Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats
VT 2008
BEGAGNADE BILAR
konsumentens val mellan privatköp
och den etablerade bilhandeln
Författare: Handledare:
Johanna Hagström Mikael Gidhagen
- 1 -
FÖRORD
Vi vill inleda med att innerligt tacka alla som har varit med och hjälpt och stöttat oss i arbetsprocessen med denna Kandidatuppsats. Tack till vår uppdragsgivare Tage Rejmes i Örebro Bil AB för den assistans och det stöd vi har fått. Tack även till Marianne Hedlund för samordning av transporter, Pontus Tholin för konstruktiv kritik och Jonas Eriksson för värdefulla råd.
Slutligen vill vi tacka vår handledare Mikael Gidhagen för all viktig vägledning och hjälp han har givit oss under resans gång.
Uppsala 2008-05-22
________________ _____________
- 2 -
SAMMANDRAG
Begagnade bilar köps och säljs i allt högre utsträckning mellan privatpersoner, något som drabbar bilhandlare genom en för dem minskad försäljning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur privatpersoner väljer var de ska köpa begagnad bil. Vi vill utforska hur de söker efter information om bilar, samt vilka faktorer som påverkar valet av inköpsställe. En kvantitativ enkätundersökning har utförts bland privatpersoner som köpt begagnad bil och resultaten av denna undersökning visar att priset på bilen är den mest avgörande faktorn vid val av inköpsställe. I slutsatsen kan även konstateras att Internet är det ledande informationssökningsredskapet innan köp av bil.
- 3 - INNEHÅLL FÖRORD ... 1 SAMMANDRAG ... 2 INNEHÅLL ... 3
1 BAKGRUND – DEN SVENSKA BILMARKNADEN ... 5
-FÖRÄNDRINGAR PÅ BILMARKNADEN ... -6-
Tage Rejmes Bil i Örebro ... 8
Syfte ... 9
2 TEORI ... 10
-VAD SOM INFLUERAR KONSUMENTENS KÖPBETEENDE ... -10-
Köpsituationen ... 10
Personliga influenser ... 10
Sociala influenser ... 11
-NORMER OCH HANDLINGAR I SAMHÄLLET ... -11-
KONSUMENTENS BESLUTSPROCESS ... -11-
INFORMATIONSSÖKNING – KONSUMENTENS VAL MELLAN TRADITIONELLA KANALER OCH INTERNET ... -13-
- 4 - Köp ... 25 Utvärdering ... 26 -MRF-UNDERSÖKNINGEN... -27- Individen ... 27 Informationssökning ... 28 Utvärdering av alternativ ... 28 Köp ... 29 Utvärdering ... 30 5 ANALYS ... 31 -INDIVID ... -31- INFORMATIONSSÖKNING ... -31- UTVÄRDERING AV ALTERNATIV ... -33- KÖP ... -34- UTVÄRDERING ... -35-
6 SLUTSATSER OCH IMPLIKATIONER ... 36
REFERENSER ... 38
-SKRIVNA KÄLLOR ... -38-
MUNTLIGA KÄLLOR ... -39-
ELEKTRONISKA KÄLLOR ... -39-
BILAGOR ... 40
-BILAGA 1:INLEDNING TILL ENKÄTUNDERSÖKNINGEN ... -40-
BILAGA 2:ENKÄTUNDERLAG ... -40-
- 5 -
1 BAKGRUND – DEN SVENSKA BILMARKNADEN
Bilköpet tillhör ett av en privatpersons allra mest betydelsefulla köp. Vanligtvis rankas köp av hus eller lägenhet som nummer ett gällande viktiga köp, och på en stark andra plats ligger ofta bilköpet. (Ulander, 2008)
Under år 2007 såldes ungefär 1,4 miljoner bilar i Sverige, och av dessa var cirka 305 000 bilar nyregistreringar (Ulander, 2008). När det gäller nybilsregistreringar var det bilhandelns femte bästa år genom tiderna, och svensktillverkade Volvo och Saab toppade tillsammans listan över de mest sålda modellerna (Swärd, 2008). Sålunda såldes det omkring 1,1 miljoner begagnade bilar under år 2007, och av dessa såldes 650 000–700 000 bilar privat mellan två privatpersoner. Totalt omsätter den svenska marknaden för begagnade bilar årligen 110–120 miljarder kronor (Ulander, 2008).
Utbudet på bilmarknaden utgörs huvudsakligen av tre aktörer: privatpersoner, icke märkesauktoriserade bilfirmor samt auktoriserade bilfirmor (Ulander, 2008). Efterfrågan på nya bilar kommer till stor del från företag, medan begagnade bilar främst efterfrågas av privatpersoner (Svensson, 2008). Det finns en tydlig skillnad för en återförsäljare mellan försäljningen av en ny och begagnad bil. Nybilsförsäljningen är ofta styrd av generalagenten; det är denne som bestämmer priset på bilen och vilken marknadsföring som ska genomföras. Generalagenten har dessutom ofta krav på yta i bilhallen, representation, riktiga demonstrationsbilar samt utbildning av personal. (Elstner, 2005, nr. 15) Återförsäljarens roll blir här att tillföra värde genom kundmottagande och information till kunden. Vinstmarginalerna på nybilsförsäljningen ligger ofta strax under 10 procent av bilens pris (Elstner, 2005, nr. 12).
- 6 -
fokus på begagnatförsäljningen och hur duktiga säljarna är. Marginalerna kan uppgå till omkring 15 procent av bilens pris (Elstner, 2005, nr. 15), och följaktligen ligger vinstmarginalerna på begagnade bilar i regel några procent över marginalerna på nya bilar (Ulander, 2008). Återförsäljarens förmåga att göra en bra affär speglar ofta vinstmarginalerna på begagnade bilar (Ulander, 2008). ”Rörelsefrihet, större marginaler och låga kostnader gör begagnathandeln till en allt viktigare del av bilförsäljningen. Nybilsförsäljningen skapar volym och intäkter på verkstadssidan på sikt, medan en begagnathandel ofta skapar lönsamhet här och nu.” (Elstner, 2005, nr. 15)
Förändringar på bilmarknaden
De svenska återförsäljarna av bilar möter i dag ett flertal förändringar på marknaden. En av dessa förändringar är att vissa återförsäljare köps upp av aktörer från Norge och Finland. Bilmarknaderna i Norge och Finland är väl täckta och därför söker sig nu dessa stora, utländska bilhandlare in i Sverige. De vill utnyttja de skalfördelar och synergieffekter som finns i att växa i storlek, allt för att kunna öka sina vinster.(Matson, 2007) En annan förändring på bilmarknaden är en ändring av EU-reglerna angående gruppundantaget, vilket i stora drag är tänkt att skapa en friare konkurrens och underlätta möjligheterna för bilförsäljare att få försäljningsrättigheter för olika bilmärken. (Elstner, 2005, nr. 15) En ytterligare förändring är att allt fler företag inom bilbranschen på senare tid har gått i konkurs. År 2005 rapporterades att 120 företag inom bilbranschen gått i konkurs, och till år 2006 ökade den siffran till 137. Detta innebär en ökning av antalet konkurser inom bilbranschen med 14 procent. Under samma tidsperiod minskade antalet företagskonkurser generellt över alla branscher i Sverige med 17 procent. (Lövgren, 2006)
- 7 -
Det finns ett antal webbsidor för annonsering och försäljning av bilar på Internet och de två ledande är Bytbil.com som är Sveriges största motorsajt (Bytbils hemsida, 2008), och Blocket.se som är landets ledande köp- och säljmarknad (Blockets hemsida, 2008). Bilannonserna på Internet ökar hela tiden; under år 2007 fanns det över 1 miljon bilannonser på marknadsplatsen Blocket.se. Både återförsäljare och privatpersoner lägger ut bilannonser på Internet, men den största ökningen av antalet annonser står privatmarknaden för. Från år 2006 till 2007 ökade dessa annonser med 11 procent. (Björklund, 2008)
- 8 -
Figur 1:Personbilsmarknadens utveckling för bilhandlare anslutna till MRF (Ulander, 2008)
Inom organisationen MRF bekymrar man sig bland annat över huruvida återförsäljarna är tillräckligt bra på att marknadsföra de mervärden som de faktiskt har att erbjuda bilköparen (Fahlgren, 2008, nr. 3). Att köpa bil av en återförsäljare har tre starka konkurrensfördelar: bilhandlarna uppfattas som mer seriösa än en privatförsäljare, kunden kan lita på att bilen är genomgången eftersom de flesta bilar har en garanti, handlarna byter in bilar till - för kunderna - bra priser när folk köper nya bilar (Elstner, 2005, nr. 15).
