Att uppleva historia

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

10 poäng

Att uppleva historia

To experience history

Mentore Rogova

Linda Nilsson

Lärarexamen 140 poäng

Historievetenskap och lärande 2007-01-15

Examinator: Mikael Ottosson

Titel: Att uppleva historia

Engelsk titel: To experience history

Abstract

The aim of this paper is to examine the methods and thoughts that teachers in museums are inspired of. We also want to find out to what extent teachers are using the museums and the museum pedagogic in their teaching of history. The aim is also to investigate the purpose of visiting a museum in their teaching of history together with the children. We will do this by handing our questionaires to teachers but also by interviewing a museum pedagog and by visiting a museum. Through our investigation we have come to the conclusion that only a few teachers have attended the museums and used the museum pedagogic as a complement in their teaching of history the last year. Both teachers at school and teachers in the museums stress the value of experience and the authentic. This paper including the investigation is written by Linda Nilsson and Mentore Rogova.

Keywords: Museum, museum pedagogic, awareness of our history, experience, authentic.

Sammanfattning

Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder och tankar som museipedagoger arbetar utifrån. Vi kommer också att belysa i vilken utsträckning lärare i grundskolans tidigare år använder sig av museer och museipedagogik i sin historieundervisning. Syftet är också att ta reda på de huvudsakliga anledningarna till att lärare besöker museer i sin undervisning. Vår undersökning består av enkäter som delats ut till lärare, intervju med en museipedagog och ett besök på ett museum. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte är särskilt många lärare som det senaste året använt sig av museer eller museipedagogik som ett komplement till sin historieundervisning. Dock betonar både lärare och personal inom museet värdet av upplevelser och autenticitet. Denna uppsats inklusive undersökning är utarbetad av Linda Nilsson och Mentore Rogova.

Innehållsförteckning

Inledning... 6

Syfte och frågeställning... 7

Museerna och deras arbete ... 8

Historik... 9

Olika museer i Sverige ... 10

Vad är museipedagogik? ... 11

Statlig satsning på museipedagogik ... 12

Museipedagogik för grundskolans tidigare år på Malmöhus museum ... 14

Vad säger kursplanen? ... 15

Museipedagogerna ... 16

Museipedagogernas bakgrund... 18

Museipedagogik i klassrummet... 19

Metod ... 20

Enkäter – utformning, urval och genomförande ... 20

Intervju – intervjuform, urval och genomförande ... 23

Observation ... 24

Teorier ... 24

Historia utanför skolan ... 25

Upplevelsen... 26

Autenticitet ... 27

Hur ser det ut i verkligheten? ... 28

Enkätsvar... 29

Svar på öppna frågor ... 34

Analys av enkäterna ... 35

Museipedagogerna och deras bild på verksamheten ... 36

Intervju analys ... 38

Att uppleva med eleverna... 38

Observations analys... 39 Slutord ... 40 Referenslista ... 43 Bilagor... 45 Bilaga 1 ... 45 Teori tidsresor ... 45

Forskningsläge Lek som pedagogisk resurs... 46

Tidsresan ... 47

Bilaga 3 ... 52

Diagram……….31

Diagram 1: Andel lärare som det senaste året besökt ett museum... 29

Diagram 2: Lärare som använt sig av museipedagoger vid besök. ... 30

Diagram 3: Antal besök som lärare gjort det senaste året... 31

Diagram 4: antal gånger lärare använt sig av någon museipedagogisk verksamhet vid sitt besök... 31

Diagram 5: Lärares huvudsakliga syften med besök på museet. ... 32

Inledning

Historiekultur är de källor, artefakter, ritualer, sedvänjor och påstående med referenser till det förflutna som erbjuder påtagliga möjligheter att binda samman relationen mellan dåtid, nutid och framtid.1 En annan aspekt är de kommersiella syftena för bruk av historia, som också spelar en viktig roll för museernas historiebruk och där skolungdomar utgör en stor målgrupp.2

Museerna har en lång historia av pedagogisk verksamhet för barn och unga. Under flera decennier har skolor utnyttjat museipedagogerna både för ”upplevelsestunder” och som ett sätt att fördjupa och utveckla undervisningen. Museerna har inte endast som uppgift att nå ut till presumtiva användare inom skolans värld utan avsikten är också att nå ut till allmänheten och erbjuda andra aktiviteter utöver de som är avsedda för skolan. Den verksamhet som däremot vänder sig till andra målgrupper kommer emellertid inte behandlas i denna undersökning. I arbetet har vi valt att undersöka den aktiva verksamheten museerna bedriver för att öka elevers historiemedvetande och göra dem medvetna om den kulturhistoria som finns.

På museet erbjuds det idag olika aktiviteter för både barn och vuxna. Genom ett lekfullt sätt har museets dörrar öppnats för allmänheten och framförallt för skolelever. Lärare kan idag ta med elever och låta museipedagogerna ta över hela undervisningen inom ett kunskapsområde. Undervisningen blir mer fördjupad då museerna har de artefakter som behövs för att levandegöra och konkretisera olika kunskapsområden.

Vårt undersökningsområde har utgått från vårt intresse att undersöka ett område som vi anser har expanderat oerhört de senaste åren, dvs. museipedagogik och den praktiska verksamhet för barn och ungdomar som Malmöhus Museum erbjuder. Vår undersökning kommer att baseras på enkäter, intervjuer samt ett besök på Malmöhus museum. Museet som vi valt att använda oss av är det största museet i Malmö och har en välutvecklad pedagogisk verksamhet och tilltalade därför oss. Under de senaste decennierna så tycks museerna mer och mer erbjuda olika upplevelser för att få pedagoger och elever att utnyttja den pedagogiska verksamheten på museet. Vi anser att detta är bra då eleverna både får ta del av det kulturarv

1

Eliasson,Per, Föreläsning Historiebruk, Lärarutbildningen, Malmö, 2006-10-16 2

som finns samtidigt som de får uppleva det genuina som finns på museet. Eftersom vi idag lever i ett samhälle med människor från olika delar av världen är det även viktigt att tänka på vilken sorts kulturarv som förmedlas av museerna. Begreppet kulturarv kan vara mångtydigt, vad som är kulturarv för en elev är inte det för en annan, men trots att invandrarelever kanske inte känner till det svenska kulturarvet särskilt väl kan de enligt Monica Cassel ändå känna igen och härleda sina upplevelser till sitt ursprungsland.3

Museipedagogik handlar om att ge eleverna en upplevelse som i sin tur skall öka elevernas kunskaper. Alla de artefakter som ingår i ett besök på museet hjälper till att förstärka den upplevelse av autenticitet som äger rum. Däremot är det inget som säger att upplevelsen inte kan infinna sig i ett klassrum där pedagogen själv skapar förutsättningar för upplevelse. Vår tanke är också att belysa de olika möjligheterna till att arbeta med museipedagogiska metoder i den egna undervisningen. Genom att eleverna får uppleva äkta artefakter anser vi att eleverna på ett tydligare sätt kan se kopplingen mellan då, nu och sedan.

Syfte och frågeställning

Syftet med vårt arbete är att undersöka de metoder och tankar som museipedagoger arbetar utifrån. Vi kommer även att undersöka lärares tankar kring museipedagogik och i vilken utsträckning de använder sig av detta som komplement i sin historieundervisning. Eftersom vi valt att lägga tyngdpunkten av vår enkätundersökning bland lärare i Malmö föll det sig naturligt att även göra en fallstudie av Malmö museer eftersom lärarna troligtvis använder sig mest av detta museum.

Frågeställningar

- I hur stor utsträckning använder sig lärare i grundskolan av museipedagogik i Malmö? - Varför används museipedagogik som pedagogisk resurs av lärare?

- På vilket sätt kan dessa metoder berika vår historieundervisning i klassrummet?

3

Museerna och deras arbete

Museer ska bevara och levandegöra, de ska ge förtrogenhet med den egna och andra kulturella miljöer.4 Detta är en definition av museets uppdrag som vi finner i flera olika källor. Hermansson Adler ger en liknande beskrivning i sin bok ”Historieundervisningens byggstenar”. Han menar att ett museum ska samla, vårda och bevara fakta i form av föremål, bild och ord. Utöver detta ska museet levandegöra det insamlade materialet på ett pedagogiskt sätt, oftast sker detta i form av en utställning.5

En engelsk definition av vad ett museum är lyder:

”a building where objects of historical, artistic or scientific interests are exhibited and preserved”6

I den statliga utredningen, Minne och bildning, gjord av kulturdepartementet på uppdrag av regeringen 1994, slås det fast att ett museum är en institution som bevarar materiell vittnesbörd och dokumentation om det kulturella arvet och om människan och hennes miljö, historia och utveckling. Detta ska ske genom förvärv och bevarande men även genom forskning och dokumentation samt genom förmedling och undervisning. Detta skall leda till att förståelsen av det kulturella arvet främjas och att kunskaperna om samhällets framväxt och dess situation idag fördjupas.

