Är armén mogen för att leva som den lär? : Uppdragstaktik som militär kultur och inte bara en metod för ledning i strid

Full text

(1)Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2. Självständigt arbete (30 hp) Författare Mattias Otterström. Program/Kurs HOP 19/21. Handledare Dr Niklas Nilsson. Antal ord: 20128 Beteckning Kurs kod Självständigt ar- 2HO013 bete mastersuppsats, krigsvetenskap. Är armén mogen för att leva som den lär? – Uppdragstaktik som militär kultur och inte bara en metod för ledning i strid Sammanfattning: Uppdragstaktik som begrepp och ledningsmetod har funnits i Försvarsmakten sedan 1980-talet. Uppdragstaktiken har i Försvarsmakten vandrat mellan dess preussiska ursprung och en mer anglosaxisk skola vad avser ledning. Där den preussiska sätter individen i fokus och denna är styrkan i organisationen och skapar framgång genom initiativkraft och ansvarsglädje, medan den anglosaxiska sätter värde i att linjärt följa en plan för att nå framgång. Sedan införandet av Militärstrategisk doktrin 2016 så omnämns uppdragstaktik som grunden för Försvarsmaktens ledningsfilosofi. Detta ger ett intressant djup till begreppet uppdragstaktik då det nu ses mer utifrån kulturella värden än rent metodologiska för hur strid skall föras. Det finns idag åsikter att den svenska uppdragstaktiken enbart är en blek kopia av dess preussiska ursprung och förebild. Grunden för dessa åsikter utgöras av att felaktiga metoder används för att leda förband som i sig begränsar chefers initiativförmåga och leder till ett lydnadsbeteende. Syftet med denna studie har varit att studera arméns organisationskultur och vilka förutsättningar som denna ger för utförandet av uppdragstaktik. Detta studeras genom officiella handlingar och intervjuer med ett urval av arméns chefer för att jämföra om det som beskrivs kring organisationens kultur också uppfattas på ett liknande sätt i organisationen. Resultatet av denna studie pekar på kulturens betydelse för utförandet av uppdragstaktik och vikten av att en organisation lever som de själva lär utifrån beskrivna och önskade värderingar och normer. Studiens har funnit att den militära kulturen har en stor påverkan för de förutsättningar som det ges att utföra en ledningsfilosofi, i arméns fall uppdragstaktik. Studien har funnit en divergens mellan beskrivna och upplevda normer och värderingar som i sig skapar en otrygghet i organisationen mellan vad som förväntas och vad som sedan premieras. Denna divergens är i mångt och mycket avhängt på ledarskapets förmåga till lyhördhet och kommunikation.. Nyckelord: Uppdragtaktik, Militär kultur, Organisationskultur, Förvaltningskultur, Värderingar, Normer, Initiativ, Ansvar. Sida 1 av 64.

(2) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 A. Innehållsförteckning 1. INLEDNING ................................................................................................................................. 4. INLEDNING ................................................................................................................... 4 PROBLEMFORMULERING ............................................................................................... 5 SYFTE .......................................................................................................................... 6 FORSKNINGSFRÅGOR .................................................................................................... 7 AVGRÄNSNINGAR OCH MATERIAL ................................................................................... 7 2. FORSKNINGSÖVERSIKT ......................................................................................................... 8. INLEDNING ................................................................................................................... 8 TIDIGARE FORSKNING ................................................................................................... 8 2.2.1 2.2.2 2.2.3 2.2.4. Uppdragstaktik och kultur ................................................................................................. 8 Kultur ............................................................................................................................... 11 Militär kultur, värderingar och normer........................................................................... 13 Uppdragstaktik i svensk kontext ...................................................................................... 16. SAMMANFATTNING ...................................................................................................... 17 3. TEORI ......................................................................................................................................... 18. INLEDNING ................................................................................................................. 18 TEORETISKT RAMVERK ................................................................................................ 18 ARTEFAKTER, VÄRDERINGAR OCH ANTAGANDEN ......................................................... 18 3.3.1 3.3.2 3.3.3. Artefakter ......................................................................................................................... 18 Värderingar ..................................................................................................................... 18 Antaganden ...................................................................................................................... 19. OPERATIONALISERING ................................................................................................ 20 3.4.1 3.4.2 3.4.3 4. Artefakter ......................................................................................................................... 21 Värderingar .................................................................................................................... 21 Antaganden ..................................................................................................................... 21. METOD ....................................................................................................................................... 23. INLEDNING ................................................................................................................. 23 FORSKNINGSDESIGN ................................................................................................... 23 TOLKANDE ANSATS...................................................................................................... 24 METOD FÖR INHÄMTNING AV EMPIRI ........................................................................... 25 KÄLL- OCH METODKRITIK ........................................................................................... 26 TEMATISK ANALYS ....................................................................................................... 27 4.6.1. Tematisering steg för steg................................................................................................ 27. RELIABILITET OCH VALIDITET ...................................................................................... 28 ETIK........................................................................................................................... 29 REFLEKTION VALD METOD .......................................................................................... 29 ALTERNATIVA METODER .............................................................................................. 30 5. ANALYS ...................................................................................................................................... 31. INLEDNING ................................................................................................................. 31 TEMATISK ANALYS ....................................................................................................... 31 5.2.1 5.2.2 5.2.3 6. Analysnivå Artefakter ...................................................................................................... 32 Analysnivå Värderingar .................................................................................................. 37 Analysnivå Antaganden ................................................................................................... 46. DISKUSSION.............................................................................................................................. 51. INLEDNING ................................................................................................................. 51 ÅTERKOPPLING .......................................................................................................... 51 KULTURENS BETYDELSE FÖR UPPDRAGSTAKTIK ........................................................... 52 6.3.1. Resultat ............................................................................................................................ 53. Sida 2 av 64.

(3) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNING FÖR UPPDRAGSTAKTIK ..................................................... 54 6.4.1 6.4.2 6.4.3 6.4.4 6.4.5 6.4.6. Kulturell anpassning........................................................................................................ 54 Kulturell förståelse .......................................................................................................... 54 Förvaltning och uppdragstaktik ...................................................................................... 55 Kommunikation................................................................................................................ 56 Uppmuntra ett beteende................................................................................................... 56 Ledarskap ........................................................................................................................ 57. FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING .................................................................................. 58 AVSLUTANDE REFLEKTION .......................................................................................... 59 7. LITTERATUR ............................................................................................................................ 61. Figurförteckning FIGUR 1 OPERATIONALISERING FIGUR 2 STUDIENS FORSKNINGSDESIGN FIGUR 3 TEMATISERING STEG FÖR STEG FIGUR 4 ANALYSNIVÅER, TEMAN, GRUPPERINGAR VÄRDEORD OCH OBSERVATIONER SAMT TOLKNINGAR FIGUR 5 FÖRSVARSMAKTENS VÄRDEGRUND. 20 24 28 31 38. Sida 3 av 64.

