Blir man motiverad av en mobiltelefon?
Hur påverkar det prestationen att se sin effekt
under ett spinningpass?
Helena Jonsson Sjöqvist
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete grundnivå 39:2020
Handledare: Kerstin Hamrin
Examinator: Bengt Larsson
Sammanfattning Syfte och frågeställningar:
Syftet med denna studie var att undersöka om effektmätaren på en indoor cykel kan motivera användaren att öka sin intensitet under ett träningspass.
- Producerar cyklisterna en högre medeleffekt under testcyklingen när de ser displayen med effekten som produceras jämfört med när de inte ser displayen?
- Hur uppskattar cyklisterna sin motivationsnivå när de ser effektdisplayen jämfört med när de inte ser displayen?
Metod:
En kvantitativ studie på 20 cyklister i blandade åldrar och med olika träningsbakgrund, fick cykla 4 min uppvärmning och därefter göra ett max test på 5 min. Vid tillfälle 1 kunde de följa sin effekt under testet genom att ha sin mobil kopplad till ”smartbiken”, och vid tillfälle 2, fick de cykla med displayen övertäckt och kunde inte se och följa sin effekt under testet.
Resultat:
Cyklisterna i studien producerade inte en signifikant skillnad i medeleffekt, när de cyklade med synlig display, jämfört med när de cyklade med dold display.
Av cyklisterna i studien så uppskattar 90 procent att de har en högre motivation till att prestera mer effekt när de kan följa och se sin effekt på displayen.
Slutsats:
Deltagarna har mer motivation till att prestera högre effekt vid cykling med en träningsapp, denna motivation kan ha flera orsaker som att de känner sig framgångsrika när de förbättrar sina egna resultat, och lär sig nya saker som att cykla effektivt. Hela 90 procent av deltagarna säger att det motiverar dem att prestera högre medeleffekt med en synlig display. Det fick dock ingen skillnad i producerad effekt vid synlig display.
Abstract:
Purpose and questions:
This purpose of this study is to investigate how it would affect indoor cyclists to see their watts during a workout.
The question was:
How does it affect the motivation of the exercisers, do they perform more force when being able to see their watts during the workout?
Will the exerciser be motivated by having a training app with watt meter during their workout?
Method:
A quantitative study of 20 cyclists of mixed ages and with different training backgrounds allowed to cycle four minutes of warm-up and then do a max test of five minutes. On one occasion, they were able to track their watts during the test by having their mobile connected to the "smartbike", and on occasion two, they were allowed to cycle with the display covered and could not see and follow their watts during the test. The data was stored in their apps and the results have been compiled in this study.
Results:
The cyclists in the study did not produce a significant difference in average power when they were cykling with a visible display in difference to when they where cykling with a hidden display.
Out of the cyclist 90% thinks that they get more motivated to perform power when they can see and follow their power on the display.
Conclusion:
Participants have more motivation to perform higher watts when cycling with a workout app, this motivation can have several causes such as feeling successful when they improve their own results and learning new things like cycling efficiently. As many as 90% of the
participants say that it motivates them to perform higher average wattage with a visible display.
Innehållsförteckning
1.Introduktion...1 2.Bakgrund...2 2.1.Motivation...2 2.2.Forskningen...2 2.2.1. Tidigare forskning...2 2.2.2. Teoretisk utgångspunkt...5 3.Syfte...6 3.1.Syfte...6 3.2.Frågeställning...6 3.3.Hypotes...6 4.Metod...6 4.1. Försökspersonerna...6 4.2. Testets genomförande...8 4.3. Databearbetning...9 4.4. Utrustning...10 4.5. Etiska aspekter...104.6.Realibilitet och validitet……….10
5.Resultat...11
5.1. Cyklisternas medelwatt under testtestcyklingen...11
5.2. Hur uppskattar cyklisterna sin motivationsnivå...12
6.Disskussion...13
6.1.Diskussion i förhållande till studiens hypotes....………15
6.2.Metodkritik...16
6.3.Förslag på fortsatta studier... 16
7.Slutsats...17
8. Bilagor
Litteratursökning
Annons testcyklister sökes Testresultat
1
1. Introduktion
Jag leder indoorcykelpass på en gymanläggning och har sett hur viktigt det är, för en del motionärer, att registrera sin träningsdata. Hur påverkar det oss, att tekniken talar om hur mycket vi anstränger oss, och möjlighet till att föra statistik på vår träning? Blir vi motiverade eller amotiverade?
En möjlighet som har funnits längre tid, är att följa sin ansträngningsnivå under träningspasset genom att mäta sin hjärtfrekvens, i dagligt tal puls. Denna metod är inte helt tillförlitlig
eftersom pulsen kan påverkas av många olika faktorer som, exempelvis återhämtning,
sjukdom, och att pulsklockor och pulsband inte alltid visar rätt puls. Faktorer som temperatur, kontakt mot huden med mera påverkar validiteten (Larsen 2013).
Något som blir vanligare idag är att följa hur mycket energi som skapas per tidsenhet, sin effekt under cykling, mätt i Watt, både ute och under indoorcykling men även på
roddmaskiner och löpband. En watt definieras som en joule (vilket är ekvivalent
med wattsekunder eller newtonmeter) per sekund (NE2020). En cykel mäter då kraften i tramptaget som cyklisten kan påverka genom att trampa med högre RPM (Revolutions Per Minute) eller med tyngre motstånd, ett motstånd som cyklisten reglerar själv med ett reglage. Idrottare använder gärna teknik för att registrera sina motionsvanor. Det finns många olika tekniska lösningar för att följa sin träning. Dagens mobiltelefoner har ofta medföljande program som registrerar antal steg, sömn med mera. Dessutom så finns det olika appar (applikationer) att installera i sin telefon för att få mera specifik registrering på exempelvis puls och ansträngningsnivåer, att använda tillsammans med klockor. Motionären kan också koppla ihop sin smarta telefon med en specifik träningsmaskin som kan vara exempelvis en roddmaskin. Det finns en stor marknad för dessa produkter idag som tillverkarna försöker tillgodose. Användandet av dessa ökar, och det finns idrottare som använder upp till 8–10 appar (SVT nyheter 2013). I åldern 16–56 år så använde 2018, 50 procent minst en
träningsapp. (Internetstiftelsen 2018). Men hur påverkar det motionärernas motivation till att vilja prestera en högre effekt? Vilken slags motivation ger det motionärerna? Är det en hållbar motivation, som får motionärerna att stanna längre i sin idrott?
