Examensarbete i sexologi Malmö universitet
30 hp Hälsa och samhälle
ATT SYNLIGGÖRA DET
OSYNLIGA
En kvalitativ studie om kvinnors erfarenheter av sexuellt våld i lesbiska relationer
ANNA HART
ATT SYNLIGGÖRA DET OSYNLIGA
En kvalitativ studie om kvinnors erfarenheter av sexuellt våld i lesbiska relationer
ANNA HART
Hart, A. Att synliggöra det osynliga- En kvalitativ studie om kvinnors erfarenheter av sexuellt våld i lesbiska relationer
En kvalitativ studie som undersöker kvinnors erfarenheter av sexuellt våld i lesbiska relationer. Examensarbete i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för sexologistudier, 2018.
Syftet med den här studien är att synliggöra sexuellt våld som sker i lesbiska relationer. Med en kvalitativ ansats ligger ett fokus på lesbiska kvinnors upplevelse och erfarenhet av sexuellt våld i en tidigare samkönad relation. Datainsamlingen har skett i form av fem semistrukturerade intervjuer med lesbiska kvinnor som utsatts för sexuellt våld i en tidigare lesbisk relation. Empirin analyseras utifrån teoretiska ramverk och begrepp.
Resultaten i studien indikerar att det sexuella våldet är internaliserat bland lesbiska offer och utgör en del av andra former av våld. Det förekom psykisk ohälsa hos förövaren. Uppbrottsperioden för de lesbiska offren var långvarig och samtliga deltagare sökte professionellt stöd. Samtliga offer hade psykisk ohälsa som ett resultat av att ha utsatts för kronisk misshandel. Dessa resultat är viktiga för fortsatt forskning inom samkönat våld för att kunna synliggöra det osynliga.
Nyckelord: Lesbisk, sexuellt våld, feminism, sexuella script, internaliserad homofobi, heteronormativitet
TO VISUALIZE THE INVISIBLE
A qualitative study about women´s experiences of sexual violence in lesbian relationships
Anna Hart
Hart, A. To visualize the invisible-A qualitative study about women’s experiences of sexual violence in lesbian relationships. Master in sexology 30hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social Science: Sexology, 2018
The aim of this study is to visualise sexual violence in lesbian relationships. With a qualitative approach there is a focus on lesbian women’s experience of violence from a previous same-sex relationship. Data collection has been undertaken by five semi-structured interviews with lesbian women who have been exposed to sexual violence in a previous relationship. Theoretical frame works and terms will be utilized to analyse the empirical material.
The results in this study indicate how the sexual violence is internalized by lesbian victims, thus hard to vocalize. Further to this, sexual violence is only one by many different forms of violence. The perpetrator show signs of mental health problems. The break up period was a long struggle for the victims and all of the victims had mental health problems as a result of long term abuse which they sought professional help for. These findings are pivotal for further research regarding same-sex violence in order to visualize the invisible.
Keywords: Lesbian, sexual violence, feminism, sexual scripts, internalized homophobia, heteronormativity
Innehållsförteckning:
1. INLEDNING ...1
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...2
1.2DISPOSITION ...2
2 BAKGRUND ...3
Olika former av våld i nära relationer ...3
Juridiska begrepp och brottsrubriceringar ...5
Sexualitet ...6 Minoritetsstress ...6 3 TIDIGARE FORSKNING ...7 3.1DEN LESBISKA RELATIONEN ...8 3.2UPPLEVELSE AV SEXUELLT VÅLD ...8 Förövare för sexuellt våld ...9
3.4KONSEKVENSER AV SEXUELLT VÅLD I LESBISKA RELATIONER ...9
4 METOD ... 10
4.1DATAINSAMLING OCH URVAL... 10
4.4INTERVJUER ... 11
4.5AVGRÄNSNING ... 11
4.6ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 11
4.7BEARBETNING, TOLKNING OCH ANALYS AV MATERIALET ... 12
5 TEORETISKA PERSPEKTIV ... 12
5.1FEMINISTISKA TEORIER ... 12
Makt och genus ... 14
5.2SEXUELLA SCRIPT ... 15
6 RESULTAT OCH ANALYS ... 16
6.1ATT LEVA I EN LESBISK RELATION ... 17
Lesbiskt community ... 18 6.2 ATT UTSÄTTAS FÖR SEXUELLT VÅLD ... 18 6.3PSYKISK OHÄLSA ... 22 6.4UPPBROTTSPROCESSEN ... 23 Betydelsen av professionell hjälp... 26 6.5SAMMANFATTNING ... 27 7 DISKUSSION ... 28 7.1METODDISKUSSION ... 28 7.2RESULTATDISKUSSION ... 28 8 SLUTSATS ... 30 8.1AVSLUTANDE REFLEKTIONER... 30 8.2FORTSATT FORSKNING ... 30 9. KÄLLFÖRTECKNING ... 32 10 BILAGOR ... 39 10.1BILAGA 1 ... 39 Intervjuguide ... 39 10.2BILAGA 2INFORMATIONSBREV ... 41 10.3BILAGA 3 ... 42 10.4BILAGA 4 ... 43
FÖRORD
Den här studien om sexuellt våld i lesbiska relationer har varit i mina tankar sedan 2014 då jag tog min mastersexamen i kriminologi. Det var också orsaken till att jag sökte mastersprogrammet i sexologi. Inledningsvis har det varit en trög process. Det var egentligen inte förrän jag intervjuade kvinnorna som den här studien fick sin egentliga kraft där jag kände hur viktigt det är att synliggöra det osynliga sexuella våldet i lesbiska relationer. Att lyssna på era berättelser har berört mig djupt och jag fylls med engagemang att fortsätta att belysa och tvinga in ett synsätt som gör våldet synligt oavsett relationsform. Det är genom er fantastiska och öppna medverkan som den här studien har blivit möjlig att fullfölja. Jag är er evigt tacksam.
Jag vill tacka min handledare Lotta Carlström för ditt positiva förhållningssätt, din tidsoptimism och förmågan att se till att jag håller mig inom ramarna. Det har varit en stor ära att få ha dig som handledare.
Tack även Suzann Larsdotter för din oerhörda kunskap och insiktsfulla perspektiv som har hjälpt mig i den här studien.
Jag vill också tacka mina klasskamrater som jag fått hjälp och stöd av under grupphandledningarna.
Slutligen vill jag tillägna Maria Lindelöw ett stort tack för att du korrekturläst min uppsats.
Anna Hart
1. INLEDNING
Jag onanerade ibland, och det visste hon om, och hon förbjöd mig. (Lena)
När vi liksom gick och lade oss sa hon att vi ska ha sex och jag sa, nej, nej, men det fanns liksom inget alternativ.
(Sofia)
Hon bröt ner mig och försökte få in fingrarna i mig. (Carina)
Efter ett upprivande bråk hade hon sex med mig, fast jag inte alls ville. (Maria)
Att ha sex, handlade inte om sex, utan det handlade om att hon skulle känna sig bekräftad. (Sara)
Ovanstående rader exemplifierar erfarenheter av sexuellt våld i lesbiska relationer1, men också
vilken makt orden har som förtryck av den enskilda. Det samhälleliga språket om det sexuella våldets maligna effekter baseras primärt på analyser inom heterosexuella relationer och benämns som mäns våld mot kvinnor och som ett socialt problem (Girshick, 2002).
Sexuellt våld utgör vanligen en del av det fysiska våld som kan förekomma i en våldsam relation. Det sexuella våldet kan innebära oönskade smekningar, tvång att masturbera sin partner, tvång att titta på pornografiskt material, men det innebär även penetration vaginalt, analt eller oralt med fingrar eller objekt. Det sexuella våldet förekommer såväl i heterosexuella som i samkönade relationer (Karmen, 2009; Knutagård, 2009; Renzetti, 1992).
Våld mot kvinnor generellt och sexuellt våld mot kvinnor i synnerhet är både politiskt laddat och heteronormativt. Samkönat sexuellt våld förminskas ofta till en enda mening. Detta syns i Regeringens skrivelse 2016/17:10 Makt, mål och myndighet– feministisk politik för en jämställd framtid nämns samkönat våld i samma mening som hedersrelaterat våld inklusive uttryck som könsstympning, tvångsäktenskap och barnäktenskap samt kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen, men som sedan inte nämns ytterligare (Regeringen, 2016, s. 144).
