Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Februari 2011
Hälsa och samhälle
AKUPUNKTUR
PATIENTERS UPPLEVELSER AV ALTERNATIV
BEHANDLING MED AKUPUNKTUR
-EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE
MONIKA ERIKSSON
ELISABETH LARSSON
AKUPUNKTUR
PATIENTERS UPPLEVELSER AV ALTERNATIV
BEHANDLING MED AKUPUNKTUR
-EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE
MONIKA ERIKSSON
ELISABETH LARSSON
Eriksson, M & Larsson, E. Akupunktur. Patienters upplevelser av alternativ behandling med akupunktur - en kvalitativ intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011.
Användandet av alternativa behandlingsmetoder, däribland akupunktur, ökar i många länder. Enligt WHO ska varje medlemsland verka för en ökad integration mellan skolmedicin och komplementär- och alternativmedicin. Enligt
Socialstyrelsen bör sjuksköterskor söka information och implementera ny kunskap i den skolmedicinska sjukvården. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att ha valt och erhållit alternativ behandling med akupunktur för sina besvär. Ansatsen är en kvalitativ intervjustudie med narrativ metod där manifest
innehållsanalys användes för analysen. Resultatet utmynnade i sju kategorier; 1)”otillräcklig vård och behandling” där informanterna uppgav att akupunkturen hjälpt mot besvär där sjukvården inte räckt till, 2) ”patientcentrerad holistisk syn” där informanterna upplevde sig satta i centrum först när de valt alternativ
behandling med akupunktur, 3) ”önskan om integrerad vård” där samtliga informanter uttryckte önskan av integrering av akupunktur enligt traditionell kinesisk medicin i den skolmedicinska sjukvården, 4) ”känsla av trygghet” där informanterna uttryckte större trygghet i akupunktur utförd enligt traditionell kinesisk medicin med en utbildning och kunskap som ansågs djupare jämfört med akupunkturen inom sjukvården som kändes ytlig, 5) ”känsla av ökat
välbefinnande” där samtliga informanter upplevde ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande efter att ha erhållit akupunktur enligt traditionell kinesisk medicin, 6) ”ekonomisk fråga” där alternativ behandlingsmetod med akupunktur ansågs dyr och 7) ” attityder” där informanterna upplevde blandade attityder angående val av behandling. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att det kan finnas ett behov av ökad integration mellan skolmedicin och komplementär- och
alternativmedicin med fokus på akupunktur som ett komplement för att öka den enskilda individens valfrihet av behandlingsmetod. Fortsatt forskning om effekten av akupunktur enligt traditionell kinesisk medicin för olika besvär behövs för tyngre evidens inom ämnesområdet och erkännande inom skolmedicinen.
ACUPUNCTURE
PATIENT EXPERIENCES OF ALTERNATIVE
TREATMENT WITH ACUPUNCTURE
-A QUALITATIVE INTERVIEW STUDY
MONIKA ERIKSSON
ELISABETH LARSSON
Eriksson, M & Larsson, E. Acupuncture. Patient experiences of alternative treatment with acupuncture - a qualitative interview study. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Program, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.
Use of alternative treatment, including acupuncture, has increased in many countries. According to WHO, each member country should work for an increased integration of complementary- and alternative medicine into school medicine. According to The National Board of Health and Welfare nurses should seek information and implement new knowledge within school medicine. The aim was to explore why people choose alternative treatment such as acupuncture and their experiences of it. The approach was an interview with narrative method and manifest content analysis was used for the analysis. The result generated into seven categories; 1) ”insufficient care and treatment” where the informants stated that acupuncture had helped them with their troubles when school medicine was insufficient, 2) “patient-centered holistic approach” where the informants experienced the feeling of being put in the centre first when they chose an alternative treatment with acupuncture, 3) “desire for integrated care” where all informants expressed a wish for integration of acupuncture according to
Traditional Chinese Medicine within school medicine, 4) “sense of security” where the informants expressed a larger sense of security for acupuncture in accordance with Traditional Chinese Medicine due to the education and knowledge that was regarded as more profound than the acupuncture within school medicine which felt more superficial, 5) “feeling of increased wellbeing” where all informants experienced an increased sense of wellbeing, both physical and mental, after having received acupuncture in accordance with Traditional Chinese Medicine, 6) “financial matters” where alternative treatment of acupuncture was considered expensive, 7) “attitudes” where informants
experienced mixed attitudes regarding their choice of treatment. In conclusion, the result shows that there may be a need for an increased integration between school medicine and the complementary- and alternative medicine, focusing on
acupuncture, as a complement to increase individual freedom in choosing treatment. Continuous research regarding the effect of acupuncture according to Traditional Chinese Medicine for different troubles is needed for a greater evidence within in the subject area and recognition in school medicine.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4
BAKGRUND 4
Grunderna i akupunktur 4
Det holistiska synsättet 5
Akupunkturens historik 5
Föreskrifter och motioner 6
Attityder 6 Forskning 7 Vetenskapliga artiklar 7 SYFTE 8 METOD 8 Urval av informanter 9 Genomförande 9 Dataanalys 9 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 10 RESULTAT 11
Otillräcklig vård och behandling 11
Patientcentrerad holistisk syn 11
Önskan om integrerad vård 12
Känsla av trygghet 13
Upplevelse av ökat välbefinnande 13
Ekonomisk fråga 14 Attityder 14 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 17 SLUTSATS 19 REFERENSER 20 BILAGEFÖRTECKNING 22
INLEDNING
Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver i sin strategi för åren 2002–2005 att varje medlemsland ska verka för en ökad integration mellan skolmedicin och komplementär- och alternativmedicin. Hälso- och sjukvård skall även främja, återupprätta och underhålla hälsa (WHO, 2002).
Komplementära och alternativa behandlingsmetoder saknar idag officiellt erkännande (Falkenberg & Hök, 2004). Trots detta är alternativa förebyggande och behandlande åtgärder, vid sidan av de metoder som accepterats inom den konventionella hälso- och sjukvården, efterfrågade av många människor (a a). Enligt en undersökning utförd av Stockholms läns landsting använde sig på 1980-talet minst 22 % av befolkningen i länet av alternativa behandlingsmetoder (Stockholms läns landsting, 2004). År 2000 gjordes åter igen en studie i länet där 49 % av 1001 tillfrågade personer uppgav att de använt sig av alternativa
behandlingsmetoder. Av dessa hade 26 % vänt sig till akupunktör (a a). I många länder har användningen av alternativa behandlingsmetoder ökat. Traditionell kinesisk medicin (TKM), är en av de vanligaste metoderna
(Schönström, 2004). I USA, Australien och Frankrike behandlas 40 till 50 procent av befolkningen med denna metod och i Kanada 70 procent (a a). I USA
uppskattas att mer än 1 000 000 personer per år erhåller behandling med akupunktur (National Institutes Of Health, 1997).
Oavsett patientens val av behandling är det i egenskap av sjuksköterska viktigt att bemöta denne med respekt för deras självbestämmanderätt och integritet (Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763). Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att ha valt och erhållit alternativ behandling med akupunktur.
BAKGRUND
I bakgrunden diskuteras grunderna i akupunktur, det holistiska synsättet, akupunkturens historik, föreskrifter och motioner, attityder, tidigare forskning samt sjuksköterskans roll.
