Malmö högskola
Lärarutbildningen
Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 HögskolepoängGenusstrukturen i Idrott och Hälsa
Hur genus tar sig uttryck under skolidrott
i årskurs nio
The
gender structure in Physical Education
How gender is expressed in Physical Education in year nine
Fredrik Hansen
Caroline Mårtensson
Lärarexamen 270hp Examinator: Anita Dahlgren Idrott och fysisk bildning
3
Förord
Vi skulle vilja tacka den skolan och de idrottslärare som varit mycket tillmötesgående och som hjärtligt välkomnade oss till att genomföra våra observationer på deras idrottsundervisningar i årskurs nio.
Vi vill också tacka våra familjer som har lyckats stå ut med oss under denna tuffa men roliga och lärorika period och då speciellt mormor Inga som har läst hela arbetet väldigt noggrant. Sist men inte minst vill vi även passa på att tacka vår handledare Kutte Jönsson som har varit ett stort stöd, gett dyrbar handledning men även gett bra konstruktiv kritik vilket har hjälpt oss i vår forskningsprocess.
4
Sammanfattning
Syftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck under skolidrotten och hur maktrelationen/dominansförhållandet kan se ut mellan pojkar och flickor. För att vi skulle kunna svara på vårt syfte använde vi oss av följande frågeställning: Är det så att pojkar
tenderar att dominera under samundervisning i idrott och hälsa i årskurs 9 och hur uttrycker i så fall sig denna dominans? Vi valde att använda oss utav en kvalitativ icke deltagande (känd) observationsmetod där vi observerade fyra niondeklasser under två idrottslektioner vardera på en skola i Malmö. Uppsatsens teoriram bygger på Yvonne Hirdmans genusteori, genuskontrakt och genussystem där det är mannen som är kontraktsskrivare och utgör normen. Resultatet i vår undersökning visar att pojkar är tävlingsinriktade, aktiva, högljudda samt att de visar på en stor tilltro till den egna idrottsliga förmågan men en misstro till flickors förmåga. Som kontrast vill flickorna ha ordning och reda, är ibland självmant passiva men oftast är passiviteten påtvingad samt att de har en misstro till den egna idrottsliga förmågan och en tilltro till pojkars förmåga. Det är också väldigt tydligt att det råder en stark könsrollsuppdelning under idrottslektionerna där både pojkarna och flickorna är medvetna om vad som uppfattas som maskulint och feminint. Inte minst syns detta då ingen anammar de egenskaper, attribut och beteende som under skolidrotten skapats och blivit synonymt med det andra könet. Det är pojkarna som dikterar och dominerar under skolidrotten där flickorna, som låter sig styras, ger legitimitet till pojkarnas dominans då de inte utmanar det genuskontrakt som existerar.
Nyckelord:
Genus, skolidrott, dominans, genuskontrakt, tävlingsinriktade, ordning och reda, könsroller5
Abstract
The purpose of this essay is to examine how gender is expressed during physical education in order to determine which gender is the more dominant in this environment. To help clarify the goals of the essay the following questions were proposed: “Do boy’s behavior dominate over girls behavioral traits during physical education in year nine? If so, where is this domination apparent?” A qualitative, non-participating known observation method was used to observe four classes in year nine during two lessons each in a school in Malmö. The essay is founded on Yvonne Hirdmans gender theory, gender contract and gender system where it is the male that is the contract writer and also the norm. The results of the essay show boys are more competitive, active and louder, showing a greater belief in their own athletic ability with a significantly lower belief in girl’s athletic ability. Although girls were seen as more orderly and demanded a higher degree of organization, girls put more belief in the boy’s athletic ability than themselves. Girls tend to be more passive during play which can be attributed to one of two reasons: forced passiveness from the boys domination or a voluntary passive state. It is also very clear that there is a strong gender divide during physical education, and both boys and girls are aware of what is understood as masculine and feminine. It is the boys that dictate and dominate during physical education and the girls who let them control the environment through not challenging the gender contract that exists.
Key terms:
gender, physical education, dominance, gender contract, competitive, orderly, gender roles.6
Innehållsförteckning
Förord Abstract Sammanfattning Innehållsförteckning 1. Inledning ... 8 1.1 Syfte ... 8 1.2 Frågeställning ... 9 2. Tidigare forskning... 9 3. Teori... 13 3.1 Genusteori ... 13 4. Metod... 15 4.1 Forskningsansats ... 154.2 Kvantitativ och kvalitativ metod ... 15
4.3 Observation ... 16
4.4 Urval... 17
4.5 Genomförande... 18
4.6 Validitet och reliabilitet... 18
4.7 Forskningsetiska överväganden ... 19 5. Resultat - observationer... 20 5.1 Observation 1 ... 20 5.2 Observation 2 ... 22 5.3 Observation 3 ... 25 5.4 Observation 4 ... 27 5.5 Observation 5 ... 29 5.6 Observation 6 ... 31 5.7 Observation 7 ... 32 5.8 Observation 8 ... 35 6. Analys ... 37
6.1 Pojkar agerar si och flickor agerar så ... 37
6.2 Könsrollsuppdelning- att utifrån sitt kön agera som man ”bör” ... 40
6.3 ”Ta den du!” ... 41
7. Slutsats... 42
8. Diskussion ... 43
9. Vidare forskning... 45
8
1. Inledning
Anser du att vi lever i ett samhälle där män och kvinnor är och behandlas jämlikt eller finns det fortfarande områden där den orättvisa kvinnounderordningen lever kvar, där det är män som dominerar? Idag arbetar förhoppningsvis alla pedagoger för en likvärdig och jämställd skola och skolans målsättningar framgår tydligt i styrdokumenten. Skolan ska verka för jämställdhet där alla elever ska få möjlighet till lärande och utveckling oavsett kön. Det är dels i skolan som vi tillsammans formar vad som är och uppfattas som manligt och kvinnligt och skolan har därför ett stort ansvar att motverka traditionella könsmönster det vill säga det som uppfattas som kvinnligt och manligt utifrån godtyckliga premisser. I Lpo 94 framgår det att: Läraren ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i
undervisningen1. Det framgår även att: Läraren ska se till att undervisningen till innehåll och
uppläggning speglar både manliga och kvinnliga perspektiv2. Man kan dock fråga sig om de i själva verket ser ut så här eller om det bara är en massa fina ord? Efter erfarenheter från vår verksamhetsförlagda tid har vi båda sett tendenser till att så kanske inte är fallet då vi uppfattat det som om att det är pojkarna som styr och ställer på idrottslektionerna. Vi avser därför att undersöka om där finns någon sanning bakom ovanstående påträffade iakttagelse. Därför har vi i denna studie för avsikt att belysa hur genus tar sig uttryck under skolidrotten, där vi är intresserade av att observera hur maskulinum/pojkar och femininum/flickor separat agerar och interagerar. Det vill säga vilka tendenser, beteendemönster, attribut och egenskaper skulle man utifrån observationer av fysiskt aktiva pojkar och flickor kunna tilldela respektive samt hur förhåller de sig till varandra. Vi tror att den idrottsundervisning som bedrivs i dagens skola i mångt och mycket dikteras utifrån pojkars premisser (maskulinum). Därför utgår vi från följande hypotes: Vi anser att pojkar dominerar och styr idrottsundervisningen vilket i sin tur betyder att det råder en snedfördelning av jämlikt inflytande under skolidrotten, där flickor väljer/måste delta på pojkars premisser.
1.1 Syfte
Syftet med denna undersökning är att utifrån observationer undersöka hur maktrelationen/dominansförhållandet kan se ut mellan pojkar och flickor under skolidrotten i årskurs 9 på en skola i Malmö.
1 Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok. Lärarförbundet. Solna. s 14 2 Lärarförbundet (2002) s 31
9
1.2
Frågeställning
Utifrån problemformulering, hypotes och syfte är vår frågeställning följande:
-
Är det så att pojkar tenderar att dominera under samundervisning iidrott och hälsa i årskurs 9 och hur uttrycker i så fall sig denna dominans?
