Metodik för beskrivning av förutsättningarna för uthålligt skogsbruk på landskapsnivå

(1)

Metodik för beskrivning av

förutsättningarna för uthålligt

skogsbruk på landskapsnivå

[A method to show the possibilities for sustainable

forestry in a landscape perspective]

Sören Nissilä

|

Ulf Didrik

|

Delprojekt Vällen

Kemijärvi Lohjanjärvi Skröven Vällen Ringkøping _Fredriksborg Lüneburger Heide Solling Lorraine Meillant Monts de Lacaune Chartreuse

Metodik för beskrivning av förutsättningarna för uthålligt skogsbruk

på landskapsnivå

Denna delrapport ingår i LIFE-projektet ”Demonstration av metoder

för monitoring av uthålligt skogsbruk”. Samarbetsprojektet leds av

Skogsstyrelsen i Sverige med skogliga samarbetspartners i Danmark,

Finland, Frankrike, Tyskland samt med Naturvårdsverket i Sverige.

Hela projektet omfattar tolv demonstrationsområden, varav Sverige

har två och området runt sjön Vällen i nordöstra Uppland är det ena.

Syftet har varit att ta fram en metodik, som ger olika former av

infor-mation som underlag för långsiktig planering. I landskapsekologiska

planer är det främst information om befintliga naturvärden och

möj-ligheter till bevarande, förstärkning och nyskapande som ligger till

grund för den långsiktiga planeringen. Vi sökte i det här projektet en

metod som bättre skulle visa framför allt de skogliga

förutsättning-arna för ett uthålligt skogsbruk. Därför bygger metodiken främst på

vanliga skogliga parametrar, som är grunden för att såväl produktion

som naturvård ska kunna bedrivas på ett uthålligt sätt. Metodikens

resultat kan givetvis kombineras med kända naturvärden, om

infor-mationens tyngdpunkt avser naturvård.

Kravet på metodiken var att den skulle kunna användas i alla typer av

landskapsavsnitt, där någorlunda fullständigt skogligt planmaterial

finns tillgängligt. Dessutom skulle man vid efterbehandling av

insam-lade data kunna använda sig av färdiga databaser för registrering och

kartritning. Eftersom metodiken främst avsåg stora områden, så var

det ett krav att söka enkelhet och hög användbarhet utan att alltför

mycket precision gick förlorad.

Delprojektets resultat är en metodik för insamling, omformning,

registrering samt redovisning av skogliga data för större

landskapsav-snitt. Metodiken består av två steg, där det första momentet avser

sammanställning, registrering och inritning på kartunderlag, vilket

sker manuellt. I det andra momentet sker registrering och kartritning

i databaser, som kan koordineras med varandra.

Metodiken kräver stora resurser när äldre, ej uppdaterat planmaterial

täcker en stor arealandel av ett landskapsavsnitt. Tillgång till färska

flygbilder underlättar dock avsevärt arbetet med att sammanställa

materialet i dessa fall.

OD

IK

F

ÖR

B

ES

KR

IV

NI

NG

A

V

FÖ

RU

TS

ÄT

TN

IN

GA

RN

A

FÖ

R

UT

HÅ

LL

IG

T

SK

OG

SB

RU

K

PÅ

L

AN

DS

KA

PS

NI

VÅ

(2)

Metodik för beskrivning av förutsättningarna

för uthålligt skogsbruk på landskapsnivå

Detta är ett av sju projekt runt sjön Vällen i nordöstra Uppland, vars syfte har varit att ta fram olika metodiker för att följa upp ett uthålligt skogsbruk. Den här rapporten visar på en metodik som ger olika former av information, som underlag för långsiktig planering av uthålligt skogsbruk på landskaps-nivå.

Övriga rapporter är:

• Metodik för inventering av död ved

• Metodik för inventering av vedlevande insekter • Metodik för inventering av tretåig hackspett

• Bevarande av fornlämningar i skogsmark – metodik för långsiktig planering av ett hållbart skogsbruk

• Metodik för inventering av skyddszoner vid sjöar och vattendrag • Demonstration av metoder för monitoring av uthålligt skogsbruk inom

Vällenområdet i Uppland

(3)

Metodik för beskrivning av

förutsättningarna för uthålligt

skogsbruk på landskapsnivå

A method to show the possibilities for sustainable

forestry in a landscape perspective

Sören Nissilä • Ulf Didrik

Delprojekt Vällen

(4)

Beställningsadress: Naturvårdsverket, Kundtjänst

SE-106 48 Stockholm

Tel: 08-698 10 00

Fax: 08-698 15 15

E-post: kundtjanst@naturvardsverket.se

Internet: http://www.naturvardsverket.se

Typografi och layout: IdéoLuck AB

Upplaga: 200 ex

Tryck: Stockholm 2002

ISBN 91-620-5186-5.pdf

(5)

Innehållsförteckning

Förord . . . 6 Preface . . . 7 Karta Vällen . . . 8 Sammanfattning . . . 9 Summary . . . 11 Syfte . . . 12 Bakgrund . . . 12 Beskrivning av planområdet . . . 13 Inventeringsmetodik . . . 13 Metodikval . . . 13 Befintligt skogsindelningsmaterial . . . 14 Jämförelser av inventeringsmaterialet . . . 14 Skillnader i kartmaterial . . . 14

Hanteringen av obligatoriska data . . . 15

Anpassningar av indelningsmaterialet . . . 15

Kartritning . . . 16

Beräkning av tidsåtgång . . . 17

Instruktion för registrering i Grön Plan . . . 17

Resultat . . . 17

Slutsatser . . . 18

Allmänt . . . 18

Tidsåtgång och kostnader . . . 19

Diskussion . . . 19 Inledning . . . 19 Skogsbruksplanerna . . . 20 Användbarhet . . . 20 Förenklingar av metodiken . . . 20 Bilagor . . . 22 Temakartor (4 st) . . . pärmens insida, längst bak