Grunderna i akupunktur
Akupunktur är en behandling som ingår i TKM (Carlsson, 2010). TKM har sitt ursprung i den taoistiska världsuppfattningen som menar på att universum, tao, består av två motpoler, två energifält som är varandras motsats. Dessa två energifält, yin och yang, representerar de krafter som finns i allting. Inom TKM finns även begreppet Qi som spelar stor roll vid akupunktur. Qi kan ses som en livskraft som flyter genom kroppen i banor, meridianer och binder samman alla kroppsliga funktioner och organ med huden. I TKM anses det att sjukdomar uppkommer på grund av en obalans mellan de tre komponenterna. Genom att använda sig av akupunktur kan en eventuell obalans återställas och därmed hindra uppkomsten av eventuella besvär eller lindra uppkomna symtom. Akupunktur utfört enligt TKM ser till människans helhetstillstånd, något som skiljer sig mot den naturvetenskapliga medicinen där det skiljs mellan det somatiska och det psykologiska (a a).
Det holistiska synsättet
Ordet holism kommer från grekiskans holos som betyder ”hel” och ”odelad” (Lübcke, 1997). Holism kan ses som ett begrepp som representerar helheten (Schönström, 2004). Varje del av människan betraktas som en del av samma helhet, inga gränser dras mellan kroppen, psyket och själen. Inom den kinesiska medicinen binds alla delar samman i ett energisystem. Vid sjukdom kommer detta system i obalans. För att kroppen ska läkas måste helheten behandlas. Detta kan liknas vid att behandla roten och inte bara grenen som är en grundsyn inom TKM. Roten är orsaken till ursprungsproblemet och grenen är följdproblem och symtom. Roten är svårare att se än grenarna. Symtomen är tydligare än grundorsaken. Det är viktigt inom TKM att inte bara lindra symptom utan att se vad som ligger bakom dem och utläsa mönster som leder fram till obalanser. Lyckas
behandlingen återställa obalansen resulterar detta i att besväret inte återupprepas (a a).
Akupunkturens historik
Akupunktur enligt TKM, är en gammal tradition vars förklaringsbakgrund inte är vetenskapligt beprövad (Carlsson, 2010). Trots detta finns det historisk
information där det framkommer att behandling med akupunktur med
utgångspunkt i energifält och obalanser i kroppen haft stor framgång med positiva resultat vid behandling av diverse besvär som bland annat smärta i varierande grad och lokalisation, diarré och astma (a a).
Akupunktur har funnits som behandling i Kina sedan 2100 f. Kr (a a). Arkeologer har funnit akupunkturnålar i sten som sägs vara den första använda typen av nålar inom akupunktur. Även skrifter från åren 300-200 f. Kr om akupunktur har påträffats där läkares syn på medicin och farmakologi beskrivs. Redan då fanns det en kunskap om att det skedde ett utbyte av syre och blod i lungorna och att övre delen av mag- tarm kanalen tog upp maten och omvandlade den medan den nedre delen tog hand om utsöndringen. Inom TKM förlades en del fysiologiska begrepp till inre organ som inte var kända i den västerländska medicinen förrän under de senaste decennierna. Psykosomatik användes inte som begrepp men alla beskrivningar av fysiska och psykiska sjukdomar visar tydligt på att dessa
samband var väl kända (a a).
Under 500-talet började akupunkturen spridas till Japan, Korea och Indien men kännedom om akupunktur kom till Europa först på 1500-talet (a a). Det var inte förrän på 1800-talet som akupunktur togs i kliniskt bruk i Europa, med störst spridning främst i Frankrike (a a). I slutet på 1960-talet, under Kulturrevolutionen i Kina, stoppades all vetenskaplig information därifrån (Andersson, 1984). Det var inte förrän i mitten på 1970-talet som landet åter igen öppnades för utbyte av vetenskaplig information (a a). Sedan dess har intresset för akupunktur, ökat bland människor i västvärlden då de via media fått se effekterna av behandling med akupunktur (Carlsson, 2010). Det ökade massintresset ledde till att forskning kring akupunktur initierades för att bevisa dess effekter. Trots att akupunkturen enligt TKM har en djup historia och beskrivna effekter räknas den ännu idag som icke vetenskapligt beprövad och är därför inte accepterad inom den
skolmedicinska sjukvården (a a).
Akupunktur med grund inom TKM har över 100 olika behandlingsområden (WHO, 2002). Alla personer och besvär behandlas individuellt beroende på vad patienten har för sjukdomstecken (Svenska Akupunkturförbundet, 2010-09-28).
Föreskrifter och motioner
Akupunktur enligt TKM som behandlingsmetod har anammats men även förenklats kraftigt av skolmedicinen i Sverige (Motion till riksdagen, 2006/07:So413). Begreppet akupunktur används dock till stora delar inom skolmedicinen i Sverige vilket kan missleda patienter, då den skolmedicinska akupunkturen har en helt annan behandlingsinnebörd än TKM (a a). År 1984 godkände Socialstyrelsen somatisk sensorisk afferent (inåtledande) stimulering, den svenska skolmedicinens alternativ till TKM, som behandling mot smärta i svensk landstingsvård (Socialstyrelsens föreskrifter, 1984:33). Detta godkännande byggde på evidensstudier (Motion till riksdagen, 2006/07:So413). Akupunktur enligt TKM uteslöts helt (Svenska Akupunkturförbundet, 2010-09-28). Sensorisk stimulering utförs med mindre mängd behandlingstekniker än vid akupunktur enligt TKM (a a). För att utföra denna terapi krävs i dag en kortare utbildning på några dagar upp till två veckor (Carlsson, 2010). I jämförelse är ett medlemskap i Svenska Akupunkturförbundet sammanbundet med ett krav på en treårig
akupunkturutbildning inom TKM samt en skolmedicinsk basutbildning (Svenska Akupunkturförbundet, 2010-09-28).
År 1993 kom en ny förordning (Socialstyrelsens föreskrifter, 1993:18) där alla restriktioner gällande akupunkturbehandling togs bort. Det blev nu tillåtet att använda akupunktur vid alla tillstånd där det fanns vetenskap och beprövad erfarenhet för en positiv effekt (Socialstyrelsens föreskrifter, 1993:18). I många västländer används och rekommenderas dock akupunktur enligt TKM som vårdform av läkare vid fler områden än bara vid smärta (Svenska
Akupunkturförbundet, 2010-09-28). I Australien har det inrättats ett försäkringssystem där patienten kan välja mellan skolmedicinsk och
komplementär- och alternativ medicinsk hälsovård (Schönström, 2004). I Kina är vården kombinerad av både TKM och västerländsk medicin. Många läkare har utbildning i båda medicinska system och kombinerar dem (a a). Utförd av
välutbildad akupunktör med flerårig utbildning är behandlingen synnerligen säker. Inget kemiskt ämne tillförs kroppen vid akupunktur (Svenska
Akupunkturförbundet, 2010-09-28).
Attityder
Avsaknaden av ett officiellt erkännande av TKM kan i kontakt med sjukvården visa sig som ett upplevt motstånd då patienten vill samtala om sin alternativa behandlingsmetod (Hydén & Kullberg, 2004). I en undersökning utförd av Hydén och Kullberg framkommer att läkaren visat en attityd som fått patienten att känna sig som mindre vetande då denne valt att lägga sin tid och sina pengar på en alternativ behandlingsmetod. Detta trots att patienten upplever en förbättring av sina besvär. I en intervju berättar en informant om hur denne drar sig för att tala med sjukvården om sitt förundransvärda bättrande då de inom skolmedicinen ändå inte tror på alternativa behandlingsmetoder och det anses då ingen idé att ens berätta om det. Enligt Hydén och Kullberg kan ett sådant scenario, där patienter som regelbundet använder sig av alternativa behandlingsmetoder och ej kan diskutera detta med sina vårdgivare inom skolmedicinen, leda till problem. Om patienterna upplever sig stå mellan två medicinska system utan någon kontakt med varandra leder det till att skolmedicinen går miste om viktig information vad beträffar patientens behandling (Hydén & Kullberg, 2004).