Vi vill således pröva om hypotesen ger en sann eller falsk bild av verkligheten, alltså verifiera eller falsifiera hypotesen.
2. Tidigare forskning
Syftet med den tidigare forskningen i vårt arbete är både att belysa forskning som gjorts på liknande områden tidigare men framförallt att försöka ringa in vad som traditionsenligt anses utgöra kvinnors samt mäns godtyckliga essens. Vi söker således svar på frågan: Vad är det egentligen som utgör femininum och maskulinum i en kulturell, social och biologisk kontext? Det vill säga vi vill försöka konstatera kvinnors samt mäns genusdefinitioner i form av tilldelade attribut och egenskaper.
I boken Manlighet i fokus kan man ta del av Håkan Larssons analysstudie av idrottens läroplansmässiga utformning utifrån ett jämställdhetsperspektiv från 1800- talet fram till dagens nuvarande läroplan Lpo 94. Larsson konstaterar här att de gamla läroplanerna klart och tydligt formulerade vad som ansågs vara och utgöra kvinnligt och manligt på den skolidrottsliga arenan. Larsson menar dock att det fortfarande är så att: …det förutsätts och
anses som viktigt att pojkar och flickor beter sig som om de vore straighta och som skilda och komplementära sorter3, detta trots att dagens läroplan, Lpo 94, tar sin utgångspunk från ett jämställdhetsperspektiv. Det vill säga att det förutsätts att pojkar och flickor just agerar som sitt biologiska och kulturella kön bör för att upprätthålla den heteronormativa ordningen (”det könsmässigt accepterade tillståndet”). Denna heteronormativa ordning åskådliggörs inte minst i en studie utförd av Birgitta Fagrell i boken De små konstruktörerna. I studien tillfrågades barn i sju och åtta års ålder att klassificera specifika idrotter efter vad de trodde att det egna och det mottsatta könet ville utföra. Det rådde här en enastående samsyn på vilka sorters idrotter som ansågs vara flickbetonade (bland annat balett, ridning, konståkning) samt vilka
10
som var pojkbetonade (bland annat fotboll, ishockey och tyngdlyftning).4 När barnen sedan fick motivera varför de valt som de gjort menar Fagrell att det gick att fastställa ett maktperspektiv i deras utsagor. Detta gjorde barnen genom att koppla vissa egenskaper i förhållande till ovan nämnda idrotter där de ofta använde sig av motsatspar så som aktiv-lugn, stark-svag samt modig-rädd med mera. Pojkarna representerade här det första och därmed dominanta motsatsparet i ledet medan flickorna utgjorde det underställda sekundära motsatsparet.5 Tendenser, attityder och egenskaper om vad som anses vara kvinnligt och manligt är därmed redan påtagliga i så här ung ålder.
I en liknande studie utförd av Nathalie Koivula tillfrågades studenter, där medelåldern var cirka 25 år vid Stockholms Universitet, att rangordna 60 idrotter efter deras könsmässiga lämplighet. Studien visade att idrotter som synkroniserad simning, ballett, dans, konståkning och gymnastik var de mest uttalade feminina idrotterna medan boxning, wrestling, diskus, tyngdlyftning samt lagidrotterna fotboll, ishockey och rugby ansågs vara de mest uttalade maskulina idrotterna.6 Resultaten av denna studie användes sedan av Koivula som underlag för en uppföljnings-studie där syftet var att klassificera vilka egenskaper och attribut utövare av ovanstående idrotter borde inneha. En sammanställning gjordes sen utifrån svaren som deltagarna i studien angett där följande 12 egenskaps- och attributskategoriseringar kunde urskiljas: 1) estetik och femininitet, 2) fara/risk och våld, 3) laganda, 4) fair play och moral, 5) snabbhet, 6) avancerad skicklighet och precision, 7) kommersialism, 8) styrka och uthållighet, 9) utrustning, 10) maskulinitet, 11) spänning och utmaning samt 12) kognitiv effektivitet.7 Koivula menar att de idrotter som klassificerats som maskulina också till stor del fått egenskaps och attributsstämplar som fara, risk, våld, styrka, uthållighet samt snabbhet, där idrotter innehållande några eller alla av dessa komponenter i hög grad också tenderar att bli synonyma med maskulinitet.8
I den vetenskapliga artikeln Do Perceived Cues, Benefits, and Barriers to Physical Activity
Differ Between Male and Female Adolescents? har Jennifer Tergerson och Keith King undersökt tonåringars attityder till fysisk aktivitet på två privatskolor i USA med hjälp av en enkätundersökning.
4 Fagrell Birgitta (2000). De små konstruktörerna: Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till
kropp, idrott, familj och arbete. HLS Förlag. Stockholm. s 137-138 5 Fagrell (2000) s 140-141
6 Koivula Nathalie (1999). Gender in sport. Department of psychology Stockholm University.Stockholm. s53-54 7 Koivula (1999) s 48
11
En av anledningarna till undersökningen är att allt färre rör på sig idag och att sjukdomar, relaterade till inaktivitet, ökar i samhället. De ville undersöka och identifiera potentiella anledningarna till olika attityder till fysisk aktivitet hos tonåringar och om där fanns en skillnad mellan flickor och pojkar. Deras resultat och slutsats är att eleverna är omotiverade till att träna om de inte har någon som uppmuntrar dem, som till exempel en vän eller en förälder. Tonåringar är väldigt måna om att se bra ut, att gå ner i vikt, bli starkare och att träna för att få mer energi. Pojkar är dock mer tävlingsinriktade än flickor. Denna studie visade även att flickor och pojkar tränar för olika anledningar men att både flickor och pojkar i slutändan vill se så bra ut som möjligt. Det är därför viktigt menar författarna att idrottsläraren planerar idrottslektionerna så att både flickor och pojkar får gehör för sina behov, där till exempel pojkarna får utlopp för en mer tävlingsorienterad undervisning med styrkemoment. Flickorna behöver däremot fler sociala moment där de till exempel tränar i grupp eller med en kompis. Alltså finns där enligt denna studie ett behov av olika fysiska aktiviteter beroende på kön. 9
I boken Mellan nytta och nöje - bilder av ämnet idrott och hälsa ger nio författare sin bild av ämnet Idrott och Hälsa. Håkan Larsson har bland annat gjort intervjuer med elever i olika klasser där Larsson visar på att olika idrotter är könsmärkta. Fotboll är den idrott som av eleverna ses som väldigt maskulint, och det är även den idrott som förekommer mest i undervisningen enligt Larssons rapport, medan dans anses vara mer feminint enligt eleverna. Larsson skriver vidare att flickor uppfattar bollspel och då framförallt lagbollspel som svårt, aggressivt, skrämmande och där de lätt kan skada sig.10 I en annan studie av Håkan Larsson där djupgående intervjuer genomförts med tävlande friidrottsungdomar frågades: Varför de deltagande i undersökningen trodde att pojkar samt flickor engagerade sig i idrottsliga aktiviteter/föreningsidrott? Larsson konstaterar här att flickor sägs delta på grund av mer sociala skäl så som gemenskap men också av fysiska skäl för att få en attraktiv och vältränad kropp. Pojkar däremot sägs delta på grund av mer individualistiska orsaker så som tävling, prestation och att bli bra.11 Karin Redelius intervjuade elever i årskurs åtta i sin studie kallad
Bäst och pest i boken Mellan nytta och nöje där det visar sig att pojkar över lag har en mer
9
Tergerson Jennifer, King Keith (2002). Do Perceived Cues, Benefits, and Barriers to Physical Activity
Differ Between Male and Female Adolescents? Journal of Health School. Vol 72. No. 9. s 377-379 10 Larsson Håkan & Redelius Karin m.m (2004). Mellan nytta och nöje - bilder av ämnet idrott och hälsa. Edita Norstedts Tryckeri. Idrottshögskolan Stockholm. s 142
11 Larsson Håkan (2001). Iscensättning av kön i idrott: En nutidshistoria om idrottsmannen och
12
positiv inställning till idrotten och de tycker att det är ett roligt ämne som ska få mer tid i undervisningen. Det visar sig även att de föreningsaktiva eleverna tycker ämnet är roligt dels på grund av att de är bra på det mesta men även för att de inte är rädda utan vågar pröva nya saker under lektionerna. En del av flickorna i studien berättar att de känner sig sämre än pojkarna och att de inte tycker om ämnet för att de känner sig utsatta och får en hel del kommentarer från pojkarna under lektionen samt att lektionerna är alldeles för tävlingsinriktade.12 Till sist skriver Redelius ändå att gruppen flickor respektive gruppen pojkar inte är enhetliga grupper utan många av de föreningsaktiva flickorna var positivt inställda till ämnet idrott och tycker att ämnet är bäst! Förlorarna i ämnet blir de som inte har någon erfarenhet av föreningslivet och de känner sig osäkra och sämre och anser därför att ämnet är pest! 13
I boken Tre år i g följer Anna-Sofia Lundgren en klass genom högstadiet där hon fokuserar på föreställningar om kropp och kön och vilken roll de spelar i dagens skola. Ett av hennes primära resultat var att pojkarna hördes och syntes mest och tog störst plats i klassummet, dock gällde det inte alla pojkar.14
I examensarbetet Idrott på pojkars villkor? – En undersökning av elever på högstadiet, skrivet av Martin Jönsson 2006, framgår det att både pojkar och flickor tycker att idrottsämnet är roligt men att intresset är störst hos pojkarna. Det påpekas att skolidrotten i dagsläget mest kretsar kring bollsporter och att flickor vill ha en varierad undervisning. Dock är både pojkar och flickor ense om att där inte bör ske en uppdelning mellan könen, det vill säga särundervisning. Jönsson påpekar att pojkarna intar en större plats på idrottslektionerna genom att synas och höras mest och att detta delvis kan ligga till grund för vissa flickors negativa inställning till ämnet.15 I ett annat examensarbete Hoppa nu annars är du en kärring! av Sandra Häll och Patrik Larsson, 2005, studeras hur genus tar sig uttryck på lektioner genom nio observationer i en sjätte klass i Stockholm. I sitt resultat kom de fram till att pojkarna är mer verbala och aktiva under alla lektioner, de bryr sig mindre om regler och att räcka upp handen. De konstaterar även att pojkar är mer aktiva och hårdhänta när aktiviteterna blev aggressivare på idrottslektionen.
