Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poängUngdomar, yrken och status
- ur ett genusperspektiv
Youth, occupations and status
- from a gender perspective
Katia Olin
Studie- och yrkesvägledarexamen 120p
Sammanfattning
Det övergripande syftet med min examensuppsats (som slutlig produkt) är att öka kunskap kring genus samt att inspirera till läsarens vidare fördjupning i genusfrågor. Som blivande studie- och yrkesvägledare tycker jag att det är extra viktigt att vara medveten om genus och dess påverkan då jag ska vägleda varje sökande utifrån hans/hennes individualitet. Att vara medveten om genus gör mig uppmärksam på de föreställningar kring genus som jag själv har och hjälper mig således i mitt professionella förhållningssätt.
Syftet med detta examensarbete är att ur ett genusperspektiv beskriva hur ungdomar ser på olika yrken, med särskild fokus på genus och status. Syftet har brutits upp i ett antal
frågeställningar och en stor tyngd har lagts på att beskriva skillnader mellan könen.
Den tidigare forskning som uppsatsen behandlar är avhandlingen Yrke, status och genus av Ylva Ulfsdotter Eriksson, fil. dr. på sociologiska institutionen i Göteborg, samt De kallar oss
unga (2003), en attityd- och värderingsstudie genomförd av Ungdomsstyrelsen på uppdrag av
regeringen.
Examensarbetet bygger dessutom på tre genusteoretiska perspektiv. Dessa teoretiska perspektiv är Genussystemet av Yvonne Hirdman, boken Det andra könet av Simone de Beauvoir samt Könsmärkningsprocessen av Hanna Westberg-Wolgemuth.
Metoden som har använts är empirisk och omfattar en enkätstudie som genomförts i
gymnasiets årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet. 64 elever har fyllt i enkäten, varav 40 tjejer (62,5 %) och 24 (37,5 %) killar.
Resultaten visar att yrkenas status överensstämmer med tidigare studier. De yrken som värderades ha högst status är så gott som helt mansdominerade. När respondenterna får ange status som de anser att yrken borde ha i samhället tenderar de till att uppvärdera yrkenas status. Respondenternas värderingar kring yrkens genus speglar verklighetens siffror då statistiken kring yrkens könssammansättning i stor grad överensstämmer med
respondenternas värderingar. Respondenternas värderingar kring vilka yrken som är bra respektive inte bra för en ung kvinna och en ung man visar att genuspåverkan i svaren är stor. Yrkets genus är av största betydelse gällande om det anses vara bra/inte bra för en ung kvinna/ung man. Det är främst kvinnodominerad yrken som anses vara bra för en ung kvinna samt mansdominerade för en ung man. Flertalet av de yrken som anses vara bra för en ung kvinna återfinns i de yrken som inte anses vara bra för en ung man och vice versa.
I den avslutande diskussionen reflekterar jag över förhållandet arbetsliv – familjeliv som är av stor vikt för den könssegregerade arbetsmarknaden och samhället, samt ger min bild av
Förord
Att genomföra detta arbete har varit en resa, stundtals besvärlig pga. mycket ensamarbete, men mest inspirerande och lärorikt tack vara all innehållsrik och intressant litteratur som jag har läst och begrundat. Mitt uppsatsarbete har gett mig nya insikter och kommer att hjälpa mig i min kommande profession som studie- och yrkesvägledare. Jag hoppas att innehållet i denna uppsats kommer att medvetandegöra genusproblematiken för andra och inspirera till vidare fördjupning i genusfrågor.
Jag riktar mitt tack till:
Min familj som har fått stå ut med ett mer eller mindre kaotiskt hem under två månader belamrat med böcker, papper och genusdiskussioner!
Min man Tobias, min mamma Agneta och mina systrar Mercedes och Lizasom korrekturläst min uppsats.
Gymnasielärare Anders Hübel som så frikostigt lät mig använda sin lektionstid för genomförandet av enkäterna.
Ann-Marie Jägryd, utbildningssamordnare på Campus Varberg, som gav mig en introduktion till SPSS.
Alla medverkande elever som tålmodigt och med gott resultat fyllt i enkäten.
Ylva Ulfsdotter Eriksson, fil. dr. verksam vid sociologiska institutionen på Göteborgs
universitet samt författare till avhandlingen, Yrke, status och genus (2006) som vänligt svarat på mina (mail och) frågor.
Min handledare James Dresch, som har bistått med klargöranden och svar på mina (många) frågor!
Innehåll
1 Inledning
7
1.1 Historik
8
1.2 Utbildnings- och yrkesval
9
1.3 Arbetsmarknaden idag
10
1.4 Yrkesbeteckningar
2 Syfte och problemformuleringar
12
2.1 Syfte
12
2.1.1 Problemformuleringar
3 Teoretiska perspektiv
13
3.1 Genus
13
3.1.1 Status
14
3.2 Simone de Beauvoir
14
3.3 Genussystemet
15
3.4 Könsmärkningsprocessen
16
4 Tidigare forskning/undersökningar
19
4.1 Yrke, status och genus
19
4.1.1 Status
19
4.1.2 Kriterier på status
20
4.1.3 Inflytande i samhället
20
4.1.4 Fysisk och psykisk ansträngning
20
4.1.5 Skillnader i uppfattningar
21
4.1.6 Det lämpliga yrket
21
4.1.7 Sammanfattning
21
4.2 De kallar oss unga
22
5 Metodbeskrivning
23
5.1 Metod
23
5.1.1 Urvalsgrupp
23
5.1.2 Genomförande
23
5.2 Validitet och reliabilitet
24
5.3 Avgränsningar
24
6 Resultat
25
6.1 Resultatredovisning
25
6.3.2 Jämförelse mellan rangordningarna fråga 1 och 2
27
6.3.3 Jämförelse mellan könen, fråga 1
27
6.3.4 Jämförelse mellan könen, fråga 2
28
6.4 Fråga 3
30
6.4.1 Påståenden för yrkets status
30
6.4.2 Jämförelse mellan könen
31
6.5 Fråga 4 och 5
32
6.6 Fråga 6
33
6.7 Fråga 7
34
6.7.1 Jämförelse mellan könen
34
6.8 Fråga 8
35
6.8.1 Jämförelse mellan könen
35
6.9 Fråga 9
36
6.9.1 Jämförelse mellan könen
36
6.10 Fråga 10
37
6.10.1 Jämförelse mellan könen
37
6.11 Fråga 11 Yrkens genus
38
6.12 Fråga 12
39
6.12.1 Jämförelse mellan könen
39
6.13 Fråga 13
40
6.13.1 Jämförelse med fråga 1, tabell 6.3
40
6.13.2 Jämförelse mellan könen
42
6.14 Fråga 14
43
6.14.1 Jämförelse mellan könen
44
6.15 Fråga 15
45
6.15.1 Jämförelse mellan könen
46
7 Analys och diskussion
47
7.1 Sammanfattning av resultaten
47
7.1.1 Vilken vikt lägger ungdomar vid begreppet status
47
när de värderar olika yrken?
7.1.2 Vilken vikt lägger ungdomar vid begreppet genus
48
när de värderar olika yrken?
7.1.3 Hur är korrelationen mellan ungdomars värderingar 49
av yrkens status och genus?
7.1.4 Vad är av vikt för ungdomar när det gäller arbete
49
och vilka kopplingar kan göras till status och genus.
7.2 Yrken, status och genus
50
7.2.1 Status
50
7.2.2 Påståenden/kriterier för yrkets status
51
7.2.3 Inflytande i samhället
51
7.2.4 Det lämpliga yrket
51
7.2.5 Sammanfattning
51
7.4 Analys och diskussion utifrån de teoretiska perspektiven
53
7.4.1 Status i samhället
53
7.4.2 Faktorer viktiga för yrkets status
53
7.4.3 Könsmärkning av yrken
54
7.4.4 Bra och inte bra yrken för en ung kvinna
54
respektive en ung man
7.4.5 Yrken som ungdomar kan tänka sig att arbeta inom
56
7.4.6 Faktorer som är viktiga för ett bra yrke, och
57
ett bra arbete
8 Avslutande diskussion
58
8.1 Genusperspektiv i vägledningen
60
9 Framtida forskning
61
10 Referenser
62
1 Inledning
Som individ har jag alltid varit medveten om förekomsten av ojämlikhet och ojämställdhet i samhället. Under det senaste året har jag mer och mer fått upp ögonen för genusfrågor och problematiken kring de samhälleliga kollektiva föreställningarna kring kön som kategoriserar vad som är manligt och kvinnligt, det som anses som ”normalt” för ettdera könet. Tidigare har jag på grund av okunskap inte reflekterat så mycket över vad som anses vara manligt och kvinnligt (och varför) och därför mer eller mindre accepterat olikheterna. Jag kommer ihåg ett tillfälle då min ena syster planerade att köpa en docka i födelsedagspresent till vår systerson. Tanken från hennes sida var att bryta könsmönster medan jag funderade över varför hon inte kunde köpa något som pojken villeha? (Pojken leker nu gärna med både dockor och robotar). Nu har jag mina ”genusglasögon” på mig för jämnan vilket hjälper mig att uppmärksamma genusproblematiken i det vardagliga livet.