Även media påverkar mottagarnas kunskaper, attityder och beteenden (Finer, 2004). I en enkätundersökning från 1994 gjord på 110 svenska
medicinjournalister granskas deras inställningar till alternativa
behandlingsmetoder (Finer et al, 1997). Tre av fyra instämde i påståendet att alternativa behandlingsmetoder var ”en ovetenskaplig verksamhet som lurar folk på pengar”. Samtidigt instämde fyra av fem i påståendet att ”alternativa
behandlingsmetoder är ett värdefullt komplement till skolmedicinen”. Hälften ansåg att alternativa behandlingsmetoder är förbisedda i Sverige och endast en av fem ansåg att alternativa behandlingsmetoder fick tillräckligt med utrymme i media (a a).
Forskning
Avsaknad av forskning och utvärdering inom området har medfört att alternativa behandlingsmetoder i diskussionen ofta har kommit att ställas mot skolmedicinens väldokumenterade verksamhet (Andersson m fl, 1984). När granskning av TKMs effekter sker får de traditionella filosofiska tankarna ge vika för observerade effekter som kan sättas in i ett biologiskt sammanhang (a a). Det är svårt att vetenskapligt bevisa effekterna av TKM då de studier som kan göras inom området måste ha samma kriterier för vilka patienter som får ingå i
studiepopulationen och de måste genomföra precis samma intervention (Carlsson, 2010). De måste även använda precis samma utvärderingsmått och de måste ha precis samma typ av intervention i kontrollgrupper. Dessa kriterier kan vara svåra att uppfylla då personer och besvär, enligt TKM, behandlas individuellt och därmed försvåras evidensbasering (a a). Mängden forskning inom detta område är på grund av detta begränsat och därmed saknar alternativa behandlingsmetoder ett officiellt erkännande (Falkenberg & Hök, 2004).
Att arbeta som sjuksköterska innebär att kritiskt reflektera över befintliga rutiner och metoder samt att inspirera till dialog om införande av ny kunskap
(Socialstyrelsen, 2005). Trots att den alternativa behandlingsmetoden inte är vetenskapligt bevisad ska sjuksköterskan ha förmåga att visa öppenhet och respekt för patientens val. Genom detta kan sjuksköterskan i större utsträckning tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl fysiska, psykiska, sociala, kulturella som andliga och därmed utvecklas i sin yrkesroll (a a).
Vetenskapliga artiklar
I en kvalitativ intervjustudie av Richardson (2004) undersöktes patienters
förväntningar på komplementära – och alternativa behandlingsmetoder. Resultatet visade att vad patienterna förväntade sig av de komplementära- och alternativa behandlingsmetoderna var: symtomlindring, ett holistiskt synsätt på behandling, en önskan om förbättrad livskvalitet, att erhålla information av vårdarna, färre biverkningar än vid skolmedicinsk behandling, egenvårdsråd samt en önskan om en allmänvård som innefattar ovan nämnda förväntningar. Av patienternas kommentarer i denna studie framkom att skolmedicinen misslyckats med att lindra deras besvär. Detta är ett viktigt fynd då det visar på skolmedicinens bristande förmåga att tillgodose patienters hälsobehov (a a).
I Paterson och Brittens (2008) kvalitativa intervjustudie framkom det att
anledningen till att vissa patienter sökte sig till akupunktur som behandlingsmetod var ett behov av att bli behandlade med ett holistiskt synsätt (Paterson & Britten, 2008). Att bli behandlad som helhet jämställdes i denna studie med erhållen behandling av akupunktur enligt TKM (a a). Detta resultat stärks av tidigare resultat från en studie av Hughes et al (2007) som undersökte akupunktörers uppfattningar av att behandla patienter med reumatoid artrit. Akupunktörerna som
var delaktiga i studien var dels verksamma inom TKM och dels inom skolmedicinen (Hughes et al, 2007). Det framkom att de skolmedicinska akupunktörerna med ett västerländskt perspektiv, behandlade reumatoid artrit specifikt till skillnad från TKM där akupunktören ansåg sig behandla individen med diagnosen reumatoid artrit (a a).
Griffiths och Taylors (2005) genomförde en kvalitativ intervjustudie, med fenomenologisk ansats, med syfte att beskriva upplevelserna av behandling med akupunktur. Genom detta ville de finna ett övergripande språk för att utveckla kunskap om akupunktur och dess effekter, för sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. De ansåg att mycket har skrivits om olika typer av
komplementära- och alternativa behandlingsmetoder och dess effekter men att det fanns få patientberättelser av upplevelser kring dessa behandlingar. Resultat som framkom i studien var att människor sökte sig till akupunkturen genom hörsägen med blandade känslor som fascination och skepticism. Efter behandling upplevdes känslorna istället som en känsla av styrka och avslappning. Andra resultat som framkom var de upplevelser som själva behandlingen ingav, som en känsla av energiflöde och elektricitet men även en utebliven upplevelse eller enbart en stingande känsla (a a).
SYFTE
Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att ha valt och erhållit alternativ behandling med akupunktur för sina besvär.
METOD
Ansatsen är en kvalitativ intervjustudie med narrativ metod (Kvale, 1997) där manifest innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) användes. Manifest innehållsanalys beskriver vad texten säger, innehållet i den och beskriver de uppenbara delarna av texten (Graneheim & Lundman, 2004). En kvalitativ intervjustudie valdes då den ansågs vara den mest fördelaktiga metoden för att kunna svara på studiens syfte som var att undersöka patienters upplevelser av att ha valt och erhållit alternativ behandling med akupunktur.
I enlighet med Kvale (1997) utfördes intervjuerna med stöd av en intervjuguide utformad för föreliggande studie där teman och möjliga frågor för att uppnå resultat relaterat till studiens syfte visas (bilaga 1). Följande kriterier för studien eftersträvades:
Inklusionskriterier:
- Personer över 18 år - Besvär mer än ett år
- Ha varit i kontakt med sjukvården för sitt besvär - Behandlas endast med akupunktur för sitt besvär Exklusionskriterier:
- Personer under 18 år
- Personer som söker för rökavvänjning
Urval av informanter
Informanter som uppfyllde studiens inklusionskriterier valdes genom konsekutivt urval under fem veckors period (kalendervecka 48 – 52) bland patienter som besökte privatpraktik inom TKM. Tillstånd för genomförandet av studien erhölls från privatpraktik via tillståndsblankett (bilaga 2).
Informerat skriftligt samtycke införskaffades före varje intervju (bilaga 3). De informanter som intervjuades valde att vända sig till akupunkturen av flera olika anledningar som sömnbesvär, klimakteriebesvär, urinvägsinfektioner, luftvägsbesvär, psykiska besvär samt smärtor av olika slag och i olika delar av kroppen.
Genomförande
En utvald ”gatekeeper” med privatpraktik inom TKM i Malmö hjälpte till med identifiering och rekrytering av informanter för intervjuerna. Ytterligare en
informant rekryterades via bekantskapskretsar i Stockholm. Individuella intervjuer genomfördes med informanter som själva valt alternativ behandlingsmetod med akupunktur för sina besvär istället för den skolmedicinska sjukvården. Varje intervju inleddes med den inledande frågan:
Vill du berätta för mig hur du upplevt valet av alternativ behandling med akupunktur för dina besvär?
Alla intervjuer spelades in med hjälp av dator och transkriberades därefter ordagrant. Intervjuerna tog mellan 8 – 46 minuter i anspråk. Informanten fick själv bestämma tid och plats för intervjun. Ingen annan förutom intervjuaren själv närvarade under intervjuerna. En författare hade huvudansvaret för intervjuerna.