Tage Rejmes Bil i Örebro
Tage Rejmes i Örebro Bil AB är en av de svenska återförsäljarna som är verksamma på den alltmer konkurrensutsatta bilmarknaden. Tage Rejmes i Örebro Bil AB är en auktoriserad Volvo- och Renaultåterförsäljare som både säljer nya och begagnade bilar, lastbilar samt tillhandahåller service och material till alla dessa (Rejmes hemsida, 2008). Begagnatförsäljningen utgör en för företaget väsentlig inkomstkälla, dels gällande den direkta affären, men kanske framförallt gällande inbytesaffärer vid nybilsköp och verkstadsintäkter
- 9 -
vid framtida underhåll. Därmed är försäljningen av begagnade bilar en betydelsefull del av företagets verksamhet, och liksom landets övriga MRF-anslutna återförsäljare är begagnat något som avtagit på senare tid. Företaget vill verka för att åtminstone bibehålla, men med fördel öka, denna försäljning som man ser som en vital funktion för att tidigare nämnd övrig verksamhet. Den strävan och de mål man har är att få en bra balans mellan försäljningen av begagnade bilar och nya, allt för att skapa bästa möjliga lönsamhet för företaget som helhet. (Svensson & Sunnhed, 2008) Frågor som företaget ställer sig är:
Varför väljer privatpersoner i allt större utsträckning att köpa bil privat? Vilka kriterier är det som väger tyngst i valet?
Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur privatpersoner väljer var de ska köpa begagnade bilar. Vi vill utforska hur dessa blivande köpare söker efter information om bilar, samt vilka faktorer som påverkar deras val av inköpsställe.
- 10 -
2 TEORI
För att spegla vilka olika faktorer som har betydelse vid ett bilköp kommer några olika modeller att användas. Modellerna visar vad som influerar konsumentens köpbeteende, normförändringar i samhället, konsumentens beslutsprocess samt hur konsumenten söker efter information. Slutligen kommer vi att operationalisera och sammanföra de olika teorierna till en sammanfattande modell.
Vad som influerar konsumentens köpbeteende
När en konsument ställs inför ett beslut om köp av en produkt påverkar både personliga och sociala influenser konsumenten; även hur köpsituationen ser ut spelar stor roll för köpbeteendet (Jobber & Fahy, 2003, s. 58).
Köpsituationen
I olika köpsituationer har konsumenten olika typer av köpbeteenden. Alla beslut om ett köp följer inte samma beslutsprocess och olika beslutskriterier spelar olika stor roll vid olika beslut. Vid köp av en kapitalvara (en vara som är betydelsefull och förbrukas under en längre tid), ett köp som brukar klassificeras som komplext, präglas beslutet av en hög grad av informationssökning samt en noggrann granskning av alternativa lösningar. (Kotler et al, 2002, s. 211-212) Informationssökningen fokuserar både på vilken modell och vilket märke som skall köpas samt på var inköpet skall göras. När konsumenten sedan tidigare har
erfarenhet av produkten och inköpsproceduren, blir informationssökningen begränsad, och
konsumenten utgår främst från sina egna upplevelser och minnen. (Jobber & Fahy, 2003, s. 58-59)
Personliga influenser
Individens personlighet är en av de influenser som påverkar konsumenten vid ett köp. Personlighet är summan av alla inre psykologiska egenskaper hos en individ, och dessa påverkar hur man relaterar till den omgivande miljön. Här kan ofta ett mönster finnas; en viss personlighetsprofil tenderar att köpa en viss typ av produkt eller ha ett visst typ av köpbeteende. (Jobber & Fahy, 2003, s. 59-61)
- 11 -
Konsumentens värderingar och attityder till en produkt är en viktig aspekt som kan påverka beteenden. (Jobber & Fahy, 2003, s. 60)
Sociala influenser
Referensgrupper: familj, vänner och kollegor - men även formella grupper så som en klubb eller förening - är de människor som påverkar individens attityder kring produkter och köpbeteende.
Kulturen i individens omgivande samhälle lägger grunden för hur individens livsstil utvecklas, och påverkar därigenom köpbeteendet. (Jobber & Fahy, 2003, s.63-64)
Normer och handlingar i samhället
Kulturen runt omkring individen influerar på många sätt individens köpbeteende (Jobber & Fahy, 2003, s.63-64). För att spegla kulturen i samhället och på så sätt kunna fånga upp de förändringar i samhället som medför en ökad Internetanvändning (SCB:s hemsida, 2008) används en normteori. Modellen om normteori innebär att olika företeelser i samhället skapar normer som sedan genererar handlingar (Hydén, 2002, s. 284). En företeelse som idag är aktuell i samhället är utvecklingen inom informationsteknik. Med informationsteknik menas datateknik och telekommunikationsteknik. Informationstekniken representerar en ny kärnteknologi, vilken medför att ett nytt samhällssystem har uppstått. En ny kärnteknologi innebär att teknologin är tillräckligt bred och djup för att sysselsätta människors uppfinningsförmåga och skaparkraft under lång tid. Så länge människor kan nyttja det nya samhällssystemet för att tillgodose de mänskliga behoven kommer informationstekniken att leva vidare. (Hydén, 2002, s. 30-31) En förändrad kärnteknologi genom den nya informationstekniken leder till nya handlingar och förändrade beteenden i samhället (Hydén, 2002, s. 284).
