Boverkets andra
nulägesbeskrivning
Boverket
Boverkets andra
nulägesbeskrivning
– en del av romsk inkludering 2012–2032
Titel: Boverkets andra nulägesbeskrivning – en del av romsk inkludering 2012 – 2032 Rapportnummer: 2018:25
Utgivare: Boverket, juni, 2018 Upplaga: 1
Tryck: Boverket internt
ISBN tryck: 978-91-7563-567-7 ISBN pdf: 978-91-7563-577-4 Diarienummer: 2741/2017
Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: 0455-35 30 00
Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona Rapporten finns i PDF-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.
Förord
Boverkets nulägesbeskrivning är en del av regeringens strategi för romsk inkludering 2012–2032 och syftar till att ge en uppdaterad bild av den romska minoritetgruppens situation på bostadsmarknaden i Sverige. Bo-verket följer med denna nulägesbeskrivning upp en tidigare nulägesbe-skrivning från 2014.
Arbetet med nulägesbeskrivningen har skett parallellt med att Arbetsför-medlingen, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Skolverket har tagit fram nulägesbeskrivningar inom sina respektive samhällsområden. Samtliga är underlagsrapporter till Länsstyrelsen i Stockholms län som har regeringsuppdraget att i samverkan med nämnda myndigheter och romska sakkunniga göra en nulägesbeskrivning i de kommuner som har beviljats statsbidrag för utvecklingsverksamhet inom romsk inkludering under perioden 2012–2017. Boverkets rapport bygger på intervjuer med romer, företrädare för bostadsbolag samt ansvariga för arbetet med romsk inkludering i fem av de kommuner, tre pilotkommuner och två
utvecklingskommuner, som är särskilt knutna till regeringens strategi. Författare är Helene Bogren och färdigställandet av rapporten har skett tillsammans med Rebecka Mogren och Josefina Ärlemalm.
Vi vill rikta ett varmt tack till de informanter vars personliga erfarenheter och perspektiv ligger till grund för denna rapport, samt till Länsstyrelsen Stockholms arbetsgrupp som fungerat som ett bollplank under processens gång. Tack till Robert Brisenstam som granskat rapporten utifrån rollen som romsk sakkunnig och till utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholms län, Mirelle Gyllenbäck, som granskat och samordnat arbetet med nulägesbeskrivningarna.
Karlskrona, juni 2018 Göran Persson avdelningschef
Innehåll
Sammanfattning ... 5
Inledning och läsanvisningar ... 8
Strategi för romsk inkludering 2012–2032 ... 9
Arbetet med Strategin för romsk inkludering ...9
Boverkets uppdrag inom romsk inkludering ... 10
Boverkets tidigare nulägesbeskrivning ... 11
Resultat ... 11
Ny nulägesbeskrivning 2012–2017 ... 13
Uppdraget ... 13
Syfte och frågeställningar ... 13
Valt fokus ... 14
Metod ... 14
Centrala begrepp... 16
Rätten till bostad ... 17
Ingen lagstadgad rätt till bostad ... 17
Diskrimineringslagen ... 18
Minoritetslagen ... 19
Sammanställning av studien ... 19
Romska informanter ... 19
Bostadsbolag ... 33
Viss kännedom om kommunens arbete med strategin för romsk inkludering ... 33
Aktiviteter i pilot- och utvecklingskommuner ... 40
Diskussion och slutsatser ... 43
Slutsatser ... 43
Behov av insatser ... 48
Är nulägesbeskrivningen ett bra sätt att följa upp inom verksamhetsområdet? ... 48
Sammanfattning
Regeringen beslutade år 2012 om en strategi för romsk inkludering 2012– 20321 med syftet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Inom ramen för strategin har ett antal kommuner och myndigheter arbetat med olika uppdrag. Bland annat har det utsetts fem pilotkommuner under åren 2012–2015 och fem utvecklingskommuner under åren 2016–2019 som har arbetat med romsk inkludering. Fem av dessa följs upp i denna nulägesbeskrivning. De är Gävle, Göteborg, Haninge, Helsingborg och Linköping. Rapporten är en del av Länsstyrelsen i Stockholms läns nulägesbeskrivning som följer upp samtliga pilot- och utvecklingskommuner.
Syftet med nulägesbeskrivningen är att få en bild av vilka hinder och möjligheter som finns för att romers rättigheter ska tillgodoses inom om-rådet bostad, samt om de insatser som har genomförts har bidragit till strategins övergripande mål. Studien omfattar kommunbesök och inter-vjuer med romer, telefoninterinter-vjuer med kommunala bostadsbolag samt intervjuer och mailväxling med kommunala tjänstemän med ansvar för arbetet med romsk inkludering.
Nulägesbeskrivningen visar att romarelaterade frågor inte är synliga inom bostadssektorn. Det beror dels på att många romer väljer att inte anmäla när de utsätts för diskriminerande beteende eftersom de inte tror att de kommer att bli trodda och inte vill riskera att behöva lämna sin bostad. Det kan även bero på att grannar döljer att deras klagomål har ett antizi-ganistiskt inslag och att bostadsbolagen inte känner till att det förekom-mer diskriminerande beteende riktat mot roförekom-mer inom deras bestånd. Bi-dragande är även att de intervjuade bostadsbolagen inte arbetar med nat-ionella minoritetsfrågor.
Genom intervjuerna med romer framkommer att de ständigt förhåller sig till olika former av diskriminering, som direkt- och indirekt diskrimine-ring, trakasserier och strukturell diskriminering. Det resulterar bland an-nat i att många väljer att dölja sin romska identitet och att man inte står upp för sina rättigheter. Det går emot minoritetspolitiken och förstärker den romska gruppens utanförskap. Det gör det även troligt att finns ett stort mörkertal gällande diskriminerande handlingar mot romer.
1
Skr. 2011/12:56 En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012-2032,
http://www.regeringen.se/49bafe/contentassets/4a3df6c115584782935d8d9efa7ab6e3/en-samordnad-och-langsiktig-strategi-for-romsk-inkludering-2012-2032-skr.-20111256
De intervjuade bostadsbolagen lägger stor vikt vid att de tillämpar så kal-lad rak bostadskö och menar att det därför inte förekommer diskrimine-ring av romer inom deras bestånd. De har inte heller fått in klagomål med någon antiziganistisk koppling. Undersökningen visar att det finns en på-taglig risk att bostadsbolagen lutar sig för mycket mot de datoriserade kö-systemen och att de inte är öppna för att det kan finnas diskriminering inom deras bestånd som ledningen inte känner till. Diskriminering i sam-band med att man söker bostad är bara en del av den diskriminering som romer kan utsättas för kopplat till bostadsfrågan. Kränkningar kan även ske i själva boendet, av anställda på bostadsbolaget eller av grannar, och det finns en risk att det inte kommer till ledningens kännedom om de inte tydligt signalerar att det är en viktig fråga.
Det finns ett stort gap mellan hur de intervjuade romerna och bostadsbo-lagen uppfattar romernas situation på bostadsmarknaden. Bostadsbobostadsbo-lagen ser inte att det finns någon form av diskriminering av romer i samband med uthyrningsprocessen eller inom deras bestånd, medan romerna be-skriver stora, återkommande, problem med olika former av diskrimine-rande beteenden i samband med både bostadssökande och i boendet. Det är viktigt att inte bara fokusera på att motverka diskriminering i la-gens bemärkelse utan att arbeta bort allt beteende som kan uppfattas som diskriminerande. Man behöver också vara observant på att diskrimine-rande handlingar kan utföras omedvetet av personer som egentligen vill väl. Att känna till romsk kultur och antiziganismens historia, det vill säga hur den svenska staten genom historien har behandlat olika romska grup-per, gör att man kan medvetandegöra och förändra nyanserna i sitt bemö-tande.
