STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT National Swedish Road and Traffic Research Institute
BENSINRANSONERINGENS EFFEKT PÅ RESVANOR Intervjuundersökning vid sex av AB Svensk
Bilprovnings stationer av
Per-Olov Roosmark och Anders Brodin
RAPPORT Nr 64
STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT
National Swedish Road and Traffic Research Institute
BENSINRANSONERINGENS EFFEKT PÅ RESVANOR
Intervjuundersökning vid sex av AB Svensk
Bilprovnings stationer
av
Per-Olov Roosmark och Anders Brodin
RAPPORT Nr 64
I N N E H Å L L S F Ö R T B C K N I N G åld. SUMMARY 1. SAMMANFATTNING ii. BAKGRUND l. UNDERSÖKNINGENS MÅLSÄTTNING 2.
UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING OCH GENOMFÖRANDE 3.
RESULTAT 5.
BILAGA 1: Intervjuformulär Tabellbilaga
1. Antal intervjuade personer efter besiktningsstation, fördelade på förvänrvsarbetande, ej förvärvsarbetande
samt på vem som besiktigat bilen.
Antal bilar fördelade på orsak till att extra
bensin-tilldelning erhölls resp ej erhölls.
Antal bilar efter hur bilarna utnyttjats för samåkning
till och från arbetet före, under resp efter
bensin-ransoneringen.
Antal bilar efter hur bilarna utnyttjats för samåkning
till och från arbetet före respektive under
bensin-ransoneringen.
Antal bilar efter antal medföljande passagerare vid färd till och från arbetet före resp under bensin-ransoneringen. Samtliga stationer.
Antal intervjuade personer efter kommunikationsmedel före och under bensinransoneringen och avstånd mellan bostad och arbetsplats och möjlighet att disponera kollektivt färdmedel. Alla stationer.
SUMMARY
During the period January 8th to January 30th, 1974 petrol was rationed in Sweden. For possible future needs it was considered of interest to try to find out how a measure of this kind influences people's travel habits. The Swedish Road and Traffic Research Institute has therefore carried out an interview investigation at six stations belonging to the Swedish Motor Vehicle Inspection Companyxz Because the stations were not chosen at random it is difficult to draw conclusions which are valid for the whole population.
Furthermore new cars (1973 and 1974 models) were not included in the study. The total figures from the six stations show that 38 % of the drivers had applied for extra petrol.
About 90 8 of these applications were dealt with and 89 % of these were granted. The main motives for applying for extra petrol were commercial or other driving in ones work
( 50 % ) and driving to and from work ( 46 % ).
The investigation shows quite chauüy that the petrol ratio-ning rather strongly affects people's travel habits to and from work. This applies to both driving in a car-pool and choice regarding means of travel.
The percentage of cars used in car-pools increased from 15 to 20 % during the rationing period. For cars which had received extra petrol the corresponding figures were 21 and 30 %. The number of passengers who regularly went by car to and from work increased by 38 %. Of those people who used to go by car to and from work before the petrol
rationing no less than 28 % changed to collective means of travel if this was possible. If this was not possible only 8 % changed their travel habits.
x) The investigation took place in March 1974 and it was
ii
SAMMANFATTNING
Från 8 januari till 30 januari 1974 var det bensinranso-nering i Sverige. För eventuella framtida behov ansågs det
vara av intresse att få god kännedom om hur
bensinranso-neringen påverkade folks resvanor. Statens väg- och
trafik-institut har därför under mars l974,på uppdrag av trans-portnämnden,genomfört en intervjuundersökning. Intervjuerna gjordes vid sex av AB Svensk Bilprovnings stationer.
Då stationerna är subjektivt valda, är det svårt att dra
några säkra slutsatser för den totala svenska bilparken. I undersöknigen ingår inte de senaste årsmodellerna
(1974 och 1973). Undersökningen ger emellertid folks resa
vanor vid de sex stationerna.
Dessa tillsammans uppvisar att 38 % ansökt om extra bensin-tilldelning. Av dessa ansökningar behandlades 90 % och av dessa beviljades 89 % och avslogs ll %. Som motivering för
att få extra tilldelning har 50 % av de som fått sådan angett,
att det är på grund av yrkesmässig trafik eller resor i
tjänsten, 46 % på grun d av resor till och från arbetet och 3 % på grund av annan orsak.
Undersökningen visar klart att bensinransoneringen relativt
starkt påverkade folks resvanor till och från arbetet. Det-ta gäller både samåkning och val av färdmede1.
Andelen bilar som användes för samåkning ökade från 15% före till 20% under bensinransoneringen. För bilar som er-höll extra tilldelning var motsvarande siffror 21% och 30%. Antalet passagerare som regelbundet medföljt i bil vid
färd till och från arbetet ökade med 38%.
Av de trafikanter som brukade färdas med.bil till och från
ar-betet före ransoneringen övergick inte mindre än 28% till annat färdsätt då tillgång fanns till kollektiva färdmedel. Då sådan möjlighet saknades var det endast 8% som ändrade
..
.s
å
BAKGRUND
I samband med införandet av bensinransonering i Sverige den 8 januari 1974 genomförde Statens väg- och trafik-institut planering av flera trafikundersökningar.
Plane-ringen utfördes ursprungligen på institutets eget initia_
tiv men senare på uppdrag av Statens trafiksäkerhetsverk. Huvudprojekten utgjordes av ransoneringens effekt på dels olyckor och dels fordonshastigheter. Dessutom planerades en undersökning om ransoneringens eventuella effekt på res-vanor. Sistnämnda undersökning möjliggjordes av att insti-tutet hade genomfört en intervjuundersökning under
februa-ri-mars 1973. I denna ställdes frågor om bl a vilka typer
av resor som företagits dagen före intervjudagen, när un-der dagen dessa utfördes och resornas längd.
Det frågeformulär som utarbetades bestod av två delar. I
en första del upprepades de frågor som ställdes i förra årets undersökning om "gårdagens resor". Härigenom skulle det ha blivit möjligt att på ett objektivt sätt mäta vissa
av bensinransoneringens effekter på resestrukturen. I en andra del av formuläret ställdes frågor med direkt anknyt-ning till bensinransoneringen. Frågor ställdes om bl a res-vanor före, under och efter ransoneringen.