Dataanalys
Manifest innehållsanalys inspirerad av Burnards (1991) 14 steg modifierades till åtta steg och användes vid föreliggande studie.
Steg 1
Det insamlade materialet från intervjuerna delades upp mellan författarna och avlyssnades minst två gånger. Intervjuerna transkriberades därefter ordagrant i sin helhet.
Steg 2
Författarna läste sedan igenom varandras transkriberade material med en okritisk blick, så kallad naiv läsning av materialet ägde rum.
Steg 3
Minnesanteckningar, så kallade memos från meningsbärande enheter som framhävde egenskapen av texten fördes i marginalen av sidan. Med detta förfarande underlättades grovsortering av materialet inför kommande kategoriseringar.
Steg 4
Det transkriberade materialet färglades i olika färger beroende på innehåll och sorterades i grupper efter färg under respektive memo.
Steg 5
Memos utmynnade i kategorier där egenskaperna av texten karakteriserade dessa. Avstämning och diskussion om innehållet i kategorierna diskuterades.
Steg 6
Kategorierna bearbetades ytterligare genom att snarlika kategorier inkorporerades i varandra för att få fram de slutgiltiga kategorierna.
Steg 7
Ytterligare bearbetning av texten utfördes genom att skriva en koherent text som beskrev innehållet i kategorierna.
Steg 8
För att styrka trovärdigheten i textflödet valdes beskrivande citat ut ur det transkriberade materialet.
De steg som uteslöts från Burnards (1991) innehållsanalys var steg 9-10, 12 och 14. Dessa valdes bort då de ej ansågs relevanta för föreliggande studie dels på grund av tidsramen samt att de ansågs överflödiga.
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Innan studien påbörjades inhämtades ett etisk godkännande från
Etikprövningsnämnden vid Hälsa- och samhälle, Malmö Högskola(Dnr HS 53-07/184). Informanterna erhöll både muntlig och skriftlig information om studiens syfte och upplägg (bilaga 4). Autonomiprincipen d v s frivilligheten att deltaga i studien poängterades.Informanterna informerades om att de när som helst kunde avbryta deltagandet utan motivering. Samtliga informanter ombads underteckna skriftligt samtycke (bilaga 3). Informanterna upplystes om att intervjuerna spelades in via dator och att allt material skulle behandlas strikt konfidentiellt samt att efter avslutad studie skulle allt material avidentifieras.
Enligt beneficiprincipen (Polit & Beck, 2006) kommer förhoppningsvis
kunskapen som denna studie ger endast kunna göra gott för informanterna (a a) och framtida patienter som väljer akupunktur som alternativ behandlingsmetod till den skolmedicinska sjukvården. Deltagarna kan genom att medverka i denna studie få göra sin röst hörd i den stora diskussion som nu är så framträdande både inom skolmedicinen och inom alternativmedicinen. Att vara med och skapa morgondagens hälso- och sjukvård är något som inte bara bör bedrivas av hälso- och sjukvårdspersonal men även av patienten som individ då detta gagnar båda parter.
RESULTAT
Avkastningen av transkriptionen från intervjuerna blev totalt 37 sidor utskrivna på dator med teckenstorlek 12 och 1,5 radavstånd av löpande text.
Sex individuella intervjuer genomfördes. Undersökningsgruppen bestod av tre män och tre kvinnor i varierande åldrar över 30 år. Deras erfarenhet av
akupunktur sträckte sig mellan 2 – 30 år.
Resultatet utmynnade i sju kategorier: otillräcklig vård och behandling, patientcentrerad holistisk syn, önskan om integrerad vård, känsla av trygghet, känsla av ökat välbefinnande, ekonomisk fråga och attityder.
Fingerade namn användes vid citaten.
Otillräcklig vård och behandling
Samtliga informanter uppgav tidigare erfarenhet av den skolmedicinska
sjukvården för de besvär som de har eller har haft, men alla valde att söka sig till den alternativa behandlingsmetoden då de inte känt att de fått sina behov
tillgodosedda inom den skolmedicinska sjukvården.
”Det kändes som att dels hade de inte tid för mig. Det var lite löpande-band-principen. Det var mer att man kom in och så fick man en rutinundersökning och så fick man sitt recept utskrivet och så gick man hem och så knaprade man piller. Och så var det bra med det.” (Laban)
När läkemedlen inte längre hjälpte eller att undersökningarna inte visade på något, redogjorde läkarna att de inte kunde göra något mer och därmed fortsatte
informanterna att ha kontinuerliga besvär.
”Alltså dem sa helt och hållet, ”vi vet att du hostar men vi har absolut ingen aning om varför du gör det och vi har gjort alla undersökningar. Du är helt frisk. Du har jättebra lungor, du har starka lungor /.../” (Hannes)
I och med detta fick informanterna själva söka sig vidare för att få hjälp på annat håll. Akupunkturen som behandlingsmetod var något som några informanter fick reda på genom hörsägen. Vänner och bekantas positiva upplevelser ledde till nya tankar om behandlingsmetoder. Att behandlas med en alternativ
behandlingsmetod som akupunktur beskrevs av en informant som att det fanns en annan typ av vilja att bli frisk som skiljer sig från att ta emot behandling i form av tabletter och recept inom skolmedicinen. Informanten menade på att valet av att söka sig vidare till en annan vårdform var ett sätt att själv bli aktiv i läkandet.
”Gick på ganska höga doser smärtstillande en Tramadol och två Panodil fyra gånger dagligen. Vilket bara tog bort kanske tio procent av smärtan och efter ett tag så tog det ingenting. Och då bestämde jag mig för att prova det här i stället.” (Laban)
Patientcentrerad holistisk syn
Flera informanter pratade om helhetsperspektivet och ett helt annat sätt att se på människan inom den alternativa medicinen. Dessa informanter uttryckte alla en
vilja till att bli satta i centrum, en vilja att bli sedda och även betraktad som en helhet där både kropp och psyke hör ihop genom en djup kunskap om hur allt i kroppen hänger samman. Detta var något som de inte kände att de fått från den skolmedicinska sjukvården.
”Så det är väl mycket just det här naturligheten i det hela. Plus kombinerat här naturligtvis med den empati som man möter. Som jag har ju sprungit i den traditionella sjukvården i många år så känns det som mer automatik än empati. Och även om de läkare och sjuksköterskor man mött har gjort sitt bästa så har de vart så överbelastade med arbete så de har inte orkat själv.” (Laban) Därför vände de sig till alternativ behandling som akupunktur. Informanterna uttryckte att akupunktur enligt TKM inte bara behandlar symtomen utan även orsakerna bakom dem.
”Jag kan känna att det är nåt pyttelitet på gång men träffar jag honom en gång i veckan så är det avlägsnat däremellan och det är igen det här holistiska sättet att se på saker och ting. Att visst, vi, vi behandlar de stora djupgående underliggande problemen men, men också hela människan och hela
kroppshälsan.” (Ronja)
Några informanter berättade om att de fått en annan syn på sig själva, sin kropp och på läkande när de använt sig av akupunktur inom TKM. Naturligheten i akupunkturen var ett av skälen till val av behandlingsmetod. En kunskap förvärvades om vad de själva kunde göra för att bli en aktiv del i läkandet. Till skillnad från att använda mediciner under en längre tid, som enligt en informant leder till att toxiner byggs upp i kroppen och förstör de inre organen, kunde de använda sig av akupunktur som inte ansågs belasta de inre organen på samma sätt samt individuellt anpassade råd som att gå ut på promenad varje dag för att få frisk luft eller att ändra matvanor och kaffekonsumtion.
