Egenvårdens betydelse
vid diabetes typ 2
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Alexandra Aya Ramirez & Adina Hultman HANDLEDARE:Ylva Ståhl
JÖNKÖPING 2019 Juni
Sammanfattning
Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett internationellt hälsoproblem och antal patienter som
får diagnosen fortsätter att öka. Egenvård är en del av behandlingen där krav ställs på att patienten förändrar sina levnadsvanor.
Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård relaterat till diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig i tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar.
En induktiv ansats har använts. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen.
Resultat: I analysen framkom temat kampen i vardagen med subteman fysisk
aktivitet och anpassad kost och temat stöd från omgivningen med subteman
betydelsen av information och utbildning, betydelsen av att möta en engagerad
sjuksköterska och familjen på gott och ont. Sjuksköterskans engagemang i patienter och dess diagnos var viktigt för egenvårdshanteringen och även stöd från familjen.
Slutsatser: Förändringarna i matvanorna var det svåraste för patienter med diabetes
typ 2. Patienterna sökte stöd hos familjen, religionen samt hälso- och sjukvården för bättre förutsättningar för en god egenvård. Bristande kunskap om sjukdomen hos
patienter bidrog till negativa erfarenheter i mötet med sjuksköterskan och läkaren. Vidare forskning behövs om hur patienter upplever sitt vardagliga liv, vilket kan öka kunskapen hos både sjuksköterskor och allmänheten om diabetes typ 2.
The importance of self-management in type 2 diabetes - A literature review
Summary
Background: Type 2-diabetes is an increasing international health problem.
Self-care is part of the treatment where demands are made on the patient changing lifestyle.
Aim: To describe patients' experiences of self-care related to type 2-diabetes.
Method: A literature review based on twelve qualitative articles. An inductive
approach has used. Friberg's five-step model was used in the analysis process.
Result: In the analysis, the theme of the struggle in everyday life emerged with
subtitles physical activity and adapted diet and the theme of support from the
environment with sub-information and the importance of information and education, the importance of meeting a committed nurse and family for good and evil. The
nurse's involvement in patients and its diagnosis was important for self-care and family support.
Conclusions: The changes in lifestyle were the most difficult for patients with type 2
diabetes. Patients sought support from the family, religion and healthcare to have better conditions for good self-care. Further research is needed on how patients experience their everyday lives, which can increase the knowledge of both nurses and the public about type 2-diabetes.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 2
Diabetes typ 2 ...2 Levnadsvanor ...3 Egenvård ...3Sjuksköterskans roll i patientens egenvård ...4
Syfte ... 6
Material och metod ... 6
Design ...6
Urval och datainsamling ...6
Dataanalys ...7 Etiska överväganden ...7
Resultat ... 9
Kampen i vardagen ...9 Fysisk aktivitet...10 Anpassad kost ...10 Stöd från omgivningen ...11Betydelsen av information och utbildning ...11
Betydelsen av att möta en engagerad sjuksköterska...11
Familjen på gott och ont ...12
Diskussion ... 13
Metoddiskussion ...13 Resultatdiskussion ...14Slutsatser ... 16
Kliniska implikationer ...17Referenser ... 18
Bilagor
Bilaga 1. Sökmatris.Bilaga 2. Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod. Bilaga 3. Artikelmatris.
1
Inledning
Diabetes typ 2 blir en allt vanligare sjukdom och den ökande förekomsten är väldokumenterad (Jones & Crowe, 2017; Laursen, Frølich & Christensen, 2017). Hur väl patienterna hanterar sjukdomen påverkas bland annat av ekonomiska förutsättningar, social omgivning (Elinder Schäfer, Hakimi, Lager & Patterson, 2017) och dess kultur (Jones & Crowe, 2017). För personer med diabetes typ 2 kan sjukdomen bidra med känslor som omständighet, svårigheter gällande tillgänglighet för behandling och acceptans av sjukdomen. Egenvården är central och påverkas av roller inom familjen och även hur patienten sköter sin behandling (Jones & Crowe, 2017). Sjuksköterskan har i sin profession att erbjuda patientutbildning för att öka patientens kunskap om sin sjukdom (Robertson, 2012) samt främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidande (San Sebastián, Mosquera, Nawi & Gustafsson, 2017). Litteraturöversikten förväntas ge kunskap och förståelse för egenvård relaterat till diabetes typ 2 samt hur sjuksköterskan ska bemöta patienter med diabetes typ 2. Med mer kunskap om patienters erfarenheter kan bemötandet från både sjuksköterskor och övrig omgivning bli till fördel för patienters hälsa.
2
Bakgrund
Diabetes typ 2Diabetes typ 2 är ett hälsoproblem som finns världen över och den internationella förekomsten har ökat dramatiskt (Laursen et al., 2017). Globalt finns cirka 382 miljoner människor med diabetes typ 2, vilket motsvarar drygt 8% av alla vuxna. År 2035 beräknas 592 miljoner personer ha diabetes typ 2 globalt sett (Elinder Schäfer et al., 2017). Både genetiska och miljömässiga variationer tros påverka regionala variationer i insjuknande. Mottagligheten för sjukdomen varierar mellan olika etniciteter. Störst risk för insjuknande är i Stillahavsområdet. Risken att insjukna i diabetes typ 2 ökar vid flytt till Sverige från ett annat land och inflyttade personer insjuknar tidigare än svenskfödda för att utbildningsnivån är lägre och livsstilen ser annorlunda ut (Elinder Schäfer et al., 2017).
Diabetes typ 2 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som påträffas i samhället. Sjukdomen ökar med stigande ålder där omkring 10–20% av befolkningen över 65 år drabbas (Diabetesförbundet, 2017). Andel vuxna med diabetes typ 2 som rapporterades från primärvården till Nationella Diabetesregistret uppskattades till omkring 98% (Gudbjörnsdottir et al., 2017). Siffrorna är inte helt tillförlitliga då många personer kan gå med en oupptäckt typ 2 diabetes eller inte är registrerade i det Nationella Diabetesregistret.
Sjukdomen karaktäriseras av att personen har ett onormalt högt blodsocker, det vill säga ett faste värde uppmätt över 7,0 mmol/l vid två tillfällen därefter ställs diagnosen diabetes typ 2. Det stigande blodsockervärdet vid diabetes typ 2 beror på att cellerna i kroppen inte kan ta upp tillräckligt med glukos från blodet trots att det finns insulin i blodet. Höga blodglukosnivåer gör att bukspottkörteln utsöndrar mer insulin som sliter ut de insulinproducerande cellerna (Methi & Thorsby, 2016). Cellerna blir resistenta mot insulinets glukosfunktionstransport, vilket kallas att cellerna gör insulinmotstånd. Insulinresistensen uppstår vid minskad känslighet för insulinets verkan, även otillräcklig insulinproduktion kan orsaka hyperglykemi. Sjukdomen utvecklas av ett ihållande kaloriöverskott till följd av överätande och fysisk inaktivitet (Methi & Thorsby, 2016). Initialt kommer kroppen hantera ett kaloriöverskott genom ökad lagring av fett i fettvävnaden. Metabolismen sätts i rubbning när lagringskapaciteten är mättad. Det är individuellt vilken förmåga som finns för att spara energi i subkutan fettvävnad, vilket gör att ett högt kroppsindex (BMI) kan förekomma med normalt plasmaglukos. När näringsämnena inte kan lagras på rätt sätt uppstår metabola problem (Methi & Thorsby, 2016).
Diabetes typ 2 är en livslång sjukdom och patienterna som drabbas har en stor risk att drabbas av komplikationer som påverkar psykiska, fysiska och sociala aspekter av det vardagliga livet (Clark, 2014). Komplikationer som kan uppstå av diabetes typ 2 har negativa effekter på hälsorelaterad livskvalitet och övergripande välbefinnande hos patienter med diagnosen (Isaksson et al., 2015; Saffari, Karimi, Koenig & Al-Zaben, 2015). Komplikationer drabbar ofta blodkärl och nerver som påverkas av för högt blodsocker under en längre tid (Clark, 2014; Robertson, 2012). Andra områden på kroppen som kan drabbas av komplikationer vid diabetes typ 2 är fötter och ögon (Clark, 2014). Även leder, nervsystem, njurar och tänder kan drabbas av komplikationer (Robertson, 2012). Typ 2 diabetes bidrar till dubbelt så stor risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och är den vanligaste dödsorsaken hos diabetiker (Methi
3
& Thorsby, 2016). När en patient debuterar med diabetes typ 2 är en ändring av levnadsvanor något som oftast krävs (Bani-issa, Al-Shujairi & Patrick, 2017; Isaksson et al., 2015).
