Diskrepans mellan förväntan och utfall - En studie om elevers upplevelse av yrkesintroduktion

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Diskrepans mellan förväntan och utfall

En studie om elevers upplevelse av yrkesintroduktion

Discrepancy between expectation and outcome

A study of students experience of Vocational Introduction

Lisa Johansson

Lisa Rosén

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2016-06-02

Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Roland Ahlstrand Fakulteten för

3

Sammanfattning

Allt fler elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet vilket har ökat sök-trycket på de fem introduktionsprogrammen. Ett utav dessa är yrkesintroduktion som presenteras som ett alternativ för de elever som har ett specifikt yrke i sikte och vill in på motsvarande yrkesprogram eller direkt ut i arbete. Dock visar forskning att det finns en diskrepans mellan hur yrkesintroduktion presenteras och vad eleverna i verkligheten får. Med detta som bakgrund är syftet med denna studie att beskriva och analysera elevers upplevelser av introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. För att få en hel-hetsförståelse för elevernas upplevelse presenteras och analyseras anledningar till varför programmet valdes, vilka förväntningar eleverna hade på programmet och hur dessa införlivades samt vad ungdomarna har för utsikter efter programmet. Då elevernas upplevelser är centrala, alltså mjuk data, har en kvalitativ metod använts där intervju-personerna bestod av två män och nio kvinnor från fyra olika yrkesintroduktions-inriktningar. Intervjumaterialet har analyserats genom innehållsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, habitus, fält, aktörer, kapital, brytpunkt, rutin samt self-efficacy. Studiens resultat visar att obehörighet gjort att ungdomarna valt yrkes-introduktion som ett sätt att nå behörighet till motsvarande yrkesprogram. Avsaknaden av grundskolebetygen upplevdes i sin tur orsakats av bristande kommunikation med lärare, bortprioritering av studier, diagnoser som påverkat prestationen samt mobbning. Den information som ungdomarna fick gällande yrkesintroduktion vid valet motsvarade inte verkligheten de mötte på programmet. Trots detta ansåg sig ungdomarna haft en bra och utvecklande tid på utbildningen då den genom att ge dem möjlighet att nå godkänt i kärnämnena från grundskolan, i kombination med praktiskt lärande, bidragit till att de känner sig trygga i sitt val av inriktning och har en tro på att gå vidare till nationellt program.

4

Förord

Att skriva detta examensarbete har för oss bidragit till ökad kunskap om framförallt introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. Genom elevers berättelser har vi fått en in-blick i programmet, något som vi värdesätter högt då det bland annat är dessa elever vi som studie- och yrkesvägledare träffar och får den viktiga uppgiften att vägleda.

Vi vill därför rikta ett stort tack till de elva ungdomar som ställt upp och gett oss sin syn på sin utbildning och också delat med sig om de olika anledningar som legat till grund för varför de valt ett introduktionsprogram. Vi vill också tacka de studie- och yrkesvägledare samt lärare som förmedlat kontakt och gjort det möjligt för oss att träffa dessa elever. Ett speciellt tack till studie- och yrkesvägledare Annika Aspholm och Pia Gejervall som gjort det där lilla extra. Vi vill naturligtvis också tacka vår handledare Roland Ahlstrand för alla timmar av diskussion och input, pep-talk och förståelse. Till våra kurskamrater, Sandra Berntsson och Julia Pajunen, som agerat bollplank: tack! Stor tacksamhet riktar vi också till Josefin Rosén som korrekturläst och kommit med förslag när vår egen text gjort oss ordblinda. Och sist, men inte minst, vill vi tacka varandra för långa arbetsdagar, förståelse och mycket tålamod som resulterat i ett gott samarbete med många skratt: Lisa, tack!

Arbetsfördelning

Vi har i möjligaste mån skrivit de olika delarna i arbetet tillsammans. Undantaget är kapitlen teori och resultat där vi båda varit delaktiga i att söka och genomläsa information samt datainsamling, men valt att dela upp författandet sinsemellan där Rosén har ansvarat för skrivandet av teorikapitlet och Johansson har haft huvudansvaret för skrivandet av resultatkapitlet. Vi ansvarar dock gemensamt för hela arbetet och dess innehåll.

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Disposition ... 8

2 Tidigare forskning ... 9

2.1 Problematiken med yrkesintroduktion... 9

2.2 Avsaknaden av godkända grundskolebetyg ... 10

2.3 Elever på introduktionsprogram och yrkesintroduktion ... 11

2.3.1 Introduktionsprogram som en väg in på nationellt program ... 11

2.3.2 Yrkesintroduktion som en väg ut i arbete ... 12

2.3.3 Arbetsmöjligheter utan gymnasieexamen ... 12

2.4 Sammanfattning ... 13

3 Teoretiska utgångspunkter ... 14

3.1 Careership ... 14

3.1.1 Habitus och handlingshorisont ... 14

3.1.2 Fält, aktörer och kapital ... 15

3.1.3 Brytpunkter och rutiner ... 15

3.2 SCCT ... 16 3.3 Begreppssammanfattning ... 17 4 Metod ... 18 4.1 Metodval ... 18 4.2 Urval ... 19 4.2.1 Undersökningsgrupp ... 19 4.3 Datainsamling ... 20 4.4 Analysmetod ... 21 4.5 Etiska ställningstaganden ... 21

6

5 Resultat ... 23

5.1 Elevernas beskrivningar av yrkesintroduktion ... 23

5.2 Anledningen till valet av yrkesintroduktion ... 24

5.2.1 Obehörig till nationellt program ... 24

5.2.2 Information och förväntningar vid valet av yrkesintroduktion ... 25

5.3 Upplevelsen av yrkesintroduktion ... 26

5.3.1 Syn på sig själva ... 27

5.4 Tankar om framtiden ... 28

5.4.1 Nästa steg ... 28

5.4.2 Efter gymnasiet ... 29

5.5 Sammanfattning ... 30

6 Analys ... 31

6.1 Ett val utifrån en begränsad handlingshorisont ... 31

6.2 Ett mellanland mellan grundskolan och gymnasiet ... 33

6.3 En stärkande tid men med olika utsikter ... 34

6.4 Sammanfattning ... 36 7 Diskussion ... 37 7.1 Resultatdiskussion ... 37 7.1.1 Sammanfattande slutsatser ... 39 7.2 Metoddiskussion ... 40 7.3 Teoridiskussion ... 41

7.4 Förslag på vidare studier... 41

Referenslista ... 42

7

1 Inledning

Ett växande problem vid övergången från grund- till gymnasieskola idag är att färre elever blir behöriga till gymnasieskolans nationella gymnasieprogram. År 2013 kunde Skolverket redovisa att av de 98 procent av rikets grundskoleelever som övergått direkt till gymnasiestudier var 22,4 procent ej behöriga att påbörja studier på ett nationellt program (Skolverket 2014). Till gymnasieansökningen för gymnasiestart hösten 2015 hade antalet obehöriga ungdomar ökat till 24,4 procent (Skolverket 2015a). Som ett resultat av ökat antal obehöriga ungdomar har antalet ansökningar till gymnasieskolans introduktionsprogram ökat (Skolverket 2016, 3).

Introduktionsprogrammen (IM-programmen) är fem till antalet och introducerades i samband med 2011 års gymnasiereform. Till dessa program krävs inte fullt uppnådd behörighet och de som återfinns är: programinriktat individuellt val (PRO), preparand-utbildning (PREP), språkintroduktion (SPRINT), individuellt alternativ (IA) och yrkesintroduktion (YRK). Tanken i stort med dessa program är att ungdomarna ska förberedas för att gå över till ett nationellt gymnasieprogram, ett annat introduktions-program eller direkt ut i arbetslivet (Skolverket 2013, 1-7).

För de elever som har ett specifikt yrke i sikte och saknar behörighet till yrkes-programmen och programinriktat individuellt val är yrkesintroduktion det alternativ som finns. Det presenteras som en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden utan att ha fått en yrkesexamen från nationellt program. Detta alternativ, med tyngdpunkt på yrkesinriktade utbildningsinslag, är varje kommun enligt Skollagen skyldig att erbjuda sina elever (2010:800). Utbildningen ska innefatta yrkeskurser från nationellt program eller andra yrkesutbildningsinslag, grundskoleämnen, eventuella motivationsinsatser samt praktik eller arbetsplatsförlagt lärande (APL) och är sökbar för ungdomar som uppnått kunskaper i svenska språket som anses tillräckliga för att klara utbildningen (Skolverket 2013). Efter genomförd utbildning kan eleverna erhålla ett gymnasieintyg på vad eleven nått för kunskaper (SFS 2010:2039).