Arbetet med romsk inkludering har inte lett till någon förändring som av-speglar sig i romernas uppfattning om hur utbredd diskrimineringen av romer är på bostadsmarknaden eller i bostadsbolagens intresse av att ar-beta med romers rättigheter. Det har dock resulterat i att frågan har lyfts fram och att några bostadsbolag känner till att kommunerna arbetar med romsk inkludering.
Boverket har under hösten 2017 tagit fram en utbildning om likabehand-ling av romer riktad till bostadsföretag. Nulägesbeskrivningen visar att innehållet i utbildningen stämmer väl överens med det behov som finns men att den behöver spridas mer. Intresset för utbildningen är dock hit-tills svagt hos bostadsbolagen.
De största hindren för att romer ska ha likvärdiga möjligheter på bo-stadsmarknaden år 2032 är den strukturella diskrimineringen och okun-skap i frågan. Bostadsbolagen behöver förstå att de har ett ansvar i det kollektiva arbetet att arbeta med minoriteters rättigheter, öka sin kunskap
kring romsk kultur och historia, vara självkritiska kring om det förekom-mer antiziganism inom deras företag och bestånd, samt de samhälleliga vinsterna av att stärka upp verksamheten så att den bidrar till att minska antiziganismen. Det behöver även skapas en atmosfär där romer känner sig trygga med att visa sin romska identitet och att anmäla eventuella dis-kriminerande beteenden för att få bort mörkertalet, samt tillgodose ro-mers rättigheter.
Inledning och läsanvisningar
Denna nulägesbeskrivning är en del av Strategin för romsk inkludering2 och bygger på en tidigare nulägesbeskrivning3. Rapporten inleds med ett avsnitt om strategins innehåll, det arbete som genomförs kring romsk in-kludering samt de uppdrag som Boverket har fått kopplat till strategin. I det andra kapitlet följer en sammanfattning av den tidigare nulägesbe-skrivningens resultat. Det tredje kapitlet redogör för uppdraget att genom-föra denna nulägesbeskrivning, syfte, metod, centrala begrepp etc. Fjärde kapitlet diskuterar rätten till bostad i Sverige. Det femte kapitlet presente-rar resultatet av de intervjuer som har genomförts med romer, företrädare för bostadsbolag samt kommunala tjänstemän med ansvar för romsk in-kludering. Slutligen följer ett kapitel med de slutsatser som kan dras uti-från undersökningen, en diskussion om behov av framtida insatser samt om nulägesbeskrivningen är ett bra sätt att följa upp arbetet med romsk inkludering.
2
Skr. 2011/12:56 En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012-2032.
3
Rapport 2014:27 Boverkets nulägesbeskrivning – en del av romsk inkludering 2012-2032, https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2014/boverkets-nulagesbeskrivning-romsk-inkludering.pdf (2018-05-03)
Strategi för romsk inkludering 2012–
2032
Arbetet med Strategin för romsk inkludering
I februari 2012 beslutade regeringen om en långsiktig och samordnad strategi för romsk inkludering åren 2012–2032.4 Strategin har sin ut-gångspunkt i de mänskliga rättigheterna med särskild betoning på princi-pen om icke-diskriminering. Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Genomförandet av strategin ska präglas av romsk delaktighet. Strategin pekar ut sex prioriterade områden: utbildning, arbete, bostad, hälsa, social omsorg och trygghet, kultur och språk och civilsamhällets organisering. Målgruppen är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering. Kvinnor och barn är särskilt prioriterade. Strategin för romsk inkludering är vidare en förstärkning av den nationella minoritetspolitiken.
I ett inledande skede utsåg regeringen fem så kallade pilotkommuner som under 2012–2015 skulle ta fram goda exempel på arbetssätt som kunde spridas över landet. Dessa var Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö. Ett flertal myndigheter fick även i regeringsuppdrag att ar-beta för romsk inkludering.
Efter avslutad pilotverksamhet utsågs ytterligare fem kommuner för att utveckla arbetet för romsk inkludering under 2016–2019. Dessa var Borås, Gävle, Haninge, Stockholm och Uppsala. Romers delaktighet och inflytande skulle säkerställas i utvecklingsarbetet, likväl en långsiktighet i arbetet, bland annat genom att integrera utvecklingsarbetet i kommunens ordinarie strukturer och verksamheter. Även under denna omgång har olika nationella myndigheter uppdrag att främja romsk inkludering. Bostad är ett av de områden som prioriteras i strategin och bostadsfrågan pekas ut som en kärnfråga när det gäller romsk inkludering. Bostadsför-hållandena påverkar individers möjligheter till arbete och utbildning samt barnens rätt och möjligheter till en stabil skolgång. Ett mål för strategin är att arbeta för att minska diskrimineringen av romer på bostadsmarknaden och att romer ska ha en likvärdig tillgång till bostad som övriga befolk-ningen.
4
Romers situation på bostadsmarknaden
Under mitten av 1900-talet exkluderades romer av lokala myndigheter som aktivt försökte hindra romska familjer från att bli mantalsskrivna i kommunerna. Mantalsskrivning motsvarar dagens folkbokföring, och utan att vara mantalsskriven var det svårt att få del av sociala rättigheter såsom barnbidrag, pension5 samt möjlighet till skolgång.6
Dessutom
krävdes det ofta att man var skriven i en kommun för att få stå i bo-stadskö, något som ledde till ett ”dödläge” där det blev nästintill omöjligt för romer att få en fast bostad. De som saknade fast bostad tvingades bo i tält och husvagnar, varifrån de ofta fördrevs av markägare.7Svårigheter som romer möter på bostadsmarknaden idag är, utöver dis-kriminering, kopplat till ekonomisk och social utsatthet. Den långvariga diskrimineringen av romer i Sverige har lett till att många romer har då-liga förutsättningar i skolan och på arbetsmarknaden. Det kan i sin tur skapa svårigheter på bostadsmarknaden. Många romer kan exempelvis ha svårt att möta de ekonomiska krav som ställs på hyresgäster och bostads-rättsköpare. Den generella och utbredda bristen på bostäder slår troligen också hårt mot den romska gruppen, då denna situation gör det ännu svå-rare för grupper som är socialt och ekonomiskt utsatta att kunna hävda sig på bostadsmarknaden.
För att säkerställa romers mänskliga rättigheter i Sverige framhäver ringen vikten av att ta ett samlat grepp om romers livssituation. Av rege-ringens strategi för romsk inkludering framgår att frågan om diskrimine-ring på bostadsmarknaden bör prioriteras långsiktigt och att åtgärder för att främja romers likvärdiga möjligheter bör vidtas.
Boverkets uppdrag inom romsk inkludering
Boverket har inom ramen för Strategin för romsk inkludering 2012–2032 haft två tidigare uppdrag. Det första uppdraget löpte 2012 till 2014 och syftade till att bistå Länsstyrelsen i Stockholms län i arbetet med att ta fram en nulägesrapport. Boverkets underlagsrapport syftade till att syn-liggöra hur romer får tillgång till sina rättigheter på bostadsmarknaden i de fem pilotkommunerna samt att, inom området bostad, beskriva romer-nas situation i förhållande till målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom. Uppdraget
5
Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige – en analyserande kun-skapsöversikt, s.110–111, Sjögren, David (2015). Utkastade från lokalsamhället. Staten,
kommunerna och mantalsskrivningen av romer under 1950-talet, Historielärarnas
för-enings årsskrift 2015. Stockholm: Historielärarnas förening. s. 103–113.