12 Larsson & Redelius (2004) s 153-171 13 Larsson & Redelius (2004) s 172
14 Lundgren Anna Sofia (2000). Tre år i g: Perspektiv på kropp och kön i skolan. Symposition AB. Stockholm. s 79-81
15 Jönsson Martin (2006). Idrott på pojkars villkor? En undersökning av elever på högstadiet. Examensarbete 10 p Lärarutbildningen. Högskolan Kristianstad. s 28-31
13
När det är dans på schemat är både pojkar och flickor lika aktiva. De kom även fram till att flickor är mer aktiva än pojkar vid grupparbete. Deras slutsats är att det finns starka genusuppfattningar i den klassen som de undersökte där pojkarna får mer uppmärksamhet av skolan och läraren i form av tid och resurser eftersom de är mer verbala, mer engagerade i fysisk aktivitet och speciellt bollspel.16
3. Teori
Vår teoretiska utgångspunkt i detta examensarbete är genusteori och specifikt den genusteoretiska tolkning som Yvonne Hirdman representerar. Hirdmans teori är en av många men är den som fått stor genomslagskraft i Sverige. Det är även Yvonne Hirdman som har definierat begreppet genus i Nationalencyklopedin. Vi anser att Hirdmans genusteori har stor förklaringskraft och är därför applicerbar i fårhållande till detta examensarbetes syfte. Utan att bli för teoretisk ingående och långdragna ska vi nu redogöra för Hirdmans teoretiska genusramverk som vi anser är så simplistiskt i sin utformning att det blir genialiskt. Innan detta görs behövs dock, med respekt för genusteorin, en definition där frågan lyder: Vad är genus? Så som det definieras är genus det socialt/kulturellt skapade könet som står i tolkningsmässig kontrast till det faktiska biologiska könet17. Den kanske bästa definitionen av genus innebörd gör Simone de Beauvoir med uttalandet: man födds inte till kvinna man blir
det18. Med detta sagt ska vi nu bege oss in i Yvonne Hirdmans ekvationsliknande genussystem.
3.1 Genusteori
Yvonne Hirdmans genussystem är för det första uppbyggd på primärt två premisser: 1) mannen som historisk norm samt 2) själva särhållningen mellan manligt och kvinnligt. För att bevisa dessa ovanstående premisser utgår Hirdman från den extrema versionen av manligt och kvinnligt som man skulle kunna kalla för hypermaskulinum och hyperfemininum. Dessa är så att säga det som historiskt sätt skulle vara mäns kontra kvinnors skapade genusdefinitioner. Genom en historisk kontextualisering som sträcker sig tillbaka till antiken fram till våra dagar får vi möta Yvonne Hirdmans formel A-icke A, A-a samt A-B19 för hur synen på manlighet
16 Häll Sandra & larsson Patrik (2005). Hoppa nu annars är du en kärring – en observationsstudie om hur
genus tar sig uttryck i skolan. Idrottshögskolan Stockholm. s 36-39 17 Lundgren-Gothlin Eva (1999). Kön eller Genus. Göteborg. s 4 18 Lundgren-Gothlin Eva (1999) s 4
14
och kvinnlighet historiskt konstruerat och reproducerats, där A representerar den manliga normen.
A-icke A kan med fördel översättas till man-icke man vilket också skvallrar om en vis typ av syn på kvinnan som icke existerande. Detta synsätt var det som präglade det antika tänkandet där mannen sågs som gudomligt förankrad uppåt och kvinnan som naturligt förankrad nedåt. Modellen präglas av mannen som allt och kvinnan som inget, mannen som form och kvinnan som formlös och det var den präglade mentaliteten fram till ca 500-talet f.Kr.20 Parallellt
under denna period utvecklades samtidigt A-a modellen där kvinnan så att säga erkändes i essens som en mindre fullkomlig utvecklad man. Kvinnan nådde dock inte hela vägen fram och upp till den fullkomlighet som det manliga könet menades utgöra. Detta var det dominerande genussystemet fram till 1700-talet senare hälft.21 Den sista formel som Hirdman presenterar är A-B där kvinnan nu ses som ett eget kön och detta genussystem var och är den rådande modellen efter 1800-talets könsmässiga upplysningsperiod. A-B formeln präglas av en fanatisk uppdelning av attribut, egenskaper och mentaliteter där man tog fasta på olikheterna mellan könen, där mannen som i de föregående modellerna fortfarande utgör normen. För att exemplifiera blir således modellens (godtyckliga) innebörd att om mannen är stark är kvinnan svag, mannen maskulin så är kvinnan feminin, mannen intelligent så är kvinnan ointelligent. Egenskaper och attribut som tillhör/givits B/kvinnan ska med fördel inte appliceras på eller anammas av A/mannen eller vice versa.22
Ett annat viktigt begrepp som Yvonne Hirdman använder sig av för att förklara formlernas godtyckliga karaktär är ”genuskontraktet”, det vill säga hur systemet som etablerats mellan man och kvinna ”idealiskt” sett bör se ut. Eftersom mannen utgör den historiska normen är det också han som skrivit kontraktet, men för att kontraktet ska ses som giltigt måste motparten/kvinnan skriva under och ger på så sätt den manliga normen legitimitet att utgöra just normen. Hirdman beskriver också att en genuskontraktsförändring oftast sker då den manliga normen A förändras och menar att det finns en benägenhet i maskulinitetens byggstenar att dra iväg, skapa förändring och fly kontraktets bojor.23 Kvinnor kan och har utmanat kontraktets starka gränser och kan diffusera paragraferna kontraktet bygger på men det måste ske i samtycke med A.