(6)

Förord

EU godkände i juli 1998 LIFE-projektet ”Demonstration av metoder för monitoring av uthålligt skogsbruk”. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan den ansökande organisationen Skogsstyrelsen i Sverige och följande parter:

• Skogs- och landskapsforskningsinstitutet, Danmark • Skogliga utvecklingscentralen TAPIO, Finland • Skogliga utvecklingsinstitutet, Frankrike • CEMAGREF, Frankrike

• Skogliga försöksanstalten i Niedersachsen, Tyskland • Naturvårdsverket, Sverige

Parterna har ytterligare samarbete med andra organisationer inom sina länder. Projektet omfattar tolv demonstrationsområden inom de fem länderna, enligt kartan på omslagets framsida. Parterna arrangerar workshops, till vilka också andra europeiska länder bjuds in.

Den första workshopen hölls i Vällen i Sverige 1998. Vällen utgör det ena av två demonstrationsområden i Sverige. Föreliggande rapport ”Metodik för beskrivning av förutsättningarna för uthålligt skogsbruk på landskapsnivå” redovisar resultaten från en studie i Vällenområdet, som gjorts av Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen. Syftet med projektet var att ta fram en metodik, som ger olika former av information, som underlag för långsiktig planering av uthålligt skogsbruk på landskapsnivå.

Skogsstyrelsen Naturvårdsverket

(7)

Preface

The European Commission approved in July 1998 the LIFE project ”Demonstration of Methods to Monitor Sustainable Forestry”. The project is a joint effort by the proposer, The National Board of Forestry, Sweden and the following partners • The Danish Forest and Landscape Research Institute, Denmark

• The Forestry Development Centre TAPIO, Finland • Institut pour le Développement Forestier, France • CEMAGREF, France

• Niedersächsische Forstliche Versuchsanstalt, Germany • The Swedish Environmental Protection Agency, Sweden

The partners have co-operation with other national organisations within their countries. In all there are 12 demonstration areas located throughout the partner countries as indicated on the front page. The partners are arranging workshops to which also other European countries are invited.

The first workshop was held in Vällen, Sweden 1998. Vällen is one of the two demonstration areas in Sweden. This report “A method to show the possibilities for sustainable forestry in a landscape perspective” presents the results of a study in the Vällen demonstration area made by the Regional Forestry Board. The purpose of the project was to find a method to give different kinds of information for long term planning of sustainable forestry in a landscape perspective.

The National Board of Forestry The Swedish Environmental

Protection Agency

(8)

0 2000 4000 6000 Meter 1:100000 N Vägar Vällenområdet Vatten

Vällen: Metodik för beskrivning av

(9)

Sammanfattning

Syftet med delprojektet ”Metodik för beskrivning av förutsättningarna för uthålligt skogsbruk på landskapsnivå” var att ta fram en metodik, som ger olika former av information som underlag för långsiktig planering. I landskapsekologiska planer grundas motsvarande information främst på befintliga naturvärden och möjligheter till bevarande, förstärkning och nyskapande av dessa. Vi sökte en metod som bättre skulle visa framför allt de skogliga förutsättningarna för ett långsiktigt och uthålligt skogsbruk. Metodiken bygger således främst på vanliga skogliga parametrar, som är grunden för att såväl produktion som naturvård ska kunna bedrivas uthålligt. Metodikens resultat kan givetvis kombineras med kända naturvärden, för att naturvårdens önskemål ska kunna illustreras mer fullständigt.

Det område som berördes av metodiken omsluter sjön Vällen i Uppsala och Östhammars kommuner. Vällenområdet är ett klassiskt område avseende natur och kulturhistorik och här finns gedigen dokumentation av såväl skogliga arter som järnbrukshistorisk påverkan.

Kravet på metodiken var att den skulle kunna användas i alla typer av landskapsavsnitt, där någorlunda fullständigt skogligt planmaterial fanns tillgängligt. Kravet var också att man vid efterbehandling av insamlad data, skulle kunna använda sig av färdiga databaser för registrering och kartritning. Eftersom metodiken främst avsåg stora områden, var det också ett krav att söka enkelhet och hög användbarhet utan att alltför mycket precision förlorades.

Delprojektet har resulterat i en metodik för insamling, omformning, registrering och redovisande av skogliga data för större landskapsavsnitt. Metodiken består av två steg. Det första momentet avser sammanställning, registrering och inritning på kartunderlag. Den delen utfördes helt manuellt. I det andra momentet sker registrering och kartritning i databaser, som kan koordineras med varandra. Vi valde Skogsvårdsorganisationens skogsbruksplaneprogram Grön Skogsbruksplan samt vårt kartritningsprogram Topos för detta moment. Eftersom särskilda temakartor söktes, lades stor vikt vid att ge varje bestånd särskild identifikation.

Planunderlaget bestod av ÖSI-planer från 1982 och 1992 samt planer med olika struktur från två skogsbolag. ÖSI-planerna fick uppdateras avseende åtgärder, åldrar, virkesförråd m.m., medan skogsbolagens material redan var i uppdaterat skick. Den inledande fasen i metodiken blev mycket tidskrävande, beroende på alltför stora skillnader i planunderlagen, som krävde extra arbete med olika slags anpassningar. Enbart de obligatoriska data som krävdes för Grön Skogsbruksplan togs fram ur planerna, eftersom ekonomin för delprojektet var begränsad.