6
Kommissionen mot Antiziganism (2016). Om övergrepp och kränkningar av romer
un-der 1900-talet och i dag, s. 44.
7
Antiziganism i statlig tjänst: Socialstyrelsens behandling av romer och resande under
redovisades i rapporten Boverkets nulägesbeskrivning – en del av romsk
inkludering 2012–2032.8
Det andra uppdraget var ett regeringsuppdrag ställt till Boverket. Upp-draget avsåg att ta fram ett vägledningsmaterial riktat till fastighetsägare och hyresvärdar med syfte att öka kunskapen om romers situation på bo-stadsmarknaden samt motverka diskriminering. Arbetet skulle utföras tillsammans med ett nätverk bestående av romska representanter, samt representanter för fastighetsägare och hyresvärdar. Inom ramen för upp-draget arbetade man med medbestämmande och den produkt man till-sammans valde att ta fram var en webbutbildning som skulle ledas av romska utbildningsledare. Utbildningen erbjuds kostnadsfritt och ges på plats hos intresserade bostadsbolag och romska utbildningsledare håller i de gruppdiskussioner som är en del av utbildningen.
Uppdraget är finansierat under perioden 2016 till 2018. Utbildningen var klar under hösten 2017 och arbetet inriktas nu på att sprida materialet. Under våren 2018 har ett bostadsbolag genomfört utbildningen. Boverket upplever att det har tagit tid att se ett genomslag men konstaterar att in-tresset för utbildningen ändå finns och har ökat, främst i utvecklings-kommunerna där kommunen är pådrivande. Förstärkta marknadsfö-ringsinsatser pågår under våren.
Boverkets tidigare
nulägesbeskrivning
Boverkets tidigare nulägesrapport9 beskriver situationen för romer i de fem kommuner som ingick i pilotverksamheten för romsk inkludering 2012–2015. Dessa var Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö.
Resultat
Boverkets nulägesbeskrivning år 2014 visar att antiziganism, det vill säga diskriminerande beteende riktat mot romer, förekommer i alla de fem pi-lotkommuner som studeras. Genomgången visar även att det återstår mycket att göra för att regeringens mål om likvärdiga möjligheter för ro-mer på bostadsmarknaden år 2032 ska uppnås.
8
Rapport 2014:27 Boverkets nulägesbeskrivning – en del av romsk inkludering 2012– 2032.
9
Boverket identifierar ett antal hinder för romer på den svenska marknaden. Merparten av dem är generella och rör de krav som bostads-bolagen sätter upp för att hyra ut en bostad. Kraven är samma för alla, men de tenderar att drabba romer extra hårt eftersom många romer – på grund av den långvariga antiziganismen i Sverige – befinner sig långt ner i den sociala och ekonomiska skiktningen. Den långvariga diskrimine-ringen av romer i Sverige har lett till att många romer har dåliga förut-sättningar i skolan och på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ofta skapar svårigheter på bostadsmarknaden.
En annan del av hindren är specifika för romer och en följd av antizi-ganism. Det visar både de intervjuer som har genomförts med romska in-formanter samt anmälningar och domar i fall som har drivits av Diskri-mineringsombudsmannen (DO). De trakasserier som nämns i intervjuerna är nästan uteslutande grannar, medan de som anmälts till DO ofta handlar om hyresvärdar eller fastighetsskötare. Hälften av alla DO:s domar och förlikningar om bostadsdiskriminering sedan myndigheten bildades 2009 gäller romer. De handlar om romer som har nekats tillgång till hyresrätt eller inköp av bostadsrätt, eller som har trakasserats av sin hyresvärd.10 Även den strukturella diskrimineringen utgör ett hinder för romer på bo-stadsmarknaden. Den strukturella diskrimineringen existerar på samhälls-nivå och tar sig uttryck i oförståelse och misstänksamhet.11
Den långvariga antiziganismen i Sverige har lett till en misstro hos romer mot offentliga institutioner och privata företag. Det finns en förtroende-klyfta mellan romer och hyresvärdar samt socialtjänst i samband med att man söker bostad.
Fastighetsägare och offentliga tjänstemän visar en god vilja att motverka diskriminering, men de vill inte skilja ut etniska och kulturella grupper i sitt arbete. De framhåller att de inte tar hänsyn till etnicitet eller kulturell
10
Tre av fem domar och förlikningar inom området bostad mellan 2009–2013 rör romer. En dom och två förlikningar. Diskrimineringsombudsmannen, Omed. 2006/331, Anm. 2009/1049, Anm., 2011/981.
11
Strukturell diskriminering ses som en över- och underordning som genomsyrar hela samhällets organisering där grunden är ojämlik fördelning av makt, inflytande och materi-ella resurser. (SOU 2005:56 Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige,
http://www.regeringen.se/contentassets/0cf1e0d4944d469bb237b6b0945d08fe/det-blagula-glashuset---strukturell-diskriminering-i-sverige-del-1---missiv-t.o.m.-kapitel-4
(2018-05-03)). I direktiven till en svensk statlig utredning skriver man att strukturell dis-kriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet avser regler, normer, rutiner, ve-dertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för etniska eller religiösa minoriteter att uppnå lika rättigheter och möjlighet-er som majoriteten av befolkningen. Sådan diskriminmöjlighet-ering kan vara synlig ellmöjlighet-er dold och den kan ske avsiktligt eller oavsiktligt. (Kommittédirektiv (2003:118) Strukturell diskri-minering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommittedirektiv/strukturell-diskriminering-pa-grund-av-etnisk_GRB1118 (2018-05-03))
tillhörighet i några bedömningar eller åtgärder för att alla har rätt till samma service. Boverket påpekar att detta fungerar dåligt i ett samhälle som är genomsyrat av etniska och kulturella stereotyper.
Ny nulägesbeskrivning 2012–2017
Uppdraget
Denna rapport följer upp den nulägesbeskrivning som publicerades av Boverket 2014. Rapporten är en underlagsrapport till Länsstyrelsen i Stockholms län som har ett regeringsuppdrag12 att göra en nulägesbe-skrivning i de kommuner som har beviljats statsbidrag för utvecklings-verksamhet inom romsk inkludering under perioden 2012–2017. Under-lagsrapporter lämnas av Arbetsförmedlingen, Boverket, Folkhälsomyn-digheten, Socialstyrelsen och Skolverket.
Arbetet med nulägesbeskrivningen ska utgå ifrån de mänskliga rättighet-erna samt ha ett jämställdhetsperspektiv. Det är viktigt att ha romska kvinnors särskilda utsatthet i åtanke då de riskerar dubbel diskriminering på grund av både kön och etnicitet.13 Särskilt påtagligt kan det exempel-vis bli för de finskromska kvinnor som bär den traditionella kaledräk-ten.14 En rapport som DO tog fram 2012 visar att romska kvinnor stod för 70 procent av de cirka 230 anmälningar som inkom till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering åren 2004–2010.15
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna nulägesbeskrivning är att få en bild av vilka hinder och möjligheter som finns för att den nationella minoriteten romers rättigheter ska tillgodoses inom området bostad, samt om de insatser som har ge-nomförts har bidragit till strategins övergripande mål.
Frågeställningarna är:
• Hur uppfattar intervjupersonerna situationen gällande likabehandling och diskriminerande beteende av romer när det gäller processen att söka bostad samt i själva boendet?
12 Ku2017/01295/DISK 13 Skr. 2011/12:56 14
Kaledräkten, den mest synliga och kända romska dräkten, bärs av finska romer.
http://www.minoritet.se/kjolen-ar-en-svar-fraga-for-mamma-och-dottrar (2018-04-18)
15
Diskrimineringsombudsmannen. Romers rättigheter. Diskriminering, vägar till
• Hur ställer sig de romska intervjupersonerna till att anmäla diskrimi-nerande beteende?