2
2. Bakgrund
2.1. Motivation
Motivation kan definieras som riktningen och intensiteten i någons ansträngning. Riktning kan vara att motionären väljer att cykla istället för att gå på bio. Intensiteten handlar om hur mycket motionären anstränger sig, i det som den valt att göra. (Weinberg&Gould 2015) I motivationsteorin, Achievement goal theory(ATG), kan idrottaren vara uppgiftsorienterad eller/och egoorienterad, Uppgiftsorienterad innebär i detta fall att man jämför sig med sig själv och är sin egen referenspunkt. Idrottaren vill förbättra sig själv, vilket leder till att hen känner sig framgångsrik. Motsatsen kan vara egoorienterad där idrottaren jämför sig med andra och känner framgång när hen är bättre än andra eller lika bra, men har ansträngt sig mindre. En person har ofta båda sorternas målmotivation, forskningen visar dock att
idrottaren känner sig mest tillfreds och framgångsrik när hen har en hög uppgiftsorientering och en lägre egoorienterad motivation. Visar det sig att idrottaren har en hög egoorienterad motivation och låg uppgiftsorienterad motivation så finns det större risk att idrottaren slutar med sin idrott och även mår dåligt med risk för utbrändhet ( Lindwall 2016).
2.2. Forskningen
2.2.1. Tidigare forskning
Det är viktigt för idrottare att ha kontroll över sin träning, att få information om sin
ansträngningsnivå och varaktigheten på träningen, hur länge den ska pågå, eller när tidsmålet är nått.Studier visar att så många som 50 procent av alla motionärer använder träningsapp för att ha kontroll på sin träning (Internetstiftelsen2018). Denna grupp av motionärer vill få information om sin ansträngningsnivå och tiden, det vill säga varaktigheten på träningen, hur länge den ska pågå eller när prestationsmålet är nått. Att använda träningsapp kan ha flera anledningar och syften, som att se sin träningsutveckling under ett längre tidsperspektiv, eller hitta bakgrunder och orsaker till idrottsskador. Eller av att följa ett träningsprogram som då ska ge inspiration till att genomföra de specifikt valda träningspassen, som programmen innehåller och har rekommenderat för att nå ett visst prestations eller träningsmål.
Apparna har även möjlighet att ge information om vilken effekt som produceras under ett träningspass. Hur påverkar det att få feedback under träningspasset? Ger det motivation till en högre prestation mätt i effekt?
3
Många forskare har gjort studier på detta, år 2018 publicerades en studie av Ansell,et al, där 10 vältränade cyklister fick cykla fyra km så snabbt de kunde till utmattning. Ett pass
genomfördes med feedback i form av en virtuell avatar som de skulle tävla mot. Andra passet genomfördes utan feedback. Resultatet visade att cyklisterna förbättrade sitt resultat med 5.8 sekunder på cykeltestet, när de fick se den virtuella avataren (Ansell 2018). I en annan studie kom Höjen och Lund (2019) fram till att muntlig motivation förbättrar prestationen. De lät fem vältränade cyklister cykla fyra km på tid och gav dem falskt information i form av ett högre resultat i effektproduktion än vad de i verkligheten hade under cykelpasset. Det gjordes för att ge dem bättre självförtroende, det vill säga öka deras tro på att de kunde klara
uppgiften. Testet visade att deltagarna producerade fem procent mer effekt när de trodde att de var starkare än de faktiskt var.
Liknande studier av motivation har gjorts av Wingfield (2018). I studien testades hur cyklister påverkades av att få information om hur långt det var kvar till mål. En grupp fick veta målet för loppet, medan den andra gruppen inte fick veta var målet var. Det visade sig att det blev en större neural aktivitet i hjärnan under spurten i loppet det vill säga de sista två kilometerna, och en högre effekt i prestation, för de cyklister som visste när målet i loppet var, jämfört med de cyklister som inte visste när cyklingen skulle sluta och de var framme vid målet. Detta visar att det finns ett samband mellan neuralaktivitet och utmattning muskulärt. Denna forskning kan sammanfattas och tolkas som att högre motivation till att prestera kan fås genom olika tekniska lösningar, som att tävla mot virtuella motståndare, eller genom att cyklisten har kontroll på hur lång distans eller tid som uppgiften pågår.
Det finns även studier som visar att det inte blir någon förbättring av prestation med olika former av yttre feedback. Shaulov (2009) visar exempelvis att musik och ljus påverkar indoorcyklister till en högre prestation. I hans studie visade det sig att de fysiologiska
faktorerna som energiförbrukning och hjärtfrekvens inte blev högre med musik och ljus, men känslan av nöje var större och deltagarna upplevde sig mindre trötta. Musik och ljus gav alltså inte en bättre prestation men känslan av nöje är för många motionärer en avgörande faktor för att de ska motiveras till att delta i träning.
En annan studie som som inte heller visar på någon förbättring i prestation med olika typer av feedback har genomförts av LM Smith (2016). I studien delades 20 cyklister in i två grupper,
4
där den ena gruppen fick feedback i form av hastighet, avstånd, kadens och tid, medan den andra gruppen inte fick någon feedback alls, de meddelades endast när målet var nått. Denna studie resulterade inte i att några signifikanta skillnader i effektuttag eller sluttid kunde fastställas mellan grupperna. Studien gjordes med träningsvana, manliga cyklister och resultatet förklarades därför med att FP (försökspersonerna) hade erfarenhet av att utföra träningsprocesser med olika intensitet och varaktighet vilket gjorde att de kunde ha en erfarenhetsbaserad förmåga att veta vilken ansträngningsnivå de kan upprätthålla.
Samma resultat, att feedback inte påverkar resultatet, visade Puelos studie (2018) som han gjorde med tio löpare. De fick springa 30 minuter vid fyra tillfällen med feedback i form av tidsangivelse eller helt utan feedback. Feedbacken skulle kunna motsvara den informationen som kunde fås av en app i en smarttelefon eller klocka. Eftersom även dessa FP skulle vara löpvana och ha viss kunskap om sitt genomsnittliga löptempo, så menar Puelo (2018) att FP:s löptempo huvudsakligen baserats på upplevd ansträngningsnivå och inte lät sig påverkas av yttre feedback. I en annan studie av motivation använde Oliveira (2011) Borgskalan (Borg 1970) för att ge åtta manliga cyklister information om sin ansträngningsnivå. Borgskalan är subjektiv och resultatet blir därmed inte lika tillförlitlig, som en wattangivelse på en display. Inte heller i Oliveras studie kunde någon signifikant skillnad på träningsintenstiet bekräftas.