”Allting handlar ju om hur du mår som människa och ju bättre du mår som människa, ju bättre läker din kropp, så är det.” (Laban)
Önskan om en integrerad vård
Informanterna visste och pratade om att akupunktur enligt TKM inte var tillåten inom den skolmedicinska sjukvården idag. Samtliga uttryckte ett behov av att det borde byggas broar mellan skolmedicinsk sjukvård och alternativa
behandlingsmetoder som akupunktur enligt TKM. De menade på att intresset för akupunktur från sjuksköterskans sida var något positivt och angeläget då en större kännedom om TKMs alternativa behandlingsmetoder var grunden till ett
eventuellt samarbete mellan båda vårdformer, vilket var något som eftersträvades. Informanterna menade på att den ena behandlingen inte skulle utelämna den andra.
”Det borde absolut vara ett alternativ till alla. Man kan göra det både och kanske? Man behöver kanske inte snöa in på bara akupunktur eller bara den medicin som vi använder oss av man kanske kan använda fler?” (Ossian) På detta sätt skulle vården kunna bli mer anpassad till patienten och dennes behov. En ökad känslighet och biverkningar som resultat av några av de provade
informanterna sökte sig till akupunkturen. En informant beskrev hur hon inte kunde sluta kräkas efter en medicin hon fått av sin doktor och tog i intervjun upp att frånvaron av biverkningar inom akupunkturen var ett skäl till varför hon valde just denna behandlingsmetod.
”Jag tar skolmedicinsk behandling också om jag måste så här men jag provar i första hand med akupunktur /.../ sen inser jag ju själv att jag ibland behöver antibiotika t ex, jag tål inte penicillin, jag tål inte alla antibiotika heller men /.../ Så man får liksom inte förkasta, eller liksom bara tänka att det alltid är alternativmedicin som gäller.” (Alva)
Känsla av trygghet
Akupunkturen inom sjukvården sågs med en viss skepticism, då utbildningen där ansågs alldeles för kort. Några informanter hade provat på akupunktur inom sjukgymnastiken. Att enbart behandla lokalt och sätta nålar där smärtan befann sig jämfördes med att ta mediciner som enbart gav symtomlindring. Begränsat med tid vid varje besök och på förhand bestämt antal gånger för rehabilitering
upplevdes som ett tillkortakommande. Informanterna uttryckte ett stort förtroende för de akupunktörer de gått och fått akupunktur hos. En proffsig och exakt
diagnos ställd av akupunktören ledde till en trygghetskänsla hos patienten. Detta trots att akupunktören inte alltid kunde behandla de besvär som patienten hade.
”Och när någon då sätter sig och kan förklara vad det är man gör och vart man har ont utan egentligen titta på en, så proffsigt, så blir man helt trygg /.../ Då blev jag på något sätt jävligt, jävligt trygg i det, att han kunde det som han utgav sig för att kunna.” (Ossian)
Trots informanternas vetskap om att det fortfarande idag inte är en vetenskapligt bevisad behandlingsmetod bottnade trygghetskänslan delvis i den långa
utbildningen och den stora erfarenheten som akupunktören hade. ”Han har ju jobbat 30-35 år. Jag tror att han har en väldigt gedigen utbildning. Sex år på heltid. Inga helgkurser alltså, utan på heltid. För han säger också att man måste veta vad man gör i akupunkturen.” (Alva)
Det som även vägde in vid val av behandling var en uppfattning om den kinesiska medicinen som en mycket gammal lära, jämförd med skolmedicinen.
”/.../ akupunktur och örtmedicin har man ju hållit på med i 5000 år i Kina. Och vi gjorde ju sådant här förr. Alla de här kloka gummorna och kloka gubbarna som man brände på bål, det var ju de som kände till vilka läkande örter som fanns i naturen.” (Laban)
Upplevelse av ökat välbefinnande
Ett växande intresse för den egna hälsan kombinerat med nyfikenhet och öppenhet för ett österländskt tankesätt med yoga och meditation var också faktorer som avgjorde val av vårdform. Samtliga informanter upplevde att akupunkturen hjälpte dem till ett ökat välbefinnande genom att få tillbaka kroppsfunktioner som varit nedsatta under en längre tid och som har hindrat det vardagliga livet.
”Och sen så blev jag bra i foten. På tre sessions så kunde jag skejta helt obehindrat. Och det har jag inte kunnat göra på fem år /.../ Jag kan inte gå på foten en vecka och så kommer jag tillbaka en vecka senare och skejtar som att ingenting har hänt.” (Ossian)
Inte bara en fysisk förbättring beskrevs utan även en känsla av ökat välbefinnande på ett psykiskt plan. En något obeskrivbar känsla och upplevelse av kraft var något informanterna talade om. En kraft som gjorde att de orkade fortsätta med det de tog sig för, något som inte alltid varit självklart för dem. En av
informanterna beskrev det som ett lugn som sprider sig i kroppen.
”Man känner att man får en, vad ska man säga, eh, en viss sorts energi, livsglädje, alltså en extra push där att göra grejerna, man får ökad koncentration. Så det, och det har jag inte upplevt med nånting annat.” (Hannes)
Ekonomisk fråga
Flera ansåg att det var dyrt att gå till en akupunktör inom TKM och det blev därmed en ekonomisk fråga för många. Några informanter uttryckte att akupunkturen inte är subventionerat och ingen ekonomisk ersättning utbetalas från Försäkringskassan och därför väljs detta alternativ ofta bort, oavsett inkomst.
”Men sen tror jag att folk i allmänhet inte är riktigt beredda att betala, för det är dyrt /.../ Jag vågar inte räkna på hur mycket pengar jag har lagt ner. /.../ Jag tror att jag lade ut omkring 20 000 på akupunkturen, när jag hade whiplashen. Så att det är mycket pengar, men ändå tycker jag att det är värt det.” (Alva)
”/.../ det hade inte hänt om jag hade gått regelbundet, men det gjorde jag inte då på ett par månader...igen då för att det här inte är subventionerat i, i Försäkringskassan och sånt där, så man har inte råd om man dessutom är sjukskriven och så.” (Ronja)
Attityder
Attityderna som informanterna mött av sitt val av behandlingsmetod var blandade. En uppfattning om att akupunkturen är mer accepterad idag upplevdes av de informanter som var lite äldre och gått hos akupunktör i perioder under en längre tid. Nuförtiden blev de mer positivt bemötta och möttes ej av samma skepticism när de använde begreppet, då akupunktur är mer omtalat och till viss del integrerat i den skolmedicinska sjukvården. Ett bredare perspektiv på saker och ting var något som upplevdes även om det har vuxit fram långsamt.
”Jag tror att det har framförallt, de senaste tio åren, tror jag det har öppnats upp för alternativa behandlingsmetoder på ett annat sätt än det har vart tidigare. Jag vet när jag började få akupunktur, när skadan var ny, det är nästan 20 år sedan. Då tittade folk lite under lugg på det här och tyckte, mumbo jumbo, skumt.” (Laban)
”/.../ där jag använde alltså akupunkturen, då är inom västerländsk medicin dokumenterad god effekt på den åkomman jag använde det emot så att säga. Mm, och då, så det fanns ju redan positiva attityder liksom inom sjukvården till akupunktur inom det området.” (Ester)
De attityder de mött i den skolmedicinska sjukvården har oftast varit neutrala, men stundtals upplevdes attityderna som en skeptisk inställning till akupunkturen.