Både Skolinspektionen (2013) och forskarna Berglund & Henning Loeb (2013) menar dock att utbildningen inte organiseras på det sätt som Gymnasieförordningen (2010:2039) föreskriver utan att det finns brister som visar på att eleverna inte får möjlighet att läsa programmet på heltid och inte följer individuella studieplaner, samt att

8

skolan inte prioriterar elevernas behov först. Till detta visar siffror från SCB att så mycket som 40 procent av de ungdomar som studerade på introduktionsprogrammet yrkesintroduktion läsåret 2012/2013 var arbetslösa i april 2014 (SCB 2014). Fokus i studien ligger på ungdomarnas upplevelse av yrkesintroduktionsprogrammet eftersom ovan nämnda rapporter och studier indikerar att det finns en diskrepans mellan vad ungdomarna ska kunna förvänta sig av utbildningarna och vad som faktiskt erbjuds.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera elevers upplevelser av introduktionsprogrammet yrkesintroduktion, hur det kommer sig att de väljer programmet och hur de ser på sin framtida karriär. Vi ställer oss följande frågor:

 Hur kommer det sig att ungdomar väljer yrkesintroduktion?  Vilka förväntningar har ungdomarna på programmet?  Hur upplever ungdomarna utbildningen?

 Hur ser ungdomarna på sin framtida karriär?

1.2 Disposition

Detta arbete innefattar vidare kapitel två till sju. I kapitel två presenteras tidigare forskning som syftar till att ge en övergripande förståelse för varför ungdomar hamnar på introduktionsprogram, hur de upplever detta och vart de tar vägen efter utbildningen. I kapitel tre redogörs för de teoretiska utgångspunkter och de begrepp som ligger till grund för vidare analys. Kapitel fyra inbegriper ett metodkapitel där val av metod, ur-valsprocessen, tillvägagångssätt vid datainsamling, analysmetod samt hur hänsyn till etiska forskningsprinciper tagits presenteras. Vidare i kapitel fem presenteras studiens resultat och slutligen redovisas analysen i kapitel sex med efterföljande resultat-, metod- och teoridiskussion samt förslag på framtida forskning i kapitel sju.

9

2 Tidigare forskning

Den forskning som finns kring introduktionsprogrammen idag fokuserar inte explicit på yrkesintroduktion utan berör främst introduktionsprogrammen (IM) som helhet och dess företrädare individuellt val (IV), där både programstrukturen och elever inom programmen studerats. I kapitlet ges först en utförligare beskrivning av forskningen rörande den organisationsproblematik på yrkesintroduktionsprogrammet som in-ledningsvis nämndes i arbetet. Därefter beskrivs anledningar till obehörighet utifrån en utredning av Skolverket. Vidare presenteras forskning som är kopplad till elevers upp-levelse av att läsa på ett introduktionsprogram samt vad dessa får ut av programmet.

2.1 Problematiken med yrkesintroduktion

Yrkesintroduktion är ett relativt nytt program ifrån 2011 års gymnasiereform, men har sina rötter i det gamla individuella programmet (IV). Inför, under och efter övergången till GY 2011 undersökte Henning Loeb & Lumsden Wass (2012, 199-214) organisationen kring programmet i två kommuner genom intervjuer och observationer i en longitudinell fältstudie finansierad av Svenska Vetenskapsrådet. De kunde presentera skillnader i organisation och undervisning samt i hur yrkesintroduktionsprogrammet var utformat på skolorna i de olika kommunerna. Att undervisningen skiljde sig kunde de härleda till de olika skolornas olika resurser i form av ekonomi och tidigare kunskap gällande yrkesutbildning. De utbildningsanordnare som hade kunskap om yrkes-utbildning hade ofta redan inarbetade praktikplatser samt arbetssätt och kunde fortsätta med sin yrkesinriktade verksamhet relativt oförändrad. Skolor som däremot var nya inom yrkesutbildning, men som hade god kunskap om individuellt utformade program, fokuserade utbildningen mer mot elevens personliga utveckling. I en vidare analys av insamlat material gjord av Berglund & Henning Loeb (2013, 147) tar man även upp problematiken med att eleverna ofta får sin utbildning på en specifik arbetsplats under praktikinslagen, och då endast lär sig denna specifika arbetsplats rutiner och uppgifter och därmed inte får en bred yrkesutbildning som kan vara överförbar till den större arbetsmarknaden.

10

Nevøy m.fl. (2013, 204) har i en översiktsartikel om de svenska introduktions-programmen presenterat det som problematiskt att introduktionsintroduktions-programmen (inte specifikt yrkesprogrammet) fungerar som en slags grindvakt mellan grundskola och gymnasium där flertalet inte går över till ett nationellt program, utan studerar i flera år utan att nå något som ger dem konkurrenskraft, varken i eller utanför skolsammanhang. Om eleverna inte hade gått över till introduktionsprogram efter grundskoleavslutet skulle de behandlas som drop-outs, alltså ungdomar som inte avslutar sin gymnasie-utbildning. Detta hade sett illavarslande ut i statistiken vilket de lyfter som anledningen till introduktionsprogrammens existens. De menar att de främst finns för att hålla ungdomar i skolan genom att substituera de nationella gymnasieprogrammen, men programmen fyller ingen funktion för vidareutveckling utanför gymnasiet då de som fristående skolalternativ inte ger något handfast att användas till efter skolan.

2.2 Avsaknaden av godkända grundskolebetyg

För att vara behörig till yrkesintroduktion förutsätts att man som elev inte är behörig till nationellt program, vilket betyder att man inte nått kraven på godkända betyg i grund-skolan. Anledningarna till att måluppfyllelse i ämnen inte nås har Skolverket (2001) försökt utröna i en större studie på uppdrag av regeringen.

I studien intervjuades lärare, skolhuvudmän, föräldrar och elever för att skapa en bild över vad för element som påverkar grundskoleelevers betyg. Det de kunde fastställa var att det finns ett flertal olika anledningar till att elever når eller inte når godkända betyg. Vid en kategorisering av dessa valde man att dela in dem i individ-, process- och systemrelaterade faktorer som man ser påverkar betygen (2001, 9-10).

De individrelaterade orsakerna inkluderar främst elevernas sociala situation där man framhåller föräldrarnas utbildningsbakgrund som en viktig faktor. Även etnisk bakgrund kan påverka och då främst i samband med kort tid i Sverige, vilket gör att eleverna inte kan det svenska språket och inte kan tillgodogöra sig undervisningen. Detta i kombination med eventuellt bristande skolkunskaper från sitt ursprungsland gör det svårt för eleverna att nå måluppfyllelse. Även funktionshinder som utgör ett hinder för inlärning kan påverka på individnivå, men detta nämns även som en processrelaterad faktor, med vilket menas en faktor bunden till skolutbildningen och specifik skola.

11

Alltså ska skolan genom att ta hänsyn till elevens specifika svårigheter kunna anpassa skolundervisningen för att underlätta elevens måluppfyllelse (2001, 63-64).

Ytterligare processrelaterade faktorer anges vara att man är otydlig i förmedlandet av vad som krävs av eleverna, både till elev och förälder. Dessa faktorer innefattar även brister i relationer skolpersonal emellan samt att kompetensutveckling av lärarna saknas och påverkar undervisningen (2001, 58-60). De systemrelaterade faktorerna anges främst vara gymnasieskolans behörighetsregler som ger konsekvenser för eleverna och gör dem obehöriga (2001, 12).

2.3 Elever på introduktionsprogram och yrkesintroduktion

2.3.1 Introduktionsprogram som en väg in på nationellt program

Helena Andersson (2013) har i sin avhandling beskrivit elevers upplevelse av det individuella programmet (IV), föregångaren till introduktionsprogrammen (IM). I studien har författaren intervjuat tio elever som läser på ett nationellt program, men som mellan grundskolan och nationellt program läst ett år på IV-programmet. Anderssons studie har som syfte att undersöka hur eleverna upplever den specialpedagogiska verksamheten under högstadiet, individuella programmet och nationella programmet.