Konsumentens beslutsprocess
- 12 - Figur 2: Konsumenters beslutsprocess (Blackwell et al, 2001, s. 71)
En informationssökning innebär att individen söker information om olika produkter (Blackwell et al. 2001, s.73-76); ju mer komplex en produkt är, desto noggrannare kommer informationssökningen att bli (Kotler et al, 2002, s. 211-212). Sökningen kan rikta sig såväl inåt som utåt. I en inre informationssökning går individen tillbaka till sina tidigare erfarenheter, eller till och med till genetiska anlag, för att hämta information. I en yttre informationssökning vänder sig individen mot vänner, familj och marknaden för att få information. (Blackwell et al, 2001,s. 73-76)
Efter informationssökningen utvärderar individen de olika alternativen och frågar sig vilket som är det bästa. Individen jämför alla olika alternativ innan denne bestämmer sig för att köpa någon av produkterna. (Ibid. s. 76-78) Olika konsumenter påverkas av olika saker; vissa prioriterar ett billigare pris, medan andra prioriterar ett visst märke eller säkerhet. När köpets kvalitet är svår att bedöma uppfattas köpet som riskfyllt. Riskerna kommer av konsumentens osäkerhet inför resultatet och konsekvenserna av produktköpet. Om en garanti följer med köpet kan risken som konsumenten uppfattar i köpet minskas. Garantier används därför som ett redskap för att minska osäkerhet samt att minska de negativa konsekvenser som kan uppkomma vid ett fel på produkten. Vid ett köp av en vara som används en längre tid kan priset vara en riskförhöjare medan en garanti kan minska denna risk. (Ostrom & Iacobucci, 1998, s.362-363)
När köpet skall ske bestämmer konsumenten först var denne ska utföra sitt inköp. Väl på inköpsstället tar konsumenten sedan vissa beslut, och dessa beslut kan bland annat påverkas av säljaren. (Blackwell et al, 2001, s. 79-80)
Efter köpet följer konsumtion och en automatisk utvärdering. Om produkten matchar konsumentens förväntningar kommer denne att känna tillfredsställelse men om produkten inte lever upp till de ställda förväntningarna upplevs istället en känsla av
- 13 -
missnöje. Denna utvärdering påverkar hur konsumenten väljer produkt och inköpskanal nästa gång ett köp skall göras. (Blackwell et al, 2001, s.80-81)
Informationssökning – konsumentens val mellan
traditionella kanaler och Internet
För att vidareutveckla teorin om hur konsumenter söker information om produkter följer en fördjupning av ett steg i beslutsprocessmodellen, nämligen informationssökningen. Enligt den tidigare nämnda normteorin kan handlingar i samhället förändras med anledning av nya kärnteknologier; en högre tillgänglighet till Internet kan således leda till en utveckling inom metoderna för informationssökning. Med Internet som fokus kan konsumenten välja att använda Internet antingen både för utföra informationssökningen och själva köpet, eller för att bara utföra informationssökningen och därefter verkställa köpet via en traditionell kanal. (Moon, 2004, s. 106-107) Internet erbjuder den bästa möjligheten för att både söka information och utföra köp, vilket är en utmärkande egenskap som differentierar denna kanal från de traditionella. (Moon, 2004, s. 109)
Ett flertal faktorer påverkar sannolikheten för att en konsument skall välja att söka information om produkter och tjänster via Internet. Några av de viktigaste faktorerna är:
Konsumentens allmänna kunskapsnivå: ju högre kunskapsnivå desto större är sannolikheten för användning av Internet för informationssökning.
Konsumentens kunskaps- och färdighetsnivå gällande Internet: även här är sannolikheten större att man använder sig av Internet för att söka information om kunskapen och färdigheterna på området är stora.
Konsumentens livsstil: om denna präglas av framåtsträvande och en benägenhet att acceptera nya trender, ökar troligheten för Internetanvändning för informationssökande.
Konsumentens demografiska karaktärsdrag, så som ålder, kön, inkomst, utbildning och yrke: detta är alla egenskaper som påverkar valet av informationssökningskanal. Konsumentens målsättning med informationssökningen: beroende på om målet är
- 14 -
Annat som påverkar informationssökning genom Internet, men som inte direkt är intressant ur konsumentsammanhang, är webbsidans design, användarvänlighet, information samt aspekter rörande hastighet på Internetuppkoppling och liknande. (Moon, 2004, s. 112)
Sammanfattande modell
När en individ ska köpa en bil genomgår denne en process som innefattar två grundläggande steg innan ett beslut om köp fattas.
Figur 3: De grundläggande stegen i en individs bilköpsprocess (egen)
Det första steget i processen innebär att individen söker information om bilar. Ju mer komplext och ju dyrbarare köpet av en bil är för konsumenten, desto noggrannare kommer informationssökningen att bli. Individen gör först en inre sökning, som innebär att han söker information inom sig själv; kanske har han sedan tidigare erfarenheter av begagnade bilar. Efter den inre sökningen genomför individen en yttre informationssökning och här genomsöker denne bilmarknaden. En traditionell, yttre informationssökning innebär att individen tittar efter bilannonser i olika tidningar, besöker en bilförsäljare eller frågar vänner och bekanta. De senaste åtta till tio åren har en annan form av informationssökning framkommit, nämligen informationssökningen över Internet. En informationssökning över Internet ger bilköparen en god överblick över marknaden samt en möjlighet att jämföra olika priser på bilar. På Internet konkurrerar privatpersoners bilannonsers med bilförsäljarens om bilköparens uppmärksamhet. Varför en konsument väljer att genomföra en Internetsökning, istället för en traditionell sökning, kan bero på den allmänna kunskapsnivån och tidigare erfarenhet av Internet.
- 15 -
utvärderingen genomför individen ett köp – under förutsättningen att denne har hittat något alternativ som passar. Även om informationssökningen skett genom Internet genomförs ofta bilköpet via en traditionell kanal, det vill säga köpare och säljare träffas och genomför affären på plats (detta vare sig det gäller ett köp av en privatperson eller köp genom bilförsäljare). Köpet utvärderas sedan, och hur nöjd bilköparen kommer att vara med köpet beror till stor del på vilka förväntningar denne hade innan köpet. Vid högt ställda förväntningar kan ett litet fel på bilen orsaka att bilköparen känner ett stort missnöje med köpet. Denna utvärdering påverkar även hur bilköparen i framtiden väljer att köpa bil.
Individens personlighet, livsstil, värderingar och attityd är något som påverkar hela bilköpsprocessen och därmed alla steg i inköpsförloppet. Det finns en stark korrelation mellan livsstil och individers inköpsbeteende. En individ med ett stort intresse för Internet eller ett stort bilintresse kan antas ha skilda informations- och utvärderingskriterier, och därmed kommer deras bilköpsprocesser med stor sannolikhet att yttra sig olikt från någon som ej har dessa intressen. Dessutom finns det allmänna kulturer och normer i samhället, och dessa kommer att påverka varje enskild individ och dennes beslutsförlopp.
- 16 -
Modellanvändning
- 17 -
3 METOD
Metodval
Med utgångspunkt från uppsatsens frågeställning har vi valt att använda oss av en kvantitativ forskningsmetod för vår undersökning. Anledningen till att vi väljer en kvantitativ metod, och inte en kvalitativ, är att vi söker en övergripande förståelse för kunders beteende (Holme & Solvang, 1996, s. 77). Ambitionen med undersökningen är att ta reda på vilka olika samband som står att finna samt hur pass starka/svaga dessa samband är.
Primärdata: enkätundersökning
Population
- 18 -
Urval
Den angivna populationen bestod ursprungligen av 298 personer. Inledningsvis gallrade vi bort alla köp som ej har utförts av privatpersoner, utan av firmor, då dessa inte passar in i profilen för populationen. Populationen krympte då ner till 270 personer, och ur denna population har vi sedan gjort ett urval på 100 personer. Ju större urvalet är desto bättre blir noggrannheten på undersökningen (Sörkvist, 2000, s. 90). I många sammanhang rekommenderas urvalsstorlekar på minst 50 till 100 respondenter vid allmänna studier (Ibid, s. 92). Urvalet ur populationen har utförts genom ett obundet slumpmässigt urval, vilket är en form av sannolikhetsurval, detta för att alla enheter i populationen skall ha samma chans att komma med i undersökningen (Holme & Solvang, 1996, s. 184). Sannolikheten att en person kommer med i urvalet bestäms av urvalsfraktionen (Ibid), vilken är 100/270, det vill säga 37 procent. Populationen på 270 personer har listats i en Excel-fil i alfabetisk efternamnsordning, och vi har använt oss av dataprogrammet Excels slumpgenerator för att bestämma vilka personer som skall ingå i urvalet.