”Jag har ju själv vatt sen alltså på, eh, vårdcentral och berättat att jag, eh, jag har alltså fått akupunktur och vissa av dem har tyckt det har varit intressant och vissa har, jaja, ok då /.../ Fast dem själva inte kunde ge mig svaret i flera år. Så fick jag själv komma och säga till dem ”ja men, jag har liksom, gick akupunktur och fick så jättebra resultat.” Så verka dem ändå vara alltså skeptiska.” (Hannes)
DISKUSSION
Diskussionen delas in i en metod- och resultatdiskussion. I metoddiskussionen beskrivs den metoden som använts i studien och dess för- och nackdelar. Därefter diskuteras resultatet som framkommit i studien.
Metoddiskussion
Enligt Kvale (1997) är intervjuer bland den vanligaste formen för att inhämta människors berättelser. Under intervjuerna kommer människors egna värderingar naturligt fram genom det sätt berättelsen framställs på. Detta utgör basen för förståelsen och författaren skapar sig på så sätt ett sammanhang (a a). På grund av tidsramen, ”gatekeeperns” successiva rekryterande av informanter under studiens gång samt att en av de rekryterade informanterna bodde på annan ort ansågs individuella intervjuer vara ett lämpligt alternativ. Då ”gatekeepern” även var den som utförde akupunkturen fanns en risk för objektivitet i rekryteringen.
I ansökan till Etikprövningsnämnden vid Malmö högskola ansöktes om möjlighet att intervjua tio informanter. Antalet informanter reducerades till en siffra av sex allt eftersom tiden gick och det var svårt att rekrytera informanter under den begränsade tidsram uppsatsskrivandet hade. I ansökan beskrevs även att båda författarna skulle ansvara för att genomföra intervjuerna. De sex intervjuerna genomfördes dock enbart av en av författarna som fick huvudansvaret för detta. Anledningen till detta var dels på grund av att informanterna befann sig på samma ort som författaren, en strävan efter ett öppet klimat kring intervjusituationen samt att kvalitén på intervjuerna ansågs förbättras kraftigt om en författare ansvarade och under tiden lärde sig hur intervjuer genomförs på bästa sätt. Enligt Trost (2005) kan intervjuer som spelas in leda till att tonfall, gester och mimik faller bort och inte uppfattas när intervjuerna transkriberas (a a). Detta hade kanske kunnat undvikas om den andra författaren närvarat vid intervjuerna och intagit en observerande roll för att senare vid transkribering kunna se till att de nyanser som framstod under intervjuns gång inte gick förlorade. På så sätt kunde
tillförlitligheten ha stärkts ytterligare. Även en videokamera skulle kunna ha använts i detta syfte. Trost menar även på att en inspelning av intervjun kan göra den intervjuade hämmad och stel i sina svar (a a). Med detta som utgångspunkt togs beslutet om en huvudansvarig för intervjuerna. Om författarna sökt att öka tillförlitligheten genom att inkludera en observatör under intervjuerna skulle det kanske finnas en risk att informanten upplevt sig vara i underläge och därmed blivit ännu mer hämmad och stel i sina svar. Avsaknad av en observatör hade kunnat anses som en svaghet i studien.
Vid inledningen och planeringen av studien uppskattades intervjuerna till att ta en timme i anspråk. De faktiska intervjuerna sträckte sig dock mellan 8 – 46 minuter. Den kortaste intervjun kunde bero på att detta var den första intervjun som gjordes och förmågan samt erfarenheten av att ställa sonderande frågor hade ännu inte etablerats. I och med längden på intervjun fanns en risk att viktig information gick förlorad och därmed även en risk att studiens resultat vinklades. Dock upplevdes detta ej vara fallet då den information som kom fram i den korta intervjun var snarlik de längre intervjuernas information. Intervjuarens brist på erfarenhet av att intervjua speglades således i den första intervjun. Allt eftersom intervjuaren intervjuade flera informanter behärskades denna teknik bättre och intervjuaren kände sig bekvämare med den nya rollen.
Vid enstaka tillfällen var det svårt att höra vad som sades i de bandade intervjuerna. Detta berodde främst på röstläget hos informanten samt en förvrängning av ljudkvalitén på enstaka ställen i det bandade materialet. Trots detta kunde kontentan hos meningarna som uttalades fångas.
Enligt Trost (2005) är det viktigt att begrunda vilken påverkan val av plats har för intervjun och vilken roll den spelar för resultatet (a a). Informanterna fick själva bestämma tid och plats för intervjuerna. En del av intervjuerna utfördes i
informanternas hem och andra hos intervjuaren. En av intervjuerna gjordes på ett café. När det kommer till intervjun som skedde på offentlig plats valde
informanten själv lokalen och verkade till synes mycket avslappnad i situationen. Härmed ansågs det icke som en svaghet för studien.
Efter att intervjuerna avslutats påbörjades transkriberingen av dessa. På grund av bristande tidsplanering fördröjdes vissa transkriberingar vilket kan anses ha påverkat minnet av intervjutillfället och därmed vinklat transkriberingens innehåll på fel sätt. Med tanke på att det enbart använts en huvudansvarig för intervjuerna ansågs fördröjningen inte spela in på resultatet av transkriberingarna, då de
transkriberingar som sköttes utav den andre författaren torde vara mer bristfälliga, något som ej upplevs vara fallet. Då intervjuerna avslutats och transkriberats ordagrant hade det varit lämpligt att ge ett utkast av intervjun till respektive informant som då skulle haft möjlighet att bekräfta eller motsäga och ta tillbaka sina uttalanden. I och med detta fanns även risken att det som informanten delgav spontant vid intervjutillfället skulle förloras. Detta gjordes ej till följd av den begränsade tidsramen föreliggande studie hade. Enligt Kvale (1997) är detta en etisk fråga och något som bör begrundas av de studieansvariga (a a).
Texten analyserades enligt manifest innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991). Som oerfarna forskare ansågs Burnards innehållsanalys enklast att förstå då den är strukturerad och enkel att jobba med för nybörjare. Även den begränsade
tidsramen för studien krävde tydlig struktur från början av analysen. Den
begränsade tidsramen innebar även att Burnards 14 steg kondenserades och drogs ihop till åtta steg.
Att använda sig av citat är enligt Trost (2005) en smakfråga. Resultaten av en studie skall kunna redovisas utan citat men om de är av betydelse på något sätt stärker de studiens trovärdighet och kan komma att bli nödvändiga (a a). I
föreliggande studie valdes det att redovisa beskrivande citat för den koherenta text varje kategori bestod av för att styrka föreliggande resultatredovisning. Genom detta kan vissa informanter ha blivit överrepresenterade i mängden citat.
Anledningen till detta var att deras citat, trots snarlikhet med de andras, förklarade kategorin bättre och därmed torde stärka studiens trovärdighet i större grad. Namnen på informanterna fingerades för att ge ett mer levande uttryck till uppsatsen. Det hade även varit möjligt att numrera informanterna.
Resultatdiskussion
Informanternas upplevelser av att ha valt och erhållit alternativ behandling med akupunktur för sina besvär samt resultaten av denna, var genomgående positiva. Samtliga informanter var positivt inställda till att berätta om sina upplevelser. Resultatet från intervjuerna som var relativt lätt att fånga visade på att akupunktur enligt TKM ingav trygghet genom en djup kunskap som akupunktören visade sig ha och en patientcentrerad holistisk syn. Informanterna valde att söka sig till akupunkturen då de kände att den behandling som gavs inom den skolmedicinska sjukvården var ytlig eller ej tillgodosedde deras behov. Detta trots den höga kostnaden som akupunkturen innebar. Attityderna som informanterna mötte genom sitt val av alternativ behandling upplevdes som blandade. En integrering mellan den skolmedicinska sjukvårdens akupunktur och akupunktur enligt TKM var något som eftersträvades.