Resultatet visade att elever i behov av särskilt stöd under högstadietiden känner sig utsatta medan de på det individuella programmet upplever en känsla av delaktighet, tillhörighet och gemenskap, vilket kan vara en starkt bidragande faktor till att eleverna når behörighet till gymnasieskolans nationella program (2013, 120-121).

De anledningar som framkom till varför eleverna hamnat på IV-programmet var att eleverna hade haft hög frånvaro i grundskolan, vilket resulterat i obehörighet. De upp-levde inte heller att någon på skolan brydde sig om deras resultat eller närvaro (2013, 60-61). Skillnader som eleverna upplevde på IV-programmet var att lärarna såg dem, var roligare och hade koll på hur de låg till i olika ämnen och hade tid och kunskap att ge dem rätt stöd. Det framgick dock att strukturen på programmet upplevdes som något otydlig för eleverna och att de till exempel fick gå halvdagar för att det inte fanns mer att göra (2013, 72).

Då Anderssons studie undersöker hur elever på individuella programmet upplever sin studietid, med utgångspunkt i den specialpedagogiska undervisningen, skiljer den sig något från denna studie. Dock går eleverna som då läste på IV-programmet och de

12

elever som idag läser på IM-programmen att jämställa då anledningen till att de kommer dit fortfarande är densamma, nämligen ofullständiga grundskolebetyg.

2.3.2 Yrkesintroduktion som en väg ut i arbete

Skolverket (2015b) har i en rapport undersökt hur tretton ungdomar som avslutat yrkes-introduktion och gått ut i arbete upplevt programmet. I studien har elevernas upplevelse av skolundervisning, praktik och nuvarande arbete undersökts, men även deras väg till yrkesintroduktion, det vill säga tiden i grundskolan och upplevelsen kring gymnasie-valet.

I rapporten kunde vissa framgångsfaktorer som underlättat för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden efter yrkesintroduktion urskiljas (2015b, 39-40). Bland annat såg man att:

 eleverna behöver en i hög grad individanpassad utbildning där de ges kunskap gällande och förstår relevansen med utbildningsinslagen

 praktik under en längre period är av stor betydelse och att eleverna där får möjlighet att växa in i arbetet

 relationen med både lärare och handledare är av vikt - handledarna behöver ha kunskap om vilket stöd eleverna är i behov av för att kunna utvecklas på praktikplatsen och lärarna på skolan behöver bemöta och se eleverna på ett sätt som skapar engagemang och får eleverna att förstå vikten av sin utbildning Informanterna var utvalda utifrån kriteriet att de fått arbete efter programmet, vilket gör att studien inte säger något om hur de som inte nått ut i arbete upplevt programmet (2015b, 41). Studien bidrar med en förståelse för vilka faktorer i utbildningen som är viktiga för att eleverna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Men då inte alla elever som läser på yrkesintroduktion går ut i arbete efter programmet, vilket framgår i statistik från SCB (2014), lämnar Skolverkets studie en kunskapslucka för hur programmet upplevs av de elever som läser programmet, och inte garanterat har ett arbete efter utbildningen.

2.3.3 Arbetsmöjligheter utan gymnasieexamen

I sökandet efter tidigare forskning har flera studier om arbetsmarknaden för drop-outs hittats. Det som är viktigt att poängtera här är att elever på yrkesintroduktion som

13

fullföljer sina studier på programmet inte kan likställas med elever som hoppar av en gymnasieutbildning. Det som de dock har gemensamt är att varken en drop-out eller en yrkesintroduktionselev har eller får någon slags examen och det som går att jämföra är bristen av gymnasiekompetens när man som ungdom ska ut på arbetsmarknaden.

Cederberg och Hartmar (2013) skriver om vilka konsekvenser avsaknaden av gymnasieexamen får för ungdomar på arbetsmarknaden. Utan en examen från gymnasiet är det betydligt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden och de menar också att unga som är arbetslösa under en längre tid löper en ökad risk att få både hälso- och sociala problem lägre fram i livet (2013, 387).

Även Olofsson m.fl. (2012) betonar vikten av en gymnasieexamen för en övergång mellan skola och arbete efter att ha undersökt hur olika kommuner i Sverige arbetar med denna övergång. De lyfter att den utbredda ungdomsarbetslösheten i Sverige gjort att fler unga väljer att studera och att det resulterat i att arbetsmarknaden höjt sina krav på utbildad arbetskraft. Detta får konsekvenser för de unga som inte kan leva upp till normen för utbildningsnivån (2012, 26).

2.4 Sammanfattning

Det riktas kritik mot yrkesintroduktionsprogrammets upplägg och syfte och forskare menar bland annat att yrkesintroduktion inte leder till anställningsbarhet för de elever som inte går vidare till nationellt program. Trots detta visar studier att eleverna på programmet är nöjda med sin utbildning och att yrkesintroduktion, men även dess föregångare IV, kunnat ge eleverna den utveckling de önskat. Dock är de studier som gjorts begränsade till de elever som antingen lyckats komma vidare till andra studier eller ut i arbete. Att eleverna väljer yrkesintroduktion beror på avsaknad av fullständiga betyg, vilket kopplas till faktorer som påverkats både av individ, skola och skolsystem.

14

3 Teoretiska utgångspunkter

I följande kapitel presenteras de teorier och begrepp som använts i analysen av det empiriska materialet. Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership med dess nedan presenterade begrepp tillsammans med Pierre Bourdieus begrepp habitus är centrala för analysen av ungdomars upplevelse och framtida karriärval. Från Lent, Brown och Hacketts socialkognitiva teori Social Cognitive Career Theory tas begreppet

self-efficacy som avser ge förståelse för vad som bidragit till den upplevelse ungdomarna

fått av yrkesintroduktion.

3.1 Careership

Careership är en sociologisk karriärvalsteori utvecklad av Hodkinson och Sparkes

(1997) som inspirerats av Pierre Bourdieus tidigare verk. Teorin bygger på tre dimensioner: att människan gör rationella pragmatiska val utifrån sitt habitus, att

handlingshorisonten formas utifrån detta och de fält med aktörer som individen

befinner sig på, samt att karriärvalen görs vid brytpunkter som efterföljs av en rutin. Dessa dimensioner samverkar enligt författarna tillsammans i en helhet och utgör karriärvalen.

3.1.1 Habitus och handlingshorisont

Pierre Bourdieus begrepp habitus utgör den sammansatta historia som en individ bär med sig och som påverkar hur hen väljer att möta och agera i sin omvärld. En individs habitus påverkas av bland annat erfarenheter, kön och samhällsklass och avgör vad individen uppfattar som bra och dåligt, möjligt och inte möjligt samt rätt och fel. Habitus konstrueras och förändras under hela livet, det börjar vid födseln och utvecklas allt eftersom individen får nya upplevelser och erfarenheter. Begreppet kan förklara varför människor värderar och väljer olika i livet beroende på vad de har för historia (Bourdieu & Passeron 2008, 19).

Vidare påverkar habitus individens handlingshorisont som är det spann av alternativ som hen ser, och därmed har att välja mellan, i en valsituation. Vad som ingår i

15

handlingshorisonten påverkas även av de fält med aktörer som individen för tillfället befinner sig på. Handlingshorisonten kan precis som habitus ändras över tid, då individen går in i nya sammanhang, möter nya människor och får kunskap om andra alternativ. Exempelvis kan en utbildning ge individen kunskap och kontakter som påverkar hur nästa karriärval kommer se ut (Hodkinson & Sparkes 1997, 34-35).

3.1.2 Fält, aktörer och kapital

Den kontext som en individ befinner sig i kallas i Careership-teorin för fält. Dessa fält kan exempelvis vara utbildningsfältet där vissa betydande individer och/eller instanser, till exempel lärare eller utbildningsanordnare, vilka benämns som aktörer, spelar en roll i individens val. Aktörerna på fälten har olika agendor och mål samtidigt som de har olika resurser och makt, kapital, att använda för att nå målen. Aktörer kan både begränsa och vidga individens handlingshorisont, beroende på om deras agendor samstämmer (Hodkinson 2008, 4-5).