Förenklingar i metodiken söktes främst i form av sammanslagningar av bestånd med någorlunda likartade skogliga data. Spärrar fanns dock inlagda för parametrar som bonitet, huggningsklasser och volym, faktorer som är viktiga för ett uthålligt skogsbruk. Eftersom planmaterialet inte generellt speglade lövskogsboniteter och lövskogsskötsel på ett korrekt sätt, så korrigerades den faktorn i uppenbara fall. Fältkontroller av resultaten har inte utförts, men sannolikt bör metodiken kompletteras med detta, när planunderlagen verkar osäkra och/eller när planunderlagen har starkt skiftande struktur.

(10)

Metodikens resultat inom ramen för delprojektet består i statistik- och annat material, som fås per automatik via Grön Skogsbruksplan. Därutöver finns fyra temakartor framtagna som åskådliggör variationerna i bonitet, ålder, huggningsklasser och trädslag. Andra typer av temakartor kan tas fram, dels med befintligt material som stöd och dels om andra ingångsparametrar tas med från början.

Förenklingar av metodiken kan ske genom direkt registrering i databas, istället för att först göra noteringar på blankett och därefter registrera i databas. Ett bättre utnyttjande av befintligt ÖSI-kartmaterial hade underlättat kartritningen. Direkt inritning på ritkalk, istället för på kartkopior, hade också underlättat kartritningen och dessutom minskat de skalförskjutningar som nu uppstod. Tillgång till färska flygbilder hade inneburit en stor tidsbesparing, främst vid hanteringen av ÖSI-materialet.

Kostnaderna för framtagande av metodiken hamnade på ca 120 000 kronor.

(11)

Summary

The project ”A method to show the possibilities for sustainable forestry in a landscape perspective” tries to find a way to give different kinds of information for long term planning.

We wanted to find a method that could show the possibilities for sustainable forestry in a better way than an ordinary forest management plan. The method is based on standard forest data, which are bases for both production and environmental considerations.

The results of this method can of course be combined with already known conservation status in the area, if the intention mainly is to illustrate needs for nature conservation and sustainable use.

The inventory was carried out in the Vällen area, situated in the municipalities of Uppsala and Östhammar. The area has great nature and historical values, and it has for decades been used for research and education.

To be able to use this method in a landscape perspective you need some kind of forest data for the area. Also you need some kind of software, to process all data and to be able to draw maps. Furthermore, the method has to be simple to use for large areas wihout loosing too much accuracy in the results.

The project has developed a method to present different kinds of forest data for a larger forest area. The method includes two parts. In the first part you gather all forest data and draw the stands in a map. This is done manually. In the second part all data is inserted into a database, which can be coordinated with the stands in the map. For this purpose we used the forest management plan programme used by the Regional Forestry Boards.

The forest data came from plans made by the Regional Forestry Board in 1982 and 1992, and from two plans from two different forest companies. The first phase of this work took a long time, due to large differences in the plan data. Therefore a lot of adjustments had to be done.

Stands with similar forest data were placed in the same category. If the site index, cutting class or volume in the stands differed too much, the stands were not put together. These are factors important to sustainable forestry and has to be shown in the plan material. Special attention was taken to site index concerning broad-leaved trees, because of the lack of data in the plans for these species.

No field checks were done in this project. If the plan data appears to be uncertain, field checks ought to be carried out.

In this project it has been of great importance to show all the forest data concerning the Vällen area. Therefore, four special maps have been completed for this area in addition to the inventory. They show site index, age, cutting class and variation of tree species in the area. Other maps can be made with the original data, or made from new data put into the database.

The method can be simplified if forms are not used, and the data are compiled directly into the database. Also the work with drawing the maps can be simplified, especially if newly taken aerial photos can be used.

(12)

Syfte

Många olika skogliga data är bra värdemätare på den biologiska delen i ett uthålligt skogsbruk. På beståndsnivå är t.ex. gammal skog en viktig indikation på naturvärden. En faktor som markens produktionsförmåga ger en antydan om, vilken typ av organismer som kan förekomma och en varierad trädslagsfördelning leder till en mer komplex artuppsättning än monokulturer. En del specifika skogliga data är även goda värdemätare generellt, när det gäller uthålligt skogsbruk. Skogsmarkens produktionsförmåga ska bevaras långsiktigt och skogliga data som jordmåner, textur och grundvatten är här av största betydelse.

Delprojektet ”Metodik för beskrivning av förutsättningarna för uthålligt skogsbruk på landskapsnivå” har haft som övergripande syfte, att ta fram och utveckla en tillförlitlig och enkel metod för att visa på de möjligheter som finns, att via plan- och kartmaterial ge en bild över givna och gällande förutsättningar.

Syftet med delprojektet har varit att, med utgångspunkt från befintligt skogsindelningsmaterial, finna en användbar och ekonomiskt acceptabel metodik för att åskådliggöra olika skogliga faktorer, som är av betydelse för ett uthålligt skogsbruk. Kravet var, att metoden skulle vara användarvänlig och att de slutliga kartprodukterna skulle vara överskådliga även för stora skogsområden. Ett syfte var också att finna lösningar för uppdatering av äldre planmaterial.

Bakgrund

I naturlandskapet påverkades skogsmarken främst av störningar, som ledde till etablering av nya skogar med sammansättningar och successioner som präglades av förutsättningar i mark och klimat. Allt eftersom skogsbruket kom att påverka dessa naturliga skogar, så schabloniserades nyetableringen mot monokulturer och trädslagsval, som långt ifrån alltid var anpassade till skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga. Utöver den rena fragmenteringen av skogslandskapet, även-tyrades således även möjligheterna till ett uthålligt skogsbruk. Mot den bakgrunden är det särskilt viktigt att finna metoder, som åskådliggör de förhållanden som finns i dag. Detta material kan fungera som underlag att snarast, inom hela eller delar av en skogsgeneration, anpassa skogsproduktionen till de naturliga förutsättningarna. Inom delprojektet har vi valt att utveckla en metod som, oavsett typen av indelningsmaterial, kan åskådliggöra dessa förutsättningar.