Levnadsvanor
En ökad fysisk aktivitet, balanserad kost och minskad stress är viktiga faktorer för att minska risken för komplikationer (Clark, 2014), men även för att få ett normalt plasmaglukos. Patienter kan utesluta den medicinska behandlingen om en adekvat kost och regelbunden fysisk aktivitet blir en del av patienters liv (Isaksson et al., 2015). Fysisk aktivitet är en grundläggande del vid diabetes typ 2 då upptaget av glukos i musklerna ökar samt insulinresistensen minskar. Regelbunden fysisk aktivitet ger även en positiv påverkan på blodtryck och blodfetter. Det är därför viktigt att uppmuntra patienter med diabetes typ 2 att inkludera motion i vardagen. Rekommendationen för vuxna är att motionera 150 minuter varje vecka (Clark, 2014; Robertson, 2012). Alla former av fysisk aktivitet har betydelse, som motivation kan en stegräknare vara ett hjälpmedel i vardagen. Det är dock viktigt att den fysiska aktiviteten anpassas efter varje individ och det kan exempelvis handla om att ta snabba promenader eller om att klippa gräsmattan (Clark, 2014).
En balanserad kost rekommenderas med ett ökat intag av fullkorn, fisk, grönsaker samt rotfrukter men samtidigt minska intaget av fett, vitt mjöl, socker och alkohol (Darwiche et al., 2016). Fettintaget minskas genom att inte äta stekt och rostad mat, choklad, chips, bakverk och pajer samt bör därför undvikas vid diabetes typ 2. Överkonsumtion av socker ökar risken för fetma och därmed för flera komplikationer (Clark, 2014; Darwiche et al., 2016). För att underlätta hanteringen av sjukdomen är egenvård en viktig del i behandlingen (Oftedal, Bru & Karlsen, 2011).
Egenvård
Begreppet egenvård används för att beskriva insatser som patienten själv utför med avsikt att lära sig att hantera sjukdomen utan hjälp från hälso- och sjukvården för att bibehålla sin hälsa och sin livskvalité (Orem, 2001). Egenvård är en typ av behandling som är betydelsefull vid diabetes typ 2 (Carolan, Holman & Ferrari, 2015). I
egenvården ingår det att kunna kontrollera blodsockret, kunna ta sina mediciner samt ha en hälsosam livsstil. Trots att sjuksköterskan finns tillgänglig med kunskap och stöd är det viktigt att patienten har insikt och kunskap om vilka konsekvenser som uppstår om behandlingen inte sker rätt. Kunskap om sitt egenansvar för sjukdomsutvecklingen är också viktigt att patienten har (Isaksson et al., 2015; Robertson, 2012).
Orem (2001) tog fram en omvårdnadsmodell vars namn är the Self- Care Deficit Nursing Theory som på svenska översätts till teorin om egenvårdsbalans.
Omvårdnadsmodellen är en allmän teori och består av tre delteorier: den första delteorin är egenvårdsbrist som handlar om att patienten inte kan tillgodose sina egenvårdsbehov på grund av brist på kunskap eller nedsatt kognitiv förmåga. Den andra delteorin är egenvård som handlar om att patienten självständigt utför
4
omvårdnadssystem som redogör för innehållet i omvårdnadsprocessen som innehåller tre delar; att identifiera patientens omvårdnadsbehov, att planera omvårdnaden och att utvärdera omvårdnadsplanen.
Orem (2001) beskriver att människan ses som tänkande, kunnig, handlande och kapabel. Människan har förmåga att utvecklas och lära sig men också att stöd kan behövas ges för att egenvårdskapacitet ska återupprättas. Boyle et al. (2016) beskriver att det kan uppstå hinder som påverkar hur patienten hanterar sin egenvård, val av yrke kan påverka hur sjukdomen hanteras och exempelvis kan arbetstiderna påverka rutinerna för regelbundna matintag. Ytterligare faktorer som har en inverkan på hur egenvård hanteras är hur behandlingsplanen är upplagd, brist på kunskap men även psykosociala problem som ångest, stress och depression. Därför behöver
kommunikationen mellan patienten, sjuksköterskan och annan sjukvårdpersonal vara öppen och inte dömande (Boyle et al., 2016). Patienter med diabetes upplever brist på förståelse när det inte sker några framsteg i exempelvis hanteringen av kosten eller när patienten inte kan kontrollera sitt blodsocker enligt instruktionerna från sjuksköterskan. Därför behöver sjuksköterskan ha kunskap och förståelse om de olika faktorer som har ett inflytande på hur patienten hanterar sin egenvård (Phillips, 2016). För att bidra till en fungerande egenvård är sjuksköterskans uppdrag att
informera, utbilda och stötta patienten i förändringar av levnadssättet (Bartol, 2012).
Sjuksköterskans roll i patientens egenvård
Sjuksköterskan ansvarar för att främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidande. Omvårdnaden ska ges med respekt oberoende av etnisk bakgrund, ålder, nationalitet, sexuell läggning eller religiös tro (FN-förbundet UNA Sweden, 2019; San Sebastián et al., 2017). Att drabbas av en livslång sjukdom som diabetes typ 2 är, kan leda till att patienten inte upplever någon autonomi. I sjuksköterskeprofessionen ingår
kärnkompetensen att arbeta personcentrerat, det vill säga att omvårdnaden utgår från patienten och dess närstående (Cronenwett et al., 2007). Ett personcentrerat förhållningssätt gör att sjuksköterskan möter patientens behov och ger omvårdnad anpassat till dennes levnadssätt och kan därmed få patienten att få tillbaka sin autonomi (Bartol, 2012). Genom att erbjuda patienten en fortlöpande kontakt med hälso- och sjukvården kan patienten känna sig delaktig i sin egenvård (Boyle et al., 2016).
Sjuksköterskan har som uppgift att erbjuda patientutbildning. Patienter behöver ha kunskap om varför blodsockret behöver mätas före måltid och vilka signaler som bör uppmärksammas vid en eventuell hyperglykemi eller hypoglykemi och för att öka kvalitén av egenvården (Robertson, 2012). Legitimerade sjuksköterskor ska ha kompetens för att kunna identifiera risker, förbättra omvårdnaden och möta patienter samt anhöriga med kunskap (Graue, Dunning, Hausken & Rokne, 2013). Sjuksköterskor upplever dock att de inte har tillräckligt med kunskap om diabetes typ 2, vilket leder till osäkerhet och därmed sjunker nivån och kvalitén av vården (Graue et al., 2013). För att öka kunskap om diabetes typ 2 behöver sjuksköterskor få utbildning och ett nära samarbete med andra professioner som diabetessjuksköterska och läkare (Graue et al., 2013). Sjuksköterskans uppgift är att främja och stödja patienten så långt som möjligt att tillgodose sina behov, men också att ta över egenvårdandet när patientens förmåga är otillräcklig (Orem, 2001).
5
Sjuksköterskan har även som uppgift att ge kunskap om diet som patienten ska tillämpa. Dieten ska vara individuell och användningen av en diet kan ge motsatt effekt om den inte sker balanserat men även om patienten själv inte är motiverad till förändringen (Boylan, 2007; Oftedal et al., 2011). Därför är det väsentligt att sjuksköterskan motiverar till förändringar i levnadsvanor men motivationen saknas oftast hos patienter med diabetes typ 2 (Boyle, Saunders & Drury, 2016; Isaksson et al., 2015; Oftedal et al., 2011).Utebliven motivation beror på att patienten inte tror på sig själv och det leder till att patienten inte tror sig kunna åstadkomma någon förändring i livsstilen (Oftedal et al., 2011). Det är bra att sjuksköterskan har kunskap om vad som påverkar motivationen exempelvis när träningen inte ger positiva resultat eller vid otillräckliga ekonomiska resurser samt vid tidsbrist (Oftedal et al., 2011). Därför ska sjuksköterskan hjälpa till att göra ett individanpassat schema redan i början av sjukdomen för att tillsammans med patienten kunna skapa strategier för att hantera den nya livsstilen. Genom ett individanpassat schema kan hälso- och sjukvårdspersonal hjälpa patienten att skapa mål som är realistiska men även mål som patienten själv anser vara möjliga att uppnå. Sjuksköterskan ska även göra uppföljningar för att utvärdera hur processen går men också för att uppmuntra patienten till att inte ge upp (Robertson, 2012).
