskans ledarroll inom äldreomsorgen. Nilsson m. fl. (2008) sammanfattar i sin studie att sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden behöver stöd i form av
utbildning i ledarskap och pedagogik på masternivå.
Hinder - faktorer som försvagar sjuksköterskans ledarskap
I de analyserade studierna beskrevs flera faktorer som formar hinder för sjuksköterskans ledarskap. Tidsbrist nämns som ett problem inom yrket av Tunedal och Fagerberg (2001), Albinsson och Strang (2002) och Smythe m. fl. (2017). Dåligt chefs ledarskap och otillräckligt stöd leder till frustration (Smythe m. fl. 2017), ingen tydlighet i sjuksköterskans roll (Backhaus m. fl. 2018) ses som en svårighet. Andra negativa faktorer är brist på samarbete (Albinsson & Strang 2002) och beroendet av läkarens beslut (Bedin m. fl. 2013).
Albinsson och Strang (2002) tar upp ett problem inom äldre- och demensomsorg som uppstår i att ansvarsområden delas mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Ett hinder uppstår till exempel vid tillgång till dokumentation och vid begreppsanvändning (a.a.). Det är viktigt att kommunen och hälso- och
sjukvården har ett gemensamt mål i vårdarbete och vårdplanering. För att undvika fel placering behövs det en tydlig vårdkedja och en tydlig diagnosställning (a.a.).
För att övervinna hindret behövs undervisning för personalen (Nilsson m. fl. 2009).
Vårdkvalitet
Sjuksköterskan strävar efter hög vårdkvalitet i sitt arbete (Smythe m. fl. 2017). Det ingår i ledarrollen att vägleda omsorgspersonalen mot bra vårdkvalitet (Røsvik m. fl. 2011; Bedin m. fl. 2013; Backhaus 2018). Personcentrerad vård är kärnan till bra vårdkvalitet (Albinsson & Strang 2002). Den främjas och inspireras av sjuksköterskan (Morgan m. fl. 2005; Røsvik m. fl. 2011). Personcentrerad vård kan skadas av medicinska tankesätt: personalen ser inte människan bakom
sjukdomen (Smythe m. fl. 2017). Brist på personcentrerad vård kan leda till hopplöshet hos vårdtagarna och objektifiering av den sjuke (Bedin m. fl. 2013). Sjuksköterskan har auktoritet i frågor som rör vårdkvalitet (Røsvik m. fl. 2011).
Vårdmiljö
Personer med demenssjukdom är särskilt sårbara eftersom de saknar förmåga att göra bedömningar och fatta beslut (Jakobsen & Sørlie 2016). De har komplexa behov av fysisk, psykologisk och social karaktär (Albinsson & Strang 2002). ). Komplexa behov hos äldre kräver ett brett spektrum av omvårdnadskompetenser (Bedin m. fl. 2013). Arbetet med dessa personer innebär professionella och moraliska utmaningar för vårdgivare. Moraliska och etiska utmaningar kan vara smärtsamma och stressande i några situationer (Jakobsen & Sørlie 2016).
Störande beteende hos personer som lider av demens kräver professionalism hos sjuksköterskan och förmågan att hitta strategier för att upprätthålla harmoni på arbetsplatsen (Bedin m. fl. 2013). Morgan m. fl. (2005) skriver att sjuksköterskan behöver vara flexibel för att skapa en bra arbetsmiljö.
Sjuksköterskans förmågan att arbeta i team är nödvändig för att ge optimal vård för personer med demenssjukdom. Vid teamarbete har vårdpersonal möjlighet att prata och bearbeta svåra situationer, som kan påverka brukare och anhöriga. Vid otydligt ledarskap från sjuksköterskan i ett team, där hen har för lite “plats för manövrering”, kan frustrationer och spänningar uppkomma (Bedin m. fl. 2013). Varje vårdgivare är ansvarig för att skapa förståelse för varje demenssjuk
människans perspektiv (Røsvik m. fl. 2011). Hela teamet måste samarbeta för att bygga en positiv psykosocial miljö som bjuder på aktiviteter anpassade till varje individs behov (a.a.). Sjuksköterskans uppdrag är att koordinera teamet (Bedin m. fl. 2013), främja individanpassad personcentrerad vård och leda teamet till
överenskommelser (Røsvik m. fl. 2011).