De olika kapitalen utgörs av socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. Socialt kapital är de nätverk och kontakter som aktören kan använda sig utav, kulturellt kapital är kunskap, intressen och kultur, medan ekonomiskt kapital är de ekonomiska resurser som aktören har. Kapitalet ger aktören mer eller mindre makt att sätta de regler som ska gälla på fältet, det är dock så att ett visst kapital kan ge stor makt på ett fält men inte på ett annat (2008, 7). Exempelvis ger en studie- och yrkesvägledares kunskap om ut-bildningssystemet, kulturellt kapital, makt på utbildningsfältet men i en bilverkstad skulle detta kapital inte värderas lika högt.

3.1.3 Brytpunkter och rutiner

Hodkinson & Sparkes (1997, 39) beskriver även tre olika typer av brytpunkter: strukturella, självinitierade och påtvingade. Brytpunkten kan även kombineras med en känsla, den kan vara positiv, negativ, förutsägbar, plötslig eller traumatisk. En

strukturell brytpunkt har frammanats av externa strukturer som exempelvis

utbildnings-väsendet eller arbetsmarknadslagarna. En självinitierad brytpunkt är en frivillig vänd-ning, ett eget beslut och kan till exempel vara att en person själv valt att säga upp sig. Till sist så beskrivs den påtvingade brytpunkten, den är ofrivillig och sker på grund av externa händelser. När en individ står vid någon av ovannämnda brytpunkter görs ett karriärval utifrån habitus och de fält som hen just då befinner sig på.

16

Efter brytpunkten passerats och ett karriärval har gjorts följer en rutin. Hodkinson och Sparkes redogör för fem stycken rutiner (1997, 40). Bekräftande rutin stärker valet som gjorts och leder till att personen utvecklar en ny identitet. Motsägande rutin inträffar då personen känner att den tagit ett felbeslut och hamnar i en identitetskris, vilket kan leda till en ny självinitierad brytpunkt eller till att personen hittar strategier för att stå ut med den nya identiteten. Med socialiserande rutin menas att en rutin bekräftar en identitet som inte var tänkt från början, personen växer in i sin nya identitet. Med störande rutin menas att personen inte trivs med sin nya identitet men inte heller gör någon ansträngning för att förändra situationen. Och slutligen kvarstår den evolutionära rutinen som innebär att personen växer naturligt ur en identitet och går utan svårighet in i en annan. Handlingshorisonten tillsammans med den rutin som personen hamnat i efter den tidigare brytpunkten påverkar hur och när nästa karriärval görs.

3.2 SCCT

Robert W. Lent, Steven D. Brown och Gail Hackett tar i sin teori, Social Cognitive Career Theory, SCCT, som bygger på Albert Banduras socialkognitiva teori, upp be-greppet self-efficacy. Bebe-greppet kan översättas till upplevd självförmåga, vilket menas tilltron individen har till sin egen förmåga. Författarna vill med begreppet förklara hur och varför individer lyckas olika bra med olika företeelser som de tar sig an (1994, 83).

Hur hög eller låg self-efficacy en person har kan variera, inte bara mellan individer utan också för en person inom olika områden. Då den upplevda självförmågan är ett subjektivt antagande från individens sida är den föränderlig och graden påverkas av individens eget handlande, yttre faktorer och den miljö som individen befinner sig i. När individen lyckats bra med något stärks den upplevda självförmågan samtidigt som ett misslyckande kan leda till att den försvagas.

Den upplevda självförmågan leder till att skapa självuppfyllande profetior, vilket betyder att om du tror att du kommer klara något gör du också det, men även det motsatta; att om du tror att du inte kan klara av något kommer du heller inte att göra det. Författarna tar också upp talang och menar med det att den upplevda självförmågan kan ha en sådan inverkan att två personer som båda har talang inom samma område ändå inte uppnår samma resultat. Individen med hög self-efficacy, som tror på sig själv,

17

kommer att anstränga sig och använda de medel som hen anser behövs för att lyckas, till skillnad från individen med låg self-efficacy som troligen kommer ge upp då hen inte ser en ansträngning som meningsfull och ett misslyckande är att vänta.

3.3 Begreppssammanfattning

I analysen används från Careership-teorin begreppen brytpunkt och rutin för att analysera övergången mellan grundskola och gymnasium, men även för att förstå kommande brytpunkter som ungdomarna kommer ställas inför. Fält, aktörer och kapital används för att analysera upplevelsen av utbildningen men även för att, tillsammans med habitus, beskriva ungdomarnas handlingshorisont innan introduktionsprograms-valet och utvecklingen av denna under utbildningen. Begreppet self-efficacy bidrar till analysen av ungdomarnas upplevelse av sin egen förmåga och utvecklingen av denna inom olika områden såsom skola, praktik och framtida yrkesroll.

18

4 Metod

I följande kapitel presenteras metodvalet för studien samt hur det empiriska materialet samlats in och analyserats. Vidare redovisas urvalsprocessen samt de etiska forsknings-principer som studien tagit hänsyn till.

4.1 Metodval

I studien användes en kvalitativ metod, efter Larsens anvisningar (2009). Elva ung-domar på introduktionsprogrammet yrkesintroduktion intervjuades, sju stycken enskilt och fyra stycken i parintervjuer. Inför studien resonerades det kring vilken metod som skulle användas för att samla in det empiriska materialet. Då ungdomarnas upp-fattningar var det centrala, det vill säga mjuk data, var en kvalitativ metod mest lämplig då den ger möjlighet att genom intervjuer gå djupare ner i ämnet.

Då urvalet på elva personer är relativt litet kan inte resultatet generaliseras och tala för elever på alla yrkesintroduktionsprogram, men det ger en inblick i och förståelse för hur programmet upplevs av de ungdomar som intervjuats.

I användningen av en kvalitativ metod kan felkällor uppstå, till exempel om författarna missar viktiga variabler som hade hjälpt till att förklara resultatet eller som en följd av undersökningseffekter, så som intervjueffekten, frågeeffekten och

kontext-effekten.

Intervjueffekten betyder att den som intervjuar påverkar informanten och dess svar genom hur och vem hen är och hur hen reagerar på de svar som framkommer i intervjun. Frågeeffekten och kontexteffekten handlar om hur och när frågorna ställs i intervjun, man ska undvika att ställa ledande frågor och tänka igenom i vilken ordning frågorna ställs för att i möjligaste mån få så sanningsenliga svar från informanterna som möjligt (2009, 108-109).

För att få djupgående svar genomfördes ostrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide som framarbetats ur de frågeställningar som studien ämnat svara på, vilket stärker validiteten i studien (2009, 80). Frågorna utformades främst som öppna frågor för att i möjligaste mån undvika frågeffekten. Under intervjuerna antogs en neutral hållning till svaren för att undvika intervjueffekten och vår upplevelse av situationen var

19

att informanterna kunde prata fritt och svara sanningsenligt på frågorna, något som stärker arbetets reliabilitet (2009, 81).

4.2 Urval

Urvalet i denna studie har berört de olika yrkesintroduktionsprogrammen i Göteborgs-regionen. I valet av specifik yrkesintroduktionsinriktning togs könsfördelningen på de olika inriktningarna i beaktning. För att få en bred urvalsgrupp med representanter från olika yrkesintroduktionsinriktningar valdes fyra olika yrkesintroduktionsinriktningar på fyra olika skolor i två olika kommuner ut. Detta, tillsammans med skolorna geografiska placering i förhållande till författarnas bostadsort, utgjorde det godtyckliga urvalet (Larsen 2009, 77) utifrån vilket informanterna selekterades ut.

För att få personlig kontakt med informanterna på de olika yrkesintroduktions-programmen användes snöbollsmetoden, där kontakt togs med personer insatta i ämnet (2009, 78). I detta fall med studie- och yrkesvägledare samt lärare som arbetar på gymnasieskolor med yrkesintroduktion.

Urvalskriteriet för deltagande var att informanterna skulle ha läst yrkesintroduktion med start senast höstterminen 2015, detta för att informanterna skulle ha med sig en längre tids upplevelse om hur det är att läsa programmet. Förfrågan om informanternas vilja att delta gjordes på plats av författarna på tre utav skolorna och på en skola för-medlades förfrågan av skolans studie- och yrkesvägledare. I samtliga fall fick ung-domarna, efter att ha fått information om syftet med studien, själva avgöra om de ville delta eller inte. Det slutgiltiga urvalet gjordes därmed enligt självselektion (2009, 77) vilket gjorde att fördelning mellan kön eller yrkesinriktning inte blev jämnfördelad.

