Betalningsvilja för miljökvalitetsmålen

miljökvalitetsmålen

En värderingsstudie

miljökvalitetsmålen

En värderingsstudie

Mitesh Kataria National Environmental Research Institute, Danmark

Elina Lampi Göteborgs universitet

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-5822-7.pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2008 Elektronisk publikation Omslag:

Miljömålsbildsillustration: Tobias Flygar Foto: Helt Enkelt/Johnér Bildbyrå

Förord

Vad vet allmänheten i Sverige om de nationella miljökvalitetsmålen, och hur värderar de miljöförbättringar av olika slag? Vad vill folk att samhället ska satsa på när det gäller miljö?

För att få några svar på sådana frågor beställde Naturvårdsverket en studie av betalningsvilligheten för olika nivåer av miljökvalitet med anknytning till sex av de nationella miljökvalitetsmålen.

Syftet med studien var också att söka ta reda på möjligheter och svårigheter med sådana studier – om det faktiskt går att få svar på frågor om inställningen till olika miljömål, åtgärder för att förbättra miljön och villigheten att betala för sådana åtgärder. Ett ytterligare syfte var att ta reda på hur resultatet av sådana studier kan användas.

Studien har genomförts av Mitesh Kataria från National Environmental Rese-arch Institute i Danmark och Elina Lampi vid Göteborgs universitet. Fredrik Carls-son vid Göteborgs universitet har medverkat med synpunkter under arbetets gång. Kontaktpersoner vid Naturvårdsverket har varit Henrik Scharin, Erika Budh och Ulrika Lindstedt.

Författarna svarar ensamma för rapportens innehåll.

Innehåll

FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9 LÄSANVISNING 11 Ordförklaringar 11 1 INTRODUKTION 13

2 SYFTE, VAL AV METOD OCH BEGRÄNSNINGAR 17

3 EKONOMETRISKA MODELLEN 21

4 MILJÖKVALITETSMÅLEN, UTFORMNINGEN AV ENKÄT OCH

EXPERIMENTELL DESIGN 23

4.1 Utformning av enkäten och experimentell design 24 4.2 Levande sjöar och vattendrag 25 4.2.1 Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie 25

4.3 Levande skogar 25

4.3.1 Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie 26 4.4 Ett rikt odlingslandskap 26 4.4.1 Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie 27

4.5 Myllrande våtmarker 27

4.5.1 Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie 27

4.6 Frisk luft 28

4.6.1 Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie 28 4.7 Hav i balans samt levande kust och skärgård 29 4.7.1 Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie 29

5 RESULTAT 31

5.1 Svarsfrekvens, respondenterna och resultat 31 5.1.1 Enkät till 6 000 personer 31 5.1.2 Beskrivning av respondenterna och representativitet av studien 31 5.2 Resultat från Random parameter-modellen 34 5.3. Marginell betalningsvilja för miljökvalitetsmålen 38 5.3.1 Levande sjöar och vattendrag 39

5.3.2 Levande skogar 40

5.3.3 Ett rikt odlingslandskap 40 5.3.4 Myllrande våtmarker 40

5.3.5 Frisk luft 40

5.3.6 Hav i balans och levande kust och skärgård 41 5.4. Jämförelse inom och mellan de sex miljökvalitetsmålen 41

5.5. Människan bakom valen 43 5.5.1. Vilka är de som alltid väljer dagens situation? 43 5.5.2 Attribut som respondenterna inte tog hänsyn till 44 5.5.3 Andelen som gillar och ogillar de olika attributen 46

6 DISKUSSION 51

KÄLLFÖRTECKNING 53

Artiklar 53 Rapporter 54

BILAGA 1 56

Sammanfattning

Sveriges Riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål som ska vara vägledande i arbetet mot ett hållbart samhälle. Miljökvalitetsmålen uttrycker den kvalitet och det tillstånd för miljön och dess natur- och kulturresurser som anses miljömässigt håll-bara på lång sikt. Det övergripande syftet med miljökvalitetsmålen är att man till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Miljömålsarbetet utvärderas varje år och utvärderingen redovisas bland annat i skriften de Facto. De senaste årens utvärderingar visar att inget miljökvalitetsmål kommer att nås med nuvarande nivå på

miljöarbetet.

Fler och mer omfattande åtgärder innebär samtidigt ökade kostnader för samhället. Att resurserna för miljöarbetet är begränsade innebär svåra avvägningar och beslut om hur samhällets resurser ska användas och vilka miljökvalitetsmål som ska prioriteras. En central tanke i denna rapport är att konkretisera miljö-kvalitetsmålen och ta fram ett ekonomiskt underlag som kan användas till att undersöka hur olika beslut påverkar hur effektivt resurser kan fördelas.

Syftet med studien är att undersöka hur människor som lever i Sverige värderar olika miljökvalitetsmål. Vi använder Choice Experiment- metoden för att studera betalningsviljans storlek för åtgärder som syftar till att förbättra miljön och till att miljökvalitetsmålen ska nås. Av de 16 miljökvalitetsmålen behandlas sex stycken i denna studie: Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

I beskrivningarna av de flesta miljökvalitetsmålen kan man hitta återkommande teman, nämligen människors hälsa och fritid, djurens och växternas välmåga samt kulturvärden. Dessa aspekter eller attribut fungerar som utgångspunkter i vår jämförelse mellan målen. Vi undersöker exempelvis om det är förbättringar i män-niskans hälsa eller i djurens livsvillkor som individer värderar högst. På detta sätt kan vi också få reda på om människors interna rangordning mellan dessa tre attri-but skiljer sig mellan olika miljökvalitetsmål. Studien har genomförts utifrån sex olika enkäter.

Andelen av dem som svarat på enkäterna – respondenterna – som hade hört talas om miljökvalitetsmålen innan de deltog i vår studie varierar mellan 39 och 48 procent. Studien visar tydligt att betalningsviljan är högst för att avlägsna hotet mot akut eller starkt hotade djur- och växtarter. Det gäller samtliga miljökvalitetsmål som ingår i studien.

I en jämförelse mellan miljökvalitetsmålen ser vi att betalningsviljan (WTP min-max) är högst för arter som lever i havsmiljöer, följt av arter i odlingsland-skapet, skogar, sjöar och sist i våtmarker. Däremot är människor inte beredda att betala för ökade rekreationsmöjligheter i skogar, våtmarker eller i jordbruksland-skapet.

När miljökvaliteten enligt beskrivningarna av attributen direkt påverkar människans hälsa (som i miljökvalitetsmålen Frisk luft och Levande sjöar och vattendrag) är folk däremot villiga att betala för förbättringar. Respondenterna sätter således större värde på hälsa än på rekreationsmöjligheter i samband med de undersökta miljökvalitetsmålen.

För kulturvärden finns inte mycket betalningsvilja. Den saknas helt för fem av de undersökta miljökvalitetsmålen. Havsmålet skiljer sig där från de övriga. Uppenbarligen är kulturvärden det som människor värderar lägst inom ramen för samtliga miljökvalitetsmål i studien.

Slutligen finns det en grupp människor som inte vill betala något för någon miljöförbättring med anknytning till dessa miljökvalitetsmål. De nöjer sig med hur läget är idag. Enligt vår undersökning är dessa personer i genomsnitt äldre, oftare män, och färre av dem har en längre universitetsutbildning. Inkomsten är däremot inte avgörande för om en person vill satsa mer på miljöförbättringar eller inte.

Summary

The Swedish Parliament has adopted 16 environmental objectives. The purpose of these objectives is to provide a framework for obtaining an environmentally sustainable society. They define a quality of the environment and its natural and cultural resources that is judged to be sustainable in the long run.

Society’s work towards the environmental objectives is evaluated every year. The results of recent evaluations show that it will not be possible to reach any of the objectives within the planned period of time. Additional actions will be needed. However, additional actions mean higher costs for the society. The resources for environmental improvements are limited, meaning that a society needs to decide to which objectives it will give priority. One main interest of this study is therefore to concretize the environmental objectives in order to facilitate the use of the results for decision making and economic evaluation of the objectives.

The aim of this report is to investigate how people living in Sweden value six different environmental objectives. Using the Choice Experiment method we have measured the willingness to pay for an increase in environmental quality so that the environmental objectives can be achieved. This report investigates six of the sixteen environmental objectives, namely Clean Air, Flourishing Lakes and

Streams, Thriving Wetlands, Sustainable Forests, A Varied Agricultural Landscape and A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos.

