”Tänk om… det är faktiskt ett barn som ska bo där, vi ger ett barn till någon annan” EN KVALITATIV STUDIE OM FAMILJEHEMSSEKRETERARES UPPFATTNING OM DERAS UTREDNINGSARBETE

(1)

”Tänk om… det är faktiskt ett barn

som ska bo där, vi ger ett barn till

någon annan”

EN KVALITATIV STUDIE OM

FAMILJEHEMSSEKRETERARES UPPFATTNING

OM DERAS UTREDNINGSARBETE

MIRIAM OLSSON

CAROLINE PETROW

(2)

”Tänk om… det är faktiskt ett barn

som ska bo där, vi ger ett barn till

någon annan”

EN KVALITATIV STUDIE OM

FAMILJEHEMSSEKRETERARES UPPFATTNING

OM DERAS UTREDNINGSARBETE

MIRIAM OLSSON

CAROLINE PETROW

Olsson, M & Petrow, C. ”Tänk om… det är faktiskt ett barn som ska bo där, vi ger ett barn till någon annan”. En kvalitativ studie om familjehemssekreterares uppfattning om deras utredningsarbete. Examensarbete i 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2019.

Abstrakt: Kommunen har ett ansvar att se till att barnen som blir placerade i samhällsvård får en god vård. Statliga utredningar visar återkommande rapporter om försummelse, övergrepp och brister i familjehem. Länsstyrelsen granskade mellan åren 2006-2007 128 av socialtjänstens utredningar av familjehem. I vissa av de 128 fallen saknades utredning helt och hållet samt att utredningarna var av varierande kvalitet som resulterade i att matchningen mellan barn och familjehem var undermåliga. I Länsstyrelsens granskning visade det sig att inte alla kommuner i Sverige hade tillgång till några specifika metoder i deras utredningar av familjehem. Kommunernas handlingsutrymme vid barnavård begränsas endast av socialtjänstlagen som fungerar som en ramlag, på grund av det breda handlingsutrymmet kan kommunernas val av metoder för att utreda familjehem variera då det saknas tydliga och utförliga direktiv i socialtjänstlagen gällande familjehems-utredningar. Under de senaste åren har lagstiftningen kring familjehemsutredningar setts över. Statens offentliga utredningar har föreslagit en utökad lagstiftning gällande kraven på genomförande och innehåll vid familjehemsutredningar samt kraven på familjehemmen för en säkrare vård av barn och unga. Uppsatsen syfte är därför att undersöka familjehemssekreterares uppfattningar om deras handlingsutrymme i val av metoder samt hur en mer strikt reglerad utredningsmetod hade uppfattats påverka familjehemssekreterarna och deras arbete. Som teoretisk utgångspunkt används institutionell makt, gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme som syftar till att förklara familjehemssekreterares roll i hur utredningsmetoder används. Intervjuer har gjorts med sex familjehemssekreterare i tre olika kommuner i Sverige. Uppsatsen visar att utredningsmetoder ser olika ut och att de med hjälp av handlingsutrymmet familjehems-sekreterarna besitter kan modifiera utredningsprocessen som det passar dem. Uppsatsen visar även på att familjehemssekreterare ställer sig frågande till hur en mer reglerad utredningsmetod skulle fungera i praktiken.

Nyckelord: Familjehemssekreterare, familjehemsutredning, gräsrotsbyråkrat, handlingsutrymme, institutionell makt, utredningsmetoder.

(3)

”What if... it is actually a child who

should live there, we are giving a

child away to someone else”

A qualitative study on foster home secretary's

perception of their assessment

MIRIAM OLSSON

CAROLINE PETROW

Olsson, M & Petrow, C. ”What if... it is actually a child who should live there, we are giving away a child to someone else”. A qualitative study on family home secretary's perception of their assessment. Bachelor Thesis 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2019.

Abstract: The municipality has a responsibility to ensure that the children who are placed in social care receive good care. State investigations reveal recurring reports of neglect, abuse and deficiencies in family homes. Between 2006-2007 Länsstyrelserna examined the social services assessments of foster homes. In some of the 128 cases, there was no assessments whatsoever and that the assessments were of varying quality, which resulted in the matching between children and foster homes being substandard. In Länsstyrelsernas investigation, it was found that not all municipalities in Sweden had access to any specific methods in their assessments of foster homes. The municipalities discretion in childcare is limited only by Socialtjänstlagen, which acts as a framework law, because of the wide scope for action, the municipalities' choice of methods for assessing foster homes can vary, since there are no clear and detailed directives in Socialtjänstlagen regarding foster home assessments. In recent years, legislation on foster home assessments has been reviewed. Statens Offentliga Utredningar have proposed extended legislation regarding the requirements for implementation and content in foster home assessments and the requirements for foster homes for a safer care of children and young people. The purpose of the thesis is therefore to examine foster home secretaries' perceptions of their discretion in the choice of methods and how a more strictly regulated assessment method would have been perceived to affect the foster home secretaries and their work. As a theoretical framework institutional power, street-level bureaucracy and discretion are used to explain the role of foster home secretaries in how assessment methods are used. Interviews have been conducted with six foster home secretaries in three different municipalities in Sweden. The essay shows that investigation methods look different and that, with the help of discretion the foster home secretaries possess, they can modify the assessment process as it suits them. The paper also shows that family home secretaries are questioning how a more regulated assessment method would work in practice.

Keywords: Assessment, discretion, foster home secretary, foster care, institutional power, social work, street-level bureaucracy.

(4)

FÖRORD

Vi vill börja med att tacka de personer som vi har intervjuat i vår studie. Tack för att ni ville ställa upp och därmed möjliggjort denna uppsats. Tack för att ni tog er tid och för att ni visade ett stort genuint intresse och engagemang!

Tack till våra familjer, vänner och arbetskollegor som stått ut med oss under vårt uppsatsskrivande. Tack för ert stöd och era uppmuntrande kommentarer!

Vi vill även tacka varandra för alla skratt, långa samtal och liter kaffe vi försett varandra med under de senaste månaderna.

Malmö, maj 2019 Miriam Olsson Caroline Petrow

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. PROBLEMFORMULERING ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

2. KUNSKAPSLÄGE ... 3

2.1. Metoder som används i familjehemsutredningar samt handlingsutrymmet ... 3

2.2. Statligt reglerad arbetsmetod ... 5

2.3. Uppsatsens relation till rådande kunskapsläge ... 7

2.3.1 Hur vi förhåller oss till kunskapsläget... 7

3. TEORI ... 8

3.1. Institutionell makt ... 8

3.2. Gräsrotsbyråkrat ... 9

3.3. Handlingsutrymme ... 10

3.4. Hur skall teorin tillämpas? ... 11

4. METOD ... 12

4.1. Litteratursökning ... 12

4.2. Val av metod ... 12

4.3. Metodens förtjänster och begränsningar ... 13

4.4. Urval ... 13 4.5. Genomförande av intervjuerna ... 14 4.6. Analys ... 14 4.7. Förförståelse ... 14 4.8. Etiska aspekter ... 15 4.9. Presentation av intervjupersoner ... 15

5. RESULTAT & ANALYS ... 15

5.1. Beskrivning av två metoder som används av familjehemssekreterare ... 16

5.1.1. Kälvestensmetoden... 16

5.1.2. BRA-fam ... 17

5.2. Första intervjun ... 17

5.2.1. Metoder som används i utredningsarbetet ... 17

5.2.2. Handlingsutrymmet som familjehemssekreterarna har ... 20

5.2.3. En statligt reglerad arbetsmetod ... 21

5.2.4. Analys... 22

5.3. Andra intervjun ... 25

(6)

5.4. Tredje intervjun ... 32

5.4.4. Analys... 36

6. AVSLUTANDE DISKUSSION... 40

6.1. Svar på syfte och frågeställningar ... 40

6.2. Framtida forskning ... 43 6.3. Metodologiska reflektioner ... 43 REFERENSLISTA ... 44 BILAGA 1. ... 46 Samtyckesblankett ... 46 BILAGA 2. ... 47 Intervjuguide ... 47

(7)

1

1. PROBLEMFORMULERING

Under år 2016 var 30 500 barn och unga aktuella för vård enligt socialtjänstlagen eller enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. Familjehem var den placeringsform som var vanligast vid heldygnsvård (Socialstyrelsen, 2017).