Trots höga siffror på förekomsten av våld i lesbiska relationer får detta våld inte samma legitimitet som heterosexuellt våld, vilket gör det svårt att känna igen både för de som befinner sig i det, men även för utomstående (Ristock, 2002; Girshick, 2002). I en amerikansk undersökning, The National Intimate Partner and Sexual Violence Survey (Walters et al. 2013) belyses hur kvinnor i lesbiska relationer erfar mer våld i nära relationer under sin livstid jämfört med kvinnor i heterosexuella relationer (44 % vs 35 %). De lesbiska kvinnorna utsätts också
för fysiskt våld, exempelvis slagen med knytnävsslag eller bli knuffad mot något, men även sexuellt våld (Walters et al. 2013:11), vilket är jämförbart med mäns våld mot kvinnor (Lundgren, 1993). Flertalet kvantitativa studier visar förekomst av våld i hälften av alla lesbiska relationer. (Messinger, 2017; Brand & Kidd, 1986; Renzetti, 1996; Taylor et al, 1995).
En del av det fysiska våldet är sexuellt, men kan vara svårt att känna igen för offret. Internationellt finns ett fåtal studier som beskrivit offrets upplevelse av sexuellt våld i lesbiska relationer.
Nationellt konstaterar forskningen att kvinnor som är utsatta för sexuellt våld som lever i samkönad relation är fortfarande en osynlig grupp i dessa sammanhang (Nationellt Centrum för kvinnofrid, 2009). På Uppsala universitet forskar Nicole Ovesen om våld i lesbiska relationer. Men, nationellt finns, så vitt jag vet ingen studie som enbart2 fokuserat på samkönat
kvinnligt sexuellt våld.
I mitt förra examensarbete i kriminologi (Hart, 2014) gjordes en litteraturundersökning för att undersöka hur våldtäkten beskrevs utifrån olika sexuella identiteter. Det framkom att det finns en stor kunskapslucka när det gäller våldtäkter bland homosexuella personer och framför allt bland lesbiska och transpersoner. Resultaten indikerade även på att våldtäkten i lesbiska relationer oftast bara var en del av en större våldsbild. Våldets allvarlighetsgrad varierade också och ibland förstod offren inte att de hade utsatts för en våldtäkt då de antog att det måste finnas en penis med för att kunna våldta någon. Resultaten från min förra studie motiverade mig till att fortsätta fördjupa mig i ämnet sexuellt våld i lesbiska relationer. I föreliggande uppsats avser jag synliggöra hur fem lesbiska kvinnor som har utsatts för sexuellt våld, navigerar kring vad det har inneburit för dem, hur de uttrycker sig kring detta och hur normativa föreställningar inverkar på deras berättelser.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att synliggöra sexuellt våld som sker i lesbiska relationer. Genom intervjuer med fem lesbiska kvinnor undersöks erfarenheter och upplevelser av att ha levt i en relation där sexuellt våld har förekommit.
För att besvara syftet har följande empiriska frågeställningar utformats: Hur beskriver kvinnorna det sexuella våldet?
Hur har kvinnors erfarenheter av sexuellt våld som skett i en lesbisk relation påverkat dem? Hur har uppbrottsprocessen sett ut?
1.2 Disposition
Studien är uppdelad i åtta kapitel. Det första kapitlet ger läsaren en inledning till studiens ämne; lesbiska kvinnors upplevelse och erfarenhet av sexuellt våld i en tidigare lesbisk relation. Kapitel två behandlar bakgrunden till sexuellt våld och dess konsekvenser när det sker i lesbiska relationer. Här förklaras även relaterade begrepp som är väsentligt för läsningen. I del tre presenteras tidigare forskning. Detta kapitel är uppdelat i tre olika delar Den lesbiska relationen, sexuellt våld respektive uppbrottsprocessen. I det fjärde kapitlet presenteras studiens val av metod och material. Här tar jag upp tillvägagångssätt, rekrytering samt urval av deltagare. Kapitlet avslutas med etiska överväganden. Kapitel fem handlar om de teoretiska utgångspunkter jag valt för att få en bättre förståelse av studien. Jag inleder med feminismer där läsaren dels får en historisk inblick över feministiska förgreningar, dels tillämpningar för hur sexuellt våld i nära relationer förstås på ett samhälleligt plan. Därefter följer den sexuella
2 Carin Holmberg och Stjernfelt har undersökt homosexuella, bisexuella och transpersoner som varit utsatta för sexuellt våld. Se vidare i Våldsamt Olika (2005; 2008). Oftast kläms hela HBTQ-gruppen in i ett koncept i relation till heterosexuella relationer när man gjort undersökningar.
scriptteorin för att ge en djupare förståelse för vad som händer i själva relationen när det förekommer sexuellt våld. I kapitel sex så presenteras deltagarna. I den här delen läggs studiens empiri fram i form av intervjupersonernas berättelser. En samhällsvetenskaplig tematiseringsmetod används för att analysera empirin enligt följande; Att leva i en lesbisk relation, att utsättas för sexuellt våld, psykisk ohälsa och uppbrottsprocessen. I kapitel sju förs en diskussion utifrån empirin. Slutligen följer kapitel åtta med avslutande reflektioner, slutsatser och fortsatt forskning.
2 BAKGRUND
Sociologen Gisela Helmius menar att ”varhelst två människor har sex så finns samhället med som en tredje part” (Helmius, 1990, s. 6-7). Att vara en lesbisk kvinna och ha en sexuell relation innebär att tillhöra en sexuell minoritet.Detta kan spegla relationen, men behöver inte ha någon påverkan. Faktorer som påverkar detta kan handla om individens öppenhet med sin sexuella identitet. Här finns initialt en utsatthet, eller en sårbarhetsfaktor.Det innebär en dubbel utsatthet för det lesbiska offret när det förekommer våld i den kärleksfulla relationen. Detta är något som det inte talas så mycket om och där vi behöver mer forskning (Messinger, 2017; Holmberg & Stjernqvist, 2007; 2008 Kaschak, 2001).
Majoriteten av dagens våldsforskning fokuserar på mäns våld mot kvinnor. Där visar man på begreppet kontroll, vilket är en central komponent för mäns våldsutövning (Dobash & Dobash 2004; Lundgren 1993). Då det gäller lesbiska relationer finns det ett antagande om att dessa inte innehåller våld och framför allt inte sexuellt våld, då kvinnor inte är våldsamma i sin natur (Giorgio, 2002; Girshick, 2002; Holmberg & Stjernqvist, 2007; 2008). Detta kan influera offrets bild av det hon varit utsatt för och bidra till ett oförstående samt (Holmberg & Stjernqvist, 2007; 2008; Girshick, 2002), förnekelse om att det är sexuellt våld (Ristock, 2002). Oförmågan att se kvinnor som sexuella förövare gör att dessa går fria till att utöva våld i nästa relation (Girshick; 2002).
Eftersom det sexuella våldet ofta är en del av det fysiska våldet i lesbiska relationer, samt är en central del av studiens syfte, inleds den här delen med att förklara våld generellt samt specifikt sexuellt våld. Vidare kommer olika begrepp som berör sexuella relationer mellan kvinnor att belysas och förklaras.
Olika former av våld i nära relationer
Förenta Nationerna (FN) förklarar våld mot kvinnor såsom:
Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet (FN, 1993).
World Health Organisation (WHO) definierar våld i nära relationer såsom:
Fysiskt aggressiva handlingar, psykisk misshandel, påtvingat samlag eller andra former av sexuellt tvång, och olika former av kontrollerande beteende så som att isolera en person från familj och vänner eller att begränsa tillgängligheten till information och hjälp (Karlstads Kvinnojour, 2014).
Våld har sina ideologiska rötter i antagandet att mannen utifrån sina biologiska egenskaper generellt är våldsam mot en kvinna (Seelau et al. 2003). Våld kan inte ha en ideologisk rot. I våldsammanhang pratar man ibland om det ”Ideala offret”. Sociologen och kriminologen Nils
Christie (1986) menar att personer som utsatts för våld tilldelas olika utmärkande egenskaper. Han menar att det i huvudsak är en fysisk svaghet och med svaghet kommer oftast könstillhörighet in i bilden. På detta sätt blir kvinnan det ideala offret. Med det ideala offret hör det även till en ideal förövare och eftersom kvinnan är offret så blir mannen förövaren. Den ideala våldssituationen innebär således att en svag och skör kvinna blir utsatt av en man, helst någon som hon inte känner som överrumplar henne, slår och tar något av värde från henne och sedan springer iväg (Christie, 1986).