(4) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 1. Inledning. Inledning I Försvarsmakten har begreppet uppdragstaktik funnits sedan slutet utav 1800-talet och användandet har varierat från en filosofisk ansats till att enbart utgöra en metod för ledning i strid. Uppdragstaktiken har således vandrat mellan den anglosaxiska skolan och den preussiska läran, från att vara lojal en plan och bunden en uppgift till att sätta fokus på att låta individens drivkraft utgöra grund för de initiativ som leder mot uppdragets avsikt (Palmgren & Wikström). I militärstrategisk doktrin 2016 (MSD) framgår det med tydlighet att betydelsen och förutsättningarna för uppdragstaktik skall ses som en kultur snarare än en ledningsmetod. I MSD förord går att läsa följande: ”Vårt militärstrategiska koncept utgår ifrån att vi kommer att behöva agera i strategisk efterhand. Detta kommer att ställa mycket höga krav på oss alla att kunna hantera det oförutsägbara och att kunna verka under mycket påfrestande förhållanden. Det är därför av synnerlig vikt att vi övar och utbildar för detta och att vi baserar vår ledningsfilosofi på uppdragstaktik. Uppdragstaktik möjliggör för chefer på alla nivåer att genom initiativkraft lösa sina uppgifter även under de svåraste förhållanden”. (Försvarsmakten, 2016). Citatet visar på den verklighet och de krav som organisationen kommer ställas inför i krig, med spårbarhet i von Clausewitz tankar kring krigets osäkerheter och friktioner som en naturlig del av kriget, vilket kommer att behöva hanteras (Clausewtiz, 1991). Det visar även hur uppdragstaktik är en förutsättning för att kunna leda under dessa förhållanden och som möjliggörande för ett effektivt lösande av uppgiften. Men det kan även utläsas att uppdragstaktik inte enbart skall ses som en metod för ledning utan något som ska genomsyra professionen för att främja initiativkraft på alla nivåer i såväl fred som krig, såsom en kulturell förutsättning. ”Uppdragstaktik är och skall ses som en kultur och bör genomsyra verksamheten i såväl fred som krig för att främja initiativ” (Neretnieks, 2016:26-28).. Sida 4 av 64.

(5) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 Med förståelse för uppdragstaktik som ledningsfilosofi kan man skönja att det inte enbart finns behov av olika uppsättningar utav metoder för att möjliggöra initiativkraft, utan att det även krävs kulturella förutsättningar i organisationen. En förklaring till ordet filosofi kan här vara på sin plats. I Nationalencyklopedin går att läsa följande om filosofi… ”Är de grundläggande villkoren för vår tillvaro, tänkande och moral” (Nationalencyklopedin, 2021). Således finns här ett djup som påverkar organisationen utifrån ett antal valida och delade värderingar och normer som i sig är kulturskapande. Det är med denna förståelse kring begreppet filosofi som MSD skall läsas och förstås. Den insikten innebär även en förståelse för att det dessutom krävs en militär kultur som ser styrkan i individen genom tillit och professionalism oavsett verksamhet eller situation. Problemformulering Debatten kring den svenska uppdragstaktiken är mångfacetterad och i vissa fall rent av högljudd, inte minst från de som menar att armén i för stor utsträckning nyttjar felaktiga metoder för ledning som medför att initiativkraften hos den enskilde nedgår (Palmqvist, 2021). Ola Palmqvist1 menar att armén övar på ett sådant sätt att planering står i fokus vilket lett till att ett lydnadsbeteende vuxit fram. Ett osunt lydnadsbeteende som i sin tur skapat en otrygghet och ovilja att ta ansvar och initiativ. Officeren känner därigenom en otrygghet i att ta initiativ utan att först fråga om lov, framförallt när det tänkta initiativet går utanför den tänkta planen, även om initiativet ses leda mot målet eller avsikten med striden (Palmqvist, 2020). Kontentan i den sidan av debatten är att svensk uppdragstaktik möjligen i teorin är lik dess preussiska föregångare men i praktiken endast utgör en blek kopia. Ett annat perspektiv i debatten beskriver och beskyller den förvaltningskultur, även benämnt New Public Management, som präglar de svenska myndigheterna, däribland Försvarsmakten, där kontroll och uppföljning regerar i allra högsta grad, kväser individens förmåga att tänka fritt men även försvårar möjligheterna att leda i enlighet med uppdragstaktik (Westerdahl, 2019).. Vid sidan av debatten har Markstridsskolan i samarbete med Försvarshögskolan drivit på för att en förändring skall ske vad avser taktisk ledning (Palmqvist, 2021). Denna förändring syftar till att ledningsmetoden på ett bättre sätt skall ligga i linje med MSD och Försvarsmaktens ledningsfilosofi, uppdragstaktik. Förändringen utgår från viljan att skapa förutsättningar för striden och därefter fatta beslut utgående från de efterföljande händelserna med stöd i en. 1. Ola Palmqvist, f.d. chef taktiksektionen Markstridsskolan, en auktoritet inom organisationen under sin tjänstgöring.. Sida 5 av 64.

(6) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 framtagen omfallsplanering. Detta ersätter nuvarande metod, där syftet är att försöka förutse hela händelseförloppet i förväg, vilket kan leda till lojalitet mot planen även då denna inte längre är relevant. Förändringen syftar vidare till att försöka identifiera den faktiska luckan eller sårbarheten hos motståndaren istället för att avdela resurser för att bekräfta planen.. Denna studie avser inte att bli ytterligare ett inlägg i debatten utan ämnar anbringa ett djup i ämnet. Djupet skapas genom att studera den militära kulturens betydelse för utförandet av uppdragstaktik, vilket även gör ämnet vetenskapligt intressant. Genom att låta chefer i armén, ur ett inifrånperspektiv, ge sin bild av de existerande kulturella förutsättningarna så kan en förståelse skapas kring hur dessa förutsättningar i sin tur formar och påverkar utförandet av uppdragstaktik inom armén. Kan det vara så att svensk uppdragstaktik inte är den bleka kopia som den anklagas för att vara utan istället är en egenutformad variant utifrån de rådande kulturella förutsättningarna i armén?. Idag finns internationell forskning kring uppdragstaktik och kopplingen till militär kultur samt den förändring som olika nationer tvingats genomföra kulturellt för att finna sin version av hur uppdragstaktik byggs och efterlevs i praktiken (Shamir, 2011, Vandergriff, 2019). I ett svenskt perspektiv ses det finnas en brist då forskningen i huvudsak ur ett generellt perspektiv, bortsett från några få exempel, byggt på andra länders erfarenheter och inte utgående från svenska erfarenheter (Nilsson, 2020, Palmgren & Wikström, 2013). Huvuddelen av forskningen kring uppdragstaktik är tillbakablickande och det finns lite till inget avseende studier som belyser uppdragstaktik ur ett nuläges- eller framtidsperspektiv samt ur svensk kontext. Syfte Denna kvalitativt tolkande studie syftar till att skapa förståelse för de kulturella förutsättningar som idag finns inom den svenska armén och hur dessa i sin tur påverkar utförandet utav organisationens ledningsfilosofi, uppdragstaktik. Förståelsen kring detta skapas genom en jämförelse av hur organisationens kultur och uppdragstaktik beskrivs i Militärstrategisk Doktrin (MSD) och Arméreglemente taktik (ART) mot hur det uppfattas inifrån organisationen genom att intervjua ett urval av arméns chefer. Jämförelsen kommer tematiskt analyseras med stöd i Edgar Scheins teori kring organisationskultur för att skapa en djupare förståelse kring kulturens betydelse för utförandet utav uppdragstaktik som ledningsfilosofi och ge studien vetenskaplig relevans.. Sida 6 av 64.

(7) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 Forskningsfrågor Den övergripande forskningsfrågan stödjer studiens syfte att studera den organisatoriska kulturens betydelse för utförandet av uppdragstaktik i armén. För att bättre komma åt detta skapas två underfrågor som syftar till att stödja författaren i dennes tolkning huruvida det som beskrivs upplevs och speglas på ett liknande sätt i organisationen. Hur inverkar organisationskulturen inom den svenska armén på förutsättningarna att utöva uppdragstaktik? -. Hur beskrivs uppdragstaktikens förutsättningar i Militärstrategisk Doktrin och Arméreglemente?. -. Hur beskrivs och uppfattas uppdragstaktikens förutsättningar av arméns chefer?. Avgränsningar och material Studien avgränsas till att undersöka den organisatoriska kulturen inom armén därav intervjuas enbart chefer i armén, till detta studeras även doktrin, MSD, och reglemente, ART. MSD är försvarsmaktsgemensam men ses som ett acceptabelt undantag då denna tjänar som en grund för Försvarsmaktens alla stridskrafter. Doktriner och handböcker tjänar till att skapa en bredare bild av den önskade kulturen som organisationen vill omgärdas av. Vidare kommer studien inte att fördjupa sig i en undersökning kring uppdragstaktikens resa inom Försvarsmakten ur ett historiskt perspektiv. Fokus läggs istället på Försvarsmakten under senare del av 2000-talet och den nu rådande samtiden.. Sida 7 av 64.

