Viktigt att lyfta fram vad man klarar av : Inkludering av personer med ADHD i samhället genom att informera om diagnosen, styrkor och hjälpmedel med avgränsning mot arbetslivet.

2

Inledning

Abstrakt

Innehåll

INLEDNING ... 2

ABSTRAKT ... 2 ABSTRACT ... 2 INNEHÅLL ... 3

INTRODUKTION ... 6

BAKGRUNDSBESKRIVNING ... 6 PROBLEMBESKRIVNING ... 6 PROBLEMFORMULERING ... 7 SYFTE ... 7 FORSKNINGSFRÅGOR ... 7 AVGRÄNSNINGAR ... 7 ADHD – en del av NPF ... 7

Ungdomar och vuxna... 8

Mediciner och behandlingar tas inte upp ... 8

Geografisk avgränsning ... 8

HUR SKAPAS INFORMATIONSMATERIAL SÅ DEN NÅR MOTTAGAREN MED HJÄLP AV GOD INFORMATIONSDESIGN? ... 8

Syfte ... 8

Målgrupp ... 9

Representation ... 9

BEHÖVS DET MER INFORMATION OM ADHD I YRKESLIVET FÖR INKLUDERING AV PERSONER MED ADHD I SAMHÄLLET, TILL VILKA BÖR DEN I SÅ FALL RIKTAS OCH VAD SKA DEN I SÅ FALL INNEHÅLLA? ... 9

Siffror som tyder på exkludering av personer med funktionshinder ... 10

Unga Vuxna- och TUNA-projektet – tecken på det finns behov av extra insatser och liknande för personer med ADHD... 10

Mottagargrupper... 11

HUR STOR ANDEL AV SVERIGES VUXNA BEFOLKNING HAR TEORETISKT SETT DIAGNOSEN ADHD? ... 12

Minst hälften fortsätter ha problem i 20-25 årsåldern ... 12

Uppskattningar baserade på folkmängd ... 13

Mellan 0,5 % och 5 % ... 13

VILKA KRITERIER SKA UPPFYLLAS FÖR ATT EN PERSON SKA DIAGNOSTISERAS MED ADHD OCH VILKA UNDERGRUPPER FINNS DET? ... 13

4

WHO:s diagnosmanual ICD-10 ... 15

VILKA GENERELLA TJÄNSTER OCH INSATSER ERBJUDER ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH ESKILSTUNA KOMMUN ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE NÄR ARBETSTAGAREN HAR PSYKISKA FUNKTIONSHINDER? ... 17

Ekonomiskt stöd till arbetsplats med anställda som har psykisk funktionsnedsättning ... 17

Stöd av administrativ natur för personer med psykiska funktionshinder ... 17

KAN VARDAGLIGA BEHOV SOM TILLKOMMIT TILL FÖLJD AV ADHD SOM FUNKTIONSNEDSÄTTNING TILLFREDSTÄLLAS MED HJÄLPMEDEL OCH I SÅ FALL VILKA? ... 18

Problemoråden ... 18

Med en mobiltelefon kan man komma långt enligt Hallberg ... 19

Kognitiva hjälpmedel ... 20

METOD ... 22

ARBETSMETOD ... 22

Card sorting ... 22

Kvalitativa användartester/intervjuer ... 22

Kvantitativt praktiskt användartest ... 23

KÄLLOR SOM BERÖR ADHD ... 23

Som diagnos ... 23

Hur det ser ut i praktiken ... 24

Hjälpmedel ... 24

KÄLLOR SOM BERÖR INFORMATIONSDESIGN ... 24

Som förekommer i flera områden ... 24

Format och marginaler ... 25

Typografi... 25

Perception ... 25

Stilistik ... 25

Används som kurslitteratur ... 25

INFORMANTER KRING FRAMTAGANDE OCH UTPROVNING AV GESTALTNING ... 26

INFORMATIONSDESIGN ... 27

PAPPERSFORMAT ... 27 MARGINALER... 27 TYPOGRAFI ... 27 PERCEPTION ... 28 Kontrast ... 28 Perceptionslagar ... 29