- 19 -
Utformning
Vår enkätundersökning består av tretton frågor med syfte att få reda på hur en konsument resonerar då den köper en begagnad bil privat (se bilaga 2). Vi har använt den operationaliserade modellen (se figur 4) som sammanfattar de olika teorier vi använder oss av som grund för utformningen av frågorna i enkäten. I själva enkäten är frågornas ordningsföljd strukturerad så att den i största möjliga mån skall uppfattas som naturlig och logisk av respondenterna, detta för att få så bra svarskvalité som möjligt och undvika internt bortfall (Sörqvist, 2000, s. 83). I redogörelsen av undersökningens resultat i avsnitt 4 under rubriken Enkätundersökning, kommer vi däremot att ordna materialet efter den operationaliserade modellen som vi beskriver i teorin. Teorin och presentationen av undersökningens resultat får därigenom en tydlig struktur med logisk ordningsföljd. Vi har utformat frågornas innehåll och utformning i samråd med Tage Rejmes i Örebro bil AB:s begagnatansvarige, detta för att företaget skall få reda på så mycket användbar information som möjligt genom enkäten. Frågorna är stängda, vilket innebär att det finns ett antal alternativ att välja på men begränsat utrymme för egna utläggningar. Vi har därtill försökt hålla frågorna enkla och tydliga – allt för att undvika missförstånd och feltolkningar hos respondenterna och därigenom öka giltigheten i undersökningen. När det gäller frågor som kan tänkas vara lite känsliga, så som i denna enkäts fråga nummer åtta gällande huruvida respondenten har upptäckt några dolda fel på sin bil efter köpet eller inte, har vi försökt avdramatisera det hela lite genom att ha en kort förklarande inledningen innan fråga sju (se bilaga 2) (Drogendijk, 2008). Vi frågar sedan i just fråga sju om man känner till någon annan som har haft dolda fel på sin bil (se bilaga 2), detta för att respondenten skall känna sig mer trygg att svara uppriktigt på fråga åtta och inte behöva känna sig ”dum” eller lurad för att denne har köpt en bil med fel. (Söderlund, 2005, s. 79)
- 20 -
(se bilaga 2). Vi använde denna så kallade ”tratteknik”, med inledande generella och övergripande frågor följt av mer specifika frågor, då den är välbeprövad i enkätundersökningssammanhang (Sörqvist, 2000, s. 83).
Utförande
Enkäten genomfördes via telefonintervjuer för att undvika de omfattande svarsbortfall som ofta uppstår vid enkätutskick och även för att få in svaren så snabbt och smidigt som möjligt (Trivectors hemsida, 2008). Vi utförde först en testenkät på fem personer – detta för att säkerhetsställa att våra frågor är förståliga samt att de ger oss de svar vi behöver för att kunna få vår problemformulering besvarad (Sörqvist, 2000, s. 85-86). Testundersökningen utfördes på några bekanta som nyligen har köpt en begagnad bil privat. Utifrån svaren och responsen på testenkäten genomfördes små justeringar av frågornas formulering, innan den färdiga enkäten utfördes på vår urvalsgrupp.
Vi har vid fyra olika tillfällen kontaktat personer ur vår urvalsgrupp i deras hem på sen eftermiddags till kvällstid, det vill säga från 16.30 på eftermiddagen till 20.30 på kvällen. Vi valde att göra detta vid fyra tillfällen för att i största möjliga mån undvika bortfall gällande de personer som inte var hemma vid något av tillfällena. De som till exempel inte svarade vid tillfälle ett och två, hade vi istället möjlighet att kontakta vid tillfälle tre eller fyra. Att kontakta personerna i hemmet, och inte på exempelvis mobilen, var det bästa alternativet då risken för att de är upptagna och stressade är mindre i hemmet. Tiden på dygnet har valts för att sannolikheten att folk är hemma antagligen är störst på eftermiddags- och kvällstid. Det hela var en avvägning mellan att ringa för tidigt innan folk hade hunnit komma hem från jobbet, och för sent då folk hunnit försvinna iväg på olika kvällsaktiviteter eller kanske rent av gjort sig redo för att gå och lägga sig.
Utfall
- 21 -
Bortfall
Då det var 46 av 100 personer som var utvalda till att genomföra enkätundersökningen blev det egentliga bortfallet 54 personer, det vill säga 54 procent. 19 av dessa 54 personer, var personer vi fick tag på men som avböjde att deltaga i undersökningen. Många angav tidsbrist som orsak till att de inte ville utföra undersökningen, eller kort och gott att de bara inte var intresserade. Vi fick även kontakt med ytterligare 3 personer, och dessa hade inte möjlighet att deltaga i undersökningen då de inte själva hade köpt den begagnade bilen. Detta berodde på att man hade registrerat sig som ägare för bilen, men den egentliga köparen var till exempel ett barn eller en partner, och man ansåg sig därför inte kunna svara på frågor kring köp av begagnad bil. Resterande 32 personer av de totalt 54 i bortfallet var personer som vi försökte få tag på vid upprepade tillfällen; dessvärre utan framgång.
Sekundärdata: MRF-undersökning
- 22 -
För att se hur försäljningen av begagnade bilar ser ut och är fördelad mellan olika försäljningskanaler kommer mer utförlig statistik kring den totala försäljningen av begagnade bilar i Sverige år 2007 också att presenteras. Även denna är statistik är framtagen och sammanställd av ISI Wissing med MRF som beställare. Statistiken presenteras av MRF på bland annat mässor och branschträffar, samt finns tillgänglig i arkiv för alla anslutna återförsäljare.
Metodmedvetenhet
- 23 -
4 BILKÖPAREN
Resultaten av undersökningarna struktureras efter den operationaliserade modell vi konstruerat för att sammanfatta teoriavsnittet (se figur 4). Inledningsvis redovisas svaren från enkätundersökningen. Sedan kommer resultaten från MRF:s undersökning att presenteras.
Enkätundersökningen
Undersöknings precisa resultat med svarsfördelning och exakt antal för vad respondenterna svarat på olika frågor presenteras utförligt i bilaga 3. Här följer en sammanställning av undersökningens resultat och huvudpunkter där procentuell svarsfördelning räknats ut för de olika frågorna – vissa frågor kommer även att presenteras i tabellform.
Individen
Enkätundersökningen visar att åldern hos de personer som köpt bil privat varierar; medelåldern på en person som köpt bil privat var 44,4 år.
Tabell 1: Åldern hos de bilköpare som köper bil av en privatperson.
På frågan om hur ofta respondenterna köper en bil svarade 41 procent att de köper en bil ungefär vart femte år. 4 procent köper bil en gång om året eller oftare, 33 procent köper bil en gång vartannat till vart fjärde år medan 22 procent köper bil mer sällan än vart femte år.