(8) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 2. Forskningsöversikt Inledning. I detta kapitel återges tidigare forskning kring uppdragstaktik i allmänhet och begreppets koppling till kultur. Därefter återges forskning kring kultur, värderingar, normer och militär kultur. Slutligen avslutas kapitlet med uppdragstaktik ur en svensk kontext samt att forskningsluckan presenteras och denna studie motiveras. Tidigare forskning 2.2.1 Uppdragstaktik och kultur Uppdragstaktik uppkom genom, eller myntades av Helmuth von Moltke och har genomgått otaliga förändringar sedan dess (Freiser, 2005, Finkel, 2011, Shamir, 2011). I dess ursprung syftade uppdragstaktik, Auftragstaktik, till att möjliggöra att officerarna på ett adekvat sätt skulle kunna hantera krigets osäkerheter och friktioner. I första världskrigets slutskede utvecklade den preussiska armén stormtaktik och stormtrupper för att möjliggöra framgång i den rådande statiska krigföringen. Under andra världskriget kom denna taktik att utvecklas och benämnas Blietzkrieg och renderade i ett initialt övertag på slagfältet, framförallt genom nyttjandet av den tekniska utvecklingen för att samordna stridskrafterna på ett nytt sätt (Freiser, 2005:4–7). Detta kan ses ha en stark koppling till dagens manöverkrigföring som flertalet västerländska stridskrafter anammat, så även Sverige (Lind, 1985, Freiser, 2005:7, Försvarsmakten, 2013).. Tidigare forskning kring uppdragstaktik härleds i mångt och mycket till ledning av förband i krig och hur den tekniska utvecklingen drivit fram nya metoder efter hand. I sin bok ”Ledning i krig” beskriver Martin van Creveld den historiska utvecklingen av begreppet ledning och dess innebörd. Creveld delar upp ledning i command, control och communication, mer känt som C3, vilket översatt till svenska motsvarar befäl, uppföljning och samband (Förf. översättning). Ledning är ett sentida begrepp även om det som funktion funnits lika länge som kriget i sig (Creveld, 1985:5). Begreppet har tillkommit i takt med en ökade komplexitet i att leda krig och med den utveckling som skett inom den tekniska dimensionen. Crevelds beskrivning av ledning, starkt influerat av Moltkes syn på uppdragstaktik, beskriver hur ledning sker genom tydliga mål och order samtidigt som utrymme ska ges till underställda så att deras initiativförmåga inte reduceras ner med ett uteslutet agerande som följd (Creveld, 1985:10).. Sida 8 av 64.

(9) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 Den preussiska armén som sedermera kom att utveckla och anamma Auftragstaktik lade stor vikt vid förtroende samt att det ansågs meriterande att ha tjänstgjort vid de olika nivåerna i förbandet. Sätts detta i en nutida kontext blir det intressant att reflektera över vad som anses meriterande i form av tjänstgöring inom samtliga nivåer inom en enhet/förband för armén idag. Samt hur armén ser begrepp som delegera och samordna, huruvida dessa är i konflikt med varandra eller i samförstånd.. Mer modern forskning har gjorts av Berndt Brehmer som studerat uppdragstaktik kopplat till den tekniska utvecklingen där det framtida slagfältet kommer svämmas över av information (Cedergren & Mattsson m.fl., 2003:324). Uppdragstaktik som ledningsmetod har som syfte att överlappa det faktum att högre ledningsnivåer formulerar ett uppdrag utifrån ett helhetsperspektiv som de lägre nivåerna saknar, medan den lägre ledningsnivån besitter informationsöverlägsenhet när det kommer till den lokala situationen. I detta finns ett ömsesidigt behov av informationsöverspridning som behöver överbryggas. Brehmer menar att många uppfattar ledning utifrån ett fenomen som bara finns där utan att uppfatta den bakomliggande kunskap och förmåga som krävs för både leda och ledas. Brehmer förespråkar och beskriver tydligt fördelarna med att anamma den preussiska Auftragstaktiken men han väljer istället att använda sig av termen ledning med uppdrag. Brehmer vill undvika det kulturella bagage som Auftragstaktik innebär och istället ha en större objektivitet kring begreppet (Brehmer, 2013:117-129). Det intressanta är således att Brehmer klär av begreppet uppdragstaktik dess kulturella överrock för att lämna ett tvingande kulturellt bagage bakom sig. Brehmer menar således att respektive nation måste göra de nödvändiga kulturella anpassningar som krävs för att göra uppdragstaktiken till sin egen utifrån egna kulturella tolkningar, något som Shamir påvisa i sin studie (Brehmer, 2013, Shamir, 2011).. I huvudsak har tidigare forskning kring uppdragstaktik internationellt i första hand fokuserat på släktskapet med manöverkrigföring, i huvudsak på operativ nivå, och i andra hand på kulturen kring uppdragstaktik (Lind, 1985, Shamir, 2011). Tidigare forskning har dykt ned i specifika fall likt USA och deras reformer efter Vietnam men få har tittat på organisationer som utför uppdragstaktiken i praktiken. Eitan Shamir och Donald E Vandergriff är två forskare som fokuserat på uppdragstaktik som kultur snarare än en metod och de har framförallt tittat på vilka kulturella förändringar som krävs för att fullt ut efterleva originalet, i praktiken och inte enbart i teorin. Sida 9 av 64.

(10) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 Shamir har tittat på USA, Storbritannien samt Israel och hur dessa nationer har adopterat, anpassat och slutligen praktiserar uppdragstaktik. Till stöd har Shamir använt Edgar Scheins teorier kring organisationsteori för att förstå hur ländernas respektive erfarenheter och kultur har utformat de tre nationernas uppdragstaktik utan att det ska bli en blek kopia av originalet Auftragstaktik. Shamir påtalar att flera nationer uttalat viljan att anamma uppdragstaktik men stött på problem när teorin ska implementeras i praktiken. Problematiken beskrivs som ett glapp mellan teori och praktik och har sitt ursprung i både interna och externa faktorer inom en organisation (Shamir, 2011:5). Shamir pekar på att utifrån detta så kommer utförandet bli olika samt skilja sig från den ursprungliga tanken och idé vid implementeringen. Shamir beskriver vidare hur stora organisationer motsvarande militära organisationer, tenderar att bli centraliserade i sin beslutandestruktur vilket i sig kräver en hög grad av kommunikation för att inte chefer på lägre nivå skall få brist på motivation med avsaknad utav initiativ som resultat (Shamir, 2011:16-17). Utöver kommunikation pekas även betydelsen av målbilder och tilltron till professionens gemensamma kunskap ut som avgörande för hur väl en i grunden centraliserad organisation trots allt lyckas att utföra uppdragstaktik i praktiken. Dessa faktorer ökar flexibiliteten i organisationen men är samtidigt svårare att upprätthålla. Därmed ställs det krav på att organisationen inte bara är beredd att tar till sig en kultur som bygger på uppdragstaktik utan även initialt lägger stor kraft på att skapa de nödvändiga kulturella förändringarna som krävs vid en implementering. Slutligen pekar Shamir på den militära kulturens roll vid praktiserande av uppdragstaktik, bland annat hur organisationer har en uppsättning av antaganden som kan vara svåra att utmana och förklarar svårigheten i att genomföra kulturella förändringar. En organisations problem kopplat till att genomföra förändringar står ofta att finna i dess värderingar och förväntningar, varvid det är i dessa som förändringen måste ske. För att uppdragstaktik inte ska förbli enbart en slogan eller ett missbrukat uttryck som förlorat sitt värde behöver organisationen fundera kring vad som premieras för dess deltagare. Uppmuntras den fria tanken, är misstag tillåtet för att kunna lära och vad ligger till individens fördel vid nomineringar till vidareutbildning? Organisationer där det råder en negativ lärandemiljö som hindrar initiativ och där genomföranden är standardiserade tenderar att misslyckas vid praktiserandet av uppdragstaktik (Shamir, 2011:19-27). Vandergriff har studerat USA:s armé och riktat den kulturella frågan gentemot personalsystemet som han anser vara alldeles för centraliserat och styrande över rekrytering, utbildning och den selektion som sker av blivande chefer. Här pekar Vandergriff på behovet av att förändra Sida 10 av 64.

