Utomhuspedagogik i de tidiga skolåren

NATURVETENSKAP– MATEMATIK – SAMHÄLLE

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

(Naturorientering, teknik och lärande)

15 högskolepoäng, grundnivå

Utomhuspedagogik i de tidiga skolåren

Outdoor Education in the Early Schoolyears

My Rosberg

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs F-3, 240 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 högskolepoäng

2021-01-22

Examinator: Mats Lundström Handledare: Birgitta Nordén

2

Förord

Detta arbete är en kunskapsöversikt som är författad i kursen Självständigt arbete i

fördjupningsämnet på grundnivå. Denna kunskapsöversikt avser att behandla elevers motivation samt elevers lärande i samband med utomhuspedagogik i naturorienterande ämnen.

Arbetet är skrivet på egen hand och ämnesvalet är gjort efter intressen som väckts under min lärarutbildning. Under min tid på lärarutbildningen har begreppet utomhuspedagogik använts flitigt, men ute i skolans värld är det en undervisningsform som sällan utnyttjas, därmed vill jag lyfta utomhuspedagogiken och dess effekter i detta arbete.

3

Sammandrag

Detta självständiga arbete i fördjupningsämnet är skrivet inom ramen för utomhuspedagogik. I arbetet betonar värdet av att arbeta med grundskoleelever i en utomhusmiljö. Arbetet är grundat på systematiska undersökningar i olika databaser och urvalet är gjort efter avgränsningar och intresse. Hur ska man som lärare egentligen förhålla sig till utomhusvistelse? Utomhuspedagogik är något som antingen förtjuser eller avskräcker, men det viktigaste är att vi som pedagoger, blivande lärare eller lärare kan hjälpas åt att dela med oss av våra erfarenheter och upplevelser och vågar vidga våra vyer för alla elevers lärande och vinning.

Resultatet visar att utomhuspedagogik har en positiv koppling på elevers lärande och

kunskapsutveckling. Att eleverna får vara ute i naturen, undersöka och arbeta tillsammans visar sig vara en otroligt viktig del i barns utveckling och inlärning. Det har visat sig att det finns mycket forskning kring positiva effekter av utomhuspedagogik dock upptäckte jag att det finns brister i forskningen när det gällde svårigheter/negativa effekter med utomhuspedagogik. Det som framkom under läsningen var att bristande utomhuspedagogiska aktiviteter antingen berodde på tidsbrist från pedagogens sida eller på dåligt väder.

Nyckelord: Kunskapsbank, lärandeprocess, pedagoger, rörelse, utomhusmiljö utomhusvistelse samt utomhuspedagogik

4

Innehållsförteckning

3.1 Val samt sammanställning av källor………....10

4. Resultat……….…...12

4.1 Utomhuspedagogik ur ett lärarperspektiv………12

4.2 Utomhuspedagogik och fysisk aktivitet ………...13

4.3 Utomhuspedagogik ur ett elevperspektiv……….15

5. Slutsatser och diskussion………...16

5.1 Förslag på vidare forskningsfrågor……….17

5

1. Inledning

Utomhuspedagogik har alltid varit en stor drivkraft under min egen skolgång, att få lov att vara ute, undersöka och dra egna slutsatser var något som motiverade mig redan i de tidiga skolåren. Efter mina verksamhetsförlagda delar av utbildningen såg jag att detta var något som dagens skolelever inte får lov att uppleva i lika stor utsträckning, därmed vill jag att fler lärare ska våga prova sig på undervisning utanför klassrummets fyra väggar.

Skolverket (2011/20) säger i kursplanen för biologi följande:

”Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning.” Med detta citat vill jag peka på delen om systematiska undersökningar. Att ge eleverna förutsättningar att uppfylla citatet ovan kan utomhuspedagogik tillämpas. En systematisk undersökning definieras enligt Skolverket såhär:

”Traditionellt är det ofta experiment av olika slag som ingår i undervisningen i naturvetenskap. Eleverna har fått göra laborationer och läraren har gjort demonstrationsexperiment.”

Begreppet utomhuspedagogik är ett brett begrepp med många olika definitioner. I detta arbete definieras utomhuspedagogik enligt följande, hämtat ifrån Linköpings universitets webbplats:

”Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till att lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer.”