Museerna har genom sin egen internationella museiorganisation ICOM:s formulerat en definition som påminner mycket om den vi nämnt ovan, men eftersom deras definition även inrymmer aspekter som inte ingår i den definition som vi redan har skrivit väljer vi att även nämna denna. ICOM menar att ett museum är en icke vinstgivande och permanent organisation som tjänar samhällets utveckling. Museet är öppet för allmänheten och förvärvar, konserverar, undersöker, förmedlar och visar i syfte att bibringa kunskap, bildning samt glädje. 7

4

Millbourn, Ingrid, Barn och museer, Lund 1982 s. 33 5

Hermansson Adler, 2004, s. 191 6

Kulturdepartementet, SOU 1994:51 Minne och bildning, Stockholm, 1994, s. 26 7

Museet är vårt kollektiva minne, som alla i ett demokratiskt samhälle har rätt till. När vi hämtar kunskap ur detta kollektiva minne har vi lättare att förstå vår egen tid och plats i tillvaron och hjälper oss på så sätt att bygga en trygg identitet.8

De flesta av oss har nog en alldeles egen uppfattning av vad ett museum är och kanske associerar vi till en eller flera byggnader med ett stort antal gamla föremål som vi kan se och ibland kanske även få känna på. Våra spontana associationer av vad ett museum är leder oss till byggnader i form av slott, för att ge några exempel; Malmöhus slott, Glimminge hus, Kalmar slott, Stockholms slott, de är samtliga exempel på museum som inryms i slott eller borgar. För visst är det väl ofta så att själva museibyggnaden i många fall är en sevärdhet och en upplevelse i sig.

Historik

Många av vårt lands museer föddes i folkskolans eller i läroverkens materielrum. Läroverken började på 1700-talet med en naturhistorisk undervisning och då behövdes åskådningsmaterial. Successivt utökades samlingarna med föremål från den aktuella trakten såsom till exempel mynt och olika redskap för historieundervisningen. Mycket av det material som skolorna samlade på sig donerades senare till och har bildat stommen för många lokala museer.9

1929 kom de första museilektorerna till vid museer i Stockholm. Tidigare hade speciellt visningar av museets utställningar och samlingar setts som en självklar del av intendenternas eller antikvariernas arbetsuppgifter. 1968 samlades museilärare från hela Sverige på en konferens. Denna resulterade i bildandet av FUISM –föreningen för undervisning och information i svenska museer.10

Det finns olika former av museer, de har olika huvudmän och finansieras på olika sätt. De museiformer som vi har kommit fram till att det finns i Sverige är statliga museer, länsmuseer, kommunala museer samt övriga museer. Här nedan redovisas de olika formerna kortfattat. 8 Hermansson Adler , 2004, s. 191 9 Millbourn, 1982, s. 32 10

Olika museer i Sverige

Det finns olika former av museer i Sverige, statliga museer, läns museer, kommunala museer samt övriga museer. Vilken benämning de har beror på vilken organisationsform museer har och vem som finansierar verksamheten. Statliga museer är de som finansieras av staten. Sedan januari 2005 är de flest statliga museer avgiftsfria. De flesta stora museerna i Sverige så som till exempel Vasa museet och Nordiska museet är två exempel på statliga museer.

I varje län finns ett museum som huvudsakligen är inriktat på det aktuella länets historia. Det innefattar även konst och kulturhistoria. Det är länsmuseet och länsstyrelsen som tillsammans ansvarar för kulturmiljövärden i länet. Huvuduppgiften är att bevara, vårda, dokumentera och förmedla kunskap om länets samlade kulturarv. De bedriver även en utåtriktad verksamhet med rådgivning, information och undervisning. Länsmuseerna har även arkeologer som på uppdrag utför arkeologiska utgrävningar, utredningar och inventeringar av fornlämningar och fornlämningsmiljöer. Resultaten av dessa undersökningar dokumenteras skriftligt i form av text, bild och fotografier. Dessa dokument finns arkiverade i respektive länsmuseums arkiv.11 De flesta museer i Sverige idag är lokala museer som helt eller delvis finansieras av den kommun där museet är beläget. Syftet med de kommunala museerna är att utföra ortens lokalhistoria och medborgarnas. Antalet museer och omfattning på museer varierar mellan kommunerna. Dessa museer fungerar även som skola, scen för kultur och mötesplats, här ordnas även tillfälliga utställningar, föredrag med mera. Förankringen i samhället med närhet till medborgarna är en viktig tillgång. Många kommunala museer spelar en viktig roll i kulturarvsarbetet med kulturmiljö och kulturarv. Ofta som visar de en historisk dimension som kan vara till hjälp för att förklara dagens utveckling. Museet skall vara ett läromedel med upplevelse som ett viktigt redskap med utbildade pedagoger som guidar och leder besökare. Alla kommuner driver således inte egna museer utan kan istället ge stöd till verksamheter inom kommunen. Den förvaltning som ansvarar för kulturfrågor inom kommunen deltar i arbetet för att kulturarvs- och kulturmiljöfrågor skall tas tillvara inom t.ex. den kommunala planeringen.12 11 Internet, http://www.hgo.se/nordark/museum.htm#karktäristik, 2006-12-02 12 Internet, http://www.abmportalen.se/ 2006-12-04

Förutom statliga, regionala och kommunala museer finns en stor mängd privat- och föreningsdrivna museer i landet och länet. Dessa presenterar en mängd olika ämnen som kan intressera många. I vissa fall fokuserar de på en speciell företeelse eller person men många av dessa museer har ett brett fokus. Hit hör också de så kallade hembygdsgårdarna. Även många industrimuseer räknas också som övriga museer.13

Vad är museipedagogik?

Området museipedagogik är väldigt komplext, vi har inte lyckats hitta någon definition av begreppet vare sig i någon uppslagsbok eller i någon ordbok, inte heller på Internet. Detta är något vi får bekräftat när vi läser boken Upptäckarglädje! Om museipedagogik. Syftet med boken är att beskriva vad museipedagogik är, men redan tidigt i boken slår författaren fast att ”den som undrar vad museipedagogik är kan inte slå upp det i Nationalencyklopedin, inte heller i Svenska Akademins ordbok finns begreppet med”.14 Museipedagogik är något som praktiseras i verkligheten, alltså existerar det och därmed bör det också finnas en förklaring till vad det är. Museipedagogik bör ses som något mer specifikt än bara pedagogik på ett museum.

Anledningen till att det inte finns en klar och tydlig definition av vad museipedagogik är att det inte är en specifikt utformad pedagogik. De som arbetar med området influeras av olika pedagoger och använder de tankar som tilltalar dem mest. Därav kan flera olika definitioner finnas beroende på vem det är som formulerar dem. Detta innebär också att vi som besökare inte kan förvänta oss samma bemötande från två olika museer. En fördel med att det inte finns någon definition är att museipedagogerna inte är styrda utan är fria att göra egna tolkningar vilket berikar deras arbete och den verksamhet som bedrivs på museet.

Barn och ungdomspedagogiken på museerna har vuxit fram från att ha varit ett svar på den allmänna folkbildningssträvan till en självständig och särpräglad verksamhet. Från att ha utgjorts av informationstäta traditionella visningar påverkades museerna och deras arbete med barn och unga av 70-talets fria tankar och ett resultat av detta blev en mångfald av pedagogiska modeller. Idag arbetar museipedagogerna med en bildning för alla sinnen, som formmässigt ligger långt ifrån skolans sätt att arbeta. De modeller som genom åren prövats ut

13

Internet, http://www.abmportalen.se 2006-12-04 14

för arbetet med barn i utställningar, museiverkstäder och kulturhistoriska miljöer har förvisso rötter i skolmetodiken men utgör ändå något alldeles eget15. De allra flesta museipedagoger arbetar inte utifrån någon specifik metod, utan har genom erfarenhet lärt sig att blanda olika pedagogiska modeller.16

Med museipedagogik menar vi i den här uppsatsen, det arbete som museipedagogerna utför när de möter elever och lärare på museet. Det är just här som tyngdpunkten för museipedagogik ligger, i att få uppleva och lära med alla sinnen. Monica Cassel skriver i boken Museipedagogik- Konsten att visa en utställning;

”Ordet museipedagogik kan ha flera, mer eller mindre omfattande betydelser. I vidaste bemärkelse kan det inrymma hela museet inklusive byggnad, utställningar, service för besökare, guidade visningar osv., med andra ord allt som låter komma i kontakt med de insamlade föremålen. I snävare bemärkelse handlar museipedagogik om utställningar och guidade visningar.”17

Statlig satsning på museipedagogik

År 1999 gav Statens kulturråd ut skriften Upptäckarglädje! Om museipedagogik. Redan i den utforskningen som låg till grund för skriften kunde det konstateras att trots höga ambitioner från museernas håll så var förankringen till skolans värld väldigt svag. Även om det i museernas styrdokument står att museerna skall närma sig skolans lärare och elever så nämns det däremot inte explicit i skolans styrdokument (läroplaner och kursplaner) om skolans anknytning till museer, vilket är beklagligt då en tydlig skrivning skulle kunna stödja och främja museernas möjligheter att spela en viktig roll i elevernas lärande enligt Kulturrådet. 18 Under åren 2001-2003 satsade regeringen 15 miljoner kronor per år på museipedagogik. Museer kunde söka anslag till museipedagogiks forsknings- och utvecklingsinsatser för att på så sätt stärka kommunikationen mellan skolan och andra aktörer utanför museet. På så sätt har museerna fått möjlighet att vidgas, utvecklas och knyta till sig nya specialkunskaper.