(11) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 kulturen för att bättre möta individerna, se dem som professionella medarbetare och ta tillvara på deras kompetens i ett modernt system. Han menar att det är först när systemet genomsyras av officerare med en förståelse för kulturen kring uppdragstaktik som den amerikanska armén kommer kunna skapa en mindre centraliserad organisation som möjliggör initiativförmåga och uppdragstaktik (Vandergriff, 2019:3). Den främsta barriären mot att fullt ut lyckas med implementeringen av uppdragstaktik är förmågan att ta sig från den industriella tidsåldern där individer generellt mer ses som en kugge i maskineriet. Vandergriff beskriver ingående hur USA uttalar viljan att leda enligt uppdragstaktik men officersutbildningen motsvarar under inga omständigheter denna metod. Utbildningen karakteriseras av vad man ska tänka snarare än hur och lösningarna baseras på tidigare erfarenheter och ses som konfirmerade. Således är lärandemiljön inte baserat på kritiskt tänkande i syfte att utveckla det taktiska tänkandet hos individen utan snarare formad för att möta en validerad verklighet baserad på giltig och valid kunskap, om än förlegad (Vandergriff, 2019:48). Intressant är att akademiseringen utav officersutbildningen kan ses spela en avgörande roll för att driva på en kulturell förändring rörande utbildning och träning. En kulturell förändring tar generationer att driva igenom och detta kräver en god portion tålamod men resultatet kan bli att kommande generationer officerare får utrymme att tänka hur istället för vad vilket är förutsättningen för uppdragstaktik (Vandergriff, 2019:264). 2.2.2 Kultur Förmågan att uppfatta och se världen tolkas och förstås i en kulturell kontext. Denna kontext förklarar den konstituerade syn på världen som exempelvis stater eller organisationer har (Soeters, m.fl., 2006:238). Att förstå kultur är förknippat med komplexitet och kan exempelvis påvisas genom Raymond Williams beskrivning av det engelska språket vilket har tre olika förklaringar för begreppet kultur (Williams, 1978). Men denna komplexitet till trots råder en samsyn i forskningen kring kulturens betydelse för inlärning och en organisations utformning genom de existerande värderingarna och normerna. Vilket i sig är intressant att reflektera och fundera kring då en studie utav en organisation, likt armén, genomförs för att studera de kulturella förutsättningarna och hur dessa färgar individerna i att utföra verksamhet enligt uppdragstaktik. Dock finns det kritik som snarare menar att kultur är mer utav ett arv och således torde vara svårare att förändra (Alvesson, 2001:8ff, Soeters m.fl., 2006:238). En studie i kultur behöver i och med detta, dels djup i den teoretiska basen men även en tydlighet gentemot vad som stu-. Sida 11 av 64.

(12) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 deras. Edgar och Peter Schein har med anledning av kulturens komplexitet skapat en definition som erbjuder en dynamik till diskussionen (Schein & Schein, 2017:3–6). Denna definition menar att kultur ses som ett mönster bestående av värderingar, övertygelser och normer. Detta mönster bör ses som en samlad kunskap kring problemlösningar och i dessa finns en organisations erfarenheter som förs vidare till nytillkomna deltagare (Schein & Schein, 2017:6). Detta är intressant att fundera kring då man studerar hur uppdragstaktik som ledningsmetod implementeras, lärs ut och sedermera praktiseras i armén och om det upplevda speglar det beskrivna.. Edgar Schein försöker vidare med sin teori i organisationskultur skapa förståelse för vad som händer i olika grupperingar, rationella som irrationella (Schein, 2010:21). Schein delar in grupperingar i makrokultur, organisationskultur, subkultur och mikrokulturer. Dessa kan ses som en nivåindelning där makrokulturen exempelvis innehåller nationella och etniska kulturer, organisatoriska kulturen statliga organisationer, subkulturer grupper inom en organisation och slutligen mikrokulturen som innehåller mikrogrupperingar inom och utom organisationer (Schein, 2010:2). För att förstå en kultur så krävs det en viss förståelse kring samtliga olika nivåer då dessa får anses påverka varandra (Schein, 2010:4). Kultur menar Schein påverkar individer inom nivåer på olika sätt och är dels dynamisk och föränderlig genom att den finns här och nu men även genom den historiska bakgrunden som existerar (Schein, 2010:3). Trots att kultur kan ses som rigid och normerande för ett beteende och inlärt genom socialisering så påverkas den samtidigt utifrån interaktionen med andra individer från andra kulturella bakgrunder (Schein, 2010:3). Sett till en organisation kan kulturen anses vara grunden för det sociala livet som existerar inom densamma. I den organisatoriska och subkulturella nivån sorteras Försvarsmakten och armén in och i denna nivå får kulturens styrka mätas utifrån den tid då den tillåtits verka och förts över mellan individer (Schein, 2010:3). I en organisation likt armén tål det att fundera kring hur överspridning och lärandet sker, med andra ord utifrån vilken grund socialiseras medarbetare in i en kultur och vilken kultur som således blir den gällande (Schein, 2010:21). Vid studier kring kultur så kommer det inte att räcka att identifiera vilka beteenden som kan observeras i en gruppering och som styr inlärning och överspridningen av kulturen. För att fullt ut förstå en kultur behöver man söka djupare för att se det historiska arvet och hur det kan ha påverkat den rådande kulturen, då det troligen finns en förklaring till skillnader mellan vad som eftersträvas teoretiskt men inte genomförs i praktiken om sådan föreligger (Schein, 2010:21-22). Sida 12 av 64.

(13) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 Intressant är att Schein ser kultur och ledarskap som två sidor av samma mynt (Schein, 2010:21). Detta är särskilt tydligt i den organisatoriska nivån då kulturen startar med dess ledare och genom ledarskap förs vidare och stärks fram till dess att gruppen är mogen att själva sätta formerna kring kulturen och således även tala om vilket ledarskap som accepteras och premieras (Schein, 2010:3). Alltså kan det i en organisation spåras kulturella värden i hur ledare inom organisationen rekryteras och hur deras karriärer stakas ut. Ser man till att Försvarsmaktens uppdragstaktiska anda efterfrågar chefer med hög initiativförmåga och ansvarskänsla blir det intressant att reflektera kring hur rekrytering och uppmuntran de facto sker i verkligheten. Är det så att organisationens ledarskap styrs och premieras utifrån en kulturell medvetenhet eller är det så att kulturen är för ledarskapet oidentifierad och den faktiska kulturen härskar utan att det finns medvetenhet kring detta?. Även inom krigsvetenskapen kan kulturbegreppets komplexitet spåras. Två antagonister inom denna forskning är Alastair Iain Johnston och Colin S. Gray. Johnston har ett förklarande synsätt där kultur påverkar beslut och efterföljande handling i form av en mellanliggande variabel (Johnston, 1995:41–42, 1999:521). Gray å sin sida hanterar kultur som en kontext där förklaring till ett utfall kan finnas, samt att kulturen är sammanflätad med ett beteende (Gray, 1999:53–62). Denna argumentation för att kulturen speglar en handling går att relatera till kulturens koppling mot uppdragstaktiken. Det skall förstås som att ett samspel mellan det som uttrycks, vad som uppmuntras och sedan ställs som krav bör finnas. Elisabeth Kier delar Grays teorier och även hon ser att kulturen påverkar ett beteende eller en uppfattning. Kier menar att kulturen påverkar deltagarnas uppfattning och bör sedan speglas i efterföljande beteende (Kier, 1995:68). 2.2.3 Militär kultur, värderingar och normer Militär kultur är ett brett område och går att spåra inom flera vetenskapliga områden exempelvis organisationskultur. Forskning inom detta område har huvudsakligt fokus på hur kultur påverkar en organisation ur olika perspektiv. James Burke beskriver militär kultur genom dess beståndsdelar, disciplin, professionell lära, ceremonier och sammanhållning (Burk, 1999:448). Burk ser militär kultur som något socialt konstruerat viket i sin tur påverkar utformningen utav kriget. Burk beskriver även hur yttre faktorer formar och påverkar den militära kulturen. Exempel på sådana faktorer teknisk innovation, historia och erfarenhet, utbildning och samhällstrender (Burk, 1999:454-459).. Sida 13 av 64.