DISKUSSION
Metodreflektion
Enligt Forsberg & Wengström (2013) har både kvalitativa och kvantitativa metoder använts inom omvårdnadsforskning. Kvantitativ forskning baseras på objektivitet och neutralitet och strävar efter att strukturera, ordna, se samband, förutsäga och förklara. Datainsamling sker till exempel med hjälp av
frågeformulär, observationer, registrering och skalor. Dessa olika mätmetoder måste ha god validitet och reliabilitet. För att redovisa mätbara resultat använder
forskare vanligtvis statistik eller numeriska värden, till exempel tabeller, figurer eller diagram (a.a).
Studier med kvalitativ ansats fokuserar på att tolka, beskriva och skapa förståelse i individens upplevelse av omvärlden. För att belysa det övergripande syftet kan intervjuer och deltagande observationer användas. Kvalitativa studier måste ha god trovärdighet och överensstämmelse. Resultaten presenteras i form av löpande text (Forsberg & Wengström 2013).
Med hänsyn till det valda ämnet sjuksköterskans ledarskap ansåg författarna att en litteraturstudie var lämpligast.
Enligt Forsberg & Wengström (2013), ska författarna, vid arbete med en litteraturstudie, söka, kritiskt granska och uppställa information inom ett valt område eller problem. Litteraturen (böcker, tidskriftsartiklar eller vetenskapliga rapporter) som kommer att användas i arbetet, räknas som informationskällan (a.a). Litteratursökning kan skapa olika problem för författarna. Forsberg & Wengström (2013) menar att författarna kan få tillgång till ett begränsat antal forskning, olika experter inom valt område kan ha olika åsikter och då kan de komma fram till helt olika resultat. Det finns även en risk för att författarna kommer till felaktiga slutsatser om kvalitetsbedömningar av inkluderade artiklar saknas. Klart formulerade syfte och frågeställningar, tillräckligt antal studier med hög kvalitetsbedömning, relevanta inkluderade och exkluderade kriterier samt kritisk värdering, evidensgradering och analys av resultat är bra förutsättningar för ett gott forskningsarbete (a.a). I denna litteraturstudie tar författarna hänsyn till alla dessa aspekter.
Databassökning
Vid databassökningen användes MeSH- och MH-termer och sökord:
“dementia”, “nursing home”, “nurse”, “nurse’s role”, “leadership”. Emellertid kan sökord omformuleras för att anpassa till olika databaser (Polit & Beck 2014). Till exempel “nurse” kan istället bli “registered nurse”, “nursing home” kan ersättas med “care facility” eller “residential health facility”. Vid sökningen används blocksökningsmetod och sökordsmetod, samt blandad metod. Sökord
kombinerades med hjälp av booleska operatorer “OR” och “AND”. CINAHL+ är databas som mest användas i arbetet eftersom PubMed och SveMed+ visade inte så många relevanta artiklar. Resultat av sökning presenteras i en Bilaga 1 i tabellform med antal träffar enligt olika kombinationer.
Under databassökning stötte forfattarna på vissa svårigheter.
Antal träffar minskade kraftigt vid användning av termen “dementia” i kombination med termen “leadership”. Det bromsade sökningsprocessen.
Samtidigt vid inkludering av ordet ”leadership” innehöll sökningsresultatet en stor andel artiklar som handlade om ledarskap inom verksamhetsledning och inte om sjuksköterskans ledarskap. För att komma runt detta hinder utvidgade författarna sökningen med sökorden “nurse’s role”.
