Malmö högskola
Lärarutbildningen
Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Examensarbete
10 poängAtt kompromissa inför sitt arbetsliv
– en enkätstudie om elever i 1990-talets kölvatten
To compromise with one´s working life
–a questionnaire study about pupils in the shadow of the 1990s
Veronika Strand
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng
Höstterminen 2006
Handledare: Ann-Christine Ringström Examinator: Anders Lovèn
1990-talet med sina ”krisår” satte djupa spår i Sveriges samhällsutveckling och våra
ungdomar som är en ytterst konjunkturkänslig grupp har blivit särskilt drabbade, inte minst när det gäller möjligheten att kunna försörja sig själva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som ställer våra traditionella synsätt på levnadssätt och karriär mot väggen. Syftet med min undersökning var att få veta om elever på tre yrkesförberedande
gymnasieprogram utifrån sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren på arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjälp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att få reda på vilka attityder och värderingar ungdomar har i förhållande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som väntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan påverka att de eventuellt blir arbetslösa.
För att gå på djupet kring vilka grundläggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssätt och strategier inför arbetslivet, så har jag i mina teoretiska perspektiv använt både sociologiska och socialpsykologiska teser.
Jag har utifrån ovanstående bakgrund, och utifrån en kvantitativ metod i form av en
enkätundersökning, tagit reda på hur sammanlagt 45 elever på Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och Omvårdnadsprogrammet navigerar inför sina
kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsättningar de har och om de därigenom kan anses vara beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad, då främst utifrån sina utbildningsområden.
Efter att resultatet var sammanställt och analyserat så kan jag, mycket på grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfället (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slå fast att eleverna, med vissa skillnader utifrån sina program, i det stora hela är beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad.
Keywords
1990-talet, arbetsmarknad, livsvillkor, möjlighetsstrukturer, ungdomsarbetslöshet, yrkesförberedande gymnasieprogram.
Innehåll
sid.
1. Inledning_____________________________________________7
1.1 Bakgrund__________________________________________7
1.2 Begreppsdefinitioner ________________________________9
1.2.1 Att kompromissa _________________________________9
1.2.3 Det ”ideala arbetet” _______________________________9
2. Syfte________________________________________________10
2.1 Frågeställningar ___________________________________10
3. Litteraturgenomgång/Tidigare forskning __________________10
3.1 Elevernas framtid __________________________________11
3.2 Ungdomsarbetslösheten _____________________________13
3.3 Teoretiska perspektiv _______________________________15
3.3.1 Ungdomars livssituation___________________________15
3.3.2 Det subjektiva yrkesvalet __________________________17
4. Metod_______________________________________________19
4.1 Val av metod ______________________________________19
4.2 Enkäten __________________________________________20
4.3 Urval ____________________________________________20
4.4 Genomförande ____________________________________20
4.5 Bearbetningen _____________________________________21
4.6 Bortfall___________________________________________21
4.7 Avgränsningar ____________________________________21
4.8 Undersökningens reliabilitet _________________________22
4.9 Undersökningens validitet ___________________________22
5. Resultat _____________________________________________22
6. Analys och Diskussion _________________________________27
6.1 Analys ___________________________________________27
6.2 Diskussion ________________________________________30
Bilagor
Bilaga A
Bilaga B
1. Inledning
Som blivande studie och yrkesvägledare är det viktigt med kunskap kring hur våra ungdomar och blivande arbetskraft navigerar inför ett mycket komplext arbetsliv. Vi behöver hela tiden hålla oss uppdaterade när det gäller arbetsmarknadens utveckling och trender och inte minst ungdomskulturen som fenomen. Detta behövs för att bättre möta och vara ungdomarna
behjälpliga i samtal och informationsinsatser, både i grundskola och på gymnasiet, inför deras val av karriärer och levnadsbanor. Ungdomar kan dessutom behöva vårt stöd utifrån olika förutsättningar och jag vill bland annat med min undersökning ge mer insikt i hur 1990-talets socioekonomiska struktur, kan ha kommit att påverka många av dagens unga.
Att ha ett arbetsliv eller planera för ett arbetsliv är en självklarhet för de flesta människor i vårt västerländska samhälle. De allra flesta vuxna kan också på många sätt relatera till sig själva i förhållande till samhällelig sysselsättning och arbetslivet ger oss sålunda en mängd problem. För att kunna arbeta behövs dock vissa grundläggande förutsättningar utifrån olika perspektiv: På individnivå kan nämnas viktiga faktorer som någon form av mental och fysisk kapacitet, kunskaper, färdigheter, kompetenser och inre motivation. På samhällsplanet behövs någon form av arbetsgivare med behov av arbetskraft och en kommersiell efterfrågan på produkter och/eller tjänster. Mitt arbete kommer att utgå från att dessa förutsättningar existerar och styr i dagens samhälle.
1.1 Bakgrund
När de ovanstående faktorerna, tillgång och efterfrågan på arbetskraft, befinner sig i balans kan vi lätt föreställa oss att allt är frid och fröjd. Men Sverige har sedan början på 1990-talet befunnit sig i bristande jämvikt när det gäller tillgång och efterfrågan på arbete. Detta har till stor del drabbat våra ungdomar, som har visat sig vara en ytterst konjunkturkänslig grupp och då kanske främst när det blir sämre i samhällsekonomin.
Bakgrunden till det syfte med tillhörande frågeställningar som jag vill belysa och diskutera i denna undersökning grundar sig i att av de elever, som avslutade ett yrkesinriktat
gymnasieprogram läsåret 2000/01, var det 69 procent som hade ett jobb knappt 3 år senare. Av dem var det knappt hälften som arbetade inom ett yrkesområde som deras utbildning var
inriktad mot. Dessutom var det av samma elever som hade ett arbete i mars 2004, 60 procent som arbetade deltid (www.scb.se/statistik).
Dessa ovanstående siffror visar på att möjligheten att få och/eller ta ett, utifrån utbildningen, adekvat arbete och dessutom kunna välja sin egen sysselsättningsgrad inte är självklar.
Siffrorna är generella för alla yrkesförberedande gymnasieutbildningar men jag kommer i min undersökning att lägga fokus på och ta reda på vilka strategier elever på Barn- och fritids- (BF), Fordons- (FO) och Omvårdnadsprogrammet (OP) använder för att försöka möta problemet.
Intagningspoängen på de tre program som de undersökta eleverna går på låg under snittet på intagningspoäng det år som de sökte till sitt program. Snittet inom stadens kommunala gymnasieprogram var knappt 215 poäng och medelvärdet för reservintagningen var ht-04 på BF 138, på FO 166 och på OP 173. Inget studieförberedande program fanns att söka på de kommunala skolorna, för de elever som hade under 178 poäng (indranet.se).
Till detta kommer utmaningar som finns kring de stora förändringar som skett och sker med ungdomskulturen som företeelse. Den förlängda tiden i gränslandet mellan ungdom och vuxen har skapat nya områden att forska på. Bland annat sätter föreställningar om att alla dörrar är öppna och att alla numera kan och vill göra vad de vill av sina liv, sina spår i
samhällsutvecklingen. Vad som skiljer dagens ungdom från de äldre generationerna är t ex att de är mer antiauktoritära och självständiga. De ställer hårdare krav på fler nya möjligheter, ökad flexibilitet, samt individuellt bemötande. De ogillar kollektiva lösningar och förmodat absoluta sanningar (Fürth, 2002). Även tankar kring karriär ser bland ungdomar annorlunda ut idag. Enligt tidigare forskning ville egentligen endast 17 procent av eleverna som gick ur gymnasieskolan börja arbeta permanent eller studera vidare direkt. De flesta ville istället ”känna sig för” i planeringen av framtiden, resa eller arbeta mer preliminärt (Arnell Gustafsson, 2006).