Informationssökning
Det vanligast använda instrumentet för informationssökning innan ett bilköp är Internet; 87 procent av respondenterna har på något sätt använt denna yttre informationssökningskanal. 91 procent av bilköparna tittade på annonser, antingen i en tidning eller på Internet, innan bilköpet. Av de personer som tittade på annonser tittade 63 procent på både bilförsäljares och privatpersoners annonser. 22 procent tittade endast på privatpersoners annonser, 7 procent kunde inte svara på om de tittade på både bilförsäljares och privatpersoners annonser medan 9
Ålder
18 – 35 år 22 %
35 – 55 år 63 %
- 24 -
procent svarade att de inte tittade på annonser över huvud taget. Av de personer som både tittade på bilförsäljares och privatpersoners annonser besökte 55 procent en eller flera bilhandlare.
När det gäller respondenternas Internetvanor svarade de flesta, 74 procent, att de i genomsnitt spenderar mellan 0 och 5 timmar i veckan på Internet.
Tabell 2: Genomsnittligt antal timmar Internetanvändning per vecka för privatköpare.
Innan bilen köptes privat besökte 44 procent av de bilköpare som köpte privat en eller flera bilhandlare.
Besökte du någon bilhandlare innan köpet?
Ja 44 %
Nej 56 %
Tabell 3: Andelen privatköpare som besökte en bilhandlare före köpet.
Av de personer som besökte en bilhandlare men således inte köpte en bil där, svarade den största delen, 65 procent, att den viktigaste faktorn till att de inte köpte bilen hos bilhandlaren var priset. 25 procent svarade att den största anledningen var utbudet av bilar. Resterande 10 procent visste inte varför man valde att inte köpa en bil hos en bilhandlare. En respondent kommenterade denna fråga med orden; ”det är hemskt dyrt att köpa bil hos en bilhandlare”,
- 25 -
och en annan menade att; ”det är alltid dyrt hos bilhandlare, bilförsäljare är trötta, de står och väntar på att man ska komma och köpa”.
Utvärdering av alternativ
Respondenterna har köpt en begagnad Volvo med årsmodell 2001–2006, och priset de betalade för dessa bilar varierade från 9 000 kronor upp till 250 000 kronor. Genomsnittspriset för den köpta bilen var 120 700 kronor.
På frågan om bilköparna skulle vara beredda att betala extra för en garanti svarade 63 procent av respondenterna att de skulle vara beredda att göra det. Till de personer som var beredda att betala extra för en garanti ställdes en följdfråga; ”hur mycket är du beredd att betala för en garanti till en bil som kostar ungefär 100 000 kronor?”. Svaren på denna fråga varierade från 500 kronor upp till 10 000 kronor. Den största delen, 28 procent, kunde tänka sig att betala mellan 2000 och 2999 kronor.
Tänkbart pris för en garanti
1 – 999 10 %
1 000 – 1 999 21 %
2 000 – 2 999 28 %
3 000 – 3 999 24 %
Ingen uppfattning 17 %
Tabell 4: Tänkbart pris för en garanti hos dem som köper bil privat .
I samband med denna fråga kommenterade några respondenter: ”det är en chansning med att köpa bil privat, det är man ju medveten om” och ”har man inte en garanti när man köper bil privat, tre månader va?”
Köp
Av det undersökta urvalet svarade 56 procent att priset var den mest avgörande faktorn till att de köpte bilen av en privatperson.
- 26 -
Tabell 5: Den avgörande faktorn till att bilen köptes privat.
61 procent av respondenterna svarade att den bil som de slutligen köpte hittades via Internet.
Hur hittade du bilen?
Internet 61 %
Tidningsannons 7 %
Personligt tips 33 %
Tabell 6: Där hittades bilen som köptes privat .
I samband med denna fråga kommenterade en respondent: ”det är säkrast att köpa begagnad bil av någon som man känner, jag skulle aldrig köpa av en okänd person”.
Utvärdering
Undersökningen visar att 83 procent av de privata bilköparna tror att de i framtiden kommer att köpa en bil av en privatperson på nytt. 13 procent svarade att de inte kommer att köpa en bil av en privatperson igen medan 4 procent inte visste om de kommer att köpa bil av en privatperson igen.
En del personer som köper bil av en privatperson drabbas i efterhand av dolda fel som kan leda till oväntade reparationskostnader. 28 procent av personerna i undersökningen kände till någon som har haft ett problem med bilen kopplat till att den är köpt privat medan 17 procent själva har haft problem. Även på denna fråga fick vi några intressanta kommentarer från respondenterna: ”fuskjobb, de hade svetsat över rosten”, en annan respondent: ”ja, alltid är det något fel som man inte är medveten om, det får man räkna med”.
Den avgörande faktorn till att bilen köptes privat
Pris 56 %
Utbud 33 %
Tidigare erfarenhet 0 %
- 27 -
MRF-undersökningen
MRF-undersökningen kartlägger attityder och beteenden hos bilköpare och jämför de konsumenter som köpt bil privat med dem som köpt av en MRF-ansluten etablerad bilförsäljare (Fahlgren, 2008, nr. 3, s. 14). De som har köpt bil av en privatperson kommer fortsättningsvis att kallas för privatköpare, och de som köpt av MRF-ansluten bilhandlare för MRF-köpare. Att vara MRF-ansluten innebär att bilförsäljaren har förbundit sig att följa de riktlinjer och krav som MRF ställt upp gällande garantier och kundskydd (MRF:s hemsida, 2008).
Individen
I undersökningen fick respondenterna ta ställning till huruvida de instämde till ett antal påståenden eller ej. 31 procent av dem som köpt bil privat instämde med att de tyckte om att ta risker, jämfört med MRF-köparnas 19 procent. Privatköparen har ofta ett större bilintresse; 40 procent av dessa köpare instämde i påståendet ”är intresserad av bilar” medan bara 28 procent av köparna inom MRF instämde med detta. Annat som privatköparna instämde med i högre grad än MRF-köparna, var att de inte gör något om deras bil har några små skavanker (48 procent jämfört med 38 procent), och att de är prismedvetna (45 procent jämfört med 35 procent). (Fahlgren, 2008, nr. 3, s. 18)
Vissa skillnader gällande bland annat ålder och antal ägda bilar kunde påträffas mellan de två olika typerna av köpare – privatköparna har en tendens att vara något yngre än köparna inom handeln och de äger även i genomsnitt fler antal bilar (Ibid, s. 18). Dock kunde man inte överlag finna några större skillnader gällande socioekonomiska faktorer och attityder, och MRF:s bilhandelsansvarig Tomas Ulander kommenterar detta med: ”det handlar inte om några ’skilda raser’ för de olika typerna av köpare” (Ibid, s. 18).