Många forskare har försökt reda ut hur olika variabler på stimulans kan ge idrottare
motivation till en högre träningsprestation. Davis (2016) gjorde en metaanalys där sju studier gjorda på cyklister, och deras feedback under cykling analyserades. Studierna undersökte effekten av att ge cyklisterna falsk negativ feedback, neutral feedback, ingen återkoppling och manipulerad feedback. Davis resultat stämmer med de övriga forskarnas resultat, att ingen skillnad i prestation visades beroende på feedback.
Kirwan (2012) visar i sin studie att en smarttelefonapplikation kan vara ett hjälpmedel för en motionär, till att motiveras upprätthålla en aktiv livsstil. De motionärerna i studien som registrerade sin träning, i en app och förde statistik över den, tränade oftare än de som inte använde en träningsapp.
5 2.3.2. Teoretisk utgångspunkt, motivation
Detta arbete har motivation som utgångspunkt. Motivation kan definieras som ”Ansträngningens riktning, intensitet och duration” (Lindwall 2016).
Det finns många teorier när det gäller motivationen. En av dem är självbestämmandeteorin (Self Determination theory) som har tagit fasta på att människan naturligt vill ha kontroll över tillvaron och sitt beteende. Denna teori fokuserar på kvalitén i motivationen, till skillnad från andra teorier som fokuserar på kvantiteten av motivationen. (Lindwall 2016). En annan motivationsteori är prestationsmåls teorin (Achievement goal theory) se figur 1.
"På grund av upphovsrättsliga skäl saknas bilden i den elektroniska utgåvan"
Figur 1.Achievement goal theory
Det som utmärker den teorin är motivationen till att vilja prestera och uppnå mål, här finns två tillstånd:
Uppgiftsorienterad profil- Utgångspunkten här är att idrottaren utgår från sig själv som
referenspunkt. Idrottaren är uppgiftsinvolverad och att förbättra sig själv och att lära sig nya uppgifter är det som leder till känslan av framgång.
Egoorienterad profil- Här är utgångspunkten att idrottaren jämför sig med andra, och
upplever framgång när hen känner sig bättre än andra eller lika bra, men med mindre ansträngning. Vanligt är en kombination av dessa båda profilerna. Mest fördelaktigt och hälsosamt anses vara att idrottaren har en hög uppgiftsorienterad profil och lägre
6
3. Syfte
3.1.Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka om effektmätaren på en indoor cykel kan motivera användaren att öka sin intensitet under ett träningspass.
3.2.Frågeställning
- Producerar cyklisterna en högre medeleffekt under testcyklingen när de ser displayen med effekten som produceras jämfört med när de inte ser displayen?
- Hur uppskattar cyklisterna sin motivationsnivå när de ser effektdisplayen jämfört med när de inte ser displayen?
3.3. Hypotes
Studien utgår från hypotesen att cyklister i olika träningsnivåer, från ovana till träningsvana, blir påverkade att pressa sig till högre effekt, det vill säga anstränger sig mer när de ser sin effekt på en display under träningspasset. Att cyklisten blir motiverad av att se hur mycket kraft som hen producerar under cyklingen, och kan få den registrerad i sin personliga träningsstatistik.
En tydlig feedback, på cyklistens kompetens, kan ge tilltro till sin förmåga (self efficacy) och ge en högre inre motivation, särskilt i en miljö där fokus är på den egna utvecklingen, och på att förbättra sig själv, utan jämförelse med andra (Lindwall2016).
4. Metod
4.1. Försökspersonerna
Försökspersonerna i studien var åtta män och tolv kvinnor. Deras medelålder var 42 ± 14 år. Sammanlagt så var det 21 personer i studien som gjorde testen. En person gjorde inte test nr två, för att personen blev långvarigt sjuk, och inte kunde fullfölja studien. FP hittades genom annonsering på sociala medier, i en förening och bland medlemmar på det gym som testerna genomfördes,(se bilaga 2). Krav fanns också på att försökspersonerna skulle representera olika träningsnivåer, från relativt otränade, ej cykelvana motionärer, som bara cykeltränar sporadiskt, till vältränade cyklister, i detta fall som cyklar fyra ggr per vecka med upp till 15 års cykelerfarenhet. Träningstid i snitt på hela gruppen var fyra timmar / vecka. Av denna
7
träningstid så cyklade FP i snitt 1,4 timmar/ vecka. Fem av FP är inte vana att cykla efter en effektmätare. (se tabell 1). FP delades upp i två grupper, benämnda grupp 1 och 2 i studien. Grupp 1, var de som såg sin display vid andra testtillfället, och hade övertäckt display vid första tillfället. Urval till grupperna gjordes så det blev sex kvinnor och fyra män i varje grupp, dessutom så gjordes gruppindelning med tanke på att genomsnittsåldern,
träningserfarenhet och cykelerfarenhet skulle vara så lika som möjligt i båda grupperna.
Tabell 1. försökspersonernas ålder, kön och träningserfarenhet. Gulmarkerat = ökat sin watt vid synlig display. Namn Kön Ålder Watt vana Tränar ggr/vecka Antal års tränings erfarenhet Cyklar ggr / vecka Antal års cykel erfarenhet Li K 34 van 2 5 0,5 2 Ev K 35 van 4 20 1 1 An K 18 van 5 3 2 1 Ås K 38 ovan 4 25 1 10 Ir K 56 ovan 4 26 1 6 Al M 67 ovan 2 40 1 3 Ja M 56 van 3 15 3 5 Ma M 29 van 2 10 0,5 0,5 La M 56 van 5 30 2 15 He K 56 van 7 40 2 10 Genomsnitt för gruppen 3,8 21,4 1,4 5,35 Grupp 2 Li K 47 van 6 3 1 1 Je K 45 van 4 30 1 1 Ca K 47 ovan 6 37 4 4 Al K 18 van 4 7 0 0 An K 58 van 1,5 30 1 2 Je K 46 ovan 5 25 1,5 5 Ma M 30 van 3 5 1 4 Jo M 38 van 5 12 2 8 Te M 34 van 3 5 1 4 Li M 32 van 3,5 8 1 7
8 Genomsnitt
för gruppen 4,1 16,2 1,35 3,6
Tabellerna visar de olika åldrarna på FP som varierar från 18 år till 67 år och träningserfarenheten som varierar från 3 år upp till 40 år.
