Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Adina Engqvist OP SA 17–20
Handledare Antal ord: 11619
Peter Thunholm Kurskod
1OP415
OFFICERSPROFESSIONENS UPPFATTNING OM
FÄNRIKENS KOMPETENS
ABSTRACT:
In the Swedish Armed Forces there is a discussion whether the officer education is teaching the right things. The right things are often considered to be practical skills. However, the Swedish Defense University mostly teaches theoretical analyzing and critical approach. This study focuses on how well this approach is received by the Armed Forces, with their view of the officer needing practical skills. It does so through a survey sent to the officers in the ground forces, asking how the newly graduated second lieutenants are perceived by the organization.
The result in this survey shows that this focus on theoretical knowledge has been perceived by the second lieutenant and the officers in the organization have trust in the graduates, both in character and knowledge. However, the lack of practical knowledge is considered dire and the first time after graduation is primarily focused on becoming an instructor which is considered the NCOs specialty. Because of this discrepancy the second lieutenants may have a hard time translating the theoretical knowledge to practical.
Nyckelord:
Officersutbildning, fänrik, kompetens, Gilbert Ryle, Knowing How and Knowing That, enkätstudie, profession, yrkeskunnande.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4
DISPOSITION ... 5
FORSKNINGSÖVERSIKT ... 5
Officersutbildningens roll i ett institutionaliserat system ... 7
SYFTE ... 12 FRÅGESTÄLLNING/FORSKNINGSFRÅGOR ... 12 Delfrågor: ... 12 AVGRÄNSNINGAR... 13 2. METOD ... 14 FORSKNINGSDESIGN ... 14 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 16 ENKÄTEN ... 17 Utformning... 17
VALIDITET OCH RELIABILITET ... 19
KÄLLKRITIK ... 20
OPERATIONALISERING ... 21
METODDISKUSSION ... 23
3. EMPIRI OCH ANALYS ... 24
ENKÄTSVAR ... 25 Pilotundersökning ... 25 Huvudundersökning ... 26 UPPFATTNINGEN OM FÄNRIKEN ... 27 Pilotundersökning ... 27 Huvudundersökning ... 29
Respondenter som genomfört OP ... 31
Respondenter som genomfört annan officersutbildning än OP ... 33
FÄNRIKENS FÖRMÅGOR ... 35
Pilotundersökningen ... 36
Huvudenkät ... 38
FÄNRIKENS UPPGIFTER ... 39
Sammanslaget resultat ... 39
Fänrikens uppgifter utifrån respondenternas officersutbildning ... 40
FÄNRIKENS BEFATTNING ... 40
Ytterligare analys av huvudenkät ... 42 ARMÉNS DIREKTIV ... 43 4. AVSLUTNING ... 44 SLUTSATSER ... 44 DISKUSSION ... 45 RELEVANS ... 50 5. FORTSATT FORSKNING... 50
6. LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 52
BILAGA 1 INFORMATIONSBREV OCH ENKÄT ... 54
BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT ... 62
UPPFATTNING OM FÄNRIKEN ... 62
Huvud-, pilotundersökning ... 62
Officersutbildning ... 63
Sammanställning alla svar ... 64
FÄNRIKENS FÖRMÅGOR ... 65 Pilotenkät ... 65 Huvudenkät ... 65 FÄNRIKENS UPPGIFTER ... 66 Officersutbildning ... 66 FÄNRIKENS BEFATTNING ... 67 Pilot-, huvudundersökning ... 67 Korstabell ... 68
1. Inledning
Dagens officersyrke kräver ett praktiskt kunnande men officersutbildningen är huvudsakligen teoretisk. Utbildningen är idag en högskoleutbildning vid Försvarshögskolan och ger en yrkesexamen på kandidatnivå. Tidigare styrde Försvarsmakten själva utbildningen och fokuserade på ingångsbefattning. Idag syftar den istället till det livslånga lärandet. Under Försvarsmaktens tid löd dock inte utbildningen under någon extern kvalitetssäkring utan både längd och innehåll bestämdes av Försvarsmakten.1 Då dagens utbildning är en högskoleutbildning lyder den istället under nationella krav och granskas ytterst av universitetsakanslerämbetet (UKÄ).2 Utbildningen och utbildningssystemet för officers-utbildning har förändrats flertalet gånger och påverkat uppfattningen avseenden vilken kunskap och kompetens en fänrik3 bör besitta. Förändringarna skapar debatter inom främst försvarskretsar om vad fänriken egentligen kan och om utbildningen är relevant för yrkeskunnandet. Uppsatsen kommer att undersöka åsikterna om fänrikens kompetens och kunskap inom Försvarsmakten och ytterst hos de militära chefer som anställer fänriken direkt efter examen. Denna insamling genomförs genom en enkätundersökning.
Vi behöver diskutera den grundläggande officersutbildningen och hur den kan utvecklas för att möta de praktiska krav som ställs på en nyutexaminerad officer.
-Bataljonschef deltagande i studien
1 Sten Munck af Rosenschöld, ”Officersutbildningen i Sverige från 1700-talet till 2018 - en överskit” i Sten
Munck af Rosenschöld (red), Försvarshögskolan : från militär högskola till akademiskt lärosäte (Föreningen Försvarshögskolan 2018). 9–21
2 Universitetskanslersämbetet, ”Vår verksamhet”.
D
ISPOSITIONUppsatsen inleds med ett kapitel fokuserat på tidigare forskning där teorin om kunskap från filosofen Gilbert Ryle lyfts fram i en militär kontext. Därefter följer en bakgrund till dagens officersutbildning och kritik som lyfts mot den samma. Utöver tidigare forskning belyses även relevanta delar ur Arméstabens direktiv för yrkes- karriärutveckling och befordran, detta för att skapa en bakgrund till dagens inomorganisatoriska arbete. Således skapas både ett inom- och utomvetenskapligt syfte vilket presenteras tillsammans med frågeställning. Uppsatsen har inget enskilt teorikapitel utan hur Ryles teori appliceras på enkäten redovisas i metodkapitlet. Metodkapitlet beskriver också utformningen av undersökningen som är i form av en enkät. Kapitlet beskriver de avvägningar som är gjorda samt enkäten i sin helhet. I efterföljande kapitel analyseras insamlade data, där frågekategorier presenteras var för sig och analyseras djupare utifrån bakgrundsfakta som vilken officersutbildning respondenterna själva genomgått. Avslutningsvis presenteras de resultat som undersökningen gett i en diskussion och forskningsfrågan och dess delfrågor besvaras. Även förslag på fortsatt forskning redovisas.
F
ORSKNINGSÖVERSIKTProfessionsforskaren Bertil Rolf analyserar kunskapsutvecklingen utifrån en militär kontext. Han förklarar att den militära organisationens inlärningssystem historiskt främst har varit socialt, tidiga uppgifter i karriären har högre struktur och är således lättare, för att efterhand öka i svårighetsgrad och ansvar. Rolf uttrycker att det är unikt för officersyrket att samtliga genomgår likande utbildningssystem. Detta kan skapa en kunskap om organisationen som annars hade varit svår att tillskansa sig.4
Rolf lyfter upp den historiska brittiska amiralen lord Nelson som ett exempel och ser tydliga kopplingar i hans reflektioner och analyser av hur Nelsons tidigare kunskap och erfarenhet omvandlats till ytterligare erfarenheter påverkat hur han och hans besättning genomförde olika operationer. Dock var dessa kunskaper och erfarenheter informella och när Nelson stupat försvann detta på grund av brister i strukturen för att tillvarata annan kunskap än den praktiska.5
4 Bertil Rolf, Militär kompetens : traditioners förnyelse, 1500-1940 (Nya Doxa 1998). 290–291, 294–295. 5 ibid. 290–291, 294–295.