STILISTIK ... 29

Dynamiska och statiska verb ... 29

Syntax ... 30

Läsbarhetsindex (LIX) ... 31

DESIGNARBETETS UTVECKLING ... 32

STRUKTURERA UPP INNEHÅLLET ... 32

ANVÄNDARTESTER ... 33

Card sorting ... 33

Första användartestet – läsbarhet ... 34

Andra användartestet – läsbarhet samt övergripande ... 35

Ytterligare innehåll ... 36

Typografi... 36

DISKUSSION ... 37

FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 37

Kognitiv beteendeterapi ... 37

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ... 37

GESTALTNINGSDISKUSSION ... 37

Uteblivna justeringar ... 37

Justeringar som har genomförts ... 37

Det här kan vara början på något större ... 38

GESTALTNING... 39

TEXTERNA ... 41

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 44

ARTIKLAR, NYHETSGRAFIK ... 44 DOKUMENT ... 44 INTERVJUER ... 45 LITTERATUR ... 46 WEBBPLATSER ... 47

BILAGA 1.1 ... 49

BILAGA 1.2 ... 50

6

Introduktion

Bakgrundsbeskrivning

Problemformulering

Syfte

Forskningsfrågor













Avgränsningar

ADHD – en del av NPF

8

Ungdomar och vuxna

Mediciner och behandlingar tas inte upp

Geografisk avgränsning

Hur skapas informationsmaterial

så den når mottagaren med hjälp av god

informationsdesign?

Målgrupp

Representation

Behövs det mer information om ADHD i

yrkeslivet för inkludering av personer med

ADHD i samhället, till vilka bör den i så fall

riktas och vad ska den i så fall innehålla?

10

Siffror som tyder på exkludering av personer med funktionshinder

o

o

o

o

Unga Vuxna- och TUNA-projektet – tecken på det finns behov av extra

insatser och liknande för personer med ADHD

12

Hur stor andel av Sveriges vuxna befolkning

har teoretiskt sett diagnosen ADHD?

Uppskattningar baserade på folkmängd

Mellan 0,5 % och 5 %

Vilka kriterier ska uppfyllas för att en person

ska diagnostiseras med ADHD och vilka

undergrupper finns det?

14

o

o

o

o

o

WHO:s diagnosmanual ICD-10

o

o

o

o

Vilka generella tjänster och insatser erbjuder

Arbetsförmedlingen och Eskilstuna kommun

arbetsgivare och arbetstagare när

arbetstagaren har psykiska funktionshinder?

Ekonomiskt stöd till arbetsplats med anställda som har psykisk

funktionsnedsättning

18

Kan vardagliga behov som tillkommit till följd

av ADHD som funktionsnedsättning

till-fredställas med hjälpmedel och i så fall vilka?

Problemoråden

20

22

Metod

Arbetsmetod

Card sorting

Kvantitativt praktiskt användartest

Källor som berör ADHD

Som diagnos

24

Hur det ser ut i praktiken

Hjälpmedel

Källor som berör informationsdesign

Som förekommer i flera områden

Format och marginaler

Typografi

Perception

Stilistik

26

Informanter kring framtagande och utprovning

av gestaltning

Informationsdesign

Pappersformat

Marginaler

28

Perception

Kontrast

Perceptionslagar

Stilistik

30

32

Designarbetets

utveckling

Strukturera upp innehållet

77,5 % av Sveriges befolkning anser att delaktighet i samhället är

bästa medicinen mot psykisk sjukdom

Hjälpmedel (praktisk/ ekonomisk)

Skäms över att ha ADHD

1 % av Sveriges vuxna befolkning har ADHD

Validitet som funktionsnedsättning

3 underkategorier (uppmärksamhet, hyperaktivitet, impulsivitet)

Se till individens behov & styrkor

Användartester

Card sorting

Personen egna ansvar Bemötandet inom myndigheter som tjej med

ADHD-diagnos Rätten att känna till hjälp/

hjälpmedel. Var? Hur? Mer acceptans i samhället

att vara tjej med ADD

Styrkor med ADHD (nyfikenhet, energi, påhittig, ibland impulsiv,

social) Hjälpmedel Behandling Medecinens effekter Vad kan jag kräva av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, psykriatrin? 3 underkategorier (uppmärksamhet, hyperaktivitet, impulsivitet)