Kommunen har ett ansvar att se till att barnen som blir placerade i samhällsvård får en god vård. Detta står att läsa i Socialstyrelsens förord till deras studie om oplanerade avbrott i familjehemsplaceringar; ”När ett barn placeras i samhällsvård ska kommunen enligt 6 kap. 1 § 2 stycket socialtjänstlagen (2001:453) ansvara för att barnet får en god vård” (Socialstyrelsen 2012b). Socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att undersöka förekomsten av oplanerade avbrott, som i uppsatsen fortsättningsvis kommer att kallas för sammanbrott. Studien Socialstyrelsen gjorde baserades på 280 barn i Jönköpings län. I ett pressmeddelande gick Socialstyrelsen 2012 ut med och skrev att det varje år finns runt 17 500 placerade barn i familjehem i Sverige. Av dessa cirka 17 500 barn var det var fjärde barn som placeringen avbröts för i förtid, även fast barnen i vissa fall varit placerade på samma hem i tio år. Projektledare för denna undersökning som gjordes var Marie Berlin som är utredare på Socialstyrelsen. Berlin menade på att anledningen till sammanbrotten oftast var för att familjehemmet valde att avbryta placeringen (Socialstyrelsen 2012a).

En familjehemsplacering ska bidra till att barnet ska uppleva en ”vanlig familj”, en vanlig rolluppdelning och en vardag som ska vara positivt och läkande för barnet. Men statliga utredningar och media påvisar återkommande rapporter om försummelse, övergrepp och brister i familjehemmen (Regnér & Rasmusson 2013). Socialdepartementets rapport med titeln Vanvård i social barnavård under 1900-talet släpptes 2009 och redovisade återkommande rapporter om brister i familjehemmen i form av bland annat försummelse och övergrepp. Regeringen beslutade 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att granska allvarliga övergrepp och vanvård vid familjehem inom den sociala barnavården. I den ovannämnda rapporten berättade 404 intervjupersoner om vanvård vid minst en placering. Av de 404 intervjupersonerna hade 85 procent varit utsatta av försummelse och övergrepp i fosterhem. Sammantaget berättade 62 procent av intervjupersonerna om försummelse och övergrepp i institution (SOU 2009:99). När socialdepartementet släppte uppföljaren till rapporten Vanvård i social barnavård under 1900-talet som de kallade för upprättelseutredningen, visade det sig att problemen med att barn far illa i familjehemsplaceringar inom den sociala barnavården fortfarande fanns i vår tid (SOU 2011:61).

Länsstyrelsen granskade mellan åren 2006-2007 128 av socialtjänstens utredningar av familjehem. I vissa av de 128 fallen saknades utredning helt och hållet samt att utredningarna var av varierande kvalitet som resulterade i att matchningen mellan barn och familjehem var undermåliga då det i vissa fall fattades en vårdplan för barnen där det står vilka behov barnet hade i sitt nya hem. Det framkom även att barn placerats i så kallade jourhem i väntan på att familjehem skulle utredas och rekryteras som resulterade i att barnet kände en stor oro över att inte veta om och när hen skulle få flytta in till ett familjehem. I Länsstyrelsens granskning visade det sig att inte alla kommuner i Sverige hade tillgång till några specifika metoder i deras utredningar av familjehem. Länsstyrelsen kom fram till att metoder för att utreda familjehem inte har utvecklats i den takt som de ökade kraven på familjehem uppstått (Länsstyrelsen 2008).

(8)

2 Socialtjänsten har som uppgift att rekrytera och utreda familjehem. En familjehems-utredning utförs av familjehemssekreterare som utreder det hem som vill ta emot ett barn som placerats för vård utanför det egna hemmet. Tillvägagångssättet till hur man utreder familjehem skiftar från kommun till kommun (Regnér & Rasmusson 2013). I Sverige finns en kommunal bestämmanderätt som bidrar till att kommunerna har stort handlingsutrymme. Det är den politiskt tillsatta nämnden i varje kommun som har möjlighet att styra socialtjänstens arbete eftersom kommunpolitikerna har det ekonomiska ansvaret över offentliga verksamheter. Kommunernas handlingsutrymme vid barnavård begränsas endast av socialtjänstlagen som fungerar som en ramlag. På grund av det breda handlingsutrymmet kan kommunernas val av metoder för att utreda familjehem variera (Höjer, Sallnäs, Sjöblom, 2012).

Det saknas tydliga och utförliga direktiv i socialtjänstlagen gällande familjehems-utredningar. I socialtjänstlagen (2001:453) är det enbart 6 kap. 6 § som direkt berör socialtjänstens skyldigheter vid familjehemsutredning. Paragrafen berör socialtjänstens skyldighet att utreda familjehem innan placering av ett barn sker (Regnér & Rasmusson 2013). Innan socialnämnden beslutar sig för att placera ett barn i ett familjehem ska hemmet grundligt utredas av en familjehemssekreterare. Utredningen ska visa på att hemmets förutsättningar för att ta emot ett barn är goda och att hemmet ska kunna tillgodose de behov som barnet har. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd gällande socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11) benämner i 4 kap. 2§ och 3§ fem punkter som ska omfattas i en familjehemsutredning. Resterande punkter angående innehållet i utredningen går under allmänna råd, vilket innebär att de inte är bindande (Ds 1998:43). I 4 kap. 4§ nämns att uppgifter gällande ett tilltänkt familjehem ska samlas in genom intervjuer, hembesök och referenser (SOSFS 2012:11). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inkluderar därmed endast ett fåtal punkter som berör innehållet i en familjehemsutredning. Det framgår varken regler eller rekommendationer angående vilka eller vilken metod som kan användas vid familjehemsutredningar. Det tillsammans med kommunernas breda handlingsutrymme kan innebära stora skillnader gällande metod och sätt att utreda familjehem. Placeringens utfall, det vill säga om sammanbrott sker eller ej, kan avgöras av vilken metod som kommunerna och familjehemssekreterarna valt vid utredning av det tilltänkta familjehemmet (Höjer, Sallnäs, Sjöblom, 2012).

Socialstyrelsen och Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en kunskapsöversikt över om det finns internationellt vetenskapligt stöd för utrednings- och bedömningsinstrument för familjehem. Detta då regeringen fått tagit del av de brister som finns inom utredningsarbetet gällande barn i familjehemsutredningar. Efter detta ska IMS anpassa de metoder som framkommer till de svenska förhållandena, alternativt skapa från grunden ett utrednings och bedömningsinstrument som passar för Sverige (Kommittédirektiv 2007:168). Under de senaste åren har även lagstiftningen kring familjehemsutredningar setts över. Statens offentliga utredningar har föreslagit en utökad lagstiftning gällande kraven på genomförande och innehåll vid familjehemsutredningar samt kraven på familjehemmen för en säkrare vård av barn och unga (SOU 2014:3).

1.1 Syfte och frågeställningar

Med anledning av den informationen som framkommit under problemformuleringen med att det finns brister i utredningsprocessen i vissa kommuner i Sverige, är syftet med föreliggande uppsats att ta reda på om det finns modeller och metoder som kan uppfattas

(9)

3 vara mer framgångsrika än andra samt hur en mer strikt reglerad utredningsmetod hade uppfattats påverka familjehemssekreterarna och deras arbete.

Utefter ovanstående syfte ämnar uppsatsen besvara följande två frågeställningar:

1. Vilka metoder används och vad uppfattar familjehemssekreterarna är för och nackdelar med de arbetsmetoder som finns idag?

2. Hur hade familjehemssekreterarna uppfattat en mer strikt reglerad arbetsmetod och hur tror de att det hade påverkat deras arbete?

2. KUNSKAPSLÄGE

I detta kapitel presenteras den forskning och utredningar som kan relateras till familjehemssekreterare och deras utredningsarbete. Det som presenteras anses vara relevant för att kunna analysera resultatet utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Kapitlet består av två teman med en efterföljande översikt av uppsatsens relation till det tidigare kunskapsläget. Det första temat belyser de metoder som används i familjehemsutredningar och diskuterar handlingsutrymmet som familjehemssekreterare besitter. Det andra temat tar upp hur bristen på regleringar inom familjehemsvården påverkar utfallen av utredningarna samt en diskussion kring hur detta skulle kunna avhjälpas. Avslutningsvis diskuteras uppsatsen relation till det tidigare kunskapsläget.