(13)

Beskrivning av planområdet

Området är beläget i sydöstra delen av Norduppland. Centralt finns sjön Vällen, en av Uppsala läns största sjöar. Planområdet utgörs av det skogsmarksområde som omsluter sjön Vällen. Den totala arealen inklusive Vällen är ca 15 000 ha, varav produktiv skogsmark och impediment utgör drygt 13 000 ha. Närmare 90% av planområdet är bolagsägd mark.

Markerna är kalkrika och bördiga med stora inslag av lövrika områden, där ädellövträd är vanligt förekommande. Karakteristiskt för området är blockrikedomen samt inslag av kärr och sumpskogsområden. I södra delarna av området finns ett par av Upplands klassiska järnbruksmiljöer, Vällnora och Bennebols Bruk. Skogsbruket har danat området genom intensivt brukande under flera trädgenerationer, men trots detta så är området känt för sina höga naturkvaliteter. Flera naturreservat finns och är under bildande i området.

Inventeringsmetodik

Metodikval

Inför utformandet av metodiken diskuterades möjligheterna till att kunna samla ett flertal skogliga parametrar i en databas, för att enkelt kunna ta fram relevanta temakartor och skoglig statistik. Databasen skulle vara uppbyggd som ett skogs-bruksplaneprogram och kunna leverera statistik, diagram och kartprodukter per automatik. Vi ansåg att Skogsvårdsorganisationens Grön Skogsbruksplan skulle kunna användas i detta sammanhang, under förutsättning att alla obligatoriska beståndsdata kunde tas fram ur befintligt planmaterial för området. Utöver admi-nistrativa data så utgörs obligatoriska data av:

• Beståndsålder • Virkesförråd • Trädslagsfördelning • Huggningsklasser • Bonitet • Areal • Målklassning

Målklassningen kan förenklas genom att alla bestånd ges samma målklassning. Andra intressanta parametrar är t.ex. diameter samt jordartsförhållanden, geologiska förutsättningar m.m., men i valet av metodik begränsade vi oss till att enbart bearbeta de parametrar som är obligatoriska i Grön Skogsbruksplan. Ett lämpligt basår till vilket alla skogliga data kunde relateras var år 2000, men efter genomgång av befintligt indelningsmaterial valdes år 1999.

(14)

Befintligt skogsindelningsmaterial

Inom området fanns tre olika typer av skogligt indelningsmaterial: • ÖSI-planer (Översiktlig skogsbruksplan) från 1982 och 1992. • Skogsbruksplan på Korsnäs markinnehav (1999)

• Skogsbruksplan på mark ägd av Hargs Bruk AB (1999)

Ingen av dessa planer var helt jämförbara till innehåll eller kartutformning. Eftersom planerna på all bolagsmark var uppdaterade till att gälla t.o.m. år 1999, så valdes det året som basår för all skogsmark, även om metodikens framtagande skedde år 2000. Tiden för att utveckla metodiken var begränsad och här fanns möjligheter till att använda stora delar av indelningsmaterialet direkt utan bearbetningar. Vi ansåg också att metodikdelen var viktigare, än att få fram temakartor och skoglig statistik som var ajourfört till det år som arbetet utfördes.

Jämförelser av inventeringsmaterialet

Vid jämförelser mellan obligatoriska data till Grön Skogsbruksplan och invente-ringsmaterialet förelåg följande skillnader:

ÖSI-materialet var gammalt och flera obligatoriska data måste räknas fram till år 1999. Åtgärder som utförts under perioderna 1982-1999 resp. 1992-1999 saknades givetvis i dessa planer.

Trädslagsfördelningen var angiven i 10-delar för trädslagen tall, gran, löv och ädellöv. Boniteten angavs i jämna klasser (T18 – T20 – T22 etc.)

Korsnäs indelningsmaterial saknade huggningsklassindelning, här angavs i stället aktuell åtgärd. Ståndortsindex angavs i aritmetisk entalsserie (T18 – T19 – T20 etc.) Trädslagsfördelningen var indelad i 10-delar för trädslagen tall, gran och löv.

I materialet för Hargs Bruk AB:s skogsinnehav angavs trädslagsfördelningen i 100-delar för trädslagen tall, gran, björk, asp, al och ädellöv. Indelningen i huggningsklasser var två kalmarkskoder (K1, K2), en röjningskod (R3), tre gallringskoder (G1, G2, G3) och tre slutavverkningskoder (S7, S8, S9). Aritmetisk entalsserie för indelningen i bonitet.

Skillnader i kartmaterial

Kartmaterialet för de olika plantyperna skiljde sig väsentligt:

ÖSI-planernas kartmaterial var uppdelat sockenvis, vilket innebar att många kartor i olika format skulle granskas. Beståndsindelningen var dessutom genomgående mycket småskalig. Bestånden identifierades genom löpnummer per fastighet. Därutöver fanns huggningsklasserna angivna.

Bestånden i Korsnäs material angavs med löpnummer och ålder. Kartorna baserades på den ekonomiska kartan med en bakgrund av flygbilder från 1995. Varje ekonomisk karta hade en egen ID-beteckning, som följde bestånden på den aktuella kartan. Dessa flygbilder täckte också merparten av den privata skogsmarken.

I Hargs Bruk AB:s kartor hade bestånden numrerats löpande blockvis och färgsatts efter respektive huggningsklass. Kartmaterialet finns tillgängligt i mer överskådlig form, men på begäran levererades det i form av småkartor i A4-format.