Organisationer och projekt Se till individens behov &

34

Medecinens effekt 3 underkategorier (uppmärksamhet, hyperaktivitet, impulsivitet) 77,5 % av Sveriges

befolkning anser att delaktighet i samhället är

bästa medicinen mot psykisk sjukdom

Behandling

Hjälpmedel

Symptom Se till individens behov &

styrkor

Första användartestet – läsbarhet

77,5 % av Sveriges befolkning anser att delaktighet i samhället är

bästa medicinen mot psykisk sjukdom Önskan till arbete

(motivation)

Behandling Hjälpmedel Medecinens effekt

Skäms över att ha ADHD 1 % av Sveriges vuxna

befolkning har ADHD Organisationer och projekt

Symptom 3 underkategorier (uppmärksamhet, hyperaktivitet, impulsivitet)

Se till individens behov & styrkor

36

Ytterligare innehåll

Diskussion

Förslag till fortsatt forskning

Kognitiv beteendeterapi

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Gestaltningsdiskussion

Uteblivna justeringar

38

44

Käll- och

litteraturförteckning

Artiklar, nyhetsgrafik

46

50

Bilaga 1.2

Adhd kan vara omognad hos många

pojkar

Publicerad 2012-05-10 05:58

Barn födda sent på året löper en kraftigt högre risk att få en adhd-diagnos än

barn födda tidigt på året. Det visar nu för första gången statistik som

Socialstyrelsen tagit fram åt DN. ”Det kan delvis handla om omognad. Vissa

barn ska kanske vänta med att börja skolan”, säger överläkare Björn Kadesjö.

Pojkar födda i december löper 34 procents högre risk att behandlas för adhd jämfört med snittet för barn födda under första halvåret.

Det visar ny hittills opublicerad statistik ur patientregistret som statistikern Anders Jacobsson tagit fram åt DN. Samma mönster syns i läkemedelsregistret: 35 procent fler pojkar som är födda årets sista månad får läkemedel mot adhd jämfört med snittet för första halvåret.

Mönstret är detsamma för flickor, men skillnaden mellan tidigt och sent födda är inte riktigt lika stor.

– Det här är i högsta grad intressant, säger Björn Kadesjö, överläkare i barnneuropsykiatri vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Omkring vart tjugonde barn i Sverige har enligt uppskattningar adhd. Det är ett funktionshinder som ger

koncentrationssvårigheter, överaktivitet och låg impulskontroll.

De nya siffrorna visar enligt Björn Kadesjö att det kan finnas barn som missförstås ha adhd.

– Det kan handla om omognad. De sent födda pojkarna klarar inte av att möta skolans krav. De hade kanske inte behövt få stora problem om omgivningen lyckats möta barnen utifrån deras egna

– Lindriga symtom blir så tydliga att barnen uppfyller kriterierna för en adhd-diagnos. Det är inte så att antingen har man adhd eller inte. Det finns ett gränsland och beroende på belastningar blir symtomen synliga.

– Hade de här barnen börjat skolan ett år senare, eller nästa läsår, så hade kravnivån kanske varit rimligare och problemen inte lika uttalade, säger han.

Å andra sidan kan det enligt Björn Kadesjö vara tvärtom, att barn födda tidigt på året kan kompensera

lindriga adhd-problem med en större mognad.

Björn Kadesjö tror inte att den ökade risken har en biologisk orsak.

– Det låter långsökt att det exempelvis skulle vara skadligt att bli gravid på våren.

En sådan biologisk förklaring kan också uteslutas när man jämför barn som är födda strax före respektive efter årsskiftet. Barn som föds under de tre sista dagarna i december löper 39 procent större risk att få adhd-läkemedel än barn som föds under de tre första dagarna i januari på det nya året. Det visar siffror från läkemedelsregistret.