Utifrån ungdomarna och samhällsvillkoren så förutsätter jag i min undersökning (trots beskrivningen av ungdomskulturen ovan) att arbetslöshet, låga löner, otrygga
anställningsförhållanden och undersysselsättning generellt är ett problem för både samhället och inte minst ungdomarna som individer. Mitt examensarbete kommer att undersöka en del i detta dilemma och närmare få veta hur ungdomarna utifrån begreppen ”kompromiss” och det
1.2 Begreppsdefinitioner
I nedanstående syfte används begreppen ”kompromiss” och det ”ideala arbetet”. För att ge läsaren en uppfattning om vad de innebär i denna kontext så kommer nedan en närmare redogörelse:
1.2.1 Att kompromissa
Olika kärriärteorier försöker att förklara varför människor väljer vissa vägar framför andra i sina utbildnings- och yrkesverksamma liv. T ex kan vi enligt Donald E. Supers teori få kunskap om människans strävan att få försöka realisera sin självuppfattning genom sitt utbildnings- och yrkesval. Ett viktigt begrepp i teorin är Self Concept som beskriver den process då individen subjektivt bedömer: följd och konsekvenser av olika val eller bortval och hur väl dessa passar in med självbild, intressen och värderingar (Savickas, 2002). Linda S Gottfredsson ger med hjälp av sin teori, en större omfattning till individens självbild genom att ta med den sociala omgivningen och beskriver närmare hur viss information från
omvärlden omedvetet sållas bort för att inte störa utan istället hålla vår självbild så intakt som möjligt. Detta innebär en begränsningsprocess som startar i vår tidiga barndom och som i första hand begränsar oss utifrån vårt kön, därefter utifrån vårt sociala ursprung och sist utifrån vårt intresse. När dessa begränsningar sen ska samspela med våra karriärval och möjlighetsstrukturer i samhället så startar en mer eller mindre medveten kompromissprocess. Denna process sker för att subjektivt och irrationellt eller rationellt, medvetet eller omedvetet, försöka matcha oss som individer med den rådande arbetsmarknaden (Gottfredson, 2002). I mitt examensarbete vill jag undersöka vilka kompromisser ett urval ungdomar på
yrkesförberedande gymnasieprogram gör.
1.2.3 Det ”ideala arbetet”
Vårvintern 2002 svarade 2700 unga i åldrarna 16-29 år på en postenkät utskickad av
Ungdomsstyrelsen som handlade om attityder och värderingar till arbete. Ungdomsstyrelsens rapport uppvisar utifrån sin undersökning 5 lätt urskiljbara faktorer som ungdomarna
beskriver ingår i det ”ideala arbetet”. På första plats kom Kamrater och sedan i följd: Arbetet, Trygghet, Karriär och till sist Organisation. Jag har valt att i min undersökning slå ihop den sista, Organisation med de fyra första och visar här vilka omständigheter som ligger bakom varje faktor, med Ungdomsstyrelsens beteckning inom parantes. Dessa faktorer är, i och med det, utgångspunkter i min enkäts kompromissdel (www.ungdomsstyrelsen.se):
Intresse (Arbetet/Organisation)
Intressanta- Utmanande-
och utvecklande arbetsuppgifter
Lön/Status (Karriär)
Bra betalt för det man gör Karriärmöjligheter
Chans till internationella kontakter.
Trivsel (Kamrater/Organisation)
Bra chef
Bra arbetskamrater Bra arbetsmiljö.
Trygghet (Trygghet)
Fast jobb och inkomst Man vet vad man har Slippa flytta
Kunna kombinera arbetet bra med familjeliv
2. Syfte
Syftet med min undersökning är att få veta om elever på tre yrkesförberedande
gymnasieprogram utifrån sina program och genom sina kompromisser kan möta villkoren på arbetsmarknaden.
2.1 Frågeställningar
• Hur begränsas eller vidgas de undersökta elevernas möjligheter att kompromissa om det ”ideala arbetet”?
• Hur kompromissar de undersökta eleverna med det, inom sitt utbildningsområde, ”ideala arbetet”?
• Hur ser arbetsmarknaden och arbetslivet ut inom de undersökta elevernas utbildningsområde?
3. Litteraturgenomgång/Tidigare forskning
Detta avsnitt ämnar ge läsaren mer inblick i och uppfattning om vad som ligger bakom analysens och diskussionens resonemang. Även för att förstå bakgrunden till problemet och meningen med min undersökning behövs viss fakta och sakförhållanden som berör syftet och frågeställningarna ovan. Jag har använt mej av olika sidor på Internet för att hitta aktuell och uppdaterad fakta och där även hittat tidigare undersökningar och forskning som har varit
underlag för mitt arbete. Undersökningens teoretiska perspektiv bygger på forskning av Trondman (2001) och Rose-Marie Ahlgren (1999).
3.1 Elevernas framtid
Här nedan kommer en beskrivning av vad den svenska arbetsmarknaden generellt erbjuder de undersökta eleverna efter genomfört gymnasieprogram och elevernas yrkesutsikter utifrån respektive program:
Efterfrågan på gymnasieutbildad arbetskraft bedöms framtill 2020 öka med 200 000 arbetstillfällen. Denna prognos gäller framförallt efterfrågan på personer med omvårdnads- och barn- och fritidsutbildning men även efterfrågan på personer som har gått en teknisk gymnasieutbildning beräknas öka (www.scb.se/statistik).
Barn- och fritidsprogrammet
De studerande på Barn- och fritidsprogrammet läser olika inriktningar. Drygt 40 procent arbetar efter sin utbildning inom barnomsorg eller skola och fritidshem men närmare 20 procent är anställda inom äldre- och handikappomsorg samt övrig vård och omsorg.
Kommunen har 60 procent av de anställda. Inom barnomsorgen finns det en läroplan att följa och utöver den ska barnskötaren ge omsorg och stimulans till barnen. Arbeten med små och/eller handikappade barn kan innebära obekväma arbetsställningar och tunga lyft.
Kontakten med barns föräldrar är också ett viktigt inslag. En barnskötare i Västsverige tjänar i snitt 17 100 kr innan skatt och Ob-tillägg (www.gp.se).
Inom undervisningsområdet där barnskötaryrket ingår var det år 2005, två procent färre arbetsgivare som sökt anställda än året innan. Idag råder god tillgång på personer med barn- och fritidsutbildning. Antalet förvärvsarbetande med barn och fritidsutbildning är cirka 80 000. Tillgången bedöms dock minska något på lång sikt. Samtidigt väntas efterfrågan öka. Detta är till viss del en följd av brist på omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen där många med barn- och fritidsutbildning hamnar trots att det inte är själva barn- och fritidsutbildningen som efterfrågas (www.scb.se/statistik).
Fordonsprogrammet
Personer med Fordonsutbildning arbetar ofta som maskin- och motoroperatörer, fordonsförare samt montörer inom bilindustrin. Nästan en fjärdedel arbetar på bilverkstäder och inom
fordonshandeln. Andra stora arbetsgivare är inom branscher som: transport och magasinering, bygg och transportmedelsindustrin. De elever som jag undersökt läser en transportinrikting vilket gör dem till potentiella fordonsförare.
Det finns många inriktningar att välja mellan även för fordonsförare men oavsett det ställs det stora krav på föraren ur trafiksäkerhetssynpunkt. Specialkompetens kan behövas för viss frakt. Avregleringar har gjorts inom transportsektorn så godsmängden på landsväg har ökat. Många svenska fordonsförare kör även internationellt. Lasta och lossa ingår i fordonsförarens tyngre arbetsuppgifter vilka förövrigt ofta sköts mycket självständigt och ansvarsfyllt. Direkta möten med kunden kräver att man är serviceinriktad och flexibel. En lastbils- eller
långtradarchaufför i Västsverige tjänat i snitt 21 100 kr innan skatt.
Inom det tekniska området är det, av nyexaminerade, brist på sökande inom Fordon- och transport. Utvecklingen mot allt mer avancerade bilar är en förklaring. Det ökade behovet ser ut att tillgodoses av nya utbildade. Antalet förvärvsarbetande personer med fordons- och farkostutbildning var cirka 75 000 år 2004. Fram till år 2020 förväntas efterfrågan öka till mellan 90 000 och 100 000 personer (www.scb.se/statistik).
Omvårdnadsprogrammet
För de studerande på omvårdnadsprogrammet så väntar i första hand, beroende på vilken inriktning man väljer, yrken som undersköterska och vårdbiträde. Dessutom arbetar många som personliga assistenter. Fyra av tio arbetar inom äldreomsorgen, drygt 25 procent inom hälso- och sjukvård. Mer än hälften är kommunalt anställda, cirka 20 procent är anställda av landstinget och till sist cirka 20 procent i privat verksamhet.