4.2. Genomförandet
Försökspersonerna fick göra testet vid två tillfällen, där de en gång, fick se displayen med sin effekt under cyklingen. Andra tillfället fick FP cykla med övertäckt display och inte se sin effekt under testet. Innan testet började fick de information om hur testet skulle genomföras, och om eventuella risker med att deltaga. Personliga data som kön, ålder, träningserfarenhet, cykelerfarenhet skrevs ner i ett formulär, där de även fick skriva under ett medgivande till att delta i studien. FP hade möjlighet att svara på frågan, om och hur, de motiveras av att se en display med watt under ett träningspass, (se bilaga 3).
Cyklarna ställdes in med personliga inställningar, som höjd på sadeln och styret, och sadelns position i förhållande till styret. Dessa inställningar skrevs ner så de kunde ha samma
inställning på cykeln vid testtillfälle 2. Deltagarnas mobiltelefoner gjordes klara för att registrera data som exempelvis watt och RPM. Cyklisterna testcyklade med sina inställningar under 3–5 minuter. Därefter startades en fyra minuter lång uppvärmning med musik på medelhög volym. Instruktionen till FP på uppvärmningen var att förbereda kroppen fysiskt på att göra ett maxtest, där det gällde att prestera så hög medelwatt som möjligt under fem minuter. Samma musikval och volym vid alla testtillfällen användes. Ett urval gjordes för att bestämma vilka av deltagarna som skulle ha övertäckt display vid första tillfället, och tillhöra grupp 1. Urvalet gjordes med hänsyn till kön, ålder och träningserfarenhet. Målet var att ha ungefär lika många deltagare från grupp 1 och 2 vid varje tillfälle. Efter uppvärmning så startades allas tidtagning i apparna samtidigt och alla började cykla i fem minuter.
Instruktionen var att producera så hög effekt i watt cyklisten kunde under dessa fem minuter.
Testet pågick under fem minuter eftersom det är en tid som finns förinställd på smartbike-appens färdiga tester, som motionären kan göra själv, där hen cyklar med mål att producera maxeffekt i fem minuter. Därefter så gör appen en beräkning på cyklistensVo2max
(syreupptagningsförmågan) eller FTP (Funktionellt tröskeleffektvärde) beroende på vilket test som cyklisten väljer. En längre tid hade varit svårare att motivera FP till att cykla på max
9
belastning, eftersom testet görs frivilligt av FP, och utan ersättning. Både Ansell (2018) och Höjen&Lund(2019) använde en sträcka på fyra km för sina studier, vilket motsvarar cirka åtta minuter i tid.
Hälften av deltagarna hade övertäckt display, medan andra hälften såg sin display och kunde följa och se hur mycket effekt i watt som producerades. Varje hel minut, rapporterades tiden som var kvar av testet. Ingen annan feedback eller förstärkning skedde muntligt som skulle kunnat ge cyklisterna motivation. Efter fem minuter stoppades cyklingen, deltagarna sparade data på sin mobil och redovisade den till mig som forskningsledare. De deltagare som inte såg sin display under testet, gick jag fram till och registrerade resultatet med foto och skriftligt, därefter raderades resultatet utan att deltagaren hade haft möjlighet att se det. Vid tillfälle två, för de flesta en vecka senare, cyklade de som hade synlig display med övertäckt skärm och de som inte sett skärmen vid första tillfället cyklade med synlig display. Sammanlagt erbjöd jag fyra tillfällen då FP kan vara med på testcykling. Dessa testtillfällena är under fyra veckor, för att alla ska få möjlighet att genomföra två tester. Dessutom blev det ett sista
uppsamlingstillfälle då de sista FP fick göra sitt andra test, totalt fem tillfällen. Detta innebar att antalet FP på testtillfällena varierade mellan tolv som mest, och fyra som minst.
4.3.Databearbetning
Databearbetning har skett genom att föra in deltagarnas resultat i ett exeldokument.
Programvaran som användes var Microsoft Office Excel 2007. Utifrån data har medelvärden för deltagarnas ålder, träningserfarenhet, cykelerfarenhet och antal träningstillfällen överlag och specifikt med cykel per vecka som snitt per vecka, beräknats. För varje deltagare har förändringen mellan testet där de ser displayen och testet utan display beräknats avseende effekt och RPM. Jag har sedan utifrån data räknat ut medelförändringen för samtliga deltagare för effekt och RPM.
Standardavvikelser har beräknats, (se bilaga 3) och anges i studien med + tecken. För att kunna bedöma den statistiska säkerheten av resultaten, användes T-test med en
signifikansnivå på 0,05 i P-värde.
10
Testerna gjordes på ett gym. Malkars träningscenter, i en indoorcyklelsal med tillgång till 14 stycken ”smart bikes ” av märket Body bike smart+. Appen som användes och kopplades till cyklarna med bluetooth heter Body bike, en app som tagits fram av det danska företag Body bike som tillverkar cyklarna i norra Danmark.(Body bike 2020) Exempel på vad appen redovisar för data, (Se figur 2). Dessutom användes handdukar att täcka över displayen med.
"På grund av upphovsrättsliga skäl saknas bilden i den elektroniska utgåvan"
Figur 2. Appens display
4.5.Etiska aspekter
Vetenskapsrådet har fyra etiska krav för att skydda individer som ställer upp i undersökningar. Informationskravet, samtyckekravet, konfidentalitetskravet och
nyttjandekravet (www.vr.se). I studien tillgodosedde jag dessa krav, genom att deltagarna informerades i en blankett om studiens syfte och gav sitt samtycke till att deltaga, genom att signera den. Av blanketten framgår att det var frivilligt och att de som deltager är anonyma. Det framgick också att det finns risker med att pressa sin kropp till hård fysisk
prestation(Hassmén & Hassmén 2008). Se bilaga 3.
4.5. Reliabilitet och validitet
Reliabilitet är ett begrepp som beskriver tillfölitligheten hos en mätning. Ska ett testresultat ha hög reliabilitet så ska testresultatet vara detsamma vid upprepade mätningar. Validitet innebär att testet mäter det som är avsett att mäta (Hassmén & Hassmén2008).