Professor Eva Lundgren förklarar hur våldsutsatta kvinnor psykosocialt gradvis bryts ned av mannen och anpassar sig till den grad att hon till slut ser våldet som något normalt i sitt liv (Lundgren, 2004;1993).
I lesbiska relationer definieras partnervåld som:
A pattern of violent [or] coercive behaviours whereby a lesbian seeks to control the thoughts, beliefs or conduct of her intimate partner or to punish the intimate for resisting the perpetrator’s control. (Hart, 1986, s. 7).
Våld brukar kategoriseras i fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, men även andra kategorier förekommer så som materiellt, latent och ekonomiskt våld (Holmberg & Enander 2004; Isdal 2001). Fysiskt våld kan innebära att förövaren gör något direkt mot offret till exempel med slag eller fasthållning, men även att få offret att begå handlingar mot dennes vilja, exempelvis att få offret att slå sin partner (Ristock, 2002; Lundgren, 2004;1993). I denna kontext har förövaren ofta påbörjat kontrollen av offret genom att kapa hennes sociala skyddsnät.
Inom ramen för psykiskt våld inbegrips emotionellt och verbalt våld. Denna form av våld yttrar sig i högre grad i lesbiska relationer (Renzetti, 1992). Förövaren använder våldet för att få kontroll och makt över offret. Våldet kan yttra sig relativt subtilt och det kan vara svårt för den utsatta att inse att det som skerär en form av våld. I början av relationen kan man till exempel anse att det är kärleksfullt när ens partner vill att man skall skicka sms var man är och vem man är med. (Messinger, 2017; Holmberg & Stjernqvist, 2005; 2008). En form av psykiskt våld som är exklusivt för HBTQ-gruppen innebär att förövaren hotar om att outa sin partners sexuella identitet. Att bli outad kan ha förödande konsekvenser för den drabbade, som exempelvis att bli avskedad från arbetet, förlora vårdnaden om sitt barn, mista stöd från familj och vänner (Poorman, 2001).
Ekonomiskt våld kan till exempel innefatta att förövaren sätter offret i en svår ekonomisk situation såsom att försätta den andra i skulder eller att använda offrets kreditkort, men det kan också innebära kontroll av vad som inhandlas genom redovisning av kvitton. I detta våldsbeteende finns både makt och kontroll (NCK, 2009).
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) definierar sexuellt våld som "kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken" (NCK, 2018; 2009). Denna definition inkluderar allt från ovälkomna sexuella kommentarer till våldtäkt. Sexuellt våld kan ta sig uttryck i att övertala eller hota sig till sex eller att på olika sätt tvinga någon att utföra sexuella handlingar.
Sexuellt våld kan utföras av en okänd person eller vara en form av våld i en nära relation (Basile et al., 2014, NCK 2016). Att vara kvinna och utsättas för sexuellt våld innebär att när hon anmäler händelsen till polismyndigheten kan hon som brottsoffer bli granskad och värderad av samhället. Detta kan sedan ge upphov till brottsmisstanke eller moraliska tvivel som påverkar rättsligt utfall av dom (Karmen, 2013). Sexuellt våld i lesbiska relationer innehåller både fysiska och psykologiska komponenter. De stora drivkrafterna för att utöva sexuellt och fysiskt
våld är makt och kontroll (Girshick, 2002). Exempel på sexuellt våld i lesbiska relationer är, vaginal penetration med fingrar eller objekt, binda fast sitt offer och utföra anal penetration med fingrar eller objekt mot offrets vilja, hålla fast offret, att tvinga offret att utföra våldtäkt på sin partner, tvinga offret att utföra oralsex på sin partner eller att bli utsatt för det själv, tvingad till att onanera och tvingad till att se på pornografiskt material (Girshick, 2002). Juridiska begrepp och brottsrubriceringar
Ända fram till slutet av 1980-talet var åklagare i USA motvilliga till att väcka åtal om våldtäkt mot en kvinna, om den anklagade mannen inte var en total främling, om det inte fanns några ögonvittnen eller om det saknades blåmärken eller synliga tecken på fysiskt våld eller motstånd (Karmen, 2013).
I den svenska sexualbrottslagen ingår sexuellt våld, sexuellt tvång, våldtäkt och sexuellt utnyttjande (Lagen.nu, 2018). Dessa begrepp är relevanta för hur lesbiska offer refererar till sin händelse i relation till svensk lagtext. Regeringen har i december år 2017 lagt fram ett förslag om en samtyckeslag (Regeringen, 2017). Lagen innebär generellt att allt sexuellt umgänge skall ske i ömsesidig frivillighet och samförstånd (Wersäll, 2017), men rättsväsendet menar att det fortfarande inte kommer förenkla bevisföringen eller hur man dömer.
Ett exempel på brottsrubricering av sexuellt våld är våldtäkt. Enligt svensk lag definieras våldtäkt, Brottsbalken 6 kap 1 § som:
Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.
Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd (…) (Sveriges rikes lag, 2007, Lag 2005:90).
Våldtäkt är den grövsta formen av sexuellt våld enligt sexualbrottslagen (NCK, 2018). Den aktuella definitionen av våldtäkt förbryllar många eftersom det finns otydligheter kring vilka komponenter och hur de utförs som gör det sexuella våldet till en våldtäkt. Lagtexten innehåller dessutom ordet samlag som underhåller otydligheten och möjliggör ett brett spektrum av tolkningar, eftersom ordet samlag i juridisk mening inte helt klart beskriver vad som skall ingå och mellan vem, men ordet är traditionellt starkt förknippat med mannens penetration av kvinnan (Asp, 2010). Våldtäktslagen har reviderats år 2005, där den ändrades till att inkludera ett så kallat hjälplöst tillstånd. Det vill säga att om förövaren förgriper sig på en person som är så pass påverkad av alkohol eller droger att denna inte kan göra motstånd skall detta också räknas som en våldtäkt (NCK, 2010). År 2013 gjordes en skärpning i lagen där det räknas som en våldtäkt, även om offret har agerat passivt vid brottstillfället (NCK, 2018).
Sexuellt utnyttjande betyder att en person utnyttjar någon som är i en beroendeställning, för sina egna sexuella behov (NCK, 2018; Lagen.nu; 2018). Det är också sexuellt utnyttjande när en person har sex med någon genom att utnyttja att denne är berusad eller i annat hjälplöst tillstånd, eller lider av en psykisk störning.
Sexuellt tvång innebär att någon genom olaga tvång förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling, döms för sexuellt tvång (NCK; 2018; Lagen.nu, 2018).
Sexuellt tvång kan ske genom verbalt tvång, manipulering eller direkt fysisk påtryckning (Waldner-Haugrud, 1998).
Sexualitet
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras sexualitet som:
En integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa (WHO, 2002).
Sexualiteten innefattas av olika attraktionsmönster beroende på individens preferens. Homosexuella relationer mellan kvinnor brukar benämnas som lesbiska relationer. Sexuell praktik i lesbiska relationer handlar liksom sexualiteten generellt, om ens egna samt ömsesidiga behov, fantasier och önskemål (Delilah & Flodman, 2010). Sexuella handlingar har varit objekt för olika myndigheters maktutövande och vetenskapligt intresse. I början av 1900-talet benämndes både heterosexualitet och homosexualitet som sjuklig. Heterosexualitet beskrivs då som en ”abnormal or perverted appetite of the opposite sex” (Katz, 2004, s. 44). Den heterosexuella identiteten blev sedermera den ”rätta” sexualiteten, medan homosexualitet blev en kriminell handling i Sverige till och med år 1944 då den övergick till en psykiatrisk diagnos fram till år 1979 då sjukdomsdiagnosen avskaffades (Rydström, 2003). Nämnvärt är att dåtida vetenskaplig syn på homosexualitet skilde på kvinnlig och manlig homosexualitet där den lesbiska sexualiteten oftast förminskades till en vänskaplig relation jämfört med den manliga homosexualiteten, vilken förstorades och kopplades till bestialitet och sodomi (Rydström, 2003). Psykoanalytikern Sigmund Freud poängterade hur den kvinnliga homosexualiteten var ”mycket mindre iögonfallande” jämfört med den manliga (Caprio, 1954, s. 6). Idag har det sexualpolitiska arbetet med sexuellt likaberättigande kommit långt i Sverige, medan det i vissa länder fortfarande pågår en kamp för homosexuellas rättigheter.