6

2. Syfte

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka sambanden mellan elevers motivation och utomhuspedagogik ur ett vetenskapligt perspektiv. Arbetet ska undersöka vikten av

utomhuspedagogik för elevens lärandesituation och motivation i sina tidiga skolår. För att syftet ska kunna uppnås har följande frågeställning upprättats.

2.1 Frågeställning

Huvudfråga:

• Hur påverkar utomhuspedagogik elevens motivation samt lärandesituation inom naturorienterande ämnen i de tidiga skolåren?

Underfråga:

• Vad krävs ur ett lärarperspektiv för att öka elevers motivation i anknytning till utomhuspedagogik?

7

3. Metod

Arbetet är grundat på systematiska sökningar i vetenskapliga databaser. Utifrån relevanta sökord har ett axplock vetenskapliga artiklar valts ut till denna studie, sökningarna är gjorda utifrån en del avgränsningar som hjälper till att välja ut de mest relevanta artiklarna för detta arbete. Urvalet av använda databaser har baserats på rekommendationer från universitetets bibliotek. Även utbudet från de olika databaserna har haft en betydande roll i förhållande till urvalet. SwePub användes i första hand för att hitta svensk/nordisk forskning och få en överblick över ämnet. ERC, ERIC och Ebsco har använts för att hitta fler forskningsartiklar utöver Norden och Sverige och även utöka urvalet med fler engelska sökresultat.

En av avgränsningarna som har gjorts i detta arbete är artiklarnas publiceringsdatum, gränsen sattes till tio år bakåt eftersom utomhuspedagogik är ett område som det just nu sker mycket forskning kring valde jag att begränsa sökningen med hjälp av årtal för att enbart titta i framkant av

forskningen. Ytterligare en avgränsning jag har gjort är att artiklarna ska vara peer reviewed, forskningen ska alltså vara vetenskapligt granskad för att få ta plats i denna studie, detta är för att säkerställa att studien vilar på vetenskaplig grund. I de databaser som tillåter att söka efter

tidskriftsartiklar har denna avgränsning också gjorts.

I min sökprocess började jag söka i LibSearch, här skrev jag in sökordet ”utomhuspedagogik” och blev hänvisad till databas ERIC. Detta sökord tillsammans med avgränsningarna gav mig 7 st träffar men ingen träff var relevant då artiklarna ej belyste utomhuspedagogik i förhållande till motivation. Detta ledde till att jag var tvungen att specificera min sökning och även göra den på engelska,

sökorden blev då ”outdoor teaching” and ”motivation” och detta gav mig 6 st träffar. Men inte heller här hittade jag en träff som var relevant. Efter dessa sökningar bytte jag databas, jag valde då att använda mig av ERC med sökordet ”outdoor education” och tillsammans med de gjorda

avgränsningarna framkom 107 st träffar. Även här blev sökningen för bred för att uppfattas som överskådlig och gav mig inga relevanta resultat.

Nästa steg i min sökprocess blev att utöka mitt sökande genom att söka genom fler olika databaser. Jag valde att använda SwePub och valde då sökordet ”utomhuspedagogik” vilket enbart gav mig 2 st träffar tillsammans med avgränsningarna, dock var inga av dessa heller relevanta. Istället valde jag att

8

byta ut mitt sökord och sökte istället efter ”lärande i utomhusmiljö” vilket gav mig 1 st träff och denna träff visade sig vara relevant för mitt arbete Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering?

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar (Jane Brodin, 2011). Sökprocessen fortsatte i SwePub

och sökordet blev nu ”motivation naturvetenskap” vilket gav 38 st träffar, men resultatet var inte tillfredställande. Jag försökte därmed precisera mina sökord och sökte istället ”motivation

utomhuspedagogik” som tillsammans med avgränsningarna gav mig en träff, men inte heller denna var användbar. Nästa steg var att göra en sökning på engelska och sökordet blev ”outdoor teaching” som tillsammans med avgränsningarna gav mig 19 träffar. Artikeln Exploring Outdoor Science in Teacher

Education from a Comparative Scandinavian Perspective skriven av Oleg Popov (2017) visade sig vara

användbar.