Vårdbiträdets uppgifter är enligt Ams hemsida (ams.se) en viktig del i arbetet kring våra gamla och sjuka. Hemtjänsten har de senaste åren blivit allt mer inriktad på vård och omsorg. Arbetsuppgifterna i hemtjänsten är beroende på vårdtagarens behov och därmed varierande. Många arbetar obekväma arbetstider i hemtjänsten. Även personer med funktionshinder, missbruks- eller personliga problem kan få hemtjänst. Egenskaper som: intresse för
människor, flexibilitet, anpassningsbarhet och ansvarstagande framhålls som viktiga för dem som ska arbeta som vårdbiträde. Ett vårdbiträde i Västsverige tjänar i snitt
Undersköterskan har enligt Ams hemsida (ams.se) också varierande arbetsuppgifter, mycket beroende på var man arbetar. Undersköterskan finns till stor del på våra sjukhus men också på sjukhem, servicehus och gruppbostäder. Den vardagliga, både fysiska och psykiska kontakten med vårdtagare och patienter är utmärkande för undersköterskan i jämförelse med
sjuksköterskor och läkare. Inom hemtjänsten kompletterar undersköterskan vårdbiträdet med mer sjukvårdande uppgifter. Precis som för vårdbiträdet är människointresset av stor vikt för att passa som undersköterska och även här arbetar man ofta på obekväma arbetstider. En undersköterska i Västsverige tjänar i snitt 19 900 kr innan skatt och Ob-tillägg (www.gp.se).
Antalet förvärvsarbetande vårdbiträden och undersköterskor är cirka 190 000. Inom
vårdområdet bedöms det av arbetsgivarna att antalet anställda omvårdnadsutbildade, på tre års sikt kommer att behöva utökas. Tillgången däremot väntas minska. Antalet nybörjare på gymnasieskolans omvårdnadsprogram har sjunkit kraftigt de senaste 15 åren, samtidigt som efterfrågan ökar starkt inom framför allt äldreomsorgen (www.scb.se).
Snittet för alla löner, alla yrken i Sverige ligger på 23 800 kr innan skatt (www.gp.se).
3.2 Ungdomsarbetslösheten
Trots att den ekonomiska utvecklingen sen ”kollapsåren” i Sverige i början på 1990-talet, på lång sikt har varit god så har det inte förrän på senare tid skett någon förbättring vad gäller situationen på arbetsmarknaden (www.scb.se). Ett tecken på att inträdesprocessen till arbetslivet inte fungerar bra för de unga är andelen arbetslösa ungdomar. De består av flera olika grupper, inte bara de öppet arbetslösa och ungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det finns dessutom ungdomar som studerar därför att de inte får något jobb. Dessa kan också räknas som arbetslösa tillsammans med ungdomar som jobbar mindre än de vill göra, de undersysselsatta (Arnell Gustafsson, 2006). Anknytningen till arbetsmarknaden är alltså väldigt lös för många unga och 47 procent av de sysselsatta 20-24-åringarna hade under 2005 en tidsbegränsad anställning. 23 000 hade timanställningar och 38 procent var
deltidsanställda.
Nio av tio unga börjar idag gymnasiet direkt efter grundskolan och av de elever som påbörjar en gymnasieutbildning går två tredjedelar ut med behörighet till högskolan. Enkätstudien ”Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2005/06” visar att sex av tio elever i
gymnasieskolans avgångsklasser läsåret 2005/06 planerar att börja läsa på högskolan inom tre år och regeringen i Sverige hade åtminstone innan regeringsskiftet 2006, som målsättning att 50 procent av en årskull ska ha börjat studera vid universitet och högskolor senast vis 25 års ålder.
Men det finns också många ungdomar som har konkreta förväntningar på sin
gymnasieutbildning och vad som ska komma därefter. Etablering på arbetsmarknaden och etablering i vuxenlivet är i stora delar synonyma, att bli självförsörjande är ett av de viktigaste stegen. Framförallt de som väljer yrkesförberedande program ställer stora förhoppningar till yrkespraktiken. De tror också att yrkesförberedande gymnasieutbildningar är lättare och att de ska leda till ett specifikt yrke efter utbildningen. Ungdomar med färsk och relevant kompetens är också alltid eftersökta i tider av god ekonomisk utveckling, men har svårare än övriga att få fotfäste på arbetsmarknaden när tiderna blir sämre. Ungdomar är en särskilt konjunkturkänslig grupp på arbetsmarknaden. Detta beror bland annat på grund av turordningsreglerna vid uppsägningar (www.ungdomsstyrelsen.se).
För de unga innebär dock övergången från utbildning till arbete sällan ett fast arbete direkt efter studierna. Speciellt de unga, vars lägsta utbildning är gymnasieutbildning, har svårt att få ett arbete som är varaktigt. Man talar om en ”jobbkö”, där de med högre utbildning generellt sett kommer före dem med lägre utbildning när det gäller alla typer av jobb. När det råder konkurrens om jobben, även de okvalificerade, är det kanske de lågutbildade ungdomarna som förlorar i denna konkurrens; de ungdomar som kanske skulle behöva dessa jobb som ett led i sin vuxenetablering på arbetsmarknaden. Nu upptas de istället av studerande ungdomar, som extraknäcker inom en sektor på arbetsmarknaden där de inte planerar sin framtid (Arnell Gustafsson, 2006).
Tidiga erfarenheter av arbetslivet är positivt för ungas etablering på arbetsmarknaden och vikten av kontakter för att komma in på arbetsmarknaden bekräftas av aktuell forskning. Beräkningar visar att mellan 60 och 85 procent av alla tjänstetillsättningar sker via sociala kontakter och informell rekrytering. Det finns också starka samband mellan att vara utanför arbetslivet i unga år och att sen vara utanför senare i livet. Tidigare forskning tyder också på att en tidig kontakt med arbetslivet, framförallt i form av ferie- och extraarbete under
skoltiden, har stor betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Även värderingar som rått för individen innan etablering i arbetslivet kan förändras under den första tiden man har ett
arbete. Tyvärr får ungdomar idag inte tillräcklig inblick i arbetslivet genom skolan eftersom det finns stora brister i samarbetet mellan skola och arbetsliv (www.ungdomsstyrelsen.se).
3.3 Teoretiska perspektiv
I min teoretiska del vill jag redogöra för några redan framforskade teser som finns och till följd därav, även grunder som kan ligga bakom mitt resultat.
3.3.1 Ungdomars livssituation
Trondmans analyser i boken ”Varken ung eller vuxen” (2000) belyser bland annat sociala orättvisor. T ex så skildras hur det sociala ursprungets betydelse för att få ett arbete har ökat i betydelse sen början på 1990-talet och glappet mellan ungdom och vuxenliv för många ungdomar har förlängts. Vi är alla barn av vår tid och ungdomarna Trondman skriver om i sin bok är i huvudsak ungdomar som till följd av ekonomiska och sociala strukturförändringar, under Sveriges 1990-tal, på grund av sina livssituationer riskerar att dras in i olika former av marginaliseringsprocesser: ekonomiska, sociala, kulturella, relationella, fysiologiska,
existentiella och politiska. Jag placerar många av de elever som jag undersökt i första hand i den kategorin.
I avsnittet nedan så används uttrycket klass i olika sammansättningar. För att klargöra detta utryck så redogörs här nedan för Trondmans egen tolkning av fenomenet:
Klass = vetskapen om att specifika grupper av människor, hur olika de än är eller synes vara, delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor, vilka på en nivå får mycket likartade följder för det liv de lever men som på en annan nivå kan ta sig uttryck i olika ”levda” kulturella former.