Under kurs 7, vårterminen 2005 på studie- och yrkesvägledarprogrammet, användes rapporten Den könsuppdelade arbetsmarknaden (SOU 2004:43) som kurslitteratur. Rapportens innehåll påverkade mig starkt och jag fick upp ögonen för genusfrågor, både övergripande ur en samhällsnivå men även kring väsentliga genusfrågor för studie- och yrkesvägledning.
Som sista kurs på vårterminen valde jag att läsa kursen ”Jämställdhet och mångfald i arbetslivet” på Halmstad Högskola. I denna kurs behandlade vi olika avhandlingar och utredningar med genusperspektiv, exempelvis den nya SOU rapporten Makt att forma
samhället och sitt eget liv (SOU 2005:66) samt Kvinnor och män märks (1996) av Hanna
Westberg-Wolgemuth. Mitt intresse för könssegregeringen på arbetsmarknaden växte.
Efter en studietermin fullspäckad med genuslitteratur kände jag att jag hade en bra grund att stå på inför mitt kommande uppsatsarbete. Att min uppsats skulle genomföras ur ett
genusperspektiv blev mer och mer självklart.
I mitt framtida yrke som studie- och yrkesvägledare kommer jag (troligtvis och
förhoppningsvis) att arbeta mycket med ungdomar och deras val och väljande. Jag bestämde mig för att på något sätt behandla hur ungdomar ser på yrken ur ett genusperspektiv.
När jag började söka efter tidigare forskning fann jag avhandlingen Yrken, status och genus (2006) av Ylva Ulfsdotter Eriksson. Jag blev mycket inspirerad av hennes arbete och bestämde mig för att i min uppsats delvis göra en jämförelse och se om resultaten kring ungdomars värderingar kring yrken och status skilde sig från de resultat hon fått fram i sin avhandling, eftersom avhandlingen inte behandlar ungdomar som en enskild grupp.
1.1 Historik
Forskning visar att dagens arbetsmarknad är könssegregerad (SOU 2005:66, Ulfsdotter Eriksson, 2006, m. fl.). En förklaring är att kvinnor aldrig tilläts att delta på samma villkor som män när den moderna arbetsmarknaden etablerades. 1900- talets första hälft präglades av utestängning och negativ särbehandling för kvinnor genom bl.a. restriktioner i
utbildningsmöjligheter, direkt utestängning från flera delar av arbetsmarknaden och speciella arbetsförbud1 . Dessa restriktioner ledde till att kvinnorna blev inlåsta i bestämda yrkesroller. Kvinnornas yrkesområden (som t.ex. vård och omsorg) kunde ses som en naturlig förlängning av arbetet i hem och familj. Kvinnorna kom att arbeta i yrken med en tydlig omsorgsprägel. Männens möjligheter till fria yrkesval blev också begränsade men med den stora skillnaden att det för männen inte fanns några förbud att inneha de yrken de önskade (SOU 2004:43). Det var inte ovanligt att kvinnor och män hade olika lön för lika arbete. Riksdagen beslutade att lönerna för kvinnor inom folkskolläraryrket (1906) och postexpeditöryrket (1909) inte behövde ligga på samma nivå som männens. Att kvinnor skulle ha lägre lön motiverades ofta med att en kvinnas lön sågs som en komplementlön eftersom det var mannen som hade rollen som familjeförsörjare. En ogift kvinna hade ofta en familj bakom sig och behövde inte så hög lön (Wikander, 1992).
Den patriarkala strukturen, som genom särbehandlingar och förbud gav kvinnor ett begränsat utrymme både i arbetslivet och i samhället, kom att prägla den moderna
arbetsmarknadens framväxt (SOU 2004:43). Orsakerna till könssegregeringens uppkomst kan även kopplas till den genusordning2 som under lång tid format arbets- och familjelivet för kvinnor och män (Gonäs, Lindgren & Bildt, 2001).
Under 1960-70 talen kom kvinnor att allt mer söka sig ut på arbetsmarknaden i samband med den svenska välfärdsstatens utbyggnad, som medförde stora behov av arbetskraft inom den offentliga sektorn. Tvåförsörjarfamiljen beslutades även att göras som norm i landet av SAP (Svenska arbetarpartiet) och LO. 1970 lönearbetade 59 % av de svenska kvinnorna, en siffra som ökade till 75 % 1985. Dessa reformer bröt det traditionsenliga isärhållandet av könen där män uppehöll sig på den offentliga arenan och kvinnor i den privata sfären. Den isärhållande principen kom istället till uttryck genom den könssegregerade arbetsmarknaden. (Ulfsdotter Eriksson, 2006) Grunden lades till en ny dikotomi: mellan en manlig och en kvinnlig arbetsmarknad (Hirdman i SOU 1990:44)
1.2 Utbildnings- och yrkesval
Sedan 1970- talet har kvinnors rätt till arbete och möjlighet att försörja sig på samma sätt som män varit en viktig del i den svenska jämställdhetspolitiken. I dag finns det inga formella hinder kvar när det gäller utbildning och arbete för bägge könen. Kvinnor och män kan utbilda sig och inneha alla typer av yrken på den svenska arbetsmarknaden. Det finns dock informella hinder, hinder i samhällets genusordning som gör att män inte söker sig till förskolan, att elever som inte gör traditionella val möter motstånd osv. (SOU 2005:66). Skillnaderna är stora mellan män och kvinnors utbildningsval och yrken samt lön. Kvinnor återfinns som regel inom skola, vård och omsorg på arbetsmarknaden medan män
huvudsakligen arbetar med tillverkning och teknik (SOU 2004:43) Ibland förklaras denna uppdelning utifrån föreställningar om könens naturliga olikhet, som att kvinnor är mer omsorgs- och relationsinriktade medan män är mer praktiskt och tekniskt inriktade. I andra förklaringar påvisas snarare att genusarbetsdelningen är ett resultat av ojämlikhet och dominans (Ulfsdotter Eriksson, 2006).
När man tittar på könsfördelningen i gymnasiets olika program framgår en obalans som bidragit till och fortfarande bidrar till att könssegregeringen på arbetsmarknaden upprätthålls. Andelen elever som byter program efter första året på gymnasieskolan är störst på de mest könsspecifika programmen. Siffrorna för avhopp är större när flickor väljer traditionella pojkprogram än när pojkar väljer traditionella flickprogram. Även lärarnas
könssammansättning på de könsmärkta programmen präglas av en stark intern könssegregering (SOU 2004:43).
Såväl som i arbetsmarknaden som inom högre utbildning finns det ett klart mönster av könssegregering. Män studerar i allmänhet mer tekniska och naturvetenskapliga ämnen på universitet/högskola och kvinnorna dominerar humaniora och vårdutbildningar. ”Ur vetenskaplig synvinkel finns det mycket små skillnader mellan könen men på samhällelig norm anses män mer lämpade för matematik och teknik medan kvinnor anses vara duktigare när det gäller verbal förmåga” (SOU 2004:43, s. 393). Kvinnors andel inom det
mansdominerade fältet när det gäller högre utbildning har dock ökat på senare år (SOU 2005:66).
1.3 Arbetsmarknaden idag
Den nuvarande segregeringen på arbetsmarknaden innehåller flera dimensioner: horisontell, vertikal och intern könssegregering (SOU 2004:43).
Den horisontella könssegregeringen handlar om att män och kvinnor innehar olika yrken, arbetar på olika arbetsplatser och inom olika branscher och organisationer (SOU 2004:43). Exempel på sådana segregerade branscher/yrkesområden är vård- och omsorgspersonal där 88 % var kvinnor, samt ingenjörer och tekniker där 83 % var män ( år 2004, www.scb.se). Den vertikala könssegregeringen handlar om hur olika långt män och kvinnor når i sina respektive karriärer. Kvinnor är underrepresenterade på höga poster främst inom den privata och statliga marknaden (SOU 2004:43). Studier har bland annat visat att det ställs högre krav på kvinnor än på män när det gäller avancemang och befordran (SOU 2005:66).
Den interna könssegregeringen innebär att män och kvinnor med samma yrke tilldelas olika arbetsuppgifter eller har valt olika inriktningar i sitt yrke. Trots att yrket har en jämn
fördelning mellan könen kan det ändå vara kraftigt könssegregerat. Ett exempel på denna interna segregation är yrkeslärarna på gymnasiet där kvinnorna inom bygg, industri och fordon är kraftigt underrepresenterade samt inom läkaryrket där könsskillnaderna mellan läkares specialistområden är stora (SOU 2004:43). I föreliggande uppsats kommer jag att koncentrera mig till den vanligaste formen dvs. den horisontella könssegregeringen som innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher och innehar olika yrken.