Analyseras detta utifrån filosofen och teoretikern Gilbert Ryles teori om kunskap kan det anses att den kunskap lord Nelson hade var av typen ”know-how” och att det är detta kunnande som officersyrket traditionellt varit uppbyggt av.6 Ryles teori delar upp kunskap i två delar, ”know-how” och ”know-that”. ”Know-”know-how” kunskap i det praktiska, hur man skjuter, ”know-that” den teoretiska kunskapen, att projektilen är av typen stålkärna. Ryle menar att ”know-how” (praktiken) inte kan definieras i termer av ”know-that” (teorin) och att ”know-how” (praktiken) är ett koncept som logiskt står före ”know-that” (teorin). Således räcker det inte med att bli tilldelad fakta utan individen måste även inneha intellektuell kapacitet för att omhänderta densamma, annars stannar teorier i att vara fakta utan att kunna appliceras.7 Exempelvis behöver en gruppchef förstå varför orderformatet är utformat på ett visst sätt för att använda verktyget optimalt. Om detta inte framgått finns risk att gruppchefen bara ”rabblar” ordern ineffektivt för att följa angiven mall. Den intellektuella kunskapen är inte solitär, utan är förmågan att bekräfta vissa fakta för att sedan kunna bekräfta annan fakta.8 Således kan det förefalla som att någon som kan teorierna inte är duktig på att utföra det teorierna beskriver, medan någon annan är duktig på utförandet men utan kunskapen om samma teorier. Exempelvis blir man inte automatiskt duktig på att skjuta trots att man läst och studerat skjutläta Trots detta tillägger Ryle att ”know-how” ändå måste anses bygga på delar av ”know-that” genom regler och teorier.9 Exempelvis skulle en duktig kock kunna skapa fantastisk mat utan att ha studerat eller teoretiskt utbildat sig inom ämnet, om någon skulle försöka lära sig denna kunskap hade den ändå kunnat beskrivas genom ”know-that” med recept et cetera.
En förklaring av den ovan nämnda problematiken mellan praktik och teori kan tydliggöras genom att observera rekrytens utbildning. I inledningen av denna genomgår rekryten ofta utbildning i form av drill, kunskapen bygger då inte på intellekt utan automatik. Rekryten är således expert på ”know-how” i den övningen. När rekryten senare utbildas i exempelvis skyddsvaktstjänst kan inte drill användas på samma sätt då situationerna sällan är likadana. Det kräver också att rekryten kan omsätta ”know-that” kunskaper om lag och rätt i en faktisk kontext. Rekryten förväntas också senare kunna utveckla kunskapen från enskilda händelser till andra och mer komplexa situationer.10
6 ibid. 295.
7 Gilbert Ryle, ”I.—Knowing How and Knowing that: The Presidential Address” [1946] Proceedings of the
Aristotelian Society. 4-5.
8 ibid. 7. 9 ibid. 8,9. 10 ibid. 14-15
Hur hänger då detta ihop med dagens utbildning? Om det antas, i likhet med det Rolf hävdar, att militäryrket traditionellt byggt på ”know-how” men att steg tagits för att institutionalisera kunskapen för att omhänderta reflektioner, borde det således uttryckas i ”know-that”. Om kunskapen som lärs ut idag är teoretisk kan det således förefalla en diskrepans mellan de olika kunskaperna. Rolf menar också att kvalitén på den praktiska kunskapen endast kan avgöras av andra än den som själv utför handlingen. 11 Om det då finns en strävan efter att skapa ett teoretiskt system i ett praktiskt yrke kan bedömningen av kunskap skilja mellan institution och den praktiska verksamheten.
Officersutbildningens roll i ett institutionaliserat system
Ledamöter i Kungl. krigsvetenskapsakademien (KKrVA) har forskat och diskuterat hur och om en officersutbildning bör eller inte bör innefatta dessa båda typer av kunskaper, del av denna forskning refereras nedan. Flertalet av dessa ledamöter har varit, eller är, verksamma vid Försvarshögskolan som fil. doktor, professor eller doktorand. Att dessa individer också är officerare är en indikator som visar att diskussionen också existerar inom Försvarsmakten, om än mindre strukturerad.
Professor Brehmer förklarar vikten av en ”akademisering” av officersutbildningen för att möjliggöra en utveckling av professionen. En profession med framtidens krig i fokus och inte på tidigare lösningar av gamla krig. För att uppnå detta krävs att kunskapen inte bara är individbaserad utan lever vidare och således kan utvecklas. Han liknar processen med andra yrkesutbildningar så som ingenjörs- och vårdyrkena och belyser vikten av en kombination av teori och praktik.12
Militärhistorikern Åselius menar till skillnad från Brehmer att officersprofessionen inte kan jämföras med andra yrken så som läkare. Han menar att officersyrket är en särart då en officer sällan får möjlighet att göra samma sak flera gånger. Få officerare har erfarenhet av väpnat våld eller krig, och de som har det kommer förmodligen inte att genomgå liknande situation igen och sällan inom samma befattning. Dessa svårigheter belastas också av att måttet på framgång hos en officer är svårare att avgöra än inom andra yrken. Detta på grund av att det inte är officeren själv som bedömer om en militär operation varit lyckad eller inte då detta oftast faller
11 Rolf (n 4). 85.
12 Berndt Brehmer, Från yrke till profession: vad akademiseringen av officersutbildningen syftar till (Första upp,
inom politiska och strategiska mål. Jämför detta med exempelvis en läkare som vet att en operation lyckad genom att ”bara” rädda livet på någon. Läkaren kommer förmodligen också att hantera en liknande operation igen med liknande omständigheter och med samma ”befattning”. Dock håller Åselius med Brehmer om att en profession inte kan nöja sig med enbart erfarenhet utan att den måste förankras, bli beprövad och beforskas, allt detta för att minimera risken av att kunskap går förlorad av tidigare nämnda anledningar.13
Till skillnad från både Bremer och Åselius menar fil.dr. Ydén att behovet av en akademisering inte primärt föredragits av de yrkesverksamma officerarna, utan att denna förändring har skett på grund av yttre faktorer. Han beskriver att olika utformningar av officersutbildningen, genererar olika resultat, men att det i slutändan handlar om vilken officerskår man vill skapa och hur den fungerar internt inom Försvarsmakten men också i samhällets strukturer.14 Integreringen av officersutbildningen och akademisering möter kritik inom Försvarsmakten för bristande yrkesrelevans. Kritiken lyfts genom akademiska publikationer men också som debattinlägg på internet. Bara på KKrVA kan ett flertal olika inlägg hittas som bidrag till debatten.15 Att kritiken finns inom och utom akademin kan visa på hur utbrett fenomenet är. I ett blogginlägg med rubriken ”Det är akademiseringens fel!” beskriver debattören David Bergman den kritik som florerar inom Försvarsmakten avseende akademiserade visioner för officersutbildningen. Han anser att det är genom tre argument som kritiken och diskussionen förs. För det första, att officersutbildningen är alldeles för teoretisk. För det andra, att de nyutexaminerade ”inte kan något efter examen”. Slutligen att äldre officerares utbildning inte omfattades av de två första argumenten. Detta är särskilt intressant då Bergman menar att debatten inte är något nytt som endast uppstått vid akademiseringen av officersprogrammet (OP) utan något som alltid funnits.16
13 Gunnar Åselius, ”Den militära professionen i Sverige under 500 år - en snabbskiss” i Fredrik Eriksson (red),
Militärhistorisk tidskrift (Försvarshögskolan 2013) <www.fhs.se/publikationer.> åtkomstdatum 04 maj 2020.
108.
14 Karl Ydén, ”Svensk officersutbildning, akademisering och militär professionalisering” i Sten Munck af
Rosenschöld (red), Försvarshögskolan : från militär högskola till akademiskt lärosäte (Föreningen Försvarshögskolan 2018). 34–35.
15 Stefan Emanuelsson, ”Akademisering av officersutbildningen – en möjlig effektsänkare – KUNGL
KRIGSVETENSKAPSAKADEMIEN” (20 december 2019) <https://kkrva.se/akademisering-av-officersutbildningen-en-mojlig-effektsankare/> åtkomstdatum 04 maj 2020; Magnus Haglund,
”Officersprofessionen och det akademiska systemet – KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIEN” (31 oktober 2016) <https://kkrva.se/officersprofessionen-och-det-akademiska-systemet/> åtkomstdatum 04 maj 2020.
