• No results found

God skolmat i trivsamma matmiljöer, miljöer som andas matglädje Motion 2020/21:3683 av Alexandra Anstrell m.fl. (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "God skolmat i trivsamma matmiljöer, miljöer som andas matglädje Motion 2020/21:3683 av Alexandra Anstrell m.fl. (M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1675

Motion till riksdagen

2020/21:3683

av Alexandra Anstrell m.fl. (M)

God skolmat i trivsamma matmiljöer,

miljöer som andas matglädje

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tillägg i skollagen om att skolmåltiden ska vara god, trivsam, näringsriktig, hållbar, säker och integrerad i verksamheten och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det är ingen som tror att man kan springa maraton eller åka ett Vasalopp, utan att samtidigt bry sig om vad man stoppar i sig. Men att skolelever ska klara hela skoldagen utan att få i sig tillräckligt med energi och näring – det tänker man inte alltid på, ska professor Maria Lennernäs som forskar om måltidsmönstrets betydelse för prestation och hälsa ha sagt.

Runt om i våra skolrestauranger i Sverige ser det väldigt olika ut. En del serverar toppmat i trivsamma matmiljöer, miljöer som andas matglädje och kanske till och med ligger med i White Guide Junior. Sedan finns det andra som har en lång väg kvar för att nå dit.

Det spelar dock ingen roll hur näringsriktig en skolmåltid är om den inte hamnar i magen på barnet. Skolorna lyder under skollagen och kan, om de vill, ta till sig Livs­medelsverkets rekommendationer om att en måltid också ska vara god, trivsam, näringsriktig, hållbar, säker och integrerad i verksamheten. Tyvärr är det långt ifrån alla

(2)

2

barn som har en trivsam matstund idag. På en del platser kan vi se barn som har korta raster och som får stå i långa köer för att få sin mat. Detta bidrar till hög stress hos eleven/barnet. Flera prioriterar inte måltiden i skoldagen och på många håll saknas rätt kompetens hos dem som tillagar maten.

Det är skolledaren som ansvarar för att eleverna går och äter varje dag. Det är skolledaren som ytterst ansvarar för skolans mat och har möjligheten att leda verksam­heten för att skapa viktiga och efterlängtade måltider varje dag. En dålig måltid kan kosta lika mycket som eller till och med mer än en bra måltid.

Dålig kost ger också en allt mer utbredd barnfetma men även

koncentrations­svårigheter vilket i sin tur kan leda till sämre prestationer i skolan. Bra skolmat handlar inte bara om pengar utan också om passionerade kockar med

engagemang och kunskap. Bra mat är en investering i våra barns hälsa och framtid. Det är dags att sätta ordentligt fokus på bra skolmat, för bra mat gör skillnad!

Om vi politiker ger rätt förutsättningar går det att göra skillnad i varje skolkök. Ger vi förutsättningar kan personal, skolledare, pedagoger och elever minska matsvinnet, öka matglädjen, minska transporterna, öka lärandet i skolan, öka andelen

närproducerade inköp och sortera matavfallet så att det återvinns på rätt sätt. Det är också viktigt inte minst när det gäller att förbättra arbetsmiljön för dem som arbetar i skolans kök. Det är långsiktig hållbarhet på flera plan. Det är alla barn värda!

Därför anser undertecknade att det bör göras ett tillägg i skollag (2010:800) 10kap. 10§ efter ”samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider” Måltiden ska vara god, trivsam, näringsriktig, hållbar, säker och integrerad i verksamheten.

Alexandra Anstrell (M)

References

Related documents

Med vänlig hälsning Mikael Johnsson Renhållningschef. Vårgårda och Herrljunga kommun Tfn:

Yttrandet har fastställts av funktionschef Lisa Hansson med miljöhandläggare Arijana Alagic Tovesson som föredragande. Så här hanterar

De nya reglerna innebär att fler kommer att behöva anmäla sina verksamheter, och således kommer ett ökat behov av tillsyn på dessa verksamheter som ska utföras av

miljötillsynsförordningen på att tillsynsmyndigheterna ska upprätta tillsynsprogram för alla yrkesmässiga verksamheter som hanterar avfall, har blivit för långtgående och

Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker promemorian om tillsynsprogram och tillsynsbesök för yrkesmässiga verksamheter som hanterar avfall samt nya skyldigheter vid tillsyn

Slutligen föreslås även att under en tvåårsperiod från ikraftträdandet ska den som varit verksam med yrkestiteln undersköterska i en omfattning som sammanlagt motsvarar heltid

Det finns ett stort behov av att säkra tillgången till undersköterskor med god kompetens inom yrkesområdet och kommunen anser att utredningen ger bra förslag till hur detta kan

Även om verksamheten vid Myndigheten för utbetalningskontroll framför allt syftar till att upptäcka och förhindra avancerade upplägg som riktas mot välfärdssystemen