Minoritetsstress
Heteronorm innebär att heterosexualiteten ses som den rätta sexualiteten med dess strukturer och relationer (Kulick, 2004; Rosenberg, 2002). Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, (2006) framhäver att heteronormativitet är ett viktigt begrepp för att förstå hur osynliga normer får heterosexualiteten att framträda som självklar (NCK, 2009).
Att identifiera sig som lesbisk innebär att tillhöra en sexuell minoritet. Detta kan orsaka så kallad minoritetsstress hos individen. Minoritetsstress kan orsakas av stressande yttre faktorer vilka oftare drabbar minoriteter, såsom våld, hot och diskriminering. Men som tillhörande en minoritet kan individen även påverkas av inre pressande faktorer som exempelvis behovet av att dölja sin sexuella identitet samt internalisering av negativa attityder. Långvarig stress kan ge psykisk ohälsa (Meyer, 2003; Alm & Westerståhl, 2012).
Resultat från Socialstyrelsens rapport Psykisk Ohälsa Bland Personer i Samkönade
Äktenskap (2016) påvisar att lesbiska kvinnor i samkönat äktenskap har högre psykisk ohälsa, använder mer psykofarmaka och är oftare beroende av alkohol än kvinnor i heterosexuella äktenskap. Speciellt stack lesbiska kvinnor i 30-årsåldern ut med upp till sex procent högre drogberoende än kvinnor i icke samkönade äktenskap (Socialstyrelsen, 2016, s.10).
En orsak till minoritetstress kan vara homofobi. Ordet homofobi myntades i slutet av 1960-talet av den amerikanske psykologen George Weinberg som menar att det är samhället som har en ologisk rädsla för personer som lever i samkönade relationer. Homofobi definieras som en aversion eller en irrationell rädsla mot homosexualitet eller mot personer som är homosexuella (Weinberg, 1972; Girshick, 2002). En del forskning kring homofobins mekanismer belyser att utifrån ett heteronormativt synsätt handlar det om en idealisering av heterosexualitet och genus, vilka vilar på biologiska antaganden om den naturliga sexualiteten. Utifrån detta ideal ses homosexualiteten som abnormal (NCK, 2009). Men, homofobi förekommer även bland homosexuella och bisexuella personer just utifrån det rådande heteronormativa synsätt som finns i samhället. Homofobi kan således internaliseras av homosexuella individer och leda till att man känner skam och till och med självhat över att känna sig avvikande (NCK, 2009; Girshick, 2002). Internaliserad homo-bi eller transfobi upplevs vanligtvis under utvecklingen av ens homosexuella, bisexuella respektive trans (HBT)-identitet och det är viktigt att övervinna det för utvecklingen av en hälsosam självbild (Fingerhut et al. 2005).
Genusforskaren Ulrika Dahl belyser, att eftersom homofobi-begreppet utgår från namnet homosexuell innebär det att bisexuella och transpersoner osynliggörs3 (NCK, 2009). Än idag
finns många homosexuella som är rädda för att bli bemötta av negativa attityder eller att sexualiseras, (NCK, 2009, s.17) varför en hel del inte är öppna med sin identitet.
Hos kvinnor som utsatts för sexuellt våld av sin kvinnliga partner kan de stereotypa könsrollerna leda till att våldet ignoreras av såväl personen själv som av samhället (Hassuneh et al. 2008; Ristock, 2002). En missuppfattning är att kvinnors våld mot kvinnor är mindre allvarligt, vilket leder till att de utsatta kvinnorna minimerar våldet och blir missuppfattade av andra (Hammond, 1989). Offrets rädsla för att outa sin sexuella identitet (Walters, 2011) och hennes internaliserade homofobi kan leda till minskad benägenhet att söka hjälp.
Den här studien kommer att fokusera på hur det sexuella våldet i lesbiska relationer tar sig uttryck. För att ge en fortsatt introduktion till studien följer en presentation om rådande internationell och nationell forskning kring ämnet.
3 TIDIGARE FORSKNING
I den här delen ges en förförståelse om forskningen av sexuellt våld i lesbiska relationer. Ett systematiskt tillvägagångssätt har använts för att identifiera artiklar som illustrerar hur lesbiska kvinnor beskriver olika erfarenheter av våld i nära relationer och sexuellt våld i synnerhet. Den tidigare forskningen redovisas i valda teman utifrån studiens syfte och frågeställningar.
I sökningarna inkluderades följande: Studier skrivna på engelska och svenska, peer -reviewed, publicerade studier, skrivna mellan åren 1997 och 2018. Valet av denna period har gjorts på grund av att forskningen om samkönat våld är relativt ung (NCK, 2009). Primärt inkluderades enbart kvinnor i sökningen, men sedan inkluderades hela HBTQ-gruppen eftersom det visade sig att flera artiklar tittat på hela gruppen.
3 Bisexuella, transpersoner och queerpersoner är en stor marginaliserad grupp inom våldsforskningen, men för den här studien riktas uppmärksamheten till lesbiska kvinnor som varit utsatta för sexuellt våld.
3.1 Den lesbiska relationen
Studier indikerar att i lesbiska relationer är det inte en självklarhet att man är öppen med sin sexuella identitet. Man är kanske öppen för några vänner, men inte för sin familj. I Jude Irwins studie från Australien (2008) belyses hur viktig den lesbiska communityn är för en del lesbiska kvinnors identitet och för att de inte ska isoleras i sina relationer, men en del deltagare uppgav också communityns begränsningar där avsaknad av stöd för brottsoffer i lesbiska relationer gav upphov till frustation.
I en studie från USA som undersökt sexuellt våld i lesbiska relationer påvisas att det är vanligt att förövaren använt sig av hot om att avslöja sin partners sexuella läggning (Girshick, 2002). Liknande internationella studier belyser att detta är ett sätt för förövaren att utöva makt och kontroll (Walters, 2011; Renzetti, 1992). Likartade resultat påvisar professor Janice Ristock (2002) bland sina deltagare i sin kanadensiska studie om våld i lesbiska relationer, där alla inte var öppna med sin sexuella läggning. Hon menar att det kan höra samman med en internaliserad homofobi bland de lesbiska kvinnorna. I Grace Giorgios (2002) artikel från USA påvisas hur hegemoni, vilket innebär herravälde (Conell, 2008) skiljer sig i den våldsamma lesbiska relationen, från den heterosexuella relationen där män ifrågasätter trohet. Bland lesbiska finns också utövande av kontroll och makt, men att utöver ifrågasätta trohet attackerar förövaren även sin partners sexuella identitet (Giorgio, 2002).
3.2 Upplevelse av sexuellt våld
” I always suspected that men could hurt you, but never, ever fathomed that a woman would take that away from another woman.” (Girshick, 2002, s. 9).
Innan 1970-talet var sexuellt våld i nära relationer oftast bortförklarat som något trivialt. Kvinnor fick bära ansvaret för det som inträffat och blev till och med anklagade för en önskan av att vilja bli våldtagna (Bergenheim, 2005).
Våldet i lesbiska relationer uppmärksammades i forskningen på 1980-talet i samband med publiceringen av Naming the Violence: Speaking out about lesbian battering (Lobel, 1986)
.
Denna antologi baseras på berättelser av lesbiska kvinnor som utsatts för våld samt artiklar som problematiserar våld i lesbiska relationer (NCK, 2009; Lobel, 1986).Den amerikanska forskaren Lori Girshick (2002) menar att sociala konstruktioner påverkar hur samhället ser på lesbiskt sexuellt partnervåld, som oftast förminskas eller omskrivs. Detta bygger på illusioner om att den lesbiska relationen inte kan vara våldsam eftersom kvinnlighet förknippas med bland annat omhändertagande och stillsamhet. Men, sexuellt våld existerar oavsett relationsform, sexuella identiteter och genus.
Våldet i lesbiska relationer handlar om makt och kontroll och att utöva sexuellt våld mot sin partner är en effektiv metod för förövaren att skaffa det, menar forskaren Barbara Hart (1986). Psykologen Paula Poorman (2001) belyser hur våld i lesbiska relationer är något återkommande som tenderar att eskalera över tid. Lesbiska kvinnor som utsatts för sexuellt våld av sin partner delar samma känsla av svek, misstro, avsky och rädsla som heterosexuella kvinnor i samma situation (Girshick, 2002).
I ett av resultaten från den amerikanska forskaren Lori Girshick studie vittnar en deltagare om vilka konsekvenser det sexuella våldet har haft:
“It left me absolutely unable to trust another woman´s sexual advance and to be able to trust my body for betraying me with pleasure in response.” (Girshick, 2002:9).
