Se hela människan
Erfarenheter av bemötande inom sjukvården hos personer med övervikt eller fetma
See the whole person
Experiences of attitudes in the health care system seen by people with overweight or obesity.
Författare: Cecilia Nord Sixtensson och Linn Storsnes
HT 2019
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Sigrid Odencrants, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro universitet
Sammanfattning
Bakgrund
Övervikt och fetma är ett växande problem globalt och är förenat med stora hälsorisker och samhällskostnader relaterat till komplikationer. Forskning har visat att det är vanligt förekommande med viktfördomar hos vårdpersonal.
Syfte
Syftet var att beskriva erfarenheter av bemötande inom sjukvården hos patienter med övervikt eller fetma.
Metod
Studien genomfördes som litteraturstudie och datainsamling gjordes i Cinahl Plus with full text och MEDLINE. Materialet granskades med hjälp av evidensbaserade mallar för utvärdering och analyserades sedan med integrerad analys.
Resultat
Resultatet visade att många personer med övervikt eller fetma hade erfarenheter av dåligt bemötande inom sjukvården. Ett fåtal upplevde att de fått ett respektfullt och bra bemötande och det var vanligt förekommande med stigmatisering. Många av studiedeltagarna beskrev att det var inte bara vad som sades som spelar roll utan även hur det sades.
Slutsats
Slutsatsen är att det kan vara kontraproduktivt att ge personer med övervikt eller fetma ett dåligt bemötande. Lyckas arbetet med att se patienten som en egen individ där den känner sig väl bemött, får rätt hjälp och blir motiverad kan riskerna för hälsorelaterade problem minska, både fysiska och psykiska, och samhällets kostnader kan minskas.
Nyckelord: Bemötande, Fetma, Kommunikation, Personcentrerad vård, Stigmatisering,
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...1
Bakgrund ...4
Introduktion ...4
Övervikt och dess risker ...4
Samhällets syn på personer med övervikt ...4
Övervikt inom vården ...4
Kommunikation ...5 Problemformulering ...5 Syfte ...5 Metod ...5 Design ...5 Sökstrategi ...6 Urval ...6 Dataanalys ...6 Forskningsetiska överväganden ...7 Resultat ...7
Erfarenheter av att bli stigmatiserad ...7
Erfarenheter av vårdpersonalens verbala kommunikation ...8
Erfarenheter av vårdpersonalens icke-verbala kommunikation ... 10
Resultatsammanfattning ... 11 Diskussion ... 11 Metoddiskussion ... 11 Resultatdiskussion ... 12 Se hela personen ... 12 Utbildning ... 13 Bortfall ... 13 Genus ... 13 Konsekvenser för samhället ... 14 Etisk reflektion ... 14 Slutsats... 14 Referenslista ... 15 Bilaga I Sökmatris Bilaga II Artikelmatris
Bakgrund
Introduktion
Idag är fetma nästan tre gånger vanligare globalt än det var i mitten på sjuttiotalet. År 2016 var 1,9 miljarder vuxna överviktiga och 650 miljoner hade fetma. Samma år hade 340 miljoner barn och tonåringar övervikt eller fetma (World Health Organization [WHO], 2018). Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) har mer än hälften av den svenska befolkningen övervikt eller fetma, det rapporteras också att färre högutbildade personer är överviktiga än lågutbildade. Folkhälsomyndigheten (2017) har rapporterat att komplikationer på grund av övervikt och fetma har en ekonomisk påverkan på samhället och bara fetma uppskattades kosta samhället 70 miljarder kronor årligen.
Övervikt och dess risker
Övervikt och fetma är enligt WHO (2018) en överdriven ansamling fett som kan försämra hälsan. Globalt är Body Mass index (BMI) det mått som används för klassificering av övervikt och fetma. De största orsakerna till övervikt och fetma är låg fysisk aktivitetsnivå och högt intag av energität mat. Orsakerna samspelar ofta då intaget av mat överstiger den aktivitetsnivå som krävs för att förbränna den (a.a.). Ett förhöjt BMI beskrivs som en riskfaktor för att utveckla sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, såsom stroke och hjärtinfarkt, diabetes typ II, artrit och vissa cancertyper, såsom bröst-, prostata- och koloncancer. Fetma eller övervikt i barndomen kan ha samband med framtida funktionsnedsättningar och för tidig död. Minskar en person med övervikt sitt BMI kan risken för komplikationer minskas (a.a.).
Samhällets syn på personer med övervikt
Tidigare ansågs i flera delar av världen en större kroppsstorlek vara ett tecken på rikedom och god hälsa. Efter andra världskriget förändrades idealet i stora delar av västvärlden och en mer smal kropp blev önskvärd. Det beskrevs under 2000-talet att kroppsideal av den typen blivit befäst och drivits på av media, främst gällande unga kvinnor (Renzaho, 2004). Social uteslutning och stigmatisering relaterat till vikt beskrivs nu som vanligare (Schrimpf et al., 2018). Stigmatisering innebär att personen ses som avvikande på ett negativt sätt från det som anses vara det normala. En del refererar till det som en sorts social brännmärkning (Stigmatisering, 1989). Stigmatisering kan leda till att personen skäms på grund av oförmåga att inte kunna leva upp till samhällets normer. Att bära på skam kan medföra att personen drar sig undan i hopp om att undvika stigmatiseringen (Goffman, 1963).
Övervikt inom vården
I hälso- och sjukvård ska alla människor erbjudas jämlik vård med gott bemötande på lika villkor. Det handlar inte bara om skillnader mellan könen, utan alla gruppers och individers lika värde (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2017; Förenta Nationerna [FN], 2008). Verkligheten kan dock se annorlunda ut. Det rapporterades att fler lågutbildade kvinnor och män i Sverige dog i hjärtinfarkt och stroke än högutbildade (SSF, 2017). För att motverka dödsfallen har FN:s medlemsstater ingått en överenskommelse, Agenda 2030, där ett delmål är att minska dödsfallen kopplade till icke smittsamma sjukdomar där komplikationer relaterade till fetma är en stor del. Med hjälp av förebyggande arbete och behandling är målet att minska för tidig död med en tredjedel till år 2030. I delmålet ingår också att välbefinnande och psykisk hälsa ska främjas (FN, 2015).
En förutsättning för att kunna bedriva hälsofrämjande personcentrerad omvårdnad är att personal inom sjukvården tror på patientens förmåga att ha kontroll över sitt eget liv och hälsa
oavsett eventuell ohälsa. Personen ska i sin vård ses som en jämlik partner och göras delaktig i beslut gällande sin hälsa. I mötet med vårdpersonal är det därför viktigt att personen känner sig respekterad, lyssnad på och stöttad utifrån sina livsförutsättningar (SSF, 2017). En studie beskrev att många inom sjukvården trodde att personer med övervikt saknade motivation till livsstilsförändring. Resultatet visade också att det kunde leda till att individer med övervikt eller fetma fick mindre tid under vårdmötet och att vårdpersonal inte engagerade sig i personcentrerad vård och kommunikation. I studien beskrevs det att många hälsoprofessioner ansåg att personer med övervikt var lata, oattraktiva, ointelligenta och saknade viljestyrka och god personlig hygien (Tanneberger & Ciupitu-Plath, 2018).
Kommunikation
Kommunikation beskrivs som en viktig del för att kunna ge ett gott bemötande och ha ett personcentrerat förhållningssätt inom omvårdnad (Socialstyrelsen, 2019). Hur personer förhåller sig till varandra i kommunikationen är viktigt i alla vårdande yrken. Det har beskrivits att det förekommer kommunikationsproblem inom vården. Kommunikation handlar inte bara om det verbala, såsom de ord och språk som används, utan det handlar också om icke-verbal kommunikation. Det framkommer i flera studier att den minsta delen av kommunikationen består av det verbala och den största delen består av det icke-verbala, såsom ögonkontakt, kroppsgester, ton på rösten och kroppsställning. I den icke-verbala kommunikationen kan aspekter som klädval, personlig hygien och utseende i helhet spela in (Kacperek, 1997; Kozlowska & Doboszynska, 2012).
Det finns många olika hinder i kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Ett hinder i kommunikationen med patienter med övervikt eller fetma kan vara fördomar hos vårdpersonal kopplat till förutfattade meningar om patienten och dennes vikt. I praktiken betyder det att kommunikationens kvalitet kan bli försämrad på grund av vårdpersonalens viktfördomar (Tanneberger & Ciupitu-Plath, 2018).