(14) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 För att ytterligare förstå och förklara den militära kulturen så behöver subkulturer studeras, genom dessa skapas förståelse och förklaring kring det gemensamma agerandet (Murray, 1999:26, 36; Kier, 1995:78, 93). Exempel på subkulturer kan vara olika stridskrafter eller de olika förbandstyperna i en stridskraft. Kier, likt Burke, relaterar militär kultur till teori kring organisationskultur och dess påverkan för krigets utformning genom att se hur ett antal givna antaganden samt värderingar formas, delas, praktiseras och ges uttryck av deltagarna inom en organisation (Kier, 1995:69-70). Således förklaras hur kultur bidrar till att forma en organisation och dess deltagares förståelseram och hur dessa integrerar sinsemellan internt och externt (Kier 1995:70). Kultur kan således ta olika uttryck i organisationen beroende på att dess kultur kan tolkas och hanteras olika utifrån differentierande kontexter. Den tolkning som därmed existerar i de olika subkulturerna bör tillåtas att existera så längre ett antal grundläggande kulturella värderingar är gemensamma och inte omvärderas (Kier 1995:70). Joseph Soeters definierar militär kultur som något mänskligt och menar att i en organisationskultur finns det både starka och mjuka värden som tydligt påverkar både agerandet och känslorna för att sedan integrera dessa både internt som externt (Soeters 2018:251). I detta utkristalliserar sig kultur som något kollektivt där grupper delar samma mål vilket de kommunicerar gentemot varandra men även mot utomstående. I den interna kommunikationen formas, återskapas och reproduceras kultur medan externt så sker en socialisering mot andra som inte är en del av den specifika kulturen (Soeters, 2018:251). Kulturen blir då internt ett verktyg för kontroll med syftet att avgränsa det utrymme en organisation och dess deltagare har för egna värderingar och att agera utifrån (Soeters, 2018:252).. Hur en militär organisation används regleras främst av den nationella kulturen och de politiska behov som finns. Organisationens utformning reglerar i sin tur sedan den militära kulturen och hur individer ska agera utifrån styrningarna givna den militära organisationen (Soeters, 2018:258-259). För att ytterligare förstå hur den militära kulturen påverkar och hanterar exempelvis uppgifter så menar Soeters, likt Kier, att även subkulturer behöver förstås (Soeters, 2018:252). Subkulturer har sin grund i den gemensamma militära kulturen men har utifrån lokala kontexter utformat en unik kultur eller om man så vill identitet och kan liknas vid förbandskultur (Soeters, 2018:262-264). Soeters menar att följande delar definierar den militära kulturen och är viktiga att ta hänsyn till vid studier av militär kultur: militär gemenskap, hierarki och regler, disciplin, den militära kulturens Janusansikte, bedömningsmotvillighet (Soeters, 2018:252). Sida 14 av 64.

(15) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 Värderingar och normer kan förenklat beskrivas som en uppsättning beteenden och regler som accepterats av en organisation (Hofstede m.fl. 2010:29). Värderingarna och normerna i sig behöver förstås vid studier av militära organisationer för att skapa en rättvis bild av den kultur som den omges av. Normer torde fungera som en uppmuntrande mekanism för att förespråka eller sprida idéer eller antaganden kring vad som accepteras inom organisationen. Dock pekar Theo Farrell och Jeffrey W Legro på att forskningen snarare hävdar det motsatta och istället pekar på att normer verkar som ett förbud (Farrell, 1998:410, 2005:1, 15-16, Legro, 1997:32). Farrell förespråkar att forskning inom krigsvetenskap använder såväl ett konstruktivistiskt som ett rationalistiskt tillvägagångssätt i syfte att få en bredd och flera ingångar vid studierna av kultur. Det konstruktivistiska synsättet beskriver normer som övertygelser och moraliska begränsningar. Medan det rationalistiska synsättet ser normer som ett kausalt samband med framgång (Farrell, 2005:4). En kombination av de båda synsätten skapar då en syn på att normer ses ha olika syften och kan användas som mätbara antaganden eller faktiska övertygelser vid studier av kultur. Kritik kan riktas mot studier kring normer utifrån svårigheten i att spåra och bevisa hur normer påverkar en organisation och dess beteende. Detta påvisar Legro i sin flerfallstudie där normer studerats internationellt under andra världskriget. Legro menar att istället för att söka förklaring till normer så mäter och värderar man en organisationskultur för att se hur stark den rådande normen står sig (Legro, 1997:32). Slutsatsen utifrån detta är att det är kulturen och inte normen som utgör grunden för en organisations beteende (Legro, 1997:43–44). För denna studie blir det intressant att fundera kring organisationens värderingar och normer huruvida dessa fungerar som en uppmuntrande mekanism. Här finns ett rejält problem att hantera om det är så att värderingarna inte efterlevs och således verkar hämmande för organisationen och utförandet av uppdragstaktik.. Forskning kring svensk militärkultur får anses vara begränsad. Peter Magnusson är en av forskarna som studerat Försvarsmaktens gemensamma organisationskultur och de olika subkulturer som finns inom stridskrafterna. Magnussons studie visar att det råder kollektivism och individens behov är därmed underordnat. Vidare är en intressant poäng, hur synen på organisationens personal skiljer sig mellan olika nivåer i systemet, en maktdistans uppstår (Magnusson, 1998:20–21, 47, 68). Det finns även ett klimat där personal förväntas att följa uppsatta regler samtidigt som kontroll över helheten anses viktigt (Magnusson 1998:68). Intressant. Sida 15 av 64.