Tidigare forskning belyser hur sexuellt våld i lesbiska relationer ses som något otänkbart och en del offer förnekar till och med övergreppet. (Irwin, 2008; Giorgio, 2002; Girshick, 2002). Flera studier indikerar att det sexuella våldet i lesbiska relationer bara är en del av den våldsamma relationen (Irwin, 2008; Ristock, 2002; Giorgio, 2002; Girshick, 2002).
Forskningen kring lesbiskt sexuellt våld indikerar också hur lagstiftningen är förlegad och bygger på penetrationsdefinition. Detta får konsekvensen att lesbiska kvinnor som utsatts för våldtäkt genom vaginal eller anal penetration med fingrar eller objekt tenderar att minimera det eller kalla det för sexuellt ofredande (Girshick, 2002).
Förövare för sexuellt våld
Forskningen på mäns våld mot kvinnor är utbredd. Statistiskt begås majoriteten av det sexuella våldet mot kvinnor av män. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är 98 % av de som misstänks för sexualbrott män. Förra året anmäldes nästan 22 000 sexualbrott i Sverige. I 24 procentav fallen var gärningsmannen känd för offret (Brå, 2018). Det sexuella våldet begås oavsett sexuell relation och är oftast en del i en större våldsspiral. Brottsförebyggande rådet (Brå, 2009) har gjort en sammanställning av händelser av våld mellan åren 2006-2008 genom nationella trygghetsundersökningar. Av 37 800 redovisade svar identifierades endast 5 kriminella handlingar som utförts i en samkönad relation varav en av dessa incidenter var mellan två kvinnor.
Girshick (2002) menar att de lesbiska förövarna har samma beteende som den heterosexuelle mannen i den ”klassiska” våldtäkten4. De utövar sexuellt våld mot sin partner, på samma sätt,
med samma aggressiva beteende och med samma maktdynamik närvarande (Ristock, 2002; Girshick, 2002; Giorgio, 2002). Förövaren oavsett kön har en distinkt kapacitet att skräddarsy våldet så att det skall passa offrets sårbarhets faktorer (Renzetti, 1992).
En del forskning pekar på att utseendet spelar roll i hur trovärdig ett offer uppfattas. Giorgio (2002) intervjuade lesbiska kvinnor som var i en våldsam relation. En av dessa berättade att hon arresterades som gärningsmannen på grund av polisens förutfattade mening, som grundade sig i hennes maskulina utseende, tillsammans med hennes etniska minoritet. Men hon var i själva verket offret (Giorgio, 2002). Liknande problematik finns även i Sverige och Holmberg (2010) påpekar att polisen ofta utgår från att det är det yttre fysiska, som avgör vem förövaren är, i likhet med det ideala offret (Christie, 1986).
3.4 Konsekvenser av sexuellt våld i lesbiska relationer
Girshick (2002) menar att långvarigt sexuellt våld förlamar offret så att de inte söker hjälp, men påpekar att samhälleliga normativa antaganden kring att kvinnor inte brukar våld mot varandra också har en negativa konsekvenser för lesbiska kvinnor som varit utsatta för sexuellt våld att söka hjälp eller att anmäla händelsen. Element som påverkar uppbrottsprocessen i
4 Den klassiska våldtäkten kan definieras som en våldtäkt av en okänd gärningsman och okänt offer som antingen är en ung eller svag kvinna. Våldtäkten sker oftast utomhus, till skydd av mörkret. I den klassiska våldtäkten skall även kvinnan göra fysiskt motstånd, så att det blir tydligt att gärningsmannen går mot offrets vilja, trots motstånd (Karmen, 2009).
våldsamma lesbiska relationer är konsekvenser av det sexuella våldet. Girshick visar att av 91 incidenter av sexuellt våld var det endast 4 offer som anmälde och som ledde till juridisk uppföljning. Nationella studier visar att om offren sökt hjälp från en organisation är sannolikheten större att hon sedan anmäler sin partner till polisen (Holmberg & Stjernqvist, 2008; 2005).
Andra konsekvenser av att ha blivit utsatt för sexuellt våld i lesbiska relationer är ökad psykisk ohälsa och alkoholmissbruk hos offret (NCK, 2009; Ristock, 2002; Meyer, 2003).
4 METOD
I den här studien används en kvalitativ metod. En studie med kvalitativ forskningsansats har som syfte att begripa deltagarnas individuella och subjektiva erfarenheter i ämnet forskaren vill undersöka (Larsson et al, 2005 Alvehus, 2016; Kvale & Brinkman, 2017). Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer. I den här studien har jag valt att använda det vidare begreppet sexuellt våld istället för begreppet våldtäkt. Detta val har gjorts eftersom resultaten i min förra studie, speciellt inom HBTQ-gruppen, indikerade på att det sexuella våldet tog sig uttryck i olika övergrepp och var inte endast förknippat med penetrativt samlag med penis och slida (Hart, 2014).
Jag vill se närmre på hur deltagarna pratar eller inte pratar om det sexuella våldet och vilken betydelse det har haft för deras framtida relationer.
4.1 Datainsamling och urval
Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem lesbiska kvinnor som har utsatts för sexuellt våld i homosexuella relationer. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på deltagarens egna berättelser. Datainsamling sker i form av intervjuer. Samtliga deltagare har blivit erbjudna att göra intervju via telefon, Skype eller att träffas fysiskt.
För att rekrytera deltagare till studien har relevanta organisationer sökts upp. Kontakt med de ansvariga har etablerats för att få deras godkännande om att information kring studien sprids. Organisationer som kontaktats är bland annat Riksförbundet för sexuellt likaberättigandes brottsofferjour (RFSL-BOJ), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Region Skåne- Sexuell Hälsa i Malmö.
Utöver detta har kontakt med strategiska grupper på sociala medier såsom Facebook och Qruiser5 skapats. Genom att kontakta de som sköter det administrativa arbetet i grupperna har
samtycke erhållits innan information för deltagande spridits. RFSL- BOJ har spridit informationsbrev på deras Facebook-sida. RFSL Malmö har erbjudit sig att sprida informationen i sin verksamhet.
Den så kallade snöbollsmetoden har också använts för rekrytering (Jacobsen, 2007). I det här fallet har någon som fått informationsbrevet vidarebefordrat informationen, vilket lett till en deltagare i denna studie.
5 Qruiser är ett forum på sociala medier som vänder sig främst till HBTQ-personer. Alla som registrerar ett
4.4 Intervjuer
Med tanke på ämnets känslighet är det viktigt att forskaren har en medvetenhet om deltagarens förväntningar inför intervjun, men även forskarens egen ställning som intervjuare. Det är viktigt att forskaren förstår att hen innehar maktövertaget i en intervjusituation (Kvale 20). För att balansera makten har deltagaren fått ge sitt informerade samtycke till mig muntligen vid SKYPE-samtal och skriftligen vid fysiskt möte, innan intervjun startar. Deltagaren får bestämma hur mycket de vill berätta och de får avsluta och ta paus när de så önskar. Ett professionellt förhållningssätt innebär bland annat att vara empatisk för det svåra som deltagaren varit med om, men att vara objektiv och vara förberedd, till exempel genom att ha en noga förberedd intervjuguide innan intervjun äger rum. Ryen (2004), poängterar att forskare bör använda sig av någon form av intervjuguide när de möter intervjupersoner.
För den här studien har följande teman formulerats:
Tema 1-Relation; Tema 2-Sexualitet; Tema 3-Upplevelse om sexuellt våld; Tema 4-Att lämna relationen- socialt nätverk (Se bilaga 1 för full intervjuguide). Öppna frågor och följdfrågor kring de olika teman har använts för att få deltagaren att samtala fritt om sina erfarenheter att som kvinna varit utsatt för sexuellt våld av sin kvinnliga partner.
I slutet av intervjun följer en sammanfattning av de viktigaste punkterna. Detta ger deltagaren möjligheten att förklara eller definiera delar i intervjun, vilket kan förhindra missförstånd eller förvirring hos informanten, exempelvis att deltagaren och intervjuarens bild av det som berättats inte stämmer överens. Men, det ger också möjlighet att hålla kontakten öppen om informanten skulle vilja delge mer information som inte uppkommer vid intervjutillfället (; Alvehus, 2016; Ryen, 2004).