Problemformulering
Globalt är fetma eller övervikt ett växande problem för människor. Tidigare forskning har visat att många som arbetar inom sjukvården har fördomar om personer med övervikt och att det kan bidra till en försämrad kommunikation. Kommunikationen är en central del i bemötandet och det är viktigt att patienten görs delaktig. Med det som bakgrund ville bemötandet av patienter med övervikt eller fetma inom vården beskrivas utifrån patientperspektivet. Att beskriva erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma kan uppmärksamma eventuella problemområden och på så sätt vara en bas för ett förbättrat bemötande. Ett bättre bemötande från vårdpersonal kan möjliggöra en bättre vårdupplevelse för patienter.
Syfte
Syftet var att beskriva erfarenheter av bemötande inom sjukvården hos patienter med övervikt eller fetma.
Metod
Design
Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. En litteraturstudie utgår ifrån en väldefinierad frågeställning, sedan söks redan publicerat vetenskapligt material fram och sammanställs i ett resultat (Kristensson, 2014).
Sökstrategi
Utifrån studiens syfte identifierades de meningsbärande orden övervikt, fetma, sjukvård, patient, bemötande och erfarenhet. För att sedan fastställa rätt sökord i förhållande till databaserna har Svensk MeSH använts både för översättningar och för att hitta rätt termer (Karolinska institutet, u.å.). Sökorden har sedan använts för sökningar i databaserna Cinahl Plus with full text (Cinahl) och MEDLINE. Där så varit möjligt har databasens egen ordlista använts för att kunna identifiera rätt ämnesord men även fritextsökning har använts.
I databasen Cinahl användes ämnesorden; Obesity, Professional-Patient relations och Attitude of health personnel. Ord som användes i fritextsökning var; Obes*, “Health Care”, Patient*, Experience*, View* och Interaction*. I databasen MEDLINE användes ämnesorden; Obesity och Professional-Patient relations. Ord som användes i fritextsökning var; “Health care”, Obes*, Patient*, View* och Experience*. För att få den exakta kombinationen “Health care” i sökta artiklar användes citattecken i sökningen. Där fler varianter av ordet kunde finnas användes trunkering för att alla eventuella formuleringar av orden skulle täckas in i sökningen. Först söktes orden enskilt för att sedan sökas tillsammans med de booleska operatorerna AND och OR. I båda databaserna valdes begränsningarna Peer reviewed, publiceringsår 2009-2019 och engelskt språk. (Bilaga I)
Urval
Urvalet resulterade i nio artiklar från databasen Cinahl. Inklusionskriterier var att artiklarna fokuserade på patientens perspektiv av bemötande, ingen åldersbegränsning på deltagare i studier och både kvinnor och män. Exklusionskriterier var artiklar som enbart fokuserade på vårdpersonals perspektiv av bemötande. För att hitta relevant material till studien genomfördes urvalsprocessen i olika steg. Först lästes titlar från ett antal artiklar som bedömdes besvara litteraturstudiens syfte. Därefter lästes abstrakt på de artiklar som bedömdes relevanta för litteraturstudien. I nästa steg lästes hela artiklarna som valts ut i föregående steg individuellt av författarna. När genomläsningen var utförd diskuterades artiklarnas relevans och det slutliga materialet valdes för vidare kvalitetsgranskning.
Kvalitetsgranskning
För att kunna utvärdera styrkor och svagheter i materialet användes SBU:s granskningsmall för studier med kvalitativ metodik (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2014). Artiklar med kvantitativ metod som ingick i litteraturstudien har granskats enligt Kristensson (2014). Till studien valdes nio artiklar och för att kunna värdera varje artikel på liknande sätt gjordes en artikelmatris med förutbestämt innehåll. (Bilaga II)
Dataanalys
Resultatet sammanställdes med integrerad analys (Kristensson, 2014). Analys av det slutliga materialet började med att alla meningar och stycken som beskrev erfarenhet av bemötande valdes från varje artikels resultat. Valt material lästes för att identifiera gemensamt innehåll, såsom likheter och skillnader, som därefter sorterades och fick rubriker. För att tydliggöra innehållet markerades rubrikerna med tillhörande resultatdel. Under det här arbetet flyttades textstycken mellan olika rubriker för att kunna fastställa till vilken rubrik texten passade bäst. Med rubrikerna som utgångspunkt kunde tre huvudteman urskiljas; Erfarenheter av att bli stigmatiserad, Erfarenheter av vårdpersonalens verbala kommunikation och Erfarenheter av vårdpersonalens icke-verbala kommunikation. Utifrån dessa teman har sedan resultatet beskrivits.
Forskningsetiska överväganden
Materialet i litteraturstudien har granskats etiskt för att säkerställa att den har ett etiskt korrekt förhållningssätt. Det är viktigt att ett etiskt förhållningssätt genomsyrar all forskning och det finns gemensamma principer de utgår ifrån. Principerna är; Inte skada-principen, Autonomiprincipen, Rättviseprincipen och Nyttoprincipen, och de har använts som grund för etisk granskning av artiklarna i litteraturstudien. Studier där människor studeras ska oftast ha etiskt godkännande för att säkerställa att människorna inte kommer till skada. Vem som ger det etiska godkännandet skiljer sig mellan länder (Kristensson, 2014).
En litteraturstudie behöver inte ha ett formellt etiskt godkännande men det betyder inte att den är utan etiskt ansvar. Det är viktigt att material som används i litteraturstudier har granskats etiskt (Kristensson, 2014). Samtliga artiklar som ingår i litteraturstudien bedömdes ha tagit hänsyn till etiska aspekter. I samtliga artiklar framgick det tydligt att de hade fått etiskt godkännande från relevant institution. I studien där studiedeltagarna var minderåriga hade föräldrar eller vårdnadshavare godkänt barnens deltagande.
Som student och ny inom forskarvärlden kan det finnas en risk för metodologiska misstag eller feltolkningar av material (Kjellström, 2017). För att undvika det i så stor utsträckning som möjligt har artiklarna analyserats på djupet med stöd av metodlitteratur och kontinuerlig diskussion kring begränsningar och möjligheter har förts (Kristensson, 2014; Kjellström, 2017). I all forskning är det viktigt att forskaren tar sig egen förförståelse i beaktning för att inte påverka studiens riktning eller resultat (Kristensson, 2014). Förförståelsen i litteraturstudien har i största möjliga mån bortsetts från. Översättning av text har gjorts noggrant för att undvika feltolkningar.
Resultat
Resultatet redovisas nedan i tre identifierade huvudteman. Huvudtemana är baserade på studiedeltagarnas erfarenheter av bemötande och de är: Erfarenheter av att bli stigmatiserad, Erfarenheter av vårdpersonalens verbala kommunikation och Erfarenheter av vårdpersonalens icke-verbala kommunikation.
Erfarenheter av att bli stigmatiserad
Flera personer med övervikt eller fetma beskrev att de var vana vid stigmatisering i samhället och medvetna om den sociala positionen de hade men i hälso- och sjukvården förväntade sig studiedeltagarna bli bemötta med respekt trots sin storlek. De upplevde motsatsen, att vårdpersonal bidrog till stigmatiseringen och de hade lågt förtroende för dem på grund av detta. Många var besvikna på sin vård då de hade hoppats att vårdpersonalen skulle bemöta och behandla alla patienter jämlikt (Rand et al., 2017; Russell & Carryer, 2013; Williams, 2017). Flera personer beskrev att stigmatiseringen medförde att vårdpersonalen bagatelliserade hälso- och viktfrågor och istället skuldbelade patienten genom att berätta hur lätt det var att gå ner i vikt eller att de fokuserade på vikten när den inte var relevant i sammanhanget (Rand et al., 2017; Russell & Carryer, 2013).
Det var inte bara patienterna själva som upplevt att de blivit stigmatiserade, vid en observationsstudie beskrevs att patienten riktade socialt stigma mot sig själv i form av kritik relaterat till sin övervikt. Då valde vårdpersonalen att befästa stigmatiseringen genom att instämma med patientens självkritik (Thille, 2018).