2.1. Metoder som används i familjehemsutredningar samt handlings- utrymmet

Bodil Rasmusson och Margareta Regnér skrev boken Ett utvalt hem till ett utvalt barn - familjehemsutredningar och socialt arbete i praktiken 2013, som är den första svenska forskningsstudien om utredningar av familjehem. I de kommuner där det varit brist på ekonomiska resurser, för familjehemssekreterarna att utföra sina utredningar, har det visat sig att de handlingsutrymmet de har för att utveckla metoder resulterat i att utredningarna blivit bristfälliga eller i värsta fall utreddes inte familjehemmen överhuvudtaget. Bestämmelserna kring att familjer som vill ta emot ett barn ska granskas och utredas har funnits i mer än hundra år, men vad som ansetts vara ett lämpligt familjehem har alltid varit en tolkningsfråga för familjehemssekreterare då det inte funnits reglerad och detaljstyrda regler eller lagar för hur en utredning ska gå till (Regnér & Rasmusson 2013). Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) rapport Barns rätt till familjehemsvård av god kvalitet - Granskning av socialtjänstens myndighetsutövning rörande familjehems- placerade barn (Norlund 2017) visar att 21 av de 22 kommunerna som granskades hade brister i arbetet med familjehemsplacerade barn. Bristerna handlade till stor del om ofullständiga eller obefintliga familjehemsutredningar, främst gällande konsulentstödda familjehem. Socialtjänsten har skyldighet att utreda även de konsulentstödda familjehemmen. Även bland de familjehem som kommunen själva rekryterat saknades utredningar. Socialtjänsten inom dessa kommuner kunde därmed sakna kännedom om de hem där barnen placerats, vilket innebär att barnen riskerade att fara illa. De gällande bestämmelser som finns för familjehemsutredningar bortsågs och följdes inte i flertalet kommuner (Norlund 2017).

Länsstyrelserna som har ansvar över tillsynen har vid upprepade tillfällen rapporterat om brister i utredningar av familjehem. Dessa brister kan ha att göra med att tillvägagångssättet för hur en utredning av ett familjehem gick till var upp till var och en

(10)

4 kommun, beroende på vad för resurser de besatt. Detta kan resultera i att en kommun underkänner ett familjehem samtidigt som en annan kommun godkänner familjehemmet, allt på grund av vilken utredningsmetod eller metoder de använde sig av i utredningsprocessen (Rasmusson & Regnér 2013). Socialstyrelsen har utvecklat en metod för att initialt bedöma presumtiva familjehem som ett försök att öka kvaliteten och likvärdigheten vid familjehemsutredningar. Socialstyrelsens metod grundas i teorier om risk- och skyddsfaktorer samt barnets utveckling i relation till sin omgivning (SOU 2014:3). SOU 2014:3 Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga, som är ett delbetänkande av en utredning tillsatt av regeringen, anser att bedömningen av familjehem borde bli mer likvärdig bland socialnämnder nationellt genom en konsekvent användning av Socialstyrelsens metod. Socialstyrelsens metod har tillsammans med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd från 2012 bidragit till en möjlighet för mer enhetliga utredningar. Det finns dock fortfarande en önskan om tydligare riktlinjer och kriterier gällande familjehemsföräldrars lämplighet (SOU 2014:3).

Det har visat sig att det är vanligt med modifieringar av existerande utredningsmodeller. Forskning har visat på att familjehemssekreterare ofta ändrar i föreskrivna koncept och formulär så att det passar deras arbetssätt att utreda ett potentiellt familjehem. Detta menar Bodil Rasmusson och Margareta Regnér kan handla om att familjehemssekreterarna har stor vilja samt kreativitet till att vilja utveckla de befintliga metoder som existerar idag. Detta kan även bero på resursskäl, då vissa metoder som används till att utreda anses vara för tidskrävande och komplicerade (Regnér & Rasmusson 2013).

Att behovet av en mer reglerad metod inom familjehemsutredningar finns är tydligt, men än idag har inget gjorts åt behovet. Socialtjänstlagen föreskriver enbart att familjehems ska utredas, men mer tydlig bestämmelse över vad detta innebär finns inte. Socialtjänstlagen ger heller inte familjehemssekreterarna några tydliga kriterier över vad som utmärker ett bra familjehem. Istället förtydligas detta åtminstone lite i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. I allmänna råd kan man läsa om viktiga aspekter att tänka på i utredningsprocessen. Dessa viktiga aspekter man kan tänka på i en utredningsprocess är det inget som säger att man måste ta tills sig av i sitt utredningsarbete, här gäller fortfarande fritt handlingsutrymme för vad familjehemssekreterare anser är viktiga aspekter att tänka på (Regnér & Rasmusson 2013).

De få lagar och riktlinjer som finns inom den svenska familjehemsvården innebär att svenska familjehemssekreterare innehar ett stort handlingsutrymme när det kommer till exempelvis val av metoder de vill använda sig av i sitt arbete. Detta innebär en stor skillnad i jämförelse med Storbritannien, där de har mer reglerade arbetsmetoder för att minska andelen tvivelaktiga familjehem. Detta reglerade och detaljstyrda arbetssättet de arbetar med i Storbritannien har fått hård kritik då familjehemssekreterarna som arbetar där enbart såg sig själva som utförare av det lagen säger att de ska göra. De tyckte att de fick mindre handlingsutrymme. Samtidigt uttryckte andra familjehemssekreterare att de tyckte det var bra att deras arbete blev mer detaljstyrt och reglerat av staten så att det blev tydligare vad de förväntas göra i sitt arbete (Regnér & Rasmusson 2013). Precis som i Sverige har i Storbritannien diskussionerna kring mer lagstyrd och reglerad kontroll över familjehemssekreterares utredningsarbete funnits sedan långt tillbaka. Tonen är densamma som i Sverige att om man vill förhindra att fler barn far illa vid placeringar i familjehem ska det införas mer lagar för att undvika detta. Familjehemssekreterare i

(11)

5 Storbritannien känner en rädsla över att använda sig av lagar då de inte anser att det är socialt arbete och att lagar skapar spänningar och dilemman i deras arbete med människor, samtidigt känner de sig bundna till lagen och kan inte komma från den (Braye & Preston-Shoot 2006).

2.2. Statligt reglerad arbetsmetod

Enligt Bodil Rasmusson och Margareta Regnér (2013) fördes det, under första halvan av 1900-talet, en diskussion på statlig nivå om man skulle lagstifta krav på utredningsarbetet för vad som ska anses vara ett lämpligt familjehem, detta ledde dock inte till några förändringar. Rasmusson och Regnér (2013) skriver att familjehemsutredningar inte varit detaljreglerade av myndigheter sedan 1970-talet. De styrningsmedel som funnits förr, som kommit från myndigheter, har efter 1970-talet minskat i betydelse för utredningsarbete. Familjehemssekreterarna har efter 1970-talet istället hämtat sin kunskap från utbildningar samt diverse tidskrifter. Detta har resulterat i att familjehemssekreterare har haft handlingsutrymme till att själva utveckla metoder inom familjehemsutredning (Regnér & Rasmusson 2013). Utredningen Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3) menar att Socialstyrelsen numera har en avgörande roll inom familjehemsvården då det är de som styr både normer som kunskaps- och informationsflödet för familjehemsvården.