(15)

Hanteringen av obligatoriska data

Eftersom innehållet i planerna inte var direkt jämförbara, bestämdes att obligato-riska data skulle anges enligt följande:

Beståndsålder: Exakt beståndsålder (år)

Virkesförråd: Exakt virkesförråd (m3_sk/ha)

Trädslagsfördelning: Relationerna i volym mellan respektive trädslag

(tall-gran-löv) angiven i procent (hundradelar)

Huggningsklass: Kalmark K1, K2. Röjningsskog R1, R2. Gallringsskog

G1, G2. Äldre skog S1, S2.

Bonitet: Endast jämna bonitetsklasser t.ex. T20, T22, T24

Areal: Hela hektar och tiondelar t.ex 9.7 ha

För att på sikt få överskådliga temakartor, var det aktuellt med sammanslagningar av bestånd med ungefär samma obligatoriska data. Vägningar fick då utföras, så att det nya beståndet erhöll faktiska och realistiska medelvärden. Den viktigaste faktorn för metodiken ansåg vi boniteten vara, vilket fick till följd att bestånd med en angiven granbonitet inte kunde vägas mot bestånd med tall- eller lövbonitet, oavsett om beståndsdata var lika för övrigt. Detsamma gällde i för hanteringen av den äldre skogen (> 80 år) och även huggningsklasserna i stort. En R-skog skulle inte kunna vägas ihop med en G-skog annat än i undantagsfall. Vi undvek även att blanda bestånd där volymerna skiljde sig avsevärt. Trots goda möjligheter till sammanslagningar, registrerades beståndsdata för ca 1 200 bestånd.

I planmaterialet för såväl bolagsmark som privat mark, har naturliga lövskogsboniteter inte alltid angivits som just lövskogsbonitet (B). Generellt har därför lövrika bestånd inom lämpliga bonitetsintervaller givits en B-bonitet, istället för den notering som finns i planen, oftast en granbonitet (G). Vi anser att detta förfarande bättre speglar förutsättningarna för ett uthålligt skogsbruk även om gran, teoretiskt sett, producerar större virkesvolymer på dessa marker.

I planmaterialet för bolagsmark är lövträdsandelen delvis ofullständig för röjningsskogarna, eftersom planerade lövröjningsåtgärder ibland byggs in i planmaterialet. Det medför att bestånden redovisas med den tänkta trädslagsfördelningen efter åtgärd. På temakartan över trädslagsfördelningen kan det innebära, att en del områden med ungskog redovisas som gran- eller talldominerade bestånd, medan lövandelen i realiteten kan vara den som dominerar.

Anpassningar av indelningsmaterialet

En lathund för lövboniteter togs fram, för att fånga upp de naturliga lövskogsbo-niteterna som omnämndes i föregående stycke.

ÖSI

En lathund för volymtillväxter togs fram (Praktisk skogshandbok), för justering av volymerna i alla typer av bestånd. Lathunden baserades på bonitet, trädslag och ålder.

(16)

Med stöd av det flygbildsmaterial som levererades från Korsnäs, kunde de flesta bestånd som slutavverkats och gallrats fram till 1995 lätt registreras. Tidpunkterna för slutavverkning kunde fastställas, genom att kombinera dessa med en kontroll av de avverkningsanmälningar, som registrerats i Skogsvårdsorganisationens GIS-system Kotten. Tidpunkterna för gallring var svårare att bestämma. En nyligen utförd gallring kan spåras på flygbild, men för äldre gallringsingrepp angavs en tidpunkt för gallring, som låg mittemellan plandatum och 1999. Alla gallringsuttag bestämdes till 30% av volymen och full volymtillväxt beräknades från gallringstidpunkten.

Där flygbildsmaterialet inte hade full täckning samt för avverkningar utförda efter 1995, granskades inkomna avverkningsanmälningar på de aktuella fastigheterna. En del gallringar kunde fångas upp genom kunskaper bland distriktspersonal, men sannolikt finns fler bestånd som gallrats utöver dessa. Finns det tillgång till helt färska flygbilder, förenklas givetvis utsöket av åtgärdade bestånd.

Ädellövet i trädslagsfördelningen registrerades som löv.

Korsnäs

En lathund för huggningsklasser konstruerades. Den baserades på aktuell åtgärd, bonitet och ålder. Bonitetsintervallerna gjordes om till en jämn klassindelning. Generellt sänktes boniteten en enhet, när en udda bonitet ändrades till en jämn bonitet (t.ex. G29 ändrades till G28). Trädslagsfördelningen ändrades löpande till 100-delar, varefter registreringen gjordes. För övrigt kunde indelningsmaterialet användas i befintligt skick.

Hargs Bruk AB

Andelen ädellöv, asp och al registrerades som löv. Indelningen i huggningsklasser omformades, så att klassen R3 motsvarade R1 i Grön Plan och att lägsta gallrings-klassen G4 flytande, beroende på bonitet, virkesförråd och ålder kunde anges som endera klass R2 eller G1. Klasserna G5 och G6 fick motsvara G2. Av de tre slutavverkningsklasserna, registrerades klass S3 som S2, övriga som S2.

Bonitetsindelningen ändrades till jämna beteckningar på samma sätt som för Korsnäs material.

Kartritning

Kartritningen skedde i Skogsvårdsorganisationens kartritningsprogram Topos. Eftersom vi ville ha en del speciella temakartor, blev förberedelserna mer noggranna än normalt för Grön Skogsbruksplan. Programmet är förberett för vissa temakartor, men för att få fram de kartor som metodiken avsåg, krävdes att varje bestånd gavs en särskild identifikation där alla parametrar fanns med.