Intervjuerna har pågått i ungefär 60 minuter och intervjuguiden har använts för att se till att deltagaren täcker de teman som jag har haft med. Jag har ibland återkommit till vissa delar, speciellt återkommande ord som jag funnit haft betydelse och som jag fått en uppfattning att deltagaren vidrört. Då har dels ytterligare information tillkommit, dels ett förtydligande kring vad något betytt för deltagaren i ett givet sammanhang.
4.5 Avgränsning
Eftersom den här studien innefattar lesbiska kvinnor som varit utsatta av lesbiska kvinnor har jag valt att inte inkludera kvinnor som enbart blivit utsatta för sexuellt våld av en person som de definierat som man. Jag har exkluderat de kvinnor som fortfarande befinner sig i den våldsamma relationen de vill tala om, eller om de befinner sig i behandling. Jag vill ha en reflektiv återberättelse av upplevelsen av sexuellt våld när man kommit ur relationen. Detta kan påverkas om man fortfarande befinner sig i behandling, eller om man ej lämnat relationen, exempelvis normaliseringsprocessen som jag förklarat tidigare.
Personer som är under arton år har exkluderats.
4.6 Etiska överväganden
Forskning som involverar människan behöver gå igenom en etisk prövning för att säkerställa att forskaren är medveten och upprätthåller de mänskliga rättigheterna (Codex, 2012). Denna undersökning har utgått från etiska förhållningsregler och riktlinjer kring forskning av människan (Codex, 2012). En etikansökan har gjorts och blivit godkänd av Malmö Universitets etiska nämnd innan intervjuerna ägt rum.
Samtliga deltagare har fått information kring studien och att de kan avsluta sitt medverkande när de så önskar, att sekretess kring deras namn och övriga personuppgifter bibehålls och att alla uppgifter förstörs efter studien är publicerad. Vid behov fick deltagarna också information om stödtelefonnummer.
Deltagarna i den här studien har utsatts för sexuellt våld i tidigare relation och tittar således tillbaks och minns vad de erfarit. Detta innebär för personen att reflektera över något som vissa kanske lämnat bakom sig, men som de ändå valt att åter prata om och dela med sig av. Jag är väldigt medveten om att deltagarna kan uppleva detta som svårt (Bryman, 2008), men ingen avbröt intervjun.
Samtliga deltagare har blivit erbjudna, genom mejlkontakt, att göra intervju via telefon eller virtuell kommunikation såsom Skype innan intervjun ägde rum. Samtliga intervjuer har spelats in i sin helhet. Alla intervjuer utom en har gjorts via virtuell kommunikation. En intervju har gjorts med fysisk kontakt. För att minimera dataintrång och säkerställa intervjupersonens anonymitet var jag inte uppkopplad till något nätverk vid inspelning av intervjuerna.
4.7 Bearbetning, tolkning och analys av materialet
Efter den inspelade intervjun har det inspelade materialet överförts till skriftligt format, transkribering. Intervjuerna har transkriberats i sin helhet. Transkriberingen ger forskaren möjlighet att reflektera över sin egen objektiva eller subjektiva påverkan (Alvehus, 2013). En tematisk analysmetod används för att undersöka mönster i vad som utmärker det sexuella våldet i lesbiska relationeroch skiljer det från våldet i heterosexuella relationer, samt för att svara på studiens syfte ochfrågeställningar Kvale & Brinkman, 2017; Matthews et al. 2010).
5 TEORETISKA PERSPEKTIV
” Theory helps to bear our ignorance of facts”
(George Santayana 1863-1952)
För att förklara ett fenomen eller händelser är teorier användbara som ett ramverk (Bernard et al. 2010). Kvinnornas berättelser ligger till grund för att förstå hur lesbiska kvinnor som varit utsatta för sexuellt våld navigerar kring sina upplevelser och erfarenheter både som individer, men också i ljuset av rådande samhällsnormer. För att undersöka dessa fenomen används olika feministiska teorier och sexuella script.Andra teorier har beaktats, men i förhållande till den empiri jag har finner jag att feministiska teorier och den sexuella scriptteorin är mest användbara.
5.1 Feministiska teorier
Feminismen innefattar flera olika perspektiv, där varje perspektiv har en hypotes kring ojämlikhet mellan könen och kvinnoförtryck (Chesney et al. 1998) och vill främja jämlikhet mellan män och kvinnor (Gemzöe, 2014). Förgreningar inom feminismen försöker förklara att genus är socialt framställda processer baserade på ett samhälle byggt på patriarkatet (Harding, 1987). Inom feminismen finns fem klassiska förgreningar: Den liberala feminismen, vilken ser förtrycket av kvinnan som en konsekvens av könsrollernas socialisering; radikalfeminismen som anser förtrycket av kvinnan vara en konsekvens av det patriarkala systemet och riktar sig mot mäns våld mot kvinnor; marxistisk feminism belyser hur kvinnoförtrycket är ett resultat av deras underordnade position i relation till män i kapitalistiska samhällen; socialfeminismen vill
undersöka sambandet mellan genus och klass; postmodernistisk feminism är en förgrening som bortser från statiska kategorier och universella koncept och ifrågasätter således även kvinnoförtrycket (Hart, 2014; Burges-Proctor, 2006; Shoemaker, 2010).
Praktiskt taget all feminism som behandlar sexuellt våld har samma underliggande teman. Ett av dessa är att kvinnorna skall bryta tystnaden kring våldtäkt och på så sätt få bort myter om att sexuellt våld är ovanligt (Burges-Proctor, 2006). Ett annat fokus för feminismen är att driva en kamp mot sexuellt våld, våldtäkt och pornografi (Shoemaker, 2010). Bevacqua (2000) framhåller att anti-våldtäktsrörelsen är en social rörelse och menar att våld i nära relationer uppmärksammas tack vare kvinnorättsrörelsen. Enligt radikalfeminismen är mäns våld mot kvinnor en dominerande punkt på agendan och de ser heterosexualitet och maskulinitet som kärnan i patriarkatet.
En av nyckelpersonerna inom radikalfeminismen är Catherine MacKinnon. Hennes ofta provokativa uttalanden handlar om generaliseringar där alla kvinnor är offer och samtliga män är gärningsmän.
Women’s sexuality is, socially, a thing to be stolen, sold, bought, bartered, or exchanged by others. But, women never own or possess it and men never treat it, in law or in life, with the solicitude with which they treat property (MacKinnon, 1989. s. 172).
Radikala lesbiska feminister har vidmakthållit idén om att endast män är aggressiva och kan utföra våld mot kvinnor. Detta perspektiv har fått starkt fäste, vilket skapat myter kring offer- och förövarrollen (Bograd, 1999). Enligt radikalfeminismen är den heterosexuella relationen radikalt förknippad med tvång, styrka och våld för att kontrollera kvinnan (Messerschmidt, 1993; MacKinnon, 1989).
Under 1970-talet växte också lesbisk feminism fram, i huvudsak som en politisk ideologi, vilket innebar att sexuell identifiering som lesbisk var ett feministiskt val och utmanade normen om obligatorisk heterosexualitet (Rich, 1980). I Sverige bildades aktivistgruppen Lesbisk front ur RFSL, vars idéer handlade om att stärka medlemmars lesbiskpolitiska identiteter (Hallgren, 2012, s. 456).
Inom den lesbiska feminismen uppkom en vision om en lesbisk utopi där kvinnor lever tillsammans utan våld i total harmoni (Barnes, 2010; Girshick, 2002; Ristock, 2002).
Denna myt existerar och vidmakthålls i den lesbiska communityn (Hassouneh & Glass, 2008). Detta kan resultera i att lesbiska kvinnor som utsätts för sexuellt våld i sin relation dels saknar ord för vad de utsatts för, men också att våldet osynliggörs inom deras egen community (Hassoneh, et al. 2008). Det kan skapa en osäkerhet och minoritetsstress hos en del lesbiska kvinnor.
I många kvinnoorganisationer har anti-våldsarbetet fokuserat på mäns våld mot kvinnor, vilket också ligger djupt inbäddat i traditionella könsroller (Ristock, 2002). I relation till våld i lesbiska relationer konceptualiserar feministiska teoretiker begreppet till att fungera som genusbaserat förtryck och menar att kvinnan som är förövaren, beter sig maskulint, och kvinnan som är offret beter sig feminint. Mary Eaton säger:
” When a lesbian abuses her lover, she is behaving in a socially masculine ways; when a lesbian is victimized through her lover’s violence she is behaving in socially feminine ways and therefore the battering is a gender based activity…” (Eaton, 1994).