Utebliven kunskap och stöd från sjukvårdspersonalen leder till att patienten upplever mer oro, uppkomst av fler symtom samt att patienten söker vård mer frekvent (Isaksson et al., 2015). Patienter som är nydiagnostiserade och patienter som fick diagnosen för 10–15 år sedan har större behov av stöd och kunskap av familj samt sjukvårdspersonal än de som varit diagnostiserade längre än 15 år. Det beror på patientens självmedvetenhet och hur mycket patienten är beredd att förändra i vardagen relaterat till sin diabetesdiagnos (Isaksson et al., 2015). Genom att låta patienten själv berätta om sina rädslor och förändringar som anses vara möjliga kan sjuksköterskan hjälpa till att hitta lösningar som underlättar livsstilsförändringen (Clark, 2014; Robertson, 2012).
6
Syfte
Syftet varatt beskriva patienters erfarenheter av egenvård relaterat till diabetes typ 2.
Material och metod
DesignKvalitativ ansats har genomförts. En litteraturöversikt av artiklar med kvalitativ metod som svarar på syftet, patienters erfarenhet av egenvård relaterat till diabetes typ 2, har inhämtats för att skapa en översikt av disponibel och aktuell forskning. En kvalitativ design genererar ökad förståelse för faktorer som inverkar på patienterserfarenheter. Litteraturöversikten genomfördes med utgångspunkt i en induktiv ansats vilket betyder att litteraturöversikten inte utgick från en redan befintlig teori utan kan istället generera en ny teori (Henricson & Billhult, 2017).
Urval och datainsamling
Syftet dokumenterades på ett papper och bärande ord i syftet sållades ut. För att hitta artiklar utgick sökstrategin från syftet till arbetet som skapades (Friberg, 2017). Sökord utsågs gemensamt utifrån syftet där utmärkande huvudord hittades. Kontakt med bibliotekarie togs för hjälp att identifiera relevanta sökord.
Den primära artikelsökningen börjades med att göra en sökning för varje sökord på engelska i respektive databas för att bilda en uppfattning om antal artiklar som fanns under det utsedda sökordet. Artikelsökningarna skedde i databaserna CINAHL och MEDLINE. Databasen CINAHL betonar omvårdnad (Karlsson, 2017). MEDLINE betonar hälso-och sjukvård med ett biomedicinskt synsätt (EBSCO, 2019). En pilotsökning gjordes i de olika databaserna för att orientera sig. Sökningarna avgränsades till 2010–2019 för att åstadkomma artiklar till dataanalysen. Sökorden var; diabetes type 2, impact, daily life, diabetes mellitus, experienc*es, famil*y,
nurs*e, quality of life och self-management. För att uppnå en bred sökträff på antal
artiklar användes den booleska operationen som sökteknik. Sökord kombinerades med AND och OR vilket gör att ordet kan användas i fler sammanhang än just det efterfrågade samt vara avgränsande och specificerande. Trunkering (*) användes även för att få sökträffar på ordets alla olika böjningsformer (Karlsson, 2017), se bilaga 1. För urval av artiklar skapades inklusionskriterier. För att artiklar skulle inkluderas skulle de handla om patienters erfarenheter av egenvård gällande diabetes typ 2, patienter över 18 år, kvinnor och män från olika sociala grupper, samhällskulturer och från olika delar av världen. Artiklarna begränsades att vara skrivna på engelska eller svenska, publicerade mellan 2010–2019, vara vetenskapligt- och etiskt granskade, ha en kvalitativ design.
Artiklarnas titlar och deras sammanfattning granskades kritiskt genom att stämma av om innehållet relaterade till syftet. Därefter gick artiklar vidare till kvalitetsgranskningen om titel och sammanfattning var relevant. Kvalitetsgranskning
7
genomfördes på tolv stycken artiklar, se bilaga 3. Det genomfördes för att skapa en helhetsbedömning på kvalitén (Friberg, 2017). Jönköpings Hälsohögskola har utformat ett protokoll för kvalitetsgranskningskontroll för kvalitativ metod som användes, se bilaga 2. Kravet för att artiklarna skulle bli godkända till resultatet krävdes uppnådda 4/4 poäng på del 1 och minst 6/8 poäng på del 2. Hög kvalité visade tolv av tolv antal artiklar ha, vilket innebär minimum 7/8 poäng i del två, och ingen artikel visar på medelkvalité 6/8 poäng. Artiklarna som användes i resultatet kom från världsdelarna Oceanien, Nordamerika, Asien och Europa varav en är från Sverige.
Dataanalys
Fribergs (2017) femstegsmodell användes vid analys av tolv artiklar. I det första steget lästes de valda artiklarna individuellt igenom flera gånger för att förstå vad de handlade om med fokus på artikelns resultat. Förförståelse av tidigare kunskap kring diabetes typ 2 och bemötande av patienter med sjukdomen diskuterades. Med förförståelse menas den kunskap och de värderingar som skribenterna innehar sedan tidigare om området som har studerats (Priebe & Landström, 2017). Ett öppet synsätt genomfördes genom hela analysarbetet. Vid steg två utsåg var och en nyckelfynd i respektive studies resultat genom att skriva ner det i ett gemensamt online dokument. Det var för att lättare kunna urskilja och komma ihåg artiklarnas innehåll. I det tredje steget diskuterades nyckelfynden i det dokumenterade innehållet och en gemensam sammanställning genomfördes av artiklarnas resultat. En tabell upprättades för att få en översikt av samtliga artiklar. Tabellen innehöll rubriker såsom författare, år, land, tidskriftens titel, syfte, metod, sammanfattning, resultat samt kvalitet utifrån Hälsohögskolans granskningsprotokoll, se bilaga 3. I steg fyra delades arbetet upp och de valda artiklarnas resultat, likheter och skillnader lyftes fram och dokumenterades genom korta sammanfattningar om respektive artikel i det gemensamma dokumentet och överfördes senare till den upprättade tabellen, se bilaga 3. Innehållet i de olika sammanfattningarna urskildes genom att utse nyckelord som upplevdes återkomma flera gånger och finnas med i många av artiklarna. Nyckelord som handlade om samma saker grupperades. Slutligen i steg fem formulerades en gemensam uppfattning med utgångspunkt i grupperade nyckelord att två teman synliggjordes om patienternas erfarenheter av egenvård vilka var kampen i vardagen och stöd från omgivningen, se tabell 1 (Friberg, 2017).
Etiska överväganden
I planeringen av en studie ingår det att analysera valt syfte för att ta reda på de etiska konsekvenser som det medför (Sandman & Kjellström, 2013). För att en studie ska vara etisk godkänd ska relevanta frågor ingå, studien ska innehålla en hög vetenskaplig standard samt att studien ska utföras på ett etiskt korrekt vis (Sandman & Kjellström, 2013). För att kunna genomföra en litteraturöversikt ska artiklarna uppfylla de tre ovanstående villkoren, dock kan ett undantag göras beroende på vilken kunskap forskaren har (Forsberg & Wenström, 2013). Etik handlar om respekt för människors rättigheter och värde. I forskningsstudier beaktas konfidentialitet för deltagarna som har rätt till att vara anonyma samt att det ska finnas ett informerat samtycke. Det gör att deltagarna i studien skyddas från att användas på ett grundlöst sätt samt exponeras för fara (Sandman & Kjellström, 2013).