Män har i regel högre lön än kvinnor inom såväl samma yrke som i olika yrken. De största löneskillnaderna mellan kvinnor och män finns i yrken som är numerärt1 jämställda samt inom de mansdominerade yrkena. Det finns även antaganden om att kvinnors insatser och yrkesområden värderas lägre än männens. En förklaring kan vara att kvinnors insatser värderas lägre som ett resultat av dominansförhållanden mellan könen2 (Ulfsdotter Eriksson, 2006).
1.4 Yrkesbeteckningar
Det finns yrkesbeteckningar som är könsbundna. Dessa ger tydliga signaler om vilket kön som förväntas arbeta inom dessa yrken, som t.ex. sjuksköterska och brandman. Under senare delen av 1900- talet har det dock funnits en strävan efter att samma ord ska användas för kvinnor och män. Det var tidigare mer vanligt med parallella yrkesbeteckningar där ordens ändelser signalerar kön som dansör/dansös, frisör/frisörska. Nuförtiden används samma ord för båda könen dvs. dansör, frisör osv. Flertalet av dagens yrkesbeteckningar anses vara
könsneutrala då de är gemensamma för bägge könen trots att de är bildade utifrån ett maskulint ordbildningsmönster. Att använda kvinnliga yrkesbeteckningar om män tillhör undantagen. Barnmorska och sjuksköterska är två yrkesbeteckningar som kommit att användas för män. Debatten om huruvida manliga sjuksköterskor skulle kallas för
sjuksköterska påbörjades på 60-talet. Det blev starka protester och omfattande debatter när män skulle betecknas med den feminina yrkesbeteckningen sjuksköterska. De manliga yrkesbeteckningarna som kvinnor kommit att tituleras med (lärare, direktör) anammades däremot utan diskussion1 (Edlund i SOU 2004:43).
2 Syfte och problemformuleringar
2.1 Syfte
Syftet med mitt examensarbete är att ur ett genusperspektiv beskriva hur ungdomar på samhällsprogrammet värderar olika yrken, med särskild fokus på genus och status.
2.2 Problemformuleringar
• Vilken vikt lägger ungdomar vid begreppet status när de värderar olika yrken?
• Vilken vikt lägger ungdomar vid begreppet genus när de värderar olika yrken?
• Hur är korrelationen mellan ungdomars värderingar av yrkens status och genus?
• Vad är av vikt för ungdomar när det gäller arbete och vilka kopplingar kan göras till status och genus?
• Med utgångspunkt ifrån föregående problemformuleringar: Vilka skillnader mellan könen kan skönjas?
3 Teoretiska perspektiv
Jag väljer att utgå ifrån det konstruktivistiska perspektivet på kön vilket innebär att könet ses som socialt-, kulturellt-, historiskt konstruerat och föränderligt, något som aktivt produceras och reproduceras. Jag använder mig således av begreppet genus. Kön är inte något som är, det är något som blir.
Som teorier har jag valt att använda Yvonne Hirdmans teorier kring genussystemet, Simone de Beauvoirs bok Det andra könet (1999, 2002, skriven 1949) samt könsmärkningsprocessen (Kvinnor och män märks, 1996) av Hanna Westberg - Wolgemuth. Simone de Beuvoirs tankar i boken Det andra könet (1999,2002) ser jag som en grund till synen på könet som social konstruktion. Boken väckte även en feministisk medvetenhet och har varit en stor inspiration för feministisk teoribildning (Eva Gothlin, förordet i Det andra könet, 2002). Hirdmans teori kring genussystemet är starkt inspirerad av Beauvoirs tankar (enligt min mening) och är även relevant för min uppsats då genussystemet kan ses som en
grundläggande ordning i samhället. Könsmärkningsprocessen enligt Westberg-Wolgemuth är en teori som både behandlar individens socialisation men även hur en könsmärkning av yrken går till. Denna teori tillsammans med de övriga ger mig en bra grund för mitt
genusperspektiv.
3.1 Genus
Ordet genus är latin och betyder slag, sort, släkte, kön. På 80-talet började ordet gender figurera flitigt i den feministiska forskningen. För att översätta begreppet gender ”togs” ordet genus i bruk av de svenska ”kvinnoforskarna” av nationalistiska skäl (”varför ett nytt engelskt ord?” (Hirdman, 2001 s. 12))men även för att ordet var ”tomt - och därmed fyllt av löften om oanade förståelser och möjligheter” (Hirdman, 2001, s. 12).
Begreppet genus används för att beskriva kollektiva föreställningar om kön och könets betydelse. Dessa föreställningar, våra uppfattningar om kön och genus, skapas och återskapas ständigt genom vad människor säger och gör och vad vi tänker om oss själva och andra. Begreppet genus används t.ex. i samhällsvetenskaplig forskning när man vill beskriva en rad socialt, kulturellt och historiskt förankrade föreställningar och normer som har med kön att göra. Innehållet och innebörden i dessa föreställningar och normer förändras över tid och ser olika ut i olika sociala och kulturella sammanhang. Vi använder dessa föreställningar och normer i vårt samhälle när det gäller kategorisering och ordningsprinciper i många
till ekonomiska förhållanden och politiska värderingar. Genus kan följaktningsvis användas till att förklara och förstå olika mönster och strukturer i samhället (Gannerud, 2003).
3.1.1 Status
En definition av ordet status kan beskrivas som en benämning på en grupps ställning i samhället eller en persons ställning i en grupp (www.ne.se).
Ulfsdotter Eriksson (2006) beskriver två komponenter som uppfattningar om yrkesstatus består av. Dessa två komponenter är kunskap respektive värdering. Med kunskap menar författaren de erfarenheter och den position som individen har. Kunskap ligger även till grund för värderingskomponenten då våra värderingar till en del bygger på den kunskap vi innehar. Begreppet status är av central betydelse i föreliggande examensarbete och kan definieras som yrkesstatus då det används främst i relation till yrken för att beskriva hur respondenterna uppfattar olika yrkens ställning i samhället.
3.2 Simone de Beauvoir
Det andra könet (1999, 2002) var en uppmärksammad bok som gavs ut 1949 i Frankrike av
författaren och filosofen Simone de Beauvoir. Boken är uppdelad i två delar. I första delen analyserar Beauvoir olika dominerande teorier om kvinnor som rådde under 1940-talet och ger en omfattande historisk beskrivning över kvinnors liv och villkor. Hon analyserar även olika myter om kvinnor som följt samhällen genom tiderna. I andra delen beskriver och analyserar Beauvoir kvinnans utveckling från barndom till ålderdom. Hon skriver om hur den lilla flickan formas till att som kvinna bli objektet/den andre och pojken till att bli
subjektet/den ene. Beauvoir menar att den lilla flickan spontant ser sig som subjektet men upptäcker under sin uppväxt, och att det blir tydligare ju äldre hon blir, att hon är ”den andre”. I del 2 redogör Beauvoir även för sina tankar kring den självständiga och oberoende kvinnan. Med hjälp av begreppen subjekt/objekt och den ene/den andre beskriver Beauvoir
förhållandet mellan könen. Genom ett historiskt perspektiv redogör Beauvoir för hur kvinnans roll som ”den andre” skapats genom tiderna utifrån herre-slav dialektiken. Hon beskriver hur mannen från mänsklighetens begynnelse har satt kvinnan i en underordnad position vilket innebar att mannen blev subjektet och kvinna objektet. Som ”den andre” är kvinnans möjligheter begränsade genom lagar men även genom andras föreställningar kring hur en kvinna är och bör vara. Beauvoir menar att mannen ses som människa1 och neutral, mänskligheten är maskulin, medan kvinnan ses först och främst som könsvarelse. ”Hon
definieras och differentieras i förhållande till mannen och inte han i förhållande till henne. Hon är den oväsentliga gentemot den väsentlige. ”Han är Subjektet, det Absoluta – hon är det Andra” (Beauvoir, 1999, s. 12).
Det klassiska citatet ”Man föds inte till kvinna, man blir det” (Beauvoir, 1999, s. 162) belyser1 Beauvoirs tankar kring könet som social konstruktion. Beauvoir skriver att kvinnan är en produkt av civilisationen och menar att ”Kvinnan är varken bestämd av sina hormoner eller av några mystiska instinkter, utan av det sätt på vilket hon via främmande medvetande uppfattar sin kropp och sitt förhållande till världen” (Beauvoir, 2002, s. 834).
3.3 Genussystemet
2Yvonne Hirdman introducerade begreppet genussystem i Sverige på 1980-talet. Begreppet används ofta i jämställdhetssammanhang för att förklara maktskillnader mellan män och kvinnor. Genussystemet består av föreställningar och åsikter om hur relationen mellan kvinnor och män bör vara, vad som är manligt och kvinnligt och vilka arbetsuppgifter respektive kön bör ha. Genussystemets princip kan ses som en grundläggande ordning i samhället och grunden för många sociala, politiska och ekonomiska ordningar (Amundsdotter & Gillberg, 2001).