För att få en hög realibilitet och validitet i studien så får FP samma musik med samma volym till sin uppvärmning som är lika lång för alla deltagarna. De får skriftlig information om att försöka ha samma förutsättningar vid båda tillfällena när det gäller träning, sömn och kost.
11
Alla använder samma slags cyklar, de personliga inställningarna på cyklarna noteras, så att de blir lika vid båda testtillfällena.
Vi använder samma app med samma tidtagning och teknik, appen räknar ut medel-hastighet, watt, kandens, distans och max-hastighet. Testtillfällena är samma tidpunkt med en vecka, mellan tillfällena (Hassmén & Hassmén2008).
5. Resultat
Resultatet av deltagarnas medelwatt under cyklingen redovisas med hjälp av tabeller och figurer. Därefter så redovisas vad FP kommenterat om hur de upplever motivation till att cykla med träningsapp. I de fall där signifikansprövning är gjord uttrycks denna i tre nivåer: p˂.05 p˂.01 p˂.001.
5.1. Medeleffekten cyklisterna producerade när de såg displayen med effekten som
producerades jämfört med när de inte såg displayen?
Cyklisternas medelwatt vid testtillfälle 1. och 2. samt förändring i procent. Testets resultat gav ett P-värde på 0,15 (Se bilaga 3). Antal FP som ökade sin medeleffekt vid synlig display var 13 cyklister (Se tabell 2 och figur 3).
Tabell 2. Cyklisternas medelwatt. Röd text = synlig display. Gulmarkerat = ökat sin watt vid synlig display
Tillfälle 1
Tillfälle 2
Förändring av watt vid synlig display
förändring av Watt vid synlig display i % 91 120 29 31,9% 144 153 9 6,3% 139 143 4 2,9% 244 240 -4 -1,6% 142 181 39 27,5% 163 159 -4 -2,5% 300 241 -59 -19,7% 217 214 -3 -1,4% 260 279 19 7,3% 170 187 17 10,0% 187 191,7
12 Förändring för gruppen 2,51% 147 125 22 17,6% 222 178 44 24,7% 198 254 -56 -22,0% 107 95 12 12,6% 137 114 23 20,2% 188 202 -14 -6,9% 308 242 66 27,3% 348 346 2 0,6% 284 307 -23 -7,5% 370 347 23 6,6% 230,9 221 Förändring för gruppen 4,48% Totalt synlig display 4226
Total ej synlig display 4080
Förändring i % 3,58%
Tabellen visar att grupp 1 som hade synlig display vid tillfälle 2, förbättrade sin medelwatt med 2,51 procent. Grupp 2 som hade synlig display vid första tillfället förbättrade sin
medelwatt med 4,48 procent. Alla deltagare tillsammans förbättrade sin medelwatt med 3,58 procent. I tabellen syns även skillnaderna mellan försökspersonernas resultat. Exempelvis så ökade en FP sin medelwatt med 31,9 procent från tillfälle 1 med dold display, jämfört med tillfälle 2 då hen hade synlig display.
13
Figur 3. Antal cyklister med högre medeleffekt i watt vid synlig display.
5.2. Hur cyklisterna uppskattade sin motivationsnivå när de såg effektdisplayen jämfört med
när de inte såg displayen.
Alla deltagarna i studien fick svara på frågan om hur de upplever att de motiveras av att se en display med sin prestation av ex. watt. Här svarar 90 procent att de motiveras till att prestera mera. De har även möjlighet att svara på frågan om varför de tror att de motiveras av att se displayen och få sina resultat registrerade.
Några av svaren jag får är följande:
-”Jag vill prestera mer och mer, och vill se en förbättring av resultatet” - ”Får jag inte min träning registrerad, så känns det meningslöst att träna”
- ” Kul att följa sin watt på displayen, för då har man något att tänka och fokusera på” -”När jag ser watten kan jag lära mig hur jag cyklar effektivast”
Citaten visar på hur olika cyklisterna uppskattade sin motivationsnivå när de använder träningsappen (Se bilaga 2).
6. Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka om effektmätaren på en indoorcykel kan motivera användaren att öka sin intensitet under ett träningspass.
Trots att 13 FP av 20 får högre medeleffekt när de ser displayen så blir skillnaden inte
signifikant. (Se bilaga 3). Av dessa 13 deltagare som ökade sin medelwatt, när de hade synlig display, så var 12 av dessa vana att cykla med wattmätare, för att se sin effekt under
0 2 4 6 8 10 12 14
summa högre,ser sin display summa högre,ser inte sin display
antal cyklister vid synlig display antal cyklister vid dold display
14
träningspasset. Detta resultat stämmer med vad forskaren Paelo (2018) kom fram till, att vana löpare i hans studie, inte påverkas av yttre motivation utan anstränger sig efter en upplev erfarenhetsbaserad nivå. De ovana cyklisterna i min studie, var nog osäkra på hur de skulle tolka wattsiffrona på displayen, och hade nog svårt att relatera dem till sin ansträngningsnivå. Att det är viktigt att veta tävlingens slut och målpunkt, forskade Wingfield (2018) om i sin studie. Detta såg jag även under de testerna jag gjorde i min studie. De flesta av cyklisterna ökade intensiteten med kroppsspråk och hastighet i cyklingen, under den sista minuten, Då var de säkra på att orka ända fram till testet var slut, och kunde anpassa sin ansträngningsnivå därefter. De fick en högre motivation när de hade kontroll i form av att veta när målet var. Om tiden inte angetts för testcyklisterna som hade övertäckt display, kunde resultatet bli att de inte producerat så mycket effekt, utan varit osäkra på hur de skulle disponera sina krafter.
Det varierade testresultatet jag fick i denna studie tror jag kan ha flera orsaker som att gruppen var så olika i träningserfarenhet, ålder och kön. Eftersom det är så många variabler som motivera oss till högre intensitet i träningen så kan också mina FP har motiverats av olika saker under testet som, -displayen med wattinformation, -gruppens påverkan, -att deras
testresultat skulle användas i en studie. -miljön på träningscentret.
Tiden, att under fem minuter, prestera hög effekt kändes nog motiverande, Hade testtiden varit 20–30 minuter hade varit svårare att motivera mina testcyklister till att prestera hög effekt. I en studie som gjordes av Marcora & Staiano(2010) visade resultatet att hjärnan säger ifrån när cyklisten är så trött och inte kan fortsätta, snarare än muskler och
cirkulationsorganen. Cyklisterna i Marcoras studie, hittade inte motivation till att fortsätta cykla på hög intensitet, för att det gav dem för mycket obehag eller ansåg de sig inte klara uppgiften.