I likhet med Richardsons (2004) resultat där det framkom att den skolmedicinska sjukvården brister i sin förmåga att tillgodose patienters hälsobehov uppgav samtliga informanter i föreliggande studie samma resultat (a a). Detta ledde till ett sökande efter en annan form av behandling. Omgivningens positiva upplevelser av akupunktur ledde till nya tankar om alternativa behandlingsmetoder. Att söka sig till en annan vårdform, uttrycktes som ett sätt för informanterna att själva bli aktiva i sitt eget läkande. I enlighet med Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763) är sjuksköterskornas uppgift i allra högsta grad att stödja och respektera patienterna i deras val av behandling (a a). Med dagens upplysta patienter torde
sjuksköterskans inställning i mötet med patienten vara egenmakt eller
”empowerment” för att styrka patienten i dennes förhållningssätt till sin egen behandling.
I likhet med Schönströms (2004) beskrivna förhållningssätt inom TKM där varje del av människan ses som en del av samma helhet utan gränser mellan kropp, psyke och själ (a a) uttryckte flera informanter upplevelsen av ett
helhetsperspektiv och ett annat sätt att se på människan inom den alternativa medicinen jämfört med inom den skolmedicinska sjukvården. En stark önskan om att bli satt i centrum samt att bli sedd och betraktad som en helhet genomsyrade intervjuerna. Detta var något som de inte kände att de fått från den skolmedicinska sjukvården och stöds av Carlssons (2010) beskrivning om helhetssynen inom TKM som ett fenomen som skiljer sig från den naturvetenskapliga medicinen där det somatiska och psykologiska skiljs åt (Carlsson, 2010). I föreliggande studie upplevde informanterna ett ökat välbefinnande, inte bara fysiskt men även
psykiskt. Även Paterson och Britten (2008) visade att vissa patienter söker sig till akupunktur som behandlingsmetod för att bli behandlade enligt ett holistiskt synsätt (a a). I föreliggande studie var den holistiska synen en av anledningarna till att informanterna vände sig till en alternativ behandling som akupunktur. Informanterna uttryckte att akupunktur enligt TKM inte bara behandlade deras symtom utan även orsakerna bakom dem som är helt i linje med hur Schönström (2004) beskriver att roten eller orsaken till hälsoproblemet bör behandlas och inte endast symptomen (a a). Några informanter berättar om att de fått en annan syn på
sig själva, sin kropp och på läkande när de använt sig av akupunktur inom TKM. Naturligheten i akupunkturen var ett av skälen till val av behandlingsmetod. Ett sökande efter större kunskap och konstant kritisk reflektion över befintliga rutiner är något som idag är en rekommendation för sjuksköterskan från
Socialstyrelsen (2005). Detta kan anses som en god anledning till att vilja öppna upp sitt tankesätt för behandlingsmetoder som idag anses alternativa. Den holistiska synen på människan och patientcentrerad vård är centralt i
sjuksköterskans arbete. Därmed torde ett öppnare förhållningssätt till alternativa behandlingsmetoder gagna den skolmedicinska sjukvården genom att få en större förståelse för patienten och på så sätt öka tilliten mellan patient och vårdgivare. Akupunktörens helhetsperspektiv, professionalism och tid för patienten gjorde att informanterna fick ett stort förtroende för de akupunktörer de gått och fått
behandling hos. Akupunktörernas professionalism som grundar sig i en lång utbildning och stor erfarenhet gav även upphov till en känsla av trygghet bland informanterna. Denna känsla infann sig ej av den skolmedicinska sjukvårdens akupunktur som av vissa informanter sågs med skepticism. Till skillnad från utbildningen inom TKM som grundar sig på den kinesiska medicinens långa historia krävs det inom den skolmedicinska akupunkturen enbart en kortare utbildning (Carlsson, 2010). Vetskapen om detta var något som vägde in vid informanterna val av behandling.
Samtliga informanter uttryckte att det fanns ett behov av en integrering av
akupunktur enligt TKM i den skolmedicinska sjukvården, något som redan finns i vissa delar av världen. I Kina kombineras vården av både TKM och västerländsk medicin och många läkare utbildar sig inom båda områden (Schönström, 2004). I många västländer används och rekommenderas akupunktur enligt TKM som vårdform av läkare inom olika områden (Svenska Akupunkturförbundet, 2010-09-28).
Några informanter uttryckte att akupunktur enligt TKM inte är subventionerat och ingen ekonomisk ersättning utbetalas från Försäkringskassan, mycket beroende på den officiella avsaknaden av erkännande. I motsats till det Svenska
försäkringssystemet har det i Australien inrättats ett försäkringssystem där
patienten själv kan välja mellan att erhålla skolmedicinsk eller komplementär- och alternativ medicinsk hälsovård (Schönström, 2004). Med ett erkännande av
behandlingsmetoden skulle kostnaden kunna minskas och leda till att fler
människor får möjlighet att använda sig av akupunktur enligt TKM för sina besvär och kanske därmed finna den hjälp de behöver.
Avsaknaden av ett officiellt erkännande kan visa sig som ett upplevt motstånd från den skolmedicinska sjukvården då patienten vill samtala om sin alternativa behandlingsmetod, trots en upplevd förbättring av sina besvär (Hydén & Kullberg, 2004). Attityderna som informanterna mötte från sjukvården genom sitt val av alternativ behandlingsmetod var blandade. De informanter som var äldre upplevde inte längre att samma bredd av skepticism infann sig vid tal om akupunktur. Det faktum att akupunktur nuförtiden är mer omtalat och till viss del integrerat i den skolmedicinska sjukvården kan vara det som påverkar de delvis ändrade
attityderna från sjukvården. I en undersökning utförd av Hydén och Kullberg (2004) framkom det att läkaren visat en attityd som fått patienten att känna sig som mindre vetande på grund av sitt val för en alternativ behandlingsmetod (a a).
Genom att sjukvården ökar sin förståelse om akupunktur enligt TKM kan detta bidra till ett öppnare klimat där patienten öppnar upp sig, utan risk för att bli kritiserad i sitt val av behandlingar. På detta sätt minskar risken för att information angående patientens hälsa och välmående går förlorad.
SLUTSATS
Resultatet visade att samtliga informanter valt att söka sig till akupunkturen då de ej fått sina behov tillgodosedda inom den skolmedicinska vården. Samtliga informanter uttryckte även ett behov av en integrering av alternativa behandlingsmetoder, som akupunktur enligt TKM, i den skolmedicinska sjukvården. Informanterna kände sig trygga i att få behandling med akupunktur enligt TKM då akupunktören visade sig ha djup kunskap och en patientcentrerad holistisk syn. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att det kan finnas behov av ökad integration mellan skolmedicin och komplementär- och alternativmedicin med fokus på akupunktur som ett komplement för att öka den enskilda individens valfrihet av behandlingsmetod. I och med att föreliggande studie endast
undersöker sex individers berättelser är det dock inte möjligt att generalisera resultatet. Studien kan dock utgöra ett underlag för en större enkätstudie. Fortsatt forskning om effekten av akupunktur enligt TKM för olika besvär behövs för tyngre evidens inom ämnesområdet och erkännande inom skolmedicinen.
REFERENSER
Andersson, S A m fl (1984) Akupunktur. Från tro till vetenskap. Malmö: Liber Förlag.
Burnard, P (1991) A method of analyzing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-6.