Samma mönster syns även i vetenskapliga studier som gjorts i USA och Kanada. Den kanadensiska

forskaren Richard Morrow vid University of British Columbia drar slutsatsen att omognad kan misstolkas som adhd.

– Flera studier visar att oavsett när skolstarten sker på året, så är det de yngsta barnen som har störst risk att få diagnosen adhd, säger han.

Björn Kadesjö möter många barn med adhd i sitt arbete som överläkare, och han menar att frågan i praktiken inte är enkel. Ofta har familjerna som söker hjälp redan brottats med problemen ett antal år, och barnet har fått sin stämpel och sin plats i klassen.

– En bra vardagssituation i skolan skulle ha varit det optimala, men det går inte att skapa, och så måste barnet ha hjälp och ibland kan lite medicin underlätta.

Forskaren Richard Morrow menar att fokus i högre grad borde läggas på livet utanför skolan när ett barn utreds för adhd.

– Man borde lägga större vikt vid hur barnet agerar i andra situationer, till exempel i samband med olika fritidsaktiviteter.

Socialstyrelsens statistik omfattar samtliga barn och unga födda 1986–2001 och som ingår i patient- respektive läkemedelsregistret.

Anna Bratt

anna.bratt@dn.se

Annika Folcker Aschan

52

Bilaga 2.1

Gestaltningen i

D

et vik

tiga

är

vad

m

an

k

lar

ar

a

Information om ADHD

för br

edar

e acceptans

Sy

ft

et m

ed d

en hä

r b

rosch

yr

en

ä

r a

tt s

p

ri

d

a

in

fo

rma

ti

on o

m

A

D

HD h

o

s u

n

gd

om

ar

och

vu

xn

a.

Må

le

t ä

r a

tt sk

apa e

n

b

red

ar

e ac

ce

p

-ta

n

s k

ri

n

g A

D

HD h

o

s så

vä

l pe

rso

n

er

m

ed

d

ia

gn

o

se

n

, d

era

s a

n

h

örig

a och a

rbet

sg

iva

re

.

De

n sk

a ock

så va

ra e

n

in

gå

ng t

ill

a

tt t

a r

ed

a på

me

r i

n

fo

rm

at

io

n

.

ADHD är en i

n

te

rn

ati

o

ne

ll

t

erkä

n

d

f

u

nk

tio

n

sne

d

sä

tt

nin

g

Ib la n d h ör s på st åe n d et at t A D H D ä r n åg ot på -h it tat o ch i n te e xi ster ar so m d ia gn o s. De t ä r fe l. E n ke lt u tt ry ck t b es tä m m er A m er ic an ps yc h iat ri c as so ci at io n v ad so m ä r ps yk is -ka fu n k ti on s-ne d sä tt n in ga r o ch i n te ä r de t. B åde de oc h V är ld shä l-so or ga n is at io n en W H O de fi n ier ar A D H D so m ps yk is k t f u n k ti on sh in der m ed t re u n der gr u p p er . Tr e u n d e rg ru p p e r P ro b le m m ed u p p m är k sa m h eten k an b la n d an n at g ö ra at t de t o ft a v erk ar so m p er so n en i n te ly ss n ar , h an e ll er h o n h ar s vå rt at t o rg an is er a u p pg if ter , ä r l ät td is tr ah er ad o ch g lö m m sa ker i va rd ag en. H yp er ak tiv it et k an b la n at g ö ra at t m an h ar s vå si tt a s ti ll a, k än n er si g r le r h a s vå ri gh eter m ed at ty st i f rit id sa k ti vit et er . Im p u ls iv it et k an g ö ra at u tb ri ster s va r i n n an f rå ga n ä r f är d ig st äl sv år t at t s tå i kö e ll er o ft a av b ry ter e ll er i ta r i a n d ra s ko n ver sa ti o n er . De s aker so m n äm n s h är ä r ba ra e xem p o li k a p er so n er h ar o li k a s ym p to m. De t g h el t en ke lt at t s e t il l i n d iv iden.