8
Forskare ansöker om etiskt tillstånd hos en etisk prövningsnämnd i en av Sveriges regionala nämnder. Arbeten som genomförs av studenter i grundutbildning är generellt inte forskning, vilket gör att en regional nämnd inte behöver granska det (SFS 2003:460). Etiskt godkännande är inte nödvändigt vid en litteraturöversikt. Frågor om etik ska lyftas och uppmärksammas och syftet ska motiveras (Kjellström, 2017). De inkluderade artiklarna i litteraturöversikten har godkännande från etisk nämnd alternativt genomgått etiska övervägande (Forsberg & Wengström, 2016). Artiklar som inte tydligt hade skrivit om etiskt tillstånd genomgick en granskning av tidskriften för att kunna inkluderas i litteraturöversikten. Då kontrollerades om tidskriften endast hade etiskt godkända artiklar (Mårtensson & Fridlund, 2017). I svenska lagen står det att all forskning som gäller människor ska etikprövas, med angelägenhet att respektera och skydda den egna personens integritet och värde (SFS 2003:460).
9
Resultat
Resultatet är en sammanställning av tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som svarar på syftet att beskriva patienters erfarenhet av egenvård relaterat till diabetes typ 2. Utifrån arbetet med dataanalysen kunde teman och subteman identifieras, se tabell 1. Det första temat är kampen i vardagen med två subteman;
fysisk aktivitet och anpassad kost. Det andra temat blev stöd från omgivningen med
tre subteman; Betydelsen av information och utbildning, betydelsen av att möta en
engagerad sjuksköterska och familjen på gott och ont.
Tabell 1. Identifierade Teman och subtema.
Tema Subtema
Kampen i vardagen. * Fysisk aktivitet. * Anpassad kost.
Stöd från omgivningen. * Betydelsen av information och utbildning.
* Betydelsen av att möta en engagerad sjuksköterska. * Familjen på gott och ont.
Kampen i vardagen
Patienter med diabetes typ 2 var medvetna om att de själva styr behandlingen av sin sjukdom och upplevde vardagen som en ständig kamp (Ahlin & Billhult, 2012; Li, Drury & Taylor, 2013). Val av levnadsvanor i vardagen påverkade diabetikern oavsett om det gällde livsmedel eller en spontan promenad (Ahlin & Billhult, 2012). Patienter med diabetes typ 2 uttryckte svårigheter med att följa kostrekommendationer (Hasseler, Heide & Indefrey, 2011), att passa in i den rådande matkulturen och att vara fysisk aktiv i vardagen. Rädsla för att inte passa in och bli accepterad i sociala sammanhang kunde göra det svårt att våga bryta sitt gamla levnadssätt (Ahlin & Billhult, 2012). Med mer kunskap om korrelationen mellan blodsockerhantering, kost och fysisk aktivitet etablerades en motivation hos patienter med diabetes typ 2 till att vilja vidhålla god egenvård (Ahlin & Billhult, 2012; Purcell & Cutchen, 2013; Suparee, Mcgee, Khan & Pinyopasakul 2015).
10
Fysisk aktivitet
Att utföra fysisk aktivitet upplevdes väldigt svårt och det medförde att deras vardagliga rutiner behövdes ställas om (Bhattacharya, 2012). Deltagarna upplevde att det inte fanns tid i deras vardagsliv för att få in fysisk aktivitet som rutin eftersom familj och jobb behövdes prioriteras (Bhattacharya, 2012; Li et al., 2013; Lundberg & Thrakul, 2013).
Fysisk aktivitet som en del i vardagslivet uppfattades som positivt av patienter med diabetes typ 2. Hasseler et al. (2011) visar att fysisk aktivitet ökar patienters livskvalité. Att inte utföra någon form av fysisk aktivitet i vardagen uppfattades som ett hinder (Hasseler et al., 2011). Kurser som innehöll fysisk aktivitet för patienter med diabetes ansågs som både positivt och negativt (Hasseler et al., 2011). Att få in övningarna som genomfördes på kurserna i det vardagliga livet var svårt då det krävdes stor motivation. Genom att engagera patientens anhöriga i kurserna gav det positiva effekter (Hasseler et al., 2011).
Anpassad kost
Kosten upplevdes vara den del i egenvården som var svårast att hantera för patienter med diabetes typ 2 (Ahlin & Billhult, 2012; Hasseler et al., 2011; Li et al., 2013). Anledningar till att kosten upplevdes jobbig att förändra var att det påverkade hela familjen vid de gemensamma måltiderna och behovet av regelbundna måltider upplevdes svårt när flera familjemedlemmars behov skulle tillgodoses. När patienter blev bortbjudna på mat och kosten inte var lämplig eller där värden hade ordnat extra med mat som innehöll mindre socker bidrog det med känslor av att vara omständligt hos diabetiker och framförallt hos kvinnliga patienter. Att inte äta den mat som hör till vanligheten gav motstånd till att vilja förändra kosten (Ahlin & Billhult, 2012) och även frestelse till att äta icke-diabetesvänlig kost bidrog till minskad motivation för kostförändring (Ahlin & Billhult, 2012; Li et al., 2013).
Otillräcklig information och kunskap om vad som är hälsosam mat är vanligt bland patienter med diabetes typ 2 och även vilken tid på dygnet de ska äta och vad storleken av en normal portion är. Det skapade i sin tur nedsatt självförtroende och otillräcklig motivation som resulterade i bristande egenvård (Ahlin & Billhult, 2012). Bristande följsamhet till rekommenderad diabeteskost grundar sig bland annat i priset på hälsosam kost, försvårad åtkomst av den förespråkade kosten och önskan om att inte sticka ut från samhällsnormer (Bhattacharya, 2012; Rasmussen et al., 2016). En kostsammansättning bestående av söta såser, fett, friterad mat, alkohol och söta drycker gjorde det svårt att äta enligt diabetesriktlinjerna (Li et al., 2013). Mat är en väsentlig del i människans vardag vilket gjorde det svårt att begränsa sig från vissa livsmedel (Li et al., 2013).
Stigande välbefinnande och tillfredsställelse av att leva med sjukdomen upplevdes komma med ökad förståelse och kunskap för vad diabetesvänlig kosthållning innebar vilket också ökade självförtroendet (Hasseler et al., 2011). Regelbunden planering av måltider var till hjälp för att lättare följa de givna kostrekommendationerna vilket även bidrog till en känsla av att leva ett mer hälsosamt liv där handlingar är ett aktiv val. Dessutom minskade det risken att drabbas av framtida diabeteskomplikationer till följd av ett svängande blodsocker (Hasseler et al., 2011).
11
Stöd från omgivningen
Upplevelsen av stöd från omgivningen uppfattades som positivt och patienter upplevde att de var omgivna av omtänksamma människor. Stöd från omgivningen visades genom praktiska handlingar men även via emotionellt stöd (Hasseler et al., 2011; Lundberg & Thrakul, 2013; Newton-John, Ventura, Mosely, Browne & Speight, 2017; Purcell & Cutchen, 2013). Patienters egenvårdshantering underlättades med utbildning inom diabetes typ 2 (Purcell & Cutchen, 2013). Sjuksköterskans engagemang har enligt patienterna varit en viktigt grund för hanteringen av diabetes (Eborall et al., 2015).
Betydelsen av information och utbildning
Utbildning om diabetes typ 2 var betydelsefullt för att underlätta patienters egenvårdshantering (Purcell & Cutchen, 2013).
Utbildningsprogram erbjöds till patienter med diabetes typ 2 för att öka kunskapen om sjukdomen samt skapa trygghet hos deltagarna (Suparee et al., 2015). Patienterna uppskattade utbildningsprogrammet eftersom det var ett tillfälle där mycket information gavs och patienterna kunde även dela med sig av sina erfarenheter gällande sjukdomen med andra deltagare (Hasseler et al., 2011; Purcell & Cutchen, 2013; Suparee et al., 2015).
För att skapa trygghet i sin egenvårdshantering och få ökad kunskap om sjukdomen träffade patienterna regelbundet hälso- och sjukvårdspersonal (Suparee et al., 2015). Patienterna sökte även kunskap självständigt genom böcker, internet, tv-program och genom att fråga andra i deras närhet som familjemedlemmar och vänner (Suparee et al., 2015).