Jag valde sedan att återgå till databas ERIC för att fördjupa min litteratursökning, sökordet ”outdoor education” tillsammans med avgränsningarna gav mig 937 st träffar och ganska snabbt hittade jag en artikel som var relevant för detta arbete The Effect of Outdoor Education on the Achievement and Recall

Levels of Primary School Students in Social Studies Course skriven av Avci Görkem, Nevzat Gümüs (2020).

Nästa sökning i ERIC mynnade ut i ”outdoor education” and ”motivation”, detta gav mig enbart 28 st träffar och en relevant artikel hittades Nature´s Classroom: Review of Motivators and Deterrents for Teacher

Engagement in Outdoor Education Field Experiences författad av Heather A. Ray, Sonya L. Jakubee (2018).

Genom LibSearch blev jag hänvisad till databasen ERC med sökorden ”outdoor education” and ”motivation” vilket tillsammans med avgränsningarna gav mig 16 stycken träffar och en av dessa artiklar visade sig vara användbar; Promoting Physical Activity and Science Learning in an Outdoor Education

Program författad av Kevin E. Finn, Zi Yan samt Kyle J. McInnis (2018).

Efter att ha funderat över mina sökningar och sökord några dagar valde jag att göra ytterligare en sökning i SwePub och sökorden var ”utomhus” and ”pedagogik” och detta i samband med

avgränsningarna gav mig 1 träff som kom att inkluderas i detta arbete Perspektiv på plats: 15 professorers

uppfattningar av platsens betydelse för lärande och undervisning utomhus, skriven av Anders Szczepanski och

Per Andersson (2015). Ytterligare en sökning gjordes i SwePub, här blev sökfrasen ”Ur och skur” och tillsammans med avgränsningarna gav detta mig en relevant träff Att skapa platser i naturmiljöer:

Om hur vardagliga praktiker i en ur och skur förskola bidrar till att ge platser identitet författad av Eva Änggård

9

Nästa databas blev Ebsco där jag valde att specificera min sökning ännu lite mer och sökorden blev då ”outdoor” and ”education” and ”motivation” och tillsammans med avgränsningarna gav det mig 411 st träffar där flera artiklar inkluderades i detta arbete;

• The Association between Education Outside the Classroom and Students School Motivation: Results from

one-school year quasi experiment, Mads Bølling, Camilla R. Otte, Peter Elsborg, Glen Nielsen och Peter

Bentsen (2018).

• Focus Wildlife Park: Outdoor Learning at Workstations for Primary School Children, Education Outside

the Classroom and Pupils´ social relations? A one-school year quasi-experiment författad av Thomas

Heyne (2019).

Den sista sökningen gjordes i databasen ERIC och sökorden ”outdoor teaching” and ”learning” tillsammans med avgränsningarna fick leda vägen till 1258 st träffar och jag fann artikeln Meaningful

Learning with Mobile Devices Pre-service Class Teachers´experiences of Mobile Learning in the Outdoors (Tomi

Kärki, Heli Keinänen, Anu Tuominen, Marinna Hoikalla, Eila Matikainen och Hanna Maijala, 2018) som kunde användas för detta arbete. För att kunna sålla ut artiklarna ovan avgränsade jag artiklarna genom ålder, här valde jag att titta från 2015 och framåt.

10

3.1 Val samt sammanställning av källor

Sökord: Antal

träffar:

Databas: Årtal: Författare: Datum: Titel:

”lärande i utomhusmiljö”

7 styck SwePub 2011 Jane Brodin 13 nov. Kan utomhuspedagogik

stödja lärande och inkludering? Personer

med intellektuella funktionsnedsättningar. ”outdoor education” 937 styck ERIC 2020 Avci

Görkem, Nevzat Gümüs

13 nov. The Effect of Outdoor Education on the Achievement and Recall Levels of Primary School Students in Social Studies Course ”outdoor education” and ”motivation”

28 styck ERIC 2018 Heather A. Ray, Sonya L. Jakubee

13 nov. Nature´s Classroom: Review of Motivators

and Deterrents for Teacher Engagement in Outdoor Education

Field Experiences. ”outdoor education”

and ”motivation”

16 styck ERC 2018 Kevin E. Finn, Zi Yan, Kyle J.