Efter år 2005 fortsatte diskussionen i en statlig utredning Källan till en chans (SOU 2005:81) som angav mål för den sociala barnavården. Ett av målen var att barn och unga som behövde insatser från socialnämnden skulle tillförsäkras kompetent utredning. Denna kompetenta utredning skulle göras med god kvalitet samt noggrannhet, vad god kvalitet samt noggrannhet betyder vet ingen då det inte framkom mer om detta (Rasmusson & Regnér 2013). Trots tanken kring kompetenta utredningar av god kvalitet från SOU 2005:81, visar rapporten Barns rätt till familjehemsvård av god kvalitet - Granskning av socialtjänstens myndighetsutövning rörande familjehemsplacerade barn från Inspektionen för vård och omsorg (Norlund 2017) att 21 av de 22 granskade kommuner hade brister när det kom till familjehemsutredningar. Till stor del handlade bristerna om ofullständiga eller obefintliga utredningar. I flertalet kommuner bortsåg man även ifrån de gällande bestämmelser kring familjehemsutredningar (Norlund 2017). Rasmusson och Regnér (2013) menar att i de kommuner där det varit brist på ekonomiska resurser för familjehemssekreterarna att utföra sina utredningar, har det visat sig att det handlingsutrymmet de har för att utveckla metoder resulterat i att utredningarna blev bristfälliga eller i värsta fall utreddes inte familjehemmen överhuvudtaget. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende innefattar vissa krav och riktlinjer gällande familjehemsutredningar. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) uttrycks att familjehemsutredningar ska omfatta intervjuer med presumtiva familjehemsföräldrar, hembesök, referenssamtal samt registerkontroll i socialnämndens egna register. I allmänna råd kan man läsa om specifika aspekter att tänka på i utredningsprocessen. Dessa aspekter som familjehemssekreterare kan tänka på i en utredningsprocess är det inget som säger att familjehemssekreteraren måste ta till sig av i sitt utredningsarbete, här gäller fortfarande fritt handlingsutrymme för vad familjehemssekreteraren anser är viktiga aspekter att tänka på (Regnér & Rasmusson 2013). Enligt de allmänna råden från Socialstyrelsen (SOSFS 2012:11) kan socialtjänsten även inhämta uppgifter från polisens misstanke- och belastningsregister. I utredningen Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3) förklaras att registerutdrag från polisens register är obligatoriskt inom bland

(12)

6 annat HVB-verksamheter och pedagogiska verksamheter. Det är för att skydda de barn och unga som befinner sig i de verksamheterna som kontrollen av polisregister gjorts till ett krav. SOU (2014:3) påpekar att skyddsskälen även borde gälla vid placering i familjehem, speciellt då socialtjänsten saknar samma insyn och kontroll över dessa. Utredningen SOU 2014:3 föreslår därför att ett krav på obligatorisk kontroll av rikspolisstyrelsens misstanke- och belastningsregister vid familjehemsutredningar bör införas som bestämmelse i socialtjänstlagen för att öka skyddet för placerade barn i familjehem.

Upprättelseutredningen (S 2010:02) ville att familjehemsutredningar skulle regleras då det är otydligt vad en utredning ska innehålla. De ville att det skulle finnas en enhetlig kunskapsbaserad metod för utredningar av familjehem. De ville även att det i lagen skulle stå minimikrav på vad utredningarna skulle innehålla och att det skulle ställas likvärdiga krav på familjehemssekreterare och deras utredningsarbete över hela Sverige (Regnér & Rasmusson 2013). SOU 2014:3 Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga förklarar att bestämmelserna kring familjehemsutredningar är oklara då det saknas tydliga krav både i lag och förordningar på vad en sådan utredning ska omfatta. Noggranna utredningar av familjehem krävs för att kunna säkerställa placerade barns säkerhet och trygghet. Utredningen SOU 2014:3 anser därför att det genom lagen ska tydliggöras vad en familjehemsutredning ska omfatta och vad som är av störst vikt vid bedömningen av tilltänkta familjehem. Även handläggningen vid familjehemsutredningar behöver präglas av en större rättssäkerhet då det är oklart utifrån vilka bestämmelser som utredningen av familjehem bedrivs. Utredningen SOU 2014:3 föreslår, efter Justitieombudsmannens bedömning, att familjehemsutredning ska betraktas som myndighetsutövning och kan inte jämställas med utredningar om stöd och hjälp. Därför anser SOU 2014:3 att en egen bestämmelse gällande familjehemsutredningar bör föras in i socialtjänstlagen för att förtydliga att utredningar av familjehem har ett annat syfte än de som bedrivs enligt 11 kap 1§ SoL (SFS 2001:453). I 11 kap 1§ SoL (SFS 2001:453) står följande:

Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt.

Den nya bestämmelsen föreslås innehålla krav på att ett familjehems allmänna förutsättningar ska bedömas utifrån de tilltänkta familjehemsföräldrarnas egenskaper, hälsa, sociala förhållanden samt familjehemsföräldrarnas förmåga att ge omvårdnad och fostran till ett placerat barn (SOU 2014:3).

Länsstyrelserna har, som nämnts tidigare, rapporterat om brister i utredningar av familjehem som enligt Rasmusson och Regnér (2013 tros vara kopplat till att tillvägagångssättet för hur en utredning av ett familjehem går till är upp till var och en kommun, beroende på vad för resurser de besitter. Dessa skillnader mellan kommuner kan resultera i att en kommun underkänner ett familjehem samtidigt som en annan kommun godkänner familjehemmet (Rasmusson & Regnér 2013). SOU 2014:3 menar på att ett nationellt och regionalt samarbete är en förutsättning för att få en kontinuerlig utveckling av familjehemsvården. Genom statligt engagemang i familjehemsvården kan kvaliteten, likvärdigheten och säkerheten inom den typen av vård och utredning öka.

(13)

7

2.3. Uppsatsens relation till rådande kunskapsläge

Familjehemssekreterare och deras utredningsarbete har sedan länge varit ett väl diskuterat ämne. Familjehemssekreterares arbete har uppmärksammats inom politiken såväl som i media och forskning.

Både inspektionen för vård och omsorgs (IVO), Länsstyrelserna och regeringen har granskat och undersökt familjehemssekreterares utredningsmetoder samt vad för resultat de utredningar som gjorts har varit. I vissa fall har det visat sig att utredningar av familjehem inte förekommit. Bland de 22 kommuner som granskades av IVO bedömdes 21 av kommunerna ha brister i arbetet med familjehemsplacerade barn. Bristerna handlade till stor andel om bristfälliga eller obefintliga familjehemsutredningar. Dessa brister kan ha att göra med att metoden för hur en utredning av ett familjehem går till är upp till var och en kommun, beroende på vad för ekonomiska resurser kommunerna besitter. Detta kan leda till att en kommun underkänner ett familjehem samtidigt som en annan kommun godkänner familjehemmet, allt på grund av vilken utredningsmetod eller metoder de använder sig av i utredningsprocessen. I de kommuner där det varit begränsat med ekonomiska resurser för familjehemssekreterarna att utföra sina utredningar har det resulterat i att utredningarna blivit ofullständiga eller i värsta fall utreddes inte familjehemmen överhuvudtaget. Socialtjänsten inom dessa kommuner kunde därmed sakna kännedom om de hem där barnen placerats, vilket innebar att barnen riskerade att fara illa.

Socialstyrelsen har utvecklat en metod för att familjehemssekreterare nationellt ska kunna bedöma familjehem på ett likställt sätt genom att de principfast ska använda metoden. Detta ska resultera i likartade utredningar på familjehemmen i Sverige. Trots detta finns det ändå en önskan om mer klarare riktlinjer och kriterier till hur man praktiskt ska gå tillväga när man utreder ett familjehem. Att saknaden av en mer reglerad metod inom familjehemsutredningar finns är tydligt, men än idag har inget gjorts åt denna problematik. Socialtjänstlagen föreskriver enbart att familjehem ska utredas, men mer tydlig bestämmelse över vad detta betyder finns inte. Socialtjänstlagen ger heller inte familjehemssekreterarna några tydliga kriterier över vad som utmärker ett bra familjehem.

Jämfört med i Storbritannien har svenska familjehemssekreterare ett stort handlings-utrymme när det kommer till val av metoder de vill använda sig av i sitt arbete. I Storbritannien har de med hjälp av mer lagbundna arbetsmetoder försökt att lösa problem med barn som far illa när de placerats i tvivelaktiga familjehem. Detta reglerade och detaljstyrda arbetssättet de arbetar med i Storbritannien har fått hård kritik då familjehemssekreterarna som arbetar där enbart såg sig själva som utförare av det lagen säger att de ska göra. De tyckte att de fick mindre handlingsutrymme att röra sig i. Parallellt med det sa andra familjehemssekreterare att de tyckte det var bra att deras arbete blev mer detaljstyrt och reglerat av staten så att det blev mer tydligt vad de förväntas göra i sitt arbete.