15 Statens kulturråd, 1999, s. 6-7 16 Statens kulturråd, 1999, s. 6-7 17 Cassel, 2001, s. 8 18 Internet, http://www.kulturradet.se/index.php?pid=619, 2006-11-14

Enligt regeringens beslut skulle projekten:

– syfta till forsknings- och utvecklingsinsatser inom det museipedagogiska området – eftersträva bred samverkan med andra aktörer på central, regional och lokal nivå – långsiktigt integreras i museets ordinarie verksamhet efter projekttidens slut

Många museer arbetade emellertid redan då utåtblickat medan andra jobbade i en undanskymd tillvaro. Vilket innebär att vissa museer startat från ett svagt utgångsläge, medan andra med mångåriga erfarenheter av framgångsrikt förmedlingsarbete har kunnat utveckla vidare sina projekt till en högre nivå. Av alla de projekt som kom igång så var mer än hälften inriktade helt och hållet mot skolans värld (förskola, grundskola och/eller gymnasium). Även i de övriga projekten så var skolan en viktig målgrupp.

Under maj 2004 lämnade kulturrådet in en utvärdering av den museipedagogiska satsningen som pågick under 2001 – 2003 till Kulturdepartementet. Redan då kunde en fortsatt satsning på museipedagogik behövas enligt Kulturrådet. Det som bland annat kunde utläsas från utvärderingen var att många skolor fått möjlighet att samverka mer långsiktigt med ett regionalt museum genom satsningen. Vilket även gjort det möjligt för museerna att integrera deras resurser i undervisningen. Genom att undervisningen bedrivs utanför skolkontexten så får både lärare och elever möjlighet utifrån det nära samverkan, att utvecklas genom ett tvärvetenskapligt och tematisk förhållningssätt som museerna ger utrymme för. Vilket även är i enlighet med läroplanen som också säger att:

”Skolan verkar i en miljö med många kunskapskällor”

”Alla som arbetar i skolan skall verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö”19

Med allt detta i åtanke har Kulturrådets styrelse beslutat att tilldela ytterligare 7,5 miljoner kr till 31 museer för museipedagogiks verksamhet. Bidraget fördelas för första gången och skall ses som en vidareutveckling av den pedagogiska verksamheten som bedrevs under åren 2001

19

– 2003, initierat av och med pengar från staten. Enligt regeringen så är syftet med det nya bidraget att ”permanenta och integrera den museipedagogiska satsningen på de regionala museerna”. Av dessa 7,2 miljoner fick Malmöhus Museum 275 000 kr, Kulturen i Lund fick 250 000 kr och Stockholms länsmuseum fick 400 000 kr.20

Malmöhus var även ett av de museer som redan innan Kulturrådets satsning hade kommit igång med den pedagogiska verksamheten. Redan 1996 anställde Malmöhus Museum en av sina första museipedagoger, och sedan dess har antalet ökat hela tiden. Idag har Malmöhus Museum drygt 15 anställda museipedagoger på heltid. Vilket säger en hel den om Museets utveckling det senaste decenniet.21

Museipedagogik för grundskolans tidigare år på Malmöhus museum

Vid Malmö Museer finns olika museipedagogiska verksamheter. Intressant för vår undersökning är det program som heter ”Ask och Embla” som inriktar sig på samma åldersgrupp som vi i vår undersökning, grundskolans tidigare år. Således väljer vi att beskriva denna. Det finns även andra museipedagogiska program med andra målgrupper på Malmö Museer. De är inriktade på åldersgrupper som ligger utanför vårt undersökningsområde och är därför inte intressanta för oss i detta samanhang.

Ask och Embla behandlar antingen stenålder, vikingatid, medeltid eller 1800-tal. Totalt består programmet av fem tillfällen då eleverna kommer till museet och vid den sista gången är eleverna med vid en riktig arkeologisk utgrävning. Barnen får gå på upptäcktsfärd genom museets utställningar och höra de historier som gömmer sig bakom fynden. Eleverna får också prova på historiskt hantverk och olika experiment såsom eldslagning, textilarbete, silversmide och forntida mat.22

Museipedagogikens grundläggande uppgift är att utöver den pedagogik som finns inbyggd i en utställning genom muntlig förmedling och med olika aktivitetsprogram som är anpassade för olika besökare använda utställningarna som ett medel för upplevelse och lärande.23

20

Internet, http://www.kulturradet.se/index.php?pid=2358 2006-11-01 21

Intervju, Peter Hök, Museipedagog, Malmö museum, Malmö, 2006-10-31 22

Malmö museer, ”Lek! Lär! Upplev! Pedagogiskt utbud för skolor på Malmö museer” 23

Vad säger kursplanen?

Inte någonstans i kursplanen för historia står det skrivet i klartext att lärarna har någon skyldighet att använda sig av museerna eller den pedagogiska verksamhet som de erbjuder i sin historieundervisning. Ett flertal formuleringar i kursplanen ger dock läraren möjlighet till egna tolkningar. Dessa tolkningar kan i sin tur tala för ett användande av museerna.

Redan i inledningstexten står det att historieämnet ska stimulera eleverna och deras nyfikenhet att vidga sin omvärld och ge möjlighet att leva sig in i gångna tider. Eleverna ska härigenom utveckla en förståelse av nutiden och vara en grund för att anlägga ett perspektiv på framtiden.24 Enligt Per Eliasson finns det tre villkor i historieundervisningen för att en fördjupning av historiemedvetandet ska kunna ske. Det första är att undervisningen ska utgå från elevernas referenser, deras livsvärld här och nu. Det andra villkoret är en historisk kontext som aktiverar de tre tidsdimensionerna då-nu-sedan, där det gäller att för en nu levande människa att förstå att det förflutna, precis som nuet, en gång varit framtid, möjlig att påverka på olika sätt leder till att tre tidsdimensioner aktiveras. Det sista villkoret enligt Eliasson är att låta historien befolkas och gestaltas av riktiga människor. Han menar att den falska men vanliga personifieringen som ofta förekommer i läroböcker inte bidrar till en fördjupning av historiemedvetandet. 25 Per Eliasson är universitetslektor på lärarutbildningen på Malmö högskola han är väl insatt i ämnet och är därför en tillförlitligt källa.

Vidare kan vi dock läsa att historieämnet har ett ansvar för att eleverna ges tillfälle att arbeta med ett historiskt material.26 Att arbeta med ett historiskt material är en möjlighet som ges på Malmöhus Museum i deras pedagogiska program Ask och Embla. Formuleringen som anges i kursplanen måste inte nödvändigtvis innebära ett besök på ett museum, att arbeta med ett historiskt material kan eleverna få göra på andra ställen till exempel på ett arkiv. Samtidigt så kan det material som finns på museet vara mer påtagligt då det tillgodoser alla sinnen.

24 Internet, http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraId= 2087, 2006-11-07 25

Eliasson, Per, Kan ett historiemedvetande fördjupas? i Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf (red.) Historien är

nu, Lund 2004, s. 298

26

Internet,

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraId= 2087, 2006-11-07

I kursplanen står även att läsa att bedömning och värdering av källors tillförlitlighet är ett viktigt inslag.27 Även detta är något som ett museum kan erbjuda genom att titta och känna och diskutera kring olika föremål, artefakter. Liksom i resonemanget ovan är själva formuleringen en tolkningsfråga och även i detta fall behöver det inte nödvändigtvis innebära ett besök på ett museum.

I våra styrdokument kan vi utläsa att syftet med historia är att eleverna skall utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt för att kunna förstå samhället och dess kultur. Detta motiverar ett besök på ett museum, men är beroende av lärarens egen tolkning. Styrdokumenten kan vara väldigt otydliga och det är upp till varje lärare att själv tolka dess innebörd.