(16) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 med en regelkultur är hur dess vilja att ha ett helhetsgrepp hämmar ansvarskänslan och initiativförmågan, förmågor som värderas högt och får anses vara själva uppdragstaktikens syfte. Dock så menar Magnusson att detta skiljer sig mellan de olika subkulturerna i Försvarsmakten där armén mer präglas av tradition. Vilket i detta fall kan ses som ett arv, ett arv som hämmar istället för att gynna organisationen (Magnusson, 1998:68–69). 2.2.4 Uppdragstaktik i svensk kontext Huvudsakligen har tidigare forskning kring svensk uppdragstaktik undersökt olika aspekter av ledning och legat till grund för resonemang kring och framtagandet utav ledningssystem. Mestadels avhandlar forskningen och dokumentationen varför uppdragstaktik anses väl lämpad för Försvarsmakten, dess förband och samspelet med manöverkrigföring. Här kan skönjas att tidigare forskning kring uppdragstaktik i huvudsak vilar på viljan att förstå uppdragstaktik i teorin. Efter en genomgång utav tidigare forskning inom området bedömer författaren till studien att det finns en brist vad avser forskning kring hur uppdragstaktiken utförs i praktiken och hur organisationen själv uppfattar förutsättningarna för ett effektivt utförande. Niklas Nilssons artikel, Practicing mission command for future battlefield challenges: the case of the Swedish army, är det enda vetenskapliga arbete som undersöker uppdragstaktik på lägre ledningsnivåer i armén och som belyser vilka utmaningar det finns för ett effektiv utförande, bortsett från elevessäer och uppsatser, med ett inifrånperspektiv på svensk uppdragstaktik (Nilsson, 2020). Intressant är att så lite står att finna kring forskning utav svensk uppdragstaktik då begreppet anses vedertaget och numera uttalat ses som organisationens ledningsfilosofi. Klart är att uppdragstaktik som begrepp kom att bli officiellt i den svenska Försvarsmakten under 1980-talet. Från dess införande har uppdragstaktiken vandrat mellan två olika skolor, den preussiska och den anglosaxiska. Den preussiska skolan förespråkar initiativförmåga och ansvarskänsla och den anglosaxiska lutar mer mot planering och samordning, eller så kan detta beskrivas som decentraliserad och centraliserad lära hur ledning utförs (Palmgren & Wikström, 2018). Att uppdragstaktiken slits mellan dessa två skolor kan ses som motsägelsefullt då den ena skolan är mer förenlig med uppdragstaktikens ideal än den andra. Det i sig kan ligga till grund för den uppfattning som oftast råder att uppdragstaktik är en metod för ledning i strid snarare än kulturella förutsättningar sprungna ur kraven som kriget ställer på en organisation att hantera (Palmgren & Wikström, 2018). Författaren till studien menar då att det blir intressant att ta i beaktande om det kan vara så att det per automatik, utifrån synsättet att de två olika skolorna. Sida 16 av 64.

(17) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 kring ledning är oförenliga, leder till att uppdragstaktik och förvaltningslogik ställs mot varandra istället för att se möjligheten hur de kan förenas?. Palmgren & Wikström belyser ytterligare en intressant aspekt kring den svenska uppdragstaktiken, att ledarskapet tycks ses separerat från uppdragstaktik i sig (Palmgren & Wikström, 2018:78–79). Ledarskapet enligt Vandergriff var en väsentlig faktor för den preussiska Auftragstaktik och tillsammans med snabbhet utgjorde de en kombination av metod och ledarskap. Snabbheten i detta fall skall inte ses som anfallstempo utan snarare ett snabbt beslutsfattande. Ledarskapet syftade till att premiera och uppmuntra individen till att känna trygghet i metoden och beslut från underställda kritiserades sällan (Vandergriff, 2019:19–20). Här ställs åter den preussiska och anglosaxiska skolan mot varandra då den senare snarare än att främja underställdas initiativ, ser styrkan i en väl utformad plan och att denna skall stå i utförandets centrum vilket ställer olika krav på ledarskapet (Palmgren & Wikström, 2018). Men det riktigt intressanta är den roll ledarskapet borde ha för att utforma kulturella förutsättningar. Att bygga en kultur börjar i ett sunt och uppmuntrande ledarskap som i sig bygger initiativförmåga och ansvarsglädje. Sammanfattning Internationellt finns, om än begränsad, forskning kring de förändringar som krävs för att genomföra och lyckas överbrygga det teoretiska och praktiska perspektivet i uppdragstaktik. Svensk forskning kring uppdragstaktik har i huvudsak skett ur ett teoretiskt och historiskt perspektiv och ses begränsad till hur organisationen beskriver och uppfattar kultur och uppdragstaktik. Svensk forskning av militärkultur omfattar i stort kulturen i Försvarsmakten och de olika subkulturer som existerar inom de olika stridskrafterna. Men ingen svensk forskning har lokaliserats där förutsättningar för uppdragstaktik studeras utifrån organisationens kultur och inte enbart utifrån ett metodologiskt fokus där uppdragstaktik ses som militär ledning i strid. Utifrån denna forskningsöversikt ses behovet att studera vad organisationskulturella förutsättningar ger för utförandet utav en ledningsfilosofi, som i denna studie utgörs av uppdragstaktik. Bidraget som denna studie lämnar i form av empiri fyller detta behov ur såväl ett svenskt som internationellt perspektiv och ger en inomvetenskaplig nytta genom att knyta an till krigsvetenskapen genom att belysa hur militära förmågor leds och verkar. Studien lämnar även ett utomvetenskapligt bidrag då den ur ett svenskt perspektiv ger fördjupad kunskap kring den egna organisatoriska kulturen och de förutsättningar som finns för att utföra ledningsfilosofin uppdragstaktik. Sida 17 av 64.

(18) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 3. Teori. Inledning I detta kapitel kommer studiens teoretiska ramverk att redovisas och visa hur den operationaliserats för denna studie. Teoretiskt ramverk Studiens teoretiska ramverk tar sin utgångspunkt i Edgar Scheins teori inom ämnet organisationskultur. Ur denna teori bygger studien den empiriska analysen för att möjliggöra ett större djup och bredd i studiens resultat. Scheins teori kring organisationskultur bygger på tre nivåer, Artifacts, Espoused beliefs and values samt Basic underlying assumptions. (Schein, 2010) Dessa kommer fortsättningsvis att benämnas Artefakter, Värderingar och Antaganden (Figur 1). Dessa erbjuder forskaren ett strukturerat och tillämpbart analysverktyg för att möjliggöra en nyanserad bild av den empiri som forskaren kommer att tolka och förstå, vilket får anses ligga i linje med studiens kvalitativt tolkande ansats (Schein, 2010). Artefakter, Värderingar och Antaganden 3.3.1 Artefakter Artefakter synliggörs i den fysiska miljön i form av språk, arkitektur, uniformer, myter eller historier om organisationen, värderingar, ceremonier, teknologi, organisationsstruktur och arbetsmetoder (Schein & Schein, 2017:17, 24). Dessa fenomen kan en observatör direkt studera genom att se, höra eller känna då denna kommer i kontakt med en ny organisation (Schein, 2010:23). Sett ur en militär kontext så blir artefakter synliga vid relationer mellan officer och soldat, befintliga uppförandekoder eller vid de olika ceremonier som äger rum. Artefakter spelar en stor roll i militära kontexter och väljs ut ifrån en organisations historia och dess karaktäristiska drag (Schein, 2004:26, 2010:24). 3.3.2 Värderingar Värderingar omfattar normer, ideal samt målsättningar och skapar en validitet och kan ses som ett test av lösningen innan den ska förankras (Schein, 2004:26, 2010:24). Det innebär att en ledare kan välja att inledningsvis lägga fram eller presentera en lösning som nödvändigtvis inte är accepterad av övriga deltagare. Acceptansen kommer först när lösningen har genomgått validering i det sociala sammanhang eller i strukturen som den ingår i, varvid konsensus har uppnåtts eller mer beskrivet som social validering (Schein, 2010:25–27). Det i sin tur innebär att lösningen har fått legitimitet och därmed kommer att upprätthållas i den socialkontext som den existerar i. Detta leder till att lösningen inte utsätts för nödvändig självkritik och Sida 18 av 64.