Several of the environmental objectives are described by three different factors; people’s health and recreation, living conditions for plants and animals and cultural monuments and environments. These factors are a starting point when we compare how people value the different environmental objectives. This helps us to

investigate if individuals value an increase in for example human health or preservation of endangered species of animals and plants the most. This kind of comparisons makes it possible to see how people rank the different factors (living conditions for animals and plants, human health and recreation, cultural

environments) for the different environmental objectives. Our study takes it’s starting point in six different surveys.

The proportion of those answering the surveys – the respondents – that were aware of the environmental objectives before they participated in our study was between 39 and 48 percent. Our study shows that the willingness to pay is at it’s highest for a decrease in the threats against endangered species for all the six environmental objectives.

When we compare the different objectives, we find that the willingness to pay is at it’s highest when it comes to species of animals and plants in the marine environment, followed by species living in agricultural landscape, forests, lakes and wetlands. At the other end we find improvements in recreation possibilities in forests, wetlands or in agricultural landscapes, for which there is no willingness to pay. Then again people are willing to pay for improvements of air and water quality connected to the environmental objectives Fresh Air and Flourishing Lakes and Streams.

Thus, the respondents seem to have stronger preferences for health than for recreation. The willingness to pay for improvements for cultural monuments and environments is not significantly different from zero, except when it comes to the objective A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. Obviously, cultural monuments and environments are valued the lowest in all objectives included in the study.

Finally, a group of respondents do not want to pay anything for any quality improvement connected to the environmental objectives of the study. They are satisfied with the environmental situation of today. We also found that these persons are more likely to be older and male, and less likely to have a university education. However, there are no significant differences in income between those who want to pay for an improvement of environmental quality and those who not.

Läsanvisning

Rapporten har följande disposition. I kapitel 1 ges en bakgrund till studien. I kapitel 2 diskuteras rapportens syfte och val av metod. Kapitel 3 behandlar den ekonometriska modellen. Kapitlet är en fördjupning i teorin bakom den analys-metod som vi använder i studien, men kan med fördel förbigås av läsare som endast är intresserade av resultaten.

I kapitel 4 följer en beskrivning av de sex miljökvalitetsmål som studien har riktat in sig på. Läsare som vill ha en helhetsbild av samtliga miljökvalitetsmål hänvisas till bl.a. Miljömålen (de Facto 2007) eller till Miljömålsportalen, (www.miljomal.nu). Vi diskuterar också enkätutformningen och den experiment-ella designen som används i studien.

Resultaten visas i kapitel 5 där det också finns bakgrundsfakta om de personer som deltog i studien och ett avsnitt om studiens representativitet. En samman-fattande diskussion följer i kapitel 6.

Ordförklaringar

Allokeringseffektivitet Att fördela resurserna effektivt

attribut Beskriver karaktären av en miljövara i en Choice Experiment-studie

bias Snedvridning av t.ex. ett resultat. Skillnaden mellan uppskattat värde och det sanna värdet. estimat skattning, uppskattning

intercept y-kordinaten av en punkt där en icke vertikal linje skär y-axeln kallas y-intercept.

Miljömålsrådet ett råd inrättat av regeringen för att samordna miljömålsarbetet mellan myndigheterna. Rådets kansli finns vid Naturvårdsverket. preferens ungefär ”önskemål”, föredra, sätta högst

respondent de som svarat på en enkät signifikant statistiskt säkerställd validitet giltighet

1 Introduktion

Våren 1999 beslutade riksdagen om 15 nationella miljökvalitetsmål som ska vara vägledande för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Miljökvalitetsmålen uttrycker den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som riksdagen anser hållbara på lång sikt. Ett 16:e miljökvalitetsmål – om bio-logisk mångfald – antogs i november 2005. För att operationalisera miljökvalitets-målen har riksdagen efter hand också beslutat om delmål, åtgärder och strategier som anger inriktning och tidsramar för arbetet mot miljökvalitetsmålen.

Varje år lämnar Miljömålsrådet en lägesbeskrivning till regeringen om hur mil-jömålsarbetet går. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering av miljökvalitets-målen och arbetet med dem. Underlag till Miljömålsrådets rapportering lämnas av de miljömålsansvariga myndigheterna.

Miljömålsrådets rapport publiceras i skriften de Facto. Där beskrivs miljö-tillståndets utveckling, positiva och negativa omvärldsfaktorer m.m. Möjligheterna att nå mål och delmål diskuteras och illustreras. Sammanvägda indikatorer på hur miljön utvecklas i förhållande till målen kategoriseras på tre olika nivåer. Dessa nivåer symboliseras med ”glada och ledsna ansikten”. I ramen anges vad symbolerna står för (de Facto 2007).

Målet bedöms kunna nås inom den utsatta tidsramen

Målet är möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in/genomförs

Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen även om ytterligare

åtgärder sätts in/genomförs.

Resultatet av den senaste utvärderingen (de Facto 2007) är att inget miljökvalitets-mål bedöms kunna nås med dagens åtgärder. Åtta av miljökvalitetsmiljökvalitets-målen bedöms möjliga att nå inom tidsramen, men det kräver ytterligare åtgärder. Följaktligen är slutsatsen för de resterande åtta miljökvalitetsmålen att de är mycket svåra att nå inom den utsatta tiden.

Den sammanlagda bilden är därför att miljöarbetet i Sverige måste stramas upp och ytterligare åtgärder vidtas om miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Vikten av att miljöarbetet fortsätter att integreras i samhällets alla sektorer betonas. Dessutom understryks att flera av miljökvalitetsmålen är beroende av internationella överens-kommelser, och inte minst gemensamma beslut inom EU, för att nås.

Av de 16 miljökvalitetsmålen ingår sex i denna studie. Liksom för övriga mål är ambitionen att de ska nås inom en generation, dvs. till ca 2020. De sex målen är Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, och slutligen Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur människor som lever i Sverige värderar de sex olika miljökvalitetsmålen. Frågan är om människor värderar

åtgärder för att nå de olika målen lika högt eller om vissa av åtgärderna upplevs som viktigare än andra. I studien använder vi Choice Experiment- metoden till att undersöka och jämföra storleken på betalningsviljan för de sex miljökvalitets-målen. I avsnitt 2 beskriver vi närmre syfte och metod.

Vi har funnit två andra studier som undersöker vad allmänheten tycker om miljökvalitetsmålen. I en nyligen utförd studie undersökte Boman och Mattsson (2006) hur viktigt människor som lever i Sverige tycker det äratt satsa på miljö-kvalitetsmålen1_{. Deras studie visar att långt över 90 procent av respondenterna}

tyckte att det är mycket eller ganska viktigt att vidta åtgärder för de flesta miljö-kvalitetsmålen.

De miljökvalitetsmål som bedömdes som minst angelägna var Myllrande våt-marker, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö. Men också för dessa tre mål var andelen positiva svar mycket hög. Ungefär 80 procent av respondenterna tyckte att de är viktiga att satsa på.

Bomans och Mattssons studie visar också att människor är mindre villiga att vidta åtgärder som förbättrar miljön om det handlar om åtgärder som förutsätter att individerna själva, på frivillig väg, måste ändra sitt beteende. Folk vill hellre att åtgärderna ska genomföras av samhället genom till exempel tekniska förbättringar.

Utgångspunkten för vår studie är att miljöarbetet i Sverige måste stramas upp med ytterligare åtgärder som kostar pengar om miljökvalitetsmålen ska nås i fram-tiden. Bomans och Mattssons (2006) utgångspunkt var i vad mån människor tycker att det är viktigt att satsa på miljökvalitetsmålen under förutsättning att det inte innebär några merkostnader för dem.

På uppdrag av Naturvårdsverket har en studie genomförts av hur bra individer över 16 år i Sverige känner till de svenska miljökvalitetsmålen (Synovate Temo, 2007). Enligt den studien har drygt tre av tio svenskar hört talas om dessa mål. Vissa mål är mer kända än andra. Fler äldre än unga personer känner till målen, och högutbildade är bättre informerade än andra. Personer som varit i kontakt med miljöorganisationer eller -myndigheter har oftare hört talas om miljökvalitets-målen.

När det gäller de miljökvalitetsmål som ingår i vår värderingsstudie har 63 procent av de tillfrågade i Synovate Temo undersökningen (2007) hört talas om målet Frisk luft. Siffrorna för miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Levande skogar är 72 respektive 60 procent. 54 procent känner till Hav i balans samt levande kust och skärgård, medan 46 procent känner till Ett rikt odlingslandskap. Målet Myllrande våtmarker är minst känt. Endast 28 procent har hört talas om det.