Betydelsen av att möta en engagerad sjuksköterska
Det senaste decenniet har diabetikers kontakt med sjuksköterskor inom primärvården ökat (Lindenmeyer, Whitlock, Sturt & Griffiths, 2010). Sjuksköterskans engagemang var viktigt när patienterna efterfrågade utbildning och kunskap om sin diagnos samt självhantering och förbättringar (Lindenmeyer et al., 2010). Det lades stor vikt vid självbestämmande och aktivt medverkande av patienterna när mål och strategier av behandlingen framtogs. Ett gott samarbete mellan patient och sjuksköterska har visat sig vara effektivt för bra blodsockervärden hos patienter. Sjuksköterskans engagemang i patienternas liv underlättar patientens följsamhet för hens uppsatta mål med behandling av diabetes typ 2 (Burridge et al.,2016). Genom ett diabetesprogram som innehöll information, målsättningar, kost och fysisk aktivitet relaterat till diabetes typ 2 kunde det uppnås (Burridge et al., 2016; Eborall et al., 2015; Lindenmeyer et al., 2010). Avslappnings CD och telefonstöd från vårdpersonal gör att patienten får ökat självförtroende och mer kompetens om sin diagnos. Sjuksköterskans aktiva uppföljningar av hur patienter efterlevde uppsatt diabetesprogam bidrog till ökad kunskap och förståelse för sitt långtidsblodsocker HbA1C och hur blodsockernivån kunde påverkas (Lindenmeyer et al., 2010).
12
Familjen på gott och ont
Familjen var en stödjande faktor när det gällde att minska stress och ångest hos patienter (Lundberg & Thrakul, 2013; Newton-John et al., 2017; Purcell & Cutchen, 2013) genom ett emotionellt- och ekonomiskt stöd, förbereda hälsosam mat samt påminna om fysisk aktivitet (Hasseler et al., 2011; Lundberg & Thrakul, 2013). I vissa fall upplevdes det att familjen inte hade förståelse över sjukdomen, vilket skapade känslor av ensamhet och hopplöshet hos patienterna, vilket bidrog till att patienterna inte ville dela med sig av sina problem till familjen (Bhattacharya, 2012).
När patienterna med diabetes typ 2 inte ville belasta sin familj eller när önskat stöd från familjen inte uppfylldes anförtrodde de sig till Gud och använde sig av meditation för att skapa ett inre lugn samt för att bevara sin psykiska och fysiska hälsa (Lundberg & Thrakul, 2013).
13
Diskussion
MetoddiskussionSyftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters erfarenheter av egenvård relaterat till diabetes typ 2. När syftet handlade om patienters erfarenheter var en kvalitativ ansats en lämplig metod för att besvara syftet, vilket styrker resultatet (Henricson, 2017; Segesten, 2017). Litteraturöversikten behandlar endast kvalitativa artiklar eftersom patienternas erfarenheter önskades undersökas. Kvantitativa artiklar valdes bort eftersom det bidrar till minskad förståelse över fenomenet (Segesten, 2017). Litteraturöversikten bygger på ett organiserat arbete där alla steg redovisas detaljerat och där innehållet kopplas till det valda syftet (Segesten, 2017).
Sökningar skedde i databaserna MEDLINE och CINAHL. Henricson (2017) skriver att trovärdigheten för resultatet ökar med användning av flera olika databaser samt möjliggör att relevanta artiklar till litteraturöversikten hittas. Trovärdigheten i litteraturöversikten ökar när ämnesord används som också gör sökningarna mer specifikt inriktade på det som efterfrågas (Henricson, 2017). Den första artikelsökningen i CINAHL gav tio artiklar som svarade mot syftet och kunde användas i litteraturöversikten, för att få ytterligare artiklar gjordes sökningar också i MEDLINE. Beroende på val av sökord gavs träffar från 1396 till tio artiklar i CINAHL respektive 104 till två i MEDLINE. Antal träffar i respektive databas reducerades när sökord lades till för att få mer specifika artiklar. Även vid granskning av artiklarna upptäcktes det att alla artiklar inte svarade mot syftet, därav lades också flera sökord till vid nästa sökning för att avgränsa träffarna. Bibliotekarien på Jönköpings Universitet bistod med hjälp för att bilda nya sökord som var relevanta utifrån syftet, vilket bidrog till att mer relevanta artiklar hittades och därmed ökade också resultatets trovärdighet (Östlundh, 2017).
Litteraturöversikten inkluderade artiklar som var publicerade från 2010–2019, för att resultatet skulle bli tillräckligt omfattande samt för att använda den senaste evidensen inom området. Ett bredare tidsintervall skulle kunna reducera trovärdigheten eftersom forskning konstant uppdateras (Östlundh, 2017). Endast peer review artiklar skrivna på engelska som är vetenskapligt granskade ingår som stärker trovärdigheten (Henricson, 2017). Nackdelen med endast engelska artiklar är risk för feltolkningar då författarnas modersmål är svenska respektive spanska.
Under hela analysprocessen iakttogs och diskuterades om trovärdigheten och överförbarheten kunde påverkas. Svårigheter med att studier är gjorda utomlands är att överförbarheten till Sverige minskar till följd av hälso- och sjukvårdssystem i olika länder ser olika ut (Smedby & Andersen, 2010). Alla artiklarna påvisade liknande resultat vilket gjorde att de betraktades som pålitliga, eftersom de pekar på att patienter med diabetes typ 2 beskrev liknande erfarenheter av egenvård oavsett samhällskultur och land. Det gör att överförbarhet kan ske eftersom det är fyra olika världsdelar som ingår i litteraturöversikten med olika samhällskulturer där de alla uppvisar liknande erfarenheter av egenvård. Trots att det inte är fler än fyra olika artiklar från Europa kan överförbarhet göras till Oceanien, Nordamerika och Asien. Det eftersom världsdelarna har olika ekomimiska förutsättningar, religioner och samhällskultur uppvisar patienter på samma erfarenheter av diabetes typ 2. I
14
resultatet ingår tolv artiklar varav en är från Sverige och tre från andra länder i Europa. Länderna som räknas till Europa är Sverige, Storbritannien, Tyskland och Danmark. Det kan stärka trovärdigheten att patienter har liknande erfarenheter av egenvård relaterat till diabetes typ 2 oavsett vilket land de befinner sig i.
För att inte påverka resultatets tillförlitlighet diskuterades förförståelsen eftersom det fanns tidigare erfarenheter av patienter med diabetes typ 2. Artiklar lästes först individuellt för att sedan diskutera dess innehåll gemensamt, vilket kan ses som stärkande för trovärdigheten då författarna inte har påverkats av varandras åsikter (Henricson, 2017). När artiklarna först summerades enskilt med några korta meningar och sedan gemensamt diskuterades bildades en omfattande bild av resultatet som stärker trovärdigheten (Forsberg & Wengström, 2016). En viss förförståelse fanns om diagnosen diabetes typ 2 men inte om hur patienters vardagliga liv påverkas av sjukdomen på ett djupare plan. En induktiv ansats användes vid litteraturöversikten där information söktes förutsättningslöst oberoende av risken med en teoretisk referensram, som styrker trovärdigheten (Fridlund & Mårtensson, 2017). Risken med en induktiv ansats är att slutsatserna kan bli en repetition av vad som studerats tidigare och skapa svårigheter med att bilda fördjupad kunskap som kan tolkas som en svaghet (Pribe & Landström, 2017).
Artiklar där etiskt godkännande givits innebär att ett samtycke har givits från deltagarna gällande delaktighet i studien, vilket stärker trovärdigheten och pålitligheten i litteraturöversikten (Mårtensson & Fridlund, 2017). I fem av artiklarna framkom det inte om en etisk granskning var genomförd eller ej, därför gjordes sökningar på tidskriften utan att få svar på om de var etiskt granskad. Efter diskussion togs de med i alla fall då resultatet fick poäng för hög kvalitet i mallen för kvalitetsgranskning, se bilaga 2. Inklusion av artiklar där etisk granskning inte tydligt framkom kan ses som en svaghet eftersom garanti att tidskriften har granskat artiklarna inte går att utlova trots att det anges (Forsberg & Wengström, 2016; Mårtensson & Fridlund, 2017).
Resultatdiskussion
Följande huvudfynd kommer att diskuteras anpassad kost, fysisk aktivitet, familjen
på gott och ont samt betydelsen av information och utbildning.