16 David Bergman, ””Det är akademiseringens fel!” – KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIEN” (26
Om de första två argumenten kopplas till Ryles teori om kunskap skulle det kunna vara skillnaden och applicerandet av that” som saknar intellektuellt omsättande till ”know-how”. Avseende det tredje argumentet om äldre officerare kan det förefalla en vilja att försköna sin egen utbildning och förtränga det ”dåliga”. Bergman menar dock att en strävan mot en profession och att göra detta genom att inordnas högskolevärlden genom en akademi är en god idé, om än att alla åtgärder inte bidragit till målet. Han säger också att det krävs att utbildningen kritiseras för att kunna förbättras.17
Erik Hedlund18 genomförde, år 2000, på uppdrag av Högkvarteret, en undersökning som han införlivade i sin doktorsavhandling, om vilka uppfattningar, förväntningar och föreställningar som då fanns på en fänriks yrkeskunnande, och i förlängningen utformningen av dåvarande officersutbildning.19 Han finner likt Åselius och Bremer att vid utformningen av yrkesofficersutbildningen (YOP) var syftet att ge fänriken en bred kunskapsbas för att möjliggöra ett långsiktigt lärande, där utbildningen skulle vara en blandning mellan teori och praktik.20 Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer där både fänrikar och chefer fick svara på deras uppfattning av utbildningen och yrkeskunnandet. Resultaten är i likhet med de argument som Bergman noterat, att en avsaknad av tillräckligt yrkeskunnande hos nyutexaminerade fänrikar var den framträdande uppfattningen. Även de tillfrågade fänrikarna uttrycker själva att deras yrkeskunnande uttryckt i ”know-how” inte var tillräckligt. Detta anses vara en följd av att utbildningen blivit mer teoretisk och att utbildningen inte ger kunskap om de närmaste uppgifterna vilket tidigare officersutbildning vid officershögskolan21 (OHS) gjort. Det skall dock tilläggas att vissa av de tillfrågade cheferna såg positivt på fänrikarnas ökade förmåga att tänka kritiskt och reflekterande vilket kan anses gå i linje med det Åselius ser som behov inom professionen.22
Rolf och Åselius har belyst ett behov av att blanda praktik och teori och att det är avsaknaden av praktik och ”know-how” som försvagar yrkeskunnandet. Vilket ”know-how” är det då som efterfrågas för att möta detta? En rapport publicerad 2010 av Ydén tillsammans med Hans
17 ibid.
18 Inte ledamot i KKrVA.
19 Erik Hedlund, Yrkesofficersutbildning, yrkeskunnande och legitimitet (HLS förlag 2014). 15. 20 ibid. 33.
21 Inte att förväxlas med Försvarshögskolan. 22 Hedlund (n 19). 128–133.
Hasselbladh, professor vid Örebro universitet, om Försvarsmaktens framtida kompetens-försörjning drar slutsatsen att försvaret idag präglas av en bristande överensstämmelse mellan kompetens och tilldelade uppgifter.23 Således kan praktisk kunskap finnas, men den efterfrågade kunskapen kräver ytterligare eller annan praktisk kunskap, vilket gör att det kan uppfattas som att samtlig praktisk kunskap saknas. Detta skulle kanske kunna förklara den kritik som Hedlund möter och Bergman lyfter. Åselius och Brehmer menar å andra sidan att en profession måste bygga på beprövad erfarenhet och forskning vilket de menar att en akademisering rimligtvis uppfyller. Dock menar Ydén & Hasselbladh, att det nuvarande utbildningssystemet är för snävt med en alldeles för likriktad utbildning för att effektivt kunna anpassa sig och lösa de uppgifter och krav som ställs idag och imorgon. ”Utgångspunkten för kompetensförsörjning bör, återigen, vara vilket yrkeskunnande som krävs för att klara uppgiften, och sedan fundera över på vilka sätt detta kunnande kan säkerställas.” 24
Ytterligare en ledamot i KKrVA, Johan René, är enig med Åselius i att officersyrket med sin komplexitet inte direkt kunde inrymmas med ett redan existerande ämne. Detta då den militära kunskapen anses vara beroende av och inrymmas inom andra discipliner så som psykologi, teknik, historia och sociologi. Att enbart förlita sig på kunskap genom andra ämnen ansågs inte vara tillräckligt för att nå officersprofessionens kärna, att leda väpnat våld.25 Delar av andra ämnen måste fortfarande utbildas och beaktas men behovet av ett eget ämne var betydande, således skapades ämnet krigsvetenskap. Genom att äga kunskapsutvecklingen själva togs ytterligare ett steg mot en profession och akademisering.26
Undersökningen Hedlund genomförde blir såldes intressant kopplat till om fänrikarna klarar av uppgifterna, eller om de saknar ett yrkeskunnande. Om yrkeskunnandet saknas, hur löser man denna diskrepans? Hedlund fann en skillnad i förväntningar på den kunskapen fänrikarna erhållit vid utbildning och det cheferna önskade. Dock väljer Hedlund inte att beakta hela Ryles teori med ”know-that” som en del i kunskapen, utan han fokuserar endast på ”know-how”. Detta anses vara en möjlig brist då det skulle kunna vara en förklaring till den skillnad som uppstått. En annan brist i är dess relevans idag då den inte hanterar nuvarande utbildning, utan
23 Karl Ydén och Hasselbladh Hans, ”En kår på rätt kurs?” 3. 24 ibid. 16–17, 20, 78.
25 Åselius (n 12). 108; Johan René, ‘Akademisering Av Officersutbildningen’ in Sten Munck af Rosenschöld
(ed), Försvarshögskolan : från militär högskola till akademiskt lärosäte (Föreningen Försvarshögskolan 2018). 44.
är genomförd för YOP. År 2010 instiftades istället officersprogrammet (OP) som en utbildning vid Försvarshögskolan med examensrätt inom krigsvetenskap.27 Ämnet krigsvetenskap innefattar ”forskningen om skapande och organisering av militära förmågor”.28 Skapandet och organiseringen av militära förmågor uppnås både genom forskning och utveckling av teorier, ”know-that” kunskap, men också genom att utbilda och producera kommande militära chefer. Denna undersökning kan förhoppningsvis vara en brygga för de uppfattningar och värderingar ”know-that” och ”know-how” har inom organisationen. Det finns nytta av att genomföra en undersökning liknande Hedlunds där hela Ryles teori är inkluderad på OP, nuvarande utbildning.
Ytterligare en anledning att genomföra denna studie är att Arméstaben nyligen publicerat direktiv för yrkes- och karriärutveckling inom Armén, vilken styr vilka kompetensnivåer varje individ ska uppnå för respektive grad. Omfattningen är soldater, specialistofficerare och officerare och inkluderar utbildningar, exempelvis OP. Om den taktiska officeren beskrivs att vid de första befattningarna skall denne få användning av sin utbildning från OP och praktiskt tillämpa sitt ledarskap. Men även få användning av den utbildning som erhållits vid OP, vilka beskrivs som att använda och föra sitt förband taktiskt, vilket bland annat kräver breda kunskaper om förbandet, dess system, sensorer och vapen. För att erhålla denna erfarenhet bör fänriken tilldelas plutonchefsbefattning.29
27 Peter Nordlund, Officersutbildning : i Sverige och internationellt (Totalförsvarets forskningsinstitut 2012). 32. 28 ”Forkarsutbildningsämnets huvudsakliga vetenskapliga innehåll och avgränsningar: Krigsvetenskap”.
29 Arméstaben, ”Riktlinjer för yrkes- karriärutveckling och befordran inom Armén (FM2019-5450:1)”
S
YFTEDet utomvetenskapliga syftet med uppsatsen är att skapa underlag för att utveckla och förstå hur kunskapen som skapas vid officersutbildningen mottas av yrket, och därigenom också skapa förutsättningar för eventuella förändringar avseende utbildning vid Försvarshögskolan, men också hur fänriken mottas och används efter examen.
Inomvetenskapligt syfte är att minska forskningsluckan avseende hur dagens officersutbildning mottas och omsätts i praktiken. Tidigare undersökning, av Hedlund, på samma ämne har presenterats, men då undersökande ett annat utbildningsupplägg och inte hela Ryles teori.
F
RÅGESTÄLLNING/
FORSKNINGSFRÅGORVilken uppfattning finns, bland officerare som haft underställda fänrikar, om kunskap och kompetens hos fänriken när den ska omsättas i praktiken?
Delfrågor:
I vilka avseenden skiljer sig uppfattningen mellan officerare vid högre officersprogrammet (HOP) och officerare som är chefer i Försvarsmakten?
Hur skiljer sig uppfattningen om fänriken beroende av egen officersutbildning?
Hur överensstämmer Arméstabens direktiv med hur fänrikens kompetens nyttjas och utbildas på förbanden?
A
VGRÄNSNINGARUppsatsen avgränsas till officersprogrammet och tar därmed inte i beaktande andra sätt att bli fänrik, så som SOFU, OFFU.30 Fokus är på den utbildning som bedrivs under de tre år som officersprogrammet genomförs. Vilket också beskrivs i informationsbrevet tillhörande enkäten. Då officersprogrammet inte pågått mer än 10 år ställs en specifik fråga avseende detta i enkäten för att inte ta med de som enbart haft underställda fänrikar från YOP eller äldre.