(17)

Beräkning av tidsåtgång

I en första uppskattning av den tid som krävdes för att ta fram metodiken, bedömdes den totala tidsåtgången till 14 dagar. I den beräkningen ingick inte inmatning av data i skogsbruksplaneprogrammet och inte heller framtagande av temakartor. Insamling och bearbetning samt registrering av skogliga data i blankettform ingick, så även kartritningsdelen. Kostnadsberäkningen utfördes ytterst schablonmässigt. Den baserades dels på strategin att kunna slå ihop många bestånd, dels på det faktum att Vällenprojektet i sig hade begränsningar i finansieringen. Eftersom den sökta metodiken kunde komma till nytta för skogsvårdsstyrelsen, så gjorde vi bedömningen att delar av projektkostnaderna kunde belasta myndigheten.

Instruktion för registrering i Grön Plan

Grundläggande för Grön Skogsbruksplan är att målklassning sker beståndsvis. Målklassen ska ange avdelningens långsiktiga skötselinriktning. Fyra målklasser används: Generell naturhänsyn (PG), Förstärkt naturhänsyn (PF), Skötsel (NS) och Orört (NO). Vi har valt att generalisera målklassningsarbetet till en enda målklass (PG). Utsöket av de olika målklasserna skulle bli mycket tidsödande, eftersom planunderlagen var av så olika karaktär och delar av materialet därtill relativt föråldrat. I ett skogligt uthållighetsperspektiv är det dock givetvis mycket intressant, att även få en översikt som belyser de olika graderna av naturvårdshänsyn i ett stort landskapsavsnitt.

Grön Skogsbruksplan kom mot den bakgrunden endast att användas som en tillförlitlig skoglig databas. Efter nödvändiga anpassningar i de olika indelningsmaterialen, registrerades de obligatoriska uppgifterna först i blankettform och därefter i databasen. Parallellt med registreringsdelen kunde kartritningen ske löpande.

Resultat

Projektet har resulterat i en metodik för insamling, omformning, uppdatering, registrering och redovisande av skogliga data för större landskapsavsnitt. Metodiken består av två skilda moment, dels bearbetning av olika slags skogliga data till ett enhetligt basmaterial och dels datateknisk registrering av materialet i syfte att åskådliggöra dagens skogstillstånd. Att formatera data från olika typer av skogligt inventeringsmaterial är den mest tidkrävande delen i metodiken och är sannolikt den faktor, som alltid kommer att väga tyngst. Per automatik fås följande data ur Grön Skogsbruksplan för Vällen:

• Virkesförråd fördelat på huggningsklasser • Areal fördelat på huggningsklasser

(18)

• Åldersklassfördelning på areal, virkesförråd, bonitet och trädslag • Huggningsklassfördelning på areal, virkesförråd, bonitet och trädslag • Fördelning på markslag och trädslag samt bonitets- och tillväxtvärden I bilageform redovisas dessa skogliga data.

Kartdelarna i Grön Skogsbruksplan visar normalt målklassning och skogliga åtgärder, men för Vällen har vi tagit fram andra typer av temakartor, för att illustrera förutsättningarna för ett långsiktigt och uthålligt skogsbruk. I rapporten bifogas kartor för:

• Bonitet

• Åldersfördelning • Huggningsklasser • Trädslagsfördelning

Teoretiskt sett kan andra intressanta kartprodukter tas fram, men ekonomin för projektet begränsade möjligheterna. Det finns även en del tekniska svårigheter som måste lösas, innan man kan få fram ett totalt kartutbud. Kartbilden över trädslag t.ex., var betydligt mer krävande att ta fram än de övriga.

Slutsatser

För metodikens inledande moment, bearbetning m.m. av befintligt skogligt material, är just indelningsmaterialets skick avgörande för användbarheten. Inom stora landskapsavsnitt med många olika markägarkategorier och varierat planunderlag, kan det vara svårt och kostsamt att få fram de data som är obligatoriska i Skogs-vårdsstyrelsens Gröna Skogsbruksplan. Även om relevanta plandata kan sökas fram, kan det bli mycket arbetskrävande att manuellt bearbeta material med stora olikheter.

Tillgång till färska flygbilder underlättar vid användning av metodiken. Det är lätt att registrera nyligen utförda åtgärder och säkerheten vid uppdatering av äldre planmaterial ökar markant. Vid tidpunkten för genomförandet av delprojektet skedde flygfotografering, men bilderna blev inte tillgängliga i tid.

När väl plandata har bearbetats till Grön Skogsbruksplanform fungerar metodikens avslutande delar mycket bra och leder fram till intressanta och överskådliga produkter i form av statistik och temakartor.

Allmänt

Ur praktisk synvinkel fungerade metodikens inledande moment bra i grunden, eftersom vi på förhand visste vilka skogliga parametrar som söktes och att vi hade förberett för systematiska rationaliseringar i form av beståndssammanslagningar. Bestånden i ÖSI- och delvis även Hargs Bruks planer var dock mycket små, t.o.m. för en så stor markägare som Hargs Bruk AB ligger genomsnittsbeståndet på ca 4-5 ha. Eftersom rationaliseringarna hade spärrar inbyggda för bonitet, gammal skog, huggningsklasser m.m., blev indelningen svårare än väntat att utföra. Kartmaterialet

(19)

uppvisade också en stor variation, vilket skapade problem i övergångarna mellan de olika markägarna.

Metodikdelen som styrdes av planprogrammet fungerade mycket bra, men vi fick en del problem med delar av temakartsbehandlingen. Det berodde huvudsakligen på att det var nya moment för oss. Vissa temakartor fås med automatik i Grön Skogsbruksplan, medan andra måste bearbetas särskilt.