2.3.1 Hur vi förhåller oss till kunskapsläget

Utifrån det kunskapsläget som finns idag inom området är syftet med föreliggande uppsats att ta reda på om det finns modeller och metoder som kan uppfattas vara mer framgångsrika än andra samt hur en mer strikt reglerad utredningsmetod hade uppfattats påverka familjehemssekreterarna och deras arbete. Enligt den information och kunskap

(14)

8 som finns att läsa blev det tydligt att anledningen till att barn far illa i familjehem är på grund av bristande utredningar som familjehemssekreterare gör. Däremot saknas det information och kunskap om hur familjehemssekreterarna själva ser på problemet och hur de hade känt om deras arbete med utredningar blivit mer lagstyrt och reglerat. Vi ville även förstå hur pass stort familjehemssekreterares handlingsutrymme är och hur de använder sig av det då det inte finns information att hitta om detta i dagens kunskapsläge.

3. TEORI

De teoretiska utgångspunkterna består av två delar. I den första delen förklaras begreppet makt och institutionell makt. I den andra delen förklaras Michael Lipskys begrepp gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme. Teoriavsnittet avslutas med en samman-fattning av teorierna i relevans till våra frågeställningar samt en förklaring på hur teorierna kommer att användas i uppsatsen.

3.1. Institutionell makt

Enligt boken Makt av Börjesson och Rehn (2009) kan makt ses som något som sker människor emellan. Makten är något som är beroende av en situation och människors roller i den specifika situationen för att kunna existera. Det innebär enligt Börjesson och Rehn (2009) att det inte finns en konstant maktroll, utan en individs makt är alltid i förändring. Genom att befinna sig i en situation kan individen göras till en del av ett system, exempelvis i en del av en organisation. Systemet bygger på att utforma tekniker som gör individer mer hanterliga och mindre komplexa. Börjesson och Rehn (2009) förklarar att individen som styr systemet är den som har makt över de andra individerna som träder in i det. I systemet kan makten vara av hierarkisk karaktär, det vill säga att vissa individer utsätts för mer maktutövning än andra. All makt bygger på att individen blir satt i ett system. Systemen där maktutövningen sker kan vara av olika storlekar, globala, regionala eller ske mellan ett fåtal individer. Makten som utövas inom systemen är av olika karaktär. Det kan handla om exempelvis hot om våld, tvång, belöning, övervakning och kontroll eller könsmakt. Maktens karaktär kan utövas på flera olika sätt, subtilt eller direkt (Börjesson & Rehn 2009).

Det finns enligt Søren Christensen, Poul Erik Daugaard Jensen och Lars Lindkvist (2011) i Makt, beslut och ledarskap sex maktdimensioner. Maktens dimensioner består av direkt makt, indirekt makt, makt över människornas intressen och uppfattningar, makt i en soptunnesituation, relationell makt och institutionell makt. Inom den institutionella makten behandlas maktbegreppet i relation till institutioner som hemmet, arbetsplatser och politiska system. Christensen, Daugaard Jensen och Lindkvist (2011) menar att det inom alla samhällsnivåer, det vill säga bland individer, grupper och inom samhället i stort, finns normer som är mer eller mindre precisa. Normer styr beteendet i olika strukturer såsom i hemmet, på arbetsplatsen och inom politiska system, exempelvis kan normerna styra hur arbetet ska utföras på en arbetsplats. De aktörer som är en del av de olika strukturerna har genom sitt beteende utvecklat de gällande normerna. Normerna inarbetas av andra inom samma institution genom att godtas och följas. De inarbetade normerna kan fungera som regler och föreskrifter som ska reglera andra aktörers beteende och handlingar, menar Christensen, Daugaard Jensen och Lindkvist (2011). När normerna har inarbetats i exempelvis en organisation fasthålls de genom fortsatt inarbetning. Det innebär att normerna har blivit en ram för aktörernas beteende och därmed har de blivit

(15)

9 institutionaliserade. Christensen, Daugaard Jensen och Lindkvist (2011) förklarar att ramarna och normerna tas för givet vilket bidrar till att de uppfattas som en auktoriserad verklighet, något som individerna uppfattar att de måste rätta sig efter. De institutionaliserade ramarna kan se olika ut trots gemensamma institutioner. Det beror på intresseskillnader hos aktörerna och deras möjligheter att tillvarata sina intressen inom institutionen. Det är därmed aktörernas intressen som styr institutionsramarna vilket innebär att en institution aldrig kan ses som neutral (Christensen, Daugaard Jensen & Lindkvist 2011). En institution kan istället ses som ett uttryck för ett maktförhållande som skapats av diskurskamper. Maktförhållandet accepteras av de aktörer som är inblandade och därmed kan institutionen fungera. Det är själva maktförhållandet som kallas för institutionell makt.

För att förstå den institutionella makten antas en strävan efter att tillvarata intressen. Denna strävan är varken målinriktad eller medveten bland institutionens aktörer. Intresset kommer istället från en samling av normer, regler och värderingar som aktörerna tar för givet, enligt Christensen, Daugaard Jensen och Lindqvist (2011). Därmed kan normerna, reglerna och värderingarna reglera aktörernas beteende i en organisation utan att ifrågasättas i större utsträckning. Det innebär att vissa intressen får mer utrymme då de tas för givet vilket leder till att en typ av makt har uppkommit. Det är detta förgivettagande som bildar ett fundament för den institutionella makten i organisationen. Institutionell makt uttrycks därför i föreställningar om verkligheten, antaganden om hur saker och processer ska fungera. En aktörs drivande intresse blir till andras normer och därmed verklighet (Christensen, Daugaard Jensen & Lindkvist 2011). Det är först när föreställningarna blir självklara i aktörernas ögon som den institutionella makten bildas. Enligt Christensen, Daugaard Jensen och Lindkvist (2011) accepterar aktörerna institutionens ramar utan att reflektera eller ifrågasätta vilket leder till att bakomliggande, ofta historiska, intressen automatiskt inkorporeras i arbetet utan att problematiseras. 3.2. Gräsrotsbyråkrat

Begreppet Street-Level Bureaucrats introducerades i Street-Level Bureaucracy av Michael Lipsky. Den svenska översättningen av begreppet är gräsrotsbyråkrat. Gräsrotsbyråkrater beskrivs i andra upplagan av Street-Level Bureaucracy (Lipsky 2010) som anställda inom offentlig sektor, exempelvis socialarbetare, som möter medborgare genom sitt arbete och som besitter handlingsutrymme i sitt arbetsutförande. Det är en komplex och kontroversiell roll då gräsrotsbyråkraten ska förhålla sig till såväl medborgaren som statens inflytande och kontroll. Gräsrotsbyråkraten förväntas förhålla sig till de lagar och policys som grundas i politiska processer, samtidigt som gräsrotsbyråkraten förväntas anpassa sig efter den individuella medborgaren (Lipsky 2010). Gräsrotsbyråkraten är även representant för en organisation (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008). Därmed ska gräsrotsbyråkraten förhålla sig till organisationens normer, struktur och riktlinjer, som formar en standardisering av arbetet, samt statens inflytande och kontroll i form av lagar och krav för arbetet (Lipsky 2010).

Gräsrotsbyråkraten fungerar som en representant för den offentliga sektorn i mötet med medborgaren. Som representant blir gräsrotsbyråkraten tilldelad en roll av organisationen utifrån ett uppdrag. Uppdraget som gräsrotsbyråkraten tilldelats av organisationen påverkar hur stort handlingsutrymmet är (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008). Exempelvis skiljer sig handlingsutrymmet mellan en familjehemssekreterare och en barnsekreterare på grund av de uppdrag som tilldelats dem från organisationen då de har olika stor andel regler och riktlinjer att förhålla sig till utifrån sin tjänst.