Inklusions- och exklusionskriterier
I denna studie var syftet att beskriva sjuksköterskans ledarskap på boende för personer med demenssjukdom. Själva syftet avgör vilka typer av studier som bör inkluderas i arbetet. I detta fall ses kvalitativa studier som det mest rimliga. Samtidigt inkluderar författarna i sitt arbete internationell omvårdnadsforskning,
som kan anpassas till svenska förhållanden. Datainsamling i kvalitativa studier sker genom intervjuer, fokusgrupper och i form av observationer eller annan narrativ (berättande) form (Polit & Beck 2014).
Under metodrubriken redogjordes det för att artiklar publicerade mellan 2000 och 2018 har inkluderats. Anledning till detta är att författarna vill samla den senaste datan med tanke på den ständiga utvecklingen av sjuksköterskans yrke och utbredningen av sjuksköterskans kompetensområde.
Urval
Det slutliga urvalet av artiklar presenteras i Bilaga 3. I urvalet hamnade kvalitativa studier, studier som beskriver betydelsen av sjuksköterskans roll som ledare i särskilt boende och i äldreomsorgen, studier om ledarskap inom äldreomsorg. Författarna identifierade flera ämnen som avgjorde urvalet. Dessa ämnen är ledarskap, demens och vård på äldreboende. Nio studier beskriver fenomenet sjuksköterskans ledarskap, en studie på svenska språket beskriver “pedagogisk kunskap”, vilket innebär ledarskap i sin helhet. Sju studier fokuserar på demens, tre studier handlar om äldrevården och lyfter frågor om demens. Åtta artiklar handlar om sjuksköterskans roll på ett särskilt boende, en studie beskriver erfarenheter hos sjuksköterskor som arbetar på särskilt boende och hemsjukvård, en studie beskriver sjuksköterskans roll i äldreomsorgen i sin helhet.
Under urvalet skedde bortfall. Bortfallna artiklar handlade om verksamhetsledning och ledarskap, sjuksköterskans ledarskap på sjukhus och hemsjukvård. Studier med mixed-metod och case-study forskningar ingick inte i urvalet.
Resultatdiskussion
Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans ledarskap på boende för personer med demens. Resultat visade att sjuksköterskans ledarskap är ett komplext, mångbottnat fenomen och kräver erfarenhet och bred kompetens. I detta arbete identifierades tio huvudkategorier: handledning och styrning, kunskap, etik, kommunikation, undervisning, teamarbete, hinder, stöd,
vårdkvalitet och vårdmiljö. Kategorierna handledning och styrning, kunskap, etik, kommunikation, undervisning, teamarbete beskriver sjuksköterskans ledarskap. Hinder och stöd beskriver faktorer som förstärker och försvagar sjuksköterskans ledarskap på arbetsplatsen. Vårdkvalitet och vårdmiljö beskriver hur
sjuksköterskans ledarskap kan påverka vårdkvaliteten och vårdmiljön. Resultatet visar på att sjuksköterskans ledarskap har tydlig anknytning till sjuksköterskans kärnkompetenser, vilka beskrivs av Svensk
Sjuksköterskeförening (2017); personcentrerad vård, samverkan i team,
evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik, samt ledarskap och pedagogiska insatser i omvårdnadsarbetet.
Sjuksköterskans arbete inom äldrevård och omsorg beskrivs som ett ansvarsfullt och självständigt arbete, vilket kräver bred kompetens och erfarenhet för att kunna utöva omvårdnadsrelaterade uppgifter (Edberg m. fl. 2014). Leksell & Lepp (2013) beskriver kompetens som förmågan att vara skicklig, kvalificerad, kapabel. Ellström (1996) definierar kompetens som individens handlingsförmåga, där personen har kunskaper, intellektuella och praktiska färdigheter.
