Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, Grundnivå (G2E) Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Godkänt och examinerat: 2020-11-06
Barncancer och mental hälsa
- En litteraturstudie om hur den mentala hälsan kan
främjas under och efter cancerbehandling
Pediatric cancer and mental health
- A literature review about how mental health can
be promoted during and after cancer treatment
Författare: Emma Sundell Sandra Öberg
Handledare: Katarina Falk, Medicine magister inom omvårdnad Leah Emegwa Okenwa, Docent inom folkhälsovetenskap Examinator: Catarina Nahlén Bose, Med. Dr.
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Barn som drabbas av cancer utsätts inte bara av en fysisk sjukdom utan även av en psykisk påverkan. Det råder stor kunskapsbrist angående hur vårdpersonal kan främja den mentala hälsan under och efter cancerbehandling. Studier visar att många
barncanceröverlevare drabbas av extrem trötthet, sämre livskvalité och emotionella problem som ångest, oro och depression men även posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur den mentala hälsan kan främjas hos barnet under och efter cancerbehandling. Metod: En allmän litteraturstudie med 16 kvantitativa artiklar. Resultat: Att främja den mentala hälsan kan göras på flera sätt: genom fysisk aktivitet, tidig upptäckt av emotionella symtom samt genom alternativa behandlingar. Ett antal hälsointerventioner kan även vara till hjälp, såsom till exempel psykologiskt stöd och sjukhusclowner men främst fysisk aktivitet. Slutsats: Många hälsointerventioner finns att tillgå för att främja den mentala hälsan. Fysisk aktivitet är det mest välbeforskade ämnet som har visat sig ha en stark koppling till den mentala hälsan. Dock behövs mer forskning om alternativa behandlingar eftersom det visat sig ha goda effekter för den mentala hälsan.
ABSTRACT
Background: Children who suffer from cancer do not only suffer from a physical illness, they are also affected on a psychological level. There is a great lack of knowledge about how healthcare workers can promote mental health during and after cancer treatment. Studies show that most childhood cancer survivors suffer from extreme fatigue, poorer quality of life, emotional problems such as anxiety and depression but also post-traumatic stress disorder (PTSD). Aim: The aim of this literature study was to investigate how mental health can be promoted during and after cancer treatment. Method: A general literature study with 16 quantitative articles. Results: Promoting mental health can be done in several ways: with physical activity, early detection of emotional symptoms and through alternative treatments. A number of health interventions can also be helpful such as psychological support and hospital clowns but mostly physical activity. Conclusion: There is a lot of health
interventions that can promote mental health. Physical activity is the most researched subject that has been shown to have a strong connection to mental health. However, more research is needed on alternative treatments, as they have shown to have a positive effect on mental health.
Keywords: Childhood cancer, healthcare workers, mental health, physical activity and suffering.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING ... ii ABSTRACT ... iii INTRODUKTION ... 1 BAKGRUND ... 2 Cancer...2
Bristfällig vård och kunskap...3
Livskvalitet...3 BÄRANDE BEGREPP...5 Lidande...5 PROBLEMFORMULERING ... 5 SYFTE ... 5 METOD ... 6 Design ... 6 Urval ... 7 Datainsamling ... 7 Dataanalys ... 9 Etiska aspekter ... 9 RESULTATREDOVISNING...10 Psykologiskt stöd...10
Ett tidigt upptäckande...11
Fysisk aktivitet...11 Alternativ behandling...12 DISKUSSION ... 14 Metoddiskussion ... 14 Styrkor...15 Svagheter...15 Resultatdiskussion ... 16
Psykologiskt stöd och information...16
Hälsointerventioner...17 Lidande...17 SLUTSATSER...18 Implikationer...18 Fortsatt forskning...18 REFERENSER ... 19
Bilaga 1. Artikelmatris...ii Bilaga II – EPHPP granskningsmall för kvantitativa studier...iii
INTRODUKTION
Att skriva om barn var en självklarhet för oss. Det är något vi tycker är väldigt spännande och givande då vi båda jobbar på en barnavdelning där hjärntumörer drabbar en stor del av
patientgruppen. På avdelningen har vi märkt att cancer inte enbart påverkar den fysiska hälsan utan även den mentala. Den mentala ohälsan behöver inte uppstå direkt vid diagnostillfället, den kan komma i efterhand. Många frågor uppstår från patienterna om hur livet kommer att se ut framöver. Kommer jag kunna gå i skolan sen? Kommer jag vara glad efter det här? Det är viktigt att uppmärksamma barnet och prata öppet om känslor och om behandlingen på dennes kunskapsnivå. Vi vill samla och sprida kunskap kring den mentala hälsan hos
canceröverlevare då det, som tidigare nämnts, uppstår frågor från patienten som vi upplever att vi inte kan besvara eftersom vi saknar kunskapen. Vi vill kunna tillfredsställa patienternas behov av information med adekvat evidensbaserad kunskap för att ha bättre möjligheter att kunna lindra deras lidande som ett steg i att främja den mentala hälsan.
BAKGRUND
Cancer
Barncancerfonden (2020) skriver att cancer är det som bildas när det är något som inte stämmer i kroppens celler. Cancer sprider sig genom cellerna, vanligtvis om en cell är sjuk eller skadad så självdör den, det gäller inte cancerceller. Cancercellerna delar sig istället ohämmat och tillslut bildar dessa en massa som kallas för tumör. Cancer i vuxen ålder kan forskare relatera till livsstil och ålder, till exempel prostatacancer. Forskare är ännu osäkra på vad det är som orsakar cancer hos barnet. Barn växer fortfarande och det behövs ta i
beaktning vid val av behandling eftersom vissa behandlingar påverkar utvecklingen av celler (Barncancerfonden, 2020).
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) diagnostiseras varje år 300 000 barn upp till 19 års ålder med cancer runt om i världen (WHO, 2018). De vanligaste cancerformerna hos barn är hjärntumörer, leukemi, lymfom och solida tumörer. I höginkomstländer botas ungefär 80%, medan det i låg och medelinkomstländer endast är 20% som botas. Barncancer går inte att förhindra eller screena för (WHO, 2018).
I Sverige diagnostiseras ungefär 300 barn per år med cancer. Det är den vanligaste dödsorsaken för barn i åldern 1–14 år, dock är det en hög överlevnadsstatistik på 85% (Cancerfonden, 2018).
Barncancerfonden (2020) skriver att cytostatikabehandling är den vanligaste behandlingen för barncancer. Cytostatika är ett medel som patienten erhåller intravenöst, direkt in i blodet. Cytostatikan påverkar cellen i delningsprocessen vilket hämmar cancercellernas delning. Cytostatika påverkar dock inte bara cancercellerna utan de attackerar även kroppens friska celler, vilket resulterar i biverkningar. Biverkningarna kan vara infektionskänslighet, håravfall, minskad salivproduktion och förhindrad tillväxt av blodkärl (Barncancerfonden, 2020).
Utöver cytostatika kan vissa patienter även vara i behov av operation. Antingen då patienter efter operation får en kombinationsbehandling med cytostatika och strålning för att försöka eliminera tumören, alternativt att cytostatikan varit till hjälp för att krympa tumören inför operation. Syftet med operation är alltid att ta bort tumören eller tumörrester efter annan behandling. Operation är inte alltid ett alternativ, det är ett beslut läkare behöver ta ställning till beroende på tumörens lokalisation och storlek (Barncancerfonden, 2020).
I de fall där det krävs mer än cytostatika och operation tas även strålbehandling in i
behandlingen. Strålbehandlingen syftar till att förminska tumören inför operation eller i de fall där tumören inte kunnat elimineras helt under operation, alternativt då operation inte är ett alternativ. Strålbehandling innebär att man genom laserstrålar träffar den plats där tumören är
överlever strålningen och lyckas reparera sig själva och därför genomförs strålning i flera omgångar. Biverkningarna av strålbehandling är främst hudirritation vid det strålade området. All behandling genomförs så länge det behövs för att eliminera tumören under förutsättning att patienten klarar av det (Barncancerfonden, 2020).