McInnis

13 nov. Promoting Physical Activity and Science

Learning in an Outdoor Education

Program ”utomhus” och

”pedagogik”

1 styck SwePub 2015 Anders Szczepanski,

Per Andersson

15 nov. Perspektiv på plats: 15 professorers uppfattningar av platsens betydelse för lärande och undervisning utomhus ”Outdoor” and ”education” and ”motivation”

411 styck EBSCO 2018 Mads Bølling, Camilla R. Otte, Peter Elsborg, Glen Nielsen, Peter Bentsen

15 nov. The Association between Education Outside the Classroom

and Students school motivation: Results from one-school year

11

”Outdoor” and ”education” and

”motivation”

411 styck EBSCO 2019 Thomas Heyne

15 nov. Focus Wildlife Park: Outdoor Learning at Workstations for

Primary School Children ”Ur och skur” 1 styck SwePub 2012 Eva

Änggård

17 nov. Att skapa platser i naturmiljöer: Om hur

vardagliga praktiker i en ur och skur förskola

bidrar till att ge platser identitet ”utomhuspedagogik” 13 styck SwePub 2018 Johan

Faskunger, Anders Szczepanski,

Petter Åkerblom

15 jan. Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan

12

4. Resultat

Jane Brodin (2011) skriver i sin rapport Kan utomhus pedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med

intellektuella funktionsnedsättningar att utomhuspedagogik uppmuntrar elevernas lust till livslångt

lärande. Att få upptäcka och utforska menar hon är en mycket viktig del i barnets men även vuxnas utveckling. Brodin (2011) lyfter också att utomhusmiljön gör det enklare för lärare att individualisera undervisningen till varje enskild elev då varje elev kan arbeta utefter sina förutsättningar. Dessutom menar Brodin att eleverna upplevs gladare, avslappnade samt fria från krav och prestationsångest när de får undervisning i utomhusmiljö. Att vara utomhus handlar vanligtvis inte om att prestera och göra bra ifrån sig vilket ger eleverna en chans att lära utan att känna sig stressade över att prestera (Brodin, 2011). En av de främsta aspekterna Brodin pekar på är att i ett klassrum utan fyra väggar är det accepterat att vara olika, att alla inte har samma förutsättningar och en effekt av det är elever som känner sig inkluderade i lärandet men också i den sociala situationen (Brodin). Men Brodin nämner också en brist i samband med utomhuspedagogik, det ställer krav på ett systematiskt lärande där läraren ansvarar för att det finns tydliga ramar för uppgiften även om arbetsgången är frigående. Detta tenderar enligt Brodin (2011) att falla bort i samband med utomhuspedagogik.

Avci Görkem samt Nevzat Gümüs skriver sin rapport The Effect of Outdoor Education on the Achievement

and Recall Levels of Primary School Students in Social Studies Course (2020) om utomhusaktiviteter i relation

till kunskapskraven. Studien är baserade på två grupper av elever som befinner sig i årskurs fyra, där den ena är kontrollgrupp och den andra test grupp. Här fick den ena gruppen praktisera

utomhuspedagogik under sex veckors tid inom ramen för naturvetenskap, den andra gruppen gick fortsätta som tidigare, alltså i klassrumsmiljö. Resultatet visade tydligt enligt Görkem och GÜMÜŞ (2020) att elevgruppen som fick erfara utomhuspedagogik utvecklade en större erfarenhetsbank, där generellt sätt kunskapsnivån också var högre. Görkem och GÜMÜŞ (2020) menar att

utomhuspedagogik därmed utvecklar elevernas kunskapsnivå men också deras sätt att arbeta med undersökande arbetssätt.