Deltagarna fick fylla i en informationsblankett där det fanns möjlighet att skriva hur de upplever sin motivation till att prestera effekt när de ser sin display i en app.
Hela 90 % av deltagarna svarade att de blev motiverade av att se sin display. ”Jag vill
prestera mer och mer, och vill se en förbättring av resultatet ” var en av kommentarerna som
FP skrev i informationsblanketten. Denna FP har en uppgiftsrelaterad motivation enligt AGT (Achievement goal theory) teorin. Även kommentaren ”När jag ser watten kan jag lära mig
hur jag cyklar effektivast ”är en uppgiftsrelaterad motivation, utan jämförelse med de andra
15
typer av motivation, förenklat, inre och yttre motivation. Den FP som skrev- ”Får jag inte
min träning registrerad, så känns det meningslöst att träna” kan ha motivation som kommer
från yttre faktorer. Denna FP känner kanske att den bör träna för att det ger bra hälsoeffekter, eller för att träningspassen ska leda till någon ”belöning” som exempelvis att deltaga i en tävling. Tyvärr så brukar denna form av motivation inte leda till hållbar motivation över tid. Forskarna är överens om att den inre motivationen, är den som är mest hållbar och får motionärerna att idrotta över längre tid. (Lindwall2009)
Att cyklisterna uppskattar att se effekten som produceras, vilket 90 % av FP i studien gjorde, kan även förklaras med att det ger möjlighet att enkelt, anpassa effekten med hjälp av
motståndet och tramphastigheten (RPM), vilket möjliggör att snabbt värdera sin intensitet på ansträngningen. Motionärer motiveras av att använda sig av en träningsapp. Detta visade Kiwran(2012) i en studie, där resultatet visade att smarttelefonapplikationer hjälpte till att bibehålla deltagarnas engagemang och skapa en beteendeförändring.
6.1. Diskussion i förhållande till studiens hypotes.
Min hypotes var att cyklisterna skulle pressa sig till att producera en högre effekt, när de kunde följa sin watt på displayen. Eftersom en tydlig feedback, på cyklistens kompetens kan ge självförtroende och en högre inre motivation, särskilt i en miljö där fokus är på den egna utvecklingen, och på att förbättra sig själv, utan jämförelse med andra(Lindwall2016). Det blev inte blev någon större skillnad, ett resultat som även Davis(2016) kom fram till i sin metastudie. Resultatet kan ha flera orsaker, som att det är på många olika sätt, cyklister får motivation till att träna, och prestera effekt, idrottare påverkas av faktorer, som miljön, fysiska och mentala tillståndet vid träningstillfället. Några av FP hade varit lätt förkylda under
testperioden, någon hade träningsvärk. Även lärdomen och erfarenheten av att cykla med synlig watt i display påverkade resultatet. Studien visade att 14 FP vid andra testet, lärde sig cykla med en effektivare RPM, i detta fall lägre, som gav mer watt i förhållande till
hastigheten på RPM. se bilaga 3. Idrottare känner sig framgångsrika när de lär sig nya saker och förbättrar sig vilket ger uppgiftsrelaterad motivation(Lindwall2009).
16
6.2. Metodkritik
Studien gjordes på 20 FP, för att få ett säkrare resultat så skulle den gjorts på fler deltagare och vid fler tillfällen. Ett större och bredare urval av testpersoner, skulle ge ett mer tillförlitligt resultat, här gjorde jag urval på försökspersoner som skulle kunna motsvara en klass spinning motionärer, där erfarenhet och kunskap varierade mycket bland deltagarna. FP kan även ha påverkats av faktorer som är utanför deras kontroll, exempelvis av händelser på arbete, fritid, och i familj. Hade studien gjorts på flera FP, så hade vi kunnat se eventuella skillnader i kön och ålder.
Bortfallet blev lågt, endast en person, eftersom deltagarna hade möjlighet att deltaga vid flera olika tillfällen. Positivt resultat med tanke på att det är fysiskt tufft att cykla maxtest på 5 minuter. FP upplevdes positiva och var intresserade av studiens syfte.
Deltagarna skulle ha cyklat vid minst tre tillfällen, där det första tillfället hade varit en test och erfarenhet att lära sig cykla efter watt, och hur cyklisten skulle disponera sina krafter i dessa fem minuter. I denna studie var några ovana att cykla med watt och ovana att göra ett maxtest på fem minuter. Hade studien genomfört även ett fjärde testtillfälle så hade resultatet blivit ännu mer validerat.
En djupare studie hade kunnat göras med fler intervjufrågor, där deltagarna fått svara på hur de upplever motivation av träningsappar, och hur användandet av apparna ser ut i
träningsvardagen för FP.
6.3. Förslag på fortsatta studier
Det vore intressant att se hur det påverkar cyklisternas motivation över tid, att använda träningsappar där de kan se producerad effekt. Hur förändras cyklisternas motivation över tid till att träna, registrera resultat från träningspass? Även varför cyklisterna väljer att använda tekniska hjälpmedel vore intressant att studera vidare.
Män och kvinnornas olika resultat hade varit intressant att studera närmare, vilka skillnader finns mellan kvinnor och män när det gäller att använda teknik i samband med sin träning? I denna studie var det kvinnorna som ökade sin medelwatt mest, skulle det kunna innebära att kvinnorna är mer teknikintresserade.
17
7. Slutsats
Slutsatsen av denna studie är att det inte är någon signifikant skillnad av producerad effekt, när FP cyklar med en synlig display med wattmätare jämfört med när cyklisterna cyklar utan synlig display. Idrottare motiveras av flera olika saker, som kan variera mellan olika
träningstillfällen. Cyklisterna är positiva till att se displayen med wattmätare och tycker att det ger motivation till att prestera högre effekt, även om resultatet visar att cyklisterna inte
producerar högre effekt.
Käll- och Litteraturförteckning
Andsell.P. Kevin.T.Howatson.Gamann.M.Stuart.G.(2008)Deception Improves Time Trial Performance in Well-trained Cyclists without Augmented Fatigue. Medicine & Science in
Sports & Exercise:50(4). p809-816.doi:10.1249/MSS.0000000000001483
Body bike(2020) hämtad 2020-03-09 från https://body-bike.com/
https://www.concept.se/storage/ma/6d2e89e4eced4010819b3c822d8c8dfc/cbbb537b762a449 38e4ebdcb5883d8c0/pdf/5FD037B707D28782E053EFB017848A39567AD6E7/BodyBike_S mart_.pdf
Borg G. (1970). Perceived exertion as an indicator of somatic stress. Scand J Rehabil Med 2, 92-98.