Innan de föreslagna undersökningarna hann påbörjas, fatta-des beslut om ransoneringens upphörande fr 0 m den 30
janua-ri l974. Transportnämnden uttryckte då sitt intresse för att en intervjuundersökning ändå genomfördes. Det ansågs
vara väsentligt för eventuella framtida behov att få så god kännedom som möjligt om bensinransoneringens effekter i skilda avseenden. Beslutet om ransoneringens upphörande
gjorde det ej längre möjligt att genom frågor om gårdagens
resor mäta ransoneringens effekt på resestrukturen. En jäm-förelse av svaren på frågor ställda i förra årets och årets undersökning avspeglar närmast den samlade effekten av höj-da bensinpriser och eventuella resteffekter från ransone-ringsperioden. Tyngdpunkten i frågeformuläret kom i stället
att läggas på frågor ingående i formulärets andra del,
d V 5 frågor om hur vissa resvanor förändrats under ranso-neringsperioden.
Institutet genomförde en planering av intervjuundersökning-en. Denna godtogs av Transportnämnden, som uppdrog åt insti-tutet att genomföra undersökningen.
UNDERSÖKNINGENS MÅLSÄTTNING
Undersökningens syfte är följande:
a) Att bestämma andelen ansökningar om extra bensintill-delning samt orsaken till att ansökningarna beviljats respektive avslagits.
b) Att studera hur vissa resvanor förändrades under
ben-sinransoneringen.
0) Att studera hur resestrukturen, d V 3 resors fördelning
på restyp och reslängd förändrades till följd av
ben-sinransoneringen.
De resvanor som studerats i målsättningen b) har av flera skäl måst begränsas till resor till och från arbetet. Det har inte ansetts möjligt att på ett tillförlitligt sätt
mäta eventuella resvaneförändringar för andra restyper. De resvanor som studerats är dels samåkning, dels val av
LA.
)
F
J
UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING OCH GENOMFÖRANDE
För undersökningens genomförande har Statistiska
central-byråns utredningsinstitut anlitats. Utredningsinstitutet
har svarat för urvalsdragning, datainsamling, granskning, :odning, stansning samt vissa materialkontroller.
Undersökningspopulation
Undersökningen har genom välvillig medverkan från AB Svensk Bilprovning kunnat utföras vid sex av Bilprovningens sta-tioner. Följande stationer ingår i undersökningen.
Arvika Edsberg Kalmar Luleå Uppsala Västerås
Valet av stationer betingas av att dessa stationer ingick även i förra årets tidigare omtalade intervjuundersökning. Begränsningen till de sex stationerna gjordes dessutom av kostnadsmässiga och praktiska skäl. Detta subjektiva val av
stationer har gjorts med hänsyn till dels att erhålla re"
gional spridning och dels att få skilda stationsstorlekar representerade. Genom det subjektiva stationsvalet
före-ligger imäülmöjlighet till generalisering av resultaten
till den totala svenska bilparken.
Undersökningspopulationen utgörs av alla fordon, som till-sammans med fordonets ägare eller annan medföljande person infunnit sig vid de sex ovannämnda stationerna för
kontroll-besiktning av fordonen under perioden 4.3 u 1.4 1974. Vid
varje station har 10 intervjudagar valts ut slumpmässigt. Det bör observeras att i bilpopulationen inte ingår bilar av årsmodell 1973 eller 1974.
kontrollbesiktiga dessa fordon vid undersökningstillfället.
Urvalsbeskrivning
Svensk Bilprovnings personal har medverkat vid urvalsdragw ningen i samband med inskrivningen av bilarna vid
ankoms-tenttill besiktningen. Urvalet drogs med hänsyn till de två
första siffrorna i fordonets registreringsnummer. Endast förstagångsbesök ingick i undersökningen. Om den person som medföljde bilen representerade en bilfirma avslutades inter-vjun. Om däremot den person som medföljde bilen uppgav sig vara representant för bilverkstad efterfrågades bilägarens
namn, adress och telefonnummer och intervjun avbröts. I dy:
lika fall fick intervjuaren ta kontakt med bilägaren per
te-lefon i efterhand.
Urvalets storlek framgår av följande tablå
Bruttourval 1 865
Återbesök 202
Representant
för bilfirma 138
Nettourval 1 525
Nettourvalets och bortfallets storlek per station framgår av följande tablå
. Individ-
Svars-Statlon Nettourval bortfall individer
Arvika 258 5 253 Edsberg 237 6 231 Kalmar 238 2 236 Luleå 287 3 284 Uppsala 240 7 233 Västerås 264 7 257 Totalt 1 525 30 1 495
Totalt ingick 1 525 personer i urvalet. Av dessa intervjua-des 1 495. Bortfallet utgör endast 2,0%.
Undersökningens genomförande
Som huvudmätmetod användes personliga intervjuder. Endast i vissa fall skedde telefonintervjuer.
I undersökningen deltog tolv intervjuare, s k lokalombud,
två vid varje station. Lokalombuden arbetade i skift, ett
lokalombud under förmiddagen och ett annat under
eftermid-dagen. Lokalombuden hade genomgått speciell utbildning för
undersökningen.
Granskning, kodning, stansning samt vissa kvalitetskontrol-ler utfördes av utredningsinstitutet. Data har lästs in på dator vid Stockholms datamaskincentral och bearbetningen har utförts via väg- och trafikinstitutets dataterminal.
Frågeformulär
Frågeformuläret har utarbetats i samarbete med utrednings-institutet. En kortfattad beskrivning har lämnats inled-ningsvis. Frågeformuläret redovisas i sin helhet i bilaga 1.
RESULTAT
Grundmaterialet redovisas i tabellform i särskild tabell» bilaga. I det följande görs Vissa utdrag ur dessa tabeller
och lämnas kortfattade kommentarer. De frågor som
behand-las är extra bensintilldelning, samåkningsfrekvens och
färd-medelsval vid resa till och från arbetet samt en
jämförel-se med motsvarande tid föregående år av restyp och reslängda Extra bensintilldelning
I tabell 2 i tabellbilagan redovisas antalet bilar för vil-ka extra bensintilldelning ansökts/ej ansökte, extra till:
delning erhållits respektive ej erhållits.
I tabell 2.1 har vissa procentberäkningar gjorts på
Tabell 2.1 Antal bilar procentuellt fördelade med avseende
på vissa frågor rörande extra bensintilldelning.