4.1 Utomhuspedagogik ur ett lärarperspektiv

Heather A. Ray och Sonya L. Jakubecs (2018) artikeln avhandlar utomhuspedagogik ur ett

13

gör att utomhuspedagogik engagerar en del lärare och vad är det som skrämmer andra? Ray och Jakubec (2018) påpekar vikten av att hjälpa varandra, även som pedagoger. Att dela med sig av tankar och idéer, vad gick bra och vad skulle jag kunna utveckla? Detta menar Ray och Jakubee (2018) inbjuder andra pedagoger till att våga prova och utveckla sin syn på lärande. Ray och Jakubee (2018) lyfter också vikten av att känna till och ha en kunskapsbank för att våga sig ut utanför klassrummets fyra väggar, då detta visade sig vara en stor del till att pedagogerna höll sig inomhus (Heather och Jakubec 2018). Faktorer som elevernas välmående, möjligheten till bättre resultat och de oändliga möjligheterna som utomhuspedagogiken erbjuder är några av faktorerna som visade sig motivera pedagogerna att arbeta med eleverna utanför klassrummets fyra väggar (Ray och Jakubec 2018). Artikeln berör främst de naturorienterande ämnet biologi där eleverna naturligt får arbeta med ett undersökande arbetssätt ute i naturen.

Anders Szczepanski och Per Andersson har i sin rapport Perspektiv på plats: 15 professorers uppfattningar

av platsens betydelse för lärande och undervisning utomhus (2015) delat 15 olika professorers tankar om

platsens betydelse för lärande i utomhusmiljö. Artikeln redogör för olika platsers betydelse för elevens lärande och utveckling, studien är utförd utifrån systematiska intervjuer med breda frågor för att bjuda in till breda synvinklar och perspektiv. Enligt Szczepanski och Andersson (2015) kan resultatet delas in i två olika kategorier. Den första kategorin Szczepanski och Andersson (2015) lyfter i artikeln är en skolrelaterad kontext, där platsens betydelse är viktig för att eleven ska se undervisningen som meningsfull, bilda en relation till miljön och därmed få en större förståelse för samhället i stort. Den andra kategorin som omnämns är en icke-skolrelaterad kontext där fokus istället grundar sig i elevernas upplevelser samt erfarenheter sedan tidigare.

4.2 Utomhuspedagogik och fysisk aktivitet

Promoting Physical Activity and Science Learning in an Outdoor Education Program (2018) skriven av Kevin E.

Finn Zi Yan och Kyle J. McInnis berör den fysiska aspekten ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Studien är utförd med hjälp av att studera antalet steg eleverna tar på en vanlig skoldag. Forskarna har sedan utökat detta och därmed infört ökad utevistelse samt ökad rörelse. Resultatet från studien visade att eleverna som ingick i testgrupp ökade sin förmåga att ta till sig, analysera och bearbeta kunskap genom fysisk aktivitet (Kevin, Finn och Kyle 2018). Mätningen gjordes genom att eleverna fick först svara på ett antal frågor inom det naturvetenskapliga området innan studien påbörjades,

14

under studiens gång följde man elevernas studieteknik och motivation i samband med en ökad fysisk aktivitet i utomhusmiljö. Efter studien mättes elevernas kunskap genom att eleverna fick samma frågeformuleringar och resultatet visade en positiv effekt. Kevin, Finn och Kyle (2018) lyfter också möjligheten att utomhusvistelse skulle kunna öka elevernas välbefinnande och aktiva deltagande, men författarna påpekar att det finns för lite forskning på området för att det ska kunna fastställas.

The Association between Education Outside the Classroom and Students school motivation: Results from one-school year quasi-experiment (2018) skriven av Mads Bølling, Camilla R. Otte, Peter Elsborg,

Glen Nielsen och Peter Bentsen. Studien är utförd under en period av nio månader och utgjordes av att utöka elevernas idrottstimmar från två timmar i veckan till sju timmar i veckan förlagd på

utomhusvistelse har gett positiv effekt vilket tidigare har visat sig i föregående studier. Bølling, Otte, Elsborg, Nielsen och Bentsen (2018) såg under sina studier att utökade idrottstimmar gav goda resultat i skolan, eleverna fick större utlopp för fysisk aktivitet som senare gav ett ökat fokus under studieperioderna vilket gjorde att själva lärmiljön upplevdes som mycket behaglig (Bølling, Otte, Elsborg, Nielsen och Bentsen 2018). Eleverna visade också på en ökad motivation inför lärtillfällen när idrottstimmarna i utomhusmiljö utökades, anledningen till detta var dels att de fick komma till tals utomhus. En annan anledning var att de kände sig lyssnade på och att de fick vara delaktiga i lärandeprocessen (Bølling, Otte, Elsborg, Nielsen och Bentsen 2018).