Genussystemet beskrivs av Hirdman (2001) som uppbyggd av två principer, segregering och
hierarki. Segregeringsprincipen innebär att individer och organisationer medvetet eller omedvetet strävar efter att hålla män och kvinnor (manlighet/kvinnlighet) åtskilda, då män och kvinnor ses som olika och ibland som motsatspar, en dikotomi. Det som hålls isär och definieras i relation till varandra kan inte uppfattas som jämlikt. Hierarkin innebär att män och manlighet och det som män gör värderas högre än kvinnor, kvinnlighet och det som kvinnor gör. I denna hierarkiska ordning är mannen norm och kvinnan underställd mannen (Hirdman, 2001). Hirdman menar (Amundsdotter & Gillberg, 2001) att mäns dominans startar redan i förskolan och klassrummen där pojkar tar mer plats än flickor. Detta är något som vi vant oss vid vilket leder till att mönster och relationer som genussystemet skapat finns i oss, formar oss och förs vidare genom normer och värderingar som uttrycks i olika kulturer i samhället t.ex. företag, skolor etc.
Relationen, dvs. segregeringen, mellan kvinnor och män i genussystemet beskrivs genom begreppet genuskontrakt. Genuskontraktet är en kulturell ordning som finns i varje samhälle
1enligt min mening
2Begreppen genussystem och genusordning används ofta synonymt med varandra. När jag refererar till
och tid. Detta kan ses som ett kontrakt av olika rättigheter och skyldigheter som åligger män och kvinnor. Kontraktet kan beskrivas utifrån tre samverkande nivåer:
• Det abstrakta genuskontraktet: olika samhällens arketypiska1, mytiska, religiösa, vetenskapliga föreställningar om man och kvinna, dvs. föreställningar om hur män och kvinnor är, bör eller ska vara. (SOU 1990:44).
• Det konkreta genuskontraktet, som återfinns på en social institutionell nivå (i arbetet, politiken, kulturen) (SOU 1990:44). ”Det handlar om en slags regelnivå som sörjer för sortering till arbete inom och utom hemmet”(Ulfsdotter Eriksson, 2006, s. 47).
• Kontraktet på individnivå, parets kontrakt. Detta kontrakt innefattar människors socialisation till man/pojke och flicka/kvinna. På denna nivå uttrycks genus i vårt dagliga liv som kvinnor och män, pojkar och flickor. Människor klär sig på olika vis och har olika färger på sina kläder beroende på sitt kön. Även leksaker för barn skiljer sig åt beroende på om barnet är en flicka eller pojke (Ulfsdotter Eriksson, 2006).
3.4 Könsmärkningsprocessen:
Processen som gör ett yrke till ett typiskt kvinnoyrke respektive ett typiskt mansyrke. I kvinnors och mäns föreställningsvärld finns egenskaper och arbetsuppgifter/yrken som förknippas med kvinnor eller män. När liknande föreställningar delas av många, de blir kollektiva, är det ett utfall av könsmärkningsprocessen. Dessa föreställningar finns som normer i samhället och är så pass integrerade i kulturen att de uppfattas som naturliga.
Förhållandena kan förändras med tiden och de förändringar som sker äger sällan (eller aldrig) rum av en slump. Kunskapen om hur denna könsmärkning av arbetsuppgifter och yrken konstrueras är ett led i identifieringen av de mekanismer som återskapar segregering (Westberg-Wohlgemuth 1996).
Westberg-Wohlgemuth har som en del i sin avhandling Kvinnor och män märks (1996) genomfört en enkätundersökning om kön kopplat till egenskaper/kvalifikationer. Genom stöd av tidigare forskning har hon tagit fram egenskaper/kvalifikationer som kan kopplas till arbete och associeras med ett speciellt kön. Flera egenskaper/kvalifikationer är starkt förknippade med kön och det framgår tydligt att det existerar bestämda föreställningar om att
”Denna könsmärkningsprocess sker ofta genom att egenskaper kopplas samman med kön och sedan kopplas (köns)egenskaper samman med arbetsuppgifter” (Westberg-Wolgemuth i Gonäs, Lindgren & Bildt, 2001, s. 85).
Westberg-Wolgemuth (1996) förklarar könsmärkningsprocessen genom olika faktorer som i samspel med varandra leder fram till att arbetsuppgifter och yrken associeras med ett bestämt kön. Se figur 1.
Figur 1 Könsmärkningsprocessen
Samhälle Historia, tradition, kultur, vanor, normer
Socialisation Personer som är betydelsefulla för individen Fostran, utbildning medveten/ immanent Redskap/Mekanismer Biologiskt kön, socialt kön Föreställningar Arbetsdelning Arbetsorganisation Makt-status-lön Könsmärkning av arbetsuppgifter/yrke Institutioner Familj, skola, organisationer media
Författaren ser könsmärkningen kopplad till socialisationsprocessen. En ständigt pågående process som formar människan genom ”normer, värderingar, vedertagna mönster i samhället, fostran i familjen och skolan, allt individen lärt av tidigare erfarenheter, inklusive de
kunskaper han/hon tagit till sig samt det som pågår i den aktuella situationen” (Westberg-Wolgemuth, 1996, s. 161).
Enligt Westberg-Wohlgemuth (1996) består socialisationsprocessen av två delar: medveten fostran och immanent pedagogik. Den immanenta pedagogiken avser den osynliga påverkan som människan utsätts för i familjen och i samhället överlag. Författaren menar att kön i skolan och klassrummen är djupt närvarande genom den immanenta pedagogiken och
påverkar individen. Barn fostras till de dominansförhållanden som finns mellan olika grupper i samhället, däribland kön. Vidare påpekar författaren att kön (som social struktur) kan urskiljas i klassrummet genom dominansmönster där pojkarna dominerar1. Hon menar också att lärarna agerar utifrån att de är påverkade av könets hela symbolsystem vilket visar sig i deras behandling av eleverna genom att de reagerar olika beroende på elevens kön. Socialisationsprocessen är olika för kvinnor och män. Kvinnor och män utvecklar således olika förhållningssätt vilket leder till att människan utvecklar olika egenskaper/kvalifikationer som även påverkar individens föreställningsvärld som i sin tur leder till att vissa
egenskaper/kvalifikationer kopplas till kvinnlighet respektive manlighet. På ett liknande sätt sker också en könsmärkning av arbetsuppgifter/yrken. Denna märkning förändras med variationer i tid och rum genom att samhälle, institutioner och människor överför de föreställningar som styr vilket kön en viss arbetsuppgift/yrke ska förknippas med .
Med redskap/mekanismer menar Westberg-Wohlgemuth (1996) något som med vars hjälp påverkan sker och med stöd av den immanenta pedagogiken. Dessa redskap utgörs t.ex. av biologiskt och socialt kön, status, hög lön och tillgång till makt och inflytande. Detta ligger till grund för och hör till de osynliga påverkansmekanismerna i arbetsdelning,
arbetsorganisation och arbetsmiljö som därigenom också blir redskap i påverkansprocessen. ”Alla dessa redskap bärs upp av och genomsyrar samhällets normer, traditioner, historiska förhållanden, kulturella mönster etc” (Westberg-Wohlgemuth, 1996 s. 162)
4 Tidigare undersökningar
Under detta kapitel behandlas avhandlingen Yrke, status och genus (Ulfsdotter Eriksson, 2006) samt attityd- och värderingsstudien De kallar oss unga (Ungdomsstyrelsen, 2003). Då jag har valt att göra en djupare jämförelse av mina resultat med resultat ur Yrke status och
genus (Ulfsdotter Eriksson, 2006) kommer jag att beskriva avhandlingens resultat relativt
ingående för att underlätta läsarens förförståelse vid den kommande analysen.
Attityd- och värderingsstudien De kallar oss unga (Ungdomsstyrelsen, 2003) behandlar ungdomars attityder och värderingar kring olika ämnen. Jag tar upp de resultat kring arbete som är jämförbara med mina resultat och som är av relevans för min analys.
4.1 Yrke status och genus
Ylva Ulfsdotter Eriksson har i sin avhandling Yrke, status och genus (2006) undersökt relationen mellan yrkesstatus och genus med avsikt att ”belysa och tolka uppfattningar om yrkesstatus såsom de uttrycks genom bedömningar av yrkens status, i samtal om yrkesstatus och i yrkesbeskrivningar samt att vidare relatera dessa till föreställningar om genus och klass” (Ulfsdotter Eriksson, 2006, s. 16). Som metod har hon använt sig av en enkätundersökning, gruppintervjuer, sk. forskargrupper, samt analyser av arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) yrkesbeskrivningar. I enkäten fick respondenterna ta del av sammanlagt 100 yrken. Författaren koncentrerar sig dock i sin avhandling på 20 yrken som alla respondenter hade gemensamt. Ulfsdotter Eriksson (2006) påpekar att det finns en skevhet när det gäller könssammansättning samt utbildningsnivå för de 20 yrkena (se bilaga A). Fem är kvinnodominerade, fem är numerärt jämställda och tio är dominerade av män. Sex av de mansdominerade yrkena kräver högre utbildning men bara ett av de kvinnodominerade yrkena. Urvalet av de 20 yrkena baserades på tidigare studier.