' x
Stationsnummer
X)
3
på
1 2 i 3 4 5 6
Ansökan om extra
ben-sintilldelning Ansökan inlämnad 46 38 38 39 37 30 38 Ansökan ej inlämnad 54 62 62 61 63 70 62
Summax)
100
100
100
100
100
100
100
Behandlade ansökningar 83 91 94 92 93 87 90 Ej behandlade ansökn. 17 8 6 7 7 13 10Summax)
100
100
100
100
100
100
100
Behandlade ansökningar Ansökan beviljad 95 78 85 94 93 90 89 Ansökan avslagen v 5 22 15 6 7 10 11Summax)
100
100
100
100
100
100
100
Motivering för extra tilldelning Yrkestrafik, resor i tjänsten 26 71 45 54 59 53 50Resor till och från
arbetet 73 26 51 40 37 39 46 Annan orsak 1 2 4 4 3 3 3
Summax>
100
100
100
100
100
100
100
x) Inklusive okänd xx) Station nr 1: Arvika Station nr 2: Edsberg Station nr 3: Kalmar Station nr 4: Luleå Station nr 5: Uppsala Station nr 6: Västerås
Av samtliga bilar ansöktes om extra bensintilldelning för
38%. Arvika uppvisar den högsta andelen (46%), Västerås den
lägsta (30%). För övriga stationer är andelen ansökningar ungefär densamma. Av alla ansökningar behandlades 90%.
Be-handlingsgraden uppvisar inga större variationer mellan
stationerna.
Av samtliga behandlade ansökningar beviljades 89% och av-slogs 11%. Andelen beviljade är lägre för Edsberg i Stock-holm än för andra stationer (78% mot omkring 90%).
Bilens utnyttjande för yrkesutövning eller tjänstebruk
(50%) samt för resor till och från arbetet (46%) är de helt
dominerande skälen bland beviljade ansökningar. Jämfört med andra stationer uppvisar Edsberg mycket låg andel bilar
som beviljats extra tilldelning för resor till och från ar-betet. Orsaken härtill är det relativt väl utvecklade kol-lektiva transportnätet i Stockholm. Detta förhållande tor-de också förklara tor-den lägre antor-delen beviljator-de ansökningar för Edsberg jämfört med de andra stationerna.
I nedanstående tablå jämförs avståndet mellan bostad och
arbetsplats för bilförare som beviljats extra bensintill-delning och förvärvsarbetande bilförare som ej ansökt om extra tilldelningu
Avstånd mellan Beviljade
an-bostad och ar- sökningar på E. "kt
betsplats grund av ar- 3 anso betsresor < 5 km 9 58 5 - 10 km 18 25 11 - 20 km 27 10 > 20 km 43 5 Vet ej 3 2 Summa 100 100
Det framgår, att andelen långa avstånd mellan bostad och arbetsplats är väsentligt större för de förare som bevil-jats extra bensintilldelning än för förare som ej ansökt om extra tilldelning. Av de förare som beviljats extra ' tilldelning hade 70% mer än 10 km mellan bostad och
arbets-10.2
plats. Av förare som ej ansökte om extra tilldelning var motsvarande procenttal 15%.
Samåkningsfrekvens
Frågor har ställts om bilen använts för samåkning till och från arbetet regelbundet, ibland eller inte alls före,
un-der respektive efter bensinransoneringen. Med samåkning av-ses att minst en person utöver föraren medföljt bilen vid resa till eller från arbetet. Om bilen använts regelbundet för samåkning har fråga ställts om antalet medföljande
pas-sagerare. Frågorna har ställts till förvärvsarbetande
per-soner som antingen är bilens ägare eller tillhör ägarens fa-milj, d v s till person sem väl bör känna till hur bilen ut-nyttjats för samåkning. Som framgår av tabell 1 i tabell-bilagan utgör annan person än ägaren eller familjemedlem endast 7% av samtliga förvärvsarbetande personer.
Resultaten redovisas i tabellerna 3 m 5 i tabellbilagan. I tabell 3 har antalet bilar fördelats på hur de utnyttjats för samåkning (regelbundet, ibland, aldrig) före, under och efter ransoneringsperioden. Dessutom har uppdelning skett på
om bilen erhållit extra bensintilldelning eller ej.
Tabell 3.1. Procentuell andel bilar som utnyttjats för sam-åkning regelbundet eller ibland före, under och efter ben-sinransoneringen.
Procent bilar Station
Före Under Efter
Arvika 21,3 29,9 25,9 Edsberg 5,5 12,3 6,7 Kalmar 14,4 19,4 16,7 Luleå 17,5 21,4 21,4 Uppsala 13,6 17,6 17,6 Västerås 16,4 18,8 16,4 Alla stationer 14,9 20,0 17,8
11.
Tabell 3.1, som hämtats från tabell 3 i bilagan, visar att andelen fordon som utnyttjats för samåkning ökat relativt starkt under bensinransoneringen eller från 15% till 20%. Samtliga stationer uppvisar i stort sett en likartad rela-tiv ökning. Det kan observeras att samåkningsfrekvensen
ligger på väsentligt lägre nivå för Edsberg (Stockholm) än
för andra stationer.
För periöden efter ransoneringen, d v 5 från den 29 januari fram till intervjutillfället, är andelen samåkningsfordon något lägre än under ransoneringsperioden. För fem av de sex stationerna är andelen samåkningsfordon dock högre för efterperieden än föreperioden. En del personer har alltså
även en tid efter ransoneringen behållit sina samåknings-vanor från ransoneringsperioden.
Nedanstående tablå visar för summa stationer den procentuel-la andelen biprocentuel-lar som utnyttjats för samåkning, regelbundet eller ibland till och från arbetet med avseende på om bilar-na erhållit extra bensintilldelning.
Före Under Efter
Extra tilldelning 21,0 29,7 25,6 Ej extra tilldeln 12,0 15,6 14,1
Summa 14,9 20,2 17,8
Andelen bilar som utnyttjats för samåkning är närmare två gånger större bland bilar som erhållit extra
bensintill-delning än bland övriga bilar. Detta gäller alla tre
jäm-förelseperioderna. Den relativa samåkningsfrekvensen
öka-de för bilar som erhöll extra tillöka-delning från 21% före till 30% under ransoneringsperioden.
Ett annat sätt att uttrycka förändringar i
samåkningsfre-kvensen är att ange den procentuella förändringen av anta-let bilar som utnyttjats för samåkning från före till under respektive efter ransoneringen.
12o
Procentuell förändring
från före ransoneringen till
under efter
Erhållit extra tilldelning 42 22 Ej erhållit extra tilldeln 30 17
Summa 36 i 20
Antalet bilar som utnyttjats för samåkning var 36% stör"
re under och 20% större efter jämfört med före
bensinran-soneringen. ökningen var större bland bilar som erhållit extra bensintilldelning bland bilar som ej erhållit extra
bensintilldelning.
I tabell 4 i tabellbilagan redovisas hur
samåkningsfrekven-sen ändrats från före till under bensinransoneringen. Om vi betraktar "Alla stationer" och "Summa",tolkas tabellen enligt följande. För samåkning användes 166 bilar
regel-bundet både före och under ransoneringen, ll bilar ibland
före och regelbundet under, 48 bilar aldrig före och regel-bundet under ransoneringen o s v.