Bristfällig vård och kunskap
Att som barn få ett cancerbesked och behöva genomgå cancerbehandling kan vara
traumatiserande och resulterar i emotionella konsekvenser tillexempel rädsla (Li, Chung & Chiu, 2010, s. 47). Eilertsen, Rannestad, Indredavik och Vik (2011, s. 725) förklarar att den intensiva medicineringen tillsammans med dess biverkningar och osäkerheten kring utfallet av sjukdomen kan resultera i långsiktiga psykiska och psykosociala problem för den
drabbade. I studien av Eilertsen et al. (2011, s. 729) framkommer det att 16 av 20 barn upplevde psykiska problem som biverkan av cancersjukdomen. Av dessa 16 barn var det 12 som fick en remiss till specialistpsykolog då de upplevde starka besvär med exempelvis ångest, oro och depression. Detta stämmer överens med de resultat som Li, Chung och Chiu (2010, s. 50) presenterar i sin studie där canceröverlevare upplever starkare ångest och oro. Li et al. (2010, s. 52) förklarar att det finns brister i omvårdnaden när det kommer till att förbereda barn för att få behandling och att bo på sjukhus. Li et al. (2010, s. 52) skriver även att det finns en bristfällig och otillräcklig kunskap kring behovet av emotionellt och
psykosocialt stöd som ett barn med cancer har. Trots detta är det en av de viktigaste
uppgifterna en sjuksköterska har: att möta, uppmärksamma och hjälpa barnet med att lindra psykiskt lidande (Li et al., 2010, s. 48).
Eilertsen et al. (2011, s.732–733) förklarar att eftersom barn som drabbas av cancer har högre risk att drabbas av emotionella problem bör det tas fram en långsiktig plan för uppföljning och behandling. I denna plan bör det tas hänsyn till den psykosociala biten i behandlingen för att få bukt med deras psykologiska och psykosociala problem (Eilertsen et al., 2011, s. 732–733).
Livskvalitet
Li et al. (2010, s. 50) skriver att det mest återkommande psykiska problemet var att de inte kände igen sig själva varken psykiskt och fysiskt. Det som påverkade det psykiska
välmåendet var känslan av att inte känna igen sig själv. Håravfall var en faktor till att de inte kände igen sig själva. Men det fanns även psykiska faktorer, exempelvis att deras välmående och mentala hälsa inte var densamma som innan. Deltagarna i studien uppgav att de kände en brist av självkontroll samt att de rådde en ovisshet kring utkomsten efter cancern vilket
Reimers, Mortensen, Nysom och Schmiegelow (2009, s. 1090) skriver att det som gjorde att den hälsorelaterade livskvaliteten var så låg hos canceröverlevare var relaterat till låg energi och minskad fysisk aktivitet. Eftersom allt detta påverkar den mentala hälsan orsakade det även att självkänslan påverkades negativt. Fortsatt förklarar Reimers et al. (2009, s. 1088) att de som var yngre vid tiden för diagnos upplevde mer psykiska besvär med intimitet och relationer när de avslutat sin behandling än de som var äldre vid tiden för diagnos. De som var äldre vid tidpunkten för diagnos hade mer fysiska problem men de upplevde även
psykosociala problem. Reimers et al. (2009, s. 1088–1089) antyder att anledningen till skillnaden i upplevda problem har att göra med att yngre barn som får en diagnos inte har hunnit anta sig de grundläggande sociala färdigheterna som äldre barn har vid tidpunkten för diagnos.
Allen et al. (2018, s. 217) skriver att en av de mest studerade effekterna av barncancer ä posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). De som är närmare sin diagnos i tid har större problem med PTSD än de som är längre ifrån sin diagnos i tid, men det är ett återkommande ämne bland de som överlevt cancer i sin barndom. Allen et al. (2018, s. 217) menar att det är viktigt att uppmärksamma överlevare av cancer i barndomen som upplevt svår stress samt
uppmärksamma de faktorer som bidrar till stressen, för att på så sätt kunna arbeta preventivt i framtiden och lindra lidande.
Patienter som genomgått behandling för en hjärntumör i barndomen har sämre hälsorelaterad livskvalitet, främst inom fysiskt mående men även psykosocialt mående, än barn som inte har genomgått en hjärntumör (De Reuiter et al., 2018, s. 439; Reimers et al., 2009, s. 1086). Vidare förklarar De Reuiter et al. (2018, s. 441) att det som canceröverlevarna själva angav som deras största problem var den försämrade hälsorelaterade livskvaliteten och det
psykosociala måendet. Det visade sig även i studien att den fysiska kapaciteten påverkades, vilket i sig påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten negativt. En lägre fysisk aktivitet uppmärksammades hos barnen vilket hade ett samband med deras självkänsla och mentala hälsa (De Reuiter et al., 2018, s. 441).
Radziewicz och Baile (2001) skriver att barn som var 10 år eller äldre vid tidpunkt för cancerdiagnosen drabbas av fler psykosociala svårigheter än de som var yngre vid tiden för diagnos.
Nagel et al. (2002) skriver att det uppstår ett uppehåll i utvecklingen både fysiskt och psykiskt när ett barn drabbas av cancer. Detta uppehåll beror på att barnen under behandling blir immunsupprimerade och förlorar ork till att umgås socialt som innan diagnosen. Det avbrott som uppstår i samband med cancern kan ge vidare problem i livet främst psykiskt men även fysiskt.
Eftersom fler överlevare drabbas av svårigheter psykosocialt så är det viktigt att upptäcka det så tidigt som möjligt. Vid en tidig upptäckt kan vårdpersonal sätta in åtgärder och på så sätt arbeta preventivt mot den mentala ohälsan.
BÄRANDE BEGREPP
Lidande
Lidande är något som alla möter i vården eftersom det är de som lider som erhåller vård. Lidande kan uppfattas på flera olika sätt. Det kan ses som en kamp mellan det goda och onda eller som en kamp om en människas värdighet och frihet (Eriksson, 2015, s. 8–12).
Omvårdnadspersonal ska alltid kunna erbjuda tröst och ett försök till att lindra lidande, tröstandet lindrar och den lidande får tillit. När den lidande känner tillit kan denna då uppleva både hopp och känna mod. Under tröstandet ska det finnas utrymme för patienten att uttrycka både livsleda och livshopp (Eriksson, 2015, s. 72). Trots att omvårdnadspersonal ska finnas till för att stötta, trösta, och lindra lidande hos patienten finns det tillfällen där vårdlidande ändå uppstår. Patienter som känner att deras värdighet blivit kränkt är den mest frekvent återkommande formen av vårdlidande. Slarv, nonchalanta svar och att patienten inte blir uppmärksammad är faktorer som bidrar till att patienten känner sig kränkt. Vid situationer där patienten känner sig kränkt har vårdgivaren reducerat patientens rätt till att vara människa (Eriksson, 2015, s. 82).
PROBLEMFORMULERING
Att få ett cancerbesked som barn skapar många frågor hos den drabbade om det kommande och förändrade livet och hälsan. Patientens mentala hälsa blir påverkat under och efter avklarad behandling. Det råder stor kunskapsbrist om hur vårdpersonal kan främja den mentala hälsan under och efter cancerbehandling. Barnets mentala hälsa påverkas negativt under cancerbehandling. Den främsta negativa effekten på den mentala hälsan är
cancerrelaterad trötthet och försämrad livskvalitet relaterad till trötthet och minskad ork. Genom att samla kunskap kring den mentala hälsan hos de som överlevt cancer och
undersöka vetenskap på hur den mentala hälsan kan främjas hoppas författarna på att kunna bidra till att vårdpersonal kan arbeta preventivt mot den mentala ohälsan. Allt detta för att minska förekomsten av mental ohälsa som ett steg i att förbättra livskvaliteten och lindra lidande hos den drabbade.
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur den mentala hälsan kan främjas hos barnet under och efter cancerbehandling
METOD
Design
Detta examensarbete är genomfört som en litteraturstudie då det ger en bra överblick hur läget ser ut idag. Genom att sammanställa tidigare forskning hoppas författarna kunna bidra med samlad kunskap inom problemområdet. Författarna har tagit hjälp av 9-stegs modellen genomgående i arbetet med studien, se figur 1(Polit & Beck, 2017, s. 89).
Figur I - 9-stegsmoedllen fritt översatt från Polit & Beck (2017, s. 89)
En litteraturstudie innebär att författarna har identifierat ett problem som de vill undersöka. Författarna har sökt efter vetenskapliga artiklar och sammanställt dessa för att samla fakta kring det identifierade problemet. I en litteraturstudie söker författarna först efter data kring ämnet för att sedan analysera den och presentera ett resultat (Polit & Beck, 2017, s. 87–88). Det centrala i en litteraturstudie är inte att fakta ska sammanställas med mestadels citat eller återberättade data. Det centrala är att sammanfatta och kritiskt utvärdera helheten i redan existerande data. I en litteraturstudie ska det återspeglas att författarna har granskat data och plockat ut relevant fakta (Polit & Beck, 2017, s. 111).
1. Formulera syfte och frågeställning 2. Utforma sökstrategi, välj databas och identifiera nyckelord 3. Sök, identifiera och hämta hem
potentiella primärkällor 4. Kvalitetsgranska källor 5. Läs igenom källorna 6. Sortera information ifrån källor 7. Kritiskt granska materialet 8. Analysera data 9. Summera data
Urval
I urvalet av artiklar har författarna valt att inkludera litteratur som handlar om barn som har eller har haft cancer. Enbart litteratur på svenska eller engelska inkluderades. Artiklarna skulle ha vårdpersonal- eller patientperspektiv, de artiklar som hade ett föräldraperspektiv exkluderades då det inte skulle bidra till att svara på syftet. Artiklarna skulle vara peer review och ha ett tidsspann från 2005–2020.