Det hinder som återkom i hur patienter med diabetes typ 2 hanterade sin egenvård var kosten. Patienterna berättade om negativa erfarenheterna som de upplevde i samband med behoven av att förändra deras kostvanor. Ponikowski et al. (2016) skriver att det inte bara är diabetiker som får kostrekommendationer utan också hjärtsviktspatienter även om rekommendationerna skiljer sig åt mellan de olika sjukdomarna. Hjärtsviktspatienter upplevde inte kostrekommendationer som något större hinder i vardagen (Ponikowski et al., 2016). Diabetikerna uppgav att kraven som ställdes på att ändra kosten gick emot deras matkultur. Matvanorna var en stor del av deras kultur, där mycket mat serverades och all mat skulle ätas upp. Det var svårt för patienter att låta bli att äta livsmedel som inte var anpassade efter deras sjukdom eftersom mat mestadels anpassades efter familjens önskemål. Patienter upplevde att diabeteskosten inte var anpassad efter deras ekonomiska situation, vilket stärks av Rong et al. (2017) studie som beskriver att patienterna upplevde oro över att deras ekonomiska situation
15
kunde bidra till komplikationer men också att egenvårdsrekommendationer från hälso-och sjukvården inte följs. Ekonomin var ett hinder för hur patienters egenvård hanterades. Enligt Jones och Crowe (2017) var det svårt att inhandla hälsosam kost eftersom priset var högre. Den generella höga kostanden för hälsosamma livsmedel påverkade patienternas vardagsliv. Liknande resultat visar Retrum et al. (2013) i sin studie om hjärtsviktspatienters där ekonomin var ett hinder för egenvårdshantering. Patienter med diabetes typ 2 hade inte enbart negativa erfarenheter av att behöva ändra kosten. Kunskap hos patienterna om komplikationer som kunde uppstå vid diabetes typ 2 hade givit dem insikt om att deras livsstil behövdes ändras. Patienterna kom fram till att en hälsosam kost minskade risken för komplikationer samt att de upplevde sig själva vara mer positiva och nöjda med livet.
Patienterna upplevde svårigheter med att delta i sociala sammanhang. Det skapade stress av att behöva tacka nej till mat som erbjöds men även över att inte kunna stå emot att inte äta. Carolan et al. (2015) bekräftar att dietrekommendationer hade negativt inflytande i patienters sociala liv. Patienterna upplevde begränsningar till att hitta på spontana utflykter eftersom mat behövdes planeras och förberedas. Patienters sociala situation och kultur påverkade hur diabetesen hanterades (Jones & Crowe, 2017).
Patienter med diabetes typ 2 upplevde otillräckligt stöd och förståelse från sina familjer och vänner. Okunskap om diagnosen skapade osäkerhet hos familjemedlemmarna vilket gjorde att patienterna inte vågade berätta om deras tillstånd. Familjen har en viktig roll i hur patienten hanterar sin egenvård, om familjen hade kunskap och är engagerad ökade motivationen för patienterna att hantera sin egenvård. Carolan et al. (2015) bekräftar att när patienterna upplevde familjen som engagerad i dess sjukdom ökade motivationen och patienterna kunde tänka mer på framtiden. Rollerna inom familjen påverkade patienternas följsamhet av diabetesbehandling (Carolan et al., 2015). Bristande stöd hos familjemedlemmar skapade oro och ångest hos patienterna och ensamhet var en återkommande känsla hos patienterna med diabetes typ 2. Sammanhållning inom familjen underlättade stresshantering och upprätthållandet av hälsa för patienter med diabetes typ 2 (Abolghasemi & Sedaghat, 2015). När patienterna inte ville belasta sina familjer vände de sig till Gud för att få stöd och hjälp vid hantering av sin sjukdom. Patienternas religiösa tro hjälpte vid hantering av stress, de lät Gud bestämma utfallet av sjukdomen (Abolghasemi & Sedaghat, 2015). Enligt resultatet använde sig patienterna av meditation för att hitta trygghet och motivation för att sedan lättare kunna hantera sin egenvård.
Hinder som bidrog till inaktivitet var tiden, familjen och motivationen. God motivation till egenvård är inte bara viktigt vid diabetes typ 2 utan också vid andra sjukdomar som hjärtsvikt (Zarrinkoub et al., 2013). Patienter med diabetes typ 2 uppgav att rekommendationerna var lättare att följa efter att diagnosen sattes, det var dock svårt att få in fysisk aktivitet som en del av deras vardagliga liv. Fix et al. (2014) samt Magobe, Poggenpoel och Myburgh (2017) styrker resultatet om att det finns hinder som påverkar den fysiska aktiviteten i samband med en diabetes typ 2.
Patienter med diabetes typ 2 hade erfarenheter av att den information och utbildning som de fick inte var tillräcklig, därför sökte patienterna självständiga efter information. Patienter uppgav att de saknade kunskap om sjukdomen, vilket skapade en ständig oro över att utveckla komplikationer och behöva lämna familjen ensam. Patienter beskrev
16
att information som de får av hälso-och sjukvården också bör delges till deras familjer för att få dem att förstå sjukdomen och därmed också hur patienterna upplevde sitt vardagliga liv.
Patienter med diabetes typ 2 upplevde svårigheter att ta till sig rekommendationerna som hälso- och sjukvården gav om fysisk aktivitet, vilket kunde bero på patienters egenupplevda sjukdomsbild. Patienters upplevelse av sin diagnos avgjorde upplevelsen av patientutbildningen och stödet från hälso- och sjukvården. Patienter upplevde negativa erfarenheter av hälso- och sjukvården, de beskrev att läkarna hade brist på empati. Gardsten (2018) bekräftar litteraturstudien och skriver att en tillitsfull relation mellan vårdpersonal och patient är en förutsättning för att patienten ska vilja lära sig om sin egenvård. Patienterna från litteraturstudiens resultat erfor att de skuldbelagdes av läkare och sjuksköterskor, vilket gjorde att viljan av att söka professionell hjälp minskade och hantering av egenvården blev mindre effektiv. Däremot upplevde hjärtsviktspatienter ett positivt förhållande och en ömsesidig kontakt med vårdpersonalen (Näsström, Idvall & Strömberg, 2015). Regler och kritik var inte till hjälp för patienterna när egenvård skulle utföras utan stöd och vägledningen är det som patienter med diabetes typ 2 är i behov av för att kunna hantera sjukdomen. Ett bra samarbete mellan hälso- och sjukvården och patienten underlättar förståelsen över de livstillförändringar som patienter rekommenderades att göra. Genom att göra patienten delaktig i hens vård kan insikten om sjukdomen ökas, vilket underlättade hanteringen av sin egenvård. Enligt Orem (2001) påverkas egenvårdskapaciteten av patientens livsmiljö och relation till människor runt omkring, därför är det viktigt att patienter upplever det vardagliga livet trivsamt för att kunna bedriva god egenvård (Orem, 2001).
Oavsett ifrån vilket land patienter kommer ska de behandlas jämställt och jämlikt enligt de mänskliga rättigheterna som gäller på internationell nivå (Universal Declaration of Human Rights, 2019), vilket också påpekas i hälso- och sjukvårdslagen som sjuksköterskor arbetar efter (SFS 2017:30). Sjukvården ska formas utifrån patienters behov av vård och ska utformas tillsammans med patienten för att kunna bevara patientens autonomi och integritet (SFS 2014:821).
Slutsatser
Diabetes typ 2 är en livslång sjukdom som kräver livsstilsförändringar vilket patienterna hade svårt att anpassa sig till. Att ändra sina kostvanor var ett återkommande problem och ett hinder för hur hanteringen av egenvården såg ut. Kunskap ansågs vara av hög betydelse för patienter för att klara av att leva med diabetes typ 2. Patienterna uppgav negativa erfarenheter av läkare och sjuksköterskor. De upplevde att personalen saknade empati. Bristande motivation och stöd från omgivningen försvårade hanteringen av sjukdomen och för att klara av det använde patienterna meditation och religiös tro som ett meningsfullt stöd. Det finns redan mycket forskning om diabetes typ 2 men mer om vad sjuksköterskan kan göra i mötet med patienter med diagnosen är angeläget. Det dels på grund av att patienter upplever mötet med vårdpersonal som bristande och dels för att sjukdomen kräver ständig uppmärksamhet. Med fler som får diabetes typ 2 behöver samhället i stort få kunskap om hur de ska agera vid hypoglykemi, hyperglykemi samt för att öka förståelsen för
17
hur sjukdomen påverkar den drabbades liv, vilka konsekvenser som kan uppstå om den missköts. Mer forskning om hur patienter upplever sitt vardagliga liv kan bidra med mer kunskap för både sjuksköterskor och allmänheten om diabetes typ 2.