I tabell 4.1, hämtad från tabell 4 i tabellbilagan,
redo-visas den procentuella förändringen av antalet bilar som använts för samåkning.-Förändringen redovisas med avseende
på ökad, oförändrad och minskad samåkning. Med ökad
samåk-ning avses här bilar som aldrig användes för samåksamåk-ning
före bensinransoneringen men som användes regelbundet eller ibland för samåkning under ransoneringsperioden samt bilar, som användes ibland för samåkning före men regelbundet un-der bensinransoneringen.
Med minskad samåkning avses på motsvarande sätt bilar som regelbundet användes för samåkning före men endast ibland eller aldrig under samt bilar som användes för samåkning ibland före men aldrig under bensinransoneringen.
13.
Tabell 4.1. Prccentuell
vänta för samåkning från
förändring av antalet bilar som an-före till under bensinransoneringen.
.. Ökad Oför- Minskad Ingen 1 Statlon »samåkno ändrad samåkn. samåkn. summa
samåkn. ' Arvika 11,7 18,3 1,0 69,0 100,0 Edsberg 8,0 4,3 - 87,7 100,0 Kalmar 7,8 10,6 2,2 79,4 100,0 Luleå 7,3 13,6 3,9 75,2 100,0
Uppsala
10,2
7,8
3,4
78,6
100,0
Västerås 6,1 11,7 4,2 78,0 100,0 Alla staticner 8,5 11,3 2,6 77,6 100,0Omkring 9 % av bilarna har använts för samåkning i större ut sträckning under än före bensinransoneringen, ll % i samma utsträckning och 3 % i minskad omfattning. Sistnämnda grupp
förklaras av att en del trafikanter Övergått från bil till
annat färdsätt under bensinransoneringen.
Ökad Oför" Minskad Ingen Summa
samåkn. ändrad samåkn. samåkn. ' samåkn.
Extra bensin- .
tilldelning 11,2 18,3 1,6 68,4 100,0
:Ej extra bena
sintilldelning 7,2 7,9 3,0 81,7 100,0
Summa
8,5
11,3 1
2.6 1 77,6
100,0
Ovanstående tablå visar att andelen bilar som använts i ökad utsträckning för samåkning är större för bilar som erhållit extra bensintilldelning (11%)
(7%). Av de bilar som erhållit extra ben-än för bilar som ej erhållit extra tilldelning
sin har 18% använts på likartat sätt för samåkning under som
före bensinransoneringen.
bensin-14.
tilldelning är endast 8%.
I tabell 5 i tabellbilagan redovisas antalet passagerare
som medföljt bil vid regelbunden samåkning till och från
arbetet.
Tabell 5.1.
och från arbetet före och under bensinransoneringen.
Antal medföljande passagerarevid färd till
Antal passagerare Typ av samåkning före under
Regelbunden fore/
172
188
regelbunden under Regelbunden före/ 16 _ ingen under Ingen före/regel- _ 72 bunden under Summa 188 260Tabell 5.1 visar att antalet passagerare som regelbundet
medföljt i bil vid färd till och från arbetet ökat i urva-let från 188 till 260 eller med 38%.
Färdsätt
De förvärvsarbetande intervjupersonerna har tillfrågats om vilket kommunikationsmedel de oftast använde sig av vid färd
till och från arbetet före och under bensinransoneringen.
De har då kunnat svara att de använde bil eller annat komm munikationsmedel. Populationen utgörs av de personer som i egenskap av ägare till bilen eller familjemedlem till bil-ägaren infunnit sig för kontrollbesiktning och som dessutom
är förvärvsarbetande.
Resultaten redovisas i tabell 6 i tabellbilagan. Indelning har skett efter avstånd mellan bostaden och arbetsplatsen
15.
och efter möjlighet att använda kollektivt färdmedel. Av 1135 personer hade 609 eller 54% möjlighet att använda
kol-lektivt färdmedel och 509 eller §58 saknade sådan möjlighet.
Tabell 6.1.
respektive annat färdmedel till arbetet före och under ben* Andel personer i procent som färdats med bil sinransoneringen.
Procent personer
.ååäzånlkatlønsu Kollektivt Kollektivt Totalt
' färdmedel färdmedel
finns saknas
Före Under Före Under Före Under
Bil 67 48 78 71 72 58
Annat 32 5l 21 28 27 40
Summa 1)
100 100
100 100
100
100
l) Inklusive okänt
Som framgår av tabell 6.1 reste 72% till och från arbetet
med bil före ransoneringen och 58% under ransoneringen.
Mot-svarande siffror för dem som hade tillgång till kollektivt
färdmedel var 67% respektive 48% och för dem som ej hade
16.
Tabell 6.2. Antal intervjuade personer i procent efter val av färdmedel till och från arbetet före respektive
un-der bensinransoneringen samt med hänsyn till om kollektiva
färdmedel finns eller saknas.
Färdmedel Kollektivt Kollektivt Totalt färdmedel ' färdmedel. finns saknas Bil före -bil under 48 71 58 Bil före_ . annat under 19 6 13 Annat fören annat under 32 21 27 övrigt 1 2 2 Totalt 100 100 100
Bland personer som hade tillgång till kollektivt färdmedel var det 19% som bytte från bil till annat kommunikations-medel och bland dem som ej hade tillgång till kollektivt
färdmedel bytte endast 6%.
Ur tabell 6 kan dessutom utläsas att bland trafikanter som
färdades med bil till och från arbetet före
bensinransone-ringen övergick 18% till annat färdmedel under bensinranso-neringen, 28% om tillgång fanns till kollektivt färdmedel och 8% om denna möjlighet saknades.
4.4
(70
100
50
17.
Nedanstående figur visar arbete och bostad för de tre vanli-gaste kombinationerna av färdmedelsval.
.. ...Anngt före annat under
.. ._ _- -v- Bil före annat under Bil före biå under
T T I 1 T 1 I ' I ' V 4
5 10 15 20 25 30 km
Procentuell andel personer som har kortare än
Figur 1.
givet avstånd till arbetet.
Av figuren framgår, att de personer som använt bilen både
före och under bensinransoneringen i allmänhet har längre avstånd mellan bostad och arbete än personer som övergått
från bil till annat färdmedel eller som både före och under
ransoneringen färdats till och från arbetet på annat sätt.
Restyp och reslängd
Avsikten var från början att intervjuundersökningen skulle genomföras under pågående bensinransonering; Genom jämförel-ser med en intervjuundersökning som genomfördes under motsva-rande tid ett år innan hade det varit möjligt att mäta
ranso-neringens effekt med avseende på restyper och reslängder.