Davies MJ. Clark B.Welvaert M. Skorski S. Garvican-Lewis LA. Saunders P .Thompson KG (2016) Effect of Environmental and Feedback Interventions on Pacing Profiles in Cycling: A
Meta-Analysis. Front. Physiol. 7:591. doi: 10.3389/fphys.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Höjen.M.Lund.C.(2019) Residual effects of deception on prior experience and performance
during a self-paced 4 km cycle time trial .Examensarbete Western Norway university of
applied sciences. Hämtad från
18
Kirwan.M.Duncan.MJ.Vandelanotte.C.Mummery.K(2012). Using smartphone technology to monitor physical activity in the 10,000 Steps program: a matched case-control trial. J Med Internet Res. 2012 Apr 20;14(2):e55. doi: 10.2196/jmir.1950.
Lindvall.M.Johnsson.U & Rylander.P.(2016)Gruppdynamik inom idrott.Stockholm;SISU Idrottsböcker
Marcora.SM.Staiano.W(2010) The limit to exercise tolerance in humans: mind over muscle?
Eur J Appl Physiol. 2010 Dec;110(6):1305. DOI: 10.1007/s00421-010-1418-6
Mattsson,C,M.,&Larsén(2013) Kondition och uthållighet:för träning, tävling och hälsa. (1,upp):Stockholm: SISU Idrottsböcker
Nationalencyklopedin.(2020)Watt. Hämtad 2020-03-10 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/watt
Puleo.NA. Abraham.K.(2018)External Feedback Does Not Affect Running Pace in Recreational Runners International journal of exercise science. 11(5): 384-390
Pires FO, Hammond J(2011)Manipulation effects of prior exercise intensity feedback by the Borg scale during open-loop cycling. British Journal of Sports Medicine 2012;46:18-22. http://proxy01.gih.se:2158/10.1136/bjsm.2010.079053
Shaulov.N. Lufi.D.(2009) Music and Light during Indoor Cycling.Sage journals .Volume: 108 issue: 2, page(s): 597-607.doi.org/10.2466/pms.108.2.597-607
Smits BLM, Polman RCJ, Otten B, Pepping G-J and Hettinga FJ (2016) Cycling in the Absence of Task-Related Feedback: Effects on Pacing and Performance. Front. Physiol.
7:348. doi: 10.3389/fphys.2016.00348
Svenskarna och internet (2018). Kapitel 13: Andra aktiviteter på nätet. Hämtad 2020-03-09 från
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2018/andra-aktiviteter-pa-natet/
SVT-nyheterna(2013) Hälso och träningsappar ökar kraftigt. Hämtad 2020-03-09 från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/halso-och-traningsappar-okar-kraftigt
Vetenskapsrådet (2020) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-06-26 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
19
Weinberg.R.S & Gould.D.(2015)Foundations of Sport and exercise psychology 6.e upplagan. Human kinetics
Wingfield,G.Marino.F.Skein.M(2018)The influence of knowledge of performance endpoint on pacing strategies, perception of effort, and neural activity during 30-km cycling time trials.
Physiological Reports.6(21) doi:10.14814/phy2.13892
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2011).Rekommendationer om fysisk aktivitet. Hämtad 2020-03-09 från http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/
20
Bilaga 1. Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Syftet med denna studie är att ta reda på om och hur mycket wattmätaren på en indoorcykel kan få motionären att öka sin intensitet under ett träningspass. Hur motiverar det cyklisten att se sin watt under träningspasset. Delsyfte kan vara att se hur motionären uppskattar sin motivationsnivå i förhållande till hur mycket watt som registreras.
-Producera cyklisterna en högre medelwatt under testcyklingen när de ser displayen med watten som produceras?
-Skiljer det i prestation av medelwatt, vid jämförelse på erfarna cyklister och ovana cyklister? - vilken RPM (kadens) trampar de cyklister på, som har högst medelwatt under träningspasset i förhållande till de med lägre medelwatt?
- Hur uppskattar cyklisterna sin motivationsnivå när de ser wattdisplayen i förhållande till att inte se displayen med watt?
Vilka sökord har du använt?
Sökord på svenska: spinning cykling; wattmätning under cykling; motivation träningsappar; Sökord på engelska: indoorcykling; watt during cykling; motivation from applikation
Var har du sökt?
För att hitta tidigare forskning har jag sökt i GIH:s bibliotekskatalog, artikeldatabasen, Pub Med och sökmotor på webben Google Scholar.
Sökningar som gav relevant resultat
Pub med;” Time trial” cykling”Google scholar; indoorcykling” Puleo.NA” Feedback” Smits BLM” cykling” Davies MJ” Pub med;” Wingfield” Cycling”
Pub med; ”Pires” Cykling” Borg” Pub med; Andsell”Deception”Cykling”
Kommentarer
Det finns mycket material om cykling, motivation och träningsappar, dock inte om spinning klasser med motionärer. Jag fick förslag på artiklar från min handledare. Pub med, var den artikeldatabas som jag hittade mest intressant information från.