Det tragiska gapet
Trondmans metafor ”det tragiska gapet” bygger på å ena sidan vad ungdomarna idag har fått, vill, är och uppfattar sig vara och å andra sidan de möjligheter och villkor som står till buds i dagens samhälle. När dessa två faktorer inte överensstämmer på ett, för både individen och samhället, bra sätt uppstår ett glapp som kan erfaras som tragiskt. Det här tragiska gapet har enligt Trondman skapat en gråzon där många ungdomar idag befinner sig. Gråzonen beskrivs som en strukturellt betingad livsvillkorsmässig situation och från samhällets sida beror det bland annat på vad som beskrivs här nedan:
Ungdomars förändrade livsvillkor och möjlighetsstrukturer under 1990-talet
Trondman beskriver utifrån ett antal sekundärempiriska källor vad 1990-talet kom att innebära för de undersökta elevernas livsvillkor och möjlighetsstrukturer. Dessa visar på att materiella klyftor mellan den äldre och den yngre generationen förstärktes. De människor som redan innan 1990-talets försämringar hade det sämre än ”genomsnittssvensken” var de som drabbades hårdast. Ekonomiska vardagsproblem ökade till följd av mindre materiella resurser och särskilt drabbade blev ungdomar och barn. De som var 1990-talets ekonomiska förlorare var sen även de stora förlorarna på arbetsmarknaden. Män i eller på väg in i industriarbetslivet drabbades främst tillsammans med ensamstående mödrar. Men även de lågutbildade, en stor grupp invandrare, arbetslösa och socialbidragstagare, som kan räknas in under arbetarklassen, drabbades. Medelklassungdomar undvek, i större grad än arbetarklassungdomar, arbetslöshet genom att i högre grad satsa på vidareutbildning, vilket dessvärre bäddar för klasskillnader även i framtiden. I de grupper som i störst utsträckning drabbades under 1990-talets krisår har även det politiska engagemanget sjunkit. Det innebär ofta att dra tillbaka sin medborgarroll när tillit och lojaliteten minskar och istället välja tystnad eller diskussioner som inte är kopplade till makt att förändra.
Samhället har som nämndes ovan med hjälp av människors utbildning försökt att hantera arbetslösheten. Förändrat betygssystem, treårigt gymnasium och utbyggd högskola har varit några av vapnen. Detta har drabbat vissa barn och ungdomar hårt. De barn som redan innan de börjat skolan har sämre livsvillkor än t ex medelklassbarnen, får på grund av dessa nya vapen ännu svårare att lyckas. Försämrade villkor: i familjen, i barnomsorgen, grund- och gymnasieskolan, kravet på att nå godkänt i svenska, engelska och matte och ”ärvd ovana” för högre studier ger därmed sämre chanser i samhällets nya möjlighetsstrukturer. Barn och ungdomar bär på stora krav, både yttre och inre, att förändra sig själva i dagens samhälle. Ungdomars fritids- och kulturval är kopplade till deras sociala villkor och miljöer.
Arbetarungdomarnas val ger sämre förutsättningar för utbildnings- och yrkesframgångar än medelklassungdomarnas val, du är vad du konsumerar kan sammanfatta denna problematik. Detta är dessutom tydligt relaterat till föräldrarnas och ursprungsmiljöernas grundläggande livsvillkor vilket beskrivs närmare nedan. Klart är att livsvillkorsmässigt välmående föräldrar förmår att i större grad, än de föräldrar med ekonomiska och sociala bekymmer, stödja sina barns sociala och psykiska utveckling. Antalet barn som far illa har sedan 1990-talet
Ökning av barnmisshandel, ungdomsvåld, droganvändning och våld mot kvinnor kommer att inverka på hur många ungdomars vuxenliv blir i framtiden.
Reproduktiva, transformativa och marginaliserande val
Trondman beskriver vilka vägar som olika ungdomar kan ta utifrån hur samhället ser ut sedan 1990-talet. Dessa vägar samspelar med mer eller mindre medvetna val. De ungdomar som bygger sina ”livskarriärer” utifrån reproduktiva val gör val utifrån de grundläggande
livsvillkoren som format en personlig viljestruktur Detta får dem att välja det som nuvarande eller tillblivande möjlighetsstrukturer efterfrågar utifrån deras ”klass”. När dessa ungdomar kommer från arbetarklassen och väljer det som förväntas av dem utifrån sina bakgrunder så gör detta dem sårbara. När 1990-talet kom blev deras strategi att vänta in bättre tider. Att ungdomar gör reproduktiva val fyller dock sin samhälleliga funktion i tider med ekonomisk tillväxt. Samhället får de arbetstagare de behöver och alla individer förväntas vilja göra det de måste göra. (Sen kan självklart rättvisefrågan kring personlig utveckling, status och
ekonomiska tillgångar diskuteras i detta avseende).
Den andra ”livskarriärvägen” som Trondman beskriver kan gå via transformativa val. Det är ungdomar som, medvetet eller omedvetet, formerar en personlig viljestruktur som trots grundstrukturella villkor har en tendens att verka mot den reproduktiva vägen. Detta kan bli för ungdomar vad man ofta kallar en ”klassresa” och 1990-talets utbyggnad av
ungdomsskolan var tänkt att underbygga detta. ”Klassresan” kan sen bryta traditioner av klasstillhörighet.
Den tredje och sista vägen som ungdomar kan slå in på när tiderna blir sämre är byggd av
marginaliserande val. Val som på grund av glappet mellan personliga viljestrukturer och möjlighetsstrukturerna i samhället förstärker eller i värsta fall permanentar det tragiska gapet. Detta kan vara ungdomar som av olika anledningar inte är i stånd att möta samhällets krav och lätt hamnar i nedbrytande och destruktiva ”livskarriärer”, långt ut i samhällets marginaler.
3.3.2 Det subjektiva yrkesvalet
För att komplettera bilden av varför de undersökta elevernas markeringar i enkäten sitter där de sitter tar jag till min hjälp ett kapitel i boken Ungdomar i övergångsåldern –
handlingsutrymme och rationalitet på väg in i arbetslivet. (Tom Hagström (red,) 1999). Kapitlet heter ”Det subjektiva yrkesvalet” och är skrivet av Rose-Marie Ahlgren. Till skillnad
från Trondman som har sitt perspektiv mest inställt på samhällets inverkan på de undersökta elevernas beteende, sociologiskt perspektiv så beskriver Rose-Marie Ahlgren vad den sociala närmiljöns påverkan kan innebära för individen mer ur socialpsykologisk aspekt. Vilka inre faktorer påverkade av bland annat samhällets villkor som har effekt på de undersökta elevernas handlingssätt.
Författaren beskriver hur det subjektiva handlingsutrymmet begränsas av faktorer som till skillnad från i avsnittet utifrån Trondmans bok ovan inte alltid är iakttagbara för en
utomstående och inte heller medvetandegjorda hos eleverna själva. Det handlar i detta avsnitt om elevernas självvärdering och självförtroende som inverkan på deras handlingsutrymme. Uppfattningen om vad som är viktigt att kunna i elevernas framtida yrken bestäms formellt i kurs- och läroplaner men det finns också en informell uppfattning om kunskap som bestäms av andra aktörer som arbetsliv, samhälle, föräldrar, kamrater och lärare. Skillnaden mellan dessa två uppfattningar kan vara stora och eleven begränsas av detta utifrån ett subjektivt perspektiv. Till detta kommer andra både naturliga och konstruerade begränsningar som kön, genus, etnicitet och social tillhörighet. De val eleven gör inför sin framtid är därmed inte fria. Rose-Marie Ahlgren beskriver hur grunden till elevernas och vidare alla individers val grundar sig i socialisationsprocessen med den självkänsla som sedan barndomen har byggts upp med hjälp av andra, ofta speciellt viktiga personers, reaktioner på vårat beteende. Detta kallas även den primära socialisationen och hur vi tolkar reaktionerna, antingen förstärker de gamla värderingarna och beteendet eller utvecklar nya värderingar med nytt beteende hos oss. Detta för att sedan skapa grund för alla våra erfarenheter och förutsättningar med hjälp av gamla eller nya ambitioner och värderingar.
För att bättre förstå tolkningsprocessen och kunna applicera den på den specifika situation som, ”strategier inför sin framtid”, innebär för de undersökta eleverna, så bör tilläggas att den behöver för att leda till positiva och utvecklande strategier en grund av god självkänsla. Att vi känner ett visst mått av grundtrygghet, accepterar oss själva och är medvetna om våra styrkor och svagheter och kan handskas med dem. Är självkänslan inte god så behöver inte det per automatik betyda en ”olycklig” människa med däremot kan bekräftelse från omgivningen för den människan vara mer betydelsefullt än den behöver vara för en människa med god
Självsäkerhet kan när den sen används inför en viss situation döpas om till självförtroende. Den situationen skulle kunna vara att sitta och kompromissa inför sitt framtida arbetsliv som eleverna i min undersökning gör. Självförtroendet och självvärderingen som är dess grund påverkar inte bara elevernas motivation att försöka klara av en framtida situation utan även vilka strategier som kommer att användas, hur stor insatsen och uthålligheten blir. Erfarenhet av arbetsliv och positiva förebilder kan spela in men även det egna försvaret av elevens självuppfattning står ofta på spel. Självförtroende begränsar och vidgar frihetsgraden i de undersökta elevernas handlingsutrymme. Även möjligheten till personlig utveckling bygger på självförtroendet och chansen är större att elever med gott självförtroende väljer sin framtid mer otraditionell och mer utifrån egna värderingar. De vågar bryta mot omgivningens
förväntningar.