Museipedagogerna

I detta avsnitt diskuteras museipedagogernas arbete och de tankar och metoder som styr deras arbetssätt. Även deras utbildning och bakgrund redovisas i korta drag i detta avsnitt.

I boken ”Museipedagogik- Konsten att visa en utställning” skriver Monica Cassel om museipedagogernas arbete på ett museum. Museipedagogernas (hädanefter väljer vi att kalla dem för pedagoger) främsta uppgift är att visa en utställning som en helhet men även enskilda föremål. Genom att pedagogerna berättar eller levandegör en obekant miljö eller en svunnen tid blir utställningen mer tillgänglig för besökarna. ”Levnadsgörande” är nog den förespråkande metoden på museerna. Det är även viktigt att pedagogerna vid detta möte även tydliggör och vidarebefordrar utställarens budskap. Viktigt är det även som besökare att beakta pedagogens värderingar och kunskaper också påverkar det pedagogen väljer att ta upp. Dock är det viktigt att pedagogen presenterar en eller flera tolkningar.28

Skillnader finns dock vad gäller de pedagoger som arbetar med enbart utställningar och de som även är engagerade i olika verkstäder. För de pedagoger som arbetar i verkstäderna skall

27 Internet, http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraId= 2087, 2006-11-07 28 Cassel, 2001, s. 31-35

även ställning tas till olika metoder, som t.ex. Montessori och Reggio Emilia. Nedan presenteras tankarna bakom de två olika metoderna.

Grundtanken i Reggio Emilia är främst att ta tillvara alla de resurser som finns hos barn. Sinnligt – sensuellt och begreppsmässigt – intellektuellt. Detta för att försöka motarbeta den delning av kropp och huvud- (känsla och förnuft) som skolan ofta åstadkommer.29Lek och arbete ska inte göras till varandras motsatser och barnen får lära sig och utvecklas genom att utrycka sig i ord, rörelse, lek dramatik och genom egen bildproduktion.30På detta sätt är det meningen att barnen ska lära sig att förstå och använda sina sinnen. Sagoberättandet är även en viktig beståndsdel inom Reggio Emilia för att bygga upp barnens språk.31

Montessoripedagogiken tar tillvara på barnens spontana lust för arbete som styrs genom deras eget intresse vilket anses vara motiv nog för lärande. Viktigt är också att anpassa inlärningen efter barnens utvecklingsstadium och förlita sig på barnens förmåga att koncentrera sig på en uppgift. Av betydelse är också upprepning vid något nytt och närmande av nya ting på olika sätt. Varje elev skall ha friheten att välja själv och få arbeta i egen takt. 32

De flesta pedagoger arbetar dock inte renodlat från den ena eller den andra metoden. Utan snarare utifrån egna metoder som inte helt särpräglas av en enda metod. Genom lång erfarenhet skapar pedagogen en egen modell, som i sin tur ändras och finslipas tillsammans med de skolgrupper de möter under arbetets gång.33

Pedagogerna har fria händer för att själv avgöra vilka metoder och idéer som han/hon väljer att använda i möte med barnen. Dock finns det en undangömd teori som vid formulering kan låta så här:

- utgå från det konkreta materiella

- titta tillsammans med barnen på museets föremål, bilder eller miljöer - berätta deras historia

- för en dialog med barnen om de idéer, drömmar eller samhällssystem som formar tingen

- försök att väva samman abstrakt med konkret och teori och praktik

29

Fredricson Annelie, Från Fröbel till Reggio Emilia ,Stockholm 1985, s. 41 30 Fredricson, 1985, s. 41 31 Fredricson, 1985, s. 48 32 Internet, http://www.montessoriforbundet.a.se/foreningen/scen.asp, 2006-11-23 33 Statens kulturråd, 1999, s. 6-7

- aktivera alla sinnen

- utgå från barnens tankar och funderingar34

Vid en intervju med Peter Hök, pedagog på Malmöhus Museum berättade den intervjuade om deras tankar vid planering av den pedagogiska verksamheten. Enligt Hök så bygger den pedagogiska verksamheten på olika aktiviteter som barnen aktivt deltar i. Även utställningar är sådant som museet försöker anpassa för att fånga barnens intresse och göra det möjligt för en stor grupp att ta del av.

När de olika aktiviteterna planeras så utgår man ifrån att barnen skall få en upplevelse där alla sinnen aktiveras vilket är det absolut viktigaste. Genom leken skall barnen lära sig. Aktiviteterna planeras också ur ett tvärvetenskapligt perspektiv och utgår från barnens värld, t.ex. hur barnen hade det förr i tiden jämförelsevis med hur barn har det idag, vilka är skillnaderna och varför? 35

Även Cassel skriver om hur praktisk verksamhet av olika slag kan förstärka inlärningen hos eleverna. Hon säger också att eleverna lär sig mest när de får uppleva något tillsammans med någon annan. Många pedagogers motto är enligt Cassel följande:

– pröva och göra

– lära på ett lustfyllt sätt – alltid se, höra och göra

Museipedagogernas bakgrund

Enligt Peter Hök har alla museipedagoger som är anställda på Malmöhus Museum någon typ av högskole- eller universitetsutbildning. De som däremot inte tidigare har haft pedagogik i sin utbildning har läst detta i efterhand. De flesta är arkeologer i botten och en del är pedagoger från början. Alltså kan vi troligtvis säga att de museipedagoger som är anställda på Malmöhus Museum har den adekvata utbildningen som kan behövas för att arbeta med barn och kunna lägga upp en undervisning anpassad för elever i relevant skolålder. 36

34

Statens Kulturråd, 1999, s. 7 35

Intervju, Peter, Hök, museipedagog, Malmö museer, Malmö, 2006-10-31 36

Även Berit Ljung kommer fram till samma tanke i sin licentiatuppsats ”Museipedagogik i Sverige- pedagogiska perspektiv”. Vid en enkätundersökning kom hon fram till att medelpoängen för en museipedagog ligger så högt som 168 poäng. Det vill säga att en museipedagog har genomsnittligen mer än fyra år högskolestudier bakom sig. Alltså en gedigen utbildning som bör komma till nytta i arbetet. Till skillnad från de pedagoger som arbetar på Malmöhus museum så var det endast 21 % av de svarande som hade någon form av pedagogisk utbildning vilket kan anses som anmärkningsvärt.37

Museipedagogik i klassrummet

Museer kan användas på två sätt, antingen som föremål för att ge kunskap och upplevelser där de kan bidra till att vara förebilder och inspirera till egna skapelser. Eller så kan museerna låna ut föremål till andra institutioner såsom skolor, bibliotek och fritidshem.38 I det sistnämnda är det inte eleverna och klassen som kommer till museet utan tvärtom, museet, i form av föremål, kommer till klassen. Genom en museiväska löses en rad praktiska problem som kan uppstå när det är tal om besök på museet. Det kan vara problematiskt för en klass att förflytta sig, både vad gäller tid och kostnad. Tidsbrist och kostnad är det ofta tal om (vilket även vår undersökning visar). I en museiväska presenteras materialet oftast som ett upplevelsematerial som barn och lärare utforskar tillsammans, barnens upplevelser är i centrum.39

Vi har tidigare i arbetet beskrivit den museipedagogiska verksamheten vid Malmöhus museum vad gäller deras program Ask och Embla. Programmet består av många praktiska moment vilka inte borde vara särskilt svåra att omsätta i klassrummet eller utomhus på skolgården. Det är upplevelsen som står i centrum och själva upplevelsen omfattar flera av barnens sinnen. Vi kommer att ge förslag på hur arbetet med historiska upplevelser på ett enkelt och icke kostsamt sätt kan gå till i klassrummet eller på skolgården. Med andra ord enkla sätt att låta museipedagogiken spegla undervisningen i skolan.

37

Ljung ,Berit, Museipedagogik i Sverige- pedagogiska perspektiv, Stockholm 2004, s. 18 38

Millbourn, Ingrid, 1982, s. 32-33. 39

Med få medel kan vi enkelt visa barnen hur de gjorde upp eld förr. Det är inte mycket material som behövs och torra pinnar och liknande kan barnen själv samla ihop. Att baka och laga mat från forna tider är också ett enkelt sätt att ge barnen en möjlighet att uppleva historien. På ett spännande sätt kan vi tala om vilka råvaror de använde och hur de tillagade maten osv. Det som krävs är självklart råvarorna samt en hemkunskapssal som finns på i stort sett alla skolor. Det finns en hel del historiska kokböcker med recept och förslag på historisk mat från olika epoker i handeln. Genom ett samarbete med textil- och träslöjden kan barnen även få tillverka olika tidsenliga kläder eller föremål. Hela skolan kan även engageras under en temadag då de får gestalta och uppleva en tidsepok.