21
Bilaga 2. Annons, testcyklister sökes
22
Bilaga 3. Testresultat
Namn Kö n Ålde r Wat t van a Tränar ggr/veck a Antal års tränings erfarenhe t Cykla r ggr / vecka Antal års cykel erfarenhe t Uppskatta d högre prestation med wattmätar e Kommenta r från FP L K 34 van 2 5 0,5 2 Ja E K 35 van 4 20 1 1 Ja A K 18 van 5 3 2 1 Ja Å K 38 ova n 4 25 1 10 ja varit förkyld I K 56 ova n 4 26 1 6 Ja A M 67 ova n 2 40 1 3 Nej J M 56 van 3 15 3 5 Ja träningsvär k M M 29 van 2 10 0,5 0,5 Ja L M 56 van 5 30 2 15 Ja H K 56 van 7 40 2 10 Ja Genomsnitt för gruppen 3,8 21,4 1,4 5,35 90% Grupp 2 L K 47 van 6 3 1 1 Ja J K 45 van 4 30 1 1 Ja C K 47 ova n 6 37 4 4 Ja A K 18 van 4 7 0 0 Ja A K 58 van 1,5 30 1 2 Ja J K 46 ova n 5 25 1,5 5 Nej M M 30 van 3 5 1 4 Ja J M 38 van 5 12 2 8 Ja T M 34 van 3 5 1 4 Ja varit förkyld L M 32 van 3,5 8 1 7 Ja Genomsnitt för gruppen 4,1 16,2 1,35 3,6 90% Standardavvikelse 13,6 0 1,49 12,98 0,92 3,93 Genomsnitt bägge grupper 4,0 18,8 1,4 4,5 90%23 Tillfälle 1 Tillfälle 2 Förändring av watt vid synlig display förändring av Watt vid synlig display i % RMP test nr 1 RPM test nr 2 Förändring av RPM vid synlig display 91 120 29 31,9% 86 86 0 144 153 9 6,3% 80 83 3 139 143 4 2,9% 67 67 0 244 240 -4 -1,6% 104 98 -6 142 181 39 27,5% 63 60 -3 163 159 -4 -2,5% 85 67 -18 300 241 -59 -19,7% 84 71 -13 217 214 -3 -1,4% 76 76 0 260 279 19 7,3% 82 85 3 170 187 17 10,0% 69 75 6 187 191,7 79,6 76,8 Förändring för gruppen 2,51% Förändring för gruppen -3,52% 147 125 22 17,6% 98 97 -1 222 178 44 24,7% 82 68 -14 198 254 -56 -22,0% 69 76 7 107 95 12 12,6% 69 73 4 137 114 23 20,2% 84 83 -1 188 202 -14 -6,9% 72 64 -8 308 242 66 27,3% 71 68 -3 348 346 2 0,6% 102 108 6 284 307 -23 -7,5% 79 76 -3 370 347 23 6,6% 90 85 -5 230,9 221 81,6 79,8 Förändring för gruppen 4,48% Förändring för gruppen 2,26% 80,84 74,89 30,27 0,15 11,61 12,41 6,85 3,5% 80,6 78,3 -0,6% Totalt synlig display 4226 Totalt synlig display 1584 Total ej synlig display 4080 Total ej synlig display 1594 Förändring i % 3,58% Förändring i % -0,63%
24 Medel
hastighet test 1
Medel hastighet test 2 Förändring av medelhastighet vid synlig display Tio högsta medelwatten RPM av de högsta medelwatt 24,8 26,3 1,5 29,6 30 0,4 29,6 29,9 0,3 35,9 34,2 -1,7 244 104 29,9 32,8 2,9 31,1 29,5 -1,6 39,3 32,9 -6,4 300 84 34 33,4 -0,6 37 37,9 0,9 279 85 31,6 32,8 1,2 32,28 31,97 274,3 91,0 Förändring för -0,96% Medelwatt vid dold display Medelwatt vid synlig display 91 120 144 153 139 143 244 240 142 181 163 159 300 241 217 214 260 279 170 187 125 147 178 222 254 198 95 107 114 137 202 188 242 308 346 348 307 284 347 370 Medelvärde 204 211,3 Standardavvikelse 78,57 73,08 T test , P-värde 0,15
25 gruppen 30,2 27,9 2,3 34,6 30,4 4,2 222 82 28 35,3 -7,3 254 76 24,9 26,1 -1,2 27,1 29,5 -2,4 32,4 33,5 -1,1 202 64 39,9 36 3,9 308 71 42,2 42,1 0,1 348 102 38,9 40,1 -1,2 307 79 41,7 40,3 1,4 370 90 33,99 34,12 287,3 80,6 Förändring för gruppen -0,38% 5,38 4,56 2,92 33,1 33,0 -0,7% 282,6 84,4 Totalt synlig display 659,6
Total ej synlig display 664
Förändring i % -0,66%
26
Bilaga 4. Samtycke och Information blankett
I mitt examensarbete på GIH, så gör jag studie på cyklister, hur det påverkar deras prestation att se sin watt, alltså kraften, energin i dina tramptag under cykling. Detta testar vi genom att cykla vid två tillfällen, Ett tillfälle med synlig skärm, ett tillfälle med övertäckt skärm.
Till hjälp har vi appen ”Body bike”. Platsen är Malkars träningscenter Nybro. Där använder vi ”Smart bikes” som du kopplar upp till din egen mobiltelefon, som behöver ha appen installerad, bra att ha handduk, vattenflaska, evt. ombyte
Så här går det till:
Du installera appen ”Body bike” i din mobil.
Vi träffas för genomgång och information. Efter det så cyklar vi ca.4 min uppvärmning, och därefter cyklar du testet i maxtempo under 5 min. Appen räknar sen ut flera värden, som RPM/ kadens, medelhastighet, distans m.m. Du kan ta en skärmbild på detta och skickar till mig, eller fyller vi i blanketten direkt.
Vi gör samma sak vid tillfälle två, men då med övertäckt skärm/ synlig skärm, du bör se till att förutsättningarna och förberedelserna är så lika som möjligt när det gäller träning, kost, sömn m.m.
Jag är medveten om och har blivit informerad om, att det finns risk att pressa kroppen till hård fysisk prestation, men anser mig helt frisk och deltager frivilligt i denna studie, och kan avbryta den om jag önskar. Min
namnteckning intygar detta.
Namn... Man Kvinna Ålder... Tränar ca ggr/vecka... Cyklar ca ggr/vecka... År av cykelerfarenhet...
Erfarenhet av att cykla med wattmätare. Ja/nej... Uppskattar år av regelbunden träningserfarenhet...
Tillfälle 1. Datum...ser sin Watt under cyklingen
Medel Watt... max Watt... Medel RPM... max RPM... Medelhastighet... distans km...
Upplever min motivation till att vilja prestera mycket watt under passet, på en skala 1-10, där 10 är mest motivation...
Tillfälle 2. Datum...utan att se sin Watt under cyklingen
Medel Watt... Max Watt... Medel RPM... max RPM... Medelhastighet... Distans km...
Upplever min motivation till att vilja prestera mycket watt under passet, på en skala 1-10, där 10 är mest motivation...
Om du upplever motivation till att prestera watt när du använder träningsapp, skriv gärna varför du tror du upplever motivation... ... Uppgifterna kommer att behandlas och redovisas anonymt i studien. Stort tack för din hjälp! Helena