4.2.1 Undersökningsgrupp

Ungdomarna som intervjuats presenteras i tabell 1 utifrån namn (fiktivt), ålder, kön, årskurs på programmet samt yrkesintroduktionens inriktning. De är elva till antalet, två män och nio kvinnor i åldersspannet 16-20 år. Sju kvinnor läser barn- och fritids-inriktningen, en manlig elev läser bygg- och anläggningsinriktning, en kvinnlig läser naturbruksinriktningen och två ungdomar, en av varje kön, läser vård- och omsorgs-inriktningen. För att underlätta särskiljandet av ungdomarna på de olika programmen är de namngivna med olika begynnelsebokstäver. F används för ungdomar med barn- och

20

fritidsinriktning (efter F som i fritid), B för bygg- och anläggningsinriktning, N för naturbruksinriktning och V för vård- och omsorgsinriktning.

Tabell 1: Intervjuade ungdomar

Namn Ålder Kön Åk Inriktning

Fanny 19 ♀ 3 Barn- och fritid

Fatima 17 ♀ 1 Barn- och fritid

Felicia 17 ♀ 1 Barn- och fritid

Filippa 17 ♀ 1 Barn- och fritid

Flora 20 ♀ 1 Barn- och fritid

Freya 17 ♀ 1 Barn- och fritid

Frida 18 ♀ 1 Barn- och fritid

Bob 17 ♂ 1 Bygg- och anläggning

Natalie 16 ♀ 1 Naturbruk

Vendela 17 ♀ 1 Vård- och omsorg

Vincent 16 ♂ 1 Vård- och omsorg

4.3 Datainsamling

Inför intervjuerna författades en intervjuguide som delades upp i teman. Dessa teman utformades för nå ett resultat som besvarar frågeställningarna för studien. Intervjuerna pågick i ca 30-45 minuter och båda författarna medverkade vid samtliga intervjuer. En ansvarsfördelning gjordes där Rosén intervjuade med stöd av intervjuguiden och Johansson ansvarade för ljudinspelningen samt antecknade minutvis vad som sades i samtalet för att underlätta passagevis transkribering. Detta gav möjlighet för gemensam reflektion efter varje intervju där mönster och avvikelser kunde diskuteras.

Nio intervjuer genomfördes varav sju var enskilda och två var parintervjuer, detta på grund av att några av informanterna kände sig osäkra och ville genomföra intervjun till-sammans med en klasskamrat. Överväganden gjordes om detta skulle tillåtas i studien och efter att ha vägt nackdelar mot fördelar bestämdes att även de två parintervjuerna skulle ingå i empirin. Nackdelen med flera informanter i samma intervju är att de kan hämmas i sina svar på grund av den sociala kontrollen, att de inte vågar svara sanningsenligt med en annan informant i rummet. Fördelen är att två personer kan

21

komplettera varandra och att de kan komma på saker då de lyssnar på varandras berättelser (Larsen 2009, 85-86).

Ytterligare en fördel var att det öppnade för möjligheten att få höra upplevelsen från personer som utan denna möjlighet inte hade vågat anmäla sig frivilligt till intervjun. Under intervjun upplevde vi inte heller det som att någon av informanterna blev hämmad, utan valet att utföra intervjun med en person som de kände förtroende för gjorde att de tillsammans kom med utvecklade svar.

4.4 Analysmetod

Det empiriska materialet bearbetades och ordnades upp utifrån de tre teman som ut-gjorde intervjuguiden: före och varför yrkesintroduktion, upplevelsen av yrkes-introduktion och tankar om framtiden efter yrkesyrkes-introduktion. Då utförliga anteckningar gjorts under intervjutillfällena transkriberades inte allt material utan de väsentliga delarna kunde väljas ut utifrån intervjuanteckningarna och transkriberas passagevis. Med hjälp av matriser sorterades materialet för att ge en överblick och underlätta jämförandet av informanternas svar (Larsen 2009, 97). Efter detta gjordes en data-reduktion där material som inte var givande för studien sorterades bort (2009, 98). Vidare lokaliserades och analyserades mönster, olikheter och samband genom valda teoretiska begrepp och resulterade i ytterligare teman, vilka presenteras i analyskapitlet. Detta utvärderas i diskussionskapitlet mot bakgrund av den tidigare forskningen och teorin för att få fram ny överförbar kunskap. Den metod som presenterats här benämns av Larsen som innehållsanalys (2009, 101-102).

4.5 Etiska ställningstaganden

Enligt de forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet (2002) förordar ska forskare och uppsatsskrivare följa vissa krav för att skydda individer i forsknings-sammanhang. Detta gäller informations-, samtyckes-, konfidentialitet- och nyttjande-krav.

För att uppfylla informationskravet skall informanterna upplysas om studiens syfte, vad den ämnar undersöka samt i vilken kontext den kommer publiceras. I denna studies fall lämnades informationen muntligen både vid förfrågan och vid intervjutillfället.

22

Gällande deltagande så har samtyckeskravet tagits hänsyn till genom att alla informanter fick anmäla sig frivilligt och de gavs också information om att de när som helst under intervjun kunde lämna intervjusituationen om de så önskade utan att det skulle få några konsekvenser för dem. De blev också tillfrågade om de accepterade att samtalet spelades in via mobildiktafon.

I enlighet med konfidentialitet- och nyttjandekrav informerades informanterna även vid intervjutillfället om att deras svar inte kommer att presenteras tillsammans med några personuppgifter som kan härledas tillbaka till dem personligen, att materialet endast är avsett att användas i denna studie samt att bearbetat material efter arbetets slutförande kommer att förstöras.

23

5 Resultat

Kapitlet inleds med en kort presentation av yrkesintroduktionsinriktningarna utifrån elevernas beskrivningar. Vidare redovisas resultatet med utgångspunkt i de fråge-ställningar som studien syftar svara på, alltså varför ungdomarna valt programmet, vad de förväntade sig, deras upplevelse av programmet samt hur de ser på framtiden.

5.1 Elevernas beskrivningar av yrkesintroduktion

Här presenteras kort utifrån elevernas egna berättelser hur de uppfattade att skolorna organiserat yrkesintroduktion på deras specifika programinriktning.

Yrkesintroduktion med inriktning Barn och fritid

Alla elever följer samma schema och läser kärnämnena (svenska, engelska och matematik) samt samhällskunskap och en gymnasiekurs i kommunikation. Vid god-kända grundskolebetyg finns det möjlighet att läsa kärnämnena på gymnasienivå. Alla elever, utom i specialfall, är ute på praktik två dagar i veckan. Utbildningen fokuseras på att ge behörighet till ett nationellt program.

Yrkesintroduktion med inriktning Bygg och anläggning

Samtliga elever i klassen följer samma schema där kärnämnena och gymnasiekaraktärs-ämnen inom bygg ingår. Har eleven redan betyg i något kärnämne från grundskolan får hen möjlighet att läsa gymnasiekursen. Eleverna erbjuds praktik först när de fått godkänt i kärnämnena. Som mål kan man välja att fokusera på behörighet till ett nationellt program eller slutföra sina tre år på yrkesintroduktion och därefter gå ut på arbetsmarknaden.

Yrkesintroduktion med inriktning Naturbruk

Eleverna följer alla samma schema och läser svenska, engelska och matematik samt gymnasiekurser i hund- och djurvård. Det finns inte alltid möjlighet att läsa kärnämnena på gymnasienivå om man redan klarat grundskolenivån, utan då fokuserar eleverna

24

istället på de ämnen de saknar grundskolebetyg i. Alla elever är ute på praktik en dag i veckan. Utbildningen fokuseras på att ge behörighet till ett nationellt program.

Yrkesintroduktion med inriktning Vård och Omsorg

Eleverna läser tillsammans med och följer samma schema som det nationella programmet. Dock läser de kärnämnena de saknar från grundskolan när eleverna på nationellt program läser gymnasiekursen. Vad gäller praktik följer de även här det nationella programmets schema och är ute på praktik sammanlagt sex veckor under första året. När en elev fått godkänt i kärnämnena från grundskolan räknas hen som en elev på det nationella programmet. Eleverna förväntas att ta examen efter tre år.