(Förslag till lektionsplanering samt teorier, se bilaga 1.)

Metod

Nedan diskuteras de tre olika metoderna vi valt att grunda vår undersökning på, de tre metoderna är enkäter, intervju och observation. Vi har valt att genomföra enkätundersökningen bland lärare på skolor i olika stadsdelar i Malmö, eftersom vi ville få ett så brett underlag som möjligt. Vi kommer även att intervjua en museipedagog på Malmö Museer där vi även gjort ett besök för att kunna observera elever som deltagit i den museipedagogiska verksamheten på museet. Detta avsnitt är tänkt att ge en inblick i hur vi tänkt vid utformning och genomförandet av olika metoder.

Enkäter – utformning, urval och genomförande

Vi har valt att lägga tyngdpunkten av vår undersökning på en enkät, det positiva med denna är att vi kan samla in uppgifter och tankar kring museipedagogik från ett stort urval. På så sätt får vi också en bredare inblick i hur saker och ting förhåller sig i verkligheten. Vi kan härigenom se och upptäcka mönster genom att vi har ett större underlag att arbeta utifrån. Det är intressant att se varför lärare som själv har en pedagogiskutbildning väljer att förlägga delar av sin historieundervisning på museet. Enkäten är utformad enligt de tankar och metoder som Ejlersson tar upp sin bok ”Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik”. Ejlersson är professor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Kristianstad och har lång erfarenhet av enkätmetodik.

Enligt Ejlersson finns det två sätt att utforma en enkät. Enkäten kan antingen ha en hög eller låg standardiseringsgrad. I en enkät med låg standardiseringsgrad är endast frågeområdena fastställda i förväg där svarsalternativen är ett öppet svar, dessa kan mer ses som en kvalitativ intervju än en enkät. Om en enkät däremot har hög standardiseringsgrad på frågorna skall detta även tillämpas i svarsalternativen.40 Vi har valt att göra en enkät med hög standardiseringsgrad enligt Ejlertssons modell. ( se bilaga 2)

Vi har, på en enda punkt, till motsats av Ejlertssons rekommendationer valt att använda oss av ett lite längre tidsperspektiv i vår enkät. Våra frågor är konstruerade så att de syftar ett år tillbaka, exempelvis fråga ett; Har du det senaste året besökt ett museum med dina elever i din historieundervisning? Ejlertsson menar att ju längre tidsperspektiv som finns i undersökningen desto större risk är det att minnesfaktorn gör sig gällande. Ett år kan vara i det längsta laget, sex månader eller allra bäst tre månader ger mer tillförlitliga svar. En tidsperiod bakåt om tre månader minskar minnesfelet i relation till en tidsperiod om ett år. Det har också visats att respondenter snarare överskattar än underskattar antalet inträffade händelser. Dessutom anses det många gånger ge säkrare resultat att den som svarar själva får ange antalet händelser i stället för att sätta kryss. 41 Anledningen till att vi, trots Ejlertssons argument för ett kortare tidsperspektiv, valt att ha tidsperspektivet ett år är sommarlovet som hade kommit i vägen och påverkat resultatet om vi haft ett kortare tidsperspektiv. Vi har gjort bedömningen att ett år är ett rimligt tidsperspektiv med tanke på att de kanske inte arbetar med historia på skolorna så ofta. Hade vi haft tidsperspektivet tre månader hade vi kanske riskerat att många svarade att de inte besökt ett museum som komplement till sin historieundervisning och vid de mer specifika frågorna angett att de inte arbetat med historia de senaste tre månaderna som orsak till varför de inte besökt ett museum. Med ett längre tidsperspektiv såsom ett år bör rimligtvis de flesta ha arbetat med någon form av historia.

Vi har valt att utföra undersökningen på sju skolor som ligger i olika stadsdelar i Malmö för att urvalet skall vara representativt för ett större antal. Vi har medvetet valt bort att göra undersökningen på museet bland besökare, det vill säga lärare som tar del av den museipedagogiska verksamheten eftersom som vi menar att detta skulle ge oss nyanserade svar. Vi skulle endast komma i kontakt med dem som tagit del av det utbud som museet

40

Ejlertsson, Göran, Enkäten i praktiken –en handbok i enkätmetodik, Lund 2005, s. 7-8 41

erbjuder. Vilket hade gett oss en felaktig bild eftersom de som inte utnyttjar den pedagogiska verksamheten på museet inte hade varit representerade i undersökningen. Genom att göra en enkät bland ett större antal lärare ute på skolorna, som dessutom är slumpmässigt utvalda får vi ett bredare och mer representativt urval.

Enkäterna har genomförts som så kallade gruppenkäter, bland lärare på olika skolor i Malmö. Vår undersökning är baserad på de 62 enkätsvar som vi fått in från sju olika skolor. Gruppenkäter delas ut och samlas in vid samma tillfälle, vilket är bra eftersom vi då vet vem som faktiskt svarat på frågorna. Svaren riskerar inte heller att nyanseras av andras åsikter genom att respondenterna talar och diskuterar med varandra. En annan fördel med enkäter är att respondenten, det vill säga de som svarar på enkäten i den här undersökningen lärare, i lugn och ro kan begrunda och överväga de olika svarsalternativen.42 En annan positiv aspekt med enkäter är att man undviker den så kallade intervjuareffekten, det vill säga att den som svarar på frågorna i enkäten inte påverkas av det sätt frågorna ställa i samma utsträckning som vid en intervju. Det är dokumenterat att respondenten vid en intervju i viss mån påverkas av intervjuarens sätt att ställa frågorna och följdfrågor.43 Självklart kan respondenten påverkas av ledande frågor även i en enkät. Detta problem har vi försökt eliminera, dels genom att vi noggrant utarbetat frågorna och dels genom att vi låtit flera personer titta igenom enkäten innan undersökningen genomfördes.

Det skulle vara mycket tidskrävande att genomföra samma antal intervjuer med lärare i stället för att bygga undersökningen på enkäter. Tidsbristen bland lärare är ett välkänt faktum, och därför tror vi också att det skulle vara svårt att få så många att ställa upp och låta sig bli intervjuade. Vi tror också att det skulle vara svårt att finna pedagoger som både utnyttjar och inte utnyttjar museets utbud vad gäller pedagogiska resurser. Det skulle nästan krävas en förberedande intervju för att kunna sortera och få ett urval från båda håll inför den slutgiltiga intervjun. 42 Ejlertsson, 2005, s. 10-11. 43 Ejlertsson, 2005, s. 12

Intervju – intervjuform, urval och genomförande

För att få bakgrundsinformation och ett komplement till den litteratur som är aktuell för vårt undersökningsområde har vi även valt att göra en intervju men en museipedagog. Vi har under utformning av frågor och under genomförandet av intervjuerna utgått från de metoder som Jan Trost rekommenderar i sin bok ”Kvalitativa intervjuer”. Trost som är forskare i sociologi har lång erfarenhet av kvalitativa intervjuer och av undervisning i intervjumetodik. Vi bedömer hans kunskaper inom området som omfattande och rimligtvis bör hans källa, i detta fall boken som vi nämnt, vara trovärdig.

I Trost bok kan vi läsa om två olika intervjuformer, nämligen den kvalitativa samt den kvantitativa intervjun. Kvalitativa intervjuer innebär att det ställs enkla och raka frågor till respondenten, respondenten ger i sin tur komplexa och innehållsrika svar. Meningen med de kvalitativa intervjuerna är att förstå människors sätt att resonera eller urskilja olika handlingsmönster.44 Kvantitativa intervjuer har ofta ett numeriskt värde som utgångspunkt. Enkelt kan vi säga att om frågeställningen gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt så handlar det oftast om en kvantitativ studie. Därför är de kvantitativa undersökningarna ofta mätbara i enkäter.45

Den intervjuform som vi valt att använda oss av när det gäller intervju med museipedagog är den som Trost kallar för kvalitativ. Denna passar bäst eftersom vårt syfte med intervjun är att få en överblick vad gäller museets pedagogiska verksamhet samt tankarna som finns bakom. Därför tycker vi inte heller att urvalet är särskilt viktigt i just den här frågan. Vi har valt att intervjua en person som är verksam på Malmöhus museum som museipedagog. En yrkesverksam person bör vara kunnig inom ämnet och skall kunna ge den information som krävs för vårt syfte. Valet av museum kändes självklart eftersom vi valt att göra vår huvudsakliga undersökning bland lärare på skolor i Malmö. Sambandet mellan Malmöhus museum och antal museibesök som kommer fram i enkäterna, kommer visserligen inte att sammankopplas.