20 Hirdman Yvonne (2001) s 27-28 21 Hirdman Yvonne (2001) s 29, 35 22 Hirdman Yvonne (2001) s 35-46 23 Hirdman Yvonne (2001) s 95
15
Det är alltså den rådande A-B modellen som är praktiskt användbar för oss när vi utför vår studie. Det rådande genussystemet och det upptryckta genuskontraktet med mannen som norm är så att säga historiskt sett redan på plats och inkorporerad med dess hierarkier, egenskaper, attribut och mentaliteter. Vår uppgift blir således att observera hur genuskontraktet kan se ut på skolidrotten i årskurs nio.
4. Metod
Nedan kommer vi att förklara vårt tillvägagångssätt, metodval, urval, metodologiska och forskningsetiska överväganden.
4.1 Forskningsansats
Valet av forskningsansats beror på vilket tillvägagångssätt som forskarna väljer att använda sig av för att samla in empiriskt material vid genomförandet av undersökningen24. Det finns i princip tre olika strategier för att samla in data inför en studie och dessa strategier är följande:
induktiv, deduktiv samt aduktiv ansats. Vårt sätt att arbeta på kallas för det hypotetiskt - deduktiva där vi följer bevisandets väg. Detta tillvägagångssätt beskrivs på följande vis: … att
man utifrån allmänna principer och befintliga teorier drar slutsatser om enskilda företeelser. Ur den redan befintliga teorin härleds hypoteser som sedan empiriskt prövas i det aktuella fallet25. Det vill säga att vi utgår ifrån genusteori där vår formulerade hypotes prövas gentemot vår insamlade data.
4.2 Kvantitativ och kvalitativ metod
Valet av kvalitativ eller kvantitativ metod beror till stor del på vilket sätt forskarna väljer att angripa problemet. Den kvantitativa metoden kännetecknas av att man vill hitta mönster eller samband mellan olika kategorier samt variabler. Det vill säga kvantiteter som kan besvara frågor av typen hur mycket, hur ofta och i vilken utsträckning? Per definition kan kvantitativ metod beskrivas som: …att man undersöker den numeriska relationen mellan två eller flera
mätbara egenskaper26. Det negativa med den rent kvantitativa metoden är att man inte
24
Jacobsen, D. I. (2000). Vad, hur och varför: Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Studentlitteratur. Lund. s 18
25 Patel Runa (1994). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. Studentlitteratur. Lund. s 21
16
nödvändigtvis ser till sociala förhållanden eftersom det kan vara ett stort avstånd mellan det som ska undersökas och undersökaren27. Premissen för de kvalitativa metoderna är att varje fenomen består av en speciell kombination av kvalitéer eller egenskaper och att dessa inte alltid kan konverteras till ren statistik28. Därför har vi använt oss av en kvalitativ metod som
skapar en djupare inblick och förståelse i hur, i vårt fall eleverna, separat agerar och interagerar i förhållande till varandra under skolidrotten.
4.3 Observation
Observation är en metod som innebär att forskaren vistas, iakttar, samtalar eller deltar i olika sociala och kulturella sammanhang och där han/hon sen för anteckningar på vad som sägs och görs. Det handlar inte bara om att ”se” utan att man använder alla sinnen och intryck för att få ett så bra och rättvist materialunderlag som möjligt. Observation avspeglar vad som faktiskt händer och inte endast vad ifyllaren av en enkät eller en intervjuperson anser händer.
Deltagande observation kan ge kunskap om det som är så givet och självklart för människor att de inte tänker på att berätta om det i intervjuer29. Eftersom vi har för avsikt att se hur genus tar sig uttryck under skolidrotten anser vi att observation är en lämplig metod som ger oss möjlighet att få fram information som vi kanske inte annars skulle fått fram. Det är omöjligt att iaktta och notera allting som händer under en lektion, därför är det viktigt att man redan innan bestämmer vad man avser att observera. Man brukar skilja på deltagande
observatör eller icke deltagande observatör när man genomför observationer, även om observatören är känd eller okänd30.
Observatörens närvaro
Känd Okänd Observatör A Observatör B Observatör C Observatör D Figur 1. Olika former av observatörer31
27 McDaniel C, Gates, R. (2002). Marketing Research (5th ed.). Cincinnati: Southwestern. s 122-125 28 Andersen Heine (1994). Vetenskapsteori och metodlära - en introduktion. Studentlitteratur. Lund. s 71 29 Kaijser Lars & Öhlander Magnus (1999). Etnologiskt fältarbete. Studentlitteratur. Lund. s 75
30 Patel m.m (1994) s 82 31 Patel m.m (1994) s 82 Deltagande Observatör Icke deltagande Observatör
17
I vårt fall kommer vi att vara kända, icke deltagande observatörer, alltså observatör C enligt ovanstående figur. Med detta menas att eleverna och läraren är medvetna om att vi är där men de vet inte specifikt varför vi är där. Vi kommer inte att delta i eller påverka undervisningen på något sätt. Under vår studie har vi även valt att utgå ifrån arbetssättet fokuserad
observation. En fokuserad observation går ut på att en del lösa antaganden vidareutvecklas och vår hypotes prövas. Därför är det viktigt att vi har klart för oss vad det är vi vill observera, nämligen dels elevers handlingar, kroppsspråk, verbala kommunikationer, förhållningsätt, ansiktsuttryck, attityder gentemot varandra och händelser sett utifrån ett genusperspektiv. Samtidigt är vi medvetna om att man i en fokuserad observation inte får stänga dörrarna inför det överraskande och oväntade eftersom man då inte utnyttjar studiens maximala potential32. Anledningen till att vi valt observatör C är för att vi vill se hur pojkar och flickor beter sig under skolidrotten i förhållande till hur de beter sig under normala förhållanden. Vi menar att ett eventuellt deltagande från vår sida skulle kunna resultera i en fiktiv bild av de annars rådande förhållandena. Vi hade kunnat komplettera vår undersökning med enkäter eller intervjuer men vi anser att en riktigt djup och fokuserad observation räcker som metod. I grund och botten menar vi att enkätstudier eller individuella intervjuer i detta sammanhang endast varit ett komplement utifrån elevernas attityder om idrottsundervisningen på deras skola. Frågor av typen tycker du, anser du att, utgår ifrån elevernas egen tolkning av idrottsmiljön där de kan ha svårigheter att ge en objektiv bild av verkligheten. Vi hävdar att vi som utomstående ser det från ett annat perspektiv och tolkar interaktionen mellan eleverna på idrotten utifrån det vi ser istället för det som eleverna upplevt.
4.4 Urval
Vi ringde runt till olika grundskolor i Malmö kommun för att få reda på vilka som hade samundervisning i Idrott och Hälsa. Det visade sig ganska snabbt att många skolor var negativt inställda till att delta i vår undersökning. Till slut fick vi tag på en skola där rektorn och idrottslärarna var mycket positivt inställda till vår undersökning och välkomnade oss med öppna armar. Urvalet bestod av alla fyra nionde klasser på denna grundskola. Sammanlagt observerades åtta lektioner, det vill säga två lektioner per klass. Skolan i fråga var mångkulturell där eleverna hade både svensk och utländsk bakgrund.
32 Kaijser m.m (1999) s 79
18
I niondeklasserna var det oftast flickorna som var i majoritet i förhållande till hur många som deltog på idrottslektionerna. Sammanlagt hade skolan tre idrottslärare varav en kvinna och två män.
4.5 Genomförande
Skolan i fråga hade bara en liten idrottshall och därför hölls alla högstadiets idrottslektioner i en annan idrottshall på en annan skola. Observationerna genomfördes under en vecka och den första observationen gjordes fredagen den 9/11 och den sista fredagen den 16/11. För att få en så tydlig bild av idrottshallen som möjligt bestämde vi oss för att en av oss skulle sitta nere på bänkarna nära eleverna och de aktiviteter som pågick och den andra skulle sitta uppe på läktaren där man fick en överblick av idrottssalen. Den av oss som satt nere i idrottshallen hörde bättre vad lärare och elever sa medan den av oss som satt uppe på läktaren såg bättre vad som skedde och fick ett bättre helhetsintryck över salen. Detta observationssystem visade sig ge två bra perspektiv av samma lektion vilket gjorde att vi fortsatte använda detta system för alla observationer. Alla observationer genomfördes i samma idrottshall. Hallen var något större än en volleybollplan med ribbstolar på sidorna, två små handbollsmål på kortsidorna och en del bänkar på sidorna. Omklädningsrummen för eleverna låg under läktarplatsen. Hallen var ljus eftersom där fanns stora breda fönster på ena sidan, men det var dock inte varmt i själva hallen. Materialförråden låg mellan de båda omklädningsrummen. Efter varje observationsdag renskrev vi våra anteckningar på data för att sedan jämföra våra resultat och därefter sammanfoga dem till ett fullständigt observationsunderlag.