Det har riktats en hel del kritik mot det feministiska perspektivet som endast har inkluderat vita heterosexuella medelklasskvinnor som offer för sexuellt våld i nära relationer (Girshick, 2002) men uteslutit bland annat lesbiska offer (Walters, 2011). Dagens feministiska ideologier betonar nya visioner av den sociala ordningen där kvinnors erfarenheter och kunskaper skall framhävas och inte förtryckas (Gross, 1986). En relativt ny gren inom feminismen är den intersektionella feminismen. Inom denna förgrening ligger fokus på ras, klass, sexuell identitet och ålder (Burges-Proctor, 2006). Forskaren Diana Mulinari definierar den intersektionella feminismen såsom en ”kritisk dekonstruktion av institutionella praktiker och diskurser som skapar specifika typer av kategorier” med ”en systematisk utforskning av hur kategoriers ömsesidiga påverkan skapar specifika subjektspositioner och specifika handlingsutrymmen” (Mulinari, 2005, s.114). Intersektionell feminism är lämplig på både individ-och samhällsnivå (Andersen, 2008) och har också börjat användas som analys inom våldsforskningen i samkönade relationer (NCK, 2009).
Makt och genus
I feminismens alla riktningar är maktbegreppet centralt. I den intima relationen kan makt utspela sig på flera olika vis och är en del av våldet. Mäns våld mot kvinnor är synliggjort som ett samhällsproblem och stora resurser läggs på att bekämpa det.
Utifrån sexualitet och könstillhörighet har personer olika identiteter. Heterosexuella
relationer utgör normen i det västerländska samhället. Hur människor utövar sexualiteten och med vem samt vad som ha ansetts vara den rätta sexualiteten, kan till viss del förklaras av vad Raewyn Conell beskriver som hegemonisk maskulinitet, alltså mannens överordnande över den underordnade kvinnan. Utgångspunkterna i hegemonisk maskulinitet är
heterosexualitet och homofobi (Connell, 1995). Inom forskning har den hegemoniska maskuliniteten använts för att förklara hur män upprätthåller könsroller som enligt teorin anses feminina, exempelvis homosexualitet bland män (Connell, 1995). Den har även bidragit till att utveckla sambandet mellan maskulinitet och olika brottstyper, exempelvis sexuellt våld (Connell & Messerschmidt, 2005). Connell understryker att maskuliniteten endast är hegemonisk bland män och existerar enligt denna teori inte bland kvinnor.
Genus är en benämning på sociala föreställningar i samhället som styr vad som anses kvinnligt och manligt. Kvinnligt genus kan exemplifieras i beteenden såsom mildhet och att vara icke våldsam. Vid sexualbrott spelar dessa föreställningar roll. Det finns generella antaganden om hur offer och förövare skall se ut vilket också gäller i våldsamma kvinnliga relationer. Man tänker sig att förövaren är stor och maskulin och att offret är litet, svagt och skört. Benämningar som butch respektive femme indikerar att det finns en mer manlig rollgestaltning respektive en mer kvinnlig sådan och i dessa roller ligger även en hierarkisk över- och underordning som faller inom de normativa iden om mannens överordnade ställning. (NCK, 2009). Om kvinnan som utför det sexuella våldet är manligt byggd eller har ett maskulint beteende, korrelerar detta till normen om förövaren (Conell, 1995). Dessa normativa antaganden kan ha förödande konsekvenser i samhälleliga instanser då de inte korrelerar till verkligheten. Brottsoffret kan exempelvis misstas för gärningsman på grund av ett maskulint utseende eller beteende. Genus och makt spelar stor roll som förklaringsmod för sexuellt våld i lesbiska relationer, både på individnivå, men också på samhällelig nivå eftersom de huvudsakliga våldsanalyserna är heteronormativa. Men, sexuellt våld utförs inte av en maskulin kvinna som agerar ut ett maskulint beteende, utan kvinnor som utför sexuellt våld agerar ut ett beteende av makt och kontroll.
De feministiska teorierna ger en övergripande förklaring på hur sexuellt våld är förankrat i patriarkala strukturer där makt och genus är centrala begrepp. Teorierna blir användbara för att analysera hur offer för sexuellt våld i lesbiska relationer börjar förstå vad de utsatts för. För att analysera hur det sexuella våldet förminskas och omskrivs av den utsatta behövs den sexuella scriptteorin.
5.2 Sexuella script
Sexualitetens mångfacetterade interaktioner kan inte endast förklaras med hjälp av biologi. Denna observation gjorde forskarna John Gagnon och William Simon och utvecklade
därigenom synsättet på sexualiteten genom sin sexuella scriptteori (Månsson, 2012; Simon & Gagnon, 1986).
Enligt Gagnon och Simon är:
“Scripts are involved in learning the meaning of internal states, organizing the sequencing of specifically sexual acts, decoding novel situations, setting the limits on sexual responses and linking meanings from nonsexual aspects of life to specifically sexual experience” (Gagnon and Simon 1973, s. 17)
Enligt denna teori är sexualiteten sociologiskt och kulturellt bestämd och indikerar vad som är godtagbart i en viss kultur- kulturellt script, exempelvis flickvän, pojkvän, partner, men också äktenskapslagstiftning och sexuallagstiftning. Interpersonella script omfattar anpassning till olika situationer där individen kan vara antingen passiv deltagare eller en aktiv deltagare och med i att påverka sitt sexuella script. I detta scriptet införlivas moraler och regler och det görs genom att integrera med andra individer. Det kan handla om att söka sin sexuella identitet exempelvis homosexualitet. Intrapsykiskt script förklarar individuella tändningsmönster och fantasier, men påverkas också av både interpersonellt och kulturellt script (Månsson, 2012; Simon & Gagnon,1986).
De sexuella scripten kan ses som ett teoretiskt ramverk som identifierar vem vi har sex med, när vi har sex och hur vi har sex, men även vad vi kan göra och varför vi gör det (Pedersen, 2007). Den sexuella script teorin identifierar flera lager av influenser som formar personens idéer, tankar och mönster kring sexuella relationer (Pham, 2016). Den sexuella scriptteorin gör det möjligt för individen att förutse agerande av andra och blir som en guide för hur vi skall bete oss, speciellt i sexuella möten (Simon & Gagnon, 1986).
Rosetto & Tollison (2017) visar att sexuella scriptteorin är användbar för att förklara sexuellt våld genom sexuella våldsscript. Dessa bär generellt på traditionella antaganden i likhet med den ”klassiska” våldtäkten och det ”ideala offret” (Christie, 1989). Konsekvensen blir att om sexuellt våld sker bland exempelvis sexuella minoriteter eller inte innefattar fysiskt våld så har offret ett felaktigt script vilket gör att de inte kan tolka vad de varit utsatta för (Rosetto & Tollison, 2017).
Utifrån ovanstående genomgång om feministiska teorier och sexuella script teorin synliggörs hur sexualiteten inte endast kan förklaras utifrån ett biologiskt perspektiv utan behöver ses utifrån socialkonstruktivism. Båda dessa perspektiv behövs för att förklara och förstå komplexiteten när sexuellt våld begås i lesbiska relationer. Vi är nu framme vid kapitel 6 där studiens empiri presenteras och analyseras.
6 RESULTAT OCH ANALYS
Sociala konstruktioner och formulerade genus påverkar hur vi agerar i samhället och i våra relationer. Eftersom detta synsätt tar heteronormativitet för givet, påverkas synen på lesbiska förövare och lesbiska offer när det förekommit sexuellt våld. Ovanstående teorier om feminismer och sexuella script är därför användbara verktyg för att analysera hur lesbiska kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld i sin tidigare relation berättar om detta.
Resultaten presenteras tematiskt baserat på väsentliga delar som framkommit av deltagarna. Följande teman identifierades och namngavs: Att leva i en lesbisk relation; Att utsättas för sexuellt våld; Psykisk ohälsa; och Uppbrottsprocessen.
Kvinnorna är i åldern 30-50 år och alla definierar sin sexuella identitet som lesbisk. Nedan följer en kort presentation av de fem deltagarna. Namnen på deltagarna är fiktiva och deras ålder ungefärlig.
Sofia: En kvinna i 35 års-åldern. Bor i en storstad. Hon blev utsatt för sexuellt våld för ungefär 18 år sedan, efter det har hon gått både i terapi och fått rådgivning. I dag är hon gift och har barn. Hon har fortfarande problem i det sexuella livet som en konsekvens av det hon var utsatt för. Har utbildat sig på universitetsnivå.