(16)

10 Gräsrotsbyråkraten ska i sitt arbete förhålla sig till lagar, regler och traditioner som regleras av staten samt organisationen. Statens inflytande tillsammans med organisationens normer, struktur och riktlinjer styr gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme. I mötet med medborgaren har gräsrotsbyråkraten möjlighet att forma sin roll genom att utifrån personliga preferenser, värderingar och handlingsstilar organisera sitt arbete (Lipsky 2010). Mötet mellan medborgaren och gräsrotsbyråkraten påverkas av organisationen som gräsrotsbyråkraten arbetar i. Kraven från organisationen och medborgaren skiljer sig åt och gräsrotsbyråkraten hamnar därmed i en komplex situation då hen förväntas förhålla sig till båda (Johansson 2007). Tidsbrist, informationsbrist och brist på resurser gör det svårt för gräsrotsbyråkraten att ta full hänsyn till medborgaren som individ i sitt arbete. På grund av det utformar gräsrotsbyråkrater rutiner och metoder för att underlätta arbetet med medborgarna. Dessa rutiner och metoder kan innebära att medborgaren och dennes omgivning simplifieras eller generaliseras vilket påverkar utfallet av gräsrotsbyråkratens arbete (Lipsky 2010).

3.3. Handlingsutrymme

När man är socialarbetare inom en myndighet innebär det att man representerar denna organisation. Socialarbetaren kan även beskrivas som en gräsrotsbyråkrat, vilket är direkt översatt från Michael Lipskys begrepp street level bureaucrats från boken Street-Level Bureaucracy, skriven 1980. Definitionen av gräsrotsbyråkrat är den position socialarbetaren står i när de möter till exempel klienter som representant för en myndighet. Lipsky beskrev att gräsrotsbyråkraten förväntades förhålla sig till såväl organisationens som medborgarens krav, vilket leder till en komplex roll (Lipsky 2010). Rollen socialarbetaren har i mötet med klienter är utifrån uppdrag av organisationen hen arbetar för. I detta mötet besitter socialarbetaren ett handlingsutrymme begränsat till de ramar organisationen har. Förutom dessa ramar socialarbetaren ska hålla sig inom finns det även normativa och moraliska aspekter att ta hänsyn till i organisationen. Uppgiften gräsrotsbyråkraten har är att binda samman medborgarnas behov med organisationens uppdrag så att båda parter blir nöjda. För att lyckas med detta uppdrag besitter gräsrotsbyråkraten organisationens resurser samt specifik inhämtad kunskap inom området (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008).

Handlingsutrymmet är, enligt Kerstin Svensson, Eva Johnsson och Leili Laanemets i boken Handlingsutrymme (2008), det utrymme som socialarbetaren har mellan organisationen och den enskilda klienten. Det är ett utrymme där socialarbetaren själv kan överväga vilka handlingar som är att föredra i den aktuella situationen med klienten utifrån organisationens ramar och regler. Gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme utformas alltid av den organisation hen arbetar för. Organisationen bestämmer över hur stort handlingsutrymmet för gräsrotsbyråkraten ska vara genom mer eller mindre precisa ramar och regler. Handlingsutrymmet bestäms utifrån organisationens traditioner, tolkningar samt rutiner. Som gräsrotsbyråkrat har man en stor frihet i sitt arbete, samtidigt styrs man av traditionerna, lagarna, överenskommelserna och reglerna som gäller inom organisationen (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008). Riktlinjerna, reglerna och lagarna som gräsrotsbyråkraten ska förhålla sig till är ofta otydligt formulerade, vilket gör att de kan tolkas på olika sätt utifrån den enskilda gräsrötsbyråkratens professionalitet och personliga motiv (Lipsky 2010). Det är upp till gräsrotsbyråkraten hur hen väljer att hantera det utrymme som finns i hens arbete. Gräsrotsbyråkraten har en möjlighet att agera mellan organisationens uppsatta regler vilket är dennes handlingsutrymme (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008). Handlingsutrymmet bland gräsrotsbyråkrater

(17)

11 kännetecknas av att kunna påverka bedömningar av medborgaren samt hur arbetet med medborgaren utformas (Johansson 2007).

I gräsrotsbyråkratens roll ingår bland annat en makt över medborgaren eller klienten samt ett tolkningsföreträde. Gräsrotsbyråkraten har makt över om och vilka resurser som kan tilldelas klienten i sammanhang gällande socialt arbete utifrån statens lagar och riktlinjer samt organisationens regler och traditioner. Gräsrotsbyråkraten besitter även en makt gällande hur klientens situation och utsaga kan tolkas. Makten tillsammans med handlingsutrymmet skapar en valmöjlighet för gräsrotsbyråkraten i mötet med klienten. Denne kan göra egna bedömningar och ställningstaganden utifrån klientens berättande, vilket bidrar till att gräsrotsbyråkraten, genom sitt handlingsutrymme, kan välja att gagna eller hindra klientens intressen. Hur gräsrotsbyråkraten väljer att forma och använda sitt handlingsutrymme är en del av dennes frihet men även ansvar, då det kan användas på olika sätt. De värderingar, erfarenheter och intressen som gräsrotsbyråkraten besitter formar hur hen väljer att använda sitt handlingsutrymme (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008). En gräsrotsbyråkrat som förnekar sitt handlingsutrymme och endast hänvisar till lagar och regler väljer även den att använda sitt handlingsutrymme (Lipsky 2010) men anpassar utformningen av utrymmet utifrån sig själv. Även om gräsrotsbyråkrater i teorin bör använda sitt handlingsutrymme på olika sätt menar Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) på att de traditioner som präglar en organisation bidrar till att gräsrotsbyråkrater inom samma organisation faktiskt använder sitt handlingsutrymme på liknande sätt.

3.4. Hur skall teorin tillämpas?

I detta kapitel har vi förklarat vad institutionell makt, gräsrotsbyråkrat samt handlingsutrymme innebär. Teorierna kommer tillämpas för att skapa intervjuguiden (bilaga 2) samt för att analysera intervjusvaren. Med hjälp av dessa teorier ska vi försöka förklara och besvara vårt syfte och våra frågeställningar som är att ta reda på om det finns modeller och metoder som kan uppfattas vara mer framgångsrika än andra samt hur en mer strikt reglerad utredningsmetod hade uppfattats påverka familjehemssekreterarna och deras arbete.

Michael Lipskys begrepp gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme beskriver vad familjehemssekreterare är samt inom vilka områden de kan arbeta i. Gräsrotsbyråkrati är en komplex roll att besitta som socialarbetare. Man ska som familjehemssekreterare anpassa sig till statens kontroll och inflytande över ens arbete samtidigt som man ska förhålla sig till medborgarna och deras behov som representant för den organisation man arbetar för. Samtidigt som familjehemssekreterarna befinner sig mellan medborgaren och staten, existerar de och arbetar inom en organisation som i sin tur har sina riktlinjer och normer för hur de vill att man ska utföra ett bra socialt arbete. Det uppdrag som familjehemssekreterarna får av den organisation de arbetar i påverkar hur stort handlingsutrymme de får röra sig inom. Staten i sin tur påverkar också familjehemssekreterares handlingsutrymme då det är de som bestämmer vilka lagar, traditioner samt regler familjehemssekreteraren ska förhålla sig till. Familjehemssekreterarens handlingsutrymme finns i mötet med medborgaren då familjehemssekreteraren där kan påverka bedömningarna som görs samt hur arbetet kring medborgaren ska utformas. Samtidigt kan detta handlingsutrymme påverkas av brist på resurser i organisationen man arbetar för, därmed utvecklar familjehemssekreteraren metoder och mallar för hur man ska utreda medborgarna för att underlätta och effektivisera sitt arbete. Detta sätt att arbeta när man

(18)

12 har dåligt med resurser från organisationens sida kan resultera i att medborgaren generaliseras eller inte utreds på bästa möjliga sätt.

4. METOD

I föreliggande metodkapitel redogörs för vilken metod som valt att användas samt dess förtjänster och begränsningar för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Urvalet som gjordes förklaras och hur intervjuerna genomfördes. Etiska aspekter diskuteras samt arbetsdelningen genom arbete.