Respondenterna i enkäten fick svara på frågor om yrken och status. De fick dels ange yrkens status i samhället samt den status de ansåg att yrkena borde ha (se bilaga B). De fick även svara på frågor kring kriterier på status, yrkens inflytande i samhället, yrkens fysiska respektive psykiska ansträngning samt lämpliga yrken för unga kvinnor och män. Kopplingar har gjorts mellan svaren och rangordningarna kring status. Nedan följer kortfattat resultaten:
4.1.1 Status
När det gäller yrkens status i samhället är dominansen av mansyrken i den övre delen av rangordningen stor. Sjuksköterskeyrket, som återfinns på elfte plats, är det första
Ulfsdotter Eriksson (2006) visar att rangkorrelationen mellan de båda rangordningarna som rör yrkets status i samhället respektive den status yrket borde ha är hög och att det inte är några större skillnader mellan en samhällelig värdering och individuella åsikter vad beträffar yrkets status (se bilaga B). Ett gemensamt drag hos flera av de yrken som ökar sin placering är att de är yrkesgrupper som återfinns i offentlig sektor, och som ofta arbetar i direkt och nära kontakt med människor.
4.1.2 Kriterier på status
Respondenterna ombads bedöma 14 kriterier i förhållande till hur viktiga de ansågs vara för yrkets status (se bilaga C). Resultatet visar att 84 % av respondenterna uppfattade hög lön som en betydande faktor för yrkets status. Att yrket ger goda karriärmöjligheter, kräver stor skicklighet samt är fritt och självständigt var tre kriterier som också hade stor betydelse. Att betydelsen av lång utbildning rangordnades lågt är enligt Ulfsdotter Eriksson (2006)
intressant eftersom det motsäger resultaten från statusrangordningen.
4.1.3 Inflytande i samhället
Respondenterna besvarade också frågan om vilket inflytande de ansåg att de 20 yrkena hade i samhället. ”Yrkesgrupper med stort inflytande har möjlighet att påverka vilket kan skänka dem makt” (Ulfsdotter Eriksson, 2006, s. 109). Resultaten visar endast marginella skillnader från statusrangordningen. Rangkorrelationen uppgår till 0,95. Sex av de tio högst placerade yrkena är mansdominerade. Makt är en egenskap som ofta förknippas med män (Ulfsdotter Eriksson, 2006).
4.1.4 Fysisk och psykisk ansträngning
Respondenterna fick svara på huruvida de tyckte att yrkena var fysiskt resp. psykiskt ansträngande. Resultatet visar att de yrken som uppfattas ha hög status i samhället inte förknippas med större fysisk ansträngning. De yrken som rangordnades högt utifrån status uppfattas som mer psykiskt påfrestande än de lågt rangordnade. Ulfsdotter Eriksson (2006) menar att det inte är den psykiska påfrestningen i sig som skänker status men att det är möjligt att dra slutsatsen att yrken med hög status snarare är psykiskt än fysiskt ansträngande.
4.1.5 Skillnader i uppfattningar om yrkens status i samhället:
beroende på
respondentens kön.
Enligt Ulfsdotter Eriksson (2006) är skillnaderna mellan könen marginell. De tio första yrkena i rangordningen erhöll en något högre bedömning från kvinnorna än männen
(respondenterna fick ta ställning på en skala från 1-9). Män tenderar att tillskriva polis något lägre status än kvinnor men något högre för lantbrukare. De största skillnaderna påvisas mellan de socioekonomiska grupperna.
4.1.6 Det lämpliga yrket
Respondenterna ombads att från 40 yrken välja ut och rangordna de tre yrken som de ansåg vara bra yrken för en ung kvinna respektive en ung man. En majoritet av respondenterna valde dock något av de 20 gemensamma yrken som förstahandsval (i resultaten redovisas endast förstahandsvalet).
De fem mest lämpliga yrkena för en ung kvinna var följande (i fallande ordning) advokat, barnskötare, sjuksköterska, läkare samt civilingenjör. Skillnaderna mellan vad män respektive kvinnor anser vara ett bra yrke är signifikanta. Män anser i större utsträckning t.ex. att
sjuksköterska är ett lämpligt yrke än vad kvinnor gör.
De fem mest lämpliga yrkena för en ung man var följande: (i fallande ordning) Civilingenjör, advokat, byggnadsarbetare, läkare, bilmontör. Inga större skillnader i uppfattningar mellan könen kan skönjas (Ulfsdotter Eriksson, 2006).
4.1.7 Sammanfattning
Ulfsdotter Eriksson (2006) fann att utbildningsnivå, genomsnittlig lön, samt i viss mån andel kvinnor i yrket är egenskaper som bidrar till status. Andra faktorer som kan påverka yrkets statusmässiga ställning är vilken nytta yrket uppfattas ha i samhället, arbetets huvudsakliga uppgifter samt miljön där yrkesrepresentanterna verkar. Fysiskt arbete och smutsig miljö karakteriserar yrken med låg status medan ren miljö och symboliska uppgifter kännetecknar yrken som associeras med hög status.I sina resultat fann hon att rangordningen av yrken kopplat till status överensstämmer med tidigare studier och yrkens status kan ses som ett i samhället stabilt fenomen.
4.2 De kallar oss unga
I ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie De kallar oss unga (Ungdomsstyrelsen, 2003) redogörs för ungas syn på olika områden, däribland arbete. Studien omfattar åldrarna 16-74 år. Nedan följer resultat i åldersgruppen 16-29 år.
Studien visar att andelen ungdomar som uppger att deras arbete ger dem en personlig tillfredsställelse är större än de som anser att det som betyder något är förtjänsten (lön). I enkäten listades 18 egenskaper där de unga skulle värdera vilka egenskaper som var viktiga för att de skulle vara intresserade. För de unga är arbetskamraterna, chefen, arbetsmiljön och arbetsuppgifterna de viktigaste egenskaperna i ett arbete. Undersökningen visar även att egenskaperna ”fast arbete” och ”möjligheter till karriär/bli chef ” anges av fler män än
kvinnor. ”Att arbetet är viktigt för andra” är den egenskap där differensen mellan kvinnor och män är störst, 83 % av kvinnorna tycker det är en viktig egenskap i arbetet jämfört med 70% av männen. 46 % av respondenterna anser att det är viktigt att arbetet har en jämn
könsfördelning. Skillnader finns dock mellan könen. 42 % av männen samt 50% av kvinnorna tycker att det är viktigt.
Respondenterna i enkäten fick även svara på vilka områden de skulle kunna tänka sig att arbeta inom i framtiden. Områden som industri, transport och bygg utmärkte sig med att en stor andel kvinnor inte alls kunde tänka sig att arbeta där (mellan 36 % och 48 %). En stor andel av männen var inte intresserade av området vård och omsorg (41 %). Byggverksamhet samt vård och omsorg är de sektorer som flest svarat att de absolut inte vill arbeta där, hela 30 %. Populärast var serviceområdet för både kvinnor och män.
5 Metodbeskrivning
5.1 Metod
För att få svar på mina frågor har jag i föreliggande examensarbete använt mig av en renodlat kvantitativ enkätundersökning. Fördelen med enkäter i detta arbete är att jag kan få många svar som ger mig ett förhållandevis brett statistiskt underlag. En renodlat kvantitativ enkät matchar mina frågor på ett bra sätt och kommer även att underlätta mitt arbete med
sammanställningen. Innan jag gick ut med enkäten var jag mycket angelägen om att få vara med vid genomförandet. Dels för att jag personligen skulle kunna hjälpa respondenterna med frågor men också för att jag ville försäkra mig om ett så litet bortfall som möjligt.
Tidsaspekten var också viktig då jag kände att jag gärna ville samla in alla enkäter så fort som möjligt för att ha gott om tid för bearbetningen.
5.1.1 Urvalsgrupp
Som urvalsgrupp har jag valt elever i årskurs tre på gymnasiet. Eftersom gymnasiet är uppdelat i olika program och jag endast genomförde 66 enkäter hade jag inte möjlighet att välja ut ett representativt underlag, utan valde att genomföra min enkät med elever på
samhällsprogrammet. Min strävan var att könsfördelningen skulle vara balanserad dvs. 60/40 % på endera hållet.