För att presentera vad militära chefer anser om fänrikens kompetens nyttjas endast de svar av respondenter vilka haft underställda fänrikar trots att svar insamlats utanför denna avgränsning. Arméstabens direktiv om yrkes-, karriärutveckling och befordran omfattar endast Armén. Dock utökas denna undersökning att även omfatta markförband vid Marinen och Flygvapnet då dessa förväntas möta liknande uppgifter och således skapa ett större underlag.
30 SOFU: Särskild Officersutbildning, OFFU: Försvarsmaktens officersutbildning, förkortad för individer med
2. Metod
F
ORSKNINGSDESIGNFör att besvara forskningsfrågan används en tvärsnittsundersökning. Denna typ av under-sökning kan hjälpa till att hitta variationer inom en population. Den har dock svårigheter att kunna dra slutsatser som spänner över en längre tid eller förändringar i åsikterna. Vid en tvärsnittsundersökning ses de inriktade frågorna som beroende variabler och för denna undersökning används inte oberoende variabler då de inte antas beskriva de beroende variablerna.31 För att ändå kunna beskriva eventuella samband eller skillnader i åsikterna används bakgrundsvariabler vilka omfattar bland annat grad, tidigare egen utbildning och befattning.
De individer som antas kunna svara på frågan om hur väl fänriken kan lösa de krav och uppgifter som ställs på den är deras chefer. Cheferna är de som anpassar och tilldelar uppgifterna till fänriken, såldes bör de vara medvetna om vilka begränsningar och möjligheter fänrikarna besitter. För att nå de chefer som påverkar fänriken mest skickades enkäten ut till nivåerna pluton, kompani och bataljon. Valet av både pluton och kompani är med anledning av att vissa fänrikar blir underställda en plutonchef och andra blir själva plutonchefer och blir således underställda kompanichefen. Bataljonsnivån är intressant då den syftar mer mot det längre perspektivet och lärandet. Således kan det finnas skillnader i vilka förmågor eller kunskaper som eftersöks eller är önskvärda på de olika nivåerna.
Undersökningen skickades till samtliga förband där markförband förväntas finnas.32 Förbanden har sedan själva fördelat enkäten till vilka de anser lämpliga respondenter. Att undersökningen distribueras på detta sätt gör att det kan klassas som en totalundersökning. Bruttourvalet är således hela populationen. Dock finns en brist i att jag som undersökare inte själv vet hur många som ges möjlighet att svara eller hur stor den totala populationen är. De som besvarar undersökningen blir således ett nettourval ur populationen.33
31 Asbjørn Johannessen et. al, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod (1. uppl., Liber 2003). 50–51. 32 Amf1, AJB, A9, F17, 4.sjöstrflj, P18, Ing 2, Hkpflj, LedR, LG, K3, Lv6, F 21, I19, F7, P4, P7, SWEDEC,
SkyddC, 3.sjostridsflj, TrängR, MarinB.
Att undersökningen skickas ut till hela populationen och inte endast chefer, kan göra att jag erhåller svar av respondenter utanför den tilltänkta populationen vilket hanteras genom urskiljande bakgrundsfrågor. Ytterligare brist i att inte skicka enkäten till varje tilltänkt respondent är att spridningen av enkäten kan bli bristande och inte nå de tilltänkta respondenterna och således minska antal svar och i förlängningen även påverka generaliserbarheten.
Då undersökningen syftar till att studera ett stort antal individer utifrån en tidigare sparsamt studerad fråga finns det fördelar med att göra en enkätstudie i stället för intervjuer. En fördel är att det går snabbare och är billigare att administrera vilket är av stor vikt vid mycket data, något som är önskvärt. Andra fördelar är att det inte uppstår någon ”intervjuareffekt” vilket anses av stor vikt vid en undersökning av ett outforskat område som också handlar om individers åsikter.34 Detta skapas genom att i huvudsak använda prestrukturerade frågor35. Genom att ge möjlighet till flera svar, trots att de är förbestämda, skapas en större känsla av att svaren är nyanserade och motsvarar det respondenten vill svara. Vid frågan UPPFATTNINGEN OM FÄNRIKEN används Likert-liknande skala, förklaras närmare vid rubriken ENKÄTEN, till skillnad
från frågan om vilka befattningar som anses passa fänriken där flersvarsval nyttjas. Hur dessa värderas redogörs i operationaliseringen. Genom att inkludera öppna frågor till annars prestrukturerade kan det skapa en bakgrund till svaren som annars inte kunnat erhållas. Dessa kan inte kodas på samma sätt men syftet med dessa är inte att analyseras mot andra svar, utan ses som ett komplement till resultaten. Dessa öppna frågor är begränsade till endast ett fåtal för att inte bli för omfattande.36
En enkät möjliggör också för respondenterna att svara när de själva har tid. Detta är av särskild vikt då officerare omfattas av oregelbundna arbetstider och ledigheter, men också utifrån världsläget med en rådande pandemi37. Nackdelarna med en enkät är att frågorna kan uppfattas oviktiga och det kan vara svårt att samla in ytterligare data.38 Vid utformning av enkäten är detta beaktat genom att först nyttja en pilotundersökning för att identifiera det som upplevs oviktigt eller irrelevant, men också genom att ge respondenterna möjlighet att genom fritext förklara sin syn på nyutexaminerade officerare.
34 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder (Tredje upp, Liber 2016). 287-288. 35 Färdiga svarsalternativ
36 Johannessen et. al (n 31). 150-155. 37 Covid-19.
F
ORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDENVid insamling av empiri genom att efterfråga åsikter är det särskilt viktigt att beakta forskningsetik. Informationskravet avseende studiens syfte har presenterats genom inledande text både i mailutskick och som inledning på enkäten. Vid pilotundersökningen framkom det även att de var del av en pilotundersökning men också att insamlad data kunde komma att användas till undersökningen. Enkäten föreligger frivillig i enlighet med samtyckeskravet och genomförs enskilt via internet, detta gör att deltagarna har möjlighet att avbryta sin medverkan om de så vill. Då undersökningen endast består av en enkät övervägdes möjligheten till att få sina svar raderade, dock sågs inte detta nödvändigt då respondenterna ger sitt samtycke i och med att de skickar enkäten. En annan anledning till detta övervägande var att för att kunna radera rätt insamlade data krävs att jag kan urskilja individens svar från övriga, men enkäten har i enlighet med konfidentialitetskravet utformats för att minimera möjligheterna till att utläsa enskilda individer. Av den insamlade data är det idag endast jag som har tillgång till, ytterligare spridning får endast ske i forskningsändamål. Om intresse av utlåning av insamlade data förefaller kontrolleras först att forskaren kan hålla de förpliktelser som mitt material lovat respondenten. Ingen ytterligare distribuering av insamlade data får ske för exempelvis kommersiellt bruk. Detta gör att nyttjandekravet nås.39
E
NKÄTENEnkäten fokuserar på officerarnas värdering av kunskap enligt Ryles teori. För att skapa relevanta och spårbara frågor är dessa framtagna utifrån Hedlunds undersökning. Hedlund själv bygger frågorna utifrån Ryles teori om kunskap av how”, dock utelämnar han ”know-that”, vilket anses vara en brist. Genom att innefatta hela Ryles teori kan en förklaring till den skillnaden mellan uppfattningar Hedlund möter kanske besvaras.
Ur Hedlunds intervjuer kan fem, ämneskategorier urskiljas. Dessa har operationaliserats ur hans rubriksättningar.40 Dessa ämneskategorier listas nedan, även en ytterligare kategori ”övrigt” har använts för bakgrundsinformation. Ämneskategorierna har i sin tur används för att utforma enkätens frågor.
• Information om officersutbildningen • Placering efter utbildning
• Yrkeskunnande
• Teoretiska utbildningsmetoder och akademisering • Dugliga kollegor
Utformning
Vid utformningen av enkäten genomfördes en pilotstudie med hjälp av HOP. Att nyttja HOP för pilotstudien är positivt av flera anledningar som till exempel att samtliga respondenter har nyligen varit i tjänst vid förbanden och majoriteten förväntas haft underställda fänrikar. Dessa har också en bredd av tidigare officersutbildningar men också försvarsgrenar och truppslag.41 Vid genomförande av pilotundersökningen har dessa svarat på ett utkast av enkäten med möjlighet att kommentera frågor samt utformning, de har också blivit upplysta om att deras svar kan komma att nyttjas i analysen. Efter genomförande av pilotundersökningen har vissa ändringar gjorts till den utskickade huvudenkäten. Ändringarna har hållits på ett sådant sätt som gör att svaren från pilotundersökningen kan användas tillsammans med huvudenkäten. Förändringarna omfattar i stort ytterligare alternativ på redan formulerade frågor.