Carlsson, C (2010) Grundläggande akupunktur. Lund: Studentlitteratur AB. Falkenberg, T & Hök, J (2004) Komplementärmedicin och internationell
hälsosystemsutveckling. I: Eklöf, M (Red) Perspektiv på komplementär medicin. Lund: Studentlitteratur, s 49-62.
Finer, D (2004) Journalistik och journalister om komplementär- och
alternativmedicin. I: Eklöf, M (Red) Perspektiv på komplementär medicin. Lund: Studentlitteratur, s 194.
Finer, D et al (1997) Ally, advocate analyst, agenda-setter? Positions and perceptions of Swedish medical journalists. Patient Education and Counseling, 30, 71-81.
Forskningsmetodik – Kvantitativa (statistiska) och kvalitativa ansatser, Borås > http://www.infovoice.se/fou/bok/10000061.htm< 2010-10-07.
Graneheim, U H & Lundman B (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Griffiths, V & Taylor, B (2005) Informing nurses of the lived experience of acupuncture treatment: a phenomenological account. Complementary Therapies in Clinical Practice, 11, 111-120.
Hughes, J G et al (2007) Exploring acupuncturists perceptions of treating patients with rheumatoid arthritis. Complementary Therapies in Medicine, 15, 101-108.
Hydén, L-C & Kullberg, A (2004) Vägar, val och överväganden. I: Eklöf, M (Red) Perspektiv på komplementär medicin. Lund: Studentlitteratur, s 117-132.
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763
Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Lübcke, P (1997) Filosofilexikonet. Stockholm: Bokförlaget Forum AB.
Motion till riksdagen, 2006/07:So413
Paterson, C & Britten, N (2008) The patients experience of holistic care: insights from acupuncture research. Chronic illness, 4, 264-277.
Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of Nursing research: methods, appraisal and utilization. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Richardson, S (2004) What patients expect from complementary therapy: A qualitative study. American Journal of Public Health, 94, 1049-1053. Schönström, S (2004) Kinesisk medicin. Traditionell läkekonst I modern tid.
Italien: Natur och kultur.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. (Artikelnr 2005-105-1).
Socialstyrelsens föreskrifter, 1984:33 Socialstyrelsens föreskrifter, 1993:18
Stockholms läns landsting (2004) Helhetssyn genom samverkan. Komplementär- och alternativmedicinens roll i hälso- och sjukvården 2004 - 2005.
Svenska Akupunkturförbundet – Traditionell Kinesisk Medicin, Johanneshov > http://www.akupunkturforbundet.se< 2010-09-28.
Trost, J (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB. WHO (2002) Traditional Medicine Strategy 2002-2005. (Artikelnr
BILAGEFÖRTECKNING
Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Samtyckesblankett Bilaga 3: Informationsbrev Bilaga 4: Tillstånd
Bilaga 1
Intervjuguide med teman och möjliga frågor för att uppnå resultat relaterat till studiens syfte. Den inledande frågan är: Vill du berätta för mig hur du upplevt valet av alternativ behandling med akupunktur för dina besvär?
Tema Intervjufrågor
Upplevelse av behandlingen Kan du berätta för mig hur du upplevt den alternativa behandlingen med
akupunktur för dina besvär?
Resultat av behandlingen Hur har du upplevt resultaten av din behandling?
Upplever du att du blivit hjälpt med dina besvär av akupunkturen?
Val av behandlingen Hur fick du kännedom om akupunktur som behandlingsmetod för dina besvär?
Varför har du valt akupunktur som behandlingsmetod?
Attityder Vilka attityder har du upplevt från omgivningen av att ha valt akupunktur som
behandlingsmetod?
Har du upplevt några speciella attityder från sjukvården?
Tillstånd
(skrivs under av verksamhetschef/motsvarande) Bilaga 2
Projektets titel: (ifylles av student)
Akupunktur – en kvalitativ intervjustudie om patienters upplevelser av att ha valt och erhållit alternativ behandling med akupunktur
Datum: (ifylles av student)
30/9 - 2010
Studieansvarig/a: (ifylles av student)
Monika Eriksson Elisabeth Larsson
Din E-post som student vid Malmö högskola: ej din privata e-post (ifylles av student)
hss08158@student.mah.se hss07050@student.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000
Utbildning: (ifylles av student)
Sjuksköterskeprogrammet
Nivå: (ifylles av student)
Grundutbildning
Härmed ger jag följande student/er vid Malmö högskola tillstånd att genomföra ovanstående undersökning i min verksamhet.
Namn: ……… ……… Verksamhetschef/motsvarande vid: ……….. ……… Datum: ……… Underskrift: ……… Namnförtydligande: ………
Samtycke
Bilaga 3
Projektets titel:
Akupunktur – en kvalitativ intervjustudie om patienters upplevelser av att ha valt och erhållit alternativ behandling med akupunktur Datum: 30/9 - 2010 Studieansvarig/a: Monika Eriksson Elisabeth Larsson hss08158@student.mah.se hss07050@student.mah.se Handledare: Hafrún Finnbogadóttir Universitetsadjunkt
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö,
Tfn 040-6657000
Utbildning:
Sjuksköterskeprogrammet
Nivå:
Grundutbildning
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig
information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag
när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ………..
Informationsbrev
Bilaga 4
Projektets titel:
Akupunktur – en kvalitativ intervjustudie om patienters upplevelser av att ha valt och erhållit alternativ behandling med akupunktur Datum: 30/9 - 2010 Studieansvarig/a: Monika Eriksson Elisabeth Larsson hss08158@student.mah.se hss07050@student.mah.se Handledare: Hafrún Finnbogadóttir Universitetsadjunkt
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Grundutbildning
Undertecknade är två sjuksköterskestudenter som vid Malmö Högskola skall skriva
kandidatuppsats om akupunktur där patienters upplevelser av att ha valt och erhållit alternativ behandling med akupunktur är i fokus. Det finns en klart ökande del av patienter som väljer att använda sig av komplementära-och alternativa behandlingsmetoder. Vi vill med denna studie undersöka varför patienter har valt att vända sig till en alternativ behandlingsmetod som akupunktur och vilka upplevelser de har av detta. Vi tror att vi som blivande sjuksköterskor, genom att ta reda på detta, kan utvecklas i vår nya yrkesroll och i större utsträckning tillgodose patientens individuella, basala och specifika omvårdnadsbehov. Oavsett patientens val av behandling är det i egenskap av sjuksköterska viktigt att bemöta denne med respekt för deras självbestämmanderätt och integritet. Genom att vi som framtida sjuksköterskor dessutom kritiskt bör reflektera över befintliga rutiner och metoder samt inspirera till dialog om införande av ny kunskap anser vi denna undersökning ytterst viktig för deltagarna som kan få sin röst hörd.
Vi söker personer som frivilligt vill deltaga i enskilda intervjuer med en av oss studieansvariga. Intervjun uppskattas till att ta ca 1 timme i anspråk. Intervjun kommer att spelas in med hjälp av dator. Du skall vara över 18 år, ha haft ditt besvär under ca 1 års tid. Du ska ha tidigare varit i kontakt med sjukvården för ditt besvär och för närvarande endast behandlas med akupunktur. Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för oss som är
undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet i form av en examensuppsats på Malmö Högskola kommer studiedeltagarnas namn ej komma fram så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer.
Vi vill understryka att deltagande i studien är helt frivilligt och att Du när som helst kan avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna studie!
Ytterligare upplysningar om studien kan lämnas av oss som genomför studien och vi kan nås på våra e-mailadresser eller telefonnummer.
• Monika Eriksson: hss08158@student.mah.se eller 073-630 06 27 • Elisabeth Larsson: hss07050@student.mah.se eller 073-629 40 91