- 28 -
Informationssökning
Vidare visade MRF-undersökningen att 40 procent av de potentiella köparna sökte information om begagnade bilar på Internet. Uppdelat på de olika bilköparna visade resultatet att 43 procent av privatköparna och 36 procent av bilhandelsköparna sökte information på Internet. Det näst vanligaste sättet att leta bil på var via vänner och bekanta, vilket 23 procent gjorde, efterföljt av att besöka en bilhandlare, vilket 16 procent av spekulanterna gjorde. (Fahlgren, 2008, nr. 3, s. 16) När det gäller allmän Internetanvändning svarade 49 procent av privatköparna instämmande på påståendet att man var en van Internetanvändare, följt av MRF-köparnas 46 procent. (Ibid, s. 18)
I genomsnitt besökte de blivande köparna av begagnade bilar 2,3 bilhandlare under tiden de letade efter en bil. För dem som sedan köpte inom den etablerade handeln var siffran hela 4,2 bilhandlare, och 26 procent av dessa MRF-köpare hade till och med tittat hos mer än fem handlare innan köpet. Av privatköparna var det nästan hälften som hade övervägt ett objekt hos en bilhandlare innan man slutligen valde att köpa bilen privat. (Ibid, s. 17)
Utvärdering av alternativ
Undersökningen visade att 35 procent av alla bilköparna inte hade bestämt sig för var de skulle köpa den begagnade bilen då de började söka information. Endast 8 procent hade definitivt bestämt sig för att köpa bilen privat, medan 17 procent var absolut säkra på att det var via bilhandeln köpet skulle göras. (Fahlgren, 2008, nr. 3, s. 15)
- 29 -
av en handlare; bara 8 procent skulle välja bilhandlaralternativet. När det gäller MRF-köparna skulle 64 respektive 42 procent föredra att köpa av en handlare som bilen kostade 5 000 respektive 10 000 kronor mer. (Fahlgren, 2008, nr. 4, s. 12-13)
Köp
Försäljningsstatistiken för begagnade bilar under år 2007 ser ut som följer: gällande alla bilåldrar såldes 17 procent av alla begagnade bilar av etablerade MRF-handlare, 65 procent av privatpersoner, och 18 procent av övriga säljare. Övriga säljare kan till exempel vara icke MRF-anslutna bilhandlare och direktimportörer. För bilar som är upp till 10 år gamla ser fördelningen ut som följer: 31 procent såldes av MRF-handlare, 39 procent av privatpersoner och 30 procent av övriga säljare. (Ulander, 2008)
Åter till MRF-undersökningen och när det gäller frågan om var respondenterna slutligen hittade den bil de köpte svarade mer än hälften (52 procent) av privatköparna att de hittade sin bil på Internet, vilket kan jämföras med 13 procent för MRF-köparna. MRF-köparna hittade istället sin bil efter ett besök hos en bilhandlare i 44 procent av fallen. (Fahlgren, 2008, nr. 3, s. 16-17)
- 30 -
Utvärdering
- 31 -
5 ANALYS
I analysen kommer vi att analysera och diskutera hur bilköpsprocessen går till samt vilka faktorer som kan påverka olika delar av processen. Även vissa utmärkande resultat från de båda undersökningarna kommer att belysas. Analysen kommer att struktureras utifrån teorins operationaliseringsmodell (figur 4).
Individ
En individs personlighet, livsstil, värderingar och attityd påverkar i regel inköpsbeteendet. Psykologiska egenskaper är en del av en individs personlighet, och intressen är en del av livsstilen – enligt MRF:s undersökning kan vissa egenskaper och intressen urskiljas som skiljer privatköparen från bilhandelsköparen. En privat bilköpare är i större utsträckning intresserad av bilar och bryr sig mindre om små skavanker på bilen än bilhandelsköparen. Trots att de som köper bil av en privatperson har ett stort bilintresse enligt MRF-undersökningen, verkar denna typ av köpare inte byta bil anmärkningsvärt ofta. I enkätundersökningen framkom att den största andelen av privatköparna byter bil ungefär en gång vart femte år. De psykologiska egenskaper som till stor del stämmer in på privatköparen är att denne är prismedveten och tycker om att ta risker. Tendensen att vara riskbenägen är något som också speglas i enkätundersökningens fråga gällande fel på bilen, då det var 17 procent som upptäckt ett dolt fel på sin bil – och av dessa var häpnadsväckande 88 procent villiga att köpa bil privat igen.
MRF:s undersökning visar att de som köper bil av en privatperson i större grad fattar beslut ensamma medan köparna inom bilhandeln ofta tar beslut om köp i samråd med andra. Detta tyder på att bilköparen inom handeln påverkas mer av sina referensgrupper och därmed i högre utsträckning är mottaglig för andra människors påverkan än de som köper bil av en privatperson. Detta kan också vara ett tecken på att den som köper bil hos en bilhandlare är mindre riskbenägen än den som köper bil privat och att bilhandelsköparen föredrar trygga och bekväma lösningar i samråd med andra.
Informationssökning
- 32 -
kronor – en ansenlig investering som faller inom ramen för komplexa köp och därmed också borde föregås av en noggrann informationssökning. Mycket tyder på att bilköparen först genomför en inre informationssökning, där tidigare erfarenheter angående bilköp spelar en betydande roll. MRF–undersökningen visar att de som tidigare har erfarenhet av privata bilköp ofta tenderar att köpa privat bil igen.
Efter den inre informationssökningen genomförs en yttre, och här tyder båda undersökningarna på att en relativt stor del av privatköparna söker efter bilar genom kontakter. Den vanligaste yttre informationssökningen utförs dock med hjälp av Internet, en tendens som är allmän gällande informationssökning, och dessutom väldigt uttalad när det gäller informationssökning efter begagnade bilar. Vad som överraskar något här är dock att enkätundersökningen visar att majoriteten av dem som söker information om bilar på Internet inte alls är vana Internetanvändare, utan endast spenderar i genomsnitt mellan noll och fem timmar på Internet i veckan. MRF:s undersökning visar att knappt hälften av privatköparna anser sig vara vana Internetanvändare. Att informationssökningen via Internet är så pass utbredd hos blivande bilköpare, trots köparnas begränsade allmänna Internetanvändning, kan tyda på att Internet helt enkelt är det effektivaste instrumentet för att söka information efter begagnade bilar.
Vid en jämförelse mellan användningen av traditionella kanaler och Internet för informationssökning, är tendensen att de allra flesta på något sätt har använt Internet för att leta efter bil. Ungefär hälften har kombinerat Internet med en traditionell kanal – oftast ett besök hos en bilhandlare. MRF:s undersökning visar att bilköparen (både den som köper privat och av återförsäljare) i genomsnitt besöker mer än två bilhandlare innan köpet. Enkätundersökningen visar dock att över hälften av alla privatköpare inte besökte en enda bilhandlare innan köpet. Detta tyder på att det är bilspekulanter som i slutändan köper en bil hos bilhandlare som i högre grad använder sig av denna traditionella informationssökningskanal. En siffra som också bekräftas av MRF:s undersökning där 4,2 besök hos bilhandlaren var genomsnittet för de bilköpare som i slutändan köpte hos en bilhandlare.
- 33 -
Internet tittar på både privatpersoners och återförsäljares annonser. Detta tyder på att privatköparna inledningsvis har en öppen inställning till köpställe, men efter kontrollen av annonser är det mindre än ungefär hälften som besöker en bilhandlare. Eventuellt kan de redan här urskilja till exempel prisskillnader, och om bilköparen anser att priset är en avgörande faktor vid köpet, kan de redan här klarna mer i sitt val av inköpsställe.
Utvärdering av alternativ
MRF:s undersökning visar att endast ett fåtal köpare var helt bestämda när det gällde var en bil skulle köpas. Det var fler som var inställda på att definitivt köpa en bil genom bilhandeln än det var personer som var inställda på att absolut köpa privat. Intressant är också att mer än en tredjedel av alla potentiella köpare av begagnade bilar inte alls hade bestämt sig för var de skulle köpa en bil då de började leta, vilket kan tyda på att dessa spekulanter i hög grad är påverkbara.