4.6 Validitet och reliabilitet
Den kanske enklaste definitionen på vad validitet som begrepp innebär är I vilken
utsträckning vi verkligen undersöker det vi avser att undersöka 33. En hög validitet erhålls genom att den genomförda studiens frågeställning kan besvaras, att mätningar som genomförs verkligen mäter det man avser att mäta eller som i vårt fall att man verkligen observerar det man har för avsikt att observera. Begreppet reliabilitet står i tvångsmässig kontrast till validitet där validitet härleder till vad man hade för avsikt att studera och reliabilitet härleder till hur man gick till väga för att studera det34.
33 Bjereld Ulf, Demker Marie, Hinnfors Jonas (2002). Varför vetenskap? Studentlitteratur. Lund. s 108 34 Bjereld m.m (2002) s 111
19
Det vill säga hur gick man tillväga för att besvara sina frågeställningar? Hur mätte man sina mätningar? Och hur tolkade man sina utförda observationer? För att bedöma en undersöknings validitet måste forskarna titta på den använda teorin och om den är relevant med hänsyn till syftet och frågeställningarna35. Eftersom vi avser att besvara frågeställningen:
Är det så att pojkar tenderar att dominera under samundervisning i idrott och hälsa i årskurs 9 och hur uttrycker i så fall sig denna dominans? anser vi att vårt teoretiska underlag i form av genusteori är ytterst relevant (valid). Vad gäller val av forskningsansats i form av hypotetisk-deduktiv ingång används denna eftersom vi valt att försöka verifiera eller falsifiera vår konstruerade hypotes. Med metoden, en icke deltagande känd observation, anser vi oss kunna få ett giltigt och representativt material. Visserligen kan vår närvaro vid idrottslektionen som observatörer påverka eleverna och därmed hota reliabiliteten i vårt insamlade material. Vi är medvetna om att vi som forskare lätt kan se det som vi vill se och det som passar in i förhållande till uppsatsens problemformulering. Som forskare kan man dock minska dessa tendenser så länge man är medveten om problematiken och samtidigt försöker motverka det36. Reliabiliteten stärks också utav att ingen av oss har några personliga erfarenheter av skolan som vi har genomfört studien på. Därför kan vi gå in som ofärgade observatörer och utan förutfattade meningar. Tillförlitligheten av observationsunderlaget stärkts ytterligare eftersom vi givetvis har jämfört våra observationsanteckningar. Vi får således två perspektiv på alla observationer (fyra ögon ger ett mer tillförligt material än två). Att vi dessutom är en kvinna och en man som genomfört observationerna har bidragit till att sammanställningen av underlaget blivit mer nyanserat och mångfacetterat. Detta på grund av att vi som kvinna och man kanske kan uppfatta saker och händelser från olika perspektiv vilket i sin tur bidrar till underöknings validitet och reliabilitet.
4.7 Forskningsetiska övervägande
Vi kontaktade som sagt skolan innan studien genomfördes och fick rektorns och idrottslärarnas godkännande. När man gör observationer är det lätt att man kommer väldigt nära inpå de man observerar eftersom man ibland spenderar mycket tid tillsammans. Det kan då vara svårt att skriva om ”sanningen” för man vill inte såra de som kanske har blivit ens vänner fast man inte lämnar ut deras namn.
35 McDaniel & Gates (2002) s 463
36 Saunders M, Lewis P & Thomhill (2000). Research Methods for Business Students (2nd ed.). Harlow: Person Education Limited. s 101
20
Vi gjorde observationerna under en vecka i olika klasser och därför anser vi att detta inte blev ett problem för oss. Enligt vetenskapsrådet bör samtycke från föräldrar skaffas om de undersökta är under 15 år eller om undersökningen är av etisk känslig karaktär37. Syftet är inte
att hänga ut vare sig lärare eller elever eftersom både elever och skolan kommer att ges fullständig anonymitet. Alla namn som förekommer i hela examensarbetet är således fiktiva och allt material är konfidentiellt. Den information som vi kommer att ge läraren i fråga är att vi vill studera interaktionen mellan eleverna. Idrottsläraren kan ändå inte hållas till svars för ett samhällsmässigt eventuellt förekommande fenomen (manlig dominans) som dock kan existera på skolidrotten. Vi har alltså inte berättat för vare sig lärarna eller eleverna ingående varför vi är där (med undantag för observation 6 se 15/11). Vi anser att om elever och lärare förstår att studiens syfte är att se om det finns en maktrelation på idrottslektionen där det är pojkarna som dominerar kan detta påverka resultaten genom uppstyrning av lektionerna. Det vill säga att de verkliga förhållandena kan fingeras.
5. Resultat – Observationer
Vi har genomfört åtta olika observationer på fyra niondeklassser på en skola i Malmö. Vi kommer nedan att beskriva och skildra dessa.
5.1 Observation 1 (Fredag 9/11, Volleyboll 2000, 9A)
Antal närvarande elever på lektionen är 21 varav 14 flickor och 7 pojkar. Volleyboll 2000 är en förenklad version av volleyboll där det i detta fall var tillåtet med tre tillslag inom laget och tre studsar på plan. I början av lektionen kommer eleverna inlunkande, den ena tröttare än den andra. Flickorna småpratar, kramas och pillar varandra i håret. När volleybollnätet sätts upp sitter tre flickor på bänken och sju pojkar och en flicka står och slår bollen över nätet. Vid samlingstillfället sitter pojkarna och flickorna var för sig. Aktiviteten påbörjas där läraren frågar de nu uppdelade lagen i ettor och tvåor vilka sex i respektive lag som ska spela först. Nio flickor och en pojke gick och satte sig spontant som avbytare.
Ena lagets startuppställning har fyra pojkar och två flickor på plan och det andra lagets startuppställning består av fyra flickor och två pojkar. Spelet sätts igång där en flicka servar
37 Vetenskapsrådet (2006). Forskningsetiska principer: inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Elanders Gotab. s 9
21
bollen över nätet och en pojke snabbt rusar fram för att försöka ta bollen men hejdar sig från att passa bollen eller att försöka slå bollen över nät eftersom bollen studsade i marken. En flicka som ingår i samma lag säger då följande: Du kunde ha tagit den där eftersom det är ju
tillåtet med en studs ju. Pojken i fråga visar ingen nämnvärd reaktion utan återgår till själva spelet. Spelet fortsätter där en flicka och en pojke står och diskuterar, efter en stund höjer flickan sitt röstläge och säger: Ja men jag kan ju inte slå såhär ju? varpå hon illustrerar ett slag med händerna. En flicka servar bollen i nät och en pojke i samma lag vänder sig mot flickan och säger högre servar på ett spontant och uppmanande vis. En flicka står och försöker instruera en pojke om hur man ska göra höga tillslag med fingrarna (fingerslag) där pojken inte ser så road ut. Ena laget vinner en boll men deras lag verkar inte ha uppmärksammat detta vilket gör att en pojke skriker: rotera för det var vi som vann poängen. En flicka råkar slå till bollen alldeles för hårt vilket gör att bollen flyger åt sidan och ur spel, en pojke i samma lag förklarar då genom att illustrera att det är på underarmarna som bollen ska slåss till med och inte med händerna. En flicka är på väg att serva men innan hon hinner genomföra serven säger en pojke i samma lag ”stå närmare när du servar”, vilket hon gör. En flicka servar hårt och en pojke i andra laget skriker högt UTE! för att påminna sina lagkamrater om att inte röra bollen. Under tiden som det sker passningar inom laget ropar en av pojkarna högt och stressat ÖVER! ÖVER! och när bollen inte lyckas returneras jublar de spelande tre pojkarna i laget som fick poäng. Två flickor är på väg att försöka slå över samma boll vilket resulterar i att bägge hejdar sig för att undvika en tänkbar kollision och bollen slåss därför inte över. En pojke i samma lag visar då sin irritation genom att säga ta den då, ni
måste snacka med varandra och suckar till.