Datainsamling
För att hitta artiklar användes databaserna PubMed, Google Scholar och Cinahl. Författarna var öppna för att inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar, men efter sökningen resulterade det i enbart kvantitativa artiklar. Författarna har provsökt med olika sökord för att få en bredare syn på vad för litteratur som finns tillgänglig samt vilka sökord som ger flest relevanta resultat. Författarna valde att använda asterisk (*) och booleska operatorer som and och or på utvalda sökord för att försäkra sig om att inte missa annan betydelsefull data. De sökord som användes var främst cancer i olika format såsom: brain neoplasms, pediatric cancer, childhood cancer och cancer med avgränsning i ålder till barn. Utöver det så användes även sökord som: nurs*, physical activity, PTSD, mental health och health. Totalt antal träffar för alla sökningar resulterade i 13 043 artiklar. En sökning stod för 11 900 av dessa träffar. Av dessa lästes 344 titlar och 63 abstracts. Författarna läste 21 artiklar i helhet och tillslut
inkluderades 16 artiklar, se bilaga I. Med hjälp av granskningsmall från Effective Public Health Practice Project (EPHPP), se bilaga II, har författarna kvalitetsgranskat litteraturen som ett steg i att analysera och välja ut data för att säkerställa att artiklar med god kvalitet inkluderas. För att skapa en bättre överblick av sökningen skapade författarna en sökmatris, se tabell I. I sökmatrisen ingår datum och databas, sökord och avgränsningar, totalt antal träffar, lästa titlar, lästa abstracts, lästa i helhet samt inkluderade artiklar från varje sökning.
Författarna exkluderade 7 artiklar då 3 inte ansågs svara på syftet, 2 följde inte IMRAD struktur och 2 fanns inte tillgängliga för författarna att läsa i helhet.
Tabell I – Sökmatris
Datum och databas Sökord Begränsningar Antal
träffar Lästa titlar Lästa abstracts Lästa i helhet Inkluderade 2020-09-04, Cinahl
Brain neoplasms, surviv*, psych*
Peer reviewed, 2005-2020 307 63 32 7 Poggi et al. (2009)
2020-09-07, PubMed
Cancer, pet Peer reviewed, 2010-2020, free
text, birth-18 years, nursing journals.
1 1 1 1 Chubak et al.
(2014).
2020-09-16, PubMed
Childhood and cancer
and promote and
psychiatric health
2010-2020 25 25 4 1 Karlik et al.,
(2014)
2020-09-16, Cinahl
Childhood cancer, survivor, nurs*
2010-2020, peer reviewed 81 81 3 1 Ross et al., (2019)
2020-09-16, PubMed
Promote health, childhood cancer, nurs* 2010-2020 5 5 2 1 Cantrell et al., (2017) 2020-09-16, PubMed Psychological intervention
and childhood cancer and
effect
2010-2020 268 70 2 1 Tonorezos et al.,
(2019)
2020-09-20, Cinahl
nurs*, mental, pediatric cancer, prevent
2010-2020, Peer reviewed 2 2 2 1 Dekeyser et al.,
(2010) 2020-09-20,
PubMed
cancer, survivor, “Mental health”
2010-2020, nursing journals, child: birth-18 years
14 14 3 1 Sender et al.,
(2020) 2020-09-21,
PubMed
cancer, physical activity, depression
2010-2020, nursing journals, child: birth-18 years
9 9 2 1 Ho et al., (2019)
2020-09-23, PubMed
Pediatric cancer survivor
and mental health
2010-2020 162 32 5 2 Sansom-Daly et al.,
(2018) 2020-09-23,
GoogleScholar
Cancer, physical activity, survivor, behavior, children
2019-2020 11900 5 1 1 Stössel et al., (2019) 2020-09-23, PubMed Dogtherapy, cancer, survivor 2010-2020, nursing journals, Child: Birth -18 years
242 10 1 1 Hooke et al.,
(2016) 2020-09-23,
PubMed
Cancer, PTSD, survivor 2005-2020, Child: birth-18 years, nursing journals
12 12 2 1 Lee & Santacroce
(2007) 2020-10-05,
PubMed
Pediatric cancer survivor and mindfulness
2015-2020 10 10 2 1 Van der Gucht et
al., (2017) 2020-10-31,
Cinahl
Pediatric cancer and clown*
2010-2020, Peer review 5 5 5 3 1. Arriaga, Melo &
Caires (2019) 2. Lopes-Júnior et al (2019)
Dataanalys
Författarna har valt att göra en tematisk innehållsanalys där de kategoriserade olika delar för att kunna uppnå en systematik i analysen (Polit & Beck, 2017, s. 110). Som stöd till
dataanalysen gick författarna tillbaka till Polit och Becks niostegsmodell (Polit & Beck, 2017, s. 89), se figur I.
I dataanalysen läste först författarna artiklarna ett flertal gånger för att öka förståelsen för innebörden av innehållet. Författarna har sedan sammanfattat artiklarna för att säkerställa att de är väsentliga. Detta gjordes först separat och sedan tillsammans för att diskutera olika tolkningar och uppfattningar. Först läste författarna igenom abstractet på alla artiklar för att sedan gå djupare och läsa hela innehållet. För att skapa ökad förståelse har författarna använt sig av lexikon för att översätta ord från engelska till svenska (Polit & Beck, 2017, s. 89). Artiklarna dokumenterades i en artikelmatris, se bilaga I. I matrisen inkluderades
artikelförfattarnas namn, titel på artikeln, tidskrift och årtal. Även syfte, metod, antal
deltagare, kvalitet samt en sammanfattning av artikelns resultat ingår (Polit & Beck, 2017, s. 89).
Författarna har läst artiklarna upprepade gånger för att på så sätt kunna dela in dem i olika teman för vad de passar in i. Det resulterade i fyra olika teman: Psykologiskt stöd., fysisk aktivitet, ett tidigt upptäckande och alternativa behandlingar. Teman identifierades genom att sortera artiklarna i olika högar och identifiera teman. När artiklarna lästes i steg 1 hittade båda författarna gemensamma nämnare, som till exempel fysisk aktivitet och icke medicinska behandlingar, i vissa artiklar. Dessa gemensamma nämnare studerades mer noggrant och efter diskussion mellan författarna resulterade de i de fyra teman som använts (Polit & Beck, 2017, s. 89).
Etiska aspekter
Forskningsetik innebär att etiska bedömningar och riskanalyser implementeras genom hela studien (Sandman & Kjellström, 2013, s. 311–325).
För att undvika feltolkningar vid granskning och analys av litteratur har författarna noggrant översatt innehållet till svenska. Kjellström (2017, s. 72–73) skriver att det är ett vanligt etiskt dilemma när författare ska översätta texter från ett främmande språk. Det finns risk att grupper i studien beskrivs på ett nedlåtande sätt när det inte översätts korrekt.
För att säkerställa att alla studier är etiskt korrekta har författarna granskat artiklarna för att se att de är bedömda av en etisk kommitté. De artiklar där det ej framgår om de är bedömda har författarna själva sökt efter etiska dilemman som skulle kunna göra att studien ej är användbar (Polit & Beck, 2017, s. 137–159).
Författarna har haft ett objektivt förhållningssätt vid läsandet av artiklarna samt vid skrivandet av föreliggande studie för att undvika att dess egna tolkningar påverkar texten och tolkningen av innehållet i den vetenskapliga litteraturen. I analysen av artiklarna såg författarna till att inkludera artiklar där de kunde tyda att deltagarna varit i fokus och blivit väl behandlade. Författarna har även haft Helsingforsdeklarationen som underlag för att se till att studien blir etiskt korrekt (World Medical Association [WMA], 2013).
RESULTATREDOVISNING
I resultatredovisning kommer författarna presentera det som lästs från de utvalda studierna uppdelat i fyra teman: psykologiskt stöd, främja hälsan genom tidigt upptäckande, fysisk aktivitet och alternativ behandling.
Psykologiskt stöd
Vårdpersonal kan främja den mentala hälsan hos patienten genom att tillgodose patienten med all information. Även genom att vara ärlig och rak under behandlingens gång samt att i god tid erbjuda psykologiskt och informativt stöd för att lindra lidandet (Poggi et al., (2009, s. 1072 ; Cantrell et al., 2017, s. 91 ; Sender et al., 2020, s. 6). Primärvården bär ett stort ansvar för att sprida kunskap om hur de långsiktiga konsekvenserna kan förebyggas samt att ge ut information om varför det är viktigt att fortsätta medden efterföljande vården (Lee & Santacroce, 2007, s. 1410–1414).