Då ransoneringen upphörde innan undersökningen hann genomfö-ras, besvarar en jämförelse mellan de båda intervjuundersök-ningarna inte längre den avsedda frågeställningen. Vad som belyses är förändringar i resestrukturen från 1973
18.
till 1974 till följd av en samlad effekt av flera faktorer, t ex kvarvarande resvaneeffekter från ransoneringen och höjda bensinpriser.
Restypsbeskrivningen är densamma som i förra undersökningen. Med resa menas här förflyttning med bil. Fram och återresa
räknas som två resor. Det har skilts mellan tjänsteresa,
arbetsresa, annan kortare resa och annan längre resa.
Exem-pel på kortare resa är resa till affär, till bekant eller
för att tanka eller tvätta bilen. Exempel på längre resa är helgutflykt eller semesterresa. Gränserna mellan längre Och kortare annan resa är inte entydiga. Resor under måndag till torsdag har betraktats som vardagsresor, övriga resor som
veckoslutsresor.
I tabell 7 har de sex bilprovningsstationerna slagits sam-man. Tabellen redovisar den genomsnittliga körsträckan per bil under en vecka i mars dels 1973 och dels 1974.
Körsträck-an är i stort sett lika stor under de båda
jämförelseperio-derna, 206 km per vecka under mars 1973 och 210 km per vecka under mars 1974. Det kan inte heller utläsas några skillna-der mellan de båda åren vad beträffar vare sig restyp eller tid på dygnet, då resa företogs.
Tabell 7. Genomsnittlig körsträcka (km) per bil under en vecka i mars 1973 respektive 1974 efter restyp och tidpunkt på dygnet. T i d p a d a g e n , r e 5 p å r Res- -09 09*12 12*16 16" Totalt
typ
-73 -74 -73 "74 _73 -74 -73
74
73 »74
Tjänste- 8 5 8 9 8 9 8 5 32 29 resa Arbets- 29 30 4 2 6 6 19 18 59 57 resa Annan 4 10 21 15 21 15 26 30 73 70 kort resa Annan 6 8 8 10 9 18 20 18 43 54 lång resa V ä Alla resor 48 53 41 37 45 49 73 71 206 210Primärmaterialet visar att det genomsnittliga antalet
re-sor är detsamma båda åren både vad beträffar restyp och tid på dygnet.
Tabell 8 visar den genomsnittliga körsträckan under mars
1974 för bilar som fått respektive inte fått extra
bensin-tilldelning. De förra har väsentligt längre körsträcka
(293 km) än de senare (173 km). Skillnaderna hänför sig till tjänste- och arbetsresor. Resultatet kan tolkas som att de
bilar som körs längst under "normala" förhållanden också har haft den största möjligheten att erhålla extra bensintillm
delningo
Tabell 8. Genomsnittlig körsträcka per bil under en vecka i mars 1974 efter restyp, tidpunkt på dygnet och om extra
bensintilldelning erhållits respektive ej erhållits.
A $%*1 d p å d a 9 e n
Res'
- 09
09 m 12
12 - 16
16 -
Totalt
tYP . _ i _
Extra Ej Extra Ej Extra E3 Extra E3 Extra E3
extra extra extra extra extra
Tjänste-resa 10 3 24 3 26 2 14 1 74 9 Arbets-resa 61 17 3 _ 2 12 4 33 12 109 34 Annan ' kort resa 8 10 15 15 14 15 33 29 70 69 Annan lång resa 5 10 8 11 13 20 14 20 40 60 Alla resor 84 39 51 30 65 42 93 62 293 173
?L Bilaga 1
31:15: åiñliåligkå EENIññlBYRAH
5
umawmcsmsnmrm
P 1570
Bilena rêgnr: .0000000000900 Station: oooooooaocooooooooc InterVJUdatum: coca/00901974 Lokonr2| l T l a I Stationsintervju: Telefonintervju: Äterbesöksintervju: Bortfall:E
D
G
E
]
Bortfallsor8&k: 000000000000-wOOO'OGQOCOOOGOOÖ0.0000000000 ...OOOOOOOOOOGOODOO000.00Q0. 0900...OGOOOOåOOOOOOOOOOOENERGIKRISENS EFFEKTER PÅ TRAFIKBETEENDET
1
Jag skulle vilga ställa några frågor till Er, som ligger till grund för
unáersökningen om energikrisena effekter på trafikbeteendet0 Undersökningen
genomföree av Statens Väg» o Trafikinstitut i nära samarbete med Statistiska
Centralbyråne Utredningainstitnt, Frågorna avser den bil Ni just har
besik-tigata
Fråga 1 Ni är här föratt besiktiga bilen. Är Ert besök ett
förstagångs-beeök, áve bilen besiktigaåes för forsta gången i år eller är Ert
besök ett återbesök, dvs bilen ombesiktigadee på grund av anmärk-ning vid företagångsbeeöket?
FÖRSTAGÅNGSBESÖK'-á FRÅGA 2a
,2 ÄTERBESÖK mmm-w-"9.ÅVSLUTA INTERVJUN
3 VET EJ
a FRÅGA 2a
Fråga 28 Vilken typ av bil har Ni? Är det en ....?
V i ... personbil
2 0190
3 .a. ANNAN TYP AV BIL, NÄMLIGEN . . . ....ø...,... .
4 ... VET EJ
Fråga 2b Använâs bilen i yrkesmässig trafik? 1 JA, ENBART
2 JA, HUVUDSAKLIGEN
5 JA, DELVIS
4 NEJ, INTE ALLS5 VET EJ
Fråga 38 Ni är här för att besiktiga bilen. Är Ni här i egenskap av ....?
1
bilens ägare mwe FRÅGA 4a
2 annan person i bilägarens familj -á FRÅGA 4a
3 någon av bilägarens bekanta eller annan n person som inte ingår i bilägarens familj'-ê FRAGA 4a
4 representant för bilfirma -e AVSLUTA INTERVJUN
5 repreaentant för bilverkstad'-á FRÅGA 3b
Fråga 3b Kan jag få bilägarens namn, adress och telefonnummer?
ÃGARENS NAMN: C9...OOOOGOÖOOOOOOOÖQ0990000090'3890309000000000
ADRESS: DU0.00000000000000000000000.000000ÖOOi..OO...O0.0D000000000.
TELoNR ooaaoooooooooooøoøooooao oooøooooooøa
Fråga aa
Fråga 4b
Van bilen på verkstad igår?