• Uppfattar intervjupersonerna att omfattningen av diskrimineringen av romer på bostadsmarknaden har förändrats under åren 2012–2017? • Känner de kommunala bostadsbolagen till kommunernas arbete med
romsk inkludering och arbetar de specifikt med romers rättigheter? • Hur har kommunerna arbetat med romsk inkludering kopplat till
fo-kusområdet bostad under åren 2012–2017?
• Vilket ytterligare arbete kan göras för att minska diskrimineringen av romer och tillgodose deras rättigheter?
Valt fokus
Fokus ligger på likabehandling och diskriminerande beteende både kopp-lat till processen att söka bostad och i själva boendet. Anledningen är att problemen med trakasserier och andra diskriminerande beteenden är ut-bredda inom båda dessa områden. Det omfattar såväl bostadsbolag och andrahandsuthyrare som grannar.
Metod
Nulägesbeskrivningen utgår från ett rättighetsbaserat arbetssätt vilket har som syfte att förenkla för invånare att hävda och använda sina rättigheter. Arbetet utgår ifrån att alla människor har ett oantastligt människovärde, vilket slås fast bland annat i Förenta Nationernas (FN:s) konventioner om mänskliga rättigheter.16
Rapporten bygger på intervjuer med romer, företrädare för bostadsbolag och ansvariga för arbetet med romsk inkludering i kommunerna. Samtliga delar har genomförts i samma fem kommuner – Gävle, Göteborg, Ha-ninge, Helsingborg och Linköping. Göteborg, Helsingborg och Linköping var pilotkommuner under åren 2012–2015. Gävle och Haninge är ut-vecklingskommuner under åren 2016–2019.
Intervjuerna med romer genomfördes på plats i respektive kommun under veckorna 2–6, år 2018. En person i respektive kommun hade i uppdrag från Länsstyrelsen i Stockholms län att boka in intervjuer under två för-bokade dagar, då samtliga involverade myndigheter gjorde kommunbe-sök. Målet var att nå en blandning i både kön, ålder och olika romska grupper. Intervjuerna genomfördes i rum där intervjupersonerna kunde tala ostört och intervjuerna bandades. Ljudfilerna har sedan
16
Svenska översättningar finns i skriften FN:s konventioner om mänskliga rättigheter.
http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/060621/9649d2011fd4f5bb858acf14 19189c67/konventionstexter_pdfversion.pdf (2018-03-23)
rats. Totalt genomfördes 23 intervjuer fördelat på de fem kommunerna. Tre av intervjuerna genomfördes med tolk. 14 av intervjupersonerna var kvinnor och nio var män. Intervjupersonerna uppgav inte ålder, men uti-från uppgifter uti-från de som satte samman intervjuscheman samt intervjua-rens uppskattning var 14 unga personer, sju i medelåldern och två äldre. Intervjupersonerna uppgav inte heller vilken romsk grupp de tillhörde, men utifrån den information som gavs av de som planerade intervjuerna uppfattar Boverket att det fanns en spridning. Av anonymiseringsskäl an-vänds fingerade namn för de romska informanterna i denna rapport. Resultaten från intervjuerna är avhängigt vilka individer som har vjuats och det går inte att generalisera utifrån svaren. Analysen av inter-vjuerna visar dock att intervjupersonernas svar och berättelser går i linje med den samlade kunskap som finns inom området sedan tidigare.17 Intervjuerna med bostadsbolagen genomfördes per telefon och intervju-personerna fick ta del av intervjufrågorna i förväg. Totalt intervjuades fö-reträdare för sex bostadsbolag i de fem kommunerna. Intervjuerna omfat-tade kommunala bostadsbolag. Bostadsbolagen fick själv avgöra vem som bäst kunde svara på intervjufrågorna och de intervjuade personerna hade funktioner som bostadskonsulent med övergripande hyrespolitiska frågor och regler, affärsutvecklare integration, utvecklingsledare, förvalt-ningschef, bosocial utvecklingsstrateg med specifikt arbete kring integrat-ionsfrågor samt chef för bobutik.
Information om kommunernas arbete med romsk inkludering kopplat till bostadsfrågan har samlats in genom intervjuer i samband med kommun-besöken samt genom mailkonversation. Bandade intervjuer har genom-förts i två kommuner och ansvariga för arbetet med romsk inkludering har i samtliga kommuner fått berätta om sitt arbete via mail.
17
Se till exempel: SOU 2010:55 Romers rätt – En strategi för romer i Sverige,
http://www.regeringen.se/49bb00/contentassets/985b128c40934e16b56481fdd2a27272/ro mers-ratt---en-strategi-for-romer-i-sverige-sou-201055-del-1-av-2 och
http://www.regeringen.se/49bb00/contentassets/985b128c40934e16b56481fdd2a27272/ro mers-ratt---en-strategi-for-romer-i-sverige-sou-201055-del-2-av-2 (2018-05-03); Skr. 2011/12:56 En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012–2032, (2018-05-03); Rapport 2014:22 Nulägesbeskrivning av hinder och möjligheter för romers rätt, Länsstyrelsen i Stockholms län,
http://extra.lansstyrelsen.se/romskinkludering/SiteCollectionDocuments/R2014-22-Nulagesbeskrivning-romers-ratt-webb.pdf; Rapport 2014:27 Boverkets nulägesbeskriv-ning – en del av romsk inkludering 2012- 2032.
Centrala begrepp
Nationell minoritetsstatus
I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.18 I den nationella minoritetspolitiken utgör självidentifikationsprincipen en viktig
grundsten. Det innebär att ”varje individ avgör själv om hen anser sig tillhöra en nationell minoritet och om hen vill göra anspråk på det skydd och stöd som samhället erbjuder minoriteten.”19
Nationella minoriteter
I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, samer, romer, tornedalingar och sverigefinnar. De historiska minoritetsspråken är jid-dish, samiska, romani chib, meänkieli och finska. Gemensamt för dessa grupper är att de har befolkat Sverige under en lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religion, språk-lig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.
Romer
Uppskattningsvis uppgår antalet romer i Sverige till cirka 50 000–100 000. Romers levnadsvillkor idag är ofta sämre än för befolkningen i öv-rigt. Diskriminering och utanförskap är fortfarande en verklighet för många romer. Med romer avses i denna rapport enbart de romer som är bosatta eller har permanent uppehållstillstånd i Sverige och därmed är målgrupp för regeringen strategi för romsk inkludering, och inte de romer som är EU/EES- medborgare och vistas tillfälligt i landet utan uppehålls-rätt eller uppehållstillstånd.