Sender et al. (2020, s. 6) skriver att det psykologiska stödet bör följa hela vården, även i eftervården, för att uppfylla patientens behov på en individanpassad nivå. Genom att bemöta patientens behov kan vårdpersonal förebygga cancerrelaterad rädsla och stress (Poggi et al., 2009, s. 1072 ; Cantrell et al., 2017, s. 91 ; Sender et al., 2020, s. 5). För att ta hand om patientens rädsla och stress kring att cancern ska komma tillbaka så kan vårdpersonalen göra detta till ett av de stora ämnen som diskuteras genomgående i vården, men främst inom det psykosociala och psykologiska stödet (Sender et al., 2020, s. 6). Vårdpersonal kan främja livskvaliteten och den mentala hälsan genom att stötta patienten under behandlingen för att öka självkänslan (Poggi et al., 2009, s. 1072 ; Cantrell et al., 2017, s. 91). Cantrell et al. (2017, s. 91) förklarar att unga personer som har genomgått cancer i barndomen uppger att de mitt under sjukdomen hade behövt känna hopp och få det stöd som behövs för att kunna känna hoppfullhet.
Sansom-Daly et al. (2018, s. 2714) förklarar att det är viktigt att vårdpersonalen fokuserar på det psykosociala och psykologiska lidandet och inte bara på det fysiska lidandet. Mer fokus bör läggas på hur patienterna hanterar sitt lidande och inte vad de tror sig känna och vad de föreställer sig hur de bör känna. Genom att vårdpersonal förstår den kognitiva processen en
cancerpatient genomgår under behandlingen så kan det preventiva arbetet bli enklare och på så sätt minskas patientens lidande (Sansom-Daly et al., 2018, s. 2714).
Ett tidigt upptäckande
Många som överlevt cancer i barndomen uppfyller kriterier eller har symtom på PTSD (Ross, Mitchell, Iyer, Santacroce & Kadan-Lottick, 2019, s. 37-38 ; Lee & Santacroce, 2007, s. 1410-1414). För att få stöd i detta och försöka motverka uppkomsten av dessa symtom rekommenderar Ross et al. (2019, s. 37–38) att drabbade ska få hjälp och stöd genom vården efter avklarad behandling.
Dekeyser Ganz et al. (2010, s. 160–163) skriver att sjuksköterskor som vårdar barn med cancer bör vara medvetna om att det finns en risk att utveckla PTSD efter att ha genomgått en cancerbehandling. Det finns riskfaktorer som kan upptäckas för att tidigt kunna sätta in åtgärder och arbeta preventivt med detta (Dekeyser Ganz et al., 2010, a. 160-163 ; Sansom-Daly et al., 2018, s. 2714). I Dekeyser Ganz studie hade nästan alla patienter minst ett symtom på PTSD. Undvikande var det symtom som fick flest poäng. Detta visar att det är ett beteende att vara uppmärksam på för att tidigt kunna upptäcka tecken på PTSD och lindra lidande. För att arbeta preventivt mot den ökade prevalensen för PTSD antyder Dekeyser Ganz et al. (2010, s. 165) att vårdpersonalen bör ta hänsyn till de patienter som ligger i en särskild riskzon för att utveckla PTSD. Detta är främst yngre kvinnor och de som precis avklarat sin behandling. Vidare anser Dekeyser Ganz et al. (2010, s. 165) att detta ämne bör studeras djupare för att vårdpersonal ska ha mer evidens på sin sida och ha en bättre förståelse.
Fysisk aktivitet
Tonorezos et al. (2019, s. 6) skriver att fysisk aktivitet innebär en 20% minskad risk för att drabbas av depression. Ho et al. (2019, s. 24–26) skriver att barn och ungdomar som har haft cancer löper större risk att drabbas av depression. Patienter som lider av depression har ofta en mindre aktivitetsnivå. Det är då viktigt att upprätthålla vardaglig motion då det påverkar både den mentala och fysiska hälsan och minskar depressionen (Tonorezos et al., 2019, s. 6 ; Ho et al., 2019, s. 24-26).
Vidare förklarar Tonorezos et al. (2019, s. 7) att ett hälsosamt hjärta tillsammans med en god kondition och bra lungkapacitet påverkar hjärnans funktioner och att det på så vis har en inverkan på de psykiska effekterna cancerbehandlingen medför. Tonorezos et al. (2019, s. 6) skriver även att träning har en positiv effekt på livskvaliteten, på det emotionella och på det kognitiva samt att det på så vis anses vara en bra intervention för hälsan och välmåendet. Det är viktigt att vårdpersonal stöttar och uppmanar patienterna till fysisk aktivitet eftersom
Stössel et al. (2019, s. 351) skriver att den fysiska aktiviteten både före, under och efter behandling har en stor roll och betydelse för canceröverlevares mentala hälsa. Detta eftersom den fysiska aktiviteten minimerar risken för dödlighet och sena påföljder såsom minskad livskvalitet. Vidare förklarar Stössel et al. (2019, s. 351) att det är bra för patienterna att delta i någon form av sport eller lagaktivitet för att arbete på den sociala och psykosociala
utvecklingen som kan stanna upp under behandlingen. Stössel et al. (2019, s. 352) skriver att terapeutisk träning är en bra miljö för att på individnivå kunna anpassa interventioner såsom fysisk aktivitet och vilja som ett steg i att förbereda patienten på att ingå lagsport och träna tillsammans med andra individer. Dock visar det sig i studien att patienter som genomgått cancerbehandling kan ha svårt med koordinationen och därför också ha problem att utföra bollsporter. Det är då viktigt att vårdpersonalen uppmanar och uppmuntrar till en mer specifik lagsport som är kompatibel med patientens förmåga. Risken med att patienten spelar bollsport som ligger utanför dennes förmåga blir att det påverkar den mentala hälsan negativt och att patienten så småningom slutar med lagsporten och börjar isolera sig. För att minska patientens lidande och främja den mentala hälsan bör alltså vårdpersonalen uppmuntra till fysisk
aktivitet, helst lagsport, som är individanpassad efter patientens behov och vilja (Stössel et al., 2019, s. 352).
Alternativ behandling
Karlik et al. (2014, s. 326) skriver att genom en sambandsbehandling med alternativ medicin, terapi och en hälsosam livsstil så reduceras den mentala ohälsan och ett generellt välmående uppstår. Vidare förklarar Karlik et al. (2014, s. 323) att många av de som överlever cancer lever ett ohälsosamt eller riskfyllt liv. Genom att leva ett hälsosamt liv minskar det risken för ohälsosamma riskfyllda beteenden och detta bidrar till mindre ångest och oro hos
canceröverlevare.
Chubak et al. (2017, s. 331–338) har genomfört en studie med terapihundar. Författarna till studien fick besöka ett antal patienter som låg på sjukhus för att se hur responsen var på terapihundarna. Det visade sig vara en lyckad metod och författarna fick mycket bra feedback både från patienter och personal. Dock fanns det funderingar från vårdpersonalens sida angående risken för infektioner och andra smittor som hundarna kunde ta med sig in till patienterna och sjukhuset. Föräldrar och personal upplevde att patienterna fick minskad ångest eller blev helt ångestfria den stunden terapihunden var närvarande. Vårdpersonalen upplevde att patienterna blev gladare och att det var lättare att kommunicera med patienterna efter att terapihundarna hade varit på besök. Det fanns enstaka patienter som hade ådragit sig infektioner efter terapihundarnas besök men detta var ingenting forskarna eller vårdpersonal kunde koppla samman.
Hooke, Gilchrist, Foster, Langevin & Lee (2016, s. 71) skriver att yoga har visat sig vara en intervention som gett positiva effekter på trötthet, den mentala hälsan och den hälsorelaterade livskvaliteten. Deltagarna visade signifikant minskad ångest och oro än innan
Mindfulness är en strategi som har gett goda resultat på den mentala hälsan och är något som bör tas med som ett alternativ i efterbehandlingen hos canceröverlevare (Van der Gucht et al., 2017 ; Sansom-Daly et al., 2018, s. 2714).
Arriaga, Melo och Caires (2019, s. 376–377) har gjort en studie där de undersökt
sjukhusclowners effekt på barnets mentala hälsa. Studien var uppdelad i två sessioner och det visade sig att de patienter som var med i testgruppen och fick besök av clownerna båda
gånger kände ett större välbehag och upplevde bättre mental hälsa än de som enbart fick träffa clowners en gång. Detta visar på att clownerna kan ha en långvarig positiv effekt och inte enbart en kortvarig effekt.