AD

HD

st

år

för

A

tt

en

tio

n-defi

ci

t

/

h

yp

erac

ti

vi

ty dis

o

rder

E n A D H D -d ia gn os k an k än n as jo b bi gt o ch s k am -fy ll t at t f å, t ro li ge n fö r at t A D H D h is to ri sk t s et t är en g an sk a n y d ia gn o s. De t g ör at t m an v et ga n sk a l ite o m de t o ch sp ec ie ll t b la n d u n gdo m ar oc h v u xn a. De t m an v et ä r at t m el la n 3 0 o ch 7 0 av 1 0 0 0 ba rn i sko lå lder n h ar n åg on fo rm av A D H D . N är de t ko m m er t il l u n gdo m ar o ch v u xn a ä r de t ä n så l än ge s vå ra re at t v et a h u r m ån ga de t h an d la r om . De t ä r i a ll a f al l n åg on st an s m el la n 5 o av 1 0 0 0 p er so n er . De t k an jä m fö ra s m ed l sk ri vs vå ri gh et er d är de t h an d la r o m m el la ti ll 8 0 p er so n er i s am m a g ru p p er in g. Lä s m er : socia lst yr el se n .se /p sy k isk ha ls a/ ad h d at ten tio n -r ik s. se hj ar n ko ll. se

Me

ll

an fem oc

h femti

o

a

v

tu

s

e

n ung

d

omar oc

h v

u

x

n

a h

a

r ADHD

Enke lt u tt ry ck t b e st ämm e r A m e ri can p h yc hi at ri c a ss o ci at io n va d s o m ä r ps yk is ka fun k tionsne d sä tt n in ga r

8/10

an

ser a

tt delak

tig

het

i s

amhället ä

r den

bäst

a medicinen

fö

r p

er

so

n

er med psy

kisk sj

uk

do

m

Källa: Hjärnkoll A tt k än n a de la k ti gh et ä r v ik ti gt fö r a ll a. O av se tt om m an h ar f u n k ti on sh in der e ll er i n te. Å tt a av ti o av S ver ig es b efo lk n in g a n se r at t de la k ti gh et i s am h äl le t ä r bä st a m ed ici n en m ot ps yk is k sj u k do m. E n s to r de l i de t ä r at t h a e ge t a rb ete o ch d å ä r de t vi k ti gt at t a rb et sg iva re s er t il l in d iv iden s s ty rko r o ch b eh ov . P er so n er m ed A D H D ä r o ft a vä ld ig t en ga ge ra de o ch k re at iva m än n isko r. N åg ot so m k an s es so m en s to r t il lg ån g på en a rb et sp lat s. F as t de t h an d -la r fo rt fa ra n d e o m at t s e t il l i n d iv iden o ch h an s el le r h en n es s ty rko r o ch b eh ov . De t so m f ak ti sk t Pe rs o n e r m e d A D H D ä r o fta vä ld ig t e n g a g e ra d e och krea tiva m ä n n isk o r.

Se ti

ll

i

n

di

v

iden n

ä

r du anstäl

le

r

är v ik ti gt v id en a n st äl ln in g ä r va d den a rb et s-sö k an d e h ar fö r ko m p et en s. I n ge t a n n at . A rb et s-fö rm ed li n g-en erb juder eko n om isk t st ö d i fo rm av h jä lp -m ede l o ch an st äl ln in gsfo rm er . P å n äs ta u p psl ag s er d u v il k a so m k an va ra re le va n ta . Lä s m er ar b et sf o rm ed li n ge n .s e/ F o r-ar b et sg iv ar e/ S to d -och -se rv ic e/F a-ex tra -st o d /F u n k ti o n sn ed sa tt -nin g. h tm l