Att vikten alltid var närvarande i vårdmötet var något som flera studiedeltagare hade erfarenhet av och de ansåg att det påverkade alla interaktioner med vårdpersonal. Patienterna upplevde att de fick en etikett som överviktig och att det blev hela deras identitet som patient, etiketten kvarstod sedan för lång framtid. Identiteten som överviktig ledde till en negativ spiral där patienterna förväntade sig att bli dåligt bemötta. Förväntningarna gjorde att de alltid var beredda på strid. Vissa patienter upplevde ett krig med sjukvården på grund av att fokus hela tiden låg på vikten och det medförde att flera av patienterna undvek vården helt och hållet (Buxton & Snethen, 2013; Russell & Carryer, 2013; Williams, 2017). Några patienter sade att de inte hade fått sämre vård och undvek därför inte vården men de upplevde ändå att de fått ett annorlunda bemötande än de som inte hade övervikt (Buxton & Snethen, 2013).
Studiedeltagare från flera studier kände sig inte sedda som människor med individuella förutsättningar och livshistorier (Buxton & Snethen, 2013; Chugh, Friedman, Clemow & Ferrante, 2013; Rand et al., 2017; Russell & Carryer, 2013; Williams, 2017). Många patienter upplevde att vårdpersonal enbart brydde sig om det fysiska med att vara överviktig och inte såg människan bakom. Patienter uppgav att vårdpersonalen behövde fokusera mer på den psykiska och mentala delen av att leva med övervikt eller fetma, då det ofta fanns bakomliggande faktorer till varför situationen såg ut som den gjorde (Rand et al., 2017).
Det var viktigt för patienterna att vårdpersonal engagerade sig och tog sig tid till att höra deras livs- och hälsohistoria. När personal saknade information om patienternas bakgrund upplevde deltagarna att de endast var ett nummer på en dataskärm (Buxton & Snethen, 2013). Vid en observationsstudie noterades att vårdpersonal undvek att prata om viktrelaterade frågor, istället sades bara siffrorna på vågen (Thille, 2018). När engagemang från vårdpersonal saknades upplevde flera patienter att de blev sedda som sjukliga varelser och inte förtjänade ett bra bemötande. Patienterna kände att de blev skuldbelagda och fick skylla sig själva att de var överviktiga (Russell & Carryer, 2013; Williams, 2017). Flera studier visade att gemensamt för olika kulturer var att patienter ville bli bemötta på individnivå och med empati, respekt och förståelse (Buxton & Snethen, 2013; Chugh et al., 2013).
Flera personer hade erfarenhet av att deras stora kropp gjorde dem synliga i allra högsta grad och lätta offer för oönskade kommentarer och råd men kroppen gjorde också att de kände sig osynliga som personer. Kroppen blev det enda som vårdpersonal såg och personen bakom fanns inte vilket ledde till att de kände sig avhumaniserade. Vikten upplevdes därför som en barriär i vårdkommunikationen (Williams, 2017).
Erfarenheter av vårdpersonalens verbala kommunikation
Studier har visat att de uttalade orden som sades i ett samtal spelade roll för individen. Orden som sades blev en del av vilka erfarenheter deltagarna hade av bemötandet. Barn och vuxna visade sig ha liknande preferenser när det kom till de ord som föredrogs i förhållande till sin viktstatus. De båda grupperna föredrog orden vikt, viktproblem och BMI i samtal om sin vikt med vårdpersonal. Det fanns också likheter i orden de inte ville höra såsom orden stor, stor storlek, fet och fetma (Puhl & Himmelstein, 2018; Volger et al., 2012). Inte heller gravida med övervikt eller fetma tyckte om att höra ordet fetma i relation till sin egna vikt (Cunningham, Endacott & Gibbons, 2018).
Internt viktstigma var ett begrepp som beskrevs i en studie och det visade i vilken grad en person anklagade sig själv för viktstigmatisering, applicerade negativa stereotyper om sig själv och dömde sig själv på grund av sin vikt. Internt viktstigma mättes i studien med ett verktyg
som kallades Weight Bias Internalization Scale. Studien visade att barn mellan 13-18 år som hade högst nivå av internt viktstigma skilde sig åt när det gällde preferenser av ord än de som hade en lägre nivå. De tyckte inte om orden stor och kurvig lika mycket som övriga. Dessutom föredrog de mer ordet viktproblem än resterande studiedeltagare. Barn i studien som hade högst BMI föredrog ordet knubbig mest, vilket inte barnen med lägre BMI gjorde (Puhl & Himmelstein, 2018).
Bland vuxna med övervikt eller fetma verkade kön inte vara avgörande för vilka ord de föredrog. Inte heller spelade ett BMI över eller under 40 roll för de ord de ville höra. Vissa likheter fanns mellan olika kulturer när det kom till vilka ord patienter föredrog att höra i samtal om sin vikt. Orden BMI, viktproblem och vikt föredrog både afrikansk amerikanska och kaukasiska patienter att höra framför ord som tjockhet och fetma (Volger et al., 2012).
I flera studier beskrevs det att patienter med övervikt eller fetma fått kommentarer om sin vikt under möten med vårdpersonal (Buxton & Snethen, 2013; Chugh et al., 2013; Cunningham et al., 2018; Russel & Carryer, 2013; Williams, 2017). I en studie beskrev en kvinna att hon blev tillsagd att hon skulle vara mer attraktiv om hon gick ner i vikt (Williams, 2017). I en annan studie upplevde en kvinna att vårdpersonal antytt att denne inte gillar personer med fetma (Buxton & Snethen, 2013). I en tredje studie hade gravida kvinnor fått kommentarer om att de inte brydde sig om sitt barn i och med sin övervikt (Cunningham et al., 2018). I ytterligare en studie blev en kvinna utsatt för negativa kommentarer kring sin vikt och blev tillsagd att undersökningen skulle ha varit enklare att utföra om hon varit mindre (Russel & Carryer, 2013). Samtliga beskrivna kommentarer upplevdes opassande av patienterna (Buxton & Snethen, 2013; Chugh et al., 2013; Cunningham et al., 2018; Russel & Carryer, 2013; Williams, 2017). Utöver kommentarer hade patienter fått motta skämt riktade mot sin övervikt. En studiedeltagare beskrev hur vårdpersonal skämtat om att det fanns mycket att ta av eftersom hon var storväxt. Samma kvinna hade fått frågan om hon trodde att hon skulle studsa efter en fallolycka. I samband med rehabilitering hade vårdpersonalen frågat kvinnan om hon hade provat simning och därefter sagt att hon skulle flyta i och med sin stora kropp. Patienten valde att byta vårdpersonal på grund av bemötandet (Russel & Carryer, 2013).
Ett annat exempel på erfarenheter av vårdpersonals verbala kommunikation beskrevs av flera patienter som mottagande av oönskade råd. Flera beskrev att vårdpersonal alltid relaterade till patienternas vikt trots att de sökt hjälp av helt andra orsaker (Buxton & Snethen, 2013; Russell & Carryer, 2013; Williams, 2017). En kvinna hade fått kommentarer om att hon behövde gå ner i vikt trots att hon inte var patient utan med som anhörig på ett vårdmöte. Att ofta få motta oönskade råd medförde att patienterna inte kände något förtroende för vården (Russell & Carryer, 2013).
Det var mer förekommande att personal som inte var patientens ordinarie vårdkontakt gav opassande kommentarer och råd (Buxton & Snethen, 2013). Vårdmöten ledde ofta till att patienterna kände sig arga, frustrerade och svikna av vården efter att ha mottagit opassande och respektlösa råd kring sin vikt (Buxton & Snethen, 2013; Russell & Carryer, 2013; Williams, 2017). Många studiedeltagare uppgav att vården verkade tycka att den här sortens kommunikation var accepterad. Det tillsammans med sina tidigare erfarenheter av att motta kommentarer, skämt och oönskade råd gjorde att patienterna alltid var på sin vakt (Russel & Carryer, 2013; Williams, 2017).
En annan verbal kommunikationsaspekt var att patienterna upplevde att det i vissa samtal inte sades tillräckligt. De kände ofta att de fått otillräcklig information och otillräckliga instruktioner under sitt vårdmöte. Deltagarna ville ha och efterfrågade vägledning kring sin hälsa och eventuell viktminskning men fick sällan verktyg för genomförande. De fick ofta höra att de behövde ändra sin livsstil men fick ingen hjälp med hur de skulle göra det (Buxton & Snethen, 2013; Chugh et al., 2013; Cunningham et al., 2018).