Sjukhusclowner har en positiv effekt på barnets mentala hälsa. Barnen kände sig mindre trötta, mer glada och upplevde mindre stress efter sjukhusclownerna varit på besök (Arriaga, Melo & Caires, 2019, s. 376-377 ; Lopes-Júnior et al., 2019, s. 297).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Författarna har skrivit en allmän litteraturstudie då det ansågs lämpligt för syftet. Istället för att genomföra en litteraturöversikt hade författarna kunnat genomföra en intervjustudie för att få ett mer konkret resultat. Styrkan med en intervjustudie är att författarna själva kunde ha intervjuat canceröverlevare och fått ett mer konkret resultat. I en intervjustudie hade
författarna kunnat intervjua vårdpersonal för att få en god grund för resultatet. Vårdpersonalen hade då kunnat förklarat vad som upplevs vara ett problem och hur de önskar att det såg ut. Dock så hade en intervjustudie inte gett författarna svar på vad vårdpersonal kan göra för att främja hälsan mer än att canceröverlevare hade kunnat ge sina åsikter. Författarna hade behövt göra en empirisk studie för att få svar på sitt syfte. Då författarna inte är utbildade forskare och saknar kompetens för att kunna genomföra en empirisk studie så ansågs litteraturstudie som det mest korrekta och etiskt rätta att genomföra i enlighet med Helsinforsdeklarationen princip 12 (WMA, 2013).
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur den mentala hälsan kan främjas under och efter cancerbehandling. Eftersom syftet går ihop med resultatet så anser författarna att arbetet har validitet. Validiteten styrks i arbetet då författarna har valt omvårdnadsinriktade databaser med relevanta sökord för ämnet. Validiteten hade stärkts ytterligare om författarna gjort en experimentell studie där de undersökte olika metoder för att främja patienters mentala hälsa.
Författarna anser att reliabiliteten är stark eftersom de enbart har använt sig av vetenskapliga originalartiklar som har genomgått peer review. Reliabiliteten stärks även eftersom författarna har kunnat koppla flera artiklar till samma fakta vilket även stärker trovärdigheten enligt Peterson (2017, s. 260). Eftersom författarna har förklarat sin sökning efter litteratur väl i text och sedan sammanfattat sökningarna i en tydlig matris så stärker det reliabiliteten i arbetet då oberoende forskare skulle kunna genomföra samma sökning och få ut samma resultat
Reliabiliteten hade stärkts i arbetet om författarna enbart använt artiklar som höll hög kvalitet efter kvalitetsgranskning (Polit & Beck, 2017, s. 303).
Generaliserbarheten är stark enligt författarna då de valde ett smalt ämne och blev tvungna att ha ett stort åldersspann på deltagarna. De valde även att ha med studier från olika länder vilket gör att generaliserbarheten ökar då människor med olika nationaliteter har undersökts.
Generaliserbarheten anser författarna ändå vara svårbedömd då det skiljer sig i den
ekonomiska situationen länder emellan - till exempel: USA:s sjukvård ser annorlunda ut än den svenska sjukvården. Generaliserbarheten kan stärkas i arbetet om validiteten och reliabiliteten i arbetet var högre (Polit & Beck, 2017, s. 164).
Styrkor
Arbetet innehåller ett flertal matriser för att ge en bra och tydlig överblick av innehållet. I resultatet används många artiklar vilket skapar en god grund för arbetet. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats med granskningsmallar från EPHPP för att styrka dess trovärdighet och kvalité. MeSh-termer och Cinahl headings har använts för att få en så korrekt sökning som möjligt relaterat till ämnet.
Polit och Becks niostegsmodell (2017, s. 89) har använts genom arbetet för att skapa struktur i arbetet.
Databaserna som har använts har varit omvårdnadsinriktade eftersom det har stor relevans för denna litteraturstudie. Arbetet innehåller teman vilket stärker reliabiliteten.
För att undvika feltolkning lästes artiklarna separat och sedan tillsammans för att kunna jämföra författarnas tolkningar. Engelska-Svenska lexikon användes och mycket tid tillbringades för översättning.
Svagheter
Ämnet författarna har valt att skriva om är ett relativt smalt ämne där det finns utrymme för mer forskning. Författarna valde att inte exkludera en åldersgrupp då målgruppen ses som de som har eller har haft cancer som barn. Litteraturstudien innehåller äldre artiklar, dock bedöms de fortfarande som trovärdiga och relevanta då de är ett smalt ämne som inte är särskilt beforskat. Vården utvecklas och det är något som författarna tagit i beaktning då mental ohälsa inte uppmärksammades på samma sätt inom vården förut som den gör idag. Artiklarna har endast varit på engelska vilket inte är författarnas modersmål, detta kan bidra till att texten blir feltolkad.
Gällande resultatrubriken “Alternativ behandling” ser författarna det som en svaghet att det inte fanns mycket forskning om detta ämne då det inte är möjligt att hitta fler artiklar för att styrka informationen samt koppla datan till varandra.
Författarna har valt att inkludera 6 artiklar som höll låg kvalitet vilket ses som en svaghet. Dock har författarna valt att inkludera dessa då det ansågs vara relevant information om ämnet som svarar till syftet. Till en början ville författarna ej inkludera artiklar som höll låg kvalitet för att hålla hög kvalitet inom artiklarna i studien. Efter sökningen insåg författarna till föreliggande studie att det inte fanns tillräckligt med fakta inom ämnet för att kunna exkludera de artiklarna som höll låg kvalitet.
I en sökning fick författarna 11 900 träffar vilket ses som en svag sökning. Detta berodde på att författarna fann en artikel i en systematisk litteraturöversikt. De valde att inkludera denna
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur den mentala hälsan kan främjas under och efter cancerbehandling. Lidande är ett centralt begrepp i detta arbete. Det tar sig uttryck på olika sätt, genom att främja den mentala hälsan vill en minska lidandet hos en patient. Psykologiskt stöd och information
Föreliggande litteraturstudie har tagit upp att det är många patienter som känner att de behöver all information om sjukdomen och om dess behandling för att de enklare ska kunna hantera sin cancerrelaterade rädsla på ett bättre sätt. Arbetet har även tagit fram att det finns de patienter som känner att de inte vill ha all information då det skulle göra de ännu räddare. Det kan bli ett etiskt dilemma för vårdpersonal när patienter säger att de inte vill ha all information om sin sjukdom när lagen säger att sjukvården har en skyldighet att lämna ut information till vederbörande angående dennes sjukdomstillstånd (Patientlagen, SFS 2014:821, 3 kap, 1 §).
1 § Patienten ska få information om 1. sitt hälsotillstånd,
2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet,
6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och
8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada. (Patientlagen, SFS 2014:821, 3 kap, 1 §).
Föreliggande studie tar fram fakta på att primärvården bär ett stort ansvar när det kommer till att sprida fakta på individnivå. Signorelli et al. (2018, s. 714) förklarar att patienterna saknar förtroende för primärvården när det kommer till cancerrelaterade frågor då de upplever att det saknas kunskap och att de hellre går till en specialist med sina frågor. Det kan därför bli svårt för primärvården att uppfylla sina krav eftersom de inte har stöd och förtroende.
Denna litteraturstudie visar att många patienter uppfyllde kriterier för PTSD och att
vårdpersonalen bör vara uppmärksam på detta för att tidigt kunna sätta in preventiva åtgärder. Allen et al. (2018, s. 220) menar att en anledning till att det finns många som uppfyllde kriterierna för PTSD skulle kunna vara att de lagt sin cancer bakom sig, men när de
återvänder till sjukhuset där de fick sin behandling kommer dessa känslor upp igen. Att prata om sin cancer kan dra upp gamla minnen som orsakar att deltagarna mår sämre och det gör att fler kriterier för PTSD uppfylls. Kanske behövs det ännu mer forskning på incidensen och prevalensen för PTSD hos de som haft cancer i barndomen eftersom det enligt Allen et al.
Hälsointerventioner
Föreliggande studie visar att fysisk aktivitet är en intervention som har positiv effekt på den mentala hälsan och att det är den intervention som det finns mest forskning omkring och är därför mest implementerad i vården. Denna studie tar även upp vikten av att vårdpersonal uppmuntrar patienterna till att upprätthålla fysisk aktivitet eftersom det påverkar
livskvaliteten. Balchin, Linde, Blackhurst, Rauch och Schönblächer (2016, s. 219–220) menar att högintensiv träning ger mer utsöndring av endorfiner, som är ett kroppseget ämne som liknar morfin och ger ett glädjerus (Ellervik, 2013). Detta är anledningen till att fysisk aktivitet är en bra strategi då endorfiner har en positiv inverkan på depression (Balchin et al. 2016, s. 219–220)
Denna studie har lyft förslag på alternativa behandling som ska främja den mentala hälsan. Yoga har visat sig vara en metod som gett positiva effekter på den mentala hälsan. Streeter et al (2010, s. 1145) skriver att yoga bidrar till ökad frisättning av gammaaminosmörsyra (GABA). Vid ökade nivåer av GABA i hypotalamus så känner människan ett välbehag. GABA har en lugnande effekt på kropp och sinne då det minskar ångest och oro och ger ett bättre välmående (Streeter et al., 2010, s. 1145).