Läraren visslar i visselpipan för att han vill att alla ska vara tysta då det är en hög ljudnivå under tiden volleybollmatchen pågår, men killarna fortsätter att prata. Detta resulterar i att tre flickor i mun på varandra säger: kan ni vara tysta! tysta då! han vill att ni skall vara tysta. En flicka lyckas inte få bollen över nät när det är hennes tur att serva och säger opps och skrattar till lite generat. En pojke frågar spontant och nyfiket hur mycket står det nu då? En pojke och en flicka i samma lag går för att möta samma boll där flickan säger ta du den Anders och hejdar sin förflyttning mot bollen. Återigen säger en pojke Nelly ta den då efter det att en boll dimper ner i närheten av Nelly som var lite sen att reagera.
Läraren påpekar att det är endast 10 minuter kvar på lektionen och att de nu ska spela match och att han kommer att vara den som nu räknar poängen. En pojke ropar då högt över hela
22
salen whoooo! och en annan pojke säger YES! En pojke som gör sig redo för att serva frågar:
får man lov att stå här och serva och syftar till om han får stå längre bak än vad läraren visade från början. En serve genomförs och en flicka springer fram för att försöka ta bollen men hon missar. En pojke i samma lag säger då till flickan backa tillbaka lite innan du tar den och flickan nickar instämmande åt pojken.
Pojke säger kom igen nu för fan! och visar sitt missnöje över sitt lag när de inte lyckas få bollen över nät då han täcker händerna för ansiktet och sedan låser dem bakom nacken. Samma pojke visar sitt missnöje igen under nästa misslyckade situation och visar denna gång sitt missnöje genom att gå lite bakåt mot gympasalens kortsida med ryggen vänd mot sitt lag. En pojke ropar högt och frustrerat över, kom igen kom igen! Kontinuerligt under hela lektionens förlopp är det uteslutande flickor som ropar ”rotera!” där de uppmanar sina klasskamrater att följa reglerna. En lite mer upphetsad situation uppstår då en flicka, efter åtskilliga kommentarer från det egna lagets pojkar som sitter som avbytare, säger ni behöver
inte sitta där på bänken och snacka…de bara klagar hela tiden!
Pojkarna i laget som vann den sista poängen och därmed matchen vänder sig mot varandra och gestikulerar och är väldigt glada över att tillhöra det vinnande laget. Flickorna tillhörande det vinnande laget ser visserligen också nöjda ut med sin insats men visar detta på ett mer lugnt vis genom att skratta lite smått. Pojkarna tillhörande det förlorande laget står och gestikulerar och diskuterar matchen med de vinnande pojkarna framme vid nätet. De förlorande flickorna intar en neutral position där de varken ser besvikna eller glada ut.
5.2 Observation 2 (Måndag 12/11, Lekar, 9D)
Antal närvarande elever på lektionen är 23 varav 11 flickor och 12 pojkar. Klassen delas in i ettor och tvåor och det hörs en massa skrik och tumult från pojkarna under tiden indelningen genomförs. När väl lagen är gjorda ropar en pojke vem är etta? och en annan pojke ropar
tvåorna hit. En pojke springer in mot mitten av gympasalen och gör en karatespark i luften. Reglerna förklaras av läraren inför leken som är en variant av fotbollsbrännboll. Två flickor säger högt till läraren vi fattar ingenting! vilket resulterar i ett förtydligande av reglerna från lärarens sida. Leken går ut på att det laget som börjar ute ska försöka bränna spelarna i laget som börjar inne när de springer runt koner som står uppställda på längden i mitten av gymnastiksalen. Kon ett får man två poäng för om man rundar, kon två får man tre poäng för
23
och så vidare. Sammanlagt står det fem koner uppställda i mitten av salen. Syftet är således för innelaget att sparka eller kasta ut bollen och sedan springa runt någon av de utställda konerna. Utelaget ska försöka passa bollen inom laget för att försöka träffa eleven som springer och bränna honom/henne så att de inte får poäng. En uppdelning av lagen sker där ena laget innehåller åtta flickor och det andra tre flickor.
En flicka från det laget med mest flickor får byta lag med en pojke och när flickan är på väg över till sitt nya lag säger en pojke ah nej inte hon! En flicka kastar ut bollen och försöker runda den första konen. En pojke som står långt bak plockar upp bollen och passar den vidare till en av pojkarna som står långt fram, varpå han kastar bollen på flickan som därmed blir bränd. I nästa situation väljer en flicka att sparka ut bollen och runda den andra konen där en flicka i utelaget får tag i bollen och kastar den på nära håll mot flickan som också blir bränd. Flickorna vänder sig mot varandra en kort stund och skrattar. Överlag är flickorna, som är positionerade i mitten av salen, väldigt passiva. Utkast och utsparkar plockas oftast upp av pojkarna som står långt bak för att sedan passas vidare till pojkarna som står långt fram som sedan försöker bränna eleverna. Endast två flickor valde att runda den tredje konen och resten valde att antingen runda den första eller andra konen. Pojkarna väljer dock (men inte alltid) att runda kon tre till fem. Läraren visslar i visselpipan och menar på att det är dags att byta position av lagen.
Uppställningen av det nuvarande utelaget är identiskt med föregående utelag. Spelet sätts igång där en pojke sparkar ut bollen och blir genast bränd och säger fuck. Ett avbrott inträffar i spelet och en pojke i innelaget ropar högt ” kom igen kör, kör!”. En pojke säger va fan är
det! och syftar på en annan pojke i innelaget som när han ska runda en kon knuffar till en annan som var på väg att få en passning. En pojke frågar en flicka som inte lyckades bränna
missade du? En flicka ståendes lite längre bak i mitten säger jag tror jag ska stå längst fram
så jag får några bollar. En pojke sparkar ut bollen och den fångas av en flicka, men innan hon själv hinner avgöra vad hon tänker göra säger en pojke passa till Kalle vilket hon också gör. Återigen syns samma passningssystem där pojkarna längst bak ofta gör direktpassningar till pojkarna längst fram för att de sedan ska kunna bränna innelaget. Under leken var flickorna i mitten av planen väldigt passiva där de står med armarna i kors och i fickorna, de pillar med sina naglar, kramas, dansar, fnissar, tramsar och verkar allmänt ointresserade. Inga passningar skedde från en flicka till en annan men passningar från pojke till pojke skedde ofta och från flicka till pojke ibland. Fotbollbrännbollen avslutas och eleverna går och sätter sig på
24
bänkarna. Fyra pojkar, två från varje lag tackar varandra för en bra match. Läraren försöker få pojkarna att vara tysta och säger shhhyy nu får ni vara tysta grabbar. En flicka upprepar och yttrar shuuyy och en annan flicka säger var tysta. Läraren berättar sen poängställningen för leken där lag ett fick 30 poäng och lag två fick 32 poäng. Ett enormt jubel hörs från pojkarna som ropar Wheyyy, YES och Haha! Flickorna tillhörande det vinnande laget ser också nöjda ut och jublar men de syns och hörs inte i alls samma utsträckning som pojkarna.