Flera gravida kvinnor med övervikt eller fetma upplevde att de inte fick information om varför ett högt BMI kan vara farligt för både fostret och kvinnan. De fick heller inte veta varför det höga BMI:t kunde leda till att de behövde komma på fler besök eller genomgå extra kontroller. Flera kvinnor tyckte det var pinsamt att behöva genomgå extra kontroller. En kvinna i studien kände sig väl informerad efter diskussion med vårdpersonal. Sammanfattningsvis fick kvinnorna bristande information och råd, vilket gjorde att kvinnorna kände sig förvirrade, osäkra och skuldmedvetna (Cunningham et al., 2018).
Erfarenheter av vårdpersonalens icke-verbala kommunikation
Studiedeltagare beskrev att vårdpersonal med sitt kroppsspråk visade ogillande gentemot dem. Negativa gester, himlade ögon, suckande och ton i rösten vid samtal var alla exempel på ogillande kroppsspråk (Buxton & Snethen, 2013; Chugh et al., 2013; Russell & Carryer, 2013). Liknande iakttagelser har gjorts i en observationsstudie där det beskrevs ett dominant och respektlöst kroppsspråk från vårdpersonal (Thille, 2018). En studiedeltagare beskrev att vårdpersonalens ton i rösten fick henne att känna som att hon hade pesten. Ett glatt ansikte skulle räckt för att patienterna skulle fått bättre erfarenhet av bemötandet konstaterade en kvinna. Det var inte bara vad som sades som spelade roll utan även hur det sades (Chugh et al., 2013).
En gemensam nämnare för studiedeltagarna var att de kände sig dömda av vårdpersonal på grund av sin övervikt eller fetma (Chugh et al., 2013; Cunningham et al., 2018; Rand et al., 2017; Russell & Carryer, 2013; Williams, 2017). Att bli dömd för sin vikt innebar att patienterna kände skuld vilket medförde att de kände sig mindre socialt accepterade. Skuldkänslorna resulterade också i att flera personer hetsåt för döva känslorna och att de kände sig dömda av vårdpersonal gjorde att de mådde sämre psykiskt (Rand et al., 2017).
Kvinnliga patienter beskrev att möten med vården gav negativa konsekvenser på grund av att de blivit definierade som överviktiga kvinnor. Övervikten eller fetman blev alltid fokus i kontakten med vården och kvinnorna upplevde att vårdpersonal inte kunde se bortom vikten. Kvinnorna upplevde att vårdpersonal med icke-verbal kommunikation direkt visade att deras vikt var något negativt och att de var ohälsosamma. Fördömande attityder och förutfattade meningar från vården tyckte deltagarna resulterade i att de fick ett dåligt bemötande och att det försvårade för en meningsfull relation (Williams, 2017). Det framgick att många förväntade sig att bli dömda av vården och att det fanns en rädsla att vårdpersonalen skulle vara osympatiska och okänsliga (Cunningham et al., 2018). Fördömande attityd sågs i en observationsstudie där vårdpersonal, trots goda resultat med viktnedgång, antydde att patienten inte gjorde tillräckligt och att patienten ljög om sina livsstilsvanor (Thille, 2018).
Då studiedeltagarna upplevde att vårdpersonal endast såg en stor kropp bidrog det till en känsla av att inte bli lyssnad på och de upplevde en konstant kamp om att bli hörda (Buxton & Snethen, 2013; Chugh et al., 2013; Rand et al., 2017; Russell & Carryer, 2013). Patienter ville att människor med övervikt inte skulle bli grupperade utan att vården skulle lyssna på varje enskild
individ (Chugh et al., 2013). För flera deltagare hade det förekommit att vårdpersonal gått ut från rummet innan de hade pratat klart vilket medförde en ökad känsla av att inte bli hörd. En patient uttryckte en önskan om att sätta ögonbindel på vårdpersonalen för att de inte skulle se kroppen och kunna lyssna på vad de har att säga (Russell & Carryer, 2013).
Resultatsammanfattning
Resultatet visade att många studiedeltagare var vana vid stigmatisering i samhället men de var besvikna över att den fortfarande var framträdande inom sjukvården. Vidare visade resultatet att många upplevde att de blev sedda som endast en stor kropp bortkopplad från sitt sammanhang och att det var svårt att känna sig hörd. Många hade erfarenhet av att vårdpersonals verbala och icke-verbala kommunikation bidrog till ett sämre bemötande. Flera patienter hade erfarenhet av opassande kommentarer och skämt riktade mot sin vikt och också mottagit oönskade råd. Resultatet visade att orden vikt, viktproblem och BMI föredrogs av både barn och vuxna i samtal kring deras vikt. Patienterna blev ofta tillsagda att de behövde gå ner i vikt men fick ingen stöttning i genomförandet. Negativt kroppsspråk från vårdpersonal var något som de flesta deltagarna hade erfarenhet av vilket var en orsak till att de kände sig dömda i vårdmötet.
Diskussion
Metoddiskussion
En systematisk litteraturöversikt innebär att forskarna gör en översyn av allt publicerat material gällande ämnet i fråga (Kristensson, 2014). Det finns inte möjlighet att göra en sån fullständig genomgång vid en kandidatuppsats utan sökningen har begränsats till relevanta databaser för ämnet. Det blir i sig en begränsning då det innebär att visst material eventuellt inte finns med i litteraturstudien.
Två artiklar som bedömdes intressanta utifrån titeln fanns inte att tillgå i fulltext och granskades därför inte. Kunskap om hur artiklarna kunde ha gjorts tillgängliga saknades, vilket kan ha påverkat litteraturstudiens resultat. Flera artiklar från MEDLINE lästes men ansågs inte uppfylla inklusionskriteriet om fokus på patientperspektivet tillräckligt väl. Några av litteraturstudiens artiklar fanns i båda databaserna.
Databaserna Cinahl och MEDLINE valdes då de innehåller omvårdnadsrelaterade studier (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Ingen sökning gjordes i databasen PsycINFO eftersom studien inte fokuserade på psykiatri. I efterhand konstateras att det ändå kunde varit värdefullt att genomföra en sökning där då det framkom att många personer med övervikt också upplever problem relaterade till psykisk ohälsa. Det i sin tur kan påverka deras erfarenheter av bemötande.
Det framkom snabbt att få artiklar besvarade syftet då majoriteten av artiklarna var från vårdpersonalens perspektiv. Enligt Kristensson (2014) kan ett sparsamt material vara en begränsning framförallt inom kvantitativ forskning då resultatet inte går att generalisera. Litteraturstudiens granskade artiklar är till största delen genomförda med kvalitativ metod och fokuserar på individens verklighet och syftar inte till att generalisera. Ett litet material behöver därför inte vara något negativt. Vidare kan ett sparsamt material tyda på att mer forskning behövs.
I det engelska språket finns inget ord som översätts exakt till ordet bemötande. Orden view och experience användes för att ringa in patientens synvinkel. Det framkom en del ord i artiklarna som vid översättning till svenska hade samma betydelse. Exempelvis har ordet stor flera möjliga översättningar på engelska. De olika orden kan var olika laddade i olika länder och det kan därför antas vara viktigt att individualisera samtalet.
I litteraturstudien valdes tre huvudteman; Erfarenheter av att bli stigmatiserad, Erfarenheter av vårdpersonalens verbala kommunikation och Erfarenheter av vårdpersonalens icke-verbala kommunikation. Det är viktigt att poängtera vetskapen om att flera delar under respektive tema kan passa in på flera ställen. Som exempel kan delar av temat stigmatisering analyseras som verbal och icke-verbal kommunikation. Anledningen till att ett eget tema med stigmatisering valdes är att studiedeltagarna uttryckligen pratat om stigmatisering ur ett större perspektiv.
Resultatdiskussion
Resultatet visar att det är vanligt förekommande att personer med övervikt eller fetma har erfarenhet av dåligt bemötande från vårdpersonal. Stigmatisering av personer med övervikt eller fetma finns i samhället i stort och som tidigare forskning beskriver är den också utbredd i sjukvården.