Kliniska implikationer
Litteraturöversiktens resultat ger ökad kunskap om vilka erfarenheter patienter med diabetes typ 2 har om sin egenvård, vilket sjuksköterskan kan använda för att öka kvalitén i vården av patienter med diabetes typ 2. Genom att sjuksköterskan är lyhörd, intresserad och lyssnar in patienters erfarenheter, kan det bidra till att patienten upplever kontakten med hälso- och sjukvården som givande. Det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om att alla patienter inte alltid får önskat stöd från dess familj. Resultaten visade vad som var svårast med egenvården, vilket kommer att öka förståelsen och underlätta för sjuksköterskor hur information och planering av patientens egenvård ska genomföras. Resultaten visar att patienter upplevde kosten som svår att ändra och att familjen visade bristande kunskap och intresse, därför kan familjen göras delaktig i patientutbildningen för att underlätta den nya livsstilen. Sjuksköterskans engagemang i patientens liv är något som patienterna uppskattade, därför kan resultatet vara till hjälp för sjuksköterskor men även övrig personal som möter patienter med diabetes typ 2. Genom att sjuksköterskan har kännedom om att engagemanget uppskattas kan relationen mellan patienter bli bättre vilket ökar tilliten och följsamheten till behandlingen.
Fortsatt forskning inom området behövs för att undersöka vad sjuksköterskor behöver få mer kunskap om för att kunna ge omvårdnad anpassad till patienters behov, kunskap och resurser. Eftersom det endast gick att hitta en artikel från Sverige kan vidare forskning genomföras i Sverige för att veta om det finns andra erfarenheter som patienterna i Sverige har om egenvården samt hur de upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Vidare forskning inom området är viktigt eftersom förekomsten av diabetes typ 2 ökar i samhället, vilket påverkar samhällets ekonomi negativt. Med mer kunskap hos sjuksköterskan om diagnosen och hur patienter upplever vardagslivet kan patienten bemötas bättre av hälso- och sjukvården. Det gör att patienterna vågar ställa frågor till vårdpersonal och därmed förbättras hanteringen av egenvård, vilket kostar samhället mindre sjukvårdsbesök, pengar och komplikationer hos patienten.
18
Referenser
Artiklar som använts i resultatet är märkta med (*).
Abolghasemi, R., & Sedaghat, M. (2015). The Patient’s Attitude Toward Type 2 Diabetes Mellitus, a Qualitative Study. Journal of Religion and Health, 54 (4), 1191-1205. doi: 10.1007/s10943-014-9848-9
*Ahlin, K., & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes – a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary
Health Care, 30(1), 41–47. https://doi.org/10.3109/02813432.2011.654193
Bani-issa, W., Al-Shujairi, A., & Patrick, L. (2018). Association between quality of sleep and health-related quality of life in persons with diabetes type 2. Journal of Clinical
Nursing, 27 (7-8), 1653-1661. doi.org/10 1111/jocn.14 221
Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2 diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Association of
Nurse Practitioners, 24, 270-276. doi.org/10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x
*Bhattacharya, G. (2012). Psychosocial Impacts of Type 2 Diabetes Self-Management in a Rural African-American Population. Journal of Immigrant and Minority
Health, 14 (6), 1071–1081. doi.org/10. 1007/s10903-012-9585-7
Boylan, M. (2007). Part 3: Dietary and lifestyle factors in the management of type 2 diabetes mellitus. Journal of the Australian Traditional- Medicine society, 13(2), 89-92. ISSN: 1326-3390
Boyle, E., Saunders, R., & Drury, V. (2016). A qualitative study of patient experiences of Type 2 Diabetes care delivered comparatively by General Practice Nurses and Medical Practitioners. Journal of Clinical Nursing, 25(13-14), 1977-1986. doi.org/10.1111/jocn.13219
*Burridge, L., Foster, M., Donald, M., Zhang, J., Russell, A., & Jackson, C. (2016). Making sense of change: Patients’ views of diabetes and GP‐led integrated diabetes care. Health Expectations, 19(1), 74-86. doi.org/10 1111/hex.12331
Carolan, M., Holman, J., & Ferrari, M. (2015). Experiences of diabetes self-management: a focus group study among Australians with type 2 diabetes. Journal of
Clinical Nursing, 24(7–8), 1011–1023. doi.org/10.1111/jocn.12724
Clark, J. (2014). Lifestyle recommendations for people at increased risk of type 2 diabetes. Nurse Prescribing, 12(3), 143-146. ISSN: 1479–9189
Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., … Warren, J. (2007). Quality and Safety Education for Nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122-131. doi: 10.1016/j.outlook.2007.02.006
Darwiche, G., Höglund, P., Roth, B., Larsson, E., Sjöberg, T., Wohlfart, B., … Ohlsson, B. (2016). An Okinawan-based Nordic diet improves anthropometry, metabolic control, and health-related quality of life in Scandinavian patients with type 2 diabetes: a pilot trial. Nutrition Research, 60(1), 1–15. doi.org/10.3402/fnr. v60.32594
19
Diabetesförbundet. (2017). Diabetes i siffror. Hämtad 7 maj 2019, från https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-siffror/
*Eborall, H., Virdee, S., Patel, N., Redwood, S., Greenfield, S., & Stone, M. (2015). “And now for the good news…” the impact of negative and positive messages in self-management education for people with Type 2 diabetes: A qualitative study in an ethnically diverse population. Chronic Illness, 12(1), 3–17. doi.org/10.1177/1742395315577965
EBSCO. (2019). MEDLINE databases. Hämtad 15 februari 2019, från https://www.ebscohost.com/nursing/products/medline-databases
Elinder Schäfer, L., Hakimi, S., Lager, A., & Patterson, E. (2017). Global region of birth is an independent risk factor for type 2 diabetes in Stockholm, Sweden. European
Journal of Public Health, 27(3), 447-453. doi.org/10.1093/eurpub/ckw207
Fix, G., Cohn, E., Solomon, J., Cortés, D., Mueller, N., Kressin, N., & Bokhour, B. (2014). The role of comorbidities in patients’ hypertension self-management. Chronic
Illness,10(2), 81-92. doi.org/10.1177/1742395313496591
FN-förbundet UNA Sweden. (2019). Den allmänna förklaringen om de mänskliga
rättigheterna. Hämtad 15 april 2019, från
https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-med-manskliga-rattigheter/den-allmanna-forklaringen-om-de-manskliga-rattigheterna/ Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier -
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm, Sverige:
Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (s. 129–139). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Gardsten, C. (2018). Personcentrerad IKT-tjänst för personer med typ 2-diabetes (Licentiatuppsats, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso-och vårdvetenskap). Hämtad 29 maj från, http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:1180443/FULLTEXT01.pdf
Graue, M., Dunning, T., Hausken, M., & Rokne, B. (2013). Challenges in managing elderly people with diabetes in primary care settings in Norway. Scandinavian
Journal of Primary Health Care, 31(4), 241-247.
doi.org/10.3109/02813432.2013.854445
Gudbjörnsdottir, S., Svensson, A-M., Eliasson, B., Olofsson, K-E., Linder, E., Samuelsson, P., & Miftaraj, M. (2017). Nationella Diabetesregistret. Hämtad 02 april 2019, från file:///C:/Users/Admin/Downloads/Arsrapport_NDR_2017%20(1).pdf *Hasseler, M., Heide, K., & Indefrey, M. (2011). Resources for and barriers to effective diabetes care management—experiences and perspectives of people with type 2 diabetes. Journal of Public Health, 19(1), 65-71. doi.org/10.1007/s10389-010-0354-6
20
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–420). Lund, Sverige:
Studentlitteratur AB.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 111–119).
Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Isaksson, U., Hajdarevic, S., Abramsson, M., Stenvall, J., & Hörnsten, Å. (2015). Diabetes empowerment and needs for self-management support among people with type 2 diabetes in a rural inland community in northern Sweden. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 29(3), 521-527. doi: 10.1111/scs.12185
Jones, V., & Crowe, M. (2017). How people from ethnic minorities describe their experiences of managing type-2 diabetes mellitus: A qualitative meta-synthesis.
Science Direct: International Journal of Nursing Studies, 76, 78-91.
doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2017.08.016
Karlsson, E, K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.81-96). Lund, Sverige:
Studentlitteratur AB.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.57-80). Lund, Sverige:
Studentlitteratur AB.
Laursen, D, H., Frølich, A., & Christensen, U. (2017). Patients’ perception of disease and experience with type 2 diabetes patient education in Denmark. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 31(4), 1039-1047. doi: 10.1111/scs.12429
*Li, J., Drury, V., & Taylor, B. (2013). ‘Diabetes is nothing’: The experience of older Singaporean women living and coping with type 2 diabetes. Contemporary Nurse: a
journal for the Australian nursing profession, 45(2), 188-196. doi.org/10.5172/conu.2013.45.2.188
*Lindenmeyer, A., Whitlock, S., Sturt, J., & Griffiths, F. (2010). Patient engagement with a diabetes self-management intervention. Chronic Illness, 6(4), 306-316. doi.org/10.1177/1742395310382798
*Lundberg, PC., & Thrakul, S. (2013). Religion and self-management of Thai Buddhist and Muslim women with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing,22(13-14), 1907-1916. doi.org/10.1111/jocn.12130
Magobe, N., Poggenpoel, M., & Myburgh, C. (2017). Experiences of patients with hypertension at primary health care in facilitating own lifestyle change of regular physical exercise. Curationis, 40(1), 1-7. doi.org/10.4102/curationis. v40i1.1679 Methi, T,M., & Thorsby, P. (2016). Insulinresistens – kroppens försvar mot kaloriforgiftning?. Tidsskriftet: Den Norske Legeforening, 136 (11), 1015–1017.doi: 10 4045/tidsskr.16.0259
21
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitét i examensarbete. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom
omvårdnad (s. 421–438). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
*Newton-John, T., Ventura, A., Mosely, K., Browne, J., & Speight, J. (2017). ‘Are you sure you’re going to have another one of those?’: A qualitative analysis of the social control and social support models in type 2 diabetes. Journal of Health
Psychology, 22(14), 1819-1829. doi.org/10.1177/1359105316642005
Näsström, L-M., Idvall, E-A., & Strömberg, A, E. (2015). Heart failure patients' descriptions of participation in structured home care. Health Expectations, 18(5), 1384–1396. doi:10.1111/hex.12120
Oftedal, B., Bru, E., & Karlsen, B. (2011). Motivation for diet and exercise
management among adult with type 2 diabetes. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 25(4), 735-744. doi.org/10.1111/j.1471-6712.2011. 00884.x
Orem, D. E. (2001). Nursing: Concepts of practice (6. uppl.). Missouri, USA: Mosby. Phillips, A. (2016). Improving self-management of type 1 and type 2 diabetes. Nursing
Standard (Royal College of Nursing (Great Britain): 1987), 30(19), 52-8.
doi:10.7748/ns.30.19.52. s44
Ponikowski, P., Voors, A,A., Anker, S-D., Bueno, H., Cleland, J,G,F., Coats, A,J,S., … van der Meer, P. (2016). 2016 ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure. European Heart Journal, 37(27), 2129-2200. doi:10.1093/eurheartj/ehw128
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s. 25–42). Lund,
Sverige: Studentlitteratur AB.
*Purcell, N., & Cutchen, L. (2013). Diabetes Self-Management Education for African Americans: Using the PEN-3 Model to Assess Needs. American Journal of Health
Education, 44(4), 203-212. doi:10.1080/19325037.2013.798212
*Rasmussen, B., Terkildsen Maindal, H., Livingston, P., Dunning, T., & Lorentzen, V. (2016). Psychosocial factors impacting on life transitions among young adults with type 2 diabetes: an Australian – Danish qualitative study. Scandinavian Journal of
Carin Sciences, 30(2), 320-329. doi: 10.1111/scs.12248
Retrum, J, H., Boggs, J, S., Hersh, A, J., Wright, L, A., Main, D., Magid, D., & Allen, L. (2013). Patient-Identified Factors Related to Heart Failure Readmissions. Circulation:
Cardiovascular Quality and Outcomes, 6(2), 171-177. doi:10.1161/CIRCOUTCOMES.112.967356
Robertson, C. (2012). The role of the nurse practitioner in the diagnosis and early management of type 2 diabetes. Journal of the American Academy of Nurse
22
Rong, X., Peng, Y., Yu, H., & Li, D. (2017). Cultural factors influencing dietary and fluid restriction behaviour: Perceptions of older Chinese patients with heart failure. Journal
of Clinical Nursing, 26(5-6), 717-726. doi.org/10.1111/jocn.13515
Saffari, M., Karimi, T., Koenig, H-G., & Al-Zaben, F. (2015). Psychometric evaluation of the Persian version of the Type 2 diabetes and Health Promotion Scale (T2DHPS): a diabetes-specific measure of lifestyle. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
29(3), 603-612. doi: 10 1111/scs.12181
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken – Etik för vårdande yrken. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
San Sebastián, M., Mosquera, P., Ng, N., & Gustafsson, P. (2017). Health care on equal terms? Assessing horizontal equity in health care use in Northern Sweden. The
European Journal of Public Health, 27(4), 637-643. doi.org/10.1093/eurpub/ckx031
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.105-108). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 13 februari 2019, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 SFS 2014:821. Patientlagen. Hämtad 16 april 2019 från,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 15 april 2019, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Smedby., B. & Andersen., R. (2010). Internationella jämförelser av hälso- och sjukvårdssystem. Utvecklingen av modeller och metoder under ett halvt sekel.
Socialmedicinsk tidskrift, 87(5–6), 356–369.
*Suparee, N., Mcgee, P., Khan, S., & Pinyopasakul, W. (2014). Life-long battle: Perceptions of Type 2 diabetes in Thailand. Chronic Illness, 11(1), 56–68. doi.org/10.1177/1 742 395 314 526 761
Zarrinkoub, R., Wettermark, B., Wändell, P., Mejhert, M., Szulkin, R., Ljunggren, G., & Kahan, T. (2013). The epidemiology of heart failure, based on data for 2.1 million inhabitants in Sweden. European Journal of Heart Failure, 15(9), 995-1002. doi:10.1093/eurjhf/hft064
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats -
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl.). Lund, Sverige:
Bilagor
Bilaga 1. Sökmatris Databas: CINAHL Sökning:
2019-02-25 Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract (varav dubbletter)
Kvalitets-
granskade Till resultat
Diabetes type 2 Care* Diabetes mellitus type 2 AND Effective care OR Management AND Lifestyle OR Chang*e
1396 18 4 1 1
Diabetes type 2 AND Social AND controll
1087 4 4 1 1
Diabetes mellitus, type 2 AND self care AND patient* AND Experience*es OR perceptions or attitudes or views or feelings or effects or impact AND qualitative study or qualitative research or qualitative methods 345 94 11 5 5 Diabetes type 2 Chang*e Patient* AND Care AND views
108 4 3 1 1
Diabetes type 2 AND Perceptions AND Life story OR Life long
27 1 1 1 1
Diabetes type 2 AND Lifestyle AND continuous chang*e
Databas: MEDLINE Sökning: 2019-02-25
Diabetes type 2 Patient* AND engement AND Self-management
104 8 4 1 1
Diabetes type 2 God news AND Education OR Teaching AND Impact OR Positive OR negative 2 2 2 1 1
Bilaga 2.
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med
kvalitativ metod
Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja
Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej
Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej
(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja
Nej
Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i
diskussionen? Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i
diskussionen? Ja
Nej
Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:
……… ……… ………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……… ……… ………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….