4.1. Litteratursökning

Vi använde oss av Malmö Universitets bibliotekssöktjänst Libsearch för att hitta relevant litteratur för uppsatsen. Vi använde i huvudsak sökordet familjehemsutredningar för att finna kurslitteratur. Till vår besvikelse fick vi enbart upp en bok som hade med vårt ämne att göra. När vi väl var på plats på Malmö Universitetsbibliotek fann vi fler relevanta böcker som vi kunde använda oss av i vårt arbete. För att hitta utredningar om ämnet gjordes sökningar både på Inspektionen för Vård och Omsorgs (IVO) hemsida, med sökord som familjehem, utredningsmetoder och familjehemsutredning, och på Statens Offentliga Utredningar (SOU) med liknande sökord. Det var svårt att hitta utredningar som syftat på att granska eller uppmärksamma vilka metoder som används inom familjehemsutredningar. Genom Malmö Universitets bibliotekssöktjänst Libsearch hittades även forskning från USA gällande familjehemsvården. Forskningen berörde utredningar av familjehem och placeringar av barn. Då forskningen var grundad på amerikanska arbetsmetoder och USA:s socialtjänst så ansågs det att detta inte gick att applicera på svenska metoder och arbetssätt då skillnaderna är för stora gällande hur socialtjänsten arbetar. Då uppsatsens syfte var av mer intresse av familjehemssekreterares handlingsutrymme samt vad de själva anser om detta och deras arbetsmetoder hittades den brittiska forskningen av Braye, S & Preston-Shoot, M (2006) The role of law in welfare reform: critical perspectives on the relationship between law and social work practice som uppfattades mer intressant då de där tar upp vad de brittiska familjehemssekreterarna tycker och tänker om deras mer lagstyrda och reglerade arbetsmetoder. Även om arbetsmetoderna skiljer sig mellan Sverige och Storbritannien var det i studien fokus på familjehemssekreterares egna upplevelser av att arbeta under ökat statligt inflytande och kontroll.

4.2. Val av metod

Som samhällsforskare är man intresserad av att få mer kunskap om de samhälleliga villkor som styr människors motiv och handlingsmönster då de utför något (Ahrne & Svensson 2015). Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på om det finns modeller och metoder som kan uppfattas vara mer framgångsrika än andra, hur valet av metoder går till samt hur en mer strikt reglerad utredningsmetod hade uppfattats påverka familjehemssekreterarna och deras arbete. Därför har valet gjorts att arbeta utifrån kvalitativ metod. Detta då uppsatsens syfte är att få kunskap i vad familjehemssekreterare tycker och tänker i ord. Detta anses inte kunna mätas med hjälp av statistik och siffror, då hade det istället valts att arbeta utifrån en kvantitativ metod (Dalen 2015).

Som insamlingsmetod valdes arbetssättet intervjuer då vi vill få fram beskrivande information om hur familjehemssekreterarna upplever deras arbete. Vi ville höra om

(19)

13 deras känslor, tankar samt erfarenheter som man inte kan få fram genom att läsa texter utan detta skapas i samtalet med informanterna. Vi ville få en detaljerad beskrivning av deras känslor och tankar som anses passar vårt syfte för att få fram ett resultat till frågeställningarna. Intervjuer utfördes med sex informanter utifrån en semistrukturerad intervjuform. Det betyder att frågor förbereddes via en intervjuguide i förväg (se bilaga 2) samt att fokus låg på frågeställningarna. Då intervjuprocessen inte är helt strukturerad betyder det att det fanns utrymme för informanterna att förtydliga det de vill förmedla samt ger oss som intervjuar dem utrymme till att ställa följdfrågor (Dalen 2015).

4.3. Metodens förtjänster och begränsningar

Att arbeta med kvalitativ metod utifrån intervjuprocesser kan påverkas av oro hos intervjupersonerna. Oron kan bero på att intervjupersonerna inte vill att kränkande eller tvivelaktiga avslöjanden ska komma fram. I kvalitativa metoder kan det ofta vara svårt att hitta en balans med intervjupersonerna då den som utför intervjuerna vill känna närhet och förståelse för vad intervjupersonen berättar. Samtidigt vill den som utför intervjuerna även ha en distans till intervjupersonerna då man som intervjuar vill vara opartisk till det som sägs (Dalen 2015).

En av oss har en personlig anknytning till familjehemssekreterare och deras arbete då hen har arbetat nära dem under verksamhetsförlagd undervisning. Detta kan ge oss en positiv fördel då vi redan besitter en insyn och förförståelse i deras arbete. Samtidigt kan det vara negativt då man kan få en för stor personlig involvering under intervjun då man har tillhört den yrkesgrupp man ska undersöka (Dalen 2015).

Vi ville utföra intervjuerna i fysiskt möte med familjehemssekreterarna istället för att intervjua dem via telefon eller skicka ut frågeställningarna via mail. Telefonintervju eller mailkontakt hade passat sig bättre om vi velat ha en kvantitativ metod att arbeta utifrån. Då intresset är familjehemssekreterares uppfattningar samt tankar och känslor ville vi ha en nära kontakt med informanterna för att minimera risken för förvirring eller obehag inför våra frågor, därför valet av en kvalitativ metod (Dalen 2015).

4.4. Urval

Tillvägagångssättet för att få kontakt med villiga familjehemssekreterare till intervju gjordes på olika sätt. I två kommuner valde vi att skicka ut mejl med förfrågan om att intervjua två på den orten som arbetar som familjehemssekreterare. I en kommun valde vi att prata direkt med familjehemssekreterarna då en av oss har personlig kontakt med informanterna.

Vi intervjuade sammanlagt sex familjehemssekreterare. Då familjehemssekreterare oftast arbetar två och två utfördes intervjuerna med de två informanter som arbetar tillsammans. Dessa tre par informanter arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Vi har valt att intervjua i tre olika kommuner för att se om man möjligtvis kan få en bredare syn på deras arbete då de, enligt granskning av Länsstyrelsen, inte arbetar med utredningar av familjehem likadant i hela Sverige, som nämnts i problemformuleringen. Vi har kunnat läsa i Länsstyrelsens granskning att vissa kommuner inte utreder alls, att vissa visade bristfällig utredning på familjehemmen och att vissa kommuner saknade tillgång till metoder att arbeta efter överhuvudtaget (Länsstyrelsen 2008). Genom att intervjua familjehems-sekreterare i olika kommuner ger detta oss en maximal variation inom den tidsram som finns för arbetet samt avspeglar olika dimensioner för det vi vill undersöka (Dalen 2015).

(20)

14 4.5. Genomförande av intervjuerna

Innan intervjuerna började fick informanterna tillfälle att skriva under en blankett som vi kallar för samtycke från deltagare i undersökningen (se bilaga 1) där de även fick information om att de kan när som helst under intervjuns gång avbryta utan att behöva ge någon anledning till detta, ett så kallat frivilligt samtycke (Dalen 2015). Information gavs till dem om undersökningens syfte samt att intervjun kom till att spelas in på mobiltelefoner. Intervjuerna som spelades in kom enbart till att användas för att lättare analysera intervjuerna till uppsatsen och kom därefter att raderas från mobiltelefonerna. Intervjuerna spelades in för att vi som intervjuar lättare skulle kunna föra ett samtal med informanterna istället för att koncentrera på att anteckna vad som sades i samtalet. Att ha intervjuerna inspelade gav oss även en fördel genom att vi under arbetets gång kunde gå tillbaka till dessa inspelningar och analysera dem fler gånger. Då man har intervjuerna inspelade gör detta det också lättare att lyssna på dessa fler gånger för att hitta direkta citat från informanterna.

Alla intervjuerna utfördes av oss båda. Vi var lika mycket delaktiga och ställde båda två informanterna de frågorna som hade förberett i förväg från intervjuguiden. Då familjehemssekreterarna var två och även vi var två intervjuare blev det en balans som resulterade i att det kändes mer som ett öppet samtal mellan fyra personer än en intervju som hade kunnat vara mer stelt och fyrkantigt. Intervjuerna varade mellan 40–60 minuter och hölls på informanternas respektive arbetsplats i rum där vi kunde prata ostört. Under andra intervjutillfället fick den ena familjehemssekreteraren gå iväg efter cirka 20 minuter på ett akut ärende. Intervjun fortskred då med enbart en familjehemssekreterare.