I sitt arbete identifierar Kiljunen m. fl. (2017) fem kompetensområden vilka är nödvändiga för sjuksköterskans arbete inom äldrevård och omsorg. De är evidensbaserad vårdkompetens, etisk kompetens, förmåga att samarbeta med andra, pedagogisk kompetens inom undervisning och ledarskap. Vidare beskriver Kiljunen m. fl. (2017) ledarskap som förmågan att planera, organisera,
kontrollera, koordinera arbetet, hantera resurser, teamarbete, bedömning av personalens kompetens och förmåga att vara förebild för personal. Kreativitet och innovativitet är nödvändigt i arbetet med äldre människor (a.a.). Enligt Kiljunen m. fl. (2017) betonar internationella experter att med ledarskap menas det
informella ledarskap, vilket innebär att vara teamledare, förebild och handledare. I sitt arbete har författarna kommit fram till resultatet som överensstämmer med resultatet av Kiljunen m. fl. (2017). Emellertid ligger i denna studie fokus på sjuksköterskans ledarskap, medan Kiljunen m. fl. (2017) fokuserar på
sjuksköterskans nödvändiga kompetenser, där ledarskap är en av dem.
Komponenter av ledarskapet i denna studie motsvarar kärnkompetenser, medan sjuksköterskans ledarskap är bara en aspekt av kärnkompetenserna (Svensk Sjuksköterskeförening 2017). Det vill säga att för att vara en kompetent
sjuksköterska på ett boende för demenssjuka människor krävs det att man är en ledare, och vidare, för att vara en bra ledare krävs det att man behärskar
kärnkompetenserna. Studiens resultat visar att sjuksköterskans ledarskap baseras på kompetenser och kunskap, inklusive etiska kunskap, förmågan att inspirera och vara en lagspelare.
Etik
Svensk Sjuksköterskeförening (2017) identifierar följande legitimerade sjuksköterskors kärnkompetenser: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Samtidigt har den irländska sjuksköterskeföreningen An Bord
Altranais en annorlunda beskrivning av sjuksköterskans kompetens (Leksell & Lepp 2013). Den innehåller professionell och etisk praktik, helhetssyn på vården och kunskapsintegration, interpersonella relationer, ledarskap och
vårdorganisation, professionell och personlig utveckling (a.a).
Enligt ICN:s etiska kod (Svensk Sjuksköterskeförening 2014) är etiken en av grundstenarna i omvårdnadskunskapsområdet. Kiljunen m. fl. (2017) skriver att etisk kompetens är nödvändig för sjuksköterskans förmåga att identifiera, reflektera över och lösa svåra situationer, samt bemöta äldre människor med respekt. Sjuksköterskan säkrar integritet av vårdtagarna, visar hänsyn till vårdtagarens självbestämmande och strävar efter att förstå vårdtagarens känslor och behov (a.a.). I detta arbete belyses etiken som en beståndsdel av
sjuksköterskans ledarskap och riktat mot två uppgifter. Den första uppgiften är att främja vårdtagarens integritet och den andra är att skapa ett bra etiskt och
moraliskt klimat. Det sistnämnda innebär att sjuksköterskan som ledare ska hjälpa omsorgspersonalen att bearbeta och reflektera över sina vardagliga etiskt svåra situationer. Således anser författarna att etisk kunskap är en grundläggande beståndsdel av sjuksköterskans ledarskap. Det anses också lämpligt att etisk kunskap ska ingå i beskrivningen av sjuksköterskans huvudkompetenser som det står i An Bord Altranais, sjuksköterskans kompetensbeskrivningen från Irland.
Teamarbete
Resultatet i denna studie visar att teamarbete är en nödvändig del av
sjuksköterskans ledarskap. Att arbeta på ett boende för människor med demens innebär att samarbeta i ett multiprofessionellt team. Sjuksköterskans ledarroll är avgörande för teamets uppfattning av gemensamma mål. Att ha ett tydligt gemensamt mål är viktigt för effektiv teambildning (Svedberg 2016). Med hjälp av sjuksköterskans ledarskap skapas en atmosfär av tillit och öppenhet.
Enligt Atwal och Caldwell (2006) skapar teamarbete tre huvudutmaningar för sjuksköterskor: samarbete mellan olika yrkesgrupper kräver färdigheter och flexibilitet hos sjuksköterskan, teammedlemmar kan ha olika uppfattningar om teamarbetets innehållet och att medicinska tankesättet påverkar samarbetet mellan medlemmar.