Till sist behövs det tilläggas att tolkningsprocessen och resonemanget ovan tillsammans med allt annat är beroende av i vilken miljö processen sker. De undersökta elevernas strategier inför framtiden är t ex påverkade av den kultur och de värderingar som råder kring deras utbildning. Rose-Marie Ahlgrens kapitel hänvisar till att undersökta elever på
industriprogrammet och estetiska programmet inte värderar betyg så högt och helst vill ut och jobba så snart som möjligt till skillnad från elever på naturvetenskapliga programmet som planerar för högre studier direkt efter gymnasiet. Eleverna är medvetna om att det till följd av detta finns en statusskillnad mellan programmen där naturvetarnas utbildning värderas högre och detta kan påverka självförtroendet.
4. Metod
4.1 Val av metod
Då mitt examensarbete främst är ämnat att ha ett sociologiskt förklaringsperspektiv anser jag att en enkätundersökning bäst passar min undersöknings syfte och frågeställningar och jag har valt att få svar på mina frågeställningar genom att genomföra en vad Jan Trost i sin
”Enkätboken”, 2001 kallar ”enkätundersökning under ledning” vilket i mitt fall innebär att jag vid tre tillfällen ledde en grupp gymnasiestuderande under gruppenkätsundersökningen. Hela min undersökning bygger till stor del på hur samhället påverkar ungdomars strategier
generellt och därför ville jag göra en enkät där jag kunde få in ett större antal svar. Detta för att även göra resultatet så generellt och objektivt som möjligt då jag i denna undersökning inte är intresserad av undersökningsobjektens egna subjektiva tolkningar. Min strävan har varit att
göra enkäten till ett instrument, som kan mäta de undersökta elevernas handlingstrategier inför tiden efter gymnasiet.
Det finns dock en risk att alla enkäter inte är tillförlitliga. Det går inte att komma undan att elevernas brist på eller överskott av välvilja och ärlighet kan påverka mitt resultat. Några elever kan ha svarat utifrån vad de tror att jag som forskare ville ha eller så har deras
begrundande över frågorna inte varit tillräckligt på grund av t ex ointresse eller oengagemang.
4.2 Enkäten
Enkätens första del består av nio frågor som är tänkta att ringa in och uppskatta vad eleven har för förutsättningar i förhållande till att kompromissa med det ”ideala arbetet”. I enkätens sista del ska eleven, utifrån färdiga begrepp utifrån det ”ideala” arbetet, ta ställning till vad som är något mindre viktigt i den, utifrån sitt utbildningsområde eventuellt kommande
yrkesverksamheten (se bilaga 1). Jag har om mitt undersökningsunderlag förutom det som beskrivs i urval nedan, dessutom förutsatt att alla elever befinner sig inom den livsfas (16-29 år) som beskrivs i ”Ungas syn på arbetet” (www.ungdomsstyrelsen.se/). Jag räknade med att få in minst 15 tillförlitliga enkäter från varje klass som jag besökte. Sammanlagt alltså 45 enkäter.
4.3 Urval
Jag har valt att undersöka Barn- och fritids-, Omvårdnads- och Fordonsprogrammets elever. Sammanlagt tre gymnasieklasser, ur årskurs 3, är undersökta. Eleverna är av mej utvalda både för att deras kommande yrkesgrenar knappt har hämtat sig från 1990-talets verkningar och att de alla går på ett program med låga intagningspoäng, vilket också enligt undersökningens teoretiska perspektiv, kan vara en konsekvens av 1990-talets ”krisår”.
4.4 Genomförande
Efter att ha e-postat min begäran om hjälp, med en kort bakgrundshistoria, till de olika
programmens rektorer blev jag hänvisad till diverse berörda lärare. Efter viss kommunikation via e-post och telefon, där jag förklarade vad elever och lärare kunde vänta sig av mitt besök, kom vi fram till tid och plats för genomförande av undersökningen.
I klassrummet hos eleverna berättade jag kortfattat om vem jag var och varför jag behövde deras hjälp. De fick veta att jag gärna svarade på personliga frågor efter undersökningens genomförande och detta för att säkerställa min roll som observatör. Däremot fick de ställa frågor som rörde själva enkäten och för att minimera risken för missförstånd, läste jag under genomförandet upp frågorna en efter en för hela klassen. Jag förklarade också närmare de begrepp som undersökningen till viss del bygger på. De fick veta att de var anonyma i
undersökningen och då två klasser var könsmässigt mixade och den tredje enkönad, så var den faktorn inget dilemma vad gäller anonymiteten. Som tack för hjälpen fick alla medverkande till sist en enkel gåva. Detta till stor del för att försöka bädda för mina tänkbara efterföljande forskare.
4.5 Bearbetningen
Jag har manuellt sammanställt mitt resultat i dataprogrammet Excel (se bilaga 2). Det tre gymnasieprogrammen är också bearbetade var för sig för att kunna göra jämförelser mellan programmen.
4.6 Bortfall
Min ambition var att få ihop 15 enkäter från varje gymnasieprogram. På BF ifylldes 17 enkäter varav två inte var korrekt ifylla. På FO ifylldes 15 enkäter varav två endast på ett försumligt sätt avvek från helt godkänt och på OP ifylldes 22 enkäter varav 21, enligt min bedömning var godkända.
När enkäterna hade sammanställts dök det upp ett för mej stort problem. För att kunna jämföra och bearbeta resultatet mellan de olika programmen, behövdes OP-programmets resultat omvärderas. Detta tog för mej upp mycket energi och resurser. Efter ett noga övervägande beslutade jag att plocka bort de sista enkäterna i OP-samlingen som var helt slumpmässigt insamlade. Detta gör att jag med större lättfattlighet kan behandla resultatet.
4.7 Avgränsningar
Jag har in min undersökning inte tagit hänsyn till deltagarnas kön trots att variabeln fanns med i enkäten. Min uppfattning är att diskussionen kring eventuell könsdiskriminering och
4.8 Undersökningens reliabilitet
För att göra reliabiliteten på undersökningen så hög som möjligt har enkäten först genomgått en test på ett par personer som kan motsvara elever i den tänkta undersökningsgruppen. Detta har sedan lett till enkla och tydliga frågor som dock har kunnat förklaras närmare om någon deltagare behövt det. Även uppläsning av frågorna högt i hela klassen har bidragit till undersökningens reliabilitet då alla elever haft chans att förstå frågorna på samma sätt.
4.9 Undersökningens validitet
För att göra validiteten på undersökningen så hög som möjligt har jag med hjälp av kringfrågor till enkätens huvuddel täckt olika aspekter som kan ha inverkat på
undersökningens resultat. Dessutom har jag hållit graden av strukturering och standardisering på enkäten så hög som möjligt för att undvika generella missuppfattningar. Jag har till sist i den av mig ledda enkätundersökningen både muntligt och på enkäten skriftligt förklarat de för undersökningen vedertagna begreppen.
5. Resultat
I mina resultat vill jag visa på skillnader och likheter i svaren från de olika programmen, utifrån först enkätens kringfrågor och sedan utifrån kompromisserna. Resultatet av de tre första frågorna i enkäten presenteras här nedan. Jag har valt att här presentera resultatet i siffror grundade på elevantalet i undersökningen:
Tabell 1
Var det ditt förstahandsval att gå på Barn- och fritidsprogrammet?
Prog. JA NEJ
BF 11 4
FO 13 2
OP 13 2
Resultatet visar att de flesta kommit in på sitt förstahandsval och att det är några fler på BF som valt något annat program som förstahandsval.
Tabell 2
Har du något extrajobb jämte dina studier?
Prog. JA NEJ
BF 7 8
FO 10 5
OP 11 4
Många elever har extraarbeten men eleverna på BF har i lägre grad extraarbete vid sidan av sina studier.
Tabell 3
Om du har svarat ja, har det du gör på ditt extrajobb något att göra med det du lär dig på din utbildning?
Prog. JA NEJ
BF 2 5
FO 4 6
OP 8 3
Resultatet visar att OP eleverna extraarbetar i större grad inom sitt utbildningsområde än FO och BF eleverna.