Tidsåtgång och kostnader

Av metodikens två delmoment var insamlande, bearbetning samt registrering av skogligt indelningsmaterial på blankettdel och karta det mest tidskrävande momentet. Inmatning av värden, kartritning och mixning av siffer- och kartmaterial till Grön Skogsbruksplan var enklare. Det följde i stort den tids- och kostnadsplan som togs fram för detta moment. Som tidigare nämnts, ingick inte inmatningen av skogliga data i tidsplanen, däremot hade vi en intern uppföljning och kontroll av detta delmoment. Vi beräknade att den effektiva tiden som användes motsvarade 5 arbetsdagar. Detsamma gäller för framtagandet av temakartorna, ett moment som inte heller ingick i tidsberäkningen, men som uppskattats till 5 arbetsdagar.

För de moment som ursprungligen bedömdes till att klaras inom en tidsåtgång av 14 dagar, behövdes exakt den dubbla tiden, 28 dagar. Som nämnts tidigare, så var dock ekonomin inom ramen för delprojektet begränsad och någon detaljerad beräkning utfördes alltså inte. Lägger vi på tiden för inknappning och temakartor, så har det tagit 38 dagar, motsvarande 119 000 kronor.

Eftersom samtliga delmoment bygger på de angivna 1 200 bestånden, så kan prestationsberäkningar göras för de olika momenten:

Insamling, bearbetning, registrering av data

på blankett samt inritning/numrering på karta 100 bestånd/dag

Inmatning i databasen 240 bestånd/dag

Kartritning 171 bestånd/dag

4 st. temakartor inkl. layout m.m. 150 bestånd/dag

Diskussion

Inledning

Olika typer av landskapsekologiska planer har arbetats fram de senaste årtiondena. Syftet med dessa är främst att långsiktigt bevara, förstärka och skapa naturvärden i större landskapsavsnitt, utan att det inverkar alltför menligt på förutsättningarna för skoglig produktion. De flesta av dessa planer bygger mer på konkreta naturvärden än förutsättningarna/kraven i stort, för att uppnå ett långsiktigt och uthålligt skogsbruk. Den metodik som vi har tagit fram i detta delprojekt för Vällenområdet, åskådliggör dessa elementära förutsättningar. Kombineras resultaten från studien med faktiska naturvärden, finns en mycket bra grund för att långsiktigt dirigera skogliga åtgärder, så att såväl produktion som naturvård bedrivs uthålligt.

En grundförutsättning är dock, att det planmaterial som används är så korrekt som möjligt avseende främst bonitetsangivelse, lövträdsandel och

(20)

trädslagsblandning. I ett långsiktigt perspektiv måste skogsmarkens naturliga förutsättningar för produktion beaktas, om skogsbruk ska kunna bedrivas uthålligt. Delar av processer och element, som är vanliga i naturlandskapet, måste få finnas med även i produktionsskogar. Delar av det indelningsmaterial som användes vid framtagande av metodiken har brister i detta avseende. En del har korrigerats manuellt, men sannolikt måste fältkontroller göras för att resultaten ska spegla verkligheten på ett tillförlitligt sätt.

Skogsbruksplanerna

Utöver ovannämnda brister fanns andra problem förknippade med indelningsma-terialet. ÖSI-planerna t. ex. speglar en äldre skogspolitik. Flygbildsunderlaget på Korsnäs kartor var inte uppgraderat, beståndsindelningen i olika färger i Hargs Bruks kartmaterial blev svårtolkad, eftersom vi korrigerade huggningsklasserna etc. Självfallet uppfyller respektive skogsbruksplan sitt syfte med råge för respektive markägare. Användbarheten av planerna är var för sig sannolikt mycket hög, men vid framtagandet av metodiken uppstod klara problem eftersom allt material skulle likriktas. I övergångszonerna mellan olika markägare försvårades registrering och inritning av bestånd, på grund av de stora olikheterna i kartmaterialet och sannolikt finns därför också en del skalförskjutningar i kartorna.

För stora markägare med ett enhetligt och väl uppgraderat planmaterial, fungerar således metodiken sannolikt mycket bra. Inom stora landskapsavsnitt får vi dock alltid räkna med att flera markägare figurerar. Därför är det viktigt att än en gång påpeka de stora merkostnaderna, som alltför många och alltför olika planprodukter medför. Dessa kostnader minskar dock om det finns tillgång till färska flygbilder.

Användbarhet

Bortsett från de registreringsproblem som kan uppstå när variationen av planma-terial blir alltför stor, är användbarheten generellt god. Överföringen av all insamlad data direkt till ett färdigt skogsbruksplaneprogram går smidigt och ger därefter en hel del intressanta resultat, antingen direkt eller efter viss bearbetning. Inom ramen för delprojektet tog vi fram fyra temakartor, som på ett mycket överskådligt sätt visar på förutsättningarna för ett långsiktigt och uthålligt skogsbruk. Fler tema-kartor kan givetvis tas fram och här kan registreringar om hydrologi, jordmåner m.m. ge underlag till viktiga temakartor. Berör planen en enda stor markägare kan även målklassningsdelarna arbetas in i planen, under förutsättning att natur-vårdsdelar som nyckelbiotoper, hänsynsområden, skyddszoner, lövskogsområden m.m. finns upptaget i den skogliga planen.

Förenklingar av metodiken

Mycket av det inledande momentet i metodiken går inte att förenkla, av skäl som redovisats här ovan. Om förutsättningarna är lika med de inom delprojektet så tar det tid inledningsvis. Är planprodukterna mer synkroniserade och tillgång till flygbilder finns, minskar den tiden avsevärt.