44

Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, Lund 2005, s. 7 45

Genom att vi ger respondenterna möjlighet att vara anonyma i enkäten bör det rimligtvis vara så att svaren blir mer sanningsenliga, vilket i sin tur gör det lättare för oss att generalisera resultatet. Vi anser dock att det krävs en bild av hur museipedagogerna själv ser på sin verksamhet och där är den kvalitativa intervjun den bäst lämpade formen av undersökning.

Observation

För att kunna resonera kring själva ämnet museipedagogik är det viktigt och se hur de som deltar i den verksamhet museerna erbjuder upplever detta. Genom att ta del av elevernas upplevelse är det lättare att förstå vad ett besök kan innebära och vilken behållning eleverna får. Det är även viktigt att se hur eleverna i interaktion med museipedagogerna skapar ett rum för lärande. En upplevelse tillsammans med eleverna kan hjälpa oss och förstå de tankar och teorier som finns om museipedagogik. Enligt Hermansson Adler skall exkursionsplatsen vara intresseväckande med ett pedagogiskt och historisk värde. Platsen skall också vara typisk och representativ för närområde eller regionen i sin helhet. De skall också tydligt framgå om platsen är äkta, det vill säga autentisk eller rekonstruerad. Den autentiska upplevelsen kan bli lika stark av att möta en skicklig rekonstruktion som av att möta ett original.46

Malmöhus museum uppfyller även de tankar som enligt Hermansson Adler utgör viktiga punkter för en exkursionsplats. Att en rekonstruktion kan ha lika stort värde vad gäller upplevelsen som ett original känns viktigt att poängtera.

Teorier

I detta avsnitt presenteras de teorier som berör ämnet museipedagogik vilka är viktiga att begrunda i denna undersökning. Frågan är i vilken utsträckning upplevelsen och mötet med autentiska platser och ting påverkar och fördjupar någons historiemedvetande.

Vi har funnit två huvudsakliga teorier som stödjer vår undersökning. Den första handlar om upplevelsen som ett lockbete till kunskap och ett sätt att koppla ihop då-nu-sedan för att ge eleverna beredskap inför framtiden. Den andra teorin handlar om autencitet, det vill säga original i förhållande till kopior och rekonstruktioner. De här två teorierna, dels upplevelsen

46

och dels autencitet hör ihop genom att autentiska föremål och platser förstärker upplevelsen och därmed lärandet.

Idag är museerna en av de stora institutionerna som skapar de mer kapitalintensiva uttrycken för historia, vars resultat är en produkt av de kommersiella, politiska, och professionella faktorer som ligger bakom. 47

Historia utanför skolan

I artikeln ”Kan ett historiemedvetande fördjupas” skriver Per Eliasson om hur historiemedvetandet kan fördjupas genom att undervisningen lyft ut från skolans kontext till eleverna och deras värld. Alltså att det genetiska historiska perspektivet ersätts av ett genealogiskt. Genetisk historia innebär den vetenskapligt stora historien och dess förändringar medan den genealogiska historien utgår från eleverna och deras erfarenhetsvärld, det vill säga den lilla historien, vilket innebär att arbeta med elevernas självförståelse och identitetsskapande. För att fördjupa historiemedvetandet och ge eleverna en egen historia uppfodras att dessa två perspektiv kopplas samman enligt Eliasson. Med ett fördjupat historiemedvetande ser eleven sig själv som historieskapad och historieskapande. De kan då använda sig av dimensionerna då, nu och sedan och har då kompetens att se olika framtidsbilder utifrån dessa. 48

Enligt Adler så kan vi läsa in i läroplaner och kursplaner om värdet av att studera närmiljön och närsamhället, vare sig genom exkursioner eller genom museibesök. Genom att arbeta med historia utanför skolans kontext skapas intellektuella förutsättningar för ny kunskap hos elevernas som enligt Adler få en motiverande och stimulerande effekt främst genom upplevelsen. Han menar också att eleverna måste utveckla nya metoder för studieteknik och problemlösningar när de inte har tillgång till sina skolböcker och måste på så sätt förlita sig på sin egen förmåga. Genom upplevelser utanför skolan får eleverna använda sig av arbetsmetoder som bygger på inlärningssituationer med alla sinnen. På så sätt ser de olika förutsättningar för lärande. 49

47

Aronsson, Peter, Historiebruk- att använda det förflutna, Lund 2004, s. 98 48

Eliasson i Karlsson & Zander (red.) 2004, s. 297-300 49

I Skolan för bildning (SOU 1992:94) visas att kunskap som resultat av lärandet kan utgöras av tre aspekter:

• Konstruktiv aspekt - som visar att kunskap inte är någon avbildning av världen, utan ett sätt att göra världen begriplig.

• Kontextuell aspekt - som tydliggör hur det enskilda föremålet eller platsen är en del av ett större sammanhang.

• Funktionell aspekt som visar kunskap som ett redskap för förändring.

Enligt Adler finns det således inget som säger att inlärningen blir bättre utanför skolan, utan det är endast förutsättningen till en autentisk upplevelse som avgör om kvaliteten på lärandet blir större.50

Upplevelsen

Intresset för upplevelseindustrin har ökat avsevärt, vilket medfört att kulturhistoria spelar en allt viktigare roll i dessa sammanhang. Samtidskulturens fokusskifte har medfört att förmågan att skapa upplevelser uppfattas som en avgörande del i allt från marknadsföring till lärandet enligt Peter Aronsson i ”Historiebruk – att använda det förflutna”. Detta har följaktligen gjort det lättare för museerna att närma sig allmänheten genom att erbjuda dem en upplevelse .51 Med upplevelse menas den känsla som infinner sig -så här måste det ha varit. Aronsson menar att en upplevelse är när anspråk på historisk fakticitet kopplas samman till en subjektiv inlevelse av närvaro av eller i det förflutna. Det vill säga, det som sker i mötet mellan en människa och förnimmelse av det förflutnas närvaro.52

Frågan är om vi kan öka historiemedvetandet genom upplevelsen. Är den överhuvudtaget önskvärd eller ens möjlig för att förvärva kunskaper i historia? Kan en upplevelse koppla samman ett då och ett nu och skapa beredskap för framtiden? Aronsson tar bl.a. upp detta, det vill säga vilket värde och behållning en upplevelse ger. Enligt Aronsson så kan upplevelsen, desto bättre den är bli ett mål i sig om inte perspektivet problematiseras. Det optimala är att se upplevelsen som ett lockbete till kunskap annars kan det endast stanna vid att vara en njutning 50 Hermansson Adler, 2004, s. 182-183 51 Aronsson, 2004, s 66 52 Aronsson, 2004, s 104

för stunden. 53 Även Klas–Göran Karlsson tar upp problemet, om hur människan tar till sig och tillgodogör sig historia i boken ”Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken”, om hur människan tar till sig och tillgodogör sig historia. Enligt Karlsson är människor inte ” tomma kärl som skall fyllas på” utan individer som har egna erfarenheter, upplevelser och kunskaper som påverkar behållningen av historia.54 Detta är aspekter som är viktiga att beakta vid användandet av en upplevelse som ett mål för lärande.

Genom att undervisningen lyfts ut ur skolans kontext till eleverna och deras värld kan en tydligare koppling av då-nu-sedan göras, vilket leder till ett ökat historiemedvetande. För att öka historiemedvetandet genom upplevelser krävs det att läraren problematiserar och diskuterar med eleverna annars riskerar upplevelsen att endast bli ett mål i sig, vilket kan leda till att eleverna inte får någon behållning av det de upplevt.

Autenticitet

All representation som har med historisk upplevelse att göra bygger på att finna ting, platser, och berättelser som överbygger tidsgapet mellan vår egen tid och det förflutna. Genom en upplevelse på museet infinner sig en känsla av äkthet då både platsen och föremålen som finns där är av autentiskt värde. Förutsättningen är dock att de sätts in i ett sammanhang för att göra dem levande.