Denna studie tar upp att sjukhusclowner under behandlingen är en intervention som gett positiva effekter på den mentala hälsan. Barnen känner sig mer glada och uppfyllda och mindre trötta efter clownernas besök. Lopes-Júnior et al (2018, s. 937) förklarar
clowninterventioner är mer populärt på barnsjukhusen nu än förut men att det är få systematiska studier som visat på att clowninterventioner verkligen fungerar i det långa loppet. Föreliggande studie har dock visat på motsatsen då det visat sig i litteraturen att de barn som fått upprepade besök av clownerna visat sig vara mer glada och tillfreds än de som enbart träffat clownerna en gång vilket tyder på att clowninterventioner kan ha en långvarig effekt.
Lidande
Tidigare forskning i denna studie visar att lidandet kan vara och upplevas som outhärdligt till exempel för de personer som har cancerrelaterad trötthet. Denna trötthet kan minskas genom vardaglig motion. Enligt Eriksson (2015 s. 58–60) kan lidande ge människan hälsa eftersom hon får uppleva kontrasterna i livet. Genom att stötta patienten och ge hen kraft för att orka ta sig igenom sjukdomen och orka motionera lindrar vårdpersonalen lidandet (Eriksson, 2015, s. 58–60).
Eriksson (2015, s. 72) menar att när den lidande känner tillit kan hen uppleva hopp och känna mod. För att den lidande ska kunna känna tillit så krävs det stöd och ett genuint försök från vårdpersonalen till att ge stöd. När människan känner mod ger det henne kraft att kämpa, att
genom cancerbehandlingen. Genom att erhålla patienten psykologiskt stöd så kan
vårdpersonalen enligt Eriksson (2015, s. 72–73) lindra och förebygga lidande. Eriksson (2015, s. 72–73) skriver att en människa blir fråntagen rätten att vara just människa om denne känner sig kränkt. Enligt tidigare forskning kan en patient kan känna sig kränkt om hen inte blir uppmärksammad eller blir bemött med nonchalans. Det är viktigt att tillhandahålla patienten med all information som finns att ge och vara närvarande och svara på frågor. Genom att göra detta så minskar vårdpersonalen risken för att oavsiktligt kränka en patient och orsaka lidande (Eriksson, 2015, s. 82).
SLUTSATSER
Författarna till föreliggande studie kom fram till att det finns ett antal olika sätt att främja den mentala hälsan under och efter cancerbehandling. Dessa tillvägagångssätt var mindfulness, yoga, fysisk aktivitet, clowner, terapihundar och psykologiskt stöd. Barnet är i stort behov av stöd och information under och efter cancerbehandlingen då detta kan vara traumatiskt för patienten. Det är sjukvårdens ansvar att tillgodose patienterna med stöd för att kunna lindra lidandet och främja den mentala hälsan. Förutom psykologiskt stöd var fysisk aktivitet det ämne som det fanns mest forskning om. Fysisk aktivitet har visat sig ha en stark positiv koppling till den mentala hälsan och är ett välbeforskat ämne. Genom fysisk aktivitet mår patienterna bättre och känner sig mindre stressade samt att den cancerrelaterade tröttheten minskar. Att ha patienten i fokus och anpassa vården efter dennes nivå, ge stöd och uppmuntra till fysisk aktivitet i samband med fler metoder, som till exempel clowninterventioner, bidrar det till att den mentala hälsan främjas under och efter cancerbehandling.
Implikationer
För att kunna implementera dessa interventioner inom barncancervården så krävs mer kunskap hos vårdpersonalen om hur den mentala hälsan kan främjas under och efter
cancerbehandling. Det krävs även tydliga riktlinjer och protokoll för hur den mentala hälsan ska främjas för att underlätta sjuksköterskans arbete. Författarna till föreliggande studie anser att vårdpersonal bör ta mer ansvar och läsa mer forskning om den mentala hälsan och hur den kan främjas för att kunna lindra lidandet hos sina patienter.
Fortsatt forskning
Författarna skulle vilja se mer forskning på icke-medicinsk behandling såsom till exempel alternativa behandlingar. Detta eftersom det har visat sig, i de underlag författarna till föreliggande studie har funnit, att det är väl fungerande metoder för att främja den mentala hälsan. Då det finns begränsat med forskning om detta ämnet så implementeras det inte på samma sätt som fysisk aktivitet som ett steg i att lindra lidande och främja mental hälsa.
REFERENSER
* innebär de artiklar som ingår i studiens resultat.
Allen, J., Willard, V. W., Klosky, J. L., Li, C., Srivastava, D. K., Robison, L. L., Hudson, M. M., & Phipps, S. (2018). Posttraumatic stress-related psychological functioning in adult survivors of childhood cancer. Journal of cancer survivorship: research and practice, 12(2), 216–223. doi: 10.1007/s11764-017-0660-x
*Arriaga, P., Melo, A. S., & Caires, S. (2020). The Effect of Hospital Clowning on Physical and Emotional States of Pediatric Patientes During Chemotherapy Treatment. Child & Youth Care Forum, 49(3), 365-381. Doi: 10.1007/s10566-019-09532-6
Balchin, R., Linde, J., Blackhurst, D., Rauch, H. L., & Schönbächler, G. (2016). Sweating away depression? The impact of intensive exercise on depression. Journal of affective disorders, 200, 218–221. doi: 10.1016/j.jad.2016.04.030
Barncancerfonden (2020). För drabbade: Cancerbehandlingar. Hämtad 2 november, 2020, från https://www.barncancerfonden.se/for-drabbade/om-barncancer/
Barncancerfonden (2020). För drabbade: Om barncancer. Hämtad 2 november, 2020, från https://www.barncancerfonden.se/for-drabbade/om-barncancer/
Cancerfonden (2018). Cancer hos barn. Hämtad 2 september, 2020, från https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/cancer-hos-barn
*Cantrell MA, Conte TM, Hudson MM, et al. Developing the Evidence Base in Pediatric Oncology Nursing Practice for Promoting Health-Related Quality of Life in Pediatric Oncology Patients. Journal of Pediatric Oncology Nursing. 2017;34(2):90-97. doi:10.1177/1043454216669678
*Chubak, J., Hawkes, R., Dudzik, C., Foose-Foster, J. M., Eaton, L., Johnson, R. H., & Macpherson, C. F. (2017). Pilot Study of Therapy Dog Visits for Inpatient Youth With Cancer. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 34(5), 331–341.
doi:10.1177/1043454217712983
*DeKeyser Ganz, F., Raz, H., Gothelf, D., Yaniv, I., & Buchval, I. (2010). Post-traumatic stress disorder in Israeli survivors of childhood cancer. Oncology nursing forum, 37(2), 160– 167. doi: 10.1188/10.ONF.160-167
de Ruiter, M. A., Schouten-van Meeteren, A., van Vuurden, D. G., Maurice-Stam, H., Gidding, C., Beek, L. R., Granzen, B., Oosterlaan, J., & Grootenhuis, M. A. (2016). Psychosocial profile of pediatric brain tumor survivors with neurocognitive complaints. Quality of life research: an international journal of quality of life aspects of treatment, care and rehabilitation, 25(2), 435–446. doi: 10.1007/s11136-015-1091-7
Eilertsen, M. E., Rannestad, T., Indredavik, M. S., & Vik, T. (2011). Psychosocial health in children and adolescents surviving cancer. Scandinavian journal of caring sciences, 25(4), 725–734. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011. 00883.x
Ellervik, U. (2013, maj). Träning kan motsvara normal dos morfin. Forskning & Framsteg. Hämtad från www.fof.se/
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
*Ho, K. Y., Li, W., Lam, K., Wei, X., Chiu, S. Y., Chan, C. G., & Chung, O. (2019). Relationships among fatigue, physical activity, depressive symptoms, and quality of life in Chinese children and adolescents surviving cancer. European journal of oncology nursing: the official journal of European Oncology Nursing Society, 38, 21–27. doi:
10.1016/j.ejon.2018.11.007
*Hooke, M. C., Gilchrist, L., Foster, L., Langevin, M., & Lee, J. (2016). Yoga for Children and Adolescents After Completing Cancer Treatment. Journal of pediatric oncology nursing: official journal of the Association of Pediatric Oncology Nurses, 33(1), 64–73. doi:
10.1177/1043454214563936
*Karlik, J. B., Ladas, E. J., Ndao, D. H., Cheng, B., Bao, Y., & Kelly, K. M. (2014).