Antiziganism
Antiziganism bygger på fördomar om att romer ser ut och uppför sig på ett visst sätt. Den kommer till uttryck genom fientliga handlingar mot el-ler åsikter om romer. Antiziganism utgår från en ojämlik värdering av människor och kränker principen om alla människors lika värde och rät-tigheter. Begreppen ”zigenare” och ”tattare” är nedlåtande och kränkande begrepp på romer.20
18
Bet. 1999/2000: KU6 Erkännande av nationella minoriteter i Sverige
19
Prop. 2008/09:158 Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nation-ella minoriteterna,
http://www.regeringen.se/49bafd/contentassets/cb45420dc4fb44c1bb7214d3b065c5d1/pr op-200809158-fran-erkannande-till-egenmakt---regeringens-strategi-for-de-nationella-minoriteterna (2018-05-03)
20
Kommissionen mot Antiziganism (2016) Antiziganismen i Sverige. Om övergrepp och
Rätten till bostad
Ingen lagstadgad rätt till bostad
Rätten till bostad är en mänsklig rättighet som är inskriven i Förenta Nat-ionernas (FN:s) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. I ar-tikel 25 står det att:
Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster.21
Rätten till bostad är även inskriven i Europarådets sociala stadga. Staterna ska främja tillgången på bostäder med rimlig standard, förebygga och minska hemlösheten i syfte att succesivt undanröja den och göra bostäder ekonomiskt tillgängliga för personer som saknar tillräckliga medel. Med rimlig standard menas bland annat att bostaden inte ska vara för trång, medföra hälsorisker och att den ska ha grundläggande bekvämligheter som rinnande vatten, värme, sophantering och elektricitet.22
Rätten till bostad är även inskriven i regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar. Staten och kommunerna ska på olika sätt underlätta för med-borgarna att hitta en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Rättig-heten är formulerad som ett mål för samhällets verksamhet, vilket innebär att den inte är en rättighet som en medborgare kan kräva genom att gå till domstol, utan att den ses som en målsättning.23
I Sverige finns bara tre grupper som har lagstadgad rätt till bostad. De är personer med funktionsnedsättning, äldre och asylsökande. För andra gäl-ler bostadsförsörjningslagen som innebär att kommunerna har skyldighet att ansvara för att planera bostadsförsörjningen och skapa förutsättningar för alla att bo i goda bostäder.24
21
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 25
22
SÖ 1998:35. Europeisk social stadga, artikel 31,
http://www.regeringen.se/49c84d/contentassets/7c154cad8f754c22b17292242fb04c09/eur opeisk-social-stadga-reviderad (2018-05-03)
23
SFS 2011:109 Svensk författningssamling, regeringsformen, 1 kap. 2§,http://www.notisum.se/KBVLag/20141385.pdf (2018-05-03)
24
SFS 2000: 1383. Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20001383-om-kommunernas_sfs-2000-1383 (2018-05-03)
Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen25 syftar till att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöver-skridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lagen förbjuder all osaklig och negativ särbehandling av bostadssökande och boende. Ett bostadsbolag får till exempel inte neka någon en bostad för att personen är rom eller för att hon bär romsk klädsel. De får inte heller begära att någon uppger sin etnicitet i ansökan, eller på annat sätt regi-strera att någon är rom.
Diskriminering kan ske direkt, vilket innebär att en person behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och att detta har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, som till exempel etnisk tillhö-righet. Exempel på detta är att en person inte får den bostad som den sö-ker på grund av dennes etnicitet, eller att personen blir behandlad sämre av en hyresvärd.
Diskriminering kan även ske indirekt, vilket innebär att en person miss-gynnas genom tillämpning av bestämmelser, kriterier och förfaringssätt som framstår som neutrala, men som slår hårdare mot en grupp som om-fattas av diskrimineringslagen. Det kan till exempel vara att ett bostads-bolag ställer krav på att man måste ha svenskt medborgarskap eller svenskt personnummer för att få söka en bostad.
Diskrimineringslagen omfattar även trakasserier och sexuella trakasserier vilket innebär att en persons värdighet kränks. Det kan till exempel vara att en fastighetsägare eller en anställd hos en fastighetsägare uttrycker sig rasistiskt, eller sexistiskt mot en hyresgäst.
Diskrimineringslagen gäller vid all uthyrning och försäljning av bostäder utanför privat- och familjelivet. Den gäller också bostadsförmedlare, mäklare och bostadsrättsföreningar och i den fortsatta kundrelationen mellan hyresvärd och hyresgäst.
Diskriminerande handlingar kan anmälas till Diskrimineringsombuds-mannen (DO) med möjlighet att pröva ärendet i domstol.
Det är inte ovanligt att en person som utsätts för diskriminerande bete-ende utsätts utifrån mer än en av diskrimineringsgrunderna samtidigt.
25
SFS 2008:567 Diskrimineringslagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
Minoritetslagen
I Sverige finns fem nationella minoriteter.26 De är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Minoritetsfolken skyddas i Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (kallad minoritetslagen).27 La-gen säger att det allmänna ska främja de nationella minoriteternas möj-ligheter att behålla och utveckla sin kultur. Den säger även att myndig-heter ska informera minoritetsgrupperna om deras rättigmyndig-heter, ge dem möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt som möjligt samråda med representanter för minoriteterna.
Sammanställning av studien
Nulägesrapporten omfattar fem kommuner – Gävle, Göteborg, Haninge, Helsingborg och Linköping. Göteborg, Helsingborg och Linköping var pilotkommuner under åren 2012–2015. Gävle och Haninge är utveckl-ingskommuner under åren 2016–2019. Studien följer upp åren 2012– 2017. Eftersom nulägesbeskrivningen syftar till att följa upp åren 2012– 2017 har endast de delar av intervjuerna med romer som rör den tidspe-rioden, samt tiden fram till att intervjuerna genomfördes i januari och feb-ruari 2018, tagits med. När det gäller intervjuerna med bostadsbolag och kommunala tjänstemän omfattas tiden som utvecklingskommun, respek-tive pilotkommun fram till mars 2018.
Romska informanter
Om man är öppen med eller döljer sin romska identitet påverkar kontakten med bostadsbolag och
andrahandsuthyrare
Hur de romska informanterna upplever att de blir behandlade när de söker bostad är nära kopplat till om de har valt att vara öppna med eller dölja
26
I enighet med Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2,
http://www.regeringen.se/49c846/contentassets/02b946ed1ee747a1a7bf4874fd8d3633/ra mkonvention-om-skydd-for-nationella-minoriteter (2018-05-03)) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (SÖ 2000:3,
http://www.regeringen.se/49c846/contentassets/97147c5866ea4d85ac99404ffa010dae/eur opeisk-stadga-om-landsdels--eller-minoritetssprak (2018-05-03)).
27
SFS 2009:724 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2009724-om-nationella-minoriteter-och_sfs-2009-724 (2018-05-03)
sin romska identitet. De som säger att de har blivit bra bemötta i samband med att de har sökt bostad uppger att de har dolt sin identitet.
Att dölja sin romska identitet behöver inte innebära något aktivt beslut. Man uppger inte etnisk tillhörighet i ansökningsformuläret, och får man ingen fråga kring detta i samband med lägenhetsvisningen blir inte ställ-ningstagandet aktuellt. Även i sådana situationer tycks det dock vara en aktuell fråga för de enskilda individerna och de tycker inte att det känns bra att de inte kan vara öppna kring detta.
Det är inget man behöver berätta, det har jag aldrig gjort någon gång. Det är aldrig någon som har nämnt det hel-ler… […] Det är jättekonstigt [att inte kunna säga öppet att man är rom.] Du kan ju säga att ”Ja, jag är arab, jag är från Syrien” det är okej. Men att säga att du är ”zigenare” […] Det faller inte alltid i god jord. 28
Att dölja sin romska identitet innebär också att man kan råka ta del av diskriminerande uttalanden som det egentligen inte är meningen att romer ska höra. Flera intervjupersoner vittnar om det.
En kvinna berättar att:
Min dotter kom från USA och behövde få ett kontrakt på en lägenhet. Hon bodde hos mig, och hon ringde till [bo-stadsbolag] och undrade hur fort hon kunde få en lägenhet och att nu bor hon hos mamma i en tvåa. Och då sa de det att ”Ibland får man bo lite Taikon” och jag vet att [min dotter] kände sig väldigt kränkt. Hon kände nog inte att hon var i den positionen att hon kunde säga något, för att hon var i behov av lägenhet och ville inte ställa till något bråk om man säger.29
En del berättar att de har fått en fråga om var de kommer ifrån i samband med lägenhetsvisningar. De måste då välja att svara att de är romer, eller att de kommer från ett annat land som t ex Serbien. Det kan vara ett land där de har bott tidigare, men det kan även vara ett land där de aldrig har bott men där man tycker att man liknar majoritetsbefolkningen. En del vill inte uppge det land där de tidigare har bott eftersom deras utseende inte stämmer med majoritetsbefolkningens och det då blir tydligt att de är romer. Andra har familjer som har bott i Sverige länge och har därför inte någon sådan anknytning till något annat land.