Autenticitet slår en brygga över tiden med mer känslor inblandade än en kopia enligt Aronsson, men det är trots allt inget som säger att en kopia inte kan göra detsamma. En rekonstruktion skall dock vara så nära den ursprungliga platsen eller tingen som möjligt för att den skall ge samma effekt. Samtidigt så är det viktigt att tänka på att en kopia aldrig är lika bra som det autentiska.55 Även Monica Cassel tar upp detta i sin bok ”Museipedagogik – Konsten att visa en utställning”. Hur äkthet påverkar känslomässigt och att en kort stund av magi infinner sig. Det är däremot svårt, enligt Cassel, att uttrycka sig vad gäller ett äkta föremål eller kopia och dess påverkan av upplevelsen. Även om denna känsla är väldigt värdefull så är det ändå våra egna föreställningar som avgör hur våra tankar är kring dessa

53

Aronsson , 2004, s 104 - 109 54

Karlsson i Karlsson & Zander (red.) 2004, s. 34 55

känslor. Samtidigt är det viktigt att beakta kopians värde som en möjlighet att få känna på ett annat sätt. Det blir det konkreta och det som kanske barnen får mest behållning av.56

Magnus Hermansson Adler tar också upp i sin bok, ”Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik”, autenticitet och dess betydelse för lärande. Adler liksom Aronsson menar att det är fullt möjligt för eleven att få en autentisk upplevelse inför ett rekonstruerat föremål och likaså vad gäller lärande så är upplevelsen av autenticitet en stor motiverande effekt i lärandet, men att användandet av en tillförlitlig kopia ger samma verkan. Autenticitet syftar, enligt Adler, på något genuint och ursprungligt. I andra sammanhang kan det även anges som något som är original och orört sedan det blev till. Det är emellertid skillnad på autenticitet i föremål och autenticitet i upplevelse enligt Adler. Autentiska föremål ger en ännu mer magisk känsla menar Adler än en autentisk upplevelse.57 Att arbeta med historia på plats utanför skolan behöver enligt Adler inte betyda att eleverna lär sig bättre, utan det är bara möjligheten till en autentisk upplevelse som avgör om kvaliteten i lärandet blir större. Däremot är den autentiska upplevelsen individuell till sin karaktär och kan variera i en elevgrupp. Adler menar också på att styrkan i upplevelsen är beroende av elevernas förförståelse. Desto mer eleven vet desto större blir behållningen av upplevelsen.58

Museerna är idag en av de institutioner som erbjuder upplevelser av olika historiska epoker. Genom de artefakter som museerna har stärker detta den upplevelse som eleverna får ta del av. Vi har genom våra teorier kommit fram till att upplevelsen inte är beroende av ett föremåls autenticitet. Elevernas behållning kan vara lika stor vare sig föremålet är äkta eller inte. Trots detta vill vi ändå peka på att ett besök på ett museum som både erbjuder upplevelser och autenticitet kan förstärka och stimulera elevernas lärande.

Hur ser det ut i verkligheten?

Vår undersökning består av tre delar, en enkätundersökning, en intervju med en museipedagog samt ett studiebesök på museet.

56 Cassel, 2001, s. 38-39 57 Hermansson Adler, 2004, s. 184 58 Hermansson Adler, 2004, s. 183

Med hjälp av resultatet vi fått i enkätundersökningen kommer vi nedan att visa i vilken utsträckning lärare på sju olika skolor i Malmö använder sig av museerna och museipedagogik i sin historieundervisning. Vi kommer också att belysa deras huvudsakliga syften till varför de använt sig av museer i sin undervisning och anledningar till varför lärarna inte besökt ett museum. Totalt har 62 lärare deltagit i undersökningen och därmed svarat på enkäterna. Resultatet har olika redovisningsenheter, vissa svar anges nedan i procent och vissa anges i antal. Det framgår vid varje fråga vilket sätt vi valt att redovisa svaren på.

I detta avsnitt kommer även resultatet av intervjun med museipedagogen Peter Hök att redovisas. Intervjun skedde på Malmö museer vid ett och samma tillfälle. Det är också vid detta museum som vi valt att göra ett studiebesök för att ta del av ett museipedagogiskt program. Vid vårt besök observerade vi när en klass i skolår 4 tog del av den praktiska verksamheten på museet.

Vi kommer först att presentera resultatet av enkätundersökningen i form av diagram som följs av redovisning av resultat från intervjun och sist kommer vi att presentera resultatet från vårt studiebesök på museet. Varje undersökningsområde följs av delanalyser.

Enkätsvar

Diagram 1: Andel lärare som det senaste året besökt ett museum.

Har du det senaste året besökt ett museum med dina elever i historieundervisningen?

0 10 20 30 40 50 60 70 80 Ja Nej Procent Källa: Enkätundersökning 2006-11-06 – 2006-11-24

I diagrammet ovan ser vi att 27 % av de tillfrågade lärarna det senaste året har besökt ett museum med sina elever i historieundervisningen. Andelen som svarade nej, som alltså inte har varit på ett museum det senaste året är betydligt högre, hela 73 %.

Diagram 2: Lärare som använt sig av museipedagoger vid besök.

Använde du dig av någon museipedagogisk resurs vid ditt/dina besök?

0 10 20 30 40 50 60 70 80 Ja Nej Procent Källa: Enkätundersökning 2006-11-06 – 2006-11-24

Av de 27 % som det senaste året besökt ett museum i sin historieundervisning, har 70 % använt sig av någon form av museipedagogiskverksamhet. 30 % har inte använt sig av de resurser som museet erbjuder.

I dessa diagram kan vi utläsa att det är en liten del av lärarna som deltagit i vår undersökning som det senaste året besökt ett museum. Men av de lärare som besökt ett museum är det en stor del som deltagit i någon form av museipedagogisk verksamhet. Detta kan tyda på att de lärare som valt att ta del av det utbud museet erbjuder ser upplevelsen och det autentiska museet erbjuder som ett led i lärandet. Majoriteten av de lärare som deltagit i vår undersökning har inte besökt ett museum och därmed inte heller tagit del av det museipedagogiska utbud som museet erbjuder det senaste året. Vi kommer nedan att redogöra för lärares huvudsakliga syften med ett besök på museet och å andra sidan anledningar till varför lärare inte besökt ett museum det senaste året.

Diagram 3: Antal besök som lärare gjort det senaste året.

Hur många gånger har du det senaste året besökt ett museum i din

historieundervisning? 0 2 4 6 8 10

1 gång 2 gånger 3 gånger 4 gånger 5 gånger

antal besök

Källa: Enkätundersökning 2006-11-06 – 2006-11-24

Av de lärare som besökt museet det senaste året har 9 lärare varit på museet 1 gång. 6 lärare har besökt museet 2 gånger, 1 lärare har besökt museet 3 gånger och 1 lärare har besökt museet 5 gånger.

Diagram 4: antal gånger lärare använt sig av någon museipedagogisk verksamhet vid sitt besök

Hur många gånger har du det senaste året använt dig av någon form av

museipedagogisk verksamhet? 0 2 4 6 8 10

1 gång 2 gånger 3 gånger 4 gånger 5gånger

Antal gånger

Källa: Enkätundersökning 2006-11-06 – 2006-11-24

Diagrammet visar att 9 lärare använt sig av någon form av museipedagogisk verksamhet en gång vid sitt eller sina besök. 2 lärare har utnyttjat museets pedagogiska program 2 gånger. 1 lärare har använt sig av den museipedagogiska verksamheten 5 gånger det senaste året.

De här diagrammen visar att det vanligaste är att lärare i vår undersökning besökt ett museum 1 gång i sin historieundervisning det senaste året. Mer än hälften, det vill säga 9 av 17 lärare har det senaste året besökt ett museum i sin historieundervisning. Lika många lärare har också använt sig av någon form av museipedagogisk resurs vid sitt besök. Det är också anmärkningsvärt att en lärare har varit på museet 5 gånger det senaste året. Det är troligt att det är samma lärare som tagit del av den museipedagogiska verksamheten 5 gånger.

Diagram 5: Lärares huvudsakliga syften med besök på museet.

Vilka var dina huvudsakliga syften med ditt/dina besök på museet?

0 2 4 6 8 10 12 14 U pp nå m ål i k u rs pl aner Tr e v lig u p p le v e ls e Ök a el ev ernas ku n ska p e r "S lip p a " u nde rv is a sj ä lv An n a t, näm lig en huvudsakliga syften Källa: Enkätundersökning 2006-11-06 – 2006-11-24

På denna fråga var det tillåtet att svara på två alternativ. 3 svarar att deras huvudsakliga syfte med besöket/besöken på museet varit att uppnå mål i kursplanen. 12 svarar att de ville ge eleverna en trevlig upplevelse, 13 svarar att de ville öka elevernas kunskaper. Ingen lärare har angett att de använt sig av någon form av museipedagogisk verksamhet för att slippa undervisa i ämnet själv. 1 har angett annat alternativ. Detta presenteras under rubriken svar på öppna frågor, nedan.

Diagram 6: huvudsakliga anledningar till att lärare inte besökt ett museum.

Vilka är dina främsta anledningar till att du inte besökt ett museum?

0 5 10 15 20 Ko s tn a d Ti d s b ris t K än ner i nt e ti ll mu s e e r så vä l B ek v äm lig het Av s tå n d Då lig e rf a re nh et fr å n ti d ig a re An n a t, nä m lige n huvudsakliga anledningar Källa: Enkätundersökning 2006-11-06 – 2006-11-24

På frågan ovan där vi ville ta reda på vilka som är lärares främsta anledningar till att de inte besökt ett museum fick vi följande svar. Även här var det tillåtet att ge två svar. 12 svarar att kostnaden är den huvudsakliga anledningen, 19 svarar att det beror på tidsbrist. 10 svarar att de inte känner till museer och deras verksamhet särskilt väl. 6 svarar att de inte har besökt ett museum på grund av bekvämlighet, 3 säger att det beror på avstånd. 5 svarar att de inte har besökt ett museum det senaste året eftersom de har dålig erfarenhet från tidigare besök. 16 svarar annat och anger detta. Detta presenteras under rubriken svar på öppna frågor nedan.