I artikeln Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i

grundskolan (2018) skriven av Johan Faskunger, Anders Szczepanski samt Petter Åkerblom diskuteras

vikten av utomhuspedagogik för elever i grundskolan i samband med naturorienterande ämnen. Artikeln tar upp de positiva effekterna med utomhuspedagogik, t.ex. att regelbunden utomhusvistelse ökar elevernas förmåga att knyta till sig kunskap, både när eleverna själv får undersöka men även om undervisning sker ute i naturen. Men utomhuspedagogik har även visat sig ha påverkan på både elevers fysiska men även psykiska hälsa, forskning visar på att psykisk ohälsa bland elever som får utöva utomhuspedagogik har en starkare psykisk hälsa än de elever som har ordinarie undervisning (Faskunger m.fl., 2018). Artikeln grundar sig på tidigare forskning och denna artikel har författats med hjälp av intervjuer.

15

4.3 Utomhuspedagogik ur ett elevperspektiv

Focus Wildlife Park: Outdoor Learning at Workstations for Primary School Children författad av Thomas

Heyne (2019) visar ett arbete utformat i stationsbaserat arbete i utomhusmiljö. Alla elever fick samma instruktion redan från början. Någon vecka senare fick alla elever utföra ett test angående vildkatter, precis efter utflykten/lektionen fick de svara på samma frågor (dock i annan följd) och ytterligare några veckor senare fick de återigen svara på samma test men i annan ordning. Under utflykten fick eleverna arbeta i grupper på olika stationer (med koppling till det naturorienterande ämnet) som förberedde eleverna inför det kommande testet, där fick de känna och uppleva medan kontrollgruppen befann sig innanför klassrummets fyra väggar. Enligt Heyne (2019) såg han en märkbar skillnad mellan kontrollgruppen och testgruppens resultat, elever i testgruppen hade återigen visat ett högre resultat i kontrast till det första test som gjordes samt visade på ett större engagemang och delaktighet i lärprocessen. Kontrollgruppen visade inte på lika starka resultat och visade inte heller något större engagemang i lärandeprocessen (Heyne 2019).

Eva Änggård skriver i sin artikel Att skapa platser i naturmiljöer om platsens betydelse för lärande. Änggård (2012) baserar sin rapport på intervjuer, fältanteckningar, videoklipp och samtal tillsammans med elever samt pedagoger och lärare. I rapporten lyfts resan till platsen som lika viktig som själva utomhuspedagogiken, Änggård (2012) menar att eleverna ges en trygghet i att veta hur vägen till platsen ser ut. Änggård (2012) lyfter vikten av att ha så kallade ”stoppställen” längs vägen, både fasta, som eleverna alltid stannar vid, men också spontana stopp där nyfikenhet och intresse kan tas tillvara på. Änggård (2012) såg en tydlig förväntan hos eleverna vid varje planerat stoppställe, skulle det vara ett nytt ämne idag eller kommer det vara samma som sist? Det som främst lyfts i artikeln är

basplatsen och dennes avgränsningar. Pedagogerna väljer att tillsammans med eleverna diskutera vart avgränsningarna finns, vart får eleverna vara? Samt vad som händer om det inte följs, vilket skapar en trygghet för eleverna och alla elever får ett aktivt val att antingen hålla sig innanför gränserna eller ej.