Budgetrestriktioner och begränsade resurser för miljöarbetet i Sverige kan ibland innebära svåra avvägningar när det gäller hur resurserna ska användas. De flesta miljökvalitetsmålen är allmänt formulerade, och det gör dem svårare att utvärdera. Ändå tycks ekonomiskt underlag efterfrågas i många olika sammanhang.

1

Bomans och Mattssons studie innefattar de 15 första miljökvalitetsmål som regeringen beslutade om 1999. De undersöker således inte det 16:e miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv”.

Riksrevisionens granskning av rapporteringen från uppföljningen av miljö-kvalitetsmålen visar att det samhällsekonomiska underlaget i miljömålsarbetet hittills har varit bristfälligt (Riksrevisionen, 2005). I granskningen dras bland annat slutsatsen att rapporteringen från Miljömålsrådet inte ger tillräckligt underlag för att kostnadsberäkna åtgärder.

Riksrevisionen framhåller också att det inte går att ta fram scenarier och prognoser utifrån rapporteringen. Också i flera remissvar på Miljömålsrådets rapport ”Miljömålen – allas vårt ansvar” (Regeringskansliet, 2004) drogs liknande slutsatser. Samakovlis och Vredin-Johansson (2005) uttrycker sin förvåning över att det är så lätt att få hundratals miljoner kronor för enskilda miljökvalitetsmål, utan samhällsekonomisk underbyggnad2_.

En central tanke i denna rapport är att försöka konkretisera miljökvalitetsmålen så att resultaten från studien kan användas för att visa på hur olika beslut om miljö-budgetens fördelning påverkar allokeringseffektiviteten. En annan användning kan vara att ställa samman uppskattningarna av betalningsviljan från denna studie med kostnadsbedömningar för åtgärder etc., för att utvärdera den samhällsekonomiska nyttan av att nå miljökvalitetsmålen. En sådan utvidgning av studien har kopplingar till beslutsteori och samhällsekonomisk konsekvensanalys, (se Naturvårdsverkets handbok, 2003). I en samhällsekonomisk konsekvensanalys identifierar och kvanti-fierar man samtliga konsekvenser som en åtgärd har på olika grupper i samhället.

2

Samakovlis och Vredin-Johansson (2005) diskuterar mer ingående det bristande samhällsekonomiska underlaget för miljökvalitetsmålen. De diskuterar också risken med att utföra en konsekvensanalys ex-post när ett beslut har fattats istället för ex-ante. Enligt dem finns det en risk att konsekvensanalysen används enbart i syfte att legitimera redan fattade beslut och inte som underlag för beslutsfattande.

2 Syfte, val av metod och

begränsningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska hushåll värderar sex miljö-kvalitetsmål, nämligen målen Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Betalningsviljan för de olika åtgärder som syftar till att miljökvalitetsmålen bättre ska kunna nås mäts här med en väl beprövad enkätmetod som kallas Choice Experiments. Choice Experiment-metoden passar till att värdera varor som inte säljs på en marknad och som således inte har ett pris. Hit hör till exempel miljö och hälsa.

I en Choice Experiment-enkät får respondenten göra upprepade val. Hon eller han ställs inför ett antal valsituationer som presenterar en rad olika alternativ3_.

Respondenten väljer sedan i varje valsituation det alternativ som hon eller han föredrar. Varje alternativ innehåller ett antal attribut som beskriver innebörden av det miljökvalitetsmål som undersöks. Alternativen skiljer sig åt med avseende på attributens nivåer.

I denna undersökning fick respondenterna välja mellan tre alternativ. Två av dem representerade miljöförbättringar, medan det tredje alternativet motsvarade dagens situation. Med andra ord innebär, det tredje alternativet att man inte kom-mer att satsa kom-mer på miljökvalitetsmålen än i dag. Genom att observera vilka attri-but och nivåer som påverkar respondenternas val kan man sedan skatta deras preferenser för de olika attributen. Detta kan i sin tur ge en indikation på om vissa aspekter genomgående värderas högre än andra i arbetet med miljökvalitetsmålen. För en metodologisk genomgång av Choice Experiment-metoden, se t.ex.

Louviere, Henscher och Swait (2000), Alpizar, Carlsson och Martinsson (2003) eller Naturvårdsverket (2005b).

Ett problem som ofta tas upp i samband med miljöarbetet är om framtida generationers preferenser mäts och beaktas. Miljökvalitetsmålen sägs vara satta med hänsyn till nutida och framtida generationer. Ett problem med denna fram-ställning är att framtida generationers preferenser inte kan mätas direkt. Ett rimligt antagande är dock att framtida generationer vill ha så lite som möjligt av det vi upplever som miljöproblem efterlämnade till sig.

Det innebär att om målet enbart är att maximera framtida generationers miljö-nytta ska man nu åtgärda så mycket som möjligt oavsett vad det kostar. Å andra sidan skulle liknande resonemang inom andra sektorer i ekonomin innebära att all strävan skulle inriktas på att dra ner på i stort sett all icke livsnödvändig konsum-tion till förmån för sparande och investeringar för att framtida generakonsum-tioner skulle få åtnjuta hög tillväxt. Men även då skulle vi behöva ta ställning till och veta hur framtida generationer värderar god miljö i förhållande till t.ex. hög tillväxt eller andra kollektiva varor – i varje fall om målet är att maximera deras välfärd.

3

Detta är givetvis information som varken enskilda individer, forskare eller beslutsfattare har. Dessutom ser man i ett sådant resonemang helt bort ifrån den nutida generationens välfärd. Ett Choice Experiment begränsas alltså av att man givetvis endast kan mäta de nutida generationernas preferenser. Det utesluter dock inte att respondenten i sina val tar hänsyn till miljön av omtanke om framtida generationer. dvs. ett utslag av altruism. Att framtida generationer bara finns representerade i urvalet via nuvarande generationers preferenser kan givetvis betraktas som ett problem. Men det är och förblir ofrånkomligt både i enkätunder-sökningen och i verkliga livet.

En annan flitigt debatterad fråga i den ekonomiska litteraturen är om och i vad mån respondenterna påverkas av att marknaden är hypotetisk. Det har hävdats att en del respondenter tonar ner betydelsen av den faktiska merkostnaden när de gör sina val på den hypotetiska markanden. Om det stämmer kommer det att leda till att respondenternas betalningsvilja överskattas. Det skulle alltså skapa ett

s.k.hypotetiskt bias – snedvridning – och det skulle ifrågasätta metodens validitet. Existensen av hypotetiska bias testas av bland annat Carlsson och Martinsson (2001) och Cameron et al. (2002). Inte i någon av dessa båda studier kunde man förkasta hypotesen om lika stor marginell betalningsvilja för den hypotetiska som för den faktiska marknaden. Hypotesen om lika stor marginell betalningsvilja förkastas dock i en studie av Johansson-Stenman och Svedsäter (2003), medan Lusks och Schroders (2004) slutsats är att hypotetiska marknader överskattar den totala betalningsviljan men inte den marginella. Dessa studier ger således inget entydigt svar på om det finns hypotetiska bias. Man kan således varken hävda att det alltid finns en skillnad mellan den faktiska och hypotetiska betalningsviljan eller att det aldrig finns det.

Utvecklingen inom området fortskrider dock, och det presenteras fortlöpande förslag till förändringar i metoden för att minska ett eventuellt bias mellan skattade värden för hypotetiska och faktiska beslut. I vår enkät har vi försökt minimera förekomsten av hypotetisk bias genom att använda ett s.k. ”cheap-talk script”. I ett ”cheap-talk script” påminns respondenterna om att det är lätt att säga sig vara villig att betala när man inte behöver göra det i verkligheten. Respondenterna upp-muntras också att agera som de skulle ha gjort om beloppet hade varit bindande4_.

Både Carlsson, Frykblom och Lagerkvist (2005) och List och Sinha (2004) har visat att hypotetisk bias kan reduceras med hjälp av ”cheap-talk scripts”.

Det ska också nämnas att även om vi antar att det finns respondenter som tonar ner betydelsen av den faktiska merkostnaden när de gör sina val på den hypotetiska markanden, påverkas inte den relativa betalningsviljan och inte heller den relativa rankningen mellan attributen av det hypotetiska biaset.