Associations between healthy lifestyle behaviors and complementary and alternative medicine use: integrated wellness. JNCI Monographs, 2014(50), 323–329. doi:
10.1093/jncimonographs/lgu031
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I A. Henricson, M (red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2.uppl., s. 57–80). Lund: Studentlitteratur. *Lee, Y. L., & Santacroce, S. J. (2007). Posttraumatic stress in long-term young adult
survivors of childhood cancer: a questionnaire survey. International journal of nursing studies, 44(8), 1406–1417. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2006.07.002
Li, H. C., Chung, O. K., & Chiu, S. Y. (2010). The impact of cancer on children's physical, emotional, and psychosocial well-being. Cancer nursing, 33(1), 47–54. doi:
*Lopes-Junior, L. C., Silveira, D. S. C., Olson, K., Bomfim E. O., Veronez, L. C., Santos, J. C., Alonso, J. B., Nascimento, L. C., Pereira-da-Silva, G., & Lima, R. A. G. (2020). Clown Intervention on Psychological Stress and Fatigue in Pediatric Patients With Cancer
Undergoing Chemotherapy. Cancer Nursing, 43(4), 290-299. Doi: 10.1097/NCC.0000000000000690
Lopes-Júnior, L. C., Pereira-da-Silva, G., Silveira, D. S. C., Veronez, L. C., Sanots, J. C., Alonso, J. B., & Lima, R. A. G. (2018). The Effect of Clown Intervention on Self-Report and Biomarker Measures of Stress and Fatigue in Pediatric Osteosarcoma Inpatients: A Pliot Study. Integrative Cancer Therapies, 17(3), 928-940. Doi: 10.1177/1534735418781725 Nagel, K., Eves, M., Waterhouse, L., Alyman, C., Posgate, S., Jamieson, J., Metzger, V., & Wright, M. (2002). The development of an off-therapy needs questionnaire and protocol for survivors of childhood cancer. Journal of pediatric oncology nursing : official journal of the Association of Pediatric Oncology Nurses, 19(6), 229–233.
doi:10.1177/104345420201900607
Peterson, P. (2017) Aktionsforskning. I A. Henricson, M (red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2.uppl., s.251–263). Lund: Studentlitteratur *Poggi G, Liscio M, Pastore V, Adduci A, Galbiati S, Spreafico F, Gandola L, & Massimino M. (2009). Psychological intervention in young brain tumor survivors: the efficacy of the cognitive behavioural approach. Disability & Rehabilitation, 31(13), 1066–1073. doi: 10.1080/09638280802509546
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016[2017]). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Radziewicz, R., & Baile, W. F. (2001). Communication skills: breaking bad news in the clinical setting. Oncology nursing forum, 28(6), 951–953.
Reimers, T. S., Mortensen, E. L., Nysom, K., & Schmiegelow, K. (2009). Health-related quality of life in long-term survivors of childhood brain tumors. Pediatric blood & cancer, 53(6), 1086–1091. doi: 10.1002/pbc.22122
*Ross, W. L., Mitchell, H. R., Iyer, N. S., Santacroce, S. J., & Kadan-Lottick, N. S. (2019). Impact of Survivorship Care on Young Adult Survivors of Childhood Cancer With Post-Traumatic Stress Symptoms. Oncology nursing forum, 46(1), 33–43. doi:
*Sansom-Daly, U. M., Wakefield, C. E., Robertson, E. G., McGill, B. C., Wilson, H. L., & Bryant, R. A. (2018). Adolescent and young adult cancer survivors' memory and future thinking processes place them at risk for poor mental health. Psycho-oncology, 27(12), 2709– 2716. doi: 10.1002/pon.4856
*Sender, A., Friedrich, M., Schmidt, R., & Geue, K. (2020). Cancer-specific distress,
supportive care needs and satisfaction with psychosocial care in young adult cancer survivors. European journal of oncology nursing: the official journal of European Oncology Nursing Society, 44, 101708. doi: 10.1016/j.ejon.2019.101708
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartamentet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821.
Signorelli, C., Wakefield, C. E., Fardell, J. E., Foreman, T., Johnston, K. A., Emery, J., Thornton, B. E., Girgis, A., Lie, H. C., Cohn, R. J., Alvaro, F., Corbett, R., Downie, P., Egan, K., Ellis, S., Gabriel, M., Graham, K., Jones, J., Lockwood, L., & Maguire, A. (2019). The Role of Primary Care Physicians in Childhood Cancer Survivorship Care: Multiperspective Interviews. Oncologist, 24(5), 710–719. doi:10.1634/theoncologist.2018-0103
Streeter, C. C., Whitfield, T. H., Owen, L., Rein, T., Karri, S. K., Yakhkind, A., Perlmutter, R., Prescot, A., Renshaw, P. F., Ciraulo, D. A., & Jensen, J. E. (2010). Effects of yoga versus walking on mood, anxiety, and brain GABA levels: a randomized controlled MRS study. Journal of alternative and complementary medicine (New York, N.Y.), 16(11), 1145–1152. doi: 10.1089/acm.2010.0007
*Stössel, S., Neu, M. A., Oschwald, V., Söntgerath, R., Däggelmann, J., Eckert, K., Hamacher, V., Baumann, F., Bloch, W., & Faber, J. (2019). Physical activity behaviour in children and adolescents before, during and after cancer treatment. Sport Sciences for Health, 1-7. doi: 10.1007/s11332-019-00612-7
*Tonorezos, E. S., Ford, J. S., Wang, L., Ness, K. K., Yasui, Y., Leisenring, W., Sklar, C. A., Robison, L. L., Oeffinger, K. C., Nathan, P. C., Armstrong, G. T., Krull, K., & Jones, L. W. (2019). Impact of exercise on psychological burden in adult survivors of childhood cancer: A report from the Childhood Cancer Survivor Study. Cancer, 125(17), 3059–3067. doi:
10.1002/cncr.32173
*Van der Gucht, K., Takano, K., Labarque, V., Vandenabeele, K., Nolf, N., Kuylen, S., Cosyns, V., Van Broeck, N., Kuppens, P., & Raes, F. (2017). A Mindfulness-Based
Intervention for Adolescents and Young Adults After Cancer Treatment: Effects on Quality of Life, Emotional Distress, and Cognitive Vulnerability. Journal of adolescent and young adult
Världshälsoorganisationen [WHO] (2018). Cancer in Children. Hämtad 2/9, 2020, från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cancer-in-children
World Medical Association [WMA]. (2013). WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2020-11-02 från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Författare, artikelns titel & tidskrift
Land och årtal
Syfte Metod Antal deltagare Kvalitet Resultat
DeKeyser Ganz, Gothelf & Yaniv.
Post-traumatic Stress Disorder in Israeli Survivors of Childhood
cancer
Oncology Nursing Forum
2010, Israel Syftet med artikeln var att se över prevalensen, hur svåra symtom av PTSD man har, samt
vad de finns för riskfaktorer relaterat till PTSD bland de som
överlevt barncancer. Kvantitativ studie Design: Deskriptiv korrelationsstudie 70 vuxna som överlevt barncancer Moderate 29% av deltagarna uppfyllde kriterierna för PTSD, med skildrande intensitet, enbart 16% var utan symptom.
Foster, Gilchrist, Hooke, Langevi & Lee Yoga for Children and
Adolescents After Compleating Cancer
Treatment Journal of Pediatric
Oncology Nursing
2016, USA Syftet med studien var att bestämma om barn och ungdomar som har överlevt cancer och deltog i en 6 session veckovis yoga i grupp upplevde mindre trötthet, bättre balans,
bättre sömn och mindre psykologisk stress. Kvantitativ studie Design: A one-group, within-subject, repeated-measures design 18 deltagare mellan 10-17år 13 slutförde studien
Weak Deltagarna upplevde mindre ångest. Men den
extrema tröttheten, sömnen och balansen var desamma som innan
interventionen.
Lee & Santacroce Posttraumatic stress in long-term young adult survivors och childhood cancer: A questionnaire
survey International journal of
Nursing studies
2007, USA Syftet med denna studie var att undersöka egenskaperna och
sambanden mellan posttraumatiskt stressymptom i ett urval av unga vuxna som har
överlevt cancer i barndomen.
Kvantitativ studie Design: tvärsnitt- och deskriptiv korrelationsstudie
45 deltagare Weak 13% uppfyllde kriterierna för PTSD. De som levde ensamma
och inte hade någon försäkring och inte heller hade historia av benmärgstransplantation
hade betydligt värre PTSD.