I resultatet framkom flera aspekter som påverkar patienters erfarenhet av bemötandet. Se hela personen
Resultatet visar att många patienter beskrev övervikten som en del i något större. Det fanns en stark önskan från patienter att vårdpersonal skulle se bortom vikten och inse att det inte bara handlar om siffrorna på vågen utan om mycket mer. Bakomliggande faktorer ansågs av patienterna vara viktigare att bemöta i första hand och de ville att vårdpersonal skulle bli medvetna om hela deras livs- och hälsohistoria (Buxton & Snethen, 2013; Chugh et al., 2013; Rand et al., 2017; Russell & Carryer, 2013). Övervikten var inte sällan ett symptom på psykisk ohälsa av varierande art och mat var ofta en copingmekanism. Att bli dåligt bemött och skuldbelagd för sin övervikt gjorde ofta att deltagarna gick upp i vikt och mådde ännu sämre (Rand et al., 2017). Ett antagande kan vara att om den mentala och psykiska delen tas i beaktning kan viktproblem bli lättare att hantera.
Alla människor ska bemötas med respekt och göras delaktiga i sin vård vilket också flera studiedeltagare uttryckt. Respekt innebar för deltagarna att vårdpersonal gav dem tid och att de fick känna att de blev lyssnade på och trodda (Buxton & Snethen, 2013). Gemensamt för flera patienter var att de ville få mer motivation, stöttning och uppmuntran. De önskade också att vårdpersonal var mer känsliga, personliga, empatiska och tröstande (Chugh et al., 2013). Patienterna ville skapa en långsiktig relation med vårdpersonalen och känna att de verkligen gjorde det tillsammans (Rand et al., 2017). De upplevelser gällande bemötande som beskrivs i litteraturstudiens resultat går emot ett personcentrerat synsätt som är grunden för omvårdnad. Att studiedeltagarna hade upplevt ett negativt bemötande måste ses som ett misslyckande då själva kärnan i vården är att ge god och humanistisk omvårdnad. Resultatet visar att personer med övervikt eller fetma grupperas och vården fallerade att se dem som individer med unika sociala, psykiska, andliga och existentiella behov. I bemötandet av personer med övervikt eller fetma tycks den etiska kompassen saknas hos många som jobbar i vården. För att komma tillrätta med detta och kunna arbeta mer hälsofrämjande kan en lösning vara att arbeta i team runt patienten. Att arbeta i team runt patienten beskrivs i en studie som en framgångsfaktor då
olika professioner har olika synsätt vilket ökar chanserna att fånga upp patientens alla behov (Hayes et al., 2017).
Utbildning
Då många patienter upplevde att vårdpersonal var oartiga och okänsliga föreslog de sensitivitetsträning i syfte att förbättra bemötandet. Vårdpersonal ansågs behöva utbildning i hur de skulle kommunicera på bästa sätt kring en persons vikt (Chugh et al., 2013). Om personalen får och har utökad kunskap om övervikt och fetma och dess bakomliggande faktorer antas det skapa större möjlighet att ge ett bra bemötande och god omvårdnad i helhet.
För att patienter med övervikt eller fetma ska känna sig trygga i vården krävs det att vårdpersonal har rätt utbildning och förståelse för individens utsatta situation. Redan i grundutbildningen har forskning visat att sjuksköterskestudenter i stor omfattning diskriminerar och dömer personer med övervikt. Efter riktad utbildning ändrade många studenter uppfattning och uppvisade mindre diskriminerande attityd gentemot personer med övervikt eller fetma (Barra & Singh Hernandez, 2018). Det visar på vikten av utbildning och fortbildning av vårdpersonal och att känna till att det finns viktfördomar inom vården. Med hjälp av utbildning kan risken minskas för att personer med övervikt eller fetma ska uppleva ett dåligt bemötande som många gånger har sina rötter i stigmatisering. I en studie nämns det att vårdpersonals fördomar är något patienten kan känna av, det kan skapa en känsla av misslyckande hos patienten och göra den mindre motiverad (Hayes, Wolf, Labbé, Peterson & Murray, 2017). Som resultatet visar är det inte bara vad som sägs som spelar roll utan även hur det sägs och vilket kroppsspråk som används.
Bortfall
En begränsning i insamlat material kan vara ett stort bortfall (Kristensson, 2014). Flera granskade studier har ett stort bortfall. Stigmatisering och dömande av personer med övervikt eller fetma som gör att många känner skuld och skam skulle kunna vara en orsak till det stora bortfallet. Många personer drar sig för att prata om sin övervikt och att bli intervjuad om just det kan vara ett alltför stort steg för vissa. Bortfallet kan dock ses som ett tecken på hur viktig frågan är. Att personer med övervikt eller fetma kan känna ett behov att “gömma sig” är något som bör tas på största allvar. En annan anledning till de stora bortfallen kan vara att deltagarna var rädda att studierna skulle kunna spåras tillbaka till dem.
En studies design kan eventuellt bidra till ett stort bortfall. En kvalitativ metodik med exempelvis intervjuer kan antas vara mer utlämnande för personer med övervikt eller fetma. Väljer man en kvantitativ metodik med exempelvis enkäter kan det upplevas enklare att medverka, i och med större anonymitet.
Genus
Under litteraturstudiens gång blev det tydligt att forskning om hur personer med övervikt eller fetma upplever bemötande till stor del var fokuserad på kvinnor. Ett antagande kan vara att det kan grunda sig i att kvinnor växt upp med andra könsnormer och förväntas av samhället leva upp till ett visst ideal. Forskningen kan också vara mer fokuserad på det kvinnliga perspektivet på grund av medias framställning av vikt, träning och diet som ofta är riktade mot just kvinnor. Dock visar forskning att män också känner skuld och skam över sin övervikt. Skuldkänslor och stigmatisering kan göra män mer ovilliga att söka hjälp (Lewis, Thomas, Hyde, Castle & Komesaroff, 2011). Då män kan vara mer ovilliga att söka hjälp från vården kan det antas att det inte finns att tillfråga i lika stor utsträckning som kvinnor. Därför kan det antas svårt att veta
hur män upplever bemötandet. Vissa kvinnor undvek också vården men oftast på grund av att de redan tidigare fått ett dåligt bemötande när de sökt hjälp. Det dåliga bemötandet kunde bestå av exempelvis skämt och opassande kommentarer riktade mot vikten (Russell & Carryer, 2013).
Konsekvenser för samhället
Ett antagande kan vara att patienterna blir försämrade i sina eventuella följdsjukdomar associerade till övervikten eller fetman om de undviker vården. Det kan i sin tur medföra ökat lidande för individen och öka samhällskostnaderna då patienterna sedan kan bli belagda med stort vårdbehov om sjukdomarna fortskrider. Det kan också leda till att FN:s globala mål, Agenda 2030, inte uppnås.
Etisk reflektion
I två av de granskade artiklarna har studiedeltagarna erhållit betalning i form av presentkort (Chugh et al., 2013; Puhl & Himmelstein, 2018). I och med att de får en summa för att delta är det viktigt att de inte känner sig tvingade att delta utan att de ändå informeras om att det alltid är okej att avsluta studien när som helst. Betalning får aldrig bli ett medel till att kvarhålla studiedeltagare som inte vill delta frivilligt (Kjellström, 2017). Studierna anses uppfylla tydlighet kring samtycke och att deltagarna var väl informerade om att de när som helst kan avsluta trots betalningen. Summan var inte stor vilket inte torde påverka deltagarna i större utsträckning.
Slutsats
Litteraturstudien redovisar att människor med övervikt eller fetma har erfarenhet av att bli dåligt bemötta i sjukvården och att stigmatisering också är högst närvarande. Dåligt bemötande visade sig genom både verbal och icke-verbal kommunikation (Buxton & Snethen, 2013; Chugh et al., 2013; Cunningham et al., 2018; Rand et al., 2017; Russell & Carryer, 2013; Williams, 2017). Att bli dåligt bemött kan leda till att personerna känner skuld och skam och äter ännu mer (Rand et al., 2017). Om det dåliga bemötandet och stigmatiseringen medför att patienterna äter mer kan det i sin tur leda till en ännu högre vikt och det blir motsatt effekt mot det resultat som önskas. Ett tänkbart antagande är att det kan vara rent kontraproduktivt med dåligt bemötande och stigmatisering i interaktion med personer med övervikt eller fetma.