Carina: En kvinna i 50 års- åldern. Bor nu i en storstad, men bodde i en mindre stad under tiden hon levde i en våldsam relation där det också förekom sexuellt våld. Har fått hjälp i form av stödsamtal. Konsekvensen av den våldsamma relationen är att hon nu har svårt för att känna tillit. Lever idag i en ny relation sedan några månader tillbaks. Har utbildat sig på universitetsnivå.
Sara: En kvinna i 40 års-åldern. Hon bor i en storstad. Sara har levt i en våldsam relation där det förekom sexuellt våld. Hon lämnade relationen för ungefär fem år sedan. Hon har sökt professionell hjälp efter relationen avslutades. Fick vad som kan liknas vid utmattningssyndrom efter avslutad relation. Lever idag i en stabil relation. Har en del svårigheter att känna trygghet i nya relationer.
Maria: En kvinna i 40 års-åldern. Bor i storstad. Maria har levt i en våldsam relation där det också förekom sexuellt våld. Lämnade relationen för 18 år sedan. Har sökt hjälp för det hon varit utsatt för. Är gift sedan 12 år tillbaks och har en stabil relation. Har fortfarande konsekvenser av det som hon var utsatt för. Har utbildat sig på universitetsnivå efter hon lämnat relationen.
Lena: En kvinna i 50-års åldern. Lena bor i en mindre stad. Hon levde i en våldsam relation där det förekom sexuellt våld. Lena skiljde sig för åtta år sedan och lever idag ensam tillsammans med ett av sina barn. Efter uppbrottet har Lena fått samtalsstöd. Lena har konsekvenser av det hon var utsatt för på flera plan och hon har svårt att känna tillit till en ny partner. Hon längtar efter att få dela vardagen med någon.
Analysen kommer utgå från studiens övergripande frågeställningar. Under intervjuernas gång utkristalliserades nya områden som har tematiserats.
6.1 Att leva i en lesbisk relation
Det här delkapitlet handlar om deltagarnas öppenhet kring sin sexuella identitet, upplevelser kring hur de inlett de relationer där de sedan blev utsatta för sexuellt våld.
Deltagarna är demografiskt fördelade i storstäder och mindre städer6.
Carina som bodde i en mindre stad under sin komma-ut-process, berättade att om man gick ut med en tjejgrupp från den lesbiska communityn visste alla andra i staden om att man var lesbisk, eftersom alla kände alla. Carina var gift med en man som hon hade barn tillsammans med. Hon är inte riktigt öppen med sin sexuella identitet förrän hon var säker på att hon ville leva med den kvinna som hon inledde en relation med. Därefter blev hon helt öppen. För Carina var den relation där hon utsattes för våld hennes första seriösa homosexuella relation. Carina var då i 30-årsåldern.
Jag var gift med en kvinna. Jag kom ut 2003, henne träffade jag 2004. Så det var den första homosexuella relationen, kan man säga. (Carina)
Sara berättaratt hon kom ut i 24-års åldern. Hon säger att hon hade tur jämfört med andra eftersom hon blev bemött av respekt av familj och vänner. För Sara började hennes våldsamma relation som ett av och på förhållande. Detta innebär att hennes partner var ständigt otrogen och Sara levde ofta i ovisshet om de var tillsammans eller inte:
Jag träffade den här tjejen, för många år sedan, det var första gången 2010. Vi hade ett på och av förhållande i kanske åtta nio månader, den gången. (Sara)
Lena kom ut i samband med att hon inledde sin första relation i artonårsåldern. Det dröjde ett tag innan Lena träffade den personen som hon inledde relationen som senare skulle visa sig vara våldsam. Lena reflekterar över hur och vad hon kände när hon gifte sig med sin partner. Jag vet inte hur man skall förklara det här, det låter så rubbat. Men, i något gräl som vi hade haft någon månad tidigare, så hade det handlat om det här med att gifta sig och att fria. Och jag vet att jag friade till henne. Jag hade blommor jag föll på knä och jag vet att jag hör en röst i bakhuvudet som skriker nej! Nej! Nej! Nej! Nej! Vad håller du på med? Men att jag känner att jag måste göra det här, för att hon skall bli nöjd. Och sen vet jag ju också att när jag har den där blåtiran, så hör jag en röst i bakhuvudet som hela tiden skriker det här går inte! Gift dig inte! Gift dig inte! (Lena)
Lenas berättelse skildrar en disharmoni på känslor och andras förväntningar. Hon har tidigt i relationen blivit utsatt för fysiskt våld, något som kommer fortsätta och trappas upp. Dessa tidiga faktorer har stöd i normaliseringsprocessen där brottsoffret stegvis bryts ner av förövaren för att till slut acceptera våldet. Precis som i den heterosexuella relationen anpassar sig offret och är till lags för sin partner, som varierar mellan att vara den kärleksfulla och omtänksamma till den våldsamma kvinnan och våldet blir en del av vardagen(Lundgren, 2004;1993). Tidigare forskning visar att normaliseringsprocessen är vanligt förekommande i lesbiska våldsamma relationer, men att offret misstolkar fenomenet eftersom förövaren är en kvinna (Ristock, 2002; Girshick, 2002).
6 En informant bodde i glesbygd vid tidpunkten då hon befann sig i den våldsamma relationen, men har senare flyttat.
Lesbiskt community
I komma ut processen var det några deltagare som anslöt sig till den lesbiska communityn och umgicks i gäng. Gruppen är en trygghet där man inte direkt går in och har en relation utan upplever och känner av den homosexuella sfären under sin identitetssökande period. Som påvisats tidigare (Hassoneh et al. 2008) existerar radikalfeministiska och icke-våldsamma tankegångar ihop med lesbiska som präglar en del communitys. Detta kan skapa en falsk trygghet, exempelvis att det kan förkomma sexuellt våld inom communityn utan att det uppmärksammas eller godtas som ”våld” på grund av att det motsäger vad den lesbiska feminismen symboliserar den (Hallgren, 2005). Sofia hade inte kommit ut för alla, utan bara för några lesbiska vänner. I denna community inledde hon en form av relation med förövaren: Jag inledde någon form av relation. Vi var absolut inte ihop, men vi träffades ibland och hånglade, som man gjorde på den tiden. (Sofia)
Maria var också med i en lesbisk community som en del av komma-ut- processen. Gruppen gick ut på lesbiska klubbar tillsammans och där träffade Maria sin partner som redan var i ett annat förhållande. Detta var Maria inte var medveten om från början:
Jag träffade henne ute några gånger, men åh sen så efter en tid så, inledde vi en relation. Jag förstod efter hand att hon hade en relation redan. (Maria)
Liknande erfarenhet av otrohet berättar Carina. Carina berättar att hon i stunden upplevde situationen som egendomlig:
Vi var på ett gay-ställe. Efter ett tag så vet jag inte var hon är. Så ser jag henne stå och kyssa en annan tjej på dansgolvet. (Carina)
I Carinas relation så var det sexuella samlivet minimalt på grund av stort alkohol och tablettmissbruk av hennes fru, något som Carina sörjde. Samtidigt ökade otroheten från hennes fru i kombination med gränslöst beteende. Exempelvis så var Carinas fru otrogen med Carinas före detta man och hade en relation med en annan kvinna tidigt i relationen. Detta kan ses som ett steg i upptrappningen våldet (Lundgren, 2004;1993).
Kvinnornas berättelser skiljer sig en del, men flera vittnar om att det förekommer otrohet redan initialt i relationen. För en del är den lesbiska communityn är viktig för att känna gruppens trygghet och stöd i att utforska sin sexuella identitet, men i communityn förekommer även sexuellt våld, vilket leder oss in på nästa delkapitel, att utsättas för sexuellt våld.
6.2 Att utsättas för sexuellt våld
Inledningsvis förminskar de flesta deltagarna det sexuella våldet, men under intervjuns gång uppmärksammas de på att det faktiskt är sexuellt våld de har utsatts för, oftast som en del av annat våld. Det sexuella våldet var inte ensamt, utan en del av annat våld, kontroll och makt som trappades upp. I likhet med Irwins studie (2008) visar denna studie att det är svårt för lesbiska som har utsatts för sexuellt våld av sin partner att definiera det. Deltagarna talade inte om det sexuella våldet spontant, utan jag som intervjuare fick ställa aktiva frågor och då blev tydligt för offret att hon blivit utsatt för sexuellt våld. Fyra av fem deltagareberättade att deras partner hade ett mönster av att ha utsatt sina tidigare partners för sexuellt våld.