28
Romsk informant, Anna
29
De som berättar att de är romer vittnar om att det sker en förändring i be-teendet hos den de talar med i det ögonblick då de berättar. En kvinna sä-ger att:
Jag pratar ju väldigt bra svenska och har ett svenskt efter-namn, så det går bra tills man ser mig och jag inte ser ut som den här typiska [svenskklingande namn]… Och då frågar man var jag kommer ifrån och sådär, och när jag sä-ger att jag är rom då blir det liksom ”Ja, vi återkommer”. Och det här med återkommer, det är samma som blankt nej. 30
Hon berättar vidare att bostadsbolaget har känt till hennes ekonomi, hur många som ska bo i bostaden etc. redan innan mötet så det kan inte vara det som är anledningen till att hon inte får lägenheten.
Bland dem som väljer att vara öppna med sin romska identitet finns det personer som väljer det för att de tycker att det är viktigt, men det finns också de som inte kan dölja det eftersom de bär traditionella romska31 kläder eller har ett efternamn som förknippas med romer eller associeras med en romsk släkt. Alla som är öppna med sin romska identitet ger ut-tryck för en misstro mot att de blir lika behandlade som icke-romer när de söker bostad. De förväntar sig att bli sämre bemötta om de berättar att de är romer. Det gäller både bostadsbolag och vid andrahandsuthyrning. Även i den kontakt man har haft med hyresvärden i egenskap av boende syns motsvarande mönster. Alla som upplever att de har blivit sämre be-mötta än andra hyresgäster när de söker hjälp är öppna med sin romska identitet. Av dem är det två som berättar om uttalade konflikter med bo-stadsbolagen. Av dem som upplever att de har blivit likvärdigt bemötta döljer alla utom en sin romska identitet.
Misstro och klagomål från grannar
När det gäller bemötandet från grannar finns det inget samband med om man väljer att vara öppen med eller dölja sin romska identitet. En majori-tet av intervjupersonerna upplever att grannarna behandlar dem likvärdigt som andra som bor i området. Bland dem finns det både de som är öppna med och de som döljer sin identitet. Det är personer som bor i bostadsrätt, villa, eller som har bott lång tid i samma hyresrätt. Intervjufrågan har fo-kus på diskriminerande beteende som är kopplat till att de är romer, vilket
30
Romsk informant, Julia.
31
Den mest synliga och kända romska dräkten är kaledräkten som bärs av finska romer.
innebär att alla som uppger att de inte känner sig likvärdigt bemötta är öppna med sin romska identitet.
Flera intervjupersoner vittnar dock om att de känner sig utpekade, orätt-vist behandlade eller har mötts av fördomar i sitt bostadsområde på grund av att de är romer. De berättar att andra boende tittar snett på dem eller håller extra koll på vad de gör. Det är även vanligt att grannar inte hälsar tillbaka i trapphuset även om man själv hälsar varje gång man möts och att de är misstänksamma mot att släppa in dem i trapphuset där de bor. En man berättar att:
Ibland det har varit… att jag glömmer portnyckeln. För vi har en sådan här… Man måste ha en bricka för att komma in. Ibland så ser jag att någon går in och då vill jag springa efter och bara ”Oj, förlåt jag glömde brickan.” Då stänger de [läs. grannarna] dörren. […] ”Jag bor här, förlåt snälla, jag har bott här i snart i 30 år.” 32
En kvinna berättar att:
Många svenskar, när de ser mig framför hissen där nere. Och de tittar om jag trycker koden, om jag kan den. Det såg jag flera, flera gånger […] Jag visar dem, jag verkligen visar dem ”0818”. 33
Hon berättar även att det vid ett tillfälle var en kvinna som frågade henne hur hon hade kommit in:
”Och vem är du?” och jag bara tittade på henne såhär. Du får inget svar. ”Jag bara bor här” sa jag ”Det är det enda du behöver veta.”
Det förekommer även att boende öppet talar illa om dem. En kvinna säger att:
Jag hörde en kvinna som sa ”Usch, jävla ’zigenare’!” […] Jag hörde det tydligt själv. […] Det var meningen att jag skulle höra det. 34
En annan kvinna säger att:
32
Romsk informant, Johan.
33
Romsk informant, Raija.
34
Om de ska prata om oss… då är det ”zigenarna”. ”’Zige-narna’ där borta. Det är ’zige”’Zige-narna’ som har gjort det.” Och ibland så säger de ”tattare” till oss. 35
Det förekommer även att grannar klagar. En del har klagat direkt till tervjupersonerna, medan andra har vänt sig till bostadsbolaget. En del in-tervjupersoner känner sig besvikna över att grannar klagar till bostadslaget utan att nämna någonting för dem först. Att vända sig direkt till bo-stadsbolaget kan förstora upp händelsen.
De klagomål som nämns i intervjuerna beskrivs av intervjupersonerna som ogrundade. En kvinna berättar att:
Det var att barnen grät. Inne då, i lägenheten. Och de tyckte att det var spring på nätterna. Och på den tiden bodde inte min tonårige son hemma hos mig, så då hade jag bara en fyra månaders bebis som inte sprang någon-stans. För att hon kunde inte det. Och sen hade jag en ettå-ring som faktiskt sov på nätterna […] Och jag sprang själv inte […] ”De springer hela nätterna och de spelar hög mu-sik” vilket jag heller inte gjorde för jag ville inte väcka mina barn, liksom. 36
En annan kvinna berättar att:
De klagade på att det stod saker utanför dörren – de var inte mina. [De sa att] vaktmästaren hade klagat, och det hade han inte egentligen. Jag ringde till [bostadsbolaget] och sa att ”Jag har inga grejer utanför, vaktmästaren har inte klagat. […] Posten har jag också pratat med och det var inte i det här huset, utan det var ett helt annat hus som det egentligen hade klagats på”. 37
Flera av intervjupersonerna känner även att de får klagomål, men att andra boende inte får det när de gör exakt samma sak. En man berättar att:
Det var väl några år sen nu, så hade jag en cykel och då ställde jag den nere vid gången […] Det är liksom en sido-gång och man kan gå in där till en annan entré, så det är ganska rymligt. […] Det täcker ingen dörr eller entré […] Men det störde man sig så mycket på så att man
35
Romsk informant, Vanja.
36
Romsk informant, Julia.
37
tade hyresvärden. […] Och det var efter en eller två dagar, liksom. Och då så har jag för mig att vi fick någon lapp hem ”Ta bort cykeln” […] ”Okej, det var väl ingen big deal” tänkte jag ”Ja, ja, jag tar bort den då”. Och sen efter det så såg jag att det var 2–3 cyklar som stod där, liksom, på ungefär samma ställen. Och de fick stå där. Och de får fortfarande än i dag stå där. Och de har inte tagits bort. Och då undrar jag, hur kommer det sig att inte de har fått en sån lapp som jag fick om att ta bort min cykel efter en-två dagar där…38
Han säger även att:
Och även med sopor… Man lägger en soppåse utanför sopnedkastet när det är fullt… Och då så sätts det upp lap-par igen, i entrén liksom. […]”Sopor får inte existera” […] Och så ser jag nästan ett berg av sopor och då står det inte någon lapp heller […] För mig blir det tydligt, alltså, vad det handlar om […] Det är inte så noga med andra […] men med vår familj och vad vi gör är det extremt noga. Två av intervjupersonerna har under den undersökta femårsperioden flyt-tat på grund av klagomål.