Ett ytterligare antagande kan vara att det är av stor klinisk betydelse att problemen lyfts upp till ytan för att kunna förbättra bemötandet av människor med övervikt eller fetma. Först när problemen blir belysta kan de bearbetas för att gagna patienterna. Det vore önskvärt att det bearbetas redan i vårdpersonals grundutbildning. För att få en hållbar utveckling där alla behandlas lika i vården måste personer med övervikt eller fetma våga prata i ett öppet klimat och stigmatisering av personerna måste därför få ett slut. Dit kan vårdpersonal nå genom att se hela människan. Lyckas arbetet med att se patienten som en egen individ där den känner sig väl bemött, får rätt hjälp och blir motiverad kan riskerna för hälsorelaterade problem minskas, både fysiska och psykiska, och samhällets kostnader kan minskas.
Det behövs mer forskning om mäns erfarenhet av bemötande då nuvarande forskning till största del fokuserar på kvinnor. Litteraturöversikten visar att det behövs mer forskning om området överlag. Patienternas erfarenheter är en viktig källa till kunskap och för att kunna förbättra bemötandet i vården bör de tillfrågas och ges möjlighet att beskriva hur de vill att bemötandet ska utvecklas i framtiden.
Referenslista
Artiklarna märkta med * ingår i resultatet.
Barra, M., & Singh Hernandez, S. S. (2018). Too big to be seen: Weight-based discrimination among nursing students. Nursing Forum, 53(4), 529-534. doi:10.1111/nuf.12282
*Buxton, B. K., & Snethen, J. (2013). Obese Women’s Perceptions and Experiences of Healthcare and Primary Care Providers: A Phenomenological Study. Nursing Research,
62(4), 252-259. doi:10.1097/NNR.0b013e318299a6ba
*Chugh, M., Friedman, A. M., Clemow, L. P., & Ferrante, J. M. (2013). Women Weigh In: Obese African American and White Women’s Perspectives on Physicians’ Roles in Weight Management. Journal of the American board of family medicine, 26(4), 421-428.
doi:10.3122/jabfm.2013.04.120350
*Cunningham, J., Endascott, R., & Gibbons, D. (2018). Communication with health
professionals: The views of pregnant women with a raised BMI. British Journal of Midwifery,
26(9), 598-604. doi:10.12968/bjom.2018.26.9.598
Folkhälsomyndigheten. (2017). Nationell kraftsamling för hälsosamma matvanor och fysisk
aktivitet behövs. Hämtad 20 november, 2019, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2017/maj/nationell-kraftsamling-for-halsosamma-matvanor-och-fysisk-aktivitet-behovs/
Folkhälsomyndigheten. (2019). Öppna jämförelser folkhälsa 2019. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d7924511550a74/op
pna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf?fbclid=IwAR2hkbGoIxMU39B4F6CCzBQjn1lJ6KnP8Z8M3RhTQn8lufDhiQjG2 HNvfjw
Förenta Nationerna. (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hämtad 21 november, 2019, från
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf?fbclid=IwAR3l2P qJ6ioH1ocm1d_t91unPd_nz3imai2k1IKFp-Og0rW9uhMKTGqqPaE
Förenta Nationerna. (2015). Globala målen för hållbar utveckling: God hälsa och
välbefinnande. Hämtad 10 december, 2019, från
https://fn.se/wp-content/uploads/2018/03/Mål-3.pdf
Goffman E (1963) Stigma: Notes on the Management of Spoiled Identity. Prentice Hall, Englewood Cliffs, NJ.
Hayes, S., Wolf, C., Labbé, S., Peterson, E., & Murray, S. (2017). Primary health care providers' roles and responsibilities: A qualitative exploration of ‘who does what’ in the treatment and management of persons affected by obesity. Journal of Communication in
Healthcare, 10(1), 47-54. doi:10.1080/17538068.2016.1270874
Indiana State Nurses Associaion. (2019). Obesity and It’s Implications. ISNA Bulletin, 46(1), 12-17.
Kacperek, L. (1997). Non-verbal communication: the importance of listening. British Journal
of Nursing, 6(5), 275-279. doi:10.12968/bjon.1997.6.5.275
Karolinska institutet. (u.å.). Termer för upplevelser och bemötande i olika former. Hämtad 22 november, 2019, från Svensk MeSH, https://mesh.kib.ki.se/info/termer-for-upplevelser-och-bemotande
Kjällström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.
Kozlowska, L., & Doboszynska, A. (2012). Nurses’ nonverbal methods of communication with patients in the terminal phase. International Journal of Palliative Nursing, 18(1), 40-46. doi:10.12968/ijpn.2012.18.1.40
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Lewis, S., Thomas, S. L., Hyde, J., Castle, D. J., & Komesaroff, P. A. (2011). A Qualitative Investigation of Obese Men’s Experiences With Their Weight. American Journal of Health
Behavior, 35(4), 458-469. doi:10.5993/AJHB.35.4.8
*Puhl, R. M., & Himmelstein, M. S. (2018). Adolescent preferences for weight terminology used by health care providers. Pediatric Obesity, 13(9) 533-540. doi:10.1111/ijpo.12275 *Rand, K., Vallis, M., Aston, M., Price, S., Piccinini-Vallis, H., Rehman, L., & Kirk, A. F. L. (2017). ”It is not the diet; it is the mental part we need help with.” A multilevel analysis of psychological, emotional, and social well-being in obesity. International Journal of
Qualitative Studies on Health and Well-being, 12(1), 1-14.
doi:10.1080/17482631.2017.1306421
Renzaho, A. M. N. (2004). Fat, rich and beautiful: changing socio-cultural paradigms
associated with obesity risk, nutritional status and refugee children from sub-Saharan Africa.
Health & Place, 10(1), 105-113. doi: 10.1016/S1353-8292(03)00051-0
*Russell, N., & Carryer, J. (2013). Living large: the experiences of large-bodied women when accessing general practice services. Journal of primary health care, 5(3), 199-206. Från http://www.publish.csiro.au/HC/HC13199
Schrimpf, A., McGarvey, S., Haun, D., Kube, J., Villringer, A., & Gaebler, M. (2018). Socio-cultural norms of body size in Westerners and Polynesians affect heart rate varibility and emotional during social interactions. Culture and Brain, 7(1), 26-56. doi:10.1007/s40167-018-0071-5
Socialstyrelsen. (2019). Patienten - en del av teamet. Hämtad 19 december, 2019, från Socialstyrelsen, https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/sakerhetskultur/patienten-en-del-av-teamet?fbclid=IwAR0hrEsgJM9qYgDFssj6kDgW7vI87ZX7rIvJtCsYnDkvnFCI2C6_sBkUfE c
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser. Hämtad 10 november, 2019, från
Statens beredning för medicinsk utvärdering,
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf Stigmatisera. (1989). I Svenska Akademiens Ordbok. Hämtad 3 december, 2019, från https://svenska.se/saob/?id=S_11633-0104.5I47
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Jämlik vård och hälsa. Hämtad 21 november, 2019, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_jamlik_vard_och_halsa.pdf?fbclid=IwAR1THt6 3NZoNwWSLzC2LKmBBlHPf7TJqnk7ZJUhmdFrat7Ur9fXQVsINimc
Tanneberger, A., & Ciupitu-Plath, C. (2018). Nurses’ Weight Bias in Caring for Obese Patients: Do Weight Controllability Belifs Influence the Provision of Care to Obese Patients?.
Clinical Nursing Research, 27(4), 414-432. doi:10.1177/1054773816687443
*Thille, P. (2018). Managing Anti-Fat Stigma in Primary Care: An Observational Study.