ÖSI-materialet hade vi kunnat beställa i uppgraderat skick av SLU, vilket innebär att tidsåtgången för uppräkning av skogliga data bestånd för bestånd hade

(21)

kunnat minimeras. Kostnaderna för detta har vi inte undersökt, men sannolikt är kostnaden relativt hög. Registreringen i det inledande momentet gjordes på blankett. Här finns tidsbesparing att hämta om registreringen sker direkt i skogsbruksplaneprogrammet. Någon tidsstudie gjordes inte på detta, men vi vet att storleksordningen ligger på max 5 dagar.

Inritningen av bestånd gjordes på kopior av de olika planmaterialens kartor. Det hade varit bättre att använda de originalkartor för ÖSI som finns arkiverade samt att, för bestånden på Hargs Bruks markinnehav, rita direkt på ritkalk. Vi hade då fått en bättre precision i skalan och den efterföljande kartritningen hade underlättats.

När det gäller framtagandet av temakartorna, så har vi nämnt om problemen med att få fram en del av dessa. Vi har inte gjort någon uppföljning av detta och kan därför inte ange möjliga tidsbesparingar för olika slags temakartor. Rent tekniskt föreligger dock inga hinder för att ta fram temakartor.

(22)

Bilaga

Åldersklassfördelning Ålders-klass 364,0 659,8 1 317,8 2 530,2 1 406,3 762,1 523,0 1 360,4 998,6 797,1 686,1 696,9 627,5 201,2 46,2 (0,0) 12 977,1 ha Areal 3 5 10 19 11 6 4 10 8 6 5 5 5 2 100 % 9 25 67 125 173 196 215 238 241 263 239 238 211 178 145 m3_sk/haVirkesförråd 99 5 725 33 356 169 232 175 628 131 984 102 327 292 457 237 929 192 087 180 449 166 739 149 215 42 364 8 233 1 887 824 m3_{sk tot} 7,7 7,8 6,5 7,3 7,3 7,7 7,1 7,1 7,1 6,5 6,5 6,3 6,5 5,8 7,2 7,0 Bonitet m3_sk/ha/år 0,1 1,5 3,6 5,8 7,3 7,5 6,8 6,4 6,2 5,7 5,6 4,9 4,1 3,3 1,8 5,4 Tillväxt m3_sk/ha/år 20 30 28 30 29 42 49 37 47 33 39 44 40 27 38 tall 72 57 53 61 59 41 41 48 38 47 48 43 45 64 48 gran 100 8 13 19 9 11 17 10 15 15 21 13 13 15 7 14 Trädslagsfördelning % löv Kalmark -9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 100-119 120-139 140-159 160+ Fröträd Summa/med

Areal % Virkesförråd idag: 1 887 824 m3skÅldersklassfördelning idag

Produktionsmål Naturvårdsmål Kalmark -9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 100-119 120-139 140-159160+ 12 8 0 20 16 4

Areal % Virkesförråd om 10 år (exkl fröträd) om grundförslaget följs: 2 623 363 m3skÅldersklassfördelning om 10 år enligt grundförslag

Produktionsmål Naturvårdsmål Kalmark -9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 100-119 120-139 140-159160+ 12 8 0 20 16 4

(23)

Övrig landareal 1% Inägomark 3% Berg 1% Myr 3% Produktiv skogsmark 93% Markanvändning Produktiv skogsmark Myr Berg Inägomark Övrig landareal Summa landareal Vatten 12 977,1 350,0 71,3 485,1 83,6 13 967,1 1 141,6 ha ha Ordinära lövträd 14% Gran 48% Tall 38% Skogens volymfördelning Tall Gran Ordinära lövträd Summa virkesvolym Medeltal Bonitet i medeltal Löpande tillväxt 719 610 898 890 267 910 1 886 410 145 7,0 5,4 m3_sk m3_sk/ha m3_{sk/ha och år}

(24)

Kalmark, plant- och ungskog, K1 - R2 9% Yngre gallringsskog, G1 16% Äldre gallringsskog, G2 10% Kan föryngringsavverkas, S1 29% Mogen att

föryngrings-avverka, S2 37%

Virkesförråd – fördelat på

Kalmark, plant- och ungskog, K1 - R2 33%

Yngre gallringsskog, G1 19% Äldre gallringsskog, G2 8%

Kan föryngrings-avverkas, S1 19%

Mogen att föryngrings-avverka, S2 21%

(25)

Plantskog R1 1% _{Ungskog R2 8%} Yngre gallringsskog, G1 16% Äldre gallringsskog, G2 10% Kan föryngringsavverkas, S1 29% Mogen att

föryngrings-avverka, S2 36%

Virkesförråd fördelat på huggningsklass

K1 K2 R1 R2 G1 G2 S1 S2 Summa/Med Huggnings-klass 417,9 524,9 544,1 2 808,2 2 416,5 1 031,5 2 454,7 2 779,3 12 977,1 ha Areal 3 4 4 22 19 8 19 21 100 % 208 2 163 9 840 152 022 301 105 179 962 550 418 692 108 1 887 826 m3_sk Virkesförråd 1 8 16 10 29 36 100 % 7,5 7,3 7,4 7,1 7,2 6,9 6,9 6,6 7,0 Bonitet m3_sk/ha/år 1,8 0,5 1,0 2,2 6,6 1,0 1,0 5,5 Tillväxt m3_sk/ha/år 13 27 28 22 30 33 34 36 38 tall 27 62 56 59 56 49 49 44 48 gran 61 11 16 19 14 19 17 20 14 Trädslagsfördelning % löv

(26)

(27)

(28)

Metodik för beskrivning av

förutsättningarna för uthålligt

skogsbruk på landskapsnivå

[A method to show the possibilities for sustainable

forestry in a landscape perspective]

Demonstration of methods to monitor sustainable forestry EU/LIFE-project 1998 – 2001 [LIFE98ENV/S/000478]