4

”Cheap-talk-sckript” som användes i enkäterna lyder: ”Innan du gör dina val bör du tänka igenom hur en ökad kostnad påverkar dina möjligheter att konsumera andra varor. I tidigare liknande undersök-ningar har det visat sig att folk uppger sig vara beredda att betala mer än vad de verkligen skulle betala om beloppet var bindande. Vi tror att det beror på att man inte ordentligt tänker igenom om man faktiskt har råd med fler utgifter”.

Detta innebär att om vi skattar betalningsviljan för ett attribut till att vara dubbelt så stor som för ett annat attribut, behöver resultatets giltighet inte ifrågasättas på grund av det hypotetiska biaset.

3 Ekonometriska modellen

Detta avsnitt handlar om teorin bakom Choice Experiment-metoden för dem som vill veta mer om den.

Respondenterna i ett Choice Experiment ställs inför olika valsituationer. En valsituation erbjuder alternativ som skiljer sig med avseende på de attribut och nivåer på attribut som alternativen innefattar. Val av ett alternativ indikerar att attributen i detta alternativ föredras framför attributen i de andra alternativen. Individ

n

:s nytta kan uttryckas som summan av en systematisk del, V_njt, och en stokastisk del

ε

_njt:

njt njt njt

U =V +

ε

(1)

där U_njt uttrycker individ

n

:s nytta av att välja alternativ

i

, i valsituation

t

. Den stokastiska delen av nyttofunktionen orsakas av att vi inte kan känna till samtliga faktorer som påverkar respondentens val. Den systematiska delen av nyttofunk-tionen består bl.a. av attributen i Choice experimentet och uttrycks som V_nit =βx_nit. Individen väljer det alternativ som maximerar nyttan, det vill säga individen väljer alternativ i framför alternativ

j

om och endast om U_nit >U_njt.

Olika antaganden om fördelningen av slumptermerna

ε

_njtleder fram till olika modeller. Antar vi Gumbelfördelade slumptermer, oberoende över

n j

,

och

t

, får vi den multinomiala logitmodellen (MNL). Den betingade sannolikheten att välja alternativ ikan under antagandet uttryckas som

( , |

)

nit njt t V n n V j C

e

P i t

e

μ μ

β

∈

=

∑

(2)

där

μ

är en positiv skalparametern och Ct ={C C_1,..., q}representerar de olika val-situationer som respondenten

n

ställs inför. Ekvation (2) säger att sannolikheten för att välja ett visst alternativ beror på alternativets nytta i förhållande till alla alternativ som respondenten överväger.

Denna modell har dock kritiserats med hänsyn till de restriktioner som finns på de parametrar som skattas. En av restriktionerna är den begränsade förmågan att ta hänsyn till icke-observerbara olikheter i individernas preferenser. En mer lämpad modell som tillåter olikheter är den så kallade random parameter logit (RPL). Vi använder random parameter logit i denna studie. Koefficientvektorn

β

_nantas för random parameter logit-modellen ha en fördelning f( | )

β θ

där

θ

står för fördel-ningfunktionens koefficienter.

β

_när okänd och den obetingade sannolikheten att observera en sekvens av val för respondenten

n

är den betingade sannolikheten integrerad över alla möjliga värden av

β

_n:

( | ) ( | ) ( | )

n n n n

P y

θ

=

_∫

P y

β

⋅ f

β θ β

d (3)

där

P y

(

_n

|

β

_n

)

uttrycker den betingade sannolikheten av respondentens sekvens av val, det vill säga:

1

(

|

)

i j t V T n n V t j C

e

P y

e

μ μ

β

= ∈

⎡

⎤

⎢

⎥

=

_⎢

_⎥

⎢

⎥

⎣

⎦

∏ ∑

(4)

Ekvation (3) har ingen analytisk lösning, och därför använder vi simulerings-metoder för att numeriskt approximera sannolikheterna vi söker. Vi använder simulated maximum likelihood estimator med Haltons draw för att estimera modellen. De simulerade sannolikheterna sätts in i log-likelihood- funktionen och modellen estimeras genom att funktionen maximeras med avseende på

θ

(se Train (2003) för mer detaljerad beskrivning om random parameter logit och simulated maximum likelihood).

Interceptet, såväl som samtliga parametrar tillhörande de olika attributen, förutom attributet för kostnad, antogs vara stokastiska och normalfördelade. Genom att man håller kostnaden konstant utan någon fördelning blir betalningsviljan för

4 Miljökvalitetsmålen,

utformningen av enkät och

experimentell design

”Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skall skadas.”

Så står det i ingressen till miljökvalitetsmålet Ren luft. (1) Människors hälsa och fritid, (2) djurens och växternas välmående, och (3) kulturvärden är aspekter som återkommer i beskrivningen av miljökvalitetsmålen. Vi har valt att beskriva inne-börden i 5 av de 6 miljökvalitetsmål, som vi undersökt genom dessa tre aspekter. I enlighet med Choice Experiment-terminologin använder vi fortsättningsvis ordet attribut för de aspekter av miljökvalitetsmålen som vi tar upp.

Genom att vi delar upp målen efter olika ingående aspekter eller attribut blir det möjligt att jämföra och rangordna olika delar av målen. Vi kan också undersöka om respondenternas rangordning inom respektive mål av de tre attributen skiljer sig beroende på vilket miljökvalitetsmål vi undersöker. Ytterligare ett skäl till att dela upp innehållet i varje miljökvalitetsmål i dessa tre attribut är att tydliga kategoriseringar gör det lättare för respondenterna att ta till sig informationen.

Det sjätte miljökvalitetsmålet (Hav i balans samt levande kust och skärgård) skiljer sig från de övriga i studien och passar inte in i ramen med de nämnda tre attributen. Vi har därför valt att beskriva detta miljökvalitetsmål med fyra attribut som är mer relevanta i detta fall. Även här ingår Djurs och växters välmående och Kulturvärden. Men i stället för Människans hälsa och fritid har vi valt två andra attribut som bättre beskriver miljökvalitetsmålet, nämligen Utsläpp av olja och kemikalier och Uttag och återväxt av fisk.

Ett problem med miljökvalitetsmålen är att flera av dem är mycket generella och vagt uttryckta. En del av dem är också mycket omfattande. För att kunna genomföra en studie av betalningsvilja måste man definiera ett konkret utgångs-läge, dvs. känna till dagens situationen för miljökvalitetsmålen. Man måste också ha ett konkret mål för miljöarbetet, dvs. definiera effekten av en förbättring. Dessa förbättringar uttrycks som nivåer på attributen och skiljer sig åt mellan alternativen.

För att kunna skapa nivåerna och mäta betalningsviljan för miljökvalitetsmålen har vi i viss mån själva fått beskriva konkreta mål5_{. En konkretisering är nödvändig}

för att man ska kunna mäta hur människor värderar de olika miljökvalitetsmålen. Respondenternas preferenser mäts för de attribut som ingår i undersökningen.

Huruvida attributen sedan ger en mer eller mindre uttömmande beskrivning av miljökvalitetsmålen lämnar vi öppet för diskussion. För beskrivningen av attributen har vi utgått från de Facto 2006.

5

I denna undersökning valde vi att åtgärderna som krävs för att förbättra situationen från dagens läge inte leder till att problemen med miljön helt försvinner innan år 2020. Exempelvis så minskar antalet akut eller starkt hotade arter som mest med 80 procent i studien när det gäller miljökvalitetsmålet Levande skog och inte med 100 procent. Orsaken till detta är att nivåerna ska uppfattas som realistiska att nå.

4.1 Utformning av enkäten och

experimentell design

Som nämnts tidigare finns det i varje enkät en beskrivning av ett miljökvalitetsmål och av situationen för målet i dagsläget. I beskrivningen anges också att det går att förbättra situationen från dagens läge genom riktade åtgärder. Dessa beskrivningar finns som bilaga 2 i slutet av rapporten. I figur 1 ges ett exempel på en valsituation från vår studie. Attributen i detta exempel är Djur och växter, Människans hälsa och fritid samt Kulturvärden. Nivåerna ändras dels mellan alternativen, dels mellan de olika valsituationerna.

I denna studie fick varje respondent svara på sex valsituationer, som sattes samman med hjälp av en cyklisk experimentell design,6 _{(Bunch m fl., 1996). Målet}

med den experimentella designen är kunna identifiera de olika attributens påverkan på respondenternas val och skatta parametrarna i den ekonometriska modellen. Alternativ 1 representerar alltid dagens läge i valsituationen, medan alternativ 2 och 3 representerar olika nivåer av förbättring.