Alltså anser författarna att sjuksköterskan måste vara medveten om olika
utmaningar som finns inom teamarbete, vara flexibel och hitta balans för effektiv samverkan i teamet. Sjuksköterskans uppdrag är att vara länken inom olika professioner.
Kunskap
Evidensbaserad vård är en del av sjuksköterskans kärnkompetens (Svensk sjuksköterskeförening 2014). Enligt Nilsson Kajermo m. fl. (2014) bygger kärnkompetenserna på kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Det skapar möjlighet till personcentrerad, evidensbaserad och säkert vård, att arbeta i team, att använda informationsteknologi. Det finns olika kunskapsformer, som
kompletterar varandra (a.a.). Carper (1978) delar upp kunskaper i fyra
grundläggande kunskapsmönster: empirisk kunskap, estetisk kunskap, personlig kunskap och etisk kunskap, som en sjuksköterska bör kunna använda sig av. Det framkommer att sjuksköterskan behöver ha olika komplexa kunskaper för att arbeta inom äldreomsorg med inriktning på demens. Det stämmer överens med Kiljunen m. fl. (2017) som skriver att en kombination av teoretisk, erfarenhets- och evidensbaserad kunskap, samt medicinsk och omvårdnadskunskap är
nödvändiga i sjuksköterskans arbete inom äldrevård och och omsorg. Kiljunen m. fl. (2017) påpekar att dessa kunskaper ger förutsättningar för att kunna ta hand om akuta och kroniska patienters sjukdomar, förebygga sår, undernäring och fall, ha förmågan att hantera utmanande situationer, övervaka effekterna av läkemedel och vara medveten om möjliga läkemedelsinteraktioner.
Atwal och Caldwell (2006) skriver att det finns dominans av det medicinska perspektivet, vilket kan ge maktposition till sjuksköterskan. Enligt Marquise och Huston (2014) skapas expertmakten genom kunskap, expertis och erfarenhet. Författarna anser att evidensbaserade, medicinska och omvårdnads kunskap, erfarenhet och expertmakten bildar sjuksköterskans ledarskap. Svedberg (2016) definierar ledarskap som någon form av maktutövning. Således är sjuksköterskans kunskap anledning till dominanta position och makt. Det är viktigt att vara
KONKLUSION
Studien tyder på är att på ett boende för demenssjuka är sjuksköterskans arbete med ledarskap mycket komplext. En framgångsrik ledare bör handleda, vägleda, styra, inspirera och vara en förebild. Arbetet som sjuksköterska innefattar samtidigt även att kunna behärska och sprida medicinsk kunskap om
evidensbaserad och personcentrerad vård. Att arbeta med vård av demenssjuka betyder att det särskilt är viktigt att kunskap om sjukdomen och hur den påverkar en patients beteende innehas. Sjuksköterskans roll som ledare innebär även att kunna undervisa personal, kommunicera och möjliggöra informationsflöde. Vidare är etisk kunskap och förmågan att arbeta i ett team samt att kunna leda mycket nödvändiga i arbetet som sjuksköterska. Slutligen kommer fram det tydliga sambandet mellan vårdkvaliteten inom verksamheten och sjuksköterskans ledarskap. Alltså sjuksköterskans ledarskap kan påverka att det blir en bra
vårdmiljö som kan hjälpa till att bidra till vårdtagarens välbefinnande och livskvalitet.
FORTSATT
KUNSKAPS-UTVECKLING
OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Under 1930- och 1940-talet påbörjades forskning om ledarskap, där forskarens uppmärksamhet fokuserades på ledarens egenskaper. Personlighet, temperament och intelligens var några av dem (Yukl 2010). Idag, för att leda det dagliga arbetet, krävs det hos en bra ledare inte bara ledarens egenskaper, utan bred kompetens som inkluderar kunskap och erfarenhet. Etik tar också en viktig plats i sjuksköterskans ledarskap. Enligt Särvimäki och Stenbock-Hult (2012) beskrivs omvårdnaden som en moralisk verksamhet. Brister i etiska kunskaper kan skapa hinder i sjuksköterskans arbete med patienter som lider av demenssjukdom. Oavsett på vilken arbetsplats ledaren befinner sig, behöver hen känna till grundläggande etiska principer. Systematisk granskning och analys av etiska problem och problem kring sjuksköterskans ledarskap hjälper att undvika svåra situation i framtiden.