Jag fick möjlighet att genomföra enkäten på lektionstid i tre klasser på samhällsprogrammet, samhäll-samhäll, samhäll- ledarskap samt samhäll-ekonomi. Jag delade sammanlagt ut 66 enkäter och fick in samtliga. Könsfördelningen var 42 tjejer samt 24 killar vilket procentuellt gav mig 63,6 % tjejer och 36,3 % killar. Fördelningen var inte riktigt som jag tänkt mig, men efter ett bortfall på 2 enkäter på tjejsidan pga. att enkäterna inte var fullständigt ifyllda, justerades könsfördelningen till 40 tjejer/62,5 %, 24 killar/37,5 %. Bortfallet var 1,03 %.
5.1.2 Genomförande
I enkäten har jag valt att använda 20 yrken som respondenterna ska rangordna och ta ställning till på olika sätt. Dessa 20 yrken överensstämmer med de 20 yrken som Ylva Ulfsdotter Eriksson använder sig av i sin avhandling Yrke, status och genus (2006). Jag har valt att använda mig av samma yrken för att lättare kunna använda mig av resultatet i min analys. För utformning av enkätfrågorna har jag tagit delvis tagit hjälp av enkätfrågorna i De kallar oss
unga (Ungdomsstyrelsen, 2003) samt enkätfrågorna som avhandlingen Yrke, status och genus
5.2 Validitet och reliabilitet
Min uppsats grundar sig på en kvantitativ enkätstudie. Studien har god validitet då jag anser att jag undersökt det som jag avsett att undersöka. Jag har dock några frågeställningar när det gäller fråga ett och två i enkäten (se bilaga D). Från början hade jag formulerat frågan på ett annorlunda sätt där varje respondent skulle forma sin egen rangordning av yrken (se bilaga E). Dessa frågor ansåg jag (efter att själv ha fyllt i enkäten) skulle bli för tidskrävande och jag trodde att bortfallet skulle bli för stort med hänsyn till risken att frågorna inte skulle fyllas i till fullo av respondenterna. Därför valde jag att ändra på frågorna och i resultatet forma rangordningar utifrån medelvärden. Jag tror dock att resultaten utifrån medelvärdena är tillförlitliga och har god validitet, dvs. motsvarar mitt syfte med frågorna.
När jag utformade enkätfrågorna var jag noga med min formulering för att frågorna inte skulle kunna missuppfattas. Jag var noga med att förklara enkäten för respondenterna samt uppmanade dem till att ställa frågor vid behov. Jag funderade över det faktum att de flesta frågor är kryssfrågor där respondenterna ska kryssa i sina svarsalternativ. Om respondenten tröttnar på enkäten är det lätt att bara kryssa i samma svarsalternativ för en hel sida. Jag tycker dock att jag inte sett några sådana tendenser vid bearbetningen av enkäterna utan anser efter bearbetningen att min studie har god reabilitet. Svarsfrekvensen är stor och bortfallet både kring enkäten (två stycken) samt i frågorna är litet.
5.3 Avgränsningar
Då tiden är knapp och jag dessutom arbetat ensam med uppsatsen har jag blivit tvungen att avgränsa mitt arbete. Jag väljer att koncentrera mig på kön och väljer helt bort begrepp som klass och etnicitet. Att göra jämförelser mellan respondenternas socioekonomiska tillhörighet hade varit intressant men tyvärr var mitt underlag inte tillräckligt brett. Jag begränsar mig från en fördjupning av faktorn lön och vad den har för betydelse i den könsuppdelade arbetsmarknaden, utan väljer att använda mig av begreppet lön enbart som en delvariabel i frågor som rör status.
En annan viktig faktor som har stor betydelse i yrkessegregeringen är individers
föreställningar om manliga respektive kvinnliga egenskaper och hur dessa påverkar, bidrar och har bidragit till den könsuppdelade arbetsmarknaden. Jag begränsar mig även från en fördjupning av den interna könssegregeringen i till synes jämställda yrken.
6 Resultat
6.1 Resultatredovisning
Resultaten från enkäten (se bilaga D) har bearbetats genom programmet SPSS. Som nybörjare på området har jag fått lära mig genom principen ”learning by doing” och har haft böckerna
SPSS, steg för steg (Wahlgren, 2005) och SPSS, en introduktion till basmodulen (Aronsson,
1999) till hjälp.
För resultatredovisningen har jag använt mig av medelvärden, procent och
rangordningskorrelationer beroende på vad som jag ansett passat den specifika frågan. Rangordningskorrelationerna har jag räknat ut med hjälp av boken Statistisk verktygslåda (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003)
Genomgående för hela resultatredovisningen gäller följande: Procenttalen är avrundade till 0 decimaler då det enligt Bjerstedt (1997) blir överdrivet att uttala sig om tusendelar. I de tabeller där någon enstaka decimal är med är det endast för att poängtera skillnaden mot ett annat värde.
Bortfallet i frågorna var litet. I de frågor där jag anser att bortfallet är att beakta nämner jag detta.
6.2 Enkätundersökning
Antalet besvarade enkäter blev totalt 64 st. där 40 enkäter (62,5 %) var besvarade av tjejer och 24 (37,5 %) av killar.
6.3 Fråga 1 och 2
Fråga 1 löd: Ange din egen uppfattning om vilken status följande yrken har i samhället. Fråga 2 löd: Ange din egen uppfattning om vilken status följande yrken borde ha i samhället. Genom beräkning av medelvärden har en rangordning formats. MV betyder således medelvärde.
Siffrorna inom parentes i tabell 6.2 motsvarar rangordningen från tabell 6.1.
Tabell 6.1 Fråga 1 Tabell 6.2 Fråga 2
Status yrken har i samhället MV Status yrken borde ha i samhället MV 1. Läkare 1,27* 1. (1) Läkare 1,28 2. VD 1,27* 2. (4) Professor 1,45 3. Advokat 1,36 3. (2) VD 1,53* 4. Professor 1,38 4. (3) Advokat 1,53* 5. Civilingenjör 1,70 5. (9) Polis 1,69 6. Skådespelare 2,06 6. (5) Civilingenjör 1,75 7. Programledare på TV 2,21 7. (10) Sjuksköterska 2,13 8. Datakonsult 2,31 8. (11) Gymnasielärare 2,27* 9. Polis 2,47 9. (8) Datakonsult 2,27* 10. Sjuksköterska 3,14 10. (13) Byggnadsarbetare 2,69 11. Gymnasielärare 3,16 11. (6) Skådespelare 2,76 12. Frisör 3,47 12. (14) Barnskötare 2,78 13. Byggnadsarbetare 3,56 13. (17) Lantbrukare 2,83 14. Barnskötare 3,67 14. (7) Programledare på Tv 2,84 15. Affärsbiträde 3,70 15. (18) Brevbärare 3,14* 16. Bilmontör 3,81 16. (20) Städerska 3,14* 17. Lantbrukare 3,97 17. (16) Bilmontör 3,15 18. Brevbärare 4,00 18. (15) Affärsbiträde 3,17 19. Taxichaufför 4,11 19. (19) Taxichaufför 3,27 20. Städerska 4,67 20. (12) Frisör 3,31 r 0,82
*Där medelvärdet är samma har de yrken som fått högst frekvens av svarsalternativ 1, dvs. högsta status, hamnat högre upp i rangordningen. Detta gäller även för tabell 6.2
6.3.1 Status i samhället
Det högst rangordnade yrket läkare är numerärt jämställt. Platserna två till fem innehas av mansdominerade yrken. Platserna sex och sju, skådespelare och programledare på tv, är jämställda yrken. Platserna åtta och nio innehas av mansdominerade. Det första
kvinnodominerade yrket kommer på tionde plats, sjuksköterska, och följs därefter av ett jämställt samt ett kvinnodominerat yrke. Nedre delen av skalan är en blandning av mans- eller kvinnodominerade yrken (förutom brevbärare). Städerska är det yrke som värderas lägst. Skillnaden i medelvärdet för städerska som ligger på 20:e plats jämfört med plats 19
6.3.2 Jämförelse mellan rangordningarna: fråga 1 och 2 (tabell 6.1 och 6.2).
Läkare behåller sin placering i topp. De fyra överstplacerade yrkena behåller sina platser som de fyra i topp dock med något omkastade placeringar. Polis vandrar upp fyra placeringar och sjuksköterska tre. Frisör gör det största rangordningsfallet från plats 12 ner till plats 20, Programledare på Tv faller från plats 7 till 14. I den nedre delen av rangordningen förbättrar det kvinnodominerade yrket städerska och det mansdominerade yrket lantbrukare (två lågstatusyrken enligt tabell 6.1) sina positioner allra mest och kliver upp fyra placeringar. I nedre delen av rangordningen behåller yrket taxichaufför sin placering.
Vid närmare granskning av medelvärdena ser man att de överst placerade yrkenas medelvärden ökar (ges lägre status) i tabell 6.2 jämfört med tabell 6.1 medan de nedres värden minskar (ges högre status). Yrkena tillskrivs generellt högre status, utifrån medelvärden, i tabell 6.2 jämfört med tabell 6.1.