(19) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 ett motstånd till förändring kan upplevas (Schein & Schein, 2017:18-19, 21). Normer och uppfattningar som uppstår i samband med detta kan leda till att värderingar blir odiskutabla och korrelationen med de faktiska beteendena uteblir. Här blir det nödvändigt att separera normer som kan spåras till grundläggande värderingar från ideologier och det som är rena framtidstankar. Normerna är medvetna och normativt vägledande för en organisation i dess aktuella kontext. Intressant är att det finns tillfällen då en organisations värderingar inte speglas i det faktiska agerande och en brist i korrelation uppstår (Schein & Schein, 2017:20). Det kan finnas tendenser att det som ges uttryck för värderas högt men snarare är ett uttryck för den vilja som organisationen önskar att stå för och således inte representerar den rådande kulturen. 3.3.3 Antaganden Antaganden är den djupaste av Scheins analysnivåer och bygger på organisationens kultur (Schein, 2010:27–28). Här finner man svaren på varför exempelvis en organisations uttalade normer inte speglas i deras faktiska utförande. I denna nivå återfinns de omedvetna antagandena som tas för givna och är avgörande för organisationens faktiska beteenden och uppfattningar (Schein, 2010:24). En organisation är mindre benägen att förändra de grundläggande värderingarna/värdegrunden då de anses vara självskrivna, har testats upprepade gånger och har levererat önskat resultat, därmed skapas inga anledningar till att dessa kritiskt granskas (Schein & Schein, 2017:18). Den sociala struktur och det sammanhang som dessa grundläggande värderingar existerar inom söker hellre tecken på fortsatt legitimitet än den process som uppstår vid en utvärdering som eventuellt leder till eller avses leda till en kulturell förändring (Schein, 2010:28–29). Schein menar dock att antagande är ett bättre ord än värderingar då just antaganden är mer begränsade för öppenhet. I dessa grundläggande antaganden hos en organisation finns således grunden för den kultur och dess identitet utifrån den uppfattning organisationen har på hur världen formas (Schein & Schein, 2017:22-23, 25). Mest troligt kommer ytterst få olikheter av dessa antaganden kunna observeras då dessa varit en del av organisationen under en längre tid (Schein & Schein, 2017:21).. Sida 19 av 64.

(20) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 Operationalisering Studiens analysverktyg ger författaren möjlighet att analysera empirin i tre analysnivåer. Empirin har samlats in utifrån frågeställningar byggda på studiens två stödjande forskningsfrågor; -. Hur beskrivs uppdragstaktikens förutsättningar i Militärstrategisk Doktrin och Arméreglemente?. -. Hur beskrivs och uppfattas uppdragstaktikens förutsättningar av arméns chefer?. De tre analysnivåerna utgör underlag för kodningen av empirin tillsammans med det som författaren förväntas observera utifrån teorin. Kodningen görs utifrån sammanfattande värdeord, vilka sedan gruppera och utgör teman i analyskapitlet. Observationerna sker dels i de genomförda intervjuerna och dels genom studiet av handlingarna MSD och ART. Analysen syftar till att finna hur den militära kulturen beskrivs och upplevs samt om det finns en korrelation däremellan i tre steg. I steg ett observeras vad som initialt beskrivs och förstås kring organisationens struktur och arbetsmetoder och de eventuella begränsningar som upplevs för att utföra uppdragstaktik. I steg två observeras vilka organisationens beskrivna och uttalade värderingar och normer är för att förstå hur dessa utformar den organisatoriska kulturen. I steg tre observeras förklaringsfaktorer till vad som gjort att organisationens värderingar, normer och utformade kultur finner legitimitet. Slutligen sammanfattas samtliga observationer och utgör grunden för att besvara studiens forskningsfråga, Hur inverkar organisationskulturen inom den svenska armén på förutsättningarna att utöva uppdragstaktik?. Figur 1 Operationalisering. Sida 20 av 64.

(21) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 3.4.1 Artefakter I studiens första analyssteg blir organisationens struktur och arbetsmetoder särskilt intressant att observera. I dessa förväntar författaren finna ett klarläggande huruvida uppdragstaktik beskrivs utifrån metodologiska eller kulturella förutsättningar. Förutsättningar som antingen bygger på kontroll och styrning eller på initiativ och ansvarsglädje. Författaren söker observationer som beskriver hur uppgifter tilldelas, om det finns förutsättningar för att lösa dem, om initiativ tillåts, om ansvar uppmuntras och slutligen om det upplevs som att vardagen styrs genom uppdragstaktik eller om det föreligger begränsningar. Författaren har i analysen använt sig utav tolkningsstödet; Hur beskrivs och förstås artefakter i organisationen och vilka förutsättningar ger de uppdragstaktiken? 3.4.2 Värderingar I studiens andra analyssteg utgår studien från de grundläggande värderingar som enligt Försvarsmakten utgör kärnan i uppdragstaktik samt ligger till grund för den önskade organisatoriska kulturen; avsikten med och förståelse för uppdraget, förtroende och tillit, hög utbildningsnivå, individerna som är handlingskraftiga och självständiga, atmosfär som stimulerar viljan att ta ansvar, initiativ och aktivitet, god disciplin och en gemensam värdegrund. Genom att ta utgångspunkt i dessa förväntas observationer om de uttalade värderingarna och normerna som uttrycks även uppfattas som efterlevda i organisationen att synliggöras. I detta analyssteg förväntas det således synliggöras bredare och djupare bakomliggande faktor till de observationer som ges i studiens första analyssteg. Fokus bör således ligga på att observera vilka värderingar och normer som de facto reproduceras inom organisationen och ligger till grund för den faktiska kulturen. Författaren söker observationer som beskriver värdegrund, ledarskap, förtroende, kunskap, kritik etcetera. Författaren har i analysen använt sig utav tolkningsstödet; Vilka är de uttalade värderingarna och speglas de i det faktiska agerandet, vad legitimerar detta agerande? 3.4.3 Antaganden I studiens tredje analyssteg söker studien finna förklaring till vad som format organisationens värderingar och normer och därmed den organisatoriska kulturen. För denna studie blir det intressant att studera och finna förklaringsfaktorer till vad som påverkat organisationen, både externt och internt. Genom att finna del av förklaringen till vad som legitimerar ett beteende i form av värderingar och normer inom organisationen och således tillåts forma den organisatoriska kulturen. Antaganden som ligger till grund för en organisations värderingar och normer har varit en del av organisationen under en längre tid, vilket kräver långt djupare studier än Sida 21 av 64.

(22) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 vad den tilldelade tiden för denna studie medger. Empirin i denna del av analysen är uteslutande hämtad från intervjuer och kan således inte valideras mot MSD eller ART och blir således enbart grundad i hur det uppfattas och inte hur det beskrivs. Författaren söker observationer som beskriver extern påverkan likt internationalisering och historia, intern påverkan likt utbildning och övning. Författaren har i analysen använts sig av tolkningsstödet; Hur kan det faktiska beteendet i organisationen förklaras och förstås?. Sida 22 av 64.

(23) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 4. Metod. Inledning I detta kapitel kommer studiens metodologiska vägval att förklaras och beskrivas. Kapitlet avslutas med författarens reflektioner kring vald metod och vilka alternativa metoder som kan användas i en liknande studie. Forskningsdesign Då studien tar sig an den militära kulturens betydelse för utförandet utav uppdragstaktik ur två olika perspektiv, doktrin och reglemente som det teoretiska perspektivet och intervjuer som det praktiska perspektivet, skapas en tydlighet och förståelse kring den militära kulturens betydelse för utförandet utav uppdragstaktik. Genom att studera utifrån två perspektiv skapas även kunskap kring hur organisationen, armén, beskriver och upplever kultur och uppdragstaktik och om det finns en samstämmighet eller divergens däremellan. Valet att studera doktrin och reglemente tjänar studien på två sätt. Det ena är att besvarar ena forskningsfrågan, Hur beskrivs uppdragstaktikens förutsättningar, medan det andra är att stödja författaren i att skapa en egen förståelse som gav stöd i framtagandet av intervjuguide. Intervjuguiden formades även utifrån kunskaper hämtade ur tidigare forskning. Valet att intervjua ett antal utvalda chefer i armén på mellannivå gav svar på forskningsfrågan, Hur beskrivs och uppfattas uppdragstaktikens förutsättningar.. Denna studie vill genom empiri ge ett kunskapsbidrag och därmed fylla en identifierad forskningslucka. Studien ämnar att skapa en djupare förståelse kring uppdragstaktik och hur utförandet påverkas utav kulturella faktorer, kunskap som idag saknas ur en svensk kontext. Sett till detta syfte så svarar vald empiri väl upp mot detta då den representerar organisationens uppfattning kring kultur och vilka förutsättningar denna ger uppdragstaktiken.. I studiens inledande skede har författaren samlat kunskap och fakta i tidigare forskning för att definiera forskningsluckan och för att bygga författarens egen kunskap. Tidigare forskning utgör en betydande del i studiens avslutande diskussion där resultatet av analysens observationer förankras mot tidigare forskning för att ge ett vetenskapligt perspektiv. I detta skede definierades även studiens bärande teori. Nästa skede var att samla empiri som sedan kodats och förberetts för en tematisk analys. Därefter analyserades empirin utifrån teori för att skapa djup och bredd. Presentationen av denna. Sida 23 av 64.