Vid ett komplext köp, som köpet av en begagnad bil, präglas beslutsfattandet av ett visst mått av osäkerhet. Denna osäkerhet speglas i MRF:s undersökning, då det där finns en ganska tydlig gräns som visar att när bilköpare ska köpa en bil över 150 000, föredrar de att köpa bilen hos en MRF-handlare. Enkätundersökningen visar att genomsnittspriset för en bil köpt av en privatperson var 120 700 kronor. En dryg fjärdedel i enkätundersökningen betalde över 150 000 kronor för den begagnade bilen och av dessa var det endast en mycket liten del som betalade mer än 200 000 kronor. Allt detta pekar mot att bilköpare gärna vänder sig till en bilhandlare ansluten till MRF för att köpa bilar av dyrare sort. Då enkätundersökningen rör tämligen nya begagnade Volvobilar, alltså bilar som kan antas säljas för en relativt stor summa pengar, verkar det som att den dyrare delen av dessa bilar inte säljs mellan privatpersoner i så hög utsträckning, utan förmodligen säljs dessa primärt av bilhandlare.
- 34 -
pris. MRF:s undersökning visar att två femtedelar av de privata bilköparna skulle föredra att köpa en bil inom den etablerade bilhandeln om bilen kostade 5 000 kronor mer där, även om de kunde köpa en likvärdig bil för 5 000 kronor mindre privat. När prisdifferensen stiger ytterligare är det däremot väldigt få privatköpare som skulle vända sig till bilhandeln. Även enkätundersökningen visar på att ytterst få kan tänka sig att betala mer än 5 000 kronor för en garanti om bilen kostar runt 100 000 kronor. Följaktligen är en garanti något som minskar osäkerheten gällande bilköpet och detta är något som köparen är beredd att betala extra för upp till en viss gräns.
Köp
Efter utvärderingen av de olika köpalternativen som står att finna tas ett beslut om vilken bil som faktiskt ska köpas. Båda undersökningarna visar på att majoriteten av privatköparna hittar sin begagnade bil på Internet. MRF-undersökningen visar att bilhandelsköparna däremot hittar bilen på Internet relativt sällan, utan att det snarare är vid ett bilhandlarbesök denne finner bilen som sedan köps. Enkätundersökningen visar här utöver att så mycket som en tredjedel av privatköparna vänder sig till vänner och bekanta för att köpa en begagnad bil.
Beslutet om var själva bilen skall köpas är ett ytterligare delmoment i köpsteget. Den allmänna försäljningsstatistiken som presenteras visar att det är vanligare att bilar köps och säljs på privatmarknaden då de är äldre än tio år gamla. Dock är det även en stor del av de nya begagnade bilarna som köps och säljs privat, det vill säga bilar som är upp till tio år gamla. I enkätundersökningen angavs priset som vanligaste orsak till att man väljer att köpa en begagnad bil privat. En tredjedel svarade att utbudet av bilar var den avgörande faktorn; häpnadsväckande här är att en majoritet av dem som svarade att utbudet var den avgörande faktorn inte besökte någon bilhandlare innan de köpte en bil privat. De flesta av dessa tittade på både bilförsäljares och privatpersoners annonser, men vissa bilspekulanter valde alltså redan här bort bilhandlaralternativet utan att vidare utforska utbudet genom ett faktiskt besök.
- 35 -
det som ungefärligt uppskattats innan köpet. När en bilköpare väljer att köpa bil hos en återförsäljare, kan ofta säljaren påverka köparen att köpa något dyrare än vad denne först hade tänkt. Detta speglas i MRF:s undersökning då det tydligt framgår att bilköparen som köper bil hos en försäljare ofta betalar ett högre medianpris än vad denne först hade tänkt.
Utvärdering
- 36 -
6 SLUTSATSER OCH IMPLIKATIONER
Sammanfattningsvis går en individ vid ett köp av en begagnad bil igenom en process bestående av ett antal steg. Skillnaderna mellan en köpare som köper bil av en annan privatperson och en köpare som köper inom handeln är relativt små, men generellt är privatköparen något mer riskbenägen och prismedveten. De allra flesta bilspekulanter söker information om bilar på Internet, detta oavsett vanor och erfarenheter gällande allmän Internetanvändning. De som sedan väljer att även besöka någon bilhandlare är ofta de som i slutändan köper bil av handlare. Det är främst nyare begagnade bilar i högre prisklasser som säljs inom den etablerade bilhandeln, men trenden visar på att även dessa bilar i allt högre grad säljs privat. Den avgörande faktorn till att bilen köps privat anges av majoriteten vara priset. Dock är de flesta privatköpare villiga att betala extra för en garanti. Därmed kan konstateras att pris och trygghet är avgörande faktorer vid val av inköpsställe, och därtill är även utbudet av bilar betydelsefullt.
- 37 -
dimension eller kraft som länkar samman hela processen och utgör en referensbas hos den potentielle köparen.
Undersökningarna i denna studie visar vidare att även de som inte använder Internet regelbundet, ändå använder det som informationssökningsredskap. Denna utveckling i kombination med Internets påverkan av hela bilköpsprocessen tyder på att Internet i framtiden, redan vid ett tidigt skede, kan slå ut andra informationssökningskanaler och på sätt exkludera de aktörer som inte i tillräckligt hög grad syns på Internet.
Som bilhandlare är det vikigt att vara uppmärksam på de förändringar bilmarknaden idag genomgår: Internets stora påverkan är något bilhandlare bör ta hänsyn till i sina försäljningsstrategier. Att synas genom Internetannonsering är inte längre en möjlighet utan näst intill ett måste! På Internet konkurrerar bilhandlare och privatpersoner på liknande villkor och den blivande köparen har här en möjlighet att jämföra priser. Det är därför oerhört viktigt för handlarna att hålla utgångspriserna i Internetannonserna på en rimlig nivå och tydligt presentera de fördelar de kan erbjuda. Tryggheter genom bland annat garantier är något som attraherar bilköparna, vilket erbjuder en konkurrensfördel gentemot privatsäljarna. Studien visar att de flesta potentiella bilköpare inte har bestämt sig för var de ska köpa sin bil innan de börjar en informationssökning, varför bilhandlarna här har en god möjlighet att påverka den presumtive bilköparen.
- 38 -
REFERENSER
Skrivna källor
Blackwell, R.D., Miniard, P.W. & Engel, J.F. 2001. Consumer Behaviour. Ninth Edition, Harcourt College Publishers: Orlando, Florida.
Blomfeldt, Jan-Olof, 2008. ”Privatförsäljningen fortsätter öka på bekostnad av MRF- handeln”, Motorbranschen, nr. 3, s. 26-28.
Ellmark, Christian, 2006. ”Internet driver bilhandlare i konkurs”, Vi Bilägare, nr. 15, s. 24-26.
Elstner, Eva-Maria, 2005. ”Begagnat – bilhandlarnas nya kassako”, Teknikens Värld, nr. 15, s. 24-25.
Elstner, Eva-Maria, 2005. ”Så mycket tjänar bilhandlaren på ditt köp,” Teknikens Värld, nr. 14, s. 28-29.
Fahlgren, Mats, 2008. ”Begagnatkundens köpmönster kartlagda i MRF-undersökning”,
Motorbranschen, nr. 3, s. 14-18.
Fahlgren, Mats, 2008. ”Prisetes psykologi i begagnathandeln kartlagd”, Motorbranschen, nr. 4, s. 12-15.
Holme, I.M & Solvang, B.K. 1997. Forskningsmetodik. Andra upplagan. Studentlitteratur: Lund.
Hydén, Håkan, 2002. Normvetenskap. Sociologiska institutionen: Lund.
Jobber, D. & Fahy, J., 2003. Foundations of Marketing. McGraw Hill Education Limited: Berkshire.