Baumann, Bloch, Däggelmann, Eckert, Faber, Hamacher, Neu,
Oschwald, Stössel & Söntegerath Physical activity behavior in children and adolescents
before, during and after cancer treatment Sports Science for Health
2019, Tyskland
Syftet med denna studie var att utvärdera olika aspekter av fysisk aktivitet beteende hos
personer som haft cancer i barndomen före, under och efter
cancerbehandling. Kvantitativ studie Design: tvärsnitt- och multicenterstudie 114 deltagare mellan 4–20 år.
Weak Deltagarna som genomgick behandling
för tillfället rapporterade lägre fysisk aktivitet än innan
Chan, Chiu, Chung, Ho, Lam, Li & Wei Relationships among fatigue, physical activity, depressive symptoms, and
quality of life in Chinese children and adolescents
surviving cancer. European Journal of
Oncology Nursing
2019, Kina Syftet med studien var att belysa faktan kring påverkan på
trötthet, depressiva symtom, fysisk aktivitet och livskvalitet
efter att ha behandlat cancer.
Kvantitativ studie Design: Tvärsnittsstudie
400 deltagare mellan åldrarna 7-18 år
Weak Nästintill hälften av alla deltagare upplevde
extrem trötthet mestadels av tiden eller
hela tiden på en 7-dagars period. Tröttheten uppstod främst hos de med självrapporterade depressiva symptom,
lägre fysisk aktivitet och sämre livskvalitet. Fysisk aktivitet har ett starkt samband med
Armstrong, Ford, Jones, Krull, Leisenring, Nathan, Ness, Oeffinger, Robison, Sklar, Tonoerzos, Wang &
Yasui Impact of Exercise on Psychological Burden in
Adult Survivors of Childhood Cancer: A Report from the Childhood
Cancer Survivor Study Cancer
2019, USA och Canada
Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan
kraftfull träning och psykologiska symtom, hälsorelaterad livskvalitet, cancersmärta och kognitiva komplikation hos unga vuxna
som har överlevt cancer i barndomen.
Kvantitativ studie Design: Retrospektiv kohortstudie
6199 deltagare Moderate Fysisk aktivitet hade ett starkt samband med depression. Det fanns också samband mellan
fysisk funktion och generell hälsa. Träning gav mindre depression och bättre generell hälsa och deltagarna upplevde sig mindre stillasittande.
Bryant, McGill, Robertson, Sansom-Daly, Wakefield
& Wilson Adolescent and young adult cancer sruvivors’ memory and future thinking processes place
them at risk for poor mental health Psycho-Oncology
2018, USA Syftet med denna studie var att undersöka om unga vuxna som överlevt cancer i barndomen
självbiografiska förflutna (minne) och framtida tankeprocesser skilde sig från et
kontrollgrupp.
Kvantitativ studie Design: Tvärsnittsstudie
77 deltagare Weak Överlevarnas minne och framtida tankar var mer fokuserade på hälsa och
sjukdomen än kontrollgruppen. Studien kom fram till att
kvinnor som ser sig själva mer som överlevare har mindre
depression och är närmre sin avslutade behandling i tid har en
Kadan-Lottick, Lyer, Mitchell, Ross &
Santacroce Impact of Survivorship
Care on Young Adult Survivor of Childhood
Cancer With Post-Traumatic Stress
Symptoms Oncology Nursing Forum
2019, USA Det utforskande målet var att observera om förändringar i
PTSS varierade mellan kontrollgrupp och randomiseringsgrupp. Ett sekundärt mål för den större randomiserade studien var att
bedöma den psykologiska effekten av att få överlevnadsvård; den aktuella
studien behandlar en forskningsfråga inom ramen för
det seekundära målet.
Kvantitativ studie Design: randomiserad
44 deltagare Moderate Hälften av deltagarna uppfyllde delvis eller uppfyller kriterierna för
Friedrich, Geue, Schmidt & Sender Cancer-specifik distress, supportive care needs and
satisfaction with psychosocial care in young
adult cancer survivors European Journal of
Oncology Nursing
2020, Tyskland
Syftet med denna studie var att identifiera cancer relaterad stress och vilket behov att stöd
och tillfredsställelse inom psykosocial vård som unga vuxna som överlevt cancer i
barndomen hade behov av.
Kvantitativ studie Design: Tvärsnittsstudie 177 unga vuxna mellan åldrarna 18-39 år.
Moderate Deltagarna rapporterade lite cancer relaterad stress men upplevde
mest rädsla för återkommande cancer.
Det finns en avsaknad av psykologiskt stöd
under vårdtiden. Behoven som ej blev tillfredsställda under vårdtiden hade hög relevans till den cancer relaterade stressen som deltagarna upplevde. Deltagarna var nöjda med psykolog konsulter
och hjälp. Bao, Cheng, Karlik, Kelly,
Ladas, & Ndao Associations Between
Healthy Lifestyle Behaviors and Complementary and Alternative Medicine Use:
Integrated Wellness Journal of the National
Canceer Institue Monographs
2014, USA Syftet med denna studie var att jämföra användningen av CAM
och livsstilsterapi bland överlevare av barncancer.
Kvantitativ studie Design: Tvärsnittsstudie
200 deltagare Weak 68 deltagare använde åtminstone en livsstrilsterapi och 58%
använde åtminstone en CAM terapi. Det var fler som var villiga att ändra dieten hos de som
använde CAM än de som inte gjorde det.
Adduci, Galhiati, Gandola, Liscio, Massimo, Pastore,
Poggi & Spreafico Psychological intervention
in young brain tumor survivors: The efficacy of the cognitive behavioural
approach Disability and Rehabilitation
2009,England Syftet med denna studie var att beskriva effektiviteten av att ha KBT som ett komplement till cancerbehandlingen hos barn
som haft hjärntumörer.
Kvantitativ studie Design: Kohortstudie 40 deltagare mellan 4-18 år. Moderate Behandlingsgruppen ökade sin sociala
kompetens än kontrollgruppen.
Canino, Cantrell, Conte Herth, Hudson, Ruble &
Shad
Developing the Evidence Base in Pediatric Oncology
Nursing Practice for Promoting Health-Related Quality of Life in Pediatric
Oncology Patients Journal of Pediatric Oncology Nursing
2017, USA Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan
självkänsla, hoppfullhet och hälsorelaterad livskvalitet hos
unga kvinnor som överlevt cancer i barndomen för att utveckla evidensbaserade riktlinjer. Kvantitativ studie Design: Kohortstudie 95 deltagare mellan 18-25 år.
Moderate Relationen mellan självkänsla, hoppfullhet
och hälsorelaterad livskvalitet var
betydelsefull. Deltagarna upplevde ett
psykosocialt stöd där vårdpersonalen främjade självkänslan och hoppfullheten och
detta i sig har en betydelse för hälsorelaterade
livskvaliteten.
Chubak, Dudzik, Eaton, Foose-Foster, Hawkes, Johnson & Macpherson Pilot Study of Therapy Dog Visits for Inpatient
Youth With Cancer Journal of Pediatric Oncology Nursing
2017, USA Syftet med denna studie var att undersöka genomförbarheten
och användbarheten av att studera aktiviteter där djur fick
medverka hos inneliggande patienter på en barncancer avdelning, och samla data för
potentiella fördelar med djurterapi.
Kvantitativ studie Design: Pre-postintervention
19 deltagare Moderate Patienterna upplevde lägre stress, mindre trötthet, oro, rädsla och
sorg när djuren var närvarande.
Broeck, Cosyns, Kuppen, Kuylen, Labarque, Nolf, Raes, Takano & Van der
Gucht A Mindfulness-Based
Intervention for Adolescents and Young
Adults After Cancer Treatment: Effects on Quality of Life, Emotional
Distress, and Cognitive Vulnerability Journal of Adolescent and
Young Adult OncologyS
2017, Belgien
Syftet med denna studie var att undersöka den potentiella
effekten av mindfulness baserade interventioner för att lindra emotionella besvär och förbättra livskvaliteten hos unga
vuxna överlevande av cancer.
Kvantitativ studie Design: Experimentell
studie
16 deltagare Moderate Mindfulness baserade interventioner har visat sig vara effektiva för att behandla emotionell stress och emotionella besvär. Det ökar även livskvaliteten hos unga
vuxna som överlevt cancer.
Arriaga, Caires & Melo The Effect of Hospital Clowning on Physical and
Emotional States of Pediatric Patients During Chemotherapy Treatment Child & Youth Care forum
2019, Portugal
Syftet med denna studie var att undersöka sjukhusclowners effekt på barncancer patienter
som genomgår cellgiftsbehandling.
Kvantiativ studie Design: Quasi-experimentell studie
82 deltagare Moderate Sjukhusclowner visade sig ha en positiv effekt på barnens mentala hälsa och välmående.