5.2 Anledningen till valet av yrkesintroduktion

I mötet med ungdomarna framgick det att det fanns flera olika anledningar till att de inte fått med sig behörigheten till gymnasiet från grundskolan, där bland annat sociala problem samt uteblivet stöd och bristande kommunikation mellan elev och lärare angavs som skäl. Varför det blev just den specifika yrkesintroduktionsinriktningen kopplade ungdomarna till intresse och angav samtidigt att informationen om yrkes-introduktion inför gymnasievalet hade förmedlats av en studie- och yrkesvägledare.

5.2.1 Obehörig till nationellt program

Ungdomarna uppgav att de saknade godkänt i minst två kärnämnen från grundskolan, varav svenska var ett, vilket gjort dem obehöriga till nationella program och ej aktuella för programinriktat individuellt val (PRO). Anledningen till de saknade betygen var något som Bob kunde koppla till ett ostrukturerat byte av svenskalärare, vilket resulterade i bristande kommunikation mellan honom och lärarvikarien gällande inlämningar och F-betyg som följd. Felicia menade att lärarna varit oklara med vad som förväntades av henne. Natalie och Filippa uppgav att de hade svårigheter i vissa ämnen men upplevde främst att lärare bidragit till deras icke godkända betyg genom att inte ge dem det stöd, främst pedagogiskt, som de behövde under sin högstadietid för att nå godkänt:

25

Jag kände inte att lärarna lyssnade på mig… De hjälpte mig inte, så jag fick inga betyg i de ämnena. Jag tror inte att hon vi hade i svenska gillade mig, så hon struntade i mig och hjälpte bara de andra (Filippa).

Fanny och Freya utsattes båda för mobbning i grundskolan. Skolmiljön beskrevs som outhärdlig av dessa ungdomar vilket gjorde att de i hög grad valde att utebli från lektionerna under främst högstadietiden. Detta speglade sig i skolresultaten och bidrog, enligt dem, till ofullständiga grundskolebetyg och vidare också till dåligt självförtroende gällande studier.

Frida förklarade att hon sedan unga år haft problem med skolan och fick gå om en årskurs på mellanstadiet. Mellan sexan och sjuan fick hon genomgå en medicinsk undersökning som visade att hon hade diagnosen ADHD. Rättinställd medicinering blev vändningen för henne, dock låg hon redan efter i alla ämnen och gavs inte utrymme för att hämta upp sina resultat. Hon upplevde inte heller att skolgången anpassades utifrån hennes behov av exempelvis andra slags läroformer, vilket bidragit till att hon inte uppnått godkända avgångsbetyg.

I kontrast till detta tyckte Vendela att hon fått all hjälp som fanns tillgänglig på grundskolan, men att hennes dyslexi hämmat hennes resultat, främst i engelska, vilket gjort henne obehörig. Vincent angav ointresse inför skolarbetet som anledning. Det var annat, som sport och fritidsintressen, som lockade mer och upptog hans tid.

Fatima och Flora hade inte svenska som modersmål och kom till Sverige sent under sin studietid. Detta gjorde att de inte hann nå godkända betyg i grundskolesvenska.

5.2.2 Information och förväntningar vid valet av yrkesintroduktion

Inför valet till gymnasiet mindes ungdomarna att de varit i kontakt med studie- och yrkesvägledaren på deras skola. De menade att det var studie- och yrkesvägledaren som hade gjort dem uppmärksamma på vilka alternativ de hade att välja mellan.

Natalie var den som hade flest alternativ att välja mellan då hon endast saknade matematikbetyg och då också hade PRO som möjlighet. Så i första hand sökte hon PRO mot naturbruk på två skolor men lade till yrkesintroduktion inriktning naturbruk för att vara säker på att få en plats. För Natalie blev det sedan en besvikelse när de båda PRO-utbildningarna meddelade att de inte skulle starta och hon insåg att det skulle bli yrkes-introduktion istället. Hon visste att det för henne skulle innebära ett extra studieår, utöver det visste och förväntade hon sig inte mer än att hon skulle få studera matematik.

26

Bland ungdomarna fanns det olika förväntningar på utbildningen en del trodde det skulle innebära tre år där de först fokuserade på och klarade av sina grundskoleämnen för att sedan automatiskt överföras till det nationella programmet, läsa resterande ämnen och ta studenten med elever från samma årskull. Andra som även de fick uppfattningen att det skulle ta tre år, förväntade sig en blandning av grundskoleämnen, praktik och gymnasiekurser för att lättare kunna tillgodoräkna sig det första året och bli direkt-kvalificerade till andra året på motsvarande nationellt program:

Det jag trodde var att om jag skulle klara det här (yrkesintroduktion) så skulle jag gå direkt in i tvåan (Bob).

Frida trodde att hon skulle läsa sina tre år på yrkesintroduktion och få samma examen från programmet som eleverna på ett nationellt program. Fatima och Flora, som redan innan gått på ett annat introduktionsprogram, individuellt alternativ (IA), visste att yrkesintroduktion skulle innebära ett extra förberedande år innan vidaregång till andra studier, men hade inte riktigt klart för sig vad de skulle studera utöver kärnämnena från grundskolan.

Om inriktning berättade ungdomarna att de själva valt efter intresse med stöd av sina föräldrar, syskon eller annan för dem betydelsefull person. Alla ungdomar besvarade också frågor rörande vad deras föräldrar har för sysselsättning, vilket i alla fall utom ett var yrken utan krav på högskoleutbildning. Ingen hade föräldrar som var direkt verk-samma inom det område de valt, men vissa hade andra i sin närhet som arbetade med liknande arbeten.

5.3 Upplevelsen av yrkesintroduktion

De intervjuade ungdomarna berättade att de upplevt att de inte fått rätt information av studie- och yrkesvägledaren gällande vad det innebär att läsa på just sin valda yrkes-introduktion. De elever som trott på en treårig gymnasiegång kände till en början förvirring och sedan besvikelse och frustration när de insåg att det skulle bli minst fyra studieår. En av eleverna uttryckte att det redan var jobbigt att behöva gå ett år extra och menade att “jag skulle skämmas om jag behövde gå här ett år till” (Natalie).

När det kom till praktiken var de nöjda med att den fanns och att den bidrog till att hålla studiemotivationen uppe i de andra ämnena eftersom den innebar ett avbrott från

27

skolbänken en eller två gånger i veckan. Dock var de på barn- och fritidsinriktningen inte beredda på att det skulle vara så pass mycket praktik som två dagar i veckan. Bob, som inte fått möjlighet att gå ut på praktik, uttryckte en uppgivenhet över att inte ha fått praktisera och trodde inte att det skulle hinnas med under resterande tid på terminen.

Att få läsa sina grundskolekurser i kärnämnena var något som alla förväntat sig och tyckte var positivt, men att vissa gymnasiala inriktningsspecifika karaktärsämnen, till exempel Kommunikation 1, skulle blandas in var inte Freya och Felicia beredda på och de tyckte att det störde deras fokus. De menade att det skulle vara bättre att enbart lägga tid på sina grundskoleämnen så att de uppnådde behörighet och kunde komma vidare. I motsats till detta tyckte Frida att dessa kurser bidrog till kunskap som gjorde att de utvecklades på sina praktikplatser:

Man är ju ute på praktik och så där och man börjar fastna mer för ämnet och jag tycker att det är bra att jag får lära mig saker i skolan som jag kan använda på praktiken, eller ja, jag fattar mer (Frida).

Bob fick läsa karaktärsspecifika ämnesinslag tre dagar i veckan, men visste inte om det motsvarade gymnasiekurser som han skulle få betyg i. Natalie och Bob var de två som fått påbörja de gymnasiala kärnämneskurserna och såg det som positivt att kunna få betyg i dessa och slippa dem första året på ett nationellt program. Dessvärre gällde detta inte alla ämnen och Natalie uttryckte besvikelse över att inte få läsa engelska, fast hon blivit lovad att kunna läsa gymnasiekurser. För de ungdomar som läste på vård- och omsorgsinriktningen blev kursupplägget precis som de tänkt sig med mer PRO-liknande förhållanden där de går iväg från undervisningen i gymnasiekärnämnena för att läsa motsvarande grundskolekärnkurs de saknar, men annars går helt integrerat med resten av den nationella gymnasieklassen.