40 Hedlund (n 19). 109–133. 41 Bryman (n 34). 332.
För att underlätta insamling av svar har enkäten nyttjat sig av digitala kanaler för distribution via email, hyperlänk och QR-kod. Microsoft Forms har använts för att skapa enkäten och åtkomst till denna har säkerställts via länk till sidan men också genom en QR-kod att skanna. Försvarsmakten har inte tillgång till internet på sina arbetsdatorer och därmed uppstår viss problematik att använda internet som distributionskanal. Dock har flertalet en tjänstetelefon som är uppkopplad mot internet vilken kan skanna en QR-kod eller ta emot mail med länk. Som ytterligare alternativ till detta bifogades enkäten som dokument för att kunna fyllas i på arbetsdator och därefter skicka in svaren till mig. Att skicka ut en postenkät övervägdes men förväntades inte skapa tillräckligt många svar i förhållande till det administrativa arbete detta kräver av mig och av respondenten för undersökningen.42
Likert-liknande skala
Likertskala är en svarskala som ofta nyttjas vid insamling av åsikter eller uppfattningar. Skalan kan utformas på två olika sätt, Likertskala eller Likert-liknande skala. För denna undersökning används den Likert-liknande skalan där olika typer av frågor använder sig av Likert svarsalternativ. Denna skala har inte som ambition att sammanställa svaren till ett enskilt resultat vilket den ”riktiga” Likertskalan gör. För att analysera en Likert-liknande skala utifrån spridningsmått används frekvensfördelning.43
Frågor med Likertskalan har ställts både i positiv och negativ mening. Genom att blanda påståenden kan individer som svarar på ett icke genomtänkt sätt identifieras.44 Detta kräver dock att det inte är för många frågor så att respondenten inte tappar uppmärksamhet och på så sätt svarar fel.
42 ibid. 303.
43 Harry N Boone och Deborah A Boone, ”Analyzing Likert data” [2012] Journal of Extension. 44 Bryman (n 34). 294–295.
V
ALIDITET OCH RELIABILITETBegreppsvaliditeten stärks genom att studiens jämförande punkter, vilka ligger till grund för enkäten utformning, operationaliseras ur Hedlunds undersökning. De operationella indikatorerna anses vara representativa för det studien ämnar undersöka. Ytterligare eftersträvas att nyttja begrepp som är kända och entydiga för respondenterna. Detta minskar risken för systematiska fel.45 Reliabiliteten stärks av att använda en pilotundersökning med pilot-respondenter som motsvarar de respondenter som tillfrågas vid den slutgiltiga enkäten. 46 Enkätsvaren insamlas i huvudsak via internet och genererar således data direkt till ett kalkylprogram. Därmed minskar de noggrannhetsfel som kan uppstå vid egen inmatning, enkäter som inskickats via mail har efterhand införts i den digitala enkäten. Att insamlingen av data sker digitalt ökar reliabiliteten då det minskar riken för slumpmässiga fel exempelvis fel-inmatningar.47
Den inre validiteten påverkas också av att både pilot- och huvudundersökning nyttjas vid analysen, och de förändringar som vidtas för att jämföra dessa olika vid de frågor där det finns skillnader.48 Dessa förändringar sker genom tolkning och sammanslagningar eller uppdelning av frågor, vilka presenteras löpande i analysen för att tydligt visa varför och hur dessa är genomförda.
Avseende den externa validiteten är den beroende av antalet svarande, färre respondenter skapar mindre utrymme för generaliseringar. Med anledning av att enkäten distribuerats till förbanden och inte samtliga individer inom urvalet är bortfallet okänt och minskar generaliserbarheten. En bortfallsanalys hade varit möjlig om det funnits öppen data om exakt antal officerare inom markbefattning som också under de senaste 10-åren haft underställda fänrikar.49 Detta innebär en begränsning i de slutsatser som kan skapas ur resultaten, då det inte kan säkerställas statistiskt även om det inte behöver innebära att det inte är sant.
45 Peter Esaiasson et. al, Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan,
Wolters Kluwer Sverige AB 2017). 64–66.
46 Bryman (n 34). 332. 47 ibid. 296-304.
48 ibid. 72–73, 303. Johannessen et. al (n 31). 28, 47. 49 Bryman (n 34). 74, 240–242.
K
ÄLLKRITIKUtifrån första grundkriteriet äkthet går det inte vid denna undersökning att utesluta att en respondent inte är vad den utger sig för att vara. Dock finns det inte heller anledning att tro att detta skulle skett medvetet, det kan dock uppstått vid fel vid inmatning. För att minska detta inmatningsfel har bakgrundskategorier utökats för att innefatta samtliga grader vilka kan betecknas på olika sätt vid de olika försvarsgrenarna, liksom att respondenten själv fått fylla i regementstillhörighet. Undersökningen ges åtkomst till via internet vilket gör att alla som har tillgång till rätt länk kan fylla i den. För att undvika att obehöriga skulle kunna använda denna länk skickades den endast ut via email och spreds inte på annat sätt. På det sätt som undersökningen är genomförd är det att klassa som en förstahandskälla då det endast är svar av de officerare som haft underställda fänrikar som används i analysen. Detta stärker den
oberoende faktorn. Författaren är dock blivande fänrik och tidigare soldat inom
Försvarsmakten, således existerar inte ett fullständigt oberoende då en tidigare bild av vad en fänrik kan och är skulle kunna påverka resultatet. För att minska denna påverkan tydliggörs samtliga steg och avvägningar. Det underlättas även av en kvantitativ ansats.50
Samtidigheten av denna undersökning är beroende av hur väl respondenterna kommer ihåg sina
underställda. Dock sträcker sig denna period sig som längst 10år, vilket innebär att respondenten måste kunna dra sig till minnes 10år bakåt i tiden. Dessa fel eller förvridningar respondenten kan ha skapat är avvägt på antal svarande, där fler svar ger ett mindre fel. Med hänsyn till att samtliga jobbar inom Försvarsmakten existerar en uppfattning om fänriken vilken för varje respondent är tendensiös, vissa individer kan själva ha varit aktiva i debatten och kanske har intressen i exempelvis Försvarshögskolan och vill således framställa fänriken i god dager. Detta kanske främst kan anas av de respondenter som själva genomför HOP nu (pilotundersökningen) för att själva motivera sig till varför de genomför utbildningen. Då tendenser kan finnas åt båda håll anses mängden svar skapa ändå ett tillförlitligt medelvärde.51
50 Esaiasson et. al (n 45). 288. 51 ibid.
O
PERATIONALISERINGFrågorna är framtagna från ämneskategorierna med fokus på Ryles teori om ”know-that” och ”know-how”. Ämneskategorin teoretiska utbildningsmetoder och akademisering anses uttrycka ”know-that” och yrkeskunnande beskriver ”know-how”.
Operationaliseringen framställs i tabellen nedan där den första kolumnen beskriver vilken ämneskategorifrågan härstammar från, några frågor härstammar från flera kategorier. Den andra kolumnen representerar i vilken ordning frågan kommer i enkäten och illustrerar i färg om och hur frågan kopplas till Ryles teori, ”know-that” i blått och ”know-how” i gult. Frågans formulering presenteras därefter, liksom på vilket sätt respondenten fått svara.
Ämneskategori # Fråga Svarsskala
Övriga frågor 1 Egen befattning
Bataljonschef/ sft batch/ kompani eller skvadronchef/ stf komp-skvch/ plutonchef/ annat
Övriga frågor 2 Egen grad
Löjtnant/ kapten/ major/ örlogskapten/ överstelöjtnant/ kommendörkapten/ sergeant/ översergeant/ fanjunkare/ förvaltare
Information om
officersutbildningen 3 Tidigare genomförd officersutbildning SOU/OP/OHS/YOP Information om
officersutbildningen 4
Jag har genomfört HOP eller motsvarande vid Försvarshögskolan Ja/ Nej
Övriga frågor 6 Leder främst över typ av enhet Manöverenheter/ funktionsenheter Information om
officersutbildningen 7
Antal underställda fänrikar under de
senaste 10 åren 0/1–5/6–10/11–20/fler än 20/vet ej Yrkeskunnande 8.1 Fänriken har tillräcklig kunskap för att
lösa tilldelade uppgifter
Likert-liknande Yrkeskunnande 8.2 Fänriken saknar praktisk erfarenhet vilket
påverkar verksamheten negativt Placering efter utbildning 8.3 Fänriken får samma uppgifter som en
nyutexaminerad sergeant Information om
officersutbildningen 8.4
Jag vet vilken kunskap fänriken har med sig från officersprogrammet Teoretiska utbildningsmetoder
och akademisering 8.5 Jag har förtroende för fänrikens kunskap Dugliga kollegor 8.5 Jag har förtroende för fänrikens kunskap Teoretiska utbildningsmetoder
och akademisering 8.6
Jag ser nytta av att officersprogrammet är "akademiserat"
Teoretiska utbildningsmetoder
och akademisering 8.7 Fänriken har förståelse för egen taktisk nivå
Yrkeskunnande 8.7
Teoretiska utbildningsmetoder
och akademisering 8.8 Fänriken har förståelse för ”två nivåer upp”
Yrkeskunnande 8.8
Yrkeskunnande 8.9
Fänriken saknar förmåga att nyttja enhetens system taktiskt
Yrkeskunnande 8.10
Fänriken placeras främst utifrån deras specialisering (log, markstrid, ledning
etc.)