Helst skulle man vilja att samtliga respondenter besvarade frågor om samtliga miljökvalitetsmål. Men det skulle kräva att varje respondent skulle läsa in sig på alla sex miljökvalitetsmålen i undersökningen, och det skulle göra uppgiften alltför omfattande. Respondenterna fick därför frågor om ett miljökvalitetsmål vardera. Vilket mål respektive respondent fick svara på var slumpmässigt utlottat.

Figur 1: Exempel på en valsituation för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag

Fråga 1. Om du endast kan välja mellan dessa tre alternativ för Levande sjöar

och vattendrag

Alternativ 1 (dagsläget) Alternativ 2 Alternativ 3

Djur och växter

Människans hälsa och fritid

Kulturvärden

40 djur- och växtarter är akut eller starkt hotade

86 % av badvatten i Sverige är tjänliga för bad

30 % av kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag skyddas

20 starkt eller akut hotade arter

90 % av badvattnen tjänliga

60 % av kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag skyddas

30 starkt eller akut hotade arter

98 % av badvattnen tjänliga

40 % av kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag skyddas

Ökad skatt per år och hushåll under

fem år 0 Kr + 300 Kr + 800 Kr

Vilket av de tre skulle du välja?

□ Alternativ 1 (dagsläget) □ Alternativ 2 □ Alternativ 3

6

Attributen och nivåerna i alternativ 2 kombinerades ihop genom en orthogonal design som innebär att attributen och nivåerna i alternativ 2 är okorrelerade. Alternativ 3 skapades sedan genom en ”2-stegs foldover” för attribut med mer än 2 nivåer och en ”1-stegs foldover” för attribut med 2 nivåer. För ett attribut med fler än 2 nivåer innebär det således att om alternativ 2 för ett attribut kodats med 0 så är alternativ 3 församma attribut lika med 0+2. Genom att man använder alternativ 2 till att skapa alterna-tiv 3 blir attributen och nivåerna även för detta alternaalterna-tiv okorrelerade.

I det följande beskrivs kort alla de sex miljökvalitetsmål som ingår i studien och hur varje mål beskrivs i enkäterna. Det finns alltid en avvägning mellan att beskriva ett miljökvalitetsmål så grundligt som möjligt och att beskriva det så kort att respondenterna inte upplever informationen för omfattande. En alltför utförlig beskrivning kan påverka såväl svarsfrekvensen som kvaliteten på svaren. I bilaga 1 finns en sammanställning av de nivåer på attributen som vi har använt till de olika miljökvalitesmålen.

4.2 Levande sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag är viktiga för olika växt- och djurarter. En del av dessa arter är i dag starkt eller akut hotade och behöver stödåtgärder för att överleva. Människor använder sjöar och vattendrag till olika ändamål, som t.ex. fiske, bad och till dricksvatten. Vatten och stränder är också viktiga kulturmiljöer med till exempel lämningar från flottning, vattenkvarnar och annan vattenanknuten verksamhet.

Människans aktivteter påverkar dock sjöar och vattendrag på ett oönskat sätt. Luftföroreningar och utsläpp från jordbruk och industri påverkar djur och växter i sjöar och vattendrag negativt. Även kulturmiljöer påverkas och kan behöva skyddas för att finnas kvar i framtiden. Syftet med detta miljökvalitetsmål är att i sjöar och vattendrag bevara den naturliga produktionsförmågan, den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena och samtidigt värna om förutsättningar för friluftsliv (Miljömålsportalen, 2007).

Sammantaget har förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet ökat, trots att möjligheterna att uppnå två av delmålen – natur- och kulturmiljöer och skydd av vattentäkter – har minskat sedan föregående bedömning (Miljömålsportalen, 2007).

4.2.1 Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie

Beskrivningen för attributet Djur och växter går ut på att 40 av ca 850 djur- och växtarter som är starkt eller akut hotade i Sverige finns i sjöar och vattendrag (Art-Databas, 2007). Åtgärdsprogram för att förbättra situationen skulle bland annat innebära skydd av vissa områden där dessa arter kan överleva.

Informationen om attributet Människans hälsa och fritid anger att människors hälsa kan påverkas negativt av bakterier och alger i badsjöar. Bakterier och alger kan orsaka bland annat illamående och ögon- och hudirritation. På grund av bakterier i vattnet är 14 procent av sjöarna i Sverige periodvis otjänliga för bad.

För attributet Kulturvärden, slutligen, beskrivs att kulturföremål som till exempel flottningsleder och fornlämningar i vattnet och på stränderna kräver särskilda åtgärder för att kunna bevaras. I dag har ungefär 30 procent av de värde-fulla kulturmiljöerna ett tillräckligt skydd (Naturvårdsverket, 2006).

4.3 Levande skogar

Skogen ger naturupplevelser och rekreation för människan och anses därmed vara bra för folkhälsan. Skogen är också livsmiljö för många djur och växter, varav en

del är starkt eller akut hotade. Skogar med gamla och stora träd, mycket död ved eller hög andel lövträd har stor biologisk mångfald (Miljömålsportalen, 2007). I skogarna finns också spår av människan i form av forn- och kulturlämningar såsom förhistoriska gravar och lämningar från gamla boplatser.

Hur skogen mår påverkas av skogsbruket men också av luften, vattnet och klimatet. Målet är att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och kulturvärden och sociala värden värnas.

Samtidigt som vissa grundförutsättningar för biologisk mångfald blir bättre, fortsätter biologiskt värdefulla skogsmiljöer att gå förlorade

(Miljömåls-portalen,2007). Bedömningen är att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås inom en generation.

4.3.1 Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie

För attributet Djur och växter informeras om att ca 850 djur- och växtarter är akut eller starkt hotade i Sverige. Cirka 350 av dem lever i skogarna (ArtDatabas, 2007). Ett åtgärdsprogram som beskrivs innebär att man ökar mängden gammal och lövrik skog och hård död ved så att arterna har möjlighet att överleva.

Beskrivningen av attributet Människans hälsa och fritid innebär att skogen ger naturupplevelser och friluftsliv som bidrar till god folkhälsa (Miljömålsportalen, 2007). Man vet dock inte hur stor andel av skogarna som är anpassade för

människans fritid. Ett åtgärdsprogram skulle bestå av en ökad anpassning av skogar för människans fritid, speciellt i områden som är lättillgängliga för många

människor.

Attributet Kulturvärden beskrivs med vad vi inte vet – nämligen hur många kultur- eller fornlämningar som finns i skogarna. Endast 20 procent av skogs-marken är inventerad (SkogsEko, 2006). Antalet lokaler med kulturvärden upp-skattas i vår beskrivning7 _{till cirka 50 000 (Prop. 2000/01:30). Vi vet inte heller hur}

stor del av dem som är skadade. För att bevara kulturvärdet i skogen och informera markägare och myndigheter om platserna måste man börja med att kartlägga var kulturvärden och fornlämningar finns.

4.4 Ett rikt odlingslandskap

I dag hotas biologisk mångfald och kulturmiljövärden i odlingslandskapet på grund av att mycket av jordbruket har lagts ner eller specialiserats. Både den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena är beroende av att man brukar jorden och att man gör det på ett sätt som medverkar till att bevara dem. Flera av de akut och starkt hotade djur- och växtarterna lever i dag på ängar och betesmarker.

Kulturvärden såsom stenmurar, gamla jordbruksbyggnader och fornlämningar som finns i odlingslandskapet behöver vårdas. Ett av syftena med detta miljö-kvalitetsmål är att bevara och stärka den biologiska mångfalden och

7

Senare uppgifter (t.ex. Miljömålsportalen, 2007) anger att man i den 20-procentiga inventeringen funnit ca 150 000 lokaler med kulturlämningar

värdena (Miljömålsportalen, 2007). Miljökvalitetsmålet bedöms kunna nås under förutsättning att ytterligare åtgärder vidtas.

4.4.1 Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie

I attributet Djur och växter berättar vi att ca 500 av de ungefär 850 djur- och växt-arter som är akut eller starkt hotade i Sverige lever i jordbrukslandskapet (ArtData-banken, 2007). Ett åtgärdsprogram skulle innebära att ängs- och betesmarker bevaras så att arterna har möjlighet att överleva.

Om attributet Människans hälsa och fritid får respondenten veta att det i dags-läget inte är känt hur stor andel av jordbruksmarken som är anpassad för

människans fritid. Tänkbara åtgärdsprogram skulle innebära att anpassa ängs- och betesmarker för rekreation. Det gäller speciellt i områden som är lätt tillgängliga för många människor.