En ny lek påbörjas och läraren ber två pojkar att plocka fram två tjockmattor. Fem pojkar springer runt och kastar sig och fläker ut sig på tjockmattorna och försöker göra små tricks i luften innan de landar på tjockmattorna. Flickorna sätter sig också på tjockmattorna men på dess ytterkanter. Läraren försöker få ordning på klassen och säger åt eleverna som sitter och ligger ner på tjockmattorna att ställa sig upp medan en flicka återigen med ett högre tonläge säger kan ni vara tysta och lyssna. Reglerna förklaras för eleverna där leken är en form av stafett. Leken går ut på att det är fyra lag runt en tjockmatta där det finns två ärtpåsar placerade i mitten på mattan. Man ska stå på led i sitt lag och när läraren ropar 1, 2 eller 3 ska denna person i ledet springa runt hela mattan och runt konerna som är utplacerade. När man kommer tillbaka till sitt lag ska man krypa mellan benen och hinna ta en av de två ärtpåsarna på mattan. En pojke frågar då får man bara ta en ärtpåse? och läraren svarar honom ”ja bara
en per lag”. En flicka frågar därefter asså ska man springa runt mattan eller? där även hon får ett regelförtydligande. Pojkarna försöker hela tiden flytta ärtpåsarna närmare sitt eget lag medan flickorna hela tiden flyttar tillbaka dem till mitten. Detta beteende upprepas säkert vid tio olika tillfällen under lekens förlopp. Leken sätts igång där en pojke direkt säger de fuskar. Efter nästa omgång yttrar återigen en pojke ni fuskar på riktigt ju. Under tiden läraren försöker styra upp anklagelser om fusk och anteckna poäng slänger sig tre pojkar ner på en av tjockmattorna och börjar småslåss och brottas. Läraren ingriper och säger jag ska inte behöva
höja rösten åt er igen killar, okej? Pojkarna ställer sig upp och nickar lite instämmande. En allvarlig situation uppstår när två pojkar kastar sig ner på mattan och börjar brottas vilket sen eskalerar till att de tar stryptag på varandra. Samtidigt knuffar en pojke till en flicka så hon faller ner på de två pojkarna som har stryptag på varandra. Flickan reser sig upp igen och knuffar till pojken där hon irriterat säger han puttas hela tiden.
Leken fortskrider där en flicka säger hallå, hallå de fuskar, de springer inte runt om lagen
utan igenom dom. Läraren förtydligar då för lagen att man ska runda konerna och inte springa mellan lagen som står uppställda. De fyra bästa lagen får sedan möta varandra på en av
25
tjockmattorna och de fyra andra lagen möts på den andra. Resultaten av finalspelen läses upp där pojkarna i det segrande laget glatt utbrister vi vann! och börjar gestikulera och dansa lite. Flickorna i det segrande laget fnittrar mest lite chockat och frågar vann vi? En pojke frågar
kom vi sist eller? Lektionen avslutas där pojkarna i det vinnande laget fortfarande jublar i omklädningsrummet så att det hörs ända upp på läktaren.
5.3 Observation 3 (Måndag 12/11, Handbollsövningar, 9C)
Antal närvarande elever på lektionen är 23 varav 13 pojkar och 10 flickor. Innan lektionen börjar springer sju pojkar fram och tillbaka och tacklar tjockmattorna som står uppställda mot väggen i gympasalen. Läraren står och förklarar vad som ska göras under lektionen, men två pojkar avbryter kontinuerligt och läraren blir tvungen att gång på gång be dem att vara tysta. Lektionen startas med en elevledd uppvärmning där två pojkar turas om att leda. Under tiden eleverna springer runt i salen säger en pojke din lille kines till en flicka med asiatiskt utseende. Flickan verkar inte riktigt uppfatta kommentaren, eller låtsas som om hon inte hör den och springer vidare. Eleverna springer runt i salen och gör höga knän, sidohopp, indianhopp, sparkar bak, går ner och nuddar golvet samt springer ett snabbt varv runt salen. Efter uppvärmningen görs en liten lättare stretching av baksidan och framsidan av låren. En pojke frågar vad är det som stretchas? och en pojke svarar snärtigt kuken och de andra pojkarna i klassen skrattar till. Flickorna ser mest generade ut. Uppvärmningen avslutas och reglerna för den första handbollsövningen förklaras. Eleverna delas in i två lag, där bägge lagen bildar varsin stor ring. Två stycken bollar delas ut till respektive lag där syftet är att den ena bollen hela tiden ska passas till personen som står till vänster om en och den andra bollen ska lämnas över till den som stod till höger om en innan läraren ändrade ringens struktur. En pojke i lag 2 passar bollen till en flicka som står till vänster om honom och han skriker TA
DEN DÅ! och samma pojke ropar sedan till en annan flicka som står mitt emot honom till
mig, till mig. En annan pojke inom lag 2 kastar bollen hårt i bröstet på en flicka som inte var beredd. Samtidigt i lag 1 fungerar spelet mycket bra där eleverna ropar namnet på individen man tänker överlämna bollen till och passningarna åt vänster sker fortlöpande. Ytterligare en annan pojke i lag 2 kastar en hård boll mot en flickas ansikte, men hon lyckas ta upp händerna för att skydda sig och bollen studsar ur spel. En pojke tillhörande lag 2 vänder sig mot läraren och säger asså de fattar ju för fan ingenting och syftar på flickorna i sitt eget lag. En flicka vänder sig då mot pojken som yttrade denna kommentar och säger något varpå hans svar blir
26
håll käften. Lag 1 fortsätter att bedriva ett mycket mer systematiserat och fungerande spel där en flicka ropar koncentrera er.
Flickorna i lag 2 är väldigt tystlåtna och försöker vara med så gott de kan men de vänder ofta ryggen mot de bollar som kommer farande. En pojke i lag 2 slänger bollen hårt mot rumpan på en flicka som står med ryggen mot honom. Efter många diskussioner, regelförtydligande och avbrott så har läraren nu valt att stå och hålla koll på spelet i lag 2 och då fungerar genast passningarna och överlämningarna mycket bättre. En lite allvarligare situation uppstår när en pojke skriker med irritation i rösten och med en suck efterståt Angelica ta bollen och gå till
den personen som du passar. Flickan svarar då med ledsna ögon jag vill inte vara med
längre! och går in i omklädningsrummet. Läraren ser att flickan lämnar gympasalen och följer efter henne för att se vad det var som hände. Två andra flickor tappar också lusten inför övningen och sätter sig på en bänk. Gruppen upplöses och pojkarna i lag 2 tar de två mjuka bollarna och börjar spela fotboll och sparkar iväg bollarna över salen. Läraren pratar med lag 2 innan alla eleverna samlas inför nästa övning. Flickan som gick bort från salen kommer ut från omklädningsrummen och en annan flicka från klassen springer fram till henne och undrar hur det är. Nästa övning är en vidarekonstruktion av den första övningen men där nu hela klassen bildar en jättelik ring. Nu introduceras också fyra bollar där två av dem fortfarande ska passas till personen som står till vänster om en. De andra två bollarna ska som innan överlämnas till den som stod till höger innan läraren flyttade runt spelarna. Läraren förklarar att detta är en mycket bra koordinations, uppmärksamhets, koncentrations och rörelse lek inför själva handbollsspelet. Övningen startas och vid de flesta tillfällena så passar pojkarna hårda bollar medan flickorna kastar högre och lite långsammare bollar. Pojkarnas hårda kastande resulterar i att många bollar måste springas och hämtas överallt i gympasalen. En flicka säger lite stött ”ta det lugnt” riktat åt en pojke som försöker ta en boll och nästan ramlar över henne.
Under hela övningen är det väldigt stimmigt och det är mycket skrik och skrän i idrottssalen vilket gör det omöjligt att urskilja vad som sägs. Många flickor tittar sig ofta omkring för att undvika kollisioner med pojkar som håller på att byta position samt att de ofta skyddar ansiktet mot förbiflygande bollar. Läraren avbryter övningen och förklarar hur den ska genomföras och säger att de nu ska vara helt tysta. När övningen startas igen så är det betydligt lugnare. Lektionen avslutas och läraren frågar hur tyckte ni det funkade nu den sista
27
kunde koncentrera sig mer och en flicka säger inte alls lika stimmigt. Lektionen avslutas officiellt men sju pojkar stannar kvar och lirar fotboll över hela gympasalen och två flickor står avsides vid en basketkorg med en basketboll.