Vid arbetets genomförande påträffade författarna ett hinder i form av brist på vetenskapliga studier som belyser sjuksköterskans ledarroll på boende, särskilt med demensinriktning. För det flesta, hittade författarna studier som handlar om chefens ledarskap i verksamhet. Vid mer forskning, mer uppmärksamhet och utredning inom ledarskap i specialiserade områdena såsom demens, kan sjuksköterskor och vård- och omsorgspersonalen få en bättre förståelse för vad som förväntas av en god ledare. Förhoppningsvis väcker detta arbete intresse för sjuksköterskans ledarskap inom demensomsorgen som ett forskningsämne.
REFERENSER
*Albinsson L, Strang P, (2002) Staff opinions about the leadership and organisation of municipal dementia care. Health & Social Care In The Community, 10 (5), 313-322.
Atwal A, Caldwell K, (2006) Nurses’ perceptions of multidisciplinary team work in acute healthcare. International Journal of Nursing Practice, 12 (6), 359-365. *Backhaus R, Verbeek H, Rossum E, Capezuti E, Hamers J, (2018)
Baccalaureate-educated Registered Nurses in nursing homes: Experiences and opinions of administrators and nursing staff. Journal Of Advanced Nursing, 74 (1), 75-88.
*Bedin M, Droz-Mendelzweig M, Chappuis M, (2013) Caring for elders: the role of registered nurses in nursing homes. Nursing Inquiry, 20 (2), 111-120.
Boström A M, Rudman A, Ehrenberg A, Gustavsson J P, Wallin L, (2013) Factors associated with evidence-based practice among registered nurses in Sweden: national cross-sectional study. BMC Health Services Research, 13 (165). Carper B A, (1978) Fundamental Patterns of Knowing in Nursing. Advances in Nursing Science 1(1), 13–24.
CODEX: regler och riktlinjer för forskning, (2015) >http://codex.vr.se< (2018-03-25)
Edberg A, Anderson K, Orrung Wallin A, Bird M, (2015) The development of the strain in dementia care scale (SDCS). International Psychogeriatrics, 27 (12), 2017-2030.
Fransson Sellgren F, (2014) Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbete. I: Ehrenberg A, Wallin L, (Red) Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (upplaga 2:2). Lund, Studentlitteratur, 253-277.
Gudmundsson P, (2017) Skrivanvisningar för studenter vid Fakulteten för Hälsa och Samhälle. Malmö: Malmö universitet.
Gulmann N C, (2010) Gerontopsykiatri. Studentlitteratur AB, Lund. 11-133. Hälso- och sjukvårdslagen, 2017:30
*Jakobsen R, Sørlie V, (2016) Ethical challenges: Trust and Leadership in dementia care. Nursing Ethics, 23 (6), 636-645.
Kiljunen O, Välimäki T, Kankkunen P, Partanen P, (2017) Competence for older people nursing in care and nursing homes: An integrative review. International Journal of Older People Nursing, 12 (3).
Larsson M, Rundgren Å, (2010) Geriatriska sjukdomar. Studentlitteratur AB, Lund.
Leksell J, Lepp M, (red) (2013) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Liber AB, Stockholm.
Marquis B L, Huston C J, (2014) Leadership roles and management functions in nursing : theory and application. Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia, USA.
*Morgan D G, Stewart N J, D'Arcy C, Cammer A L, (2005) Creating and sustaining dementia special care units in rural nursing homes: the critical role of nursing leadership. Nursing Leadership, 18(2), 74-99.
*Nilsson K, Lundgren S, Furåker C, (2009) Registered nurses’ everyday activities in municipal health care: A study of diaries. International Journal of Nursing Practice, 15, 542-552.