En kvinna berättar att:
Det var grannar som klagade på mig, att hundarna
skällde... [De] hittade på saker om mig. Det var lite drama, det var jobbigt […] Det var förra hösten. Så jag flyttade från den lägenheten, flyttade ihop med min dotter, man och barn. […] Jag kände ju såhär ”Oj, är det fara för mitt kontrakt?” ”Nej, nej, nej, ta det lugnt. Det är ingen allvar-lig grej det här.” Men det var obehagallvar-ligt att bo där med en granne som klagar på en. 39
En annan kvinna berättar att:
Ja, det har jag blivit tvingad till. För att… jag bodde [i stad]. Jag trivdes jättebra i lägenheten och det var perfekt liksom, efter mina behov och sådär. Men då var det en av grannarna som inte tyckte om mig. Och uttalade faktiskt att det var för att jag var rom. Så det blev… Hon hade jät-temycket klagomål och jag förstod inte vad det var som
38
Romsk informant, Veijo.
39
hon klagade på, men det gjorde hon. [Hon klagade till] fas-tighetsägaren, då. Och till slut så fick jag flytta. Fastig-hetsägaren valde ju att tro på henne då. Fast det var väldigt tydligt att det handlade om min etnicitet. 40
En kvinna sammanfattar det som flera av intervjupersonerna ger uttryck för:
Det kan behövas väldigt lite för att det blir klagomål och så liksom kommer det upp att det är ”zigenare”, och så förstoras det upp. Hade det varit Petterssons hade det blivit på ett annat vis.41
Stereotyper
I intervjuerna är det tydligt att det finns en stereotyp bild av romer som man förhåller sig till. Flera av intervjupersonerna säger att ”jag är också människa”, eller någon motsvarande formulering. Det är anmärkningsvärt att man upplever ett behov av att uttrycka detta.
En kvinna säger att:
Rent allmänt, folk behöver lära känna oss. För att se att vi är också människor, inte som de tror. Det är bara massa negativa fördomar om oss […] Folk behöver lära känna oss som människor, inte som cirkus och tjuvar och Gud vet vad. 42
En annan kvinna säger att:
Man vill slippa diskrimineringarna. Man vill slippa känna sig som en myra. Man vill slippa allt det här inom kränk-ning, för att […] man känner sig som en sådan här outsi-der. Det känns jättejobbigt.43
En del av intervjupersonerna berättar att när de har valt att berätta om sin romska tillhörighet för någon som de känner förtroende för så har de mötts av ett ifrågasättande. Ifrågasättandet baseras på en stereotyp bild av romer som de inte tycker stämmer på den enskilda romska individen eller familjen.
En kvinna säger att:
40
Romsk informant, Julia.
41
Romsk informant, Anna.
42
Romsk informant, Cynthia.
43
Vi har ju bott här i [stad] och haft svenska kompisar, och då har vi liksom sagt ”Vi är ’zigenare’”. Och de har ju inte trott på oss, våra kompisar. ”Nej, men ni är inte ’zigenare’, ni bor inte i husvagn, ni bor inte si, ni bor inte så”.44 En man säger att:
De hade den här bilden om man säger rom […] att vi ska vara tjuvar, att vi gör kriminella saker, att vi inte sköter oss, att det skulle komma polis. Alla de där fördomarna man har. Och då blev vi ifrågasatta, massa gånger faktiskt. ”Om du verkligen är rom, för du lever inte som en rom. Ni jobbar, ni sköter er, era barn går i skolan… Det kommer inga poliser eller sådant.45
En kvinna sätter det i relation till andra:
Det har hänt på skolan, arbetsplatser eller någonting ”Ja-men, du är ju inte som de andra” De menar inte illa, ju. Om någon säger till mig ”Ja, du är ju inte som de” ”Men du vet ju ingenting om dem heller! Men ändå har du dömt dem”.46
Strategier för att möta den strukturella diskrimineringen
I intervjuerna framkommer det tydligt att det finns en strukturell diskri-minering av romer i samhället. Många romer har utsatts för olika former av diskriminerande beteende sedan barndomen och de förväntar sig att mötas av fördomar och kränkande beteenden.
En kvinna säger att:
För mig som är rom känns det mer vanligt att man blir be-handlad så. Man, liksom, är redo för det.47
Intervjupersonerna förhåller sig ständigt till detta och använder olika stra-tegier för att möta det. En sådan strategi är att dölja sin identitet. Eftersom de som gör det, gör det för att undvika diskriminerande beteende och inte för att de egentligen vill det, försöker de ständigt känna av människor de möter för att avgöra om de vågar berätta eller inte.
En annan strategi är att anstränga sig lite extra genom att vara extra trev-lig och skötsam.
44
Romsk informant, Vanja.
45
Romsk informant, Demir.
46
Romsk informant, Cynthia.
47
En man säger att:
Det har med hela ens liv att göra, att man försöker anpassa sig att vara så bra utåt, eller ja allmänt, men utåt är ju det som syns mest […] Och det är där som man antingen blir bedömd bra eller dåligt liksom. Och det har man ju tänkt på sen födseln. Att alltid försöka vara så god och schysst som möjligt och behandla folk rättvist och bra. Ja, vara allmänt trevlig liksom. […] Det känns som att om jag hade haft en dålig dag offentligt, utåt, så känns det som att man hade blivit väldigt dömd […] nästintill attackerad.48 Ytterligare en strategi är att anstränga sig för att inte synas, höras eller störa någon. Man anpassar sig på olika sätt i sitt boende för att kompen-sera för att man upplever att det man gör förstoras upp, eller att man ofta blir anklagad för saker som man inte har gjort. Det kan vara i lägenheten, trapphuset, tvättstugan eller i bostadsområdet.
En kvinna säger att:
Jag har varit flera gånger hos vänner, ”zigenare”, släkting-ar ”Tyst, tyst! Grannsläkting-arna kan bli släkting-arga” säger de. Så de le-ver i rädsla, ”zigenarna”. Om man är ”zigenare” så vill man liksom sköta sig, anpassa sig efter samhället. 49 En annan kvinna säger att:
Jag måste göra så att samhället runt mig… för att bli nöjda för att jag inte ska gå i deras väg… att jag inte stör dem […] att de inte vet mycket om mig… […] Jag har kanske varit sex gånger nere i centrum. Jag går inte ut så mycket. Jag har alltid dörren stängd. Vi romer är inte vana att stänga dörren och inte ha öppet, men jag stänger dörren. […] Och jag tänker att jag måste gå ner tyst när jag går här hemifrån, till hissen, så att jag inte stör någon. 50
Ytterligare en kvinna berättar att:
När jag skulle beställa tid till tvättstugan. Då när jag skulle dit och hade min tid, då var det väldigt smutsigt där. Men jag började städa där för att inte jag skulle få skiten för det. Och det gjorde jag ett tag. Och efter ett bra tag var jag jät-tetrött på det här att städa andras skit, så då bestämde jag
48
Romsk informant, Veijo.
49
Romsk informant, Livia.
50
mig för att köpa… Jag fick en tvättmaskin inne i lägenhet-en. 51
Ytterligare en strategi är att låtsas som ingenting när man utsätts för kränkande behandling. Man väljer att låtsas att man inte har hört det som sägs, att inte föra fram sitt perspektiv eller att inte hävda sin rätt.