De lärare som det senaste året besökt ett museum uppger att deras huvudsakliga syfte med besöket var att öka elevernas kunskaper och/eller ge eleverna en trevlig upplevelse. Detta överensstämmer med de tankar vi tidigare presenterat om upplevelsen som ett led i lärandet. Ingen lärare har svarat att de besökt ett museum för att själv slippa att undervisa i ämnet själv. Det är ganska uppenbart att det sistnämnda är ”fel” svar och kanske har ingen svarat det på grund av den anledningen. De som inte besökt ett museum uppger framför allt att det berott på tidsbrist. Många skriver också i de öppna svaren att de inte arbetat med historia det senaste året. Tidsbrist är ett välkänt faktum och att flest lärare har svarat detta är inget som förvånar oss. Troligtvis är det också så att lärarens erfarenheter och kunskaper gör att de uppfattar upplevelsen som ett led i elevernas inlärningsprocess eller ett sätt att väcka deras intresse olika. De lärare som inte besöker museet har i stort sätt lika förutsättningar som övriga lärare (alla de som svarat på enkäten arbetar inom den kommunala skolan) men väljer ändå att inte

lägga sin undervisning på museet överhuvudtaget. De lärare som inte har besökt ett museum är de lärare som inte heller deltagit i den pedagogiska verksamheten som museet erbjuder. Andelen lärare som inte har besökt ser troligtvis inte något värde i att besöka ett museum, vilket många gånger kanske är problematiskt att genomföra men ur en lärande synvinkel kan vara värt ett försök.

Svar på öppna frågor

Fråga 5 och 6 hade ett antal bestämda svarsalternativ där respondenterna svarade genom att kryssa för det alternativ de tyckte passade bäst. Båda frågorna hade också så kallade öppna svarsalternativ, vilket vi valde att använda oss av eftersom vi inte kunde vara säkra på att vi fått med alla tänkbara svar. Vi har nedan strukturerat och sorterat svaren efter dess innehåll. Många svar påminner om varandra eller har samma innebörd, vi kommer därför inte att presentera samtliga svar.

På fråga 5 har vi endast fått ett svar på den så kallade öppna frågan; ”att ge eleverna en bild till texten i boken. En bild de själv kan skapa sig.”

På fråga 6 har vi fått en hel del svar. Vi har strukturerat och grupperat svaren efter dess innehåll och fått fem stycken grupper: ledighet, övriga lärare, problematiska klasser, resurser samt har inte arbetat med historia.

Under ledighet ryms svar så som ” har varit mammaledig” eller ”jag har varit föräldraledig”. Under övriga lärare kommer svar som till exempel ”jag arbetar som resurs i Sv2 och det gör att jag inte kommer iväg på några studiebesök. Ser fram emot att kunna göra dessa besök framöver”. Eller ett annat exempel ”arbetar i en förberedelseklass med stor åldersspridning och splittrad tid eftersom eleverna är i klassen vid så olika tidpunkter”. De här två grupperna, dels de som varit föräldralediga och dels de som inte arbetar i en vanlig klass har vi inte tagit hänsyn till vid utformningen av enkäten.

Under gruppen problematiska klasser har vi två svar som båda talar sitt tydliga språk. Den första respondenten anger först dålig erfarenhet från tidigare besök och förtydligar sitt svar med ”en elev skar i en tavla”. Det andra svaret lyder: ”en problematisk klass att ta med ut”.

Flest lärare har svarat att de inte arbetat med historia det senaste året. Vi har fått svar som till exempel: ”har inte passat in i undervisningen” eller ”har inte haft något historiskt tema där ett besök på museum är motiverat”. Flera lärare har också på något sätt angett resurser som orsak till varför de inte besökt ett museum i sin historieundervisning det senaste året. Det vi har kunnat utläsa ur resultatet är att antingen beror det på att det är kostsamt att ta sig till och från museet eller så finns det ingen annan vuxen som kan följa med. Till exempel:

”bussresan kostar och även om man ska ha visning. Resursbrist är också en anledning eftersom man måste vara två när man åker med barnen” eller ”har man en vilsen förstaklass med 18 barn och ingen extra lärare som kan följa med är det ogörligt”.

Analys av enkäterna

Det kan verka anmärkningsvärt att endast 27 % av de tillfrågade lärarna har besökt ett museum det senaste året. Med tanke på skolans struktur, kan detta innebära att flertalet lärare arbetar med historia enligt den ordning som förekommer i historieböcker och enligt den lokala kursplanen som finns på skolorna. Ofta så innebär detta att de arbetar med olika historiska epoker i bestämda årskurser. Vilket visar att den svenska skolan fortfarande arbetar väldigt traditionellt. Ett flertal lärare har även i vår enkät angett att de inte arbetat med historia under det senaste året. Vid vidare funderingar kring hur resultatet skulle ha blivit om vi hade ett längre tidsperspektiv än ett år, skulle det troligtvis vara fler lärare som angett att de besökt ett museum i sin historieundervisning. Samtidigt är det inte så säkert med tanke på det vi nämnt ovan, det vill säga att de lärare som arbetade med historia i år kanske inte arbetade med det förra året. Mer troligt skulle en minskning däremot vara bland de lärare som besökt ett museum, eftersom det sedan januari 2005 har varit avgiftsfritt att komma in till ett museum.

Av de 27% som angett att de besökt ett museum det senaste året har 70% tagit del av någon form av museipedagogisk verksamhet. 30% av de som besökt ett museum har inte tagit del av de pedagogiska resurser som museerna erbjuder, vilket enligt resultat från vår undersökning beror på framförallt tidsbrist, kostnad och att lärare säger att de inte känner till museerna och deras verksamhet särskilt väl. Att museerna och deras verksamhet inte är särskilt välkända är något som vi får bekräftat även genom den statliga utredningen, Minne och bildning. Utredningen slår fast att museerna måste nå ut med information om att de finns och vad de kan erbjuda. Studien visar också att museerna trots annonsering och affischer med mera inte

är särskilt välkända.59 Det bör rimligtvis också vara så att vårt resultat är speglat av att alla tillfrågade lärare inte har några ämneskunskaper i historia och därmed inte är orienterade i vilket utbud av historia som finns utanför skolan.

Resultat från vår undersökning visar också att det vanligaste var att lärare besökt ett museum 1 gång i sin historieundervisning. Många har också angett kostnad och resurser som anledning till varför de inte besökt ett museum. Vi vill påpeka att inträdet på museet inte kostar något för Malmös skolor, vi vill också nämna att det finns en så kallad kulturbuss i Malmö stad som går att boka för att skjutsa och hämta vid olika kulturella evenemang. Det som kostar för en Malmöklass är just den pedagogiska verksamheten. Vi uppfattar att det finns ett resonemang bland lärare där det talas om resurser som orsak till begränsning i undervisningen. Det verkar finnas en tro på allt skulle bli bättre om det bara fanns mer resurser. Vilket är fullt möjligt, men med tanke på att det inte är någon kostnad förknippad med att endast besöka ett museum så är det trots allt en stor del av dem som deltagit i vår undersökning som inte gjort det. Däremot är det fullt troligt att lärare undvikit ett besök på ett museum på grund av att det är för få lärare. Det krävs trots allt två vuxna för att klara av en längre utflykt med en klass.

De lärare som besökt ett museum anger framför allt att deras huvudsakliga syfte med besöket var att öka elevernas kunskap samt att ge eleverna en trevlig upplevelse. Resultatet av undersökningen visar att lärarna ser elevernas upplevelse som ett led i lärandet. Vilket stämmer väl överens med de teorier vi presenterat och diskuterat i teoriavsnittet. Enligt Aronsson är det optimala att se upplevelsen som ett lockbete till kunskap annars kan det stanna vid att endast vara en njutning för stunden. Huruvida upplevelsen bearbetas i klassrummet ligger utanför vårt undersökningsområde, det är dock viktigt att det upplevda blir problematiserat och behandlat tillsammans med eleverna annars riskerar upplevelsen att bli enbart en upplevelse och inget som leder till lärande.

Museipedagogerna och deras bild på verksamheten

Detta stycke utgör den andra delen av vår undersökning där vi intervjuat en museipedagog på Malmö Museer. Tanken med intervjun var att få en inblick i deras verksamhet. Det som vi framförallt vill få fram genom intervjun är tankarna som ligger bakom och genomsyrar

59