Sup p or ted emplo yment K o rt fa tt at i n n ebä r de t at t den a rb et ssö k an d e få r h jä lp m ed at t v erba li se ra si n a s ty rko r, ko m m a u t på a n pa ss ad a rb et sp lat s o ch h ar en co ac h so m fö lj er m ed u n der p ro ce ss en. I E sk il -st u n a f in n s de t t vå vä ga r at t f å den h jä lp en o ch de t ä r v ia A rb et sfö rm ed li n gen s SI U S -p rog ra m el le r n åg o t so m h eter T U N A -p ro je k te t. De t si st n äm n d a a rb et ar t il l v is s de l av S u p p o rte d em po ym en t. Lä s m er : ar bet sfo rm ed li nge n .se /F or -a rbet sso k an d e/ St od -o ch -se rv ic e/ F a-extr a-st od /N eds at t-ar b ets fo rm aga. html tun ap ro je k te t. se

P

rak

tis

k

t st

öd fö

r ar

betss

ö

k

a

nde

Ek

onomis

k

t st

öd ti

ll

ar

bets

gi

v

a

re

Lä s m er : ar bet sf orm ed li nge n .se/F or -a rbet sg iva re /S to d -och -se rv ic e/F a-ex tra -st o d /F u n k ti on sn ed sa tt n ing .h tm l S tö d ti ll p e rs onl ig t bi tr äd e If al l den a n st äl ld a h ar b eh o v av e xt ra s tö d fr ån en ko ll eg a, m en k la ra r si g i ö vr ig t b ra på ar bet sp la tse n , f in n s st öd t il l pe rso n li g t b it räd e. De t ä r e k o n o m is k t s tö d fö r at t a rb et sg iva ren k an av sä tt a p er so n al re su rs er åt a n st äl ld a m ed A D H D . S tö d et f in n s o ck så fö r e gn a fö re ta ga re so m h ar A D H D . A n st äl lnin g m e d lönebidr a g If al l den a n st äl ld e h ar n ed sat t a rb et sfö rm åg a på gr u n d av si n f u n k ti o n sn ed sä tt n in g, e xem p el vi s A D H D , k an de t va ra a k tu el lt m ed l ö n eb id ra g. A rb et sg iva ren b li r d å e k o n o m is k t ko m p en se ra d fö r de a rb et su p pg if ter den a n st äl ld a i n te k la -ra r av på g ru n d av si n f u n k ti o n sn ed sä tt n in g. De t i n n ebä r at t a rb et sg iva ren b et al ar en v is s p ro cen t av l ö n en , m en at t den a n st äl ld e f år f u ll er sä tt n in g. U tve c k lin g s a ns tä llnin g De t ä r t il l s to ra de la r so m l ön eb id ra g, f as t den an st äl ld a k an ko mb in er a a n pa ss at a rb ete m ed ol ik a u tv ec k li n gsi n sat se r. Boe n de st öd O m m an h ar A D H D k an de t va ra e xt ra s m ed p la n er in g o ch s tr u k tu r. Då k an e tt b o en d es tö d va ra p ra k ti sk t o ch /e ll er so ci fö r at t bät tre k la ra av va rd ag en i b o st ad i s am h äl le t. De t k an e xem p el vi s h an d la d u sk a u tr ät ta ä ren den i h em m et e ll er ko n ta k ta m yn d ig h eter . K o n ta k ta d in ko fö r m er i n fo rm at io n .