Attributet Kulturvärden handlar om att stenmurar och fornlämningar i odlings-landskapet behöver skötas. För närvarande pågår ett åtgärdsprogram för att bevara dem och andra kulturvärden. Cirka 30 procent av landets totala åkerareal ingår i programmet. (SOU 2003:105).

4.5 Myllrande våtmarker

I en internationell jämförelse har Sverige många våtmarker (Naturvårdsverket, 2005). Exempel på våtmarker är myrar, sumpskog, fuktängar och sjö- och havs-stränder. Många våtmarker har dock försvunnit genom att de har torrlagts eller på annat sätt exploaterats (Miljömålsportalen, 2007).

För människan kan våtmarker vara en rekreationsplats för fiske, svamp- eller bärplockning. Dessutom är ett stort antal djur och växter helt beroende av våt-marker. Det finns flera djur- och växtarter i Sverige som är starkt eller akut hotade och som lever i olika typer av våtmarker.

Kulturvärden i våtmarker består mest av lämningar efter människan såsom för-historiska boplatser, lador, vattenledningar eller dammar. En del av dem har blivit förstörda av skogsvägar som behövs för skogsbruket. Situationen ser ganska ljus ut för hela miljökvalitetsmålet, men två viktiga delmål – de som avser skydd av myrar och att skogsbilvägar inte ska byggas över våtmarker med höga natur- och kultur-värden – kommer inte att nås inom utsatt tid (Miljömålsportalen, 2007). För att förbättra situationen i jämförelse med dagens läge kan man restaurera, anlägga eller sköta olika typer av våtmarker.

4.5.1 Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie

Beskrivningen av attributet Djur och växter i studien informerar om att 90 av de ca 850 djur- och växtarter som är akut eller starkt hotade i Sverige lever i våtmarker (ArtDatabas, 2007). Åtgärdsprogram som skyddar våtmarkerna skulle förbättra situationen för djur och växter och ge arterna möjlighet att överleva.

För attributet Människans hälsa och fritid framhåller vi att våtmarker erbjuder möjligheter till bland annat naturupplevelser, men att man inte vet hur stor del av våtmarkerna som är anpassade för människans fritid. Ett åtgärdsprogram skulle

innebära att anpassa våtmarker för rekreation genom att man anlägger stigar, sätter upp informationsskyltar etc., speciellt i områden som är lätt tillgängliga för många människor.

Kulturvärdesattributet beskrivs genom upplysningen att en stor andel av skogs-vägarna byggs på och vid våtmarker. Detta kan skada kulturvärden, till exempel lämningar efter människan från 1800- och 1900-talen. Det är möjligt att anlägga skogsbilvägar på ett mer miljövänligt sätt än i dag (Naturvårdsverket, 2003; Prop. 2000/01:130).

4.6 Frisk luft

Till luftföreningar räknas bland annat utsläpp av svavel- och kvävedioxid, mark-nära ozon och luftburna partiklar. Bland orsakerna till utsläppen nämner man ofta arbetsmaskiner, biltrafik och andra transporter. När svavel- och kvävedioxid kommer ner från luften via regnet försurar de mark och vatten. Bland de mest käns-liga arterna för försurning är fiskar, lavar, mossor och vattenlevande smådjur.

Även skogen och människans hälsa skadas av luftföroreningar (Naturskydds-föreningen, 2007, Vattenportalen, 2006). Exponering för luftföreningar uppskattas orsaka luftvägssjukdomar och över 5 000 förtida dödsfall per år i Sverige (Miljö-målsportalen, 2007). Särskilt känsliga är barn och människor med luftvägssjuk-domar.

Även kulturhistoriskt värdefulla byggnader, broar och föremål kan skadas av luftföroreningar. Mjuka material såsom kalk- och sandsten är särskilt känsliga.

Det övergripande målet är att luften ska vara så ren att människors hälsa och djur, växter och kulturvärden inte skadas, Det innebär bland annat att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer och andra sjukdomar eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma (Prop. 2000/01:130, 2001). Miljökvalitetsmålet Frisk luft ska, liksom övriga mål, nås inom en generation. Det bedöms dock vara svårt (Miljömålsportalen, 2007).

4.6.1 Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie

Attributet Djur och växter beskrivs i denna studie via de effekter som luftföro-reningar som svavel- och kväveoxider orsakar på djur och växter. Svavel- och kväveoxider omvandlas i luften till syror som via regnet faller ner på mark och i vatten. Speciellt djur och växter som lever i sjöarna drabbas hårt av denna försur-ning.

När det gäller attributet Människans hälsa och fritid berättar vi att luftburna partiklar orsakar ca 5 000 förtida dödsfall per år i Sverige (CampusMetod, 2000). Attributet Kulturvärden beskrivs genom fakta om att värdefulla byggnader och föremål förstörs av luftföreningar, och att antalet kulturbyggnader som drabbats av skador på grund av luftföroreningar är okänt. Som orsaker bakom luftföreningar nämns bl.a. utsläpp från trafik och arbetsmaskiner (Miljömålsportalen, 2007,

Naturvårdsverket, 1999). Därmed är åtgärderna som kan förbättra situationen minskningar av de förorenande utsläppen.

4.7 Hav i balans samt levande kust och

skärgård

Kusten och skärgården ger människor avkoppling och möjligheter till fritidsaktivi-teter. Enligt Miljömålsportalen (2007) ska kust, skärgård och hav ha hög biologisk mångfald, höga natur- och kulturvärden och ge människor goda upplevelser. Tyvärr finns det många problem i våra hav och kustområden. Hit hör överfiske, hot mot växt- och djurarter, bifångster av marina däggdjur i samband med fisket, buller och utsläpp av olja och kemikalier.

Ett uppmärksammat problem är att fiskekvoten för torsk är större än återväxten (Miljömålsportalen, 2007). När traditionella näringar som fiske och sjöfart förs-vinner, minskar också antalet hamnar, varvsplatser och fiskelägen som idag är karaktäriska för många kustsamhällen.

Det går dock att skapa åtgärdsprogram för hotade arter, vidta åtgärder för att minska utsläppen av olja och kemikalier och bedriva fisket så att uttaget av fisk inte blir större än återväxten.

Kulturvärden kan bevaras genom att man behåller ett småskaligt fiske, bevarar byggnader som är karaktäristiska för kusten och genom att yrkesfiskare fortsätter sin verksamhet (Riksantikvarieämbetet, 2004).

Det är inte troligt att miljökvalitetsmålet kommer nås inom en generation. Uthålligt fiske och minskning av bifångsten av andra djur i samband med fisket är delmål som bedöms särskilt svåra att nå.

4.7.1 Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie

Attributet Djur och växter beskrivs med konstaterandet att 35 av de ca 850 djur- och växtarter som är starkt eller akut hotade i Sverige lever i marina miljöer (Art-Databas, 2007). Problem med övergödning och miljögifter är exempel på hot mot den biologiska mångfalden i havsmiljön. Erforderliga åtgärdsprogram skulle bl.a. innebära att fridlysa uppväxtområden för fisk, begränsa fisket eller plantera ut växter och djur.

Utsläpp av olja och kemikalier är ett attribut som beskrivs genom bland annat sjötransporterna av olja. De beräknas öka med 40 procent till år 2015 (Miljö-målsportalen, 2007). Sjöfåglar, fiskyngel och fisk som lever i havsbottnar är exem-pel på organismer som drabbas särskilt hårt av oljeutsläpp. En åtgärd för att minska illegala utsläpp och spill av olja och kemikalier i våra hav är att öka flygöver-vakningen.

För attributet Uttag och återväxt av fisk informerar vi om att fiskeflottan och fiskekvoterna inom EU är för stora och att bestånden av torsk i dag ligger långt under målet (Miljömålsportalen, 2007). För många kust- och skärgårdsområden är ett levande småskaligt yrkesfiske dessutom nödvändigt om kulturvärden som är speciella för dessa områden ska kunna bevaras. Antalet yrkesfiskare minskar dock stadigt (Miljömålsportalen, 2007).

5 Resultat

5.1 Svarsfrekvens, respondenterna och

resultat

5.1.1 Enkät till 6 000 personer

Studien genomfördes som en enkätstudie till 6 000 slumpmässigt utvalda personer mellan 18 och 75 år bosatta i Sverige. Eftersom studien undersöker sex olika miljökvalitetsmål skickades 1 000 enkäter per mål.