Nilsson Kajermo K, Johansson E, Wallin L, (2014) Kunskapsbaserad omvårdnad - från kunskap till säker och effektiv vård. I: Ehrenberg A, Wallin L, (Red)
Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (upplaga 2:2). Lund, Studentlitteratur, 297-329.
Polit D F, Beck C T, (2014) Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice – 8 ed. Kina
*Rokstad A M M, Vatne S, Engedal K, Selbæk G, (2015) The role of leadership in the implementation of person-centred care using Dementia Care Mapping: a study in three nursing homes. Journal of Nursing Management, 23(1), 15-26. *Røsvik J, Kirkevold M, Engedal K, Brooker D, Kirkevold Ø, (2011) A model for using the VIPS framework for person-centred care for persons with dementia in nursing homes: a qualitative evaluative study. International Journal of Older People Nursing, 6(3), 227-36.
*Smythe A, Jenkins C, Galant-Miecznikowska M, Bentham P, Oyebode J, (2017) A qualitative study investigating training requirements of nurses working with people with dementia in nursing homes. Nurse education today, 50, 119-123. Socialstyrelsen, (2018) Demens. >http://www.socialstyrelsen.se/aldre/demens/< HTML (2018-03-18)
Socialstyrelsen, (2018) Vård och omsorg vid demenssjukdom: Sammanfattning med förbättringsområden.
>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20812/2018-3-1.pdf< (2018-04-17)
Socialstyrelsen, (2016) Statistik om äldre på särskilt boende.
>https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20404/2016-12-5.pdf< (2018-03-20)
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), (2018) Vår metod. >https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmeto dik.pdf< (2018-03-18)
Statistiska centralbyrån, (2015) Sveriges framtida befolkning 2015–2060: Tre miljoner fler bor i Sverige år 2060. >https://www.scb.se/sv_/Hitta-
statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningsframskrivningar/Befolkningsframskrivningar/14498 /14505/Behallare-for-Press/389899/< HTML (2018-03-18)
Svedberg L, (2016) Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Studentlitteratur AB, Lund
Svensk sjuksköterskeförening, (2014) ICN: etiska kod för sjuksköterskor.
>https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf< (2018-03-20)
Svensk sjuksköterskeförening, (2017) Ny kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
>https://www.swenurse.se/Vi-arbetar-med/Utbildning/ny-kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska/< (2018-03-20) Ternestedt B M, Norberg A, (2015) Omvårdnad ur livscykelperspektiv - identitetens betydelse. I: Friberg F, Öhlén J, (2015) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Upplaga (2:3) Pozkal, Polen, 33-67.
*Tunedal U, Fagerberg I, (2001) Sjuksköterska inom äldreomsorgen - en utmaning. Vård i Norden, 21 (2), 27-32.
WHO, (2017) Dementia. >http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs362/en/< HTML (2018-03-18)
Willman A, (2014) Hälsa och välbefinnande. I: Edberg A-K, Wijk H, (Red) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (upplaga 2:2). Lund, Studentlitteratur, 37-51.
Yukl G, (2010) Leadership in organisations. Pearson Education, Upper Saddle River, N.J.