Likert-liknande Information om
officersutbildningen 8.10 Placering efter utbildning 8.10
Yrkeskunnande 8.11 Fänriken är duktig på att truppföra Yrkeskunnande 8.12 Fänriken har svårt för att trupputbilda Yrkeskunnande 8.13 Fänriken saknar formella kompetenser
vilket begränsar verksamheten Teoretiska utbildningsmetoder
och akademisering 8.14 Försvarsmakten administrativa system är Fänrikens förmåga att hantera god
Yrkeskunnande 8.14
Teoretiska utbildningsmetoder och akademisering 8.15
Förmågan att planera verksamhet är hos fänriken bristande
Dugliga kollegor 8.16 Jag har förtroende för fänriken Teoretiska utbildningsmetoder
och akademisering 8.17
Fänriken saknar förmåga att följa upp verksamhet (exempelvis genomförd
feedback eller order och kontroll) Placering efter utbildning 9 Uppgifter fänriken främst har blivit
tilldelad
Adm /instruktör/ formella utb/ truppföring/ planera vht/ operatör Anpassade till förbandens
verksamhet 10 Vilka kunskaper saknar fänriken för att nå en tillräcklig förmåga att lösa uppgifter
inom förbandet Administration/ instruktör/ förståelse egen taktisk nivå/ planera vht/ delegera
uppgift/ formell kunskap/ systemförståelse/ Analys av uppg/
hantera operatörsroll/ kritisera konstruktivt/ truppföring/ vet ej Teoretiska utbildningsmetoder
och akademisering 10
Yrkeskunnande 10
Anpassade till förbandens
verksamhet 11 Vilka kunskaper är fänriken duktig på för att med tillräcklig förmåga lösa uppgifter
inom förbandet Teoretiska utbildningsmetoder
och akademisering 11
Yrkeskunnande 11
Anpassade till förbandens
verksamhet 12 Vilken befattning anser du passar fänriken bäst
Plutonchef (fred)/ plutonchef (krig)/ instruktör/ operatör/ befattning inom
kompledning Placering efter utbildning 12
Yrkeskunnande 12
Anpassade till förbandens
verksamhet 13 I vilken befattning tycker du att fänriken borde placeras efter utbildning för att
utvecklas Placering efter utbildning 13
Yrkeskunnande 13
Yrkeskunnande 14 Vad anser du om nyutexaminerade officerare och deras utbildningsståndpunkt?
Öppen fråga Dugliga kollegor 14
M
ETODDISKUSSIONFänriken är definierad som en grupp av individ och inte som en enskild person, vilket också framkommer på flera ställen i utskickad enkät. Genom denna definition minimeras risken att endast enskilda fänrikar utvärderas, där även andra faktorer påverkar. Detta kan vara sådant som tidigare erfarenheter, personkemi och andra personliga egenskaper. Dock finns det inget som säkerställer att inte denna bedömning görs av respondenten, mer än tidigare nämnd information. Detta är en faktor som är svår att undkomma även om exempelvis intervjustudier genomförs. Med fler antal svarande förväntas felet bli mindre, med anledning av att fler fänrikar bedöms.
För att öka antal möjliga svar inkluderas även Marinen och Flygvapnets markstridsförband vid distribuering av enkät. Detta skapar en redundans om antalet svarande från Armén blir lågt. Detta är av särskild vikt då Försvarsmakten väntas gå in i en stor övningsperiod samtidigt som insamling av svar sker viket kan minska svarsfrekvensen.
Avseende generalisering är det inte bara avhängt på antal svarande utan påverkas även av att detta är en tvärsnittsundersökning vilken endast visar uppfattningen vid ett tillfälle och begränsar möjligheten att säga något om utveckling över tid, även om Hedlund kan ge indikatorer på samma fenomen.52 Undersökningen fokuserar på generella uppfattningar vilka inte heller kan anses vara fasta över tid, således blir små skillnader mellan resultat mindre intressanta och relevansen av att undersöka dess statistiska signifikans nedgår.53
Varken kön eller ålder har inkluderats i undersökningen främst för att upprätthålla
konfidentialitetskravet. Dock har det framkommit i analysen att respondentens ålder möjligtvis
kunnat skapa större förståelse för vissa av frågorna. Analysen har valt att anta att de som genomfört samma officersutbildning också är i liknande ålder.
52 Johannessen et. al (n 31). 50–51. 53 ibid. 240.
3. Empiri och analys
Först presenteras bakgrundsfakta för enkäten och dess respondenter. Analysen av enkätresultat uppdelas i frågekategorierna:
• UPPFATTNINGEN OM FÄNRIKEN
• FÄNRIKENS FÖRMÅGOR
• FÄNRIKEN UPPGIFTER
• FÄNRIKENS BEFATTNING
Inom dessa frågekategorier görs ytterligare uppdelningar baserat på bakgrundsfakta så som pilot- eller huvudundersökning eller vilken officersutbildning respondenten själv genomfört. Sist analyseras resultaten utifrån Arméstabens direktiv, riktlinjer för yrkes- karriärutveckling
och befordran vid Armén.
Endast relevanta delar av resultatet presenteras i analysen, resultatet i sin helhet kan återfinnas i bilaga 2. Enkätresulat.
E
NKÄTSVARTotalt uppgår antal giltiga54 svar till 79 st, fördelat på båda enkäterna. Av dessa har 20 respondenter själva genomfört OP. Först presenteras bakgrundsinformationen för att skapa en grund för analysen, därefter analyseras enkätsvaren delvis med hjälp av bakgrunds-informationen.
Pilotundersökning
Antal svar vid pilotundersökningen uppgick till 54 svarande varav 44 giltiga. Av de giltiga respondenterna är endast två grader representerade, major och kapten, vilket är rimligt då det endast är dessa som går det HOP. Dock är det endast 23 % (10 st.) som genomfört officersutbildningen genom OP och erhållit en officersexamen. Majoriteten av respondenterna har en bakgrund inom Armén.
54 D.v.s. följer avgränsningarna för denna uppsats: markförband samt chef över fänrik senaste 10 åren.
36% 64%
Grad
Kapten Major 77% 23%Officersexamen
Nej Ja 19% 57% 2% 22%Försvarsgren
Armén Flygvapnet Marinen FM gemensamHuvudundersökning
Vid huvudundersökningen uppgår antal giltiga svar till 35. Vad gäller fördelningen avseende försvarsgren dominerar Armén, vilket är rimligt då dessa har flest enheter klassade som markförband. Då antal svarande inom Armén anses lågt nyttjas även insamlade svar från övriga markbefattningar inom Försvarsmakten och dessa står för totalt 26% fördelat på både Flygvapnet och Marinen. Den befattning respondenterna i störst omfattning innehar är plutonchef, 31%, dock omfattas kompaninivån av 34%55. Majoriteten av respondenterna har inte genomfört OP, utan har andra tidigare officersutbildningar. Endast 29% har genomfört OP vilket totalt 10 är respondenter.
55 Inkluderande både kompani-, skvadronchef (20%) och dess ställföreträdare (14%)
74% 20% 6%
Försvarsgren
Armén Flygvapnet Marinen 9% 6% 20% 14% 31% 20%Befattning
Bataljonschef Stf bataljonschef Komp- skvadronchef Stf Komp- skvadronchef Plutonchef Stab 29% 29% 27% 15%Erhållen officersutbildning
OP YOP OHS SOU 20% 34% 17% 11% 6% 9% 3%Grad
Löjtnant Kapten Major/ Örlogskapten Överstelöjtnant/ Kommendörkapten Översergeant FanjunkareU
PPFATTNINGEN OM FÄNRIKENI fråga åtta fick respondenterna skatta påståenden genom att fylla i en Likert-liknande. För att minimera tolkningar har frågorna behållits i sitt ursprung, alltså både positiv och negativ/kritisk formulerade. För att sammanställa detta tydligt har färgen grönt valts för att visa på en positiv uppfattning och färgen rött för positiv eller kritisk uppfattning. Även ändring från pilotundersökningen förefaller vid frågan och presenteras i diagram och fotnoter. Denna uppdelning gör att resultaten mellan undersökningarna inte är direkt jämförbara.