5.4 Observation 4 (Tisdag 13/11, gästföreläsare Goalball, 9D)
Antal närvarande elever på lektionen är 23 varav 11 flickor och 12 pojkar. Denna idrottslektion är lite speciell eftersom den hålls av fyra gästföreläsare från FIFH (Föreningen Idrott För Handikappade) där eleverna ska få pröva på Goalball. Eleverna sitter samlade på bänkarna där alla pojkar utom en sitter till vänster och alla flickor sitter till höger. Goalball är en sport som går ut på att man ska försöka kasta en boll från sin planhalva över till motståndarlagets och där motståndarna försöker stoppa bollen från att gå igenom deras försvar. Det är inte tillåtet att se i goalball och därför bär alla spelare ett par skidglasögon där glaset/plasten blivit mörklagd på insidan. I goalball är det uteslutande hörseln som används för att blockera bollar, där man lyssnar efter bjällrorna inne i bollen. Utgångspositionen i goalball är knästående och man sträcker ut kroppen åt antingen vänster eller höger sida för att använda sin kropp som vägg mot bollen. Bollen som används är relativt tung och den får inte studsa över planen utan måste rullas så bjällrorna hörs. Sporten utförs i lag om tre spelare där en av spelarna agerar center och således är lite längre fram och i mitten av banan. De andra två spelarna är bägge backar på vänster respektive höger sida. Serven görs varannan gång oavsett om mål görs eller inte och mål registreras då en boll lyckas ta sig igenom det andra laget. Eftersom spelarna inte ser är linjerna i goalball något upphöjda vilket gör att de kan känna sig till var de befinner sig.
Eleverna är helt tysta och lyssnar intresserat då en av gästföreläsarna går igenom hur man utövar goalball. Men när gästföreläsaren nämner att man sitter på knä och måste kasta sig över golvet för att blockera bollar är det dock några (inte alla) av flickorna som börjar diskutera med varandra och man ser att flickorna inte är helt sålda på denna idé. Pojkarna verkar snarare glada och exalterade där många skrattar när en blockering instrueras. Gästföreläsaren säger att varje lag ska bestå av tre personer på vardera planhalva. Fem pojkar och en flicka springer direkt upp och ställer sig på plan. Spelet börjar. Ofta när flickorna kastar bollen utanför spelplanen säger de ojsan, amen samt jaha medan pojkarna för det mesta inte säger någonting alls när de råkar göra samma sak. När flickorna missar yttrar pojkarna på bänkarna saker som haha, ute och miss. Ett byte av spelare görs där återigen tre pojkar direkt
28
springer ut och ställer sig på ena sidan och bildar ett lag och två flickor och tillslut en pojke bildar det andra laget. Läraren försöker dock uppmana att det ena laget endast ska bestå av flickor men det är ingen av flickorna som anammade denna uppmaning. Aktiviteten verkar dock vara rätt uppskattad av de flesta elever där pojkarna och några flickor skrattar och de ser ut till att ha kul och alla som tittar på skrattar ofta och högt. Samtidigt är det uteslutande flickor som stör under denna lektion där gästföreläsaren samt idrottsläraren gång på gång får be flickorna i klassen att vara tysta. Detta eftersom man måste kunna höra bjällrorna som finns inuti bollen. Åter igen sker ett nytt byte av spelare och det ena laget består av tre pojkar och det andra laget består av två flickor och en pojke. Först springer en flicka fram som vill spela igen men då kommer där en pojke som också vill spela igen och säger akta jag ska spela och då går flickan därifrån. Alla pojkar på plan har redan spelat en gång och där sitter många flickor på bänken som inte har fått prova på än. Pojkarna och flickorna får kasta bollen mot mål lika ofta eftersom det står två ledare från FIFH bakom spelplanen och delar ut bollen rättvist så att alla får kasta lika mycket. En pojke i laget med bara pojkar fångar bollen och pojkarna på bänken jublar. Pojkar tenderar att kasta sig hejdlöst över golvet i försök att blockera bollen från att gå igenom försvaret. Flickorna tenderar dock att vara mer försiktiga under spelets gång och kastar sig inte alls lika hejdlöst. Återigen är det mycket prat och stim från bänkarna där en pojke säger tysta, tysta. Nya spelare kommer in på plan där tre pojkar, som redan har spelat en gång, ingår i ena laget och tre nya flickor ingår i det andra. En flicka kastar ut bollen och missar och när hon får höra att den gått ut säger hon amen.
Sista matchen består av två flickor och en pojke i ena laget och tre pojkar i det andra. Två pojkar har redan varit med och spelat under en föregående runda. En av flickorna är muslimsk och när hon tar på sig skidglasögonen skrattar en del pojkar som sitter på bänken och en pojke säger kolla hon med sitt huckle och dom glasögonen!! alltså seriöst kolla på henne. Alla pojkarna har deltagit vid någon omgång och vissa pojkar vid flera omgångar.
Alla flickor har inte fått delta men två flickor har deltagit mer än en gång. En flicka räddar bollen genom att sträcka ut sig och får då bollen på händerna och säger aj. Hon ställer sig upp och skakar på handen för att visa att hon fick ont. Lektionen avslutas och alla eleverna samlas. Gästföreläsaren frågar eleverna om de har några frågor kring goalball och en flicka frågar
varför är bollen så hård? Gästföreläsaren ger inget direkt svar utan säger istället att den bollen de spelade med var en mjukare variant och att man spelar med en mycket hårdare boll under tävling. En demonstration görs sedan hur snabbt och kraftfull samt på vilka olika vis
29
man kan kasta bollen från ena sidan över till den andra. Efter detta påpekas det att om man ska kunna blockera en sådan boll måste man kasta sig och parera med hela kroppen. En flicka frågar då gör inte det ont då? gästföreläsaren svarar jo det kan det göra men man har skydd så
som knäskydd, armbågsskydd och självklart suspensoar för killarna och pekar på den nedre regionen vilket gör att pojkarna skrattar till. Föreläsaren fortsätter med att säga sen har flickor
givetvis bröstskydd. Gästföreläsarna tackar sen för sig vilket gör att alla eleverna applåderar och en flicka säger tack själv och en annan flicka säger tack tack det var kul och lektionen avslutas.
5.5 Observation 5 (Onsdag 14/11 Volleyboll 2000, 9B)
Antal närvarande elever på lektionen är 25 varav 8 pojkar och 17 flickor. Pojkarna kommer in i hallen först och de börjar genast springa runt och klättra på ribbstolarna och de sparkar på en boll som ligger framme. Sex pojkar passar volleybollar över nät till varandra. Senare kommer flickorna inlunkande, några med händerna innanför tröjan och de verkar tycka att det är rätt kallt i salen eftersom de huttrar lite. De sätter sig ner och snackar med varandra på bänkarna. Under uppvärmningen ska eleverna springa runt i salen och på visslingskommando från läraren göra knäböj, armhävningar och situps. Läraren ber sen eleverna att dela upp sig två och två där varje par ska öva på fingerslag. Pojkarna går direkt och parar ihop sig med närmaste pojke medan flickorna mer samlar sig i grupp för att diskutera hur en uppdelning dem emellan ska se ut. Det är inget par som är pojke-flicka. Alla flickorna tar plats vid nätet och alla pojkarna står och passar vid kortsidorna. De flesta pojkarna får igång ett bra passningsspel medan många flickor klarar en eller två bollar i luften, de fnissar och en del tycker det gör ont när de träffar bollen. Flickorna skärper sig dock när läraren står och iakttar dem. Efter ett tag visslar läraren i sin visselpipa och han säger håll i bollarna och det hörs några studsar till och en flicka upprepar det som sagts håll i bollarna! Läraren samlar eleverna och går igenom reglerna och under tiden står två pojkar och försöker göra fotbollstricks med volleybollen. Läraren förklarar att de nu ska spela volleyboll 2000 där klassen ska bli indelad i två lag med sex spelare per lag. En flicka frågar räknar vi poäng? Det sker en massa snack och tumult under själva regelförklaringen där en uppmaning görs från lärarens sida om att eleverna ska vara tysta. En flicka påpekar också kan ni vara tysta då. Eleverna är fortfarande inte tysta och läraren får höja sin röst och han säger nu måste ni vara
tysta annars måste vi helt enkelt avsluta lektionen, så sluta upp och pladdra. Alla elever stannar upp med vad de gör och alla är knäpptysta fram till dess att aktiviteten påbörjas. I det