Rangkorrelationsvärdet uppgår till 0,83 vilket visar att tabellernas rangordningar har hög korrelation.
6.3.3 Jämförelse mellan könen, fråga 1
Tabell 6.3 visar rangordningar för respektive kön utifrån fråga 1 ”Status yrken har i samhället”.
Tabell 6.3 Status yrken har i samhället. Jämförelse mellan könen.
Tjej Kille
Status yrken har i samhället
MV Status yrken har i samhället MV 1. Läkare 1,15 1. VD 1,26 2. Advokat 1,25 2. Läkare 1,46 3. VD 1,28 3. Professor 1,52 4. Professor 1,30 4. Advokat 1,54 5. Civilingenjör 1,59 5. Civilingenjör 1,91 6. Skådespelare 1,90 6. Programledare på TV 2,30 7. Programledare på TV 2,15 7. Skådespelare 2,33 8. Datakonsult 2,16 8. Datakonsult 2,54 9. Polis 2,20 9. Polis 2,92 10. Sjuksköterska 3,15 10. Gymnasielärare 3,04 11. Gymnasielärare 3,23 11. Sjuksköterska 3,13 12. Frisör 3,45 12. Byggnadsarbetare 3,38 13. Byggnadsarbetare 3,67 13. Bilmontör 3,48 14. Barnskötare 3,68 14. Frisör 3,50 15. Affärsbiträde 3,78 15. Affärsbiträde 3,58 16. Lantbrukare 3,95 16. Taxichaufför 3,65 17. Bilmontör 4,00 17. Barnskötare 3,67 18. Brevbärare 4,15 18. Brevbärare 3,75 19. Taxichaufför 4,38 19. Lantbrukare 4,00 20. Städerska 4,70 20. Städerska 4,61 r 0,95
Skillnaderna mellan könens rangordningar är små. Rangkorrelationsvärdet visar 0,95 vilket innebär hög korrelation mellan de båda rangordningarna. Taxichaufför värderas tre
placeringar lägre av tjejer än killar samt barnskötare värderas tre placeringar lägre av killar jämfört med tjejer. Barnskötare tillskrivs dock lika mycket status via medelvärde men hamnar längre ner på killarnas lista. De överst fem placerade yrkena (samma för bägge könen)
värderas högre statusav tjejerna än av killarna. En jämförelse av medelvärdena i den nedre halvan visar att killarna överlag tillskriver yrken högre status än tjejer.
6.3.4 Jämförelse mellan könen, fråga 2
Tabell 6.4 visar en jämförelse mellan könens rangordningar utifrån fråga 2 ”Status yrken borde ha i samhället”.
Tabell 6.4 Status yrken borde ha i samhället. Jämförelse mellan könen.
Tjej Kille Status yrken borde ha i samhället MV Status yrken borde ha i samhället MV 1. Läkare 1,25 1. Läkare 1,33 2. Professor 1,33 2. Professor 1,67 3. Polis 1,40 3. Advokat 1,71* 4. Advokat 1,43* 4. VD 1,71* 5. VD 1,43* 5. Civilingenjör 1,79 6. Civilingenjör 1,72 6. Polis 2,17 7. Sjuksköterska 2,00 7. Sjuksköterska 2,33 8. Gymnasielärare 2,15 8. Datakonsult 2,39 9. Datakonsult 2,19 9. Gymnasielärare 2,46 10. Barnskötare 2,60 10. Byggnadsarbetare 2,54 11. Skådespelare 2,72 11. Programledare på Tv 2,74 12. Byggnadsarbetare 2,78 12. Skådespelare 2,83 13. Lantbrukare 2,80 13. Lantbrukare 2,88 14. Programledare på TV 2,90 14. Taxichaufför 3,00* 15. Brevbärare 3,13 15. Bilmontör 3,00* 16. Affärsbiträde 3,18 16. Städerska 3,04 17. Städerska 3,20 17. Barnskötare 3,08 18. Frisör 3,23 18. Affärsbiträde 3,17* 19. Bilmontör 3,24 19. Brevbärare 3,17* 20. Taxichaufför 3,43 20. Frisör 3,46 r 0,88
*Där medelvärdet är samma har de yrken som fått högst frekvens av svarsalternativ 1, dvs. högsta status, hamnat högre upp i rangordningen.
Vid granskning av medelvärden framkommer det att tjejer tillskriver de högt placerade yrkena högre status än killarna. I den nedre delen av rangordningen är det jämnare fördelat för att i slutet förändras. Killar tillskriver då de lägre placerade yrkena något högre status än tjejerna.
När det gäller rangordningen så finns det inga större skillnader mellan könens rangordning av de nio yrkena i topp. Det yrke som faller mest i jämförelse mellan tabellerna är barnskötare på plats tio i tjejernas tabell som hamnar på 17 plats i killarnas.
Rangkorrelationsvärdet uppgår till 0,88 vilket visar hög korrelation mellan rangordningarna. Dock något lägre korrelation än tabell 6.3.
6.4 Fråga 3
Fråga tre löd: Hur stor betydelse anser du att följande har för yrkets status? Respondenterna fick värdera påståenden utifrån en skala mellan 1-5.
I tabell 6.5 och 6.6 följer en rangordning av påståendena efter beräkning av svarsalternativ 1 och 2 dvs. mycket stor betydelse, och ganska stor betydelse. Tabellen visar vad alla har svarat samt hur det förhåller sig mellan könen. I denna fråga tittar jag på det procentuella värdet. Hur stor andel anser påståendet har mycket stor och ganska stor betydelse?
Tabell 6.5 Påståenden för yrkets status Tabell 6.6 Påståenden för yrkets status. Jämförelse mellan könen Alla respondenter Procent Alt 1 och 2 Tjejer Procent alt 1 och 2 Killar Procent alt 1 och 2 Ger goda
karriärmöjligheter 94 Ger goda karriärmöjlighet er
98 Ger hög lön 87,5*
Ger hög lön 92 Ger hög lön 95 Ger goda
karriärmöjligheter 87,5* Ger stort
inflytande 83 Ger stort inflytande 82 Är mycket ansvarsfullt 87,5* Är mycket
ansvarsfullt 81 Är mycket ansvarsfullt 77 Ger stort inflytande 87,5* Kräver stor
skicklighet 73,5 Kräver ärlighet och hög moral 73 Kräver stor arbetsinsats 87 Kräver ärlighet
och hög moral 72,5 Är nyttigt för samhället 71 Är populärt 87 Är fritt och
självständigt 69 Är fritt och självständigt 69 Kräver stor skicklighet 83 Kräver stor
arbetsinsats 68 Kräver stor skicklighet 67 Är fritt och självständigt 71 Är nyttigt för
samhället 64 Ger hjälp till andra 64 Kräver ärlighet och hög moral 67 Ger hjälp till andra 59 Är populärt 61 Är nyttigt för
samhället 58
Kräver lång
utbildning 52 Kräver stor arbetsinsats 61 Är manligt dominerat 57 Kräver lång
erfarenhet 41 Kräver lång utbildning 51 Kräver lång utbildning 54 Är populärt 41 Kräver lång
erfarenhet 41 Ger hjälp till andra 54 Är manligt
dominerat 34 Är manligt dominerat 24 Kräver lång erfarenhet 42 *Där procentvärdet är samma har det påstående som fått högst frekvens av svarsalternativet ”mycket stor
betydelse” hamnat högre upp i tabellen
6.4.1 Påståenden för yrkets status
Tabell 6.5
Det mest utmärkande resultatet var att hela 31,3 % ansåg att påståendet ”är manligt
dominerat” inte hade någon betydelse för yrkets status (svarsalt. 5) medan 17,2 % ansåg att det hade mycket stor betydelse (svarsalt. 1).
6.4.1 Jämförelse mellan könen
Tabell 6.6
Att yrket är populärt och kräver stor arbetsinsats är viktigare hos killar än hos tjejer (87 % mot 61 %). Att en manlig dominans i yrket skulle vara betydande för ett yrkes status anses bara av 24 % av tjejerna medan en större del av killarna, 57 %, anser det ha (stor) betydelse. Att yrket kräver stor skicklighet anses ha större betydelse för yrkets status av killar (83 %) än av tjejer (67 %).
6.5 Fråga 4 och 5
Dessa frågor handlar om uppfattningar om hur fysiskt respektive psykiskt ansträngande yrkena anses vara. Nedan följer redovisningen i tabellform formade utifrån medelvärden. Tabellerna står i jämförelse till tabell 6.1 ”Status yrken har i samhället”.
Bortfall: I denna fråga har sex respondenter valt att inte svara på civilingenjör.