1 JA 'mmwmma FRÅGA 4b
JEJ »mmmmw FRÅGA 5 VET EJ-muwvnRÅaA 4b 'U S ?U ..23var bilen på verkstad i förrgår?
amma FRÅGA '53a
mamma» FRÅGA 5
EJ müäFRÅGA 133
3 JA 2 NEJ3 VET
mun-.ga?nånn sw1e SKALL STÄELAS FÖR VARJE TIDSINTERVALL I TABLÃN NEDAN. SVAREN PÅ
FRÅGA am12 SKALL NOTERAS I TABLÃNVNEQAN FÖR AKTUELnn TIDSINTERVALL OCH FÖR
ÅKTGELLÅ RESTYPER (INKL EGEN (IPS) KaRNING ELLER KORNING AV ANNAN PERSON).
m Fråga Fråga 6 Fråga 7 ?någa 8 Fråga 11 Fråga 12
Startade Ni eller någon annanparsen någon eller några resor ....
(LÄS UPP ?IDSINTER?ALLET) med den här bilen igår/i förr-år?
{"l FÖRRGÄR ANVÄNDS ENDAST OM BILEN VAR PÅ VERKSTAD IG R ENLIGT
FRÅGA 4a)
on JAmSVAR FÖR DET AKTUELLA TIDSINTERVALLET, GÅ TILL §RÅGA 6i OM
NEJDSVÅR FOR DET AKTUELLA TIDSINTERVALLET, UPPREPA FRAGA 5 FOR
NÄSTA TIDSINTERVALL.
Vilken eller vilka typer av reser var det frågan om?
Var det Ni själv eller någon annan person som körde bilen (medföljde
i bilen) vid resan/resorna?
Hur många alika oøov (DE§ AKTUELLA RESTYPEN) företag Ni/någon annan
person med bilen 0000 (LAS UPP AKTUELLT TIDSINTERVALL) igår/i förrgår?
Hur många km kördes bilen vid denna typ av resa? Vet Ni inte exakt aträekans längd så försök att uppskatta den.
Hur säker är Ni på att körsträckan är just .... km?
Helt säker - -® 1 Ganska säker'w-4'2 Osäker " '5
FÖR ÖVER SVARSKODEN TILL TABLÅN NEDAN
Hur stor del av denna körsträcka på 0000 km ägde rum inom vad man brukar kalla tättbebyggt område? Inom sådant område brukar det oftast råda hastighetsbegränsning till 50 eller 70 km i timmen.
Företogs ytterligare någon resa under den här tiden (LÄS UPP AKTUELLT
TIDSINTERVALL) med den bil Ni just besiktigat?
E] JA -a-a FRÅGA 6
En. uüüäål 331111 U a 09 Tjänsteresa - T2_ " m ?6 a
_är__ån-J*
Esmå âäâä/ Ja na; ;gt gågågLJC]
AnnanEgen EgenDSDM
EgenDEC]
Annan Egan[31:3
Annan F? 5 F; 9 ?1D i . w[:] §2 [:] m
13D' )
[3141:] m
1: 158
D mm
I] trim i'm\ av[:3 sa§::3
i: '5% 0 G* + 09Resa till och från arbetet som ej är
0 09
' att batrakta som tjänstaraaa - 72' n
Annan kortare typ
av resa t G! till
affär eller till
bekant ' m 12 n _ _16 H..
EDI:
DDDW
Annan EgenBDDW
EDB:
E] D [I]
Annan Egen [::] [::] [::] Annan . g EgenDE]
Annan Egen [::] [::] [::] AnnanE:] 21 E:3_ m
[3 22m
1:] 23D m
E:] 241::] m
[3 25 m
E] 26%:
D 275.] m
1:1 28:1 m
31:] m
E] 32:] m
E:] 33 [:]l lm . . _. 4 .[:j 34[::] mD355»
Daelim
Dwag
[3me
Annan längre typ av 09 resa t ex en helg-utflykt eller en semesterresa 12 - 16 u
ODD:
mami;
EDGE
Damm
1:] 415:] mn
C' 42:] m
_
D Gümmü
1:]
mm
D 458mm:)
DMDMEUID
1:1 470 um D
D 48:] kl.13:13:) D
DE
]
EII
DE
!D
E]
[3:
3:
m
:m
IE
]
:15
1D
E]
:15
1:
35::
DD
IEI
?D
D
Uti
'
IE
I
D
D
U
U
DE
]
DE
]
DE
]
DE
]
D
U
DE
]
DE
]
DE
]
D
U
B
U
DE
]
D
D
DU
M'
4 Fråga ?5a Hur långt är avetånåee meâbil mellan Er bostaå een arbetSplats?
Ar ået aa...? i minåre än 5 km \2 5 w 10 km 5 ?i m 1% km 2;, ?6 m 2% 5 21 m 3% km 5 mer än 30 km ? 7 VET EJ
Fråga 15% Hur lång tid tar det 1 allmänhet att resa meå bil mellan bostaden üch arheteplateen? Tar äet s....?
*aa mimåre än 15 min Q., 15 a 50 min 5 ... 31 m 45 min % J.. 45 m 60 min 5 ..e 61 m 90 min 6 e.e ?1 m 120 min 7 ... mer än 120 min
9
8
s. VET EJ
Fråga êäe Finns det allmänna kemmunikationsmedel mellan Er bostaâ och
arbets-plate?
1 JA mmm FRÅGA 15a 2 am »mmm FRÅGA.. 14 m ., 5 VET EJ-»e FRÅGA 14
Fråga 13a Hur lång tiá tar det i allmänhet att resa med allmänna kommunika-tienemedel mellan bostaden ech arbetsplatsen? Tar det c - ?
á 90° mindre än 15 min 2 ... 15 m 50 min 3 ... 31 m 45 min 4 .a. 46 m 60 min 5 0,. 61 6 7 90 min 000 ?i _ 120 min ,0. mer än 120 min 11 8 en. VET EJ
FrägR 158
5
Kan Ni ange vaá âet kOStar att färdas med allmänna kommunikations» mEdei mellän Er bestad och arbetsplats?
us ' 3. 13 *U T -p m m »
EN PERSON
EVA PERSONER
TRE PERSONER
FYRA PERSONER ELLER FLER
NER EJ
i EAEAESROREA .1.. kr ....6 öre
2 VEGKGKORT: A.AA. kr ....a öre Q 3 g 1 g 5 TUR OCH RETUR M..c kr ... öre
12m17
á ENKEL EESAA .0.A. kr A...Q öre
5 VET EJ
FEåga ?á Sam Ni neg kømner ihåg hade vi bensinransonering från efter tretton-âagnhelgen Och januari månad nt. Användes Er §;1.för samåkning till
och från arbetet för8näenna bensinrânsöneriñgäperiod?