Kotler, P., Armstrong, G., Saunders, J. & Wong, V. 2002. Principles of Marketing. Third European Edition, Pearson Education Limited: Harlow.
Lövgren, Stephan, 2006. ”Allt fler bilhandlare går i konkurs”, Göteborgs-Posten. Hämtad 2006-07-12 från:
http://www.ad.se.ezproxy.its.uu.se/aa/aa.php?zbwsession=0000510306
- 39 -
Moon, Byeong-Joon, 2004. ”Consumer adoption of the Internet as an information search and product purchase channel: some research hypotheses”, Int. J. Internet Marketing and
Advertising, vol. 1, nr. 1, s. 104-119.
Ostrom, A.L. & Iacobucci, D. 1998. ”The effect of guarantees on consumers’ evaluation of services”, The Journal of Services Marketing, vol. 12, nr. 5, s. 362-378.
Swärd, Lasse, 2008. ”306 000 nya personbilar 2007”, Dagens Nyheter. Hämtad 2008-01-02 från: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=729426
Söderlund, Magnus, 2005. Mätningar och mått. Liber: Malmö.
Sörqvist, Lars, 2000. Kundtillfredsställelse och kundmätningar. Studentlitteratur: Lund. Ulander, Tomas, 2008. ”Begagnat mot nollpunkten”, Motorbranschen, nr. 3, s. 13.
Muntliga källor
Björklund, Anna, pressansvarig Blocket AB, Uppsala, 2008-04-22. Telefonintervju. Drogendijk, Rian, universitetslektor, Uppsala, 2008-04-24. Seminarium.
Sunnhed, Bengt, VD Tage Rejmes i Örebro bil AB, Örebro, 2008-04-23. Möte.
Svensson, Lars, begagnatansvarig Tage Rejmes i Örebro bil AB, Örebro, 2008-04-23. Möte. Ulander, Tomas, bilhandelsansvarig MRF, Stockholm, 2008-04-21. Personlig intervju.
Elektroniska källor
Blockets hemsida, 2008. Information hämtad 2008-06-04 från: http://www.blocket.se/omblocket.htm?ca=11_s
Bytbils hemsida, 2008. Information hämtad 2008-06-04 från: http://www.bytbil.com/Info/OmBytbil.aspx
MRF:s hemsida, 2008. Information hämtad 2008-05-17 från: http://www.mrf.se/SIDOR/OM%20MRF/ommrf.aspx Rejmes hemsida, 2008. Information hämtad 2008-04-27 från:
http://www.rejmes.se/default.asp?id=1306&PTID=&refid=1276 SCB:s hemsida, 2008. Information hämtad 2008-05-19 från:
http://www.ssd.scb.se/databaser/macro/SaveShow.asp Trivectors hemsida, 2008. Information hämtad 2008-05-12 från:
- 40 - BILAGOR
Bilaga 1: Inledning till enkätundersökningen
Hej, mitt namn är XXX, jag är student på Uppsala universitet – hoppas att jag inte ringer och stör? Jag och en kurskamrat utför tillsammans en undersökning angående köp av begagnad bil för våran C-uppsats. Jag tänkte höra om det går bra att jag ställer några korta frågor till dig – det tar max fyra minuter!
Bilaga 2: Enkätunderlag
Enkätundersökning
1. Kontrollfråga: Har du köpt en bil av en privatperson under det senaste året?
Vid svar ”ja” hör personen till vår population och är behörig att fortsätta undersökningen.
2. Hur ofta köper du bil?
- 1 ggr/år eller oftare
- vartannat till vart fjärde år - en gång vart femte år - mer sällan
3. Vad avgjorde att du köpte en bil privat?
- pris - utbud - tidigare erfarenhet - annat
4. Hur hittade du bilen?
- 41 -
Det blir allt vanligare att folk söker information om bilar på Internet;
5. Ungefär hur många timmar i genomsnitt spenderar du varje vecka på Internet?
- 0 – 5 timmar - 6 – 10 timmar - 11 – 20 timmar - mer än 20 timmar
6. Tittade du på både privatpersoners och bilförsäljares annonser?
- ja - nej - vet ej - tittade inte på annonser
7. Besökte du någon bilhandlare innan köpet?
- ja - nej
- Om ja, vilken? ______________
- Vilken av följande faktorer var mest avgörande för att du inte köpte en bil hos bilhandlaren?
- pris - utbud - bemötande - annat
Det är en del som drabbas av problem vid köp av en bil privat, ofta kan dolda fel upptäckas efter köpet, något som kan leda till oväntade och höga reparationskostnader.
8. Känner du till någon som har haft ett oväntat problem med bilen som är kopplat till att den är köpt privat?
- ja - nej - vet ej
9. Har du själv haft något problem med din bil?
- 42 -
När man köper en bil hos en bilhandlare medföljer ofta en garanti mot dolda fel. 10. Skulle du kunna tänka dig att betala extra för en garanti?
- ja - nej - vet ej
- Hur mycket skulle du kunna tänka dig att betala för en garanti
om bilen kostar 100 000 kronor?
- 1 – 999 - 1 000 – 1 999 - 2 000 – 2 999 - 3 000 – 3 999 - 4 000 – 4 999 - > 5 000 - ingen uppfattning
11. Kommer du att köpa en bil privat igen?
- ja - nej - vet ej
12. Hur mycket betalde du för din bil?
- 1 – 24 999 - 25 000 – 49 999 - 50 000 – 99 999 - 100 000 – 149 999 - 150 000 – 199 999 - 200 000 – 250 000
12. Kan vi kontakta dig igen om vi har några ytterligare frågor?
- 43 -
Bilaga 3: Sammanställning av enkätundersökning
ÅLDER, år 18 – 25 5 26 – 35 5 36 – 45 15 46 – 55 14 56 – 65 4 66 – 85 3
2. Hur ofta köper du bil?
1 ggr/år om året eller oftare 2 Vartannat till vart fjärde år 15
En gång vart femte år 19
Mer sällan 10
3. Vad avgjorde att du köpte en bil privat?
Pris 26
Utbud 15
Tidigare erfarenhet 0
Annat 5
4. Hur hittade du bilen?
Internet 28
Tidningsannons 3
Personligt tips 15
- 44 -
5. Internetanvändning - ungefärligt genomsnitt antal timmar/vecka 0 – 5 34 6 – 10 8 11 – 20 1 > 20 3 6. Tittade du både på privatpersoners och bilförsäljares annonser? Ja 29 Nej 10 Vet ej 3
Tittade inte på annonser 4
7. Besökte du någon
bilhandlare innan köpet?
Ja 20
Nej 26
Vilken av följande faktorer var mest avgörande för att du inte köpte en bil hos en bilhandlaren?
Pris 13
Utbud 5
- 45 -
8. Känner du till någon som har haft ett oväntat problem med bilen som är kopplat till att den är köpt privat?
Ja 13
Nej 32
Vet ej 1
9. Har du själv haft något problem med din bil?
Ja 8
Nej 38
Vet ej 0
10. Skulle du kunna tänka dig
att betala extra för en
garanti?
Ja 29
Nej 15
- 46 -
Hur mycket skulle du kunna tänka dig att betala för en
garanti om bilen kostar
100 000 kr? 1 – 999 3 1 000 – 1 999 6 2 000 – 2 999 8 3 000 – 3 999 1 4 000 – 4 999 1 5 000 > 5 Ingen uppfattning 5
11. Kommer du att köpa bil privat igen?
Ja 38
Nej 6
Vet ej 2