BILAGA 1
Databassökning
CINAHL
Sökblock Nr. Ämnesord eller fritextord Antal
träffar S1 (MH "Dementia+") 43640 S2 dementia 37294 Sökblock “Demens” S3 S1 OR S2 49664 S4 (MH "Residential Facilities+") 22723 S5 nursing home 41301 Sökblock “Äldreboende” S6 S4 OR S5 45913 S7 (MH "Nurses+") 178443 S8 (MH "Nursing Role") 43567 S9 (MH "Leadership") 27124 S10 leadership 37862 S11 registered nurs* 36832 S12 nurses role 21861 Sökblock “Sjuksköterskans ledarskap” S13 S7 OR S8 OR S9 OR S10 OR S11 OR S12 251185 S14 (MH "Qualitative Studies+") 95130 S15 qualitative 97184 Sökblock “Kvalitativa studier” S16 S14 OR S15 118044
Sökning med sökblock “Demens”, “Äldreboende” “Sjuksköterskans
ledarskap”
S17 S3 AND S6 AND S13 468
Sökning med sökblock “Äldreboende”,
“Sjuksköterskans
ledarskap” och “Kvalitativa studier”
PubMed
Sökblock Nr. Ämnesord eller fritextord Antal
träffar
#1 "Dementia"[Mesh] 145673
#2 dementia 182208
Sökblock “Demens” #3 (dementia) OR "Dementia"[Mesh] 182208
#4 "Residential Facilities"[Mesh] 48713
#5 nursing home 82857
Sökblock “Äldreboende” #6 ("Residential Facilities"[Mesh]) OR
nursing home 93555 #7 "Nurses"[Mesh] 82275 #8 nurse's role 40567 #9 "Nurse's Role"[Mesh] 38460 #10 "Leadership"[Mesh] 36906 #11 registered nurse* 10184 #12 leadership 57268 Sökblock “Sjuksköterskans ledarskap” #13 ((((("Nurse's Role"[Mesh]) OR nurse's role) OR "Nurses"[Mesh]) OR "Leadership"[Mesh]) OR registered nurse*) OR leadership
171859
Sökning med sökblock “Demens”,
“Äldreboende” “Sjuksköterskans ledarskap”
#14 (((((((("Nurse's Role"[Mesh]) OR nurse's role) OR "Nurses"[Mesh]) OR "Leadership"[Mesh]) OR registered nurse*) OR leadership)) AND (("Residential
Facilities"[Mesh]) OR nursing home)) AND ((dementia) OR "Dementia"[Mesh])
SveMed+
Sökblock Nr. Ämnesord eller
fritextord Antal träffar #1 exp:"Nursing Homes" 1240 #2 nursing home 2089 #3 exp:"Nurse's Role" 544 #4 nurs* role 814 #5 exp:"Leadership" 1025 #6 leadership 1034 #7 exp:"Dementia" 1808 #8 dementia 1817 Sökblock “Demens” #9 #7 OR #8 1817 Sökblock “Sjuksköterskans ledarskap” #10 #3 OR #4 OR #5 OR #6 1819 Sökblock “Äldreboende” #11 #1 OR #2 2089
Sökning med sökblock “Demens”, “Äldreboende” “Sjuksköterskans
ledarskap”
#12 #9 AND #10 AND #11 13
Sökning med sökblock “Äldreboende” och “Sjuksköterskans ledarskap”
BILAGA 2
MODIFIERAD SBU:S GRANSKNINGSMALL
Författare: ____________________________________ År: _________ Artikelnummer: __________
1.Syfte Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a)Utgår studien från en väldefinierad
problemformulering/frågeställning?
2. Urval Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a)Är urvalet relevant? b)Är urvalsförfarandet tydligt beskriven? c)Är kontexten tydligt beskriven? d) Finns relevant etisk resonemang? e)Är relationen forskare/urval tydligt
beskriven?
3. Datainsamling Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a)Är datainsamlingen tydligt beskriven? b)Är datainsamlingen relevant? c)Råder datamättnad? d)Har forskaren hanterat sin egen
förförståelse i relation till datainsamlingen?
4. Analys Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Är analysen tydligt beskriven? b) Är analysförfarandet relevant i relation
till datainsamlingsmetoden? c) Råder analysmättnad? d) Har forskaren hanterat sin egen
förförståelse i relation till analysen?
5. Resultat Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Är resultatet relevant? b) Är resultatet logiskt? c) Är resultatet begripligt och tydligt
beskrivet? d) Redovisas resultatet i förhållande till en
teoretisk referensram? e) Genereras hypotes/teori/modell? f) Är resultatet överförbart till ett liknande
sammanhang (kontext)? g) Är resultatet överförbart till ett annat
sammanhang (kontext)?
6. Etiska övervägande Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Är studierna godkända av en etikprövningsnämnd? b) Uppfyllas konfidentialitetskravet? c) Uppfyllas nyttjandekravet? d) Uppfyllas samtyckeskravet? e) Uppfyllas informationskravet?