5.3.1 Syn på sig själva

På frågan om och hur eleverna upplevde sig ha utvecklats under sitt yrkesintroduktions-år svarade allihop att de tyckte att de utvecklats på ett eller annat sätt. Ungdomarna kopplade sin utveckling till den valda inriktningen och dess praktikinslag, att de hade blivit bättre med barnen, med hundarna eller med att möta individer över lag. De upplevde också att de på praktiken efter hand hade fått ta mer och mer ansvar vilket de menade stärkte dem och gjorde att de kände sig duktiga. En stor del i detta uttrycktes

28

bero på ungdomens relation till den handledare och den arbetsgrupp som hen hamnat i. För de som presenterade handledaren som bra, upplevdes praktiken som positiv. För de elever där praktiken inte fungerat, presenterades handledaren som bristfällig och praktiken som hämmande. För vissa hade detta resulterat i avbrutna praktikuppdrag där ungdomarna fick vara drivande för att ersätta den bortvalda praktikplatsen.

Angående personlig utveckling i ämnena framkom det att om läraren upplevdes som bra, då var ämnet och lektionerna också bra och närvaron samt prestationen blev därefter. Frida förklarade det med att en av lärarna var lyhörd för hennes svårigheter och anpassade undervisningen efter det. Detta gjorde att hon trivdes och ville prestera i det ämnet medan en annan lärare i ett annat ämne inte ville förstå henne alls vilket resulterade i att hon skolkade från de lektionerna och med det riskerade icke godkända betyg. De elever som haft hög frånvaro under grundskoletiden reflekterade över att just frånvaron blivit lägre på yrkesintroduktionsprogrammet. Detta på grund av att de trivdes bättre i skolan för att de fick vara sig själva och hade uppmuntrande och mer förstående lärare samt att de själva tog studier på större allvar för att de blivit mer motiverade. Freya förklarade det såhär:

Det är för att vi är äldre nu […] jag går till skolan för att gå på lektioner nu, jag måste ju klara matten (Freya).

5.4 Tankar om framtiden

5.4.1 Nästa steg

Ungdomarna hade som mål att lämna yrkesintroduktion till sommaren med sikte på ett nationellt program. Flora som är 20 i år och har passerat åldern för att ansöka om en gymnasieplats var inställd på Komvux-studier där hon ville läsa in barn- och fritidskurserna. Hon hade varit i kontakt med studie- och yrkesvägledare som hjälpt henne söka kurserna och kände sig nöjd med att ha det som nästa steg, men hade hon kunnat gå kvar på yrkesintroduktion hade hon gjort detta.

Det fanns en viss osäkerhet gällande om ungdomarna skulle få godkänt i de ämnen de behövde för att kunna byta gymnasieprogram efter sommaren, vilket betyder att de eventuellt behöver läsa yrkesintroduktion ett år till. Dock hade de som mål och hoppades på att nästa steg skulle bli till ett nationellt gymnasieprogram eller

program-29

inriktat individuellt val (PRO). Freya och Frida hade börjat tvivla på sitt val av inriktning och hade i första hand valt att söka till ett yrkesprogram med annan inriktning.

Fanny var inne på sin sjätte termin på yrkesintroduktion och hade till sommaren läst tre år på programmet, vilket är det maximala antalet år man erbjuds yrkesintroduktion. Hon var ännu inte behörig till PRO eller nationellt program och visste själv inte riktigt vad hon skulle göra nästa termin om hon inte skulle bli behörig. Fanny hade inte heller varit i kontakt med någon i skolan för att diskutera vad hon har för alternativ efter yrkesintroduktion.

Natalie, Bob och Fatima hade alla kommit så långt med sina grundskoleämnen att de var säkra på att bli behöriga till ett nationellt program. Natalie hade sökt sig till en annan skola för att gå in i det nationella naturbruksprogrammet. De andra eleverna ville, om de kom in, fortsätta läsa motsvarande yrkesprogram på samma skola som de nu läser yrkesintroduktion.

5.4.2 Efter gymnasiet

Eleverna som läste vård- och omsorgsinriktningen avsåg att läsa vidare efter gymnasiet. Vincent ville först få lite arbetslivserfarenhet men senare utbilda sig till sjuksköterska för att få arbete inom akutvården. Vendela berättade att hon inte ämnade ha något uppehåll från sina studier då hon var rädd att tappa studiemotivationen om hon lade ner böckerna alltför länge. Båda berättade att de var medvetna om att de kanske skulle behöva läsa in vissa ämnen på Komvux efter gymnasiet. Detta då de eventuellt inte kommer ha tid till att läsa in de kärnämnen från gymnasiet som de nu läste på grundnivå samt de behörighetskurser som de kan behöva för vidarestudier på högskola.

Även Fatima och Natalie hade planer på att studera vidare efter studenten, Fatima för att utbilda sig till förskolelärare och Natalie för att utbilda sig till djurvårdsinspektör. Båda var osäkra på om de ville försöka sig på att söka eftergymnasiala utbildningar direkt eller om de skulle söka arbete efter studenten. Resterande elever ville efter gymnasiet ut i arbetslivet. Flora, Freya och Felicia såg dock vidarestudier som något de kanske skulle kunna tänka sig i framtiden.

Bob ville efter gymnasiet få arbete på något av de större byggföretagen i Göteborgs-området och hade därför valt att fokusera tiden på yrkesintroduktion till att bli behörig till det nationella bygg- och anläggningsprogrammet. Detta eftersom han beskrev det

30

som att det efter yrkesintroduktion går att få arbete, men endast på små företag, eftersom de stora byggföretagen kräver gymnasieexamen för anställning. Även Filippa var säker på att arbete var hennes primära mål:

Mitt mål är ju att få examen, att jag ska kunna gå ut med betyg, gå ut som stolt barnskötare. Man vill ju kunna jobba, ha ett jobb. Det är det första man tänker på (Filippa).

5.5 Sammanfattning

Anledningen till varför eleverna hamnat på yrkesintroduktion var att de hade ofull-ständiga betyg ifrån grundskolan, vilket enligt eleverna berodde på lärare, andra elever, personligt engagemang och förutsättningar. Detta resulterade i få valalternativ i över-gången till gymnasiet, där yrkesintroduktion var det alternativ där de kunde inrikta sig på sitt redan funna yrkesintresse. De fick information om programmet utifrån studie- och yrkesvägledares beskrivningar och baserat på dessa beskrivningar byggde ung-domarna upp sina förväntningar. Inriktningarna varierade sedan i upplägg, något som påverkade hur ungdomarna upplevde att deras förväntningar införlivades. Trots detta var elevernas upplevelse av yrkesintroduktion positiv och eleverna menade att utbild-ningen och skolpersonal bidragit till deras personliga utveckling inom vald inriktning samt till deras strävan att gå över till nationellt program och därefter gå vidare ut i arbete eller studier.

31

6 Analys

I detta kapitel analyseras resultatet utifrån de teoretiska begreppen habitus,

handlings-horisont, fält, aktörer, kapital, brytpunkt, rutin och self-efficacy. Analysen tematiseras i

tre teman utifrån ställda frågeställningar gällande varför ungdomarna valt yrkes-introduktion och vad de förväntade sig, deras upplevelse av programmet samt deras framtidstankar efter programmet.

6.1 Ett val utifrån en begränsad handlingshorisont

Ungdomarna i studien har alla gått igenom en brytpunkt i och med utgången ur grund-skolan och avslutad skolplikt. I detta fall är det en brytpunkt som sker naturligt, alltså en strukturell brytpunkt (Hodkinson & Sparkes 1997, 39), där ungdomarna ställts inför valet att söka eller inte söka till gymnasiet.

På grund av avsaknaden av fullständiga grundskolebetyg har just de här ungdomarna haft få valalternativ. Deras handlingshorisont, vilken är det spann av alternativ man ser möjliga vid en valsituation (1997, 34-35), har på grund av detta begränsats. Den bärande anledningen till varför är just obehörigheten, men orsakerna som angivits till obehörig-heten varierar. I dessa fall är det lärare som påverkat, behörighetsnivån som satt stopp samt elevernas egna inställningar, svårigheter samt vad de mött innan som resulterat i obehörigheten. Därmed är det kapitalstarka aktörer, utbildningsfältets spelregler samt elevernas habitus som verkat tillsammans och begränsat handlingshorisonten vilket påverkat valalternativen och bidragit till elevernas pragmatiskt rationella val: alltså ett val utifrån begränsade möjligheter och intresse (1997, 33).