(24) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 utgörs av de värdeord som identifierats utifrån det som författaren förväntats observera i respektive analyssteg och vilka slutligen grupperats i teman. Slutligen diskuteras studiens observationer gentemot tidigare forskning och besvarar forsknings frågan, Hur inverkar organisationskulturen inom den svenska armén på förutsättningarna att utöva uppdragstaktik?. Figur 2 Studiens forskningsdesign. Tolkande ansats Studiens forskningsbidrag är empiri kring vilka förutsättningar militär kultur skapar för utförandet av uppdragstaktik som ledningsfilosofi. Den insamlade empirin tolkas med stöd av teori för att ge djupare kunskap och förståelse för de observationer som forskaren ges under resans gång. Studiens tolkningsstöd har skapats utifrån vald teori, i detta fall Edgar Scheins teori om organisationskultur. Tolkande ansats anses lämplig vid studier i kultur då empirin behöver tolkas utifrån en kontext den verkar utifrån. Kultur är en social konstruktion formad av dess deltagare, i den givna kontexten, vilket i sig kan ge ett antal differentierande tolkningar av den rådande kulturen. Med andra ord uppstår en intersubjektivitet där olika tolkningar uppstår mellan de studerade och den observerande, utifrån egna erfarenheter och förståelse (Schwartz-Shea & Yanow,. Sida 24 av 64.

(25) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 2012:4). Detta behöver medvetandegöras då författaren, deltagarna och utomstående har möjlighet att ha egna tolkningar. Det i sig är en styrka och ger ett djup i resultatet samt lämnar ett bidrag till ytterligare studier inom ämnet. För att en tolkande ansats inte ska riskera hamna i ett fack av godtyckligt tyckande ställs krav på författarens förkunskaper. Detta har omhändertagits genom att studera uppdragstaktik nationellt och internationellt, militär kultur generellt, kultur som begrepp och inte minst kulturens betydelse för utförandet av uppdragstaktik. Vilket tillsammans med författarens mångåriga erfarenhet av militär kultur och uppdragstaktik i utförande tjänar en tolkande ansats väl. En kunskapsbas som utgör en mycket god grund vid insamlande och analys utav empirin (Schwartz-Shea & Yanow, 2012:26). Detta följer en abduktiv logik där författaren använder egen förståelse baserad på förkunskaper och teori för att tolka och förstå empirin, en iterativ process (Schwartz-Shea & Yanow, 2012:27- 28). En process som möjliggör för författaren att tolka empirin med ett större analytiskt djup och bringa en större förståelse för studiens problem. Metod för inhämtning av empiri Urvalet utav empiri ur ett kvalitativt perspektiv har fallit på officiella handlingar och chefer på mellannivå i armén (Rienecker & Jorgensen, 2019:239). De officiella handlingarna har utgjorts av Militärstrategisk doktrin 2016 och Arméreglemente 2013. Dessa två handlingar har valts ut då doktrinen i sig är organisationens överordnade styr dokument och utgör en kompass för organisationen, exempelvis i hur den militära kulturen ska formas. Reglementet är en underordnad handling till doktrinen och då armén är i fokus så är valet av denna handling logisk. Empirin ger tillsammans en god bild över hur den militära kulturen inte bara ger förutsättningar för uppdragstaktik, utan att uppdragstaktik i sig är militär kultur och mer än enbart en metod för ledning i strid. Under studien kom även bilagan Vår militära profession till militärstrategisk inriktning att få en betydande roll då denna på ett tydligt sätt kompletterade bilden kring organisationens beskrivna värderingar, normer och kultur.. Chefer som valts ut för studiens semistrukturerade intervjuer, tio stycken till antalet, tjänstgör som bataljonschefer och bataljonsförvaltare i arméns olika förband, både manöver och funktionsförband, med en geografisk spridning. Det rekommenderade antalet informanter vid en kvalitativ studie av denna storlek är mellan fem och femton stycken (Braun & Clarke, 2006). Valet av mellanchefer har gjorts utifrån att författaren ser dessa som både mottagare och leverantörer av uppdragstaktik i vardagen. Det gör att de är en del av den militära kulturen på ett Sida 25 av 64.

(26) Mattias Otterström 2HO013SA MASTER HOP2 högst påtagligt sätt, vilket innebär att de ger en rättvisande bild av de faktiska förhållandena. Nivån bataljonschef och bataljonsförvaltare har ansetts viktig då de utifrån flertalet år i tjänst, minst tio, och på olika nivåer hunnit reflektera och skapa en egen bild kring militär kultur och uppdragstaktik. Erfarenheten som flertalet år i tjänst skapat tillsammans med egen reflektion och ett kritiskt förhållningssätt ses vara direkt avgörande för att studien ska lyckas skapa en djupare förståelse kring problemet (Wengraf, 2001:95). Käll- och metodkritik I studien finns i vissa fall en personlig relation mellan författaren och informanterna. Relationer som varierar mellan tidigare studiekamrater vid utbildningar, genomfört internationella insatser tillsammans eller varit arbetskollegor. Detta har inte setts utgöra något problem, utan snarare har bidragit till god miljö vid intervjuerna vilket möjliggjort utrymmet att fånga ett större djup i empirin. Personkännedom skulle kunna leda till att empirin blir missvisande och tillrättalagd för att möta författarens tankar. I en studie som bygger på tematisk analys så kan detta problem vara svårt att hantera då författaren ingår som en del i den studerade organisationen. Genom medvetenhet om detta så har författaren hanterat eventuella felkällor som kan uppstå.. Studien kan anklagas för att skapa bias i intervjusituationerna och tolkningen utav empirin då författaren själv är en del av professionen. Då författaren nyttjat teori vid tolkandet utav empirin och genom att bruka reflexivitet så får detta anses omhändertaget. Vid studiens första analysnivå har författaren varit särskilt uppmärksam så att initiala slutsatser inte dragits utifrån egna känslor och reaktioner, då denna nivå utifrån Scheins teori utgör endast en första observation. Observationerna har sedan analyserats i ytterligare en nivå och i en sista nivå kopplats mot teori för att få slutsatser grundade i vetenskap.. Kritik ur ett genderperspektiv kan riktas mot studien vad avser urvalet utav informanter men sett till den reella kontexten i armén idag så har ett genderperspektiv inte kunnat uppfyllas. Uppfattningen kring militär kultur och uppdragstaktik ses inte vara genusberoende och därmed bör det rimligen inte påverkat resultatet av studien.. Kritik kan alltid riktas gentemot studiens nyttjade källor men sett till att doktrinen och reglementet är förstahandskällor i en organisatorisk kontext, Försvarsmakten, så får dessa anses ge den officiella beskrivningen av militär kultur och uppdragstaktik. Informanterna får utifrån Sida 26 av 64.

No results found