16

5. Slutsats & diskussion

Utomhuspedagogik är ett omdiskuterat ämne som både kan vara lockande men också lite

skrämmande. Utifrån de studier som jag analyserat och granskat kan vi se en tydlig bild av positiva effekter. Eleverna blir mer motiverade och engagerade i lärprocessen (Heyne 2019), elevernas fysiska hälsa gynnas av att vara ute i skog och mark (Kevin, Finn och Kyle 2018). Eleverna visar också bättre resultat i skolan vilket gynnar den kommande generationen. Det som riskerar att missas vid

utomhuspedagogik är eleverna som inte är lika delaktiga i undervisningen som lätt kan glida iväg. Alla lockas inte av utomhuspedagogiken och detta gäller både elever och lärare. Dels kan vi se att det kan bero på vädret eller att det anses ta för mycket tid vilket det skrivs om i Ewa Strömbergs arbete

Pedagogers tankar kring utomhuspedagogik och dess för- och nackdelar (2007). Detta innebär att alla resultat

kan självklart inte ses som generella för alla elever och lärare, detta urval av forskning som plockats fram är baserat på majoriteten av elever som befinner sig i världens skolor men det kommer alltid att finnas undantag från forskningen.

Utifrån ett lärarperspektiv så krävs det mod och en stor erfarenhetsbank för att våga prova utomhuspedagogik för första gången. Lärare påvisar att den främsta anledningen till att varför de håller sig just inomhus är för att det är en trygg lärmiljö (Ray och Jakubec, 2018). Lärare behöver även ha en vetenskaplig grund att stå på för att kunna utveckla sitt sätt att se på utomhuspedagogik, att våga vidga sina vyer och utvecklas är en viktig del av elevernas utvecklingsprocess eftersom man lätt kan fastna i ”det gamla vanliga” (Ray och Jakubec). Att våga sig ut ur klassrummet har visat sig ge fler positiva effekter än att stanna kvar i klassrummet och det menar Ray och Jakubec (2018) gör det värt att våga bege sig ut och testa utomhuspedagogiska aktiviteter.

Att arbeta utanför klassrummet ger en stor fördel för lärandet hos majoriteten av svenska skolelevers skolgång och kunskapsinhämtning. Att ständigt läsa en bok eller sitta av tiden i ett klassrum ses ofta som något mindre meningsfullt för eleverna än att få vara ute och känna och ta till vara på naturens möjligheter (Faskunger m.fl., 2018). Genom att våga vara ut i naturen och öka rörelseaktiviteten hos barn ökar förmågan att hämta in och göra kunskapen till sin egen (Faskunger m.fl.). Elevers psykiska hälsa påverkas också positivt av utomhuspedagogik med rörelseaktivitet inkluderat enlig Faskunger m.fl. Eleven får utlopp för sin rörelseenergi och behöver därmed inte bli frustrerad av att sitta

17

inomhus under hela skoldagen. Det ger eleverna en sinnesro och ett lugn inför resterande skolarbete (Faskunger m.fl., 2018).

Under arbetets gång har en del brister framkommit, urvalet av artiklar har inte blivit helt rättvist då jag inte hade tid att gå igenom varje artikel som gavs vid en sökning. Dessutom har jag i mitt arbete valt att lyfta främst de positiva effekterna av utomhuspedagogik vilket kan ge en bild av att

utomhuspedagogik är det enda rätta och att det bara finns positiva effekter, vilket såklart inte stämmer. Anledningen att detta inte nämns i resultatet är att det har varit svårt att hitta studier behandlar baksidan av utomhuspedagogik.

Resultatet som framkommit är en viktig del i min kommande profession eftersom detta ger mig en erfarenhetsbank, dels vad jag kan arbeta med mina framtida elever. Men det ger mig även en stabil grund att stå på om någon ifrågasätter mitt arbetssätt. Detta arbete har också gett mig en grund för mitt kommande examensarbete vilket ger mig möjligheten att fördjupa mig ytterligare i ämnet utomhuspedagogik och göra ett mer omfattande examensarbete. Dessutom skulle vidare forskning inom detta område kunna avhandla utomhuspedagogikens effekter utifrån barns psykiska välmående som är relativt icke beforskat. Studien skulle kunna beröra hur hjärnan reagerar och hur

lärandeprocessen i utomhuspedagogiska aktiviteter ser ut i förhållande till undervisning i vanlig klassrumsmiljö. Detta hade gett en fördel för att kunna individanpassa undervisningen ytterligare och därmed kunna anpassa sin undervisning. Det skulle möjligtvis också kunna få fler pedagoger att våga komma ut och testa utomhuspedagogik då det ger en mer bakgrundskunskap om hur man kan designa undervisningen.