Pilotundersökning
Inom HOP finns ett förtroende för fänriken och dennes kunskap56. Ytterligare kan man se att de upplever en nytta av akademisering57 och att det har en förståelse för vilken kunskap fänriken
besitter58. Av dessa frågor är både förtroendet och akademisering frågor utformade med ”know-that” i fokus, detta i kombination med tillräcklig kunskap59, vilken är klassad som ”know-how”. Detta skulle kunna tyda på att dessa upplever att fänriken besitter mycket ”know-that” och kan se nyttan av denna kunskap och tilldela lämpliga uppgifter.
Avseende nytta av akademisering har denna kategorier flest svaranden i den högsta svarsalternativet ”Håller helt och hållet med” och uppgår till 30%. Detta kan vara en tendensiös faktor, likt beskrivet i källkritik, att dessa vill rättfärdiga sin egen utbildning. Dock kan inte samma slutsats dras från förtroende för fänriken och dennes kunskap, utan denna stärks av den högsta skattningen, speciellt i kombination av att inte svarat med lägsta svarsalternativet ”Tar helt och hållet avstånd från” och en allmänt låg fördelning av de negativa svaren (9%).
56 Fråga 8.5 och 8.16. Sammansatt fråga vid pilotundersökningen. 57 Fråga 8.6.
58 Fråga 8.4. 59 Fråga 8.1.
De kategorier som respondenterna i pilotundersökningen är mest kritiska till är fänrikens
formella kompetens60 och praktiska erfarenhet61. Båda dessa frågor är, till skillnad från tidigare resultat, av typen ”know-how”. Således kan det vara så att det är ”know-how” kunskapen som är mest bristande. Påståendet om fänrikens praktiska erfarenhet är något samtliga har en åsikt om då inga resultat av svarskategorin ”vet ej/ingen åsikt” uppmätts.
60 Fråga 8.13. 61 Fråga 8.2.
Huvudundersökning
Resultatet mellan huvudundersökningen och pilotundersökningen skiljer avseende positiv uppfattning inom två kategorier placeras utifrån specialisering62, vilket är klassat enligt ”know-how”, och fänriken har förståelser för två nivåer upp63 som är klassat både som ”know-how” och ”know-that”. Övriga kategorier förtroende för fänriken och vet fänrikens kunskap värderas fortsatt högt. Detta gör att det finns skillnad i vad som klassas högt mellan pilot- och huvudundersökningen där huvudundersökningen i större utsträckning lyfter upp ”know-how”.
Att notera är att huvudundersökningen inte ser samma nytta av akademisering64 som pilotundersökningen. Huvudundersökningen har en majoritet av positivt inställda med totalt 60%, men av de resterande har 23% svarat ”tar helt och hållet avstånd”. Således kan detta tyda på att det finns starka motsättningar till ”know-that” kunskapens relevans och kommer senare fortsatt belysas utifrån vilken officersutbildning respondenten själv erhållit.
62 Fråga 8.10. 63 Fråga 8.8. 64 Fråga 8.6.
Utifrån de påståenden som uppfattas negativt eller vad fänriken saknar överensstämmer med pilotundersökningen dessa kategorierna fänrikens formella kompetens65 och praktiska
erfarenhet66. Att notera är att ”know-how” och ”know-that” kunskapen hantera FM
administrativa system67 också återfinns som tydligt låg.
65 Fråga 8.13. 66 Fråga 8.2. 67 Fråga 8.14.
Respondenter som genomfört OP
Resultaten sorteras här efter huruvida de genomfört OP eller annan officersutbildning. Av de som själva tagit officersexamen svarar samtliga att de har förtroende för fänriken68, de positiva resultaten uppgår till 100% då ingen svarat att de ”tar avstånd”. Resultatet kan bero på att de har genomfört samma utbildning och förstår den kunskap som fänriken har med sig eller att dessa antas vara i samma ålder. Även tillräcklig förmåga69 är skattat högt likt tidigare. Andra frågor som huvudundersökningens respondenter som genomfört OP angett som positivt är två ”know-that” kunskaper: följa upp verksamhet70 och planera verksamhet71. Dock anger respondenter vid pilotenkäten att de upplever brister i densamma.
Både förståelse två nivåer upp72 och förståelse egen taktisk nivå73 kan uttryckas i ”know-that”
och ”know-how”. Förståelsen för egen nivå anses innefatta mer ”know-how” än för två nivåer
upp, anledningen till detta är att egen nivå praktiseras tydligare. Resultatet visar en större kritisk
inställning av fänrikens förmåga avseende den egna nivån vilken ytterligare kan tyda på att det är ”know-how” kunskapen som saknas.
68 Fråga 8.5, 8.16. Sammansatt fråga vid pilotundersökningen. 69 Fråga 8.1.
70 Fråga 8.17. 71 Fråga 8.15. 72 Fråga 8.8. 73 Fråga 8.7.
Enkäten visar kritiska uppfattningar på fänrikens förmåga att hantera Försvarsmakten
administrativa system74 samt avsaknaden av praktisk erfarenhet75. Även här är bristerna uttryckta främst av ”know-how” kunskaper och en del av ämneskategorin yrkeskunnande.
Avseende nyttan av akademisering är åter igen majoriteten positiva, men av de som är negativa återfinns starka åsikter.
74 Fråga 8.14. 75 Fråga 8.2.
Respondenter som genomfört annan officersutbildning än OP
Förtroendet för fänriken76 och tillräcklig kunskap77 är fortsatt högt, dock finns större variationer än hos de som själva genomfört OP. Ingen av dessa tillhör, enligt operationaliseringen, kunnande av typen ”know-that” utan omfattar främst ämneskategorin dugliga kollegor eller ”know-how”. Här finns det dock en brist i särskiljningen av frågan då
förtroende för fänriken78 inte delats upp innan pilotundersökningen. Huvudenkäten innehåller en skillnad mellan individen och kunskapen. Frågan anseende förtroende för fänrikens
kunskap79 innefattar ett ”know-that” och ytterligare skillnad eller slutsats kan genomföras.
Det är av intresse att de som inte genomfört OP upplever att de i större utsträckning vet
fänrikens kunskap80 än de som själva genomfört OP.
76 Fråga 8.5, 8.16. Sammansatt fråga vid pilotundersökningen. 77 Fråga 8.1.
78 Fråga 8.5, 8.16. 79 Fråga 8.5. 80 Fråga 8.4.
De negativa uppfattningarna är återigen omfattade av ”know-how” kunskap och kategorierna känns igen från tidigare resultat, formella kunskaper81 och praktisk erfarenhet82.
Nyttan av akademisering återfinns även här i majoritet positivt. Hos de negativt inställda så
återfinns starkare åsikter, här har nästan 40% av de negativa har svarat ”tar helt och hållet avstånd”. Det går alltså inte utifrån tidigare analyserade kategorier att hitta var detta specifika missnöje finns, och kommer ytterligare diskuteras senare i denna uppsats under avsnittet diskussion.
81 Fråga 8.13. 82 Fråga 8.2.
F
ÄNRIKENS FÖRMÅGORVid fråga tio och elva, FÄNRIKENS FÖRMÅGOR, svarar respondenten på en flervalsfråga rörande förmågor de anser fänriken vara duktig på, respektive sakna, max 3 olika alternativ. Frågorna i sig kan representera både ”know-that” och ”know-how” men också ytterligare information utifrån ämneskategorin ”anpassade till förbandens verksamhet”. Ändringarna mellan pilot- och huvudenkäten skapar vid denna kategori en osäkerhet vilken gör att dessa inte går att slå ihop, utan presenteras var för sig. Anledningen till detta är att inmatningen gjorts på två olika sätt vilket också visar sig i antalet svar vid resultat diagrammen. Pilotundersökningen saknade också förmågan truppföring.
Resultaten presenteras genom stapeldiagram där gröna staplar illustrerar vad fänriken anses duktig på och röda staplar illustrerar vad fänriken anses sakna. Till denna graf presenteras också en tabell där antal svar för respektive kategori och fråga redovisas men också vilken skillnad som finns mellan resultaten. Denna skillnad kan visa på hur överens respondenterna är avseende påståendet.