1 JA, RESELENNEET
; FRÅGA 15
2_ JA, NÅGON ERSEAKA GÅNG --»w» FRÅGA 16
3 NEJ, INTE ALLS
= FRÅGA 16
18
4 VET EJ
= FRÅGA 16
Fråga 15 Hur många perenner utöver bilföraren brukade medfölja i bilen?
Fr
i
,i mo m ?9 Ch
1
Användes Er bil för samåkning Eansoneringsperioden?
i?
JA, REGELBUNDET FRÅGA 17
till och från arbetet under
bensin-2 JA, NÅGON ENSTAKA GÅNG-ma FRÅGA 18
5 NEJ, INTE ALLS
; FRÅGA 18
20
4 VEE EJ
= FRÅGA 18
Fråga 17 Hur många personer utöver bilföraren brukade medfölja i bilen?
1
EN RERSON
2 TVÅ PERSONER
3 TRE PERSONER
4 FYRA PERSONER ELLER FLER
6
?råge ?8 Har Er bil använte för samåkning till och från arbetet efter beneinrensoneringsperioden?
1 JAg REGELBUNDET $>FRAGA 19
2 JA, NÅGON ENSTAKA GÅNG -warRÅGA 20 3 NEJ, INPS ALLS ; FRÅGA 22
Og
å
VET RJ
:zPRÅGA 22
:råge ?9 Hur många personer utöver bilföraren brukar medfölja i bilen? 1 EN PERSON
2 TVÅ PERSONER
5 TRE ?ERSONER
4 ?YRA PERSONE ELLER FLSR
25 5 VET EJ
FNJGÅ 23 SKALL BARA STALLAS OM BILEN ÅNVANTS ?GE RESA TILL OCH ?RAK ÅRBU.IW
° "1" *rs 1".. s. °x - ° ° m * "' 'n " 'F .71 ».S *' 'M' hvad»
:GSR LLLbi I EORRGAR (SE TABLAN PA DID D). PORTSATL ANEARå MED PÄÅVÅ 22 Fråga 20 Användes Er bil för samåkning till och från arbetet igår/i förr
i
("g FÖRRGÄR RNVÄNDS BARA ON BILEN VAR PÅ VERKSTAD IGÅR PNLPG
FRÅGA 48.)
1 JA -w-* *JUÃÅ 21
m?
2 NEJ ---*.PN*GA 22
,. ._,,. . _ 0 _
24 2 VET EJ'-» FRÅGA 22
Hur många personer utöver bilföraren medföljde i bilen?
1
EN PERSON
TVÅ PERSONER
TRE PERSONER
PYRA PERSONER ELLE? FLER
VET EJ b wi n . ) N ken U1
7
STÄLL EEÅGOEEE 22, 23 OCH 24 I TUR OCH ORDNING, FÖRST AVSEENDE
?IBEX FÖRE EAESONEEINGSPERIOEEE, DAREFTER UNDER ocn SIST EFTER
nlneeEEEIEeSPEEIGEEE.
Fråga
22,25,24 Vilket kommunikationsmedel använde/använder Ni Er oftast av för
att ta Er till een från arbetet före/under/efter bensinransonerings-perioden?
Arbetsresor
Fr 22 Fr 2 Fr 24 före under efter
311 -
1
1
1
J
F Andra kemnunikationsmedel
2'
2
2
25m28
VET EJ
.5
5
3
Fick Ni under bensinraneoneringsperieden någon extra bensintilldel-ning, dvs tilldelning utöver stanáardraneenen på 100 liter?
1
JA --» FRÅGA 27
2 NEJ ----o FRÅGA 26
29
5 VET EJ- 'FRÅGA 28
Fråga 26 Vilken var anledningen till att Ni inte fick någon extra bensin-tilldelning? Var det därför att Ni ....
1 00. inte ansökte om extra tilldelning
2 ... ansökte, men fick avslag
3 ... ansökte, men beslut hann ej fattas ______m9 FRÅGA 28
50 4 VET EJ
Fråga 27 'Vilken var anledningen till att Ni ansökte om extra
bensintilldel-31
ning? Var det därför att Ni behövde bensin för ....?
1 yrkestrafik eller för resor i tjänsten
2 ... resor till och från arbetet
ANNAT ÄNDAMÃL
VET EJ
U
Tabelåwle Antal intervjuade perscner efter besiktningsn station, fördelade på förvärvsarbetande, ej
förvärvsarbetande aamt på vem som besiktigat bilen.
FÖRVÄRVSARBETANDE EJ FÖRVÄRVSARB SUMMA
0
T
ÄGARE
ANNAN
ÄGARE
ANNAN
ÄGARE ANNAN
TM-LÖN EL FAM» PER- SUMMA EL FAM» PER_ SUMMA EL FAM-*PERw SUMMA
MEDLEM SON MEDLEM SON . MEDLEM SÖN
krvika 197 10 207 43 3 46 240 13 253 Edäberg 163 22 185 45 1 46 208 23 231 Kalmar 180 14 194 36 6 42 216 20 236 'Luleå 206 9 215 56 13 69 262 22 284 Uppsa1a 176 19 195 37 1 38 214 20 233 Västerås 213 12 225 30 2 32 243 14 257 SUMMA 1135 86 1221 247 26 273 1383 112 1495 1 93 0 7 0 100 0 90 5 9 5 100 0 92 5 7 5 100 0 , i A 7 , I I I 1 I I I I I
PQJCFRT
-
-
81,7
-
-
18,3
m
-
100,0
Tabell 2.
Antal bilar fördelade på orsak till att
extra bensintilldelning erhölls resp ej erhölls.
M"
1.
ÄN ÖETN GM EÃPPÃir-51m."
6
STATION NR,w ,
TILLDELNING
1
2
3
4
5
6
MMA
1 ÅNEÖKTE OM EXTRA TILL DELNING
l l Erholi extra tilldeln
Yrkestrafik, resor i
tjänsten 24 44 32 53 44 32 229
Reaor till och från I
arbetet 67 16 v36 39 28 24 210
Annan ersak l 1 3 4 2 2 13 Summa tilldelning 92 62 7l 98 75 61 459
112 Erhåll ej extra tilldeln
Avslag 5 18 13 6 6 7 55
Beslut hann ej fattas 20 7 5 8 6 10 56
Summa ej tilldelning
25
26
18
15
12
17
113
l 3 Summa ansökningar 117 88 89 113 87 78 572 ANSÖKTE EJ OM EXTRA _ 1_ TILLDELNING 136 143 147 171 146 1/9 922 3. SAMTLIGA 253 231 236 264 233 257 1495Station nr 1: Arvika " nr 2: Edsberg " nr 3: Kalmar "' nr 4: .Luleå " nr 5: Uppsala " nr 6: Västerås
Tabel1
3
Antal bilar efter hur bilarna utnyttjaäs för
samåkning till och från arbetet före, under
regp efter bensinransøneringen.