Vår semistrukturerade intervju baserades på vår intervjuguide (se bilaga 2). Frågorna fungerade först och främst som ett stöd för att hålla oss till vårt syfte men samtidigt gav det utrymme till informanterna så att de kunde utveckla sina svar eller lägga till något som de ansåg var relevant att veta som vi inte tänkt på att fråga om (Dalen 2015). 4.6. Analys

När man utför intervjuforskning innebär det att det insamlade materialet tolkas utifrån de teorier som valts i teorikapitlet (Dalen 2015). För att lättare kunna analysera det insamlade material valde vi att tematisera utifrån det som kom fram i våra intervjuer som baserades på de frågor vi ställde med hjälp av intervjuguiden. Teman vi arbetar med för att analysera är vilka metoder familjehemssekreterarna använder sig av, hur de uppfattar deras handlingsutrymme samt vad de hade tyckt om mer reglerat och lagstyrt arbetssätt. Med hjälp av teorierna- institutionell makt, gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme och den information som presenterats i kunskapsläget har vi analyserat fram vårt resultat.

4.7. Förförståelse

Då valet gjordes att få fram resultat till uppsatsen genom intervjuer, tolkas det som informanterna berättar för oss av oss som intervjuar dem. Tolkningarna bygger först och främst på vad intervjupersonerna berättar men den tolkas även av det empiriska materialet som växer fram genom forskningens gång. Vår förförståelse för det intervjupersonen berättade i samband med de teorier som valts att arbeta med kommer påverka vår tolkning av resultatet (Dalen 2015). Förförståelse om familjehemssekreterare och deras arbete byggde först och främst på den erfarenhet vi själva hade av den kontakt vi haft med denna yrkesgrupp sedan innan. Denna förförståelse har sedan byggts på utav det som lästs om för att bygga en större uppfattning om familjehemssekreterare och deras metoder samt handlingsutrymme de har.

(21)

15 4.8. Etiska aspekter

Vi har följt God forskningssed av vetenskapsrådet från 2017 i skrivandet av uppsatsen. Forskningsetik omfattar frågor om relationen mellan etik och forskning. När man forskar om något ställs det etiska krav på forskaren samt även på genomförandet av forskningen. Utifrån individskyddskravet har hänsyn tagits till att informanterna ska skyddas från skada eller kränkning genom att de har anonymiserats samt raderat all inspelat material som funnits efter att analyseringen av materialet var färdigt till uppsatsen. När man som vi gjorde valde att spela in vad informanterna berättar för oss, är det viktigt att informanterna är informerade om att de kommer bli inspelade. Detta har informanterna fått skriva på ett samtycke för i förväg där det även står att de kan avsluta intervjun när helst de själva vill. Anonymisering samt avidentifiering har hänsyn tagits till då vi i vårt arbete inte har använt oss av informanternas riktiga namn eller orten de arbetar på. Detta resulterar i att informanternas identiteter inte kan kombineras med vissa uppgifter som framkommer i intervjuerna med dem (Vetenskapsrådet 2017).

Vår arbetsfördelning under uppsatsen har varit rättvis och jämn. Vi har båda varit lika delaktiga i att ta kontakt med informanter inför intervjuer samt vi har båda medverkat under intervjuerna med lika engagemang. Samma gäller själva uppsatsskrivandet där vi har känt att vi haft lika stor arbetsbörda och hela tiden kunnat hjälpas åt och stöttat varandra i de fall vi känt att vi inte kommit vidare med det vi skriver. Då vi är två författare till denna uppsats har vi under arbetets gång kunnat diskutera oss fram till kreativa lösningar som uppkommit under arbetets gång. Då vi båda har ett gemensamt ansvar över uppsatsen har vi läst varandras textutkast och format dessa tillsammans till denna färdiga uppsats (Socialhögskolan vid Lunds universitet 2018).

4.9. Presentation av intervjupersoner

Vi som författare till denna undersökning har ett ansvar som är övergripande genom hela arbetets gång gentemot informanterna till denna undersökning, deras konfidentialitet tas på största allvar av oss. Det är viktigt för oss att det som familjehemssekreterarna väljer att dela med sig av till oss inte kan spåras tillbaka till exakt vem det var som sa det (Dalen 2015). Vi har därför valt att inte använda oss av informanternas namn eller orten de arbetar på. I uppsatsen kommer informanterna kallas för fiktiva namn samt även orterna de arbetar i. Anonymiseringen av intervjupersonerna kan göras då vi anser att det inte har någon påverkan på resultatet. Varken vårt syfte eller våra frågeställningar syftar på ett specifikt område eller person inom det sociala arbetet i Sverige och därmed är plats och person irrelevant för vår uppsats.

5. RESULTAT & ANALYS

I detta kapitel kommer det insamlade resultatet från de tre kvalitativa parintervjuerna med familjehemssekreterarna att presenteras med en efterföljande analys. Analysen baseras på tidigare forskning samt teorier som presenterats i tidigare kapitel. De tre parintervjuerna kommer att presenteras var för sig med resultat från intervjutillfället samt efterföljande analys av detta. Valet till att analysera intervjuerna var för sig har gjorts då resultatet av intervjuerna var omfattande och för att det ska bli lättare för läsaren att få en helhetsbild av vardera informanters svar. Analysen utförs efter tematisering- metoder, handlingsutrymme samt statligt reglerad arbetsmetod. Utifrån analysen är avsikten att

(22)

16 besvara vårt syfte samt frågeställningarna som är:

 Vilka metoder används och vilka är för och nackdelar med de arbetsmetoder som finns idag?

 Vad hade man tyckt om mer strukturerad arbetsmetod och mer reglerad arbetsmetod?

Med anledning av den informationen som framkommit under problemformuleringen med att det finns brister i utredningsprocessen bland kommuner i Sverige, är syftet att ta reda på om det finns modeller och metoder som kan uppfattas vara mer framgångsrika än andra samt hur en mer strikt reglerad utredningsmetod hade uppfattats påverka familjehems-sekreterarna och deras arbete. Resultatet och analysen baseras på de tre par intervjuer som genomförts i olika delar av Sverige. Det var totalt sex familjehemssekreterare som intervjuades. Alla familjehemssekreterares namn har bytts ut i resultat- och analyskapitlet för att bevara deras anonymitet.

5.1. Beskrivning av två metoder som används av familjehemssekreterare I våra intervjuer med de tre par familjehemssekreterare kom det fram att de använder sig av olika utredningsmetoder. Med detta följer att vi här presenterar en sammanfattning av Kälvestensmetoden och BRA-fam som är de vanligaste metoderna som nämnt under intervjuerna. Detta i syfte att underlätta för läsaren att förstå vad de två metoderna övergripande handlar om.

5.1.1. Kälvestensmetoden

Kälvestensmetoden är en intervju och tolkningsredskap man kan använda sig av när man ska utreda möjliga familjehem. Det är även den metod som används mest av familjehemssekreterare i Sverige (Regnér & Rasmusson 2013). Originalversionen av Kälvestensmetoden, även kallad för ”gamla Kälvesten”, utvecklades med en grund i psykodynamisk teori (Enell, Hultman & Jergeby 2009). Det finns även en omarbetad version av Kälvesten som kallas för “nya Kälvesten”. Den är till viss del moderniserad genom nya frågor och formuleringar men används till stora delar på samma sätt som den gamla. Den nya Kälvestensmetoden bygger på mentalisering, anknytning och affekter (Kälvestensintervjun u.å).

Både den gamla Kälvesten och nya Kälvesten är metoder som bygger på halv-strukturerade intervjuer med ett tre-generationsperspektiv. Fokus ligger på hur det presumtiva familjehemmets nuvarande liv påverkas av deras egen uppväxt (Kälvestens-intervjun u.å).

Utredningsarbetet av ett presumtivt familjehem förväntas genomföras enligt vissa

definierade faser eller steg:

1. Kontaktfasen, kan till exempel vara ett telefonsamtal. Här frågar utredaren familjen om hur deras familjehems situation ser ut idag samt varför de vill bli familjehem. Utdrag från polis och kronofogden inhämtas också.

2. Orienteringsfasen, här gör man hembesök hos familjen som ansökt om att bli familjehem. Dessa hembesök gör ofta två familjehemssekreterare tillsammans. Hembesöken anses viktiga för att kunna observera familjen och deras samspel med varandra.