Pilotundersökningen
Enligt de tillfrågade anses fänriken vara duktigast på analys av uppgift och situation då resultatet sticker ut från övriga svar. Detta stapel-par har även störst differens mellan duktig och saknar, viket kan tyda på att det vad man är mest överens om. Resultatet som har näst högst skillnad är förmågan att kritisera substantiellt, detta resultat har inte heller några svar att det skulle vara något fänriken saknar. Såldes kanske detta är vad fänriken bör anses vara bäst på. Detta kan vara ett tecken på att kärnan i att akademisera utbildningen i enlighet med Åselius, Brehmer och Hedlund, avseende kritiskt tänkande och att bygga på forskning fått genomslag i utbildningen.
Bristen av systemförståelsen hos fänriken är den förmåga med störst skillnad av överensstämmande svar avseende fänrikens brist, vilken anses vara kunskap inom både ”know-that” och ”know-how”. Detta då systemförståelse både bygger på fakta om specifika system men också hur detta bör appliceras och praktiseras. Därför kan denna kategori kanske visa på fänrikens förmåga att omsätta teori till praktik.
Analys av uppgift och situation Kritisera substansiellt Systemförståelse Förståelse egen taktisk nivå Formell kunskap Administration Förmåga att verka som instruktör Förmåga att delegera uppgifter Förmåga att planera verksamhet Förmåga hantera operatörsroll
Analys av uppgift och situation Kritisera substansiel lt Systemförs tåelse Förståelse egen taktisk nivå Formell
kunskap Administration
Förmåga att verka som instruktör Förmåga att delegera uppgifter Förmåga att planera verksamhe t Förmåga hantera operatörsr oll Duktig 23 16 6 11 6 8 10 9 12 0 Saknar 6 0 21 24 19 13 15 5 14 2 Skillnad 17 16 15 13 13 5 5 4 2 2
Fänrikens förmågor (pilotstudie)
Analys av uppgift och situation Kritisera substansi ellt Systemför ståelse Förståels e egen taktisk nivå Formell kunskap Administrati on Förmåga att verka som instruktör Förmåga att delegera uppgifter Förmåga att planera verksamh et Förmåga hantera operatörsr oll Duktig 23 16 6 11 6 8 10 9 12 0 Saknar 6 0 21 24 19 13 15 5 14 2 Skillnad 17 16 15 13 13 5 5 4 2 2
Även förmågorna förståelsen för egen taktisk nivå och formella kunskaper anges som bristande. Bristerna i den formella kunskapen återspeglas från resultaten från UPPFATTNINGEN OM FÄNRIKEN och fråga 8.13. Dessa kategorier har alla någon form av ”know-how” och men avseende förståelse för egen taktisk nivå går det inte att säga om det är den faktamässiga kunskapen eller omvandlingen från ”know-that” som är bristande.
Förmågan att planera verksamhet är den faktorn som har den minsta skillnanden. Detta kan
bero på vilken typ av uppgift som tilldelas eller är önskvärt att ge en fänrik. Faktorn skulle kunna ses som sammanslagningen av de olika kunskapstyperna ”know-how” och ”know-that”. För att vara duktig på att planera krävs det ”know-that” kunskap om ämnet eller området men även ”know-how” kunskap i förståelse för hur planeringen omsätts i praktiken. Det skulle också kunna handla om personkemin mellan chefen eller arbetslaget och fänriken, där kemin är bra värderas förmågan också högre.
Huvudenkät
Resultaten visar att majoriteten av toppresultaten för både vad fänriken är duktig på respektive saknar är samma som resultaten vid pilotundersökningen. Dock anser dessa respondenter att fänrikens största brist är den administrativa förmågan, vilket kan kopplas till tidigare resultat vid UPPFATTNING OM FÄNRIKEN fråga 8.14. Även den tillförda frågan om förmåga till truppföring är bristande vilket har samma skillnad mellan svaren som analys av uppgift och kritisera konstruktivt. Således kan även dessa resultat visa att det fänriken bedöms duktig på är
i huvudsak kunskap av typen ”know-that” men brister inom ”know-how”. Vet ej
Förståelse för egen taktisk nivå Systemförståelse Förmåga hantera operatörsroll Planera verksamhet Att verka som instruktör Förmåga att delegera uppgifter Truppföring Analys av uppgift och situation Kritisera konstruktivt Formell kunskap Administration Vet ej Förståel se för egen taktisk nivå Systemf örståelse Förmåga hantera operatör sroll Planera verksam het Att verka som instrukt ör Förmåga att delegera uppgifte r Truppfö ring Analys av uppgift och situation Kritisera konstruk tivt Formell kunskap Adminis tration Duktig 27 25 47 51 43 30 47 39 28 40 54 16 Saknar 60 58 33 37 57 43 57 48 35 42 50 15 Skillnad 17 16 14 14 14 13 10 9 7 4 4 1
Fänrikens förmågor (huvudenkät)
Administr ation Formell kunskap Att verka som instruktör Trupp-föring Förståelse för egen taktisk nivå Planera verksamhet Förmåga att delegera uppgifter System-förståelse Analys av uppgift och situation Förmåga hantera operatörs-roll Kritisera konstruktivt Vet ej Duktig 27 25 47 43 54 39 30 40 51 28 47 16 Saknar 60 58 57 57 50 48 43 42 37 35 33 15 Skillnad 17 16 10 14 4 9 13 4 14 7 14 1
F
ÄNRIKENS UPPGIFTERSvarskategorierna planera verksamhet och följa upp verksamhet är vid pilotundersökningen en fråga, men har delats upp i två frågor vid huvudundersökningen. För att jämföra och sammanställa denna data analyseras först huvudenkätens svar avseende frågorna planera
verksamhet och att följa upp verksamhet. Analysen visar att samtliga som svarat att fänriken
får uppgiften att följa upp verksamhet har även svarat att denne får uppgiften att planera. Således görs antagandet att vid analysen slå ihop dessa kategorier igen.
Sammanslaget resultat
De uppgifter som fänriken främst blir tilldelad är att planera verksamhet och leda underställda
genom truppföring. Att planera verksamhet har inte uttryckts som någon huvudsaklig styrka
men inte heller en tydlig brist. Dock visar resultatet vid FÄNRIKENS FÖRMÅGOR styrkor avseende
analys av uppgift vilket bör lämpa sig väl vid planering. Genom att planera, analysera och vara en del av att omsätta teorier till praktik kan omvandlingen av ”know-that” till ”know-how” stärkas. Avseende den praktiska omsättningen i truppföring visar både FÄNRIKENS FÖRMÅGOR
och UPPFATTNINGEN OM FÄNRIKEN att det finns stora möjligheter att öka ett ”know-how” inom
just detta.
En av de största bristerna som tidigare konstaterats är bristen på formell kunskap. Trots denna brist verkar inte fänrikar få uppgiften att delta vid just formella utbildningar för att öka denna kunskap och kompetens.
Administration Instruktör Formella utbildningar Leda underställda genom truppföring Planera och följa upp verksamhet Operatör
Fänrikens uppgifter utifrån respondenternas officersutbildning
Genom att dela upp resultaten om vilka UPPGIFTER FÄNRIKEN BLIR TILLDELAD utifrån om respondenten har genomfört OP eller inte, kan man observera att de som själva genomfört OP i större utsträckning tilldelar formella utbildningar som uppgift. Trots att denna kategori vid
UPPFATTNINGEN OM FÄNRIKEN inte uttrycker bristen av denna ”know-how” kunskap lika starkt
som de som inte genomfört OP.
F
ÄNRIKENS BEFATTNINGFråga tolv och tretton behandlar vilken ingångsbefattning som fänriken bör placeras i. För pilotundersökningen var detta enbart en fråga men delades sen vid huvudundersökningen upp i två: vilken befattning passar fänriken bäst och vilken placering borde fänriken tilldelas för att utvecklas.83
Skillnaden mellan krigs- och fredsbefattning är att en krigsplutonchef fokuseras mot att truppföra och leda verksamhet utan stort administrativt ansvar. Det administrativa ansvaret är mer centralt som fredsplutonchef. Krigsbefattningen klassas närmare ”know-how”, även om båda befattningarna innefattas av ”know-that” och ”know-how”. Ytterligare ett steg närmare ”know-how” återfinns i befattningen instruktör vilken främst leder trupputbildning samt inriktas och bör vara duktig på den formella kunskapen.
83 Fråga 12 och 13. Administration Instruktör Formella utbildningar Leda underställda genom truppföring Planera och följa upp
verksamhet Operatör