Health Communication, 34(8), 892-903. doi:10.1080/10410236.2018.1439276
*Volger, S., Vetter, M. L., Dougherty, M., Panigrahi, E., Egner, R., Webb, V., Thomas, J. G., Sarwer, D. B., & Wadden, T. A. (2012). Patients’ Preferred Terms for Describing Their Exess Weight: Discussing Obesity in Clinical Practice. Obesity, 20(1), 147-150.
doi:10.1038/oby.2011.217
*Williams, D. (2018). ‘Being defined’: large-bodied women’s experiences as healthcare consumers. Health Sociology Review, 27(1), 60-74. doi:10.1080/14461242.2017.1375861 Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2018). Obesity and overweight. Hämtad 20 november, 2019, från World Health Organization,
Bilaga I Sökmatris
Databas Sökning Sökord Resultat av
sökningen: Antal träffar Urval 1: Lästa titlar Urval 2: Lästa abstract Urval 3: Antal artiklar till studien Cinahl 2019-11-06 Begränsningar • Peer review • 2009-2019 • English language S1 (MH “Obesity”) 49,330 20 S2 (MH “Professional-Patient Relations”) 12,882 20 S3 S1 AND S2 94 94 60 4 S4 Obes* 85,401 20 S5 “Health care” 239,621 20 S6 Patient* 1,138,698 20 S8 Experience* 242,523 20 S9 View* 63,566 20 S10 S8 OR S9 293,177 10 S11 S6 AND S10 133,094 20 S12 S4 AND S11 1,832 40 5 S13 S5 AND S12 252 160 70 2 S14 Interaction* 81,732 10 S15 S4 AND S5 AND S14 133 133 30 2 S16 (MH "Attitude of Health Personnel") 22,392 40
S17 S4 AND S16 274 145 10 1 MEDLINE 2019-11-07 Begränsningar • Peer review • 2009-2019 • English language S1 (MH "Obesity”) 31,666 20 S2 (MH "Professional-Patient Relations") 2994 20 S3 S1 AND S2 10 10 4 0 S4 "health care" 834,618 20 S5 obes* 350,366 20 S6 patient* 6,762,174 10 S7 view* 461,062 15 S8 experience* 1,027,039 20 S9 S7 OR S8 1,445,711 0 S10 S6 AND S9 644,668 10 S11 S5 AND S10 9054 20 S12 S4 AND S11 175 175 2 0 S13 S2 AND S5 AND S10 9 9 9 0
Bilaga II Artikelmatris
1(9) Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och
land Syfte Metod Värdering Resultat
Buxton, B. K., & Snethen, J. (2013). Obese Women’s Perceptions and Experiences of Healthcare and Primary Care Providers: A Phenomenological Study. Nursing Research,
62(4), 252-259.
doi:10.1097/NNR.0b013e318299a6ba USA
“The aim of this study was to describe the experiences and perceptions of obese women with regard to stigma in healthcare and from their healthcare provider.” Design: Beskrivande Population: Inklusionskriterier: Vuxna kvinnor med BMI över 30.
Urvalsförfarande: Strategiskt urval. Slutlig studiegrupp: 26 st Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys Svagheter: • Forskarna redovisar inte om de tagit hänsyn till sin förförståelse i relation till datainsamling och analys. • Relationen mellan forskarna och urvalet är ej tydligt beskriven. Styrkor: • För att stärka giltigheten har en journal förts över tid under studiens gång.
• Deltagare har getts möjlighet att verifiera insamlat datamaterial. • För att säkerställa
tillförlitligheten har man ställt sig frågan om resultaten är logiska.
Erfarenhetav bemötande:
• Studiedeltagarna ville bli sedda som människor och inte som nummer eller kvinnor med fetma. • Kvinnorna vill ha en personlig relation med vårdpersonalen, där personalen känner till deras historia. • Studiedeltagarna
vill att
vårdpersonalen tar dem på allvar. • Majoriteten av
kvinnorna vill att vårdpersonalen ska ta upp deras viktproblem i mötet.
• Många kvinnor har upplevt negativt bemötande från vårdpersonal på grund av deras vikt.
2(9) Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och
land Syfte Metod Värdering Resultat
Chugh, M., Friedman, A. M., Clemow, L. P., & Ferrante, J. M. (2013). Women Weigh In: Obese African American and White Women’s Perspectives on
Physicians’ Roles in Weight
Management. Journal of the American
board of family medicine, 26(4),
421-428. doi:10.3122/jabfm.2013.04.120350 USA “The study sought to elucidate and compare the desires and expecations of moderately to severely obese white and african american female patients regarding their physicians role in the management of weight loss.” Design: Jämförande Population: Inklusionskriterier: Vuxna kvinnor av olika etnicitet med övervikt.
Engelsktalande. Exklusionskriterier: Graviditet. Vikt under 220 pounds. Deltagarna ska inte ha haft bröst- eller livmoderhalscancer. Deltagarna får ej ha någon etablerad hälsokontakt.
Urvalsförfarande:
Strategiskt urval genom anslag uppsatta på olika hälsokliniker i New Jersey.
Slutlig studiegrupp: 33 Datainsamlingsmetod: Fördjupade semistrukturerade intervjuer Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys enligt Grounded theory. Svagheter: • Det framkommer inte om forskarna har tagit hänsyn till sin förförståelse. Styrkor: • Deltagare med olika bakgrund. • Hög tillförlitlighet då fler personer har analyserat datamaterialet. • Verifierbarheten stärks då resultatet är väl representerat. Erfarenhet av bemötande: • Kvinnorna i studien vill känna att deras vårdkontakt är respektfull, empatisk, icke dömande samt ärlig i
kommunikationen.
• Flera studiedeltagare föreslår att personal inom hälsovården behöver träning i att kunna visa
medkänsla.
• Flera av kvinnorna vill ha förståelse och respekt från
hälsovården.
• Kvinnorna vill bli tillfrågade om de vill ha hjälp.
3(9) Författare, år, titel, tidskrift, sidnr
och land Syfte Metod Värdering Resultat
Cunningham, J., Endascott, R., & Gibbons, D. (2018). Communication with health professionals: The views of pregnant women with a raised BMI.
British Journal of Midwifery, 26(9),
598-604.
doi:10.12968/bjom.2018.26.9.598 England
“To explore the experiences of pregnant women with a raised BMI to investigate if their pregnancies were affected by their interactions with midwives and other health
professionals.”
Design: Explorativ Population:
Inklusionskriterier: Gravida kvinnor med ett BMI över 30.
Exklusionskriterier: Bristande förståelse av det engelska språket.
Urvalsförfarande:
Strategisk urval genom kontakt på
mödravårdscentral.
Urval: 31 kvinnor
tillfrågades. 20 kvinnor ville inte vara med av olika anledning, varav 13 inte svarade när de blev kontaktade.
Slutlig studiegrupp: 11 st Datainsamlingsmetod: 9
st blev enskilt intervjuade och resterande 2 ingick i en fokusgrupp. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Svagheter: • Stort bortfall. • Begränsad urvalsgrupp. Styrkor: • Forskarna har tagit hänsyn till sina
förförståelser.
• Hög
tillförlitlighet då flera personer har granskat datamaterialet. • Verifierbarheten stärks då resultatet är tydligt representerat. Erfarenhet av bemötande: • Studiedeltagarna var oroliga för att bli dömda på grund av sin vikt. • En av kvinnorna har upplevt att hälsopersonalens attityd som upprörande och ohjälpsam.
• Kvinnorna ansåg att ordval som
hälsopersonalen väljer att använda är viktiga.
• En av kvinnorna upplevde att hälsopersonalen ansåg att hon skadade sitt barn på grund av hennes övervikt. • Studiedeltagarna
upplevde att de fick bristande
information av hälsopersonal.
4(9) Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat
Puhl, R. M., & Himmelstein, M. S. (2018). Adolescent preferences for weight terminology used by health care providers. Pediatric
Obesity, 13(9) 533-540. doi:10.1111/ijpo.12275 USA “The study examined adolescent preferences for weight-based terminology from providers, and variation in preferences by adolescent gender, body weight and internalized stigma.” Design: Undersökande Population: Inklusionskriterier: Ålder: 13-18 år. Studiedeltagarna var alla inskrivna i ett viktminskningsprogram. Flickor och pojkar.
Urvalsförfarande:
Bekvämlighetsurval.
Urval: Av 459 deltagare i
programmet var det 306 som var i rätt åldersgrupp, av dessa 306 fullföljde 48,4% studien. Slutlig studiegrupp: 148 st Datainsamlingsmetod: Enkät. Analysmetod: Statistisk analys. Svagheter: • Stort bortfall. • Få deltagare. • Majoriteten av deltagarna var kaukasier, studien kan därför vara svår att generalisera. • Studiedeltagarna var höginkomsttagare, studien kan därför vara svår att generalisera. Styrkor: • Den statistiska metoden var relevant och tydligt beskriven. • Tydlig beskrivning av datainsamling. • Bortfall och relevanta variabler var tydligt beskrivet.
Erfarenhet av bemötande:
• Studien visade vilka ord som tonåringar med övervikt föredrog att höra i mötet med
vårdpersonal.
• Studiedeltagarna föredrog ord som viktproblem, knubbig och plus size.
• Tonåringarna i studien föredrog inte ord som
extremt fet, stor och kurvig. • Deltagare med hög nivå internaliserad viktstigma hade annorlunda preferenser än övriga.