Tre pilotundersökningar utfördes under våren 2007. Pilotstudierna analyserades och enkäterna förbättrades innan de slutliga versionerna skickades ut i juni 2007. Till förbättringarna av enkäterna bidrog också synpunkter från sakkunniga vid Naturvårdsverket. En påminnelseenkät postades till respondenterna tre veckor efter det första utskicket. Svarsfrekvensen på hela studien blev 34 procent. En statistisk beskrivning av de socioekonomiska variablerna för respektive miljökvalitetsmål presenteras i Tabell 1.

5.1.2 Beskrivning av respondenterna och representativitet av studien

Jämför vi individer som svarat på de olika miljökvalitetsmålen med varandra, ser vi att de viktade medelinkomsterna per familj (inklusive alla bidrag och efter skatt) är mycket lika och omkring 14 000 kronor i månaden. Andelen kvinnor och män är också nästan densamma för alla miljökvalitetsmål, och kvinnorna är något fler än männen. De svarandes medelålder är 48-49 år för alla målen och ungefär en tredje-del har barn under 18 år.

En skillnad mellan de olika miljökvalitetsmålen gäller hur stor andel av respondenterna som hade hört talas om de nationella miljökvalitetsmålen innan de fick våra frågor. Det varierade mellan 39 och 48 procent. En klar majoritet av dem som ingick i studien hade alltså inte hört talas om något av målen i förväg.

För att se hur representativa respondenterna i studien var för allmänheten i Sverige jämförde vi medelvärden för ålder, utbildningsnivå, kön och andelen som är medlemmar i någon miljöorganisation med motsvarande för hela Sveriges befolkning mellan 18 och 75 år.

Skillnader testades med hjälp av percentil-metoden, där varje medelvärde bootstrappades 1 000 gånger.8 _{Jämförelsen tyder på att andelen personer med minst}

treårig universitetsutbildning är signifikant högre i denna studie än i Sverige som helhet. Fördelningen av män och kvinnor i åldersgruppen som deltar i studien är

8

Percentil-metoden innebär att vi från det befintliga urvalet av respondenter drog ett bestämt antal observationer slumpmäsigt (med återläggning), och med hjälp av bootsrappningsmetoden räknade ut medelvärden för ålder, utbildningsnivå och fördelning av kön. De olika medelvärdena sorterades efter storleksordning. För att få ett 95-procentigt konfidensintervall tog vi bort observationerna vid svansarna av fördelningen motsvarande 2,5 procent från de lägsta och högsta värdena. En viktig fördel med att använda percentilmetoden är att den inte antar någon underliggande fördelning (Efron and Tibshirani, 1998).

däremot representativ och stämmer överens med motsvarande fördelning i Sverige (SCB, 2007).9

Det visar sig att medelåldern i studien är lite högre än medelåldern i hela åldersgruppen 18 till 75 år10 (SCB, 2007). Även om andelen respondenter som är medlemmar i någon miljöorganisation inte är särskild hög i vårt urval (7,6 % av hela urvalet), visar percentiletestet att den trots allt är högre än i jämförelse-gruppen, dvs. befolkningen som helhet mellan 18 och 75 år.11

9 _{16 procent av befolkningen i Sverige har eftergymnasiell utbildning på minst tre år och 50 procent av}

befolkningen inom åldergruppen 18-75 år är kvinnor (SCB, 2007)

10 _{Medelåldern är 46,5 år i åldersgruppen 18-75 år medan medelåldern enligt percentile testet hamnar}

mellan 48,0 och 49,5 år i denna studie.

11 _{4,1 % av människor som bor i Sverige var medlemmar i någon miljöorganisation år 2000-2001 (SCB,}

Tabell 1. Beskrivande statistik om de socioekonomiska variablerna för respektive miljökvalitetsmål. Standardavvikelserna inom parantes.

Ekvivalensbaserad inkomst betyder att man tar hänsyn till hur många vuxna och hur många barn det finns i hushållet. Familjeinkomsten viktas enligt följande: Inkomsten delas med 1,0 om det finns en vuxen i hushållet, med 1,58 om det finns 2 vuxna, med 2,19 om det finns 3 vuxna och 2,80 om det finns 4 vuxna i hushållet. (I denna studie finns högst 4 vuxna i ett hushåll). Varje barn viktas genom att inkomsten multipliceras med 0,48.

Variabel Beskrivning av variabeln Medelvärde (Std. avvik.) Medelvärde (Std. avvik.) Medelvärde (Std. avvik.) Medelvärde (Std. avvik.) Medelvärde (Std. avvik.) Medelvärde (Std. avvik.) Levande sjöar och vattendrag

Levande skogar Ett rikt odlings-landskap

Myllrande våtmarker Frisk luft Hav i balans och levande kust och skärgård Känner till miljökvalitets-målen =1 om respondenten hört talas om miljö-kvalitetsmålen 0,39 (0,49) 0,46 (0,50) 0,42 (0,49) 0,41 (0,49) 0,41 (0,49) 0,48 (0,50) Kvinna =1 om respondenten är kvinna 0,51 (0,50) 0,52 (0,50) 0,51 (0,50) 0,54 (0,50) 0,52 (0,50) 0,54 (0,50)

Ålder Respondentens ålder 49,40 (14,82) 48,84 (16,07) 48,22 (15,61) 49,17 (16,11) 48,79 (16,03) 48,00 (15,58)

Inkomst Hushållens månads-inkomst efter skatt (inkl. bidrag). Ekviva-lensbaserad 14 274 (7 146) 14 107 (7 841) 14 765 (7 260) 14 838 (7 282) 14 463 (7 737) 14 534 (9 377)

Har barn =1 om respondenten har barn < 18 år 0,34 (0,47) 0,32 (0,47) 0,33 (0,47) 0,25 (0,43) 0,31 (0,46) 0,31 (0,46) Universitet =1 om respondenten har universitets-utbildning ≥ 3 år 0,23 (0,42) 0,19 (0,39) 0,25 (0,43) 0,24 (0,43) 0,25 (0,43) 0,16 (0,37) Liten stad/landsbygd =1 om respondenten bor i en stad <20 000 invånare/landsbygden 0,40 (0,49) 0,42 (0,49) 0,38 (0,48) 03,7 (0,48) 0,38 (0,48) 0,41 (0,49) Storstad =1 om respondenten bor i eller nära Sthlm, Gbg eller Malmö 0,25 (0,43) 0,22 (0,42) 0,26 (0,44) 0,26 (0,44) 0,26 (0,44) 0,24 (0,42) Antalet re-sponndener 292 275 292 260 266 250

5.2 Resultat från Random

parameter-modellen

En uppenbar slutsats är att folk har mycket olika värderingar. En annan är att tidigare kännedom om målen inte tycks ha någon större betydelse för om man väl-jer dagens miljösituation eller ett alternativ där man får betala för förbättringar. Ju äldre de svarande är, desto mer förefaller de vara intresserade av förbättrad luftkvalitet. Som man kan vänta är det fler av dem med högre inkomst som väljer alternativ som innebär förbättringar (mindre sannolikt att de väljer alternativet dagens situation).

I tabell 2 ser vi att koefficienterna för attributen har förväntade tecken i alla de fall när attributen är signifikanta. Parametrarna är dock inte direkt jämförbara med varandra mellan de olika miljökvalitetsmålen. (Detta beror på att variansen för varje felterm är olika i olika regressioner och att feltermen inte är identifierad).

Först och främst kan vi konstatera att standardavvikelserna för parametrarna är signifikanta i de allra flesta fall. Det visar att det finns icke observerbara skillnader i respondenternas preferenser, vilket stöder användningen av random parameter-modellen. Och jämför vi storleken på parametrarna med standardavvikelserna för parametrarna ser vi att standardavvikelsen är relativt stor, vilket tyder på en stor heterogenitet i preferenserna.

Interceptet har interagerats med individspecifika och socioekonomiska variabler som kön, inkomst, ålder mm. Detta gör det möjligt att se om det finns observerbara skillnader mellan individer som väljer att satsa mer på miljö-kvalitetsmålet och individer som väljer dagens situation12_.

Tittar vi närmare på socioekonomiska egenskaper, ser vi att det är mindre sannolikt att kvinnor väljer dagens situation jämfört med män i miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Koefficienterna för variabeln ”kvinna” är också negativa för alla de andra miljökvalitetsmålen, även om de inte är signifikanta.