P

rak

tis

k

a hj

äl

p

m

edel

M o bil tel ef o n e n s o m h jälp m e d el E n m o b il te le fo n h ar f ler a f u n k ti on er so m m yc k et vä l k an u n derl ät ta va rd ag en fö r p er so n er m ed A D H D . O li k a p er so n er h ar o li k a b eh ov o ch de t är i n te a ll a m o b il te le fo n er so m h ar a ll a f u n k ti o -n er . De t f in n s d ärem ot n åg ra f u n k ti on er so m fi n n s i de f le st a te le fo n er so m k an va ra t il l n yt ta . A la rm fu n kt io n en k an va ra ko pp la d t il l te le fo n en s k al en d er e lle r f u n ger a so m en ä gg k lo ck a. A la rm et k an h jä lpa t il l m ed t id su pp fat tn in ge n , a tt ri kt a si n up pm är k sa m he t på n åg ot e lle r at t ko m m a i h åg s aker . A tt -g ö ra -l is ta k an va ra e tt e ffe k tiv t v erk ty g fö r u p pg if ter so m i n te h ar at t g ör a m ed en v is s ti d p u n k t. D in te le fo n h ar t ro li gt vi st m öj li g-h et at t sk apa s åd an a l is to r a lter n at iv t a n te ck -n in ga r. Ha r d u en sm ar tt el ef on k an W u n d erl is t (w w w .6 w u nd er k ind er .c om /w u n d erl is t) v ar a e tt al ter n at iv fö r d ig . E n fö rd el m ed de t ä r at t den k an s yn k ro n is er as m el la n o li k a en h eter . M ed h jä lp av rös ta n te ck n in ga r b li r d in m o b il te le -fo n en d ik ta fo n d är d u k an sp el a i n f u n d er in ga r el le r s aker d u sk a m in n as s en are. Den i n b yg gd a k am er an k an a n vä n d as fö r at t do k u m en ter a a n -te ck n in ga r, h än d el se r, p lat se r o ch p er so n er . T el efo n fu n k ti on en k an sk apa en t ry gg h et av at t k u n n a b li n ådd av o ch k u n n a n å a n h ör ig a h el a t i-den. De t g ör at t a n h ör ig a k an r in ga o ch på m in n a om e n a k ti vi te t. S M S ä r e tt s ät t at t ko m m u n ic er a d är de t v ik -ti ga st e o ft as t ly ft s f ra m . De t ä r o ck så l ät t at t gå t il lba k a o ch ko n tro ll er a i n fo rm at io n en v id se n ar e tillf äll e. T el efo n en s i n b yg gd a m in ir äk n ar e k an va ra p ra k-ti sk t at t h a t il l h an d s t il l e xem p el n är d u s tå r i af fä ren o ch ä r os äk er på va d de t ko m m er kos ta n är d u ko m m er t il l k as sa n. A tt k u n n a sk är m a av k an i b la n d va ra va d so m b eh öv s fö r at t ko p p la av e ll er ko n cen tr er a si g på en en sk il d u p pg if t. G en om at t ly ss n a på m u si k e ll er en l judb ok g år de t at t u p p n å de tt a på e tt en ke lt sä tt . P å s am m a s ät t k an m ob il sp el so m o ft a ä r re la -ti vt en k la o ch rep et it iva f u n ger a so m av sk är m n in g. Fl er o ch f ler te le fo n er h ar i n b yg gd G P S v il k et k an g ör a de t l ät ta re at t o ri en ter a si g b la n d n ya p lat se r. N åg ot so m k an g ör a de t m in d re s tre ss -fu ll t o ch l ät ta re at t ko m m a i t id t il l a k ti vi te ter so m sker på n ya p lat se r.

B a c k a r o c h l å d o r f ö r o lik a s a ke r Che c kl is to r Al ma nacka / fi l o fa x Wh it e b o a rd Ti me r A rm b a n d s k lo c ko r m e d al a rm o c h t e x tm e d d el a n d e K o m -i h åg -k lo cka med i n ta la de medde la n de Handdat o r Ti m s to ck Sig v ar t S h ak e -aw ak e M ä rk a u p p i h e m m e t Bo ll tä ck e Spi s vak t Nu m m e rpre s e n ta tö r Fö r att ko mm a ih åg Tid su ppf attn in g Stru ktu r Stre ss ha nte rin g Stress reducera nde tr ygghe t xx xx xx xx x xx x x xx x x x xx x xx x x xx xx x x x x x E xem pel på ko gn it iv a h jä lp m ed el . K äl la : H u ma n tek n ik ( h tt p :/ /h u ma n tek n ik .se /h el p .h tm )

Me

d

_H

jä

lpm

ed

el

si

n

st

itut

et

s

da

ta

bas ka

n d

u

s

ö

ka

ko

gn

it

iv

a h

jä

lpm

ed

el

u

tif

rå

n b

eho

v,

ka

te

go

ri

o

ch s

ö

k

www .hi.se/sv-se/hjalpmedelstorget/kognition

“D e t v ik tig a ä r v a d d e k a n , och i n te va d d e in te k a n ” / B örje Erikss on , SIUS -k on su len t