En del ungdomar hade insikt i att det var de själva och deras personliga drag som påverkat de betyg de hade, och vidare deras valmöjligheter. Vincent uppgav exempelvis att det fanns andra saker i hans omgivning som han prioriterade framför skolarbetet och Vendela var fullt medveten om sina svårigheter på grund av dyslexi. För Fatima och Flora var det avsaknaden av kunskaper i svenska språket som hämmat deras skol-mässiga prestation. Fanny och Freya kunde koppla sina betyg till hög frånvaro, men orsaken till frånvaron angavs bero på andra elevers bemötande av och beteende mot

32

dem. Flertalet lade ansvaret för de icke godkända betygen på lärare som inte hade varit tydliga nog, som hade slarvat eller som hade negligerat deras behov.

Angivna påverkansfaktorer för ungdomarna kan kopplas till habitus, alltså vad man som person har med för erfarenheter som styr vad man tycker och tänker (Bourdieu & Passeron 2008, 19). När det gällde Fatima och Flora var det en kombination av habitus, deras ursprung med ett annat modersmål, samt fältet de befann sig på, det svenska utbildningsfältet, som gjorde att de hade ett svagt kulturellt kapital vilket påverkade deras möjligheter. För Fanny och Freya blev det en kombination av habitus, hur de valde att ställa sig till det som påverkat dem utifrån hur de hanterat det innan, alltså mobbingsituationen, och aktörer, alltså mobbarna, som påverkat hur de agerat, här skolkningsbeteendet. De ungdomarna som tyckt att lärarna varit det främsta hindret ansåg sig ha fått sina betyg påverkade av en viktig aktör på utbildningsfältet, alltså en person med framstående kulturellt kapital på den arena de tillfälligt uppehållit sig på (Hodkinson 2008, 4-5, 7), utan att själva kunna ha gjort något åt det.

Ungdomarna valde yrkesintroduktion som medel för att nå behörighet till motsvarande nationellt program. Att de valde den inriktning de gjorde angav de var på grund av intresse och vad de trodde sig vara bra på och att nära anhöriga stöttade deras egengjorda val. Bob menade också att det för honom var viktigt att få ett jobb efter studierna och att han hade föräldrar och bekanta som var aktiva inom olika nischer i branschen som bekräftade honom i hans val. Just de här ungdomarna har i alla fall utom ett valt könsstereotypa inriktningar. Endast Vincent, som hade en bekant som arbetade inom vården och som han menar inspirerade honom i hans val, urskiljer sig. Alla ungdomar, utom just Vincent, hade heller inga föräldrar med högskoleutbildning, något som annars kanske hade kunnat påverka dem att välja en annan typ av introduktionsprogram. I det här fallet påvisas att värderingar och inneboende, men inte uttryckta, tankar om kön och klass upprepas och bekräftar teorin om att habitus påverkar elevens val, medvetet eller omedvetet. I valet av specifikt yrkesintroduktion bland IM-programmen spelade studie- och yrkesvägledaren en viktig roll och var med sitt kulturella kapital en aktör i en maktposition utifrån vilken ungdomarna tolkat information som sanningar vilket bidragit till en förväntad bild.

33

6.2 Ett mellanland mellan grundskolan och gymnasiet

Vid en brytpunkt kliver individen ur ett sammanhang och in i en ny kontext, i det här fallet från grundskolan och in i introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. Hur man tar sig an och iklär sig den nya roll man valt eller hamnat i är högst personligt, och det finns faktorer som påverkar. En del beror på de förväntningar man har och hur de upp-fylls. En del beror på habitus. Andra saker som spelar in är personer och omständigheter man kommer i kontakt med. Den nya situation och identitetsutveckling som följer i det karriärval man gjort, hur man anammar, upplever och förhåller sig till detta, är det som i Careershipteorin kallas rutin (Hodkinson & Sparkes 1997, 40).

Vilken rutin som ungdomarna på yrkesprogrammen gick in i berodde till stor del på införlivandet av förväntningar och den bekräftelse de erhöll av aktiva aktörer, så som lärare och handledare. Vidare berodde det också på hur de själva upplevde yrkes-inriktningen de valt, om den passade deras intressen och ambitioner eller inte.

En bekräftande rutin inträder då individens val och tilltänkta identitet blir som önskad och tillfredsställelse i situationen upplevs. I detta kan aktörer med sina kapital utgöra en maktposition på det fält individen befinner sig och bidra till denna upplevelse. För ungdomarna i studien är det främst Fatima, Flora, Vendela och Vincent som påvisat att deras val just mynnat ut i en bekräftande rutin. De ansåg att de hade fått vad de förväntade sig gällande kurser, både grundskole- och gymnasiekurser, samt utformning av programmet och hade därför inte mött några tveksamheter eller besvikelser i över-gången som påverkat deras upplevelse negativt. Samtidigt var de nöjda med sina val av respektive inriktningar, något de uttryckte hade stärkts vid praktikinslagen. I detta framhöll de en upplevd bekräftelse från sina praktikhandledare på praktikplatserna som gett dem mer ansvar och friare händer. Genom att ha gett dem mer ansvar med betydande arbetsuppgifter så har ungdomarna fått större möjlighet att testa på sin yrkesidentitet. För ungdomarna har dessa handledare, som här blir aktörer med kulturellt kapital på utbildningsfältet, med sina handlingar och ord bekräftat deras valda identitet och bidragit till utvecklingen av en bekräftande rutin och deras ambition att fortsätta vald yrkesutbildning.

I motsats till detta definieras en motsägande rutin där individen inte alls trivs med sin nya identitet. Hit hör Frida och Freya då de inte upplevde att de riktigt fått vad de förväntade sig, i och med att ingen av dem var medvetna om att detta skulle bli ett extra studieår. Detta tillsammans med ett svalnande intresse för inriktningen gjorde att de

34

började tveka gällande sina val. I denna rutin har individen två sätt att angripa sin situation, antingen väljer man att bryta upp eller att härda ut. Frida och Freya uttryckte missnöje med sin identitet och ville göra ett nyval, men insåg att de var tvungna att stå ut för tillfället då huvudmålet var att bli behörig. Därför var de för tillfället kvar i situationen, men hade som tanke att byta inriktning så fort tillfälle gavs och därmed göra ett försök att bryta den motsägande rutin de befann sig i.

En störande rutin befinner man sig i när situationen inte är tillfredsställande, men man förhåller sig passiv och gör inget åt det. Fanny var den som gått längst på ut-bildningen med sina tre år. Hon var tillfreds med sin tid på utut-bildningen, men något frustrerad över att inte ha kommit längre och att den egentligen inte gett henne något, hon blir ingenting efter den. För henne var det inte en identitet hon trivdes med, men hon hade heller inte gjort några större ansträngningar för förändring under tiden.

Natalie, Bob, Filippa och Felicia kände att de valt rätt inriktning, men ville ifrån yrkesintroduktionsprogrammet så snabbt det bara gick. De var inte helt tillfreds med programmet från start då de hade andra förväntningar, men hade kommit att acceptera det för vad det var och kunde uppskatta det som en hjälp på vägen. Just dessa ungdomar kan tillskrivas dubbla identiteter. Den första identiteten, och den identitet de efter-strävade, var det yrkesinriktningsval de gjort, vilket blev en bekräftande rutin då det var något de trivdes med, där de blivit bekräftade av handledare och som de ämnade fortsätta med. Den andra var identiteten som elev på yrkesintroduktion, en roll som de inte riktigt kände sig bekväma i, men som de varit tvungna att axla och acceptera, i alla fall tillfälligt, för att nå behörighet och tänkta yrkesprogram och som identifieras som en motsägande rutin då det var något de ämnade lämna vid möjlighet.

6.3 En stärkande tid men med olika utsikter

En persons upplevda självförmåga, self-efficacy, är den tilltro som en individ har till sin egen förmåga att lyckats med något denna åtagit sig. Den uppleva självförmågan stärks när en individ lyckas med något och försvagas av misslyckanden. Vidare är det den upplevda självförmågan som avgör om individen tror på sig själv i den grad att denne anstränger sig för att lyckas (Lent, Brown & Hackett 1994, 83).

Ungdomarna på yrkesintroduktion hade med sig en försvagad self-efficacy från grundskolan, där de misslyckats med skolämnena och behövt ta en omväg vidare till