Skalfrågor
För frågorna nummer 4-9 är det uträknat ett medeltal efter en rangordningsskala. Medeltalen grundar sig på en skala som är indelad på 5 lägen. Varje läge har sitt värde, 1-5 där 1 anger det lägsta och 5 det högsta värdet eleven kan välja. Nr. 3 kan ses som ett mittemellan. Värdena fördelar sig så här:
Fråga 4
Hur stor är sannolikheten att du kommer att läsa vidare inom en 5-års period? 5 4 3 2 1
/---/---/---/---/---/
mycket stor obefintlig
BF 3,53
FO 2,2
OP 3,27
Snitt 3,0
Fråga 5
Vilka tror du är utsikterna för att elever med din utbildning får ett arbete inom ditt utbildningsområde?
5 4 3 2 1 /---/---/---/---/---/
mycket bra obefintliga
BF 3,27
FO 4,73
OP 4,2
Snitt 4,07
Alla tre programmen men framförallt FO upplever att chanserna till arbete inom det egna utbildningsområdet är stora.
Fråga 6
Hur viktigt tycker du att det är att få ett arbete, vilket som helst efter skolan? 5 4 3 2 1
/---/---/---/---/---/
mycket viktigt helt oviktigt
BF 4,66
FO 4,4
OP 4,8
Snitt 4,62
Så gott som alla elever tycker att det är viktigt att få ett arbete, vilket som helst efter skolan men OP eleverna ligger högst på skalan.
Fråga 7
Hur viktigt tycker du att det är att få ett arbete inom ditt utbildningsområde efter skolan? 5 4 3 2 1
/---/---/---/---/---/
mycket viktigt helt oviktigt
BF 3,73
FO 4
OP 4,4
Snitt 4,05
När det gäller att få ett arbete inom det egna utbildningsområde så är graden lägst bland BF eleverna och fortfarande högt bland OP eleverna.
Fråga 8
Hur beredd är du att flytta för att få ett arbete inom ditt utbildningsområde efter skolan? 5 4 3 2 1
/---/---/---/---/---/
mycket beredd helt oberedd
BF 3,47
FO 2,4
OP 2,87
Snitt 2,91
Det är främst BF eleverna som är beredda att flytta för att få ett arbete inom sitt utbildningsområde. Under medel ligger FO eleverna som är minst benägna att flytta
Fråga 9
Hur stor tror du möjligheten är att kunna välja mellan hel eller deltid på arbeten inom ditt utbildningsområde?
5 4 3 2 1 /---/---/---/---/---/
mycket stor helt obefintlig
BF 3,07
FO 3,4
OP 3,4
Snitt 3,29
Alla tre programmen visar på att eleverna värderar möjligheten att välja hel eller deltid som ganska betydlig.
Kompromissdelen
I enkäten andra del har eleverna fått kompromissa om det ideala arbetet. Diagrammen nedan visar på resultatet och även de är grundade på elevantalet i undersökningen:
Diagram 1 Första kompromissen 0 2 4 6 8 10 12 14
Intresse Lön/Status Trivsel Trygghet
BF FO OP
Tretton elever på OP väljer bort intresset i sin första kompromiss. FO eleverna fördelar sig lika över intresse, lön/status och trygghet men ingen FO eller OP elev väljer bort trivsel i sin första kompromiss. Av BF eleverna väljer flest bort trygghet med liten marginal.
Diagram 2 Andra kompromissen 0 2 4 6 8 10
Intresse Lön/Status Trivsel Trygghet
BF FO OP
I andra kompromissen är det mest påtagliga att FO eleverna väljer bort intresset. Även trivselfaktorn gör ett tydligare framträdande som en möjlig kompromiss.
Diagram 3 Tredje kompromissen 0 1 2 3 4 5 6 7
Intresse Lön/Status Trivsel Trygghet
BF FO OP
I sista kompromissen saknas två elever på FO men av de elever som svarat på FO har flest valt bort trivsel. Hos OP eleverna ligger valet att välja bort intresset fortfarande högt.
6. Analys och Diskussion
6.1 Analys
Mitt resultat visar att de flesta av de undersökta eleverna går på ett gymnasieprogram som är deras förstahandsval vilket främst kan bero på två olika saker. För det första så kan eleverna ha valt programmet utifrån sitt intresse vilket skulle kunna betyda att viljan att anpassa sig, som kan vara en form av kompromiss, till arbetsmarknaden är stor. En annan orsak kan vara att elever på grund av sina intagningspoäng inte hade så mycket val utan mer eller mindre blev placerade på sitt program.
Anledningen till låga poäng från grundskolan kan vara flera men min uppfattning är att det ofta kan bero på de orsaker som Trondman beskriver i mitt teoriavsnitt. Att deras
grundläggande livsvillkor inte har varit tillräckliga för att ge dem ett större urval av gymnasieprogram. För de eleverna finns det som jag ser det, i förhållande till
arbetsmarknaden, två vägar med olika strategier att gå. Antingen att välja reproduktivt vilket förmodligen innebär samma kompromisser och därmed anpassning som den som hamnat på programmet av intresse. Eller så kan eleven gå den transformativa vägen och behöver egentligen inte kompromissa alls eftersom eleven förmodligen kommer att se
gymnasieutbildningen som en språngbräda till att sen läsa vidare på högre nivå. Troligen är det så att även de elever som inte har kommit in på sitt förstahandsval har dessa vägar att gå.
Att eleven hamnat på sitt program på grund av intresse blir när det gäller framförallt OP-eleverna svårt att hålla för sannolikt med hänsyn till hur de har kompromissat. Eller så har det hänt något under utbildningens gång. 13 av 15 OP-elever valde att minska kraven på intresse i sin första kompromiss om det ”ideala” arbetet. Detta trots att de av de tre programmen visar mest vilja att arbeta inom sitt område efter studierna. Men att känna att man inte är intresserad av det man planerar att arbeta med behöver inte betyda att man inte är beredd att möta
arbetsmarknaden. Det behöver inte heller betyda att man gör ett sämre jobb än de som är intresserade av sina arbetsuppgifter. Som skrivits tidigare i undersökningen så visar forskning på att värderingar som rått för individen innan etablering i arbetslivet kan förändras under den första tiden man har ett arbete.
Att ha ett extraarbete jämte sina studier och då framförallt ett arbete inom sitt
utbildningsområde, borde göra eleven mer kapabel att kompromissa realistiskt. Det är framför allt OP-eleverna som extraarbetar jämte sina studier. Detta kan bero på att det inom deras område trots allt finns flest arbetstillfällen som kan ha kommit dem till godo vid t ex praktikplaceringar. Att sen ingen OP-elev valde bort trivsel i sin första kompromiss kan betyda att jobbet inte förväntas bli så intressant men att bra gemenskap på arbetsplatsen gör att det blir ett, om än inte ”idealt” så, ett bra arbete. Även FO-eleverna värnar om trivseln vilket kan grunda sig i att även många av dem har extraarbete jämte studierna. Mest splittrade i de tre första frågorna är BF-eleverna men 9 elever väljer dock bort Lön/Status eller Trygghet i sin första kompromiss. 10 FO-elever väljer också bort Lön/Status eller Trygghet vilket indikerar på att de redan vet sin plats i samhället, väljer den reproduktiva vägen och känner av och försöker kompromissa med det ”tragiska gapet”.
Ett annat exempel på att eleverna till stor del verkar slå in på den reproduktiva vägen är resultatet på frågorna 4-9. Framför allt har FO eleverna inga stora planer på att läsa vidare och de förlitar sig också på att det finns jobb att få utifrån sina utbildningar. De räknar inte heller med att behöva flytta. I sina två andra kompromisser är de beredda att offra både intresse och trivsel.
BF-eleverna verkar inse att det kan behövas högre utbildning för att få ett arbete och att det inte självklart finns arbete efter gymnasiestudierna även om de tycker att det är viktigt, så
blandade resultaten överhuvudtaget. Kompromisserna är jämt fördelade över de fyra
variablerna. Med tanke på att BF-eleverna har de lägsta intagningspoängerna så kan jag tänka mej att mycket för dem står ”öppet”. Deras strategier i förhållande till Trondmans ”vägar” att gå verkar vara de mest oförutsägbara utav de tre gymnasieprogrammen. Frågan är om det gör dem mer eller mindre beredda att möta dagens arbetsmarknad?