Om man före enkäten har hört talas om något eller några av miljökvalitets-målen är det mer sannolikt att man väljer dagens alternativ och inte vill satsa mer resurser på miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. När det gäller de andra miljökvalitetsmålen har kännedomen om miljökvalitetsmålen ingen signifikant påverkan på valet av dagens alternativ.

Respondentens ålder har signifikant betydelse för om individen väljer att satsa mer än i dag på miljökvalitetsmålet Frisk luft. Det negativa tecknet på parametern innebär att ju äldre en person är, desto mindre sannolikt är det att personen kommer att välja dagens alternativ. En förklaring till detta kan vara att fler äldre personer kan vara mer besvärade av luftföroreningar än yngre, och att äldre därför tar allvar-ligare på hälsoaspekterna på grund av dålig luft. Åldern har däremot ingen

12

I en mer omfattande modell interagerade vi samtliga attribut såväl som interceptet med de socioeko-nomiska variablerna för att undersöka observerbara olikheter i preferenser som förklarar individers preferenser för attributen. Interaktionstermerna visade sig i allra flesta fall att vara statistiskt insignifikan-ta och vi har därför valt att hålla oss till den enklare modellspecifikationen uinsignifikan-tan interaktionstermerna när vi diskuterar resultaten.

signifikant påverkan på de andra miljökvalitetsmålen.

Familjens inkomst efter skatt (inklusive eventuella bidrag) som är viktad efter hur många medlemmar som finns i familjen har signifikant påverkan på val av alternativ när det gäller miljökvalitetsmålen Frisk luft, Levande skogar och Myllrande våtmarker. I alla de fallen är det mindre sannolikt att personer med hög-re familjeinkomst väljer alternativet med ingen förbättring. Detta är förväntat efter-som det är mer troligt att personer med högre inkomster vill satsa på miljön än de som har lägre inkomster.

Personer med barn under 18 år är mer villiga att satsa på åtgärder som för-bättrar luftkvaliteten än de som inte har barn i den åldern för miljökvalitetsmålet Frisk luft. För andra miljökvalitetsmål har inte barn någon signifikant effekt.

Ett intressant resultat är att det är mer sannolikt att personer med en längre universitetsutbildning väljer att inte satsa pengar på att förbättra luftkvaliteten utan nöjer sig med dagens situation. Dock har universitetsutbildning motsatt effekt för personer som svarade i undersökningen om målet Levande skogar. En person med längre universitetsutbildning väljer i det fallet med större sannolikt en förbättring i förhållande till dagens situation. För de andra koefficienterna som fångar upp universitetsutbildningens påverkan är tecknet i samtliga fall negativt även om koef-ficienterna inte är signifikanta.

Tabell 2. Resultat av random parameter model, standardavvikelse inom parantes.

Levande sjöar Levande skogar Rikt odlingslandskap Myllrande våtmarker Frisk luft Hav i balans

Koeff Stav. Koeff Stav. Koeff Stav. Koeff Stav. Koeff Stav. Koeff Stav.

Attribut

Djur och växter -0.024 (0.001) 0.076 (0.000) -0.003 (0.000) 0.005 (0.000) -0.002 (0.000) 0.006 (0.000) -0.007 (0.024) 0.031 (0.000) -0.0002 (0.000) 0.0002 (0.000) -0.027 (0.000) 0.044 (0.000) Människans hälsa 0.045 (0.000) 0.064 (0.001) -0.003 (0.288) 0.027 (0.000) -0.003 (0.292) 0.022 (0.000) 0.002 (0.455) 0.014 (0.042) -0.0005 (0.000) 0.001 (0.000) Kulturvärden 0.003 (0.411) 0.038 (0.000) -0.003 (0.199) 0.020 (0.000) -0.004 (0.153) 0.015 (0.020) -0.001 (0.740) 0.023 (0.000) 0.003 (0.333) 0.004 (0.716) -0.001 (0.000) 0.001 (0.212) Utsläpp olja 0.018 (0.000) 0.012 (0.000) Uttag fisk 0.011 (0.000) 0.001 (0.212) Kostnad -0.002 (0.000) -0.002 (0.000) -0.002 (0.000) -0.002 (0.000) -0.002 (0.000) -0.001 (0.000)

Intercept med interaktioner Dagens situa-tion -3.271 (0.020) 3.624 (0.000) -2.192 (0.101) 4.447 (0.000) -3.294 (0.000) 4.871 (0.000) -3.564 (0.017) 4.309 (0.000) 1.448 (0.395) 4.616 (0.000) -1.699 (0.505) 5.318 (0.000) Kunskap -0.432 (0.477) -0.852 (0.190) 1.383 (0.056) -0.721 (0.302) 0.251 (0.768) 0.498 (0.592) Kvinna -0.307 (0.600) -0.390 (0.525) -1.144 (0.094) -0.552 (0.427) -1.282 (0.158) -1.608 (0.121) Ålder 0.033 (0.130) 0.014 (0.488) 0.007 (0.747) 0.028 (0.190) -0.040 (0.083) -0.042 (0.355) Inkomst -0.00004 (0.425) -0.0001 (0.002) -0.0003 (0.499) -0.0003 (0.005) -0.0002 (0.013) 0.000006 (0.839) Barn -0.419 (0.565) 0.113 (0.875) 0.692 (0.392) 0.866 (0.288) -2.876 (0.004) -1.161 (0.427) Universitet -1.115 (0.175) -1.564 (0.069) -0.834 (0.673) -0.242 (0.757) 2.848 (0.003) -1.533 (0.320) Landsbygd -0.454 (0.483) 0.621 (0.388) 0.325 (0.709) 1.915 (0.012) -1.699 (0.083) 0.437 (0.729) Storstad -0.172 (0.831) 0.632 (0.467) -0.322 (0.000) 1.778 (0.048) -2.395 (0.036) -1.597 (0.328) Antal individer 292 275 292 260 266 250

Levande sjöar Levande skogar Rikt odlingslandskap Myllrande våtmarker Frisk luft Hav i balans

Koeff Stav. Koeff Stav. Koeff Stav. Koeff Stav. Koeff Stav. Koeff Stav.

5.3. Marginell betalningsvilja för

miljökvalitetsmålen

Från parametrarna i random parameter-modellen kan man räkna fram olika mått för att undersöka hur miljöattributen påverkar hushållens välfärd. Ett sådant mått är den marginella betalningsviljan (MWTP)13_{. Marginell betalningsvilja uttrycker vad}

man är beredd att betala för en marginell förändring av nivån på ett visst attribut Med andra ord kan den marginella betalningsviljan ge en uppfattning om hur viktiga de olika attributen upplevs i förhållande till varandra.

Man kan också räkna ut betalningsviljan för att gå från dagens nivå för ett attribut till den allra högsta nivån av förbättring (MWTP max-min). Detta kan underlätta jämförelsen av marginell betalningsviljan mellan och inom de sex miljö-kvalitetsmålen.

Såväl MWTP som MWTP (max-min) presenteras i tabell 3. Observera att skillnaden mellan måtten är att det första rör en marginell förändring, exempelvis en minskning med en enda akut hotad djur- eller växtart. Det andra måttet avser en förändring från grundnivån (ingen ytterligare åtgärd) till den högsta nivån av för-bättring.

Betalningsviljan för den största förbättringen räknas ut genom att man multi-plicerar värdet på den största förändringen med den marginella betalningsviljan. Vi sammanfattar resultaten från tabell 3 i avsnitten 5.3.1. till 5.4. I jämförelsen i avsnitt 5.4 riktar vi in oss på betalningsviljan för den högsta nivån av förbättringar.

Utgångsläget, dvs. dagens situation, skiljer sig naturligtvis åt mellan de sex miljökvalitetsmålen. Till exempel finns det 40 hotade arter i sjöar och vattendrag, medan ca 350 hotade arter lever i skogen. På grund av skillnader i utgångslägen har den högsta nivån av förbättringar formulerats olika för de olika miljökvalitesmålen. Därför kan en jämförelse av den högsta nivå av förbättringar mellan målen vara ett bättre mått än den marginella betalningsviljan per art. Exempelvis så innebär 20 färre hotade arter i sjöar och vattendrag en procentuellt större förbättring inom ramen för målet Levande sjöar och vattendrag än 20 färre hotade arter inom ramen för målet Levande skogar. Sådana olika relationer gör jämförelser mellan marginell betalningsvilja för olika alternativ mer svårtolkade.

13 _{Hushållens marginella betalningsvilja räknas ut som en kvot med parametern framför attributet i fråga}