V EXTRA EJ EXTRA SUMMA
STATION SAMÅKNING TILLDELNING TILLDELNING
Förê Under Efter Föra: Under: ?Efter Förê Under Efter
Arvika Regelbundet 22 30 27 13 17 17 35 47 44 Ibland 4 8 3 3 4 4 7 12 7 Aldrig 55 43 51 100 95 94 155 138 145 Summa 81 81 81 116 116 116 197 197 197 Edsberg Regelbundet 4 8 4 1 7 3 5 15 7 Ibland 1 m 1 3 5 3 4 5 4 Aldrig 41 38 41 113 105 111 154 143 152 Summa 46 46 46 117 117 117 163 163 163 Kalmar Ragelbundet 8 8 9 12 19 13 ,20 27 22 Ibland 1 2 3 5 6 5 6 8 8 Aldrig 48 47 45 106 98 105 154 145 150 Summa 57 57 57 123 123 123 180 180 180 Luleå Regalbundet 11 14 15 15 15 16 26 29 31 Ibland 3 9 4 7 6 9 10 15 13 Aldrig 60 50 54 110 110 106 170 160 160 Summa 74 74. 74 132_ 132 132. 206 206 206 Uppsala Regelbundet 9 13 12 5 10 10 14 23 22 Ibland m 3 3 7 5 6 7 8 9 Aldrig 46 39 40 108 105 103 154 144 143 Summa 55 55 55 121 121 121 176 176 176 'Västerås Regelbundet 6 8 6 16 16 14 21 24 20 Ibland 8 6 7 5 10 8 138 16 15 Aldrig 40 39 40 138 133 137 178 172 177 Summa 54 54 54 159 159 159 213 213 213 Alla Regelbundet 60 81 73 62 84 73 122 165 146 statio- Ibland 17 28 21 30 36 35 47 64 56 ner Aldrig 290 256 271 675 646 656 965 902 927, Summa 367 367 367 768 768 768 1135 1135 1135
i
Iabell'ål
Antal bilar efter hur bilarna utnyttjats församåkning till och från arbetet före
respek-tive under bensinransoneringen.
I
SAMÅKNING UNDER BENSINRANSONERINGEN
'
Q
SêMÅKNING EXTRA
EJ EXTRA
QUMMA
ñTATION
FÖRE BEN-
TILLDELNING
TILLDELNING
CF' '
INRANS
R
I
A
1.
R
I
A
53
R
I
A
2
Amika
Regelbundet
-
-
22 11
-
2
13 33
-
21 35
Ibland
2
2
-
4
2
1
-»
3
4
3
a
7-Aldrig
6
6
43
55
3
93 100 10
9 136 155
Summa
30
8
4
81 17
4
95 116 47
12 138 197!
Edsberg Regelbundet 4 « m 4 l - » l 5 m-Ibland
1
-
«-
1
1
2,
-
3
2
2
-Aldrig
3
-
:38
41
5
3 105 113
8
3 143 15
.Summa
8
-
3.8
46
7
5 105 117 15
5 143 163
Kalmar Regenbundet 7 - l 8 10 2 e 12 17 2 1 20.Ibland
-
1
-
1
3
1
1
3
2
1
6
Aldrig
.1
1
46
48
6
3
97 106
7
4 143 154
Summa
8
2
47
57 19
6
98 123 27
8 145 180
Luleå Regelbundet 9 l 1 11 12 - 3 15 21 l 4 26Ibland
-
3
-
3 -
4
3
7 --
7
3
10
Aldrig
5
5
49.
60
3
2 104 110
8
7 153 170
Summa
14
9
50
74 15
6 110 132 29
15 160 206
Uppsala
Regelbundet
8
-=-
1
9
4
-
1
5 .12
-«
2
14
Ibland
-
-
-
w
2
1
4
7
2
1
.4
7
Aldrig
5
3
38
46
4
4 100 108
9
7 138 154
Summa
13
3
39
55 10
5 105 121 23
8 144 4176
Västerås Regelbundet 6 e - 6 12 2 2 16 18 2 2 22Ibland
m
5
2
8 -
2
3
5 -
7
5
13
Aldrig
2
1
37
40
4
6 128 138
6
7 165 178
Summa
8
6
39
54 16
10 133 159 24
16 172 213
Alla
Regelbundet 56
1
3
60 50
4
8
62 106
5
11 122
stationer
Ibland
3
11
2
17
8
1
1
30 11
22
13
47
Aldrig
22
16 251 290 26
21 627 675 48
37 878 965
Summa.
81
28 256 367 84
36 646 /68 165
64 9021135.
Anm. R = regelbundet1
=
ibland
A = aldrig.1.53
Taneil * . Anta1 bllar efter antal medfoljande passagerare vid färd till och från arbetet före resp under bênsinransomeringen. Samtliga stationer.
SAMÅKNING UNDER BENSINRANSONERINGEN
SAMÅKNING FÖRE
ANPAL BIIAR MED FÖLJ ANTAL PASSAM
INGEN
BENSINRANSONE" VID REGEIBUNDEN smmmmc SAM- SUMMA
RINGEN
1
2
3
4
SUMMA ÅKNING
Antal gassageu rare vid
regel-bunden samåknin. 1 54 6 l 2 ' 63 5 68 2 - 22 2 m 24 4 28 3 m - 15 m 15 1 16 4 - " m 4 4 - 4 Summa 54 28 18 6 106 10 116 Ingen samåkning 27 10 7 1 48 878 926 Summa 81 38 25 7 154 888 1042
Tabell 6 1 Antal intervjuade perssner efter kommunl-katiønsmedel före och under bensinransone_ ringen och avstånd mellan bostad och arbets" plats och möjlighet att disponera kollektivt färdmedel. Alla stationero
;
KOhMUNIKATIONS-
*ä .
.
.
Küüjxmnnämwmw
-
NNIEKIRH?EMEF
.
:
I 1 år " °" . v . r
1 M808L FÖRE BEN-
jaäxl 3?®5
MEUE ETNWSEP
_ 5 TOTALT
: 3 I N AN S ONER I NGEN KWIRATIONMHJ KCXVMUNIIQXTIONWEL KOMMUN I KA? 1 (JN SME D