De flesta av de undersökta eleverna är födda i slutet på 1980-talet vilket gör att många av dem sedan barndomen har fått leva med de försämrade villkor som 1990-talet gav deras föräldrar och närmiljö. Resultaten kan visa på vad detta har gjort med elevernas självförtroende. Detta både inför sina arbetsliv och inte minst, som Rose-Mari Ahlgren skriver, genom att de kan jämföra sig med de ungdomar som till skillnad från dem kunnat välja att läsa studieinriktat program. Jag tror att flera av frågornas resultat i min enkät kan ha blivit påverkade av den självkänsla och det självförtroende som beskrevs i teoribakgrunden. I mitt resultat ser det likafullt ut som elevernas självförtroende i det stora hela är ganska gott. Möjligheten att läsa vidare inom en 5-årsperiod verkar inte orimlig och de ser ganska ljust på möjligheten att få arbete utifrån sin utbildning. Även möjligheten att kunna välja mellan hel- och deltid bedömer de som ganska god vilket kan grunda sig i förhållandevis goda självförtroenden. Det kan vara så att eleverna känner att skolans formella uppfattning om vad som är viktigt i den kommande yrkesrollen stämmer bra överens med den mer informella uppfattningen som ofta finns hos andra betydelsefulla faktorer i samhälls-, social- och privatliv. Detta kan i så fall leda till positiva och utvecklande strategier i framtiden.
Jag skrev ovan att låga krav på intressanta arbetsuppgifter inte behöver betyda att man är dåligt förberedd inför arbetsmarknaden inom sitt utbildningsområde eller att man på grund av det inte kommer att göra ett gott arbete men det går inte att blunda för att självkänslan och självförtroendet kan ha haft betydelse för den kompromissen. Ska jag ge mej ut på hal is så kanske vissa ungdomar på grund av den bakgrund av livsvillkor som Trondman (2000) beskriver, medvetet eller ej, inte anser sig vara dugliga nog eller värda att arbeta med
utvecklande, intressanta och utmanande arbetsuppgifter och därför transformerar de blivande jobben till att vara ointressanta. Lägger man därtill deras relativt låga ålder och att det främst var OP-eleverna som kompromissade med intresset i första kompromissen så kanske inte förmågan att känna värdet och vikten av att arbeta med behövande människor är riktigt
utvecklad än. Många ungdomar tampas ju med uppfattningen att individualismen är viktig och att allt är möjligt inom personlig framgång och att om du inte fixar det har du bara dej själv att
skylla eftersom solidaritet och samhällets ansvar inte längre är lika självklart och påtagligt som innan 1990-talet. Då kommer lätt omtanke om andra i skymundan men detta tror jag oftast, för många våra ungdomar, kan vara en mognadsfråga.
6.2 Diskussion
Tidigt i mitt arbete med undersökningen slog det mej att jag på sätt och vis beskriver och undersöker en viss position i den för oss inom Studie- och yrkesvägledarfacket så kända fyrstegsmodellen (den finns bland annat att hitta Skolöverstyrelsens skrift från 1991, ”Vem behöver syo”?). Trondmans tragiska gap mellan personlig viljestruktur och samhällets möjlighetsstrukturer och Rose-Marie Ahlgrens eventuella glapp mellan självkänslan och formella och informella uppfattningar om vad kunskap och duglighet är beskriver till stor del även relationen mellan ”medvetenhet om mej själv” och ”medvetenhet om alternativ”. Som jag ser det så är det just dynamiken mellan dessa som är fascinerande och samtidigt så svår att göra begriplig, mycket eftersom den finns så självklart och naturligt hos alla individer. Att i framtiden få arbeta med att stötta människor med denna problematik känns mycket
inspirerande och ansvarsfullt.
När det har gällt att bearbeta resultaten har även tanken har slagit mej, att det utifrån frågeställningarna blivit en mycket enklare analys om alla elever enbart hade valt bort
Lön/Status och Trygghet i sina kompromisser. Då hade jag med större säkerhet sagt att dagens ungdom om inte annat på samhälleligt och socialt plan kan handskas med det tragiska gapet och möta villkoren på dagens arbetsmarknad. Att så många elever i OP-klassen istället valde bort Intresse i sina kompromisser gjorde mej först helt ställd. Min första tanke var att något hade gått snett med enkäten och jag övervägde att åka tillbaka till klassen och fråga hur de tänkt. Men med tanke på att det var den sista klassen jag hade besökt och att risken att bara den klassen skulle ha missuppfattat uppgiften inte var realistisk så kunde jag, efter att ha funderat ett tag dock förlika mej med det resonemang som analysen ovan visar på. Detta faktum gjorde ju också undersökningen mer intressant om än svår.
Att överhuvud taget analysera om elever som i en enkät väljer bort både Intresse och Trivsel i sina kompromisser är beredda att möta dagens arbetsmarknad bör sannolikt vara omöjligt även om jag ovan har gjort ett försök. Problemet har varit att hitta gränsen mellan sociologi och socialpsykologi. Min undersökning har inte haft ambitionen att sätta fokus på vad
man trivs eller hur intressant arbetet är som t ex barnskötare eller lastbilschaufför. Hur ska jag utifrån en standardiserad och strukturerad enkät kunna analysera om det är en fördel eller en nackdel, i förhållande till att få ett jobb, att i sitt kommande arbetsliv vara beredd att minska kraven på två så komplexa faktorer som Intresse och Trivsel? I det här fallet kan det finnas brister i min metod i förhållande till syftet. För att kunna göra en rättvisande analys av den problematiken så behövs kvalitativa intervjuer, både som bakgrund och
undersökningsunderlag.
Till sist några kommentarer om kompromisserna: till att böja med ska tillstås att eleverna överlag tyckte att kompromissdelen i enkäten var lite besvärlig. Efter att jag bett dem
föreställa sig det ”ideala” arbetet så var det lite motvilligt och till och med bakvänt att be dem välja ”bort”. Att dessutom be dem göra detta tre gånger utan någon längre betänketid kan ha gjort att de två sista kompromisserna inte är lika sannolika som den första och den sista kompromissen möjligen minst. Trots att jag talade om att de kunde välja samma faktor fler gånger så kan känslan av att vilja sprida ut sina kompromisser ha tagit över som en slags säkerhetsåtgärd. Jag tycker i efterhand att eleverna kunde ha behövt mer tid att reflektera över sina kompromisser för att höja kvaliteten på resultatet.
En annan sak som kunde ha gjort resultatet mer grundligt och intressant är om jag hade korsat några tabeller. T ex att specifikt titta på om de elever som kan tänka sig att läsa vidare kanske kompromissar annorlunda en dem som inte kan tänka sig det. Eller att de som tycker att det är viktigt att få vilket arbete som helst efter skolan kompromissar på ett sätt. Då hade variabeln med programmen förmodligen gått förlorad men generaliserbarheten kanske kunnat bli större.
Slutsats
För att göra en slutsats utifrån syftet med mitt examensarbete så kan jag konstatera att det från samhällets sida börjar se ljust ut på arbetsmarknaden för så gott som alla de undersökta
elevernas utbildningsområden. I bakgrunden visade jag på en undersökning där endast 69 procent av eleverna från ett yrkesinriktat gymnasieprogram hade arbete knappt tre år senare, detta var alltså för två och ett halvt år sedan. Men tiderna verkar förändras. När det gäller eleverna som jag undersökt så kan jag, för att börja med de BF-utbildade, se att de garderar sig med både eventuell högre utbildning och flytt för att få ett arbete. Många av dem
kompromissar bort både Lön/Status och Trygghet i sin första kompromiss. Dessutom verkar de inte ha så stora svårigheter med att slå sig in på OP-elevernas arbetsmarknad eftersom
behovet där verkar växa med ganska hög hastighet. Detta gör dem bra rustade att möta dagens arbetsmarknad.
FO-eleverna är de som utifrån resultaten har varit mest ”reproduktiva” i sina svar. De vill, till skillnad från BF-eleverna, inte läsa vidare och de vill inte flytta. Men de flesta väljer ändå bort Lön/Status och Trygghet i sin första kompromiss. Trots allt så tror de på att utsikten för att elever med deras utbildning ska få arbete är god och den högkonjunktur som Sverige är på väg in i talar också för detta. Det finns också för en Fordonsutbildad elev många olika yrken att välja mellan. Lika väl rustade som BF-eleverna är inte FO-eleverna men utsikterna ser ändå goda ut för att möta dagens arbetsmarknad.