5.1 Förslag på vidare forskningsfrågor

• Hur påverkas elevernas kunskapsutveckling i samband med utomhuspedagogik?

o Syfte: Att elever får vara ute i naturen och arbeta utifrån ett undersökande arbetssätt finns det en del forskning på. Men hur påverkas egentligen hjärnan av

utomhuspedagogik i ett naturvetenskapligt sammanhang? Syftet med att genomföra studien skulle kunna vara att hjälpa pedagoger samt lärare att utveckla sin

utomhuspedagogik med hänsyn till elevernas kunskapsinhämtning och därmed utveckla elevens lärandeprocess.

18

• Hur kan man med hjälp av utomhuspedagogik ge alla elever en rättvis och jämlik utbildning? o Syfte: Att ge alla elever en likvärdig utbildning med utmaningarna på rätt nivå.

Anledningen till att denna studie skulle vara intressant att genomföra är för att få en grund till vilka olikheter som uppkommer mellan eleverna i elevgruppen men också från elevgrupp till elevgrupp, vilka styrkor och svagheter finns på både individ och gruppnivå. Vad ger utomhuspedagogiken för verktyg för att minska

19

Referenser

Brodin, J. (2011). Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Socialmedicinsk tidskrift, 5, 445 – 458. Doi: Ej identifierbar.

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:449059/FULLTEXT01.pdf. Hämtad: 2020-11-13.

Bølling, M., Otte, C., Elsborg, P., Nielsen, G., Bentsen, P. (2018). The Association between Education Outside the Classroom and Students school motivation: Results from one-school year quasi-experiment. International Journal of Educational Research, 89, 22 – 35. Doi:

10.1016/j.ijer.2018.03.004. Hämtad: 2020-11-15.

Faskunger, J., Szczepanski, A., Åkerblom, P. Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan. Skrifter från Forum för ämesdidaktik, 10, 1-2. Doi: ct6t. Hämtad: 2021-01-15.

Görkem, A., Gumus, N. The Effect of Outdoor Education on the Achievement and Recall Levels of Primary School Students in Social Studies Course. Review of International Geographical Education Online, 10 (1), 1 – 36. Doi: 10.33403rigeo.638453. Hämtad: 2020-11-13.

Heyne, T. (2019). Focus Wildlife Park: Outdoor Learning at Workstations for Primary School Children. Applied Environmental Education and Communication, 19 (2), 141 – 154. Doi:

10.1080/1533015X.2018.1554461. Hämtad: 2020-11-15.

Kevin E., Finn, Z., Kyle J. (2018) Promoting Physical Activity and Science Learning in an Outdoor Education Program. Journal of Psychial Education Recreation and Dance, 89 (1), 35 – 39. Doi:

10.1080/07303084.2017.1390506. Hämtad: 2020-11-13.

Linköpings Universitet. (2017). Välkommen till Nationellt Centrum för utomhuspedagogik! Hämtad: 2020-12-10 från: https://old.liu.se/ikk/ncu?l=sv

20

Ray, A., Jakubec. (2018). Nature´s Classroom: Review of Motivators and Deterrents for Teacher Engagement in Outdoor Education Field Experiences. Journal of Outdoor Recreation, Education and

leadership, 10 (4), 323 – 334. Doi: 10.18666/JOREL-2018-V10-I4-8770

Hämtad: 2020-11-13.

Szczepanski, A., Andersson, P. Perspektiv på plats: 15 professorers uppfattningar av platsens

betydelse för lärande och undervisning utomhus. Pedagogisk forskning i Sverige, 20 (1-2), 127 – 149. Doi: Ej identifierbart. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:812470/FULLTEXT01.pdf. Hämtad: 2020-11-15.

Skolverket. (2016). Att genomföra systematiska undersökningar – förmåga 2. Hämtad: 2020-12-07 från:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2-natur/Grundskola/505-Formaga- undersokningar-arskurs_4-6/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/U4-6_01A_01_strategier.docx

Änggård, E. (2012). Att skapa platser i naturniljöer om platsens betydelse för lärande. Nordic Early

Childhood Education Research, 5 (10), 1 – 16. Doi: Ej identifierbart.