5(9) Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och
land Syfte Metod Värdering Resultat
Rand, K., Vallis, M., Aston, M., Price, S., Piccinini-Vallis, H., Rehman, L., & Kirk, A. F. L. (2017). ”It is not the diet; it is the mental part we need help with.” A
multilevel analysis of psychological, emotional, and social well-being in obesity. International Journal of
Qualitative Studies on Health and Well-being, 12(1), 1-14. doi:10.1080/17482631.2017.1306421 Kanada “The study explored the psychological, emotional and social experiences of individuals living with obesity, and perceptions of health providers.” Design: Explorativ Population: Inklusionskriterier: Deltagarna ska ha haft erfarenhet med att leva med övervikt eller att ha jobbat med personer med övervikt inom
sjukvården.
Urvalsförfarande:
Strategiskt urval genom anslag uppsatta på olika hälsoinstutioner och genom riktade mail inom hälso- och sjukvården.
Slutlig studiegrupp: 35 st Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Svagheter: • Majoriteten av deltagarna var kvinnor. Styrkor: • Forskarna har tagit hänsyn till sin förförståelse. • Verifierbarheten stärks då resultatet är tydligt representerat. • Datamättnad och analysmättnad är uppnådd. Erfarenhet av bemötande: • En deltagare har upplevt att personal inom sjukvården inte lyssnar. • En del har upplevt att vårdpersonalen behandlar dem fördömande. • En studiedeltagare upplever att vårdpersonal trivialiserar deras viktproblem. • En deltagare har upplevt att denne inte blivit tagen på allvar av sjukvården.
6(9) Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och
land Syfte Metod Värdering Resultat
Russell, N., & Carryer, J. (2013). Living large: the experiences of large-bodied women when accessing general practice services. Journal of primary health care,
5(3), 199-206. Från
http://www.publish.csiro.au/HC/HC13199 Nya Zeeland
“The aim of this study was to explore large-bodied women’s experiences of accessing general practice services in New Zealand.” Design: Explorativ Population: Inklusionskriterier: Vuxna kvinnor med övervikt som själva identifierar sig som stora.
Urvalsförfarande:
Strategiskt urval genom anslag i tidning och snöbollsurval.
Urval: Av de 10 som
anmälde sig till studien var det två som drog sig ur på grund av rädsla över att bli igenkända.
Slutlig studiegrupp: 8 st Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Svagheter: • Oklart om forskarna har tagit hänsyn till sin förförståelse i förhållande till datainsamlingen. • Det är oklart om data- och analysmättnad har uppnåtts. Styrkor: • Forskarna har tagit hänsyn till sin förförståelse i förhållande till dataanalysen. • Verifierbarheten stärks då resultatet är tydligt representerat.
• Ett rikt och djupgående resultat.
Erfarenhet av bemötande:
• Studiedeltagarna uppger att de känner dåligt förtroende till sjukvården då personalen ofta säger att de ska göra, inte hur de ska göra det. • Kvinnorna i studien
uppger att de ofta får oönskade råd av vårdpersonalen. • Deltagarna uppger att
vårdpersonal gör antaganden om dennes hälsa utan att ställa frågor.
• Många av kvinnorna i studien upplevde att de blev behandlade som sjukliga varelser istället för en hel person med komplexa liv. • Deltagarna kände sig
dömda på förhand av vårdpersonal. • Många av deltagarna
uppger att de har fått olämpliga
kommentarer av vårdpersonal.
7(9) Författare, år, titel, tidskrift, sidnr
och land Syfte Metod Värdering Resultat
• Thille, P. (2018). Managing Anti-Fat Stigma in Primary Care: An
Observational Study. Health
Communication, 34(8), 892-903. doi:10.1080/10410236.2018.1439276 • Kanada “The analysis highlights how stigmatizaing discourses about fat bodies emerge in primary care appointments, and examines immediate conversational effects.” Design: Explorativ Population: Inklusionskriterier: Vårdcentraler med team- eller läkarorienterat arbetssätt. Vårdcentraler som höll en viss socioekonomisk profil. Urvalsförfarande: Strategiskt urval. Slutlig studiegrupp: 3 st. Datainsamlingsmetod:
Observation genom att forskaren var med på vårdmötet, samt inspelning av ljud. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Svagheter: • Forskarens närvaro i vårdmötet kan ha påverkat interaktionen. Styrkor: • Forskaren har tagit hänsyn till sin förförståelse. • Datainsamling och analys är tydligt beskriven. • Verifierbarheten stärks då resultatet är tydligt representerat. Erfarenhet av bemötande: • Vid observation upplever forskaren att vårdpersonal antyder att patienten ljuger trots goda resultat med
livsstilsförändring.
• Respektlös och dominant attityd mot patienten.
• Läkare undviker att prata om vikt. Säger bara ett nummer.
• Patienter
stigmatiserar sig själva i samtal och vårdpersonal håller med.
8(9) Författare, år, titel, tidskrift,
sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Volger, S., Vetter, M. L., Dougherty, M., Panigrahi, E., Egner, R., Webb, V., Thomas, J. G., Sarwer, D. B., & Wadden, T. A. (2012). Patients’ Preferred Terms for Describing Their Exess Weight: Discussing Obesity in Clinical Practice. Obesity, 20(1), 147-150. doi:10.1038/oby.2011.217
USA
“The study assessed attitudes toward terms to describe excess weight in obese individuals in primary care practice, prior to their participating in a weight loss
research study, con- ducted by their own primary care
providers.”
Design: Beskrivande Population:
Inklusionskriterier: Över 21 år gammal. BMI mellan 30-50. Ökat midjeomfång: över 40in för män och över 35in för kvinnor. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval Slutlig studiegrupp: 390 st Datainsamlingsmetod: Enkät. Analysmetod: Statistisk analys. Svagheter: • Eventuellt
bortfall har inte redovisats tydligt. Styrkor: • Den statistiska analysen var relevant och tydligt beskriven. • Studien är randomiserad kontrollerad. • Stort antal studiedeltagare med varierad bakgrund. Erfarenhetav bemötande:
• Studien visar vilka ordval som vuxna människor med övervikt föredrog att höra i mötet med vårdpersonal.
• Studiedeltagarna föredrog inte ord som tjock, fettöverskott, stor storlek, fetma och tung. • Ord som studiedeltagarna föredrog är vikt, BMI, viktproblem, ohälsosam kroppsvikt och ohälsosamt BMI.
• Det skiljde inte mellan män och kvinnor vilka ord man föredrog.
9(9) Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och
land
Syfte Metod Värdering Resultat
Williams, D. (2018). ‘Being defined’: large-bodied women’s experiences as healthcare consumers. Health Sociology
Review, 27(1), 60-74. doi:10.1080/14461242.2017.1375861 Australien “This research aimed to expand current understandings of large-bodied women as healthcare consumers, through explicating and interpreting women’s understandings of their individual health experiences.” Design: Explorativ Population: Inklusionskriterier: Kvinnor över 18 år. Klädstorlek över 16 AUS. Urvalsförfarande:
Strategiskt urval via offentliga anslag.
Slutlig studiegrupp: 22 st Datainsamlingsmetod:
Öppna intervjuer med 16 av kvinnorna. Specifika frågor över e-mail under studiens gång till sex kvinnor.
Analysmetod: Kvalitativ
studie, grounded theory.
Svagheter: • Relationen forskare-urval är inte tydligt beskriven. • Det är oklart om
forskaren har tagit hänsyn till sin förförståelse gällande datainsamling och analys. Styrkor: • Verifierbarheten stärks då resultatet är tydligt redovisat. • Tillförlitligheten stärks av att deltagarna har olika bakgrund och att datamaterialet är rikt och djupgående. • Analys och datainsamling är tydligt beskriven. • Datamättnad har uppnåtts. Erfarenhet av bemötande: • Deltagarna upplevde att deras vikt definierade dem och att vårdpersonal inte såg bortom vikten. • Kvinnorna kände sig svikna av sjukvården på grund av oönskade kommentarer kring deras vikt. • Studiedeltagarna upplevde att vårdpersonal inte ser dem som en person utan att de bara ser dem som en fet kvinna. • Kvinnorna i studien
hade svårt att lita på och respektera vårdpersonal då allt relaterade tillbaka till vikten. • Deltagarna upplevde att de kände sig dömda och att de alltid fick vara på sin vakt i hälsovården.