OP-eleverna slutligen verkar vara de som har stört chans att få ett arbete efter avslutat gymnasium. Många av dem tycker att det är viktigt att få ett jobb utifrån sin utbildning efter skolan och över hälften av dem arbetar redan inom yrkesgrenen. Allt pekar också på att efterfrågan på omvårdnadspersonal kommer att öka stadigt. Fenomenet kring att ha i så stor utsträckning valt bort Intresset som första kompromiss får i min undersökning bli något av en gåta men väl med en uppmaning till vidare forskning.
8. Litteratur- och källförteckning
Böcker
Ahlgren, R. (1999). Det subjektiva yrkesvalet. I Hagström, T.(Red.). Ungdomar i
övergångsåldern. (ss. 89-108). Lund: Studentlitteratur.
Angelöw, B. & Jonsson, t. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur Gottfredson, Linda S. (2002). Gottfredson´s Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation. In Brown, Duane. et al, Career choice and development (pp. 85-148). San Francisco: Jossey-Bass.
Savickas, Mark L. (2002). Career Construction: A Developmental Theory of Vocational Behaviour. In Brown, Duane. et al, Career choice and development (pp. 149-205). San Francisco: Jossey-Bass.
Skolöverstyrelsen (1991). Vem behöver syo?. Stockholm: TRINOM förlag AB.
Trondman, M. & Nihad B.(2001).Varken ung eller vuxen: "samhället idag är ju helt rubbat". Stockholm: Atlas bokförlag.
Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2002). Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur
Internetadresser
Ungas syn på arbete, sökdatum 2006-10-01 www.ungdomsstyrelsen.se/
Arbetskraftsbarometern ´05, sökdatum 2006-10-01
www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0505_2005A01_BR_01_AM78ST0505.pdf
Trender och prognoser 2005, sökdatum 2006-10-01
www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0515_1990I20_BR_00_AM85SA0501.pdf
Tema utbildning 2005:02 - Inträdet på arbetsmarknaden, sökdatum 2006-10-01
www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0508_2003M04_BR_UFFT0502.pdf
Fokus 05, sökdatum 2006-10-01
www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/fokus05.pdf
sökdatum 2006-10-01 ams.se/go.aspx?C=31
Bilaga A
Enkätfrågor
Var det ditt förstahandsval att gå på Barn- och fritidsprogrammet?
Ja Nej
Har du något extrajobb jämte dina studier?
Ja Nej
Om du har svarat ja, har det du gör på ditt extrajobb något att göra med det du lär det på din utbildning?
Ja Nej
Hur stor är sannolikheten att du kommer att läsa vidare inom en 5-års period? /---/---/---/---/---/
mycket stor obefintlig
Vilka tror du är utsikterna för att elever med din utbildning får ett arbete inom ditt utbildningsområde efter skolan?
/---/---/---/---/---/
mycket bra obefintliga
Hur viktigt tycker du att det är att du får ett arbete, vilket som helst, efter skolan? /---/---/---/---/---/
mycket viktigt helt oviktigt
Hur viktigt tycker du att det är att du får ett arbete inom ditt utbildningsområde efter skolan? /---/---/---/---/---/
mycket viktigt helt oviktigt
Hur beredd är du att flytta för att få ett arbete inom ditt utbildningsområde efter skolan? /---/---/---/---/---/
mycket beredd helt oberedd
Hur stor tror du möjligheten är att kunna välja mellan hel eller deltid är på arbeten inom ditt utbildningsområde?
1. Sätt en etta (1) i den stapel där du först gör en kompromiss för att få ett
arbete inom ditt utbildningsområde.
2. Sätt en tvåa (2) i den stapel där du nästa gång en kompromiss för att få ett
arbete inom ditt utbildningsområde.
3. Sätt en trea (3) i den stapel där du tredje gången gör en kompromiss för att
få ett arbete inom ditt utbildningsområde.
Intresse Intressanta utmanande och utvecklande. arbetsuppgifter. Bekräftelse. Lön/Status
Bra betalt för det man gör. Karriär. Internationella kontakter. Trivsel Bra arbetskamrater. Bra chef. Bra arbetsmiljö. Trygghet
Fast jobb och inkomst. Man vet vad man
har. Slippa flytta. Kunna kombinera
jobbet bra med familj.
Till sist:
Är du:
Tjej
eller
Bilaga B
1 JA JA JA 5 2 5 3 5 5 TRY TRY TRY TJEJ 2 NEJ NEJ 5 4 5 5 4 3 TRI TRI L TJEJ 3 JA JA NEJ 5 3 4 2 5 4 TRY TRY TRY TJEJ 4 JA NEJ 2 4 5 5 4 1 TRY TRI TRI TJEJ 5 NEJ NEJ 2 3 5 3 2 3 I TRI I TJEJ
6 JA NEJ 4 3 4 5 3 2 I L I TJEJ
7 JA JA NEJ 3 2 5 2 3 3 L L L KILLE 8 JA JA JA 4 4 5 3 3 2 L L L KILLE 9 JA JA NEJ 1 3 3 2 2 3 TRY TRI I TJEJ 10 NEJ JA NEJ 4 4 5 4 2 3 TRI L I TJEJ 11 NEJ NEJ 3 4 5 5 4 2 I TRI I KILLE 12 JA NEJ 5 3 4 3 4 3 TRY TRY TRY TJEJ
13 JA NEJ 3 4 5 5 3 4 L L L TJEJ
14 JA JA NEJ 4 3 5 4 4 4 L I TRI KILLE 15 JA NEJ 3 3 5 5 4 4 I I TRI KILLE 16 JA JA JA 3 5 5 4 1 2 L I TRI KILLE 17 JA NEJ 2 5 5 5 3 5 L I TRI KILLE 18 JA JA NEJ 1 4 5 3 3 2 L I TRY KILLE 19 JA NEJ 1 5 4 3 5 3 TRY I L KILLE 20 JA JA JA 4 5 5 4 3 4 L I TRY KILLE 21 JA JA NEJ 3 5 5 5 3 4 I TRI TRY KILLE 22 NEJ JA NEJ 3 5 4 1 1 2 L I TRY KILLE 23 JA JA NEJ 1 4 5 4 3 3 TRY L TRI KILLE 24 JA JA JA 1 5 5 5 3 3 TRY I TRI KILLE 25 JA JA JA 3 4 3 5 4 4 I L TRI KILLE 26 JA JA NEJ 1 5 5 5 3 3 I TRY TRI KILLE 27 NEJ JA NEJ 4 5 4 5 1 5 TRY I X KILLE 28 JA NEJ 4 5 5 5 1 5 TRY I X KILLE 29 JA NEJ 1 5 3 3 1 3 I TRI L KILLE 30 JA NEJ 1 4 3 3 1 3 I TRI L KILLE 31 JA JA NEJ 2 4 5 5 2 3 I TYR TRI TJEJ 32 JA JA NEJ 4 5 5 5 3 4 I I I TJEJ
33 JA NEJ 3 4 5 5 4 4 I I I TJEJ
34 JA JA JA 3 4 5 5 2 3 I L TRY TJEJ 35 JA JA NEJ 3 4 5 3 2 3 I L TRY TJEJ 36 JA JA JA 2 3 5 5 4 3 I I I TJEJ 37 JA NEJ 3 5 5 3 4 3 TRY TRI L KILLE 38 NEJ JA JA 5 4 5 5 3 1 L TRY I KILLE 39 JA JA JA 4 4 5 3 2 3 I I I KILLE 40 JA JA JA 4 5 2 5 4 4 I L TRY TJEJ 41 NEJ JA JA 5 5 5 5 3 5 I TRI I TJEJ 42 JA NEJ 3 5 5 5 1 5 I TRI TRY TJEJ 43 JA NEJ 3 3 5 5 4 3 I I TRI TJEJ 44 JA JA JA 2 5 5 3 1 4 I TRI L TJEJ 45 JA JA JA 3 3 5 4 4 3 I TRI L TJEJ antal sum. 135 183 208 182 131 148 medel 3 4,07 4,62 4,04 2,91 3,29 Sammanställning Alla fråga 1 2 3 4 5 6 7 8 9 kompromiss kön