Tabell 6.7 Fysisk och psykisk ansträngning i förhållande till status
Status i SH ansträngning Psykisk Fysisk ansträngning Läkare Läkare Byggnadsarbetare VD Advokat Lantbrukare Advokat Polis Polis Professor Sjuksköterska Bilmontör Civilingenjör VD Städerska Skådespelare Gymnasielärare Barnskötare Programledare på
TV Barnskötare Brevbärare Datakonsult Professor Sjuksköterska Polis Civilingenjör Läkare Sjuksköterska Datakonsult Frisör Gymnasielärare Skådespelare Affärsbiträde Frisör Lantbrukare Skådespelare Byggnadsarbetare Programledare på
TV Gymnasielärare Barnskötare Städerska Civilingenjör Affärsbiträde Affärsbiträde Taxichaufför Bilmontör Frisör Advokat Lantbrukare Taxichaufför Professor Brevbärare Byggnadsarbetare VD Taxichaufför Bilmontör Datakonsult
Städerska Brevbärare Programledare på TV
R 0,72 - 0,55
Rangkorrelationsvärdet mellan statusrangordningen och psykisk ansträngning uppgår till 0,72 vilket visar att sambandet är stort. Fysisk ansträngning däremot förknippas inte med de yrken som uppfattas ha hög status i samhället. Korrelationen mellan rangordningarna är negativ vilket tyder på stor avvikelse mellan rangordningarna.
6.6 Fråga 6
Frågan löd: Vilket inflytande i samhället tycker du att följande yrken har? Genom medelvärden har en rangordning skapats.
Bortfall: I denna fråga har sex valt att inte svara på civilingenjör och fem har inte svarat på datakonsult. I tabell 6.8 redovisas resultatet för alla respondenter i jämförelse med tabell 6.1
Tabell 6.8 Inflytande i samhället jämfört med status Status i SH Tabell 6.1 Inflytande Läkare Läkare VD Advokat Advokat Polis Professor Professor Civilingenjör VD Skådespelare Civilingenjör Programledare på TV Datakonsult Datakonsult Gymnasielärare Polis Programledare på TV Sjuksköterska Skådespelare Gymnasielärare Sjuksköterska Frisör Lantbrukare Byggnadsarbetare Barnskötare Barnskötare Byggnadsarbetare Affärsbiträde Brevbärare Bilmontör Frisör Lantbrukare Affärsbiträde Brevbärare Bilmontör Taxichaufför Taxichaufför Städerska Städerska r 0,89
Svaren visar att inflytande i samhället kan kopplas till status. Rangkorrelationen uppgår till höga 0,89. I fråga tre (påståenden för yrkets status) var påståendet inflytande ett av de viktigaste för yrkets status (tredje plats).
6.7 Fråga 7
Respondenterna fick namnge 3 yrken (av 20) som de tyckte var bra yrken för en ung kvinna. Jag väljer att redovisa de fem mest frekventa yrken.
Tabell 6.9 Fem bra yrken för en ung kvinna.
Samtliga respondenter Procent
Frisör 41
Advokat 38
Sjuksköterska 38
Barnskötare 31
Affärsbiträde 27
Resultatet visar fyra kvinnodominerade yrken och ett mansdominerat. Advokat är ett högstatusyrke (placering 3, tabell 6.1). Övriga yrken är kvinnodominerade och finns i den nedre delen av statusrangordningen (tabell 6.1).
6.7.1 Jämförelse mellan könen
Nedan följer resultatet av fördelningen mellan könen. Även här redovisas de fem yrkena i topp.
Tabell 6.10 Fem bra yrken för en ung Tabell 6.11Fem bra yrken för en ung kvinna kvinna
Tjejer Procent Killar Procent
Advokat 46 Sjuksköterska 60
Frisör 36 Barnskötare 52,1
Affärsbiträde 33 Frisör 52
Läkare 26 Läkare 26,1
Sjuksköterska 26 Advokat 26
Fyra av fem yrken är samma för både killar och tjejer, dock i annan ordning. Tre av yrkena är kvinnodominerade, ett är numerärt jämställt och ett är mansdominerat. Vid närmare titt på procenten för de tre överst placerade yrkena så synliggörs att killarna är mer eniga över vilka yrken som är bra för en ung kvinna än vad tjejerna är. Fler tjejer värderar ett mansdominerat yrke, advokat, som lämpligt för en ung kvinna medan killarna värderar samma yrke lägst av de fem yrkena.
Barnskötaryrket värderades högt av killarna. 52,1 % tyckte att det var ett bra yrke för en ung kvinna. Endast 20 % av tjejerna hade samma åsikt.
6.8 Fråga 8
I denna fråga fick respondenterna namnge tre yrken (av 20) som de ansåg inte var bra yrken för en ung kvinna. Bortfallet i denna fråga är lite större, fem har inte svarat alls på frågan samt åtta fält har lämnats blanka. I tabellen redovisas de fem mest frekventa yrkena.
Tabell 6.12 Yrken som inte är bra för en ung kvinna
Samtliga respondenter Procent
Byggnadsarbetare 48
Bilmontör 44
Lantbrukare 30
Taxichaufför 28
VD 17
Alla yrken är mansdominerade. De fyra översta yrkena befinner sig långt ner på status rangordningen (se tabell 6.1). Det sist placerade yrket VD är ett högstatusyrke.
6.8.1 Jämförelse mellan könen
Nedan följer resultatet av fördelningen mellan könen. Även här redovisas de fem mest frekventa yrkena.
Tabell 6.13 Fem yrken som inte är bra för en ung kvinna. Jämförelse mellan könen.
Tjejer Procent Killar Procent Taxichaufför 61 Byggnadsarbetare 75
Bilmontör 45 Bilmontör 46
Byggnadsarbetare 35 Lantbrukare 29
Lantbrukare 31 VD 25
Städerska 25 Advokat 17
Tre av yrkena är gemensamma för bägge könen. En något större andel killar än tjejer anser dock att byggnadsarbetare inte är något bra yrke för unga kvinnor. Två mansdominerade hög status yrken hamnar i killarnas topp fem medan tjejernas lista präglas av yrken i den nedre regionen (se tabell 6.1). Alla yrken är mansdominerade förutom städerska på plats fem i tjejernas lista. Städerska är det yrke som anses ha lägst status (se tabell 6.1).
6.9 Fråga 9
I denna fråga fick respondenterna namnge 3 yrken (av 20) som de tyckte var bra yrken för en ung man. Tabellen visar de fem mest frekventa yrkena.
Tabell 6.14 Fem bra yrken för en ung man
Samtliga respondenter Procent
Polis 45
Byggnadsarbetare 44
Advokat 37
Bilmontör 32
Civilingenjör 27
Alla yrken är mansdominerade. Tre av yrkena befinner sig på statusrangordningens övre halva (se tabell 6.1).
6.9.1 Jämförelse mellan könen
Nedan följer resultatet av fördelningen mellan könen. Även här redovisas de fem mest frekventa yrkena.
Tabell 6.15 Fem bra yrken för en ung man. Jämförelse mellan könen
Tjej Procent Kille Procent
Byggnadsarbetare 44 Advokat 57
Polis 44 Polis 48
Bilmontör 33 Byggnadsarbetare 43
Advokat 26 Civilingenjör 30
Civilingenjör 26 Bilmontör 30
Alla fem yrken är desamma för bägge könen. Byggnadsarbetare och polis toppar tjejernas lista jämfört med advokat som toppar killarnas. (Jämför med tabell 6.10)
6.10 Fråga 10
I denna fråga fick respondenterna namnge 3 yrken (av 20) som de tyckte inte var bra yrken för en ung man. 10 respondenter har valt att inte svara på frågan och 18 har valt att fylla i bara ett eller två yrken. Bortfallet är således ganska stort. I tabellen redovisas de fem mest
frekventa yrkena.
Tabell 6.16 Yrken som inte är bra för en ung man
Samtliga respondenter Procent Städerska 65
Frisör 46
Barnskötare 38
Sjuksköterska 21
Taxichaufför 21
De fyra mest frekventa yrkena är kvinnodominerade. Det överst placerade yrket städerska är det yrke som har lägst status (se tabell 6.1).
6.10.1 Jämförelse mellan könen
Nedan följer resultatet av fördelningen mellan könen. Även här redovisa de fem yrkena i topp.
Tabell 6.17 Yrken som inte är bra för en ung man. Jämförelse mellan könen.
Tjej Procent Kille Procent
Städerska 46 Städerska 65
Taxichaufför 26 Frisör 65
Barnskötare 20 Barnskötare 48
Frisör 20 Affärsbiträde 26
Professor 20 Sjuksköterska 22
Städerska toppar de båda listorna. I killarnas lista delar städerska och frisör på den högsta procenten, 65 %. Vid en titt på procenten så ser man att killarna är mer överens om de överst placerade yrkena än tjejerna är. Tjejerna har två mansdominerade yrken med i sin lista varav ett ligger på andra plats. Killarnas lista består endast av kvinnodominerade yrken.