En man berättar att:
Om man till exempel går ner till centrum och köper en kasse med lite mat och så. ”Har du snott det här på Willys eller?” Alltså det är så hela tiden och man har blivit så van vid det så man skiter i det […] Jag fortsätter att gå bara. Från början var det lite svårt, man har sagt till, man säger emot ”Vad är det du säger?”. Det blir bråk, det blir allt möjligt. Men det har blivit så mycket att man inte bryr sig. Låt han säga vad han vill. 52
En annan man berättar att:
Jag resonerar mest som… hemma hos oss har vi alla jobb. Det är ingen som är arbetslös, och det går bra för familjen och man känner att man inte vill ha några problem nu. […] För man har haft så mycket problem tidigare i sitt liv att när man kommer till en viss nivå där man känner ”Nu är jag trygg, nu är jag bekväm, här kan jag bo” så när någon kommer hem till dig och säger en sådan förnedrande sak så tänker man att man kan ta det bara, och gå vidare med sitt liv.53
Det har även blivit tydligt att flera av intervjupersonerna är så vana vid diskriminerande beteende att de inte uppfattar händelser och värderar dem som kränkande. Det finns exempelvis personer som säger att de inte utsätts för kränkande beteende i sitt bostadsområde men som senare un-der intervjun berättar om händelser som vi uppfattar som kränkande. Det finns även de som berättar om händelser som de inte tycker är så allvar-liga, men som vi bedömer som tydliga trakasserier. Även detta kan ses som ett uttryck för att man anpassar sig till den strukturella diskrimine-ringen. Det gör det också troligt att det finns ett mörkertal när det gäller uppgifter om diskriminerande beteende.
51
Romsk informant, Vanessa.
52
Romsk informant, Paul.
53
Tveksamhet kring att anmäla om man utsätts för diskriminerande beteende
En del av intervjupersonerna ger också uttryck för en tveksamhet kring att anmäla om de känner att de har utsatts för kränkande behandling. Tveksamheten gäller både att anmäla till bostadsbolaget om man har ut-satts för trakasserier av grannar och att anmäla till Diskrimineringsom-budsmannen (DO) om man har upplevt diskriminerande beteende från bostadsbolaget eller från grannar. Anledningar till att inte anmäla är till exempel att de inte tror att de kommer att bli trodda och få hjälp, att de värnar om det positiva de har byggt upp i sitt liv och inte vill riskera att rasera det och att de är vana vid kränkande behandling. De uppger samma anledningar till att man inte vill anmäla till bostadsbolagen och till DO. En kvinna berättar att:
Jag har inte [klagat] för att… jag vill ju inte flytta från det området där jag bor nu. Och ska vi börja tjafsa och bråka med grannar… och vi är ju alltså nära grannar… då blir det kanske en fejd. [...] Och om det är någon som kommer att få flytta är det jag, det vet jag. Och socialen går in och hjälper mig med en lägenhet, och då hamnar jag någon-stans där jag inte kan bo, och inte vill bo.54
En man säger att:
Hade det skett bara någon enstaka gång att man hade blivit diskriminerad, då skulle man kanske åkt på någon liten chock och så skulle man reagera. Men när man har känt sig diskriminerad hela livet, då bryr man sig inte så mycket utan man går bara vidare. Man försöker bara lägga det bakom sig. Åtminstone till man får nog.55
Bland intervjupersonerna finns det även de som skulle välja att anmäla till DO om de utsätts för diskriminerande beteende. De skulle göra det för att det är viktigt att diskrimineringen blir synlig och att romer får sina rät-tigheter tillgodosedda. En av dem har också gjort det vid ett tillfälle. Två personer uppger att de skulle anmäla om det var deras barn som var ut-satta, men att de inte skulle göra det om det gällde dem själv. För en del personer spelar det även roll hur allvarlig de känner att händelsen är. Det finns diskriminerande beteenden som de skulle välja att inte anmäla me-dan de skulle anmäla vad de upplever som allvarligare förseelser.
54
Romsk informant, Vanja.
55
Fortsatt utbredd diskriminering av romer på bostadsmarknaden
Majoriteten av intervjupersonerna uppfattar diskrimineringen av romer på bostadsmarknaden som omfattande. De upplever att omfattningen inte har förändrats under de senaste fem åren, det vill säga att den varken har ökat eller minskat.
Det är viktigt att komma ihåg att de diskriminerande handlingar som rik-tas mot romer, rikrik-tas mot dem som inte kan, eller inte vill, dölja sin romska identitet. Det finns alltså troligtvis ett stort mörkertal. Om alla personer som identifierar sig som romer i Sverige skulle vara öppna med sin romska identitet är det sannolikt att många fler skulle drabbas av dis-kriminerande beteende på bostadsmarknaden.
En man säger att:
Jag säger inte att jag är rom rakt ut. Men när jag har varit i kontakt med de romer som säger att de är romer så var det inte så positivt. Så de har sagt till mig ”Säg inte att du är rom, då är det enklare att få lägenhet”. 56
En kvinna säger att:
Det är väldigt stor diskriminering på bostadsmarknaden. Människor, romer, byter efternamn för att bli mer attrak-tiva på bostadsmarknaden. Och det är ett ganska tydligt tecken på att det inte fungerar […] Nu råkar det inte alltid hjälpa, eller räcka liksom, för att man kan ha ett an-norlunda utseende […] och så framgår det ändå att man är rom. 57
Intervjupersonerna ger uttryck för att diskrimineringen av romer på bo-stadsmarknaden är mest utbredd i samband med att man söker bostad. Ser man på intervjuerna som helhet har dock berättelser om diskriminerande beteende från grannar varit fler än de som gäller diskriminerande bete-ende i samband med att man söker bostad. Det kan bero på hur intervju-frågorna har ställts, men det kan även vara ett uttryck för att man är så van vid att behandlas kränkande i vardagen att man inte tänker på det som ett diskriminerande beteende. Att det finns en risk för ett mörkertal kring detta har nämnts ovan.
56
Romsk informant, Jon.
57
Bostadsbolagen behöver mer kunskap om romer som nationell minoritet
En majoritet av intervjupersonerna anser att bostadsbolagen behöver veta mer om romsk kultur och historia, samt hur Sveriges antiziganistiska po-litik under 1900-talet hänger samman med romers situation i dag. Många av de problem som nämns i intervjuerna har en tydlig koppling till att den förda politiken gjorde det svårt för romer att bli en del av det svenska samhället. Det yttrar sig till exempel i misstro mot myndigheter och bo-stadsbolag, att en del romer har svårigheter att läsa och skriva samt att familjen har fått stor betydelse, vilket gör att man ofta besöker varandra i hemmet. Den syn på romer som dominerade under första halvan av 1900-talet har även spätt på den strukturella diskriminering som finns i sam-hället, och som även finns inom bostadssektorn.
En man säger att:
Jag tror inte alls att de har någon bra kunskap. Jag tror att det är […] rätt mycket fördomar och stereotyper av romer. [De behöver veta] var romer kommer ifrån och varför de för sig på annorlunda sätt än majoritetsbefolkningen gör. För att de har en annan kultur och tradition. Och att i stäl-let kunna få förstå hur en kultur fungerar och se det fina i det, och inte bara se det som något negativt bara för att man inte förstår. Och på grund av det negativa man tycker sig se så gör man det svårt för folk att komma in.58 En annan man säger att:
Jag tror att de har mer kunskap om nyanlända än om en minoritetsgrupp som har funnits i Sverige i mer än 500 år.59
Några av intervjupersonerna nämner specifikt att de tycker att bostadsbo-lagen behöver känna till att romer inte är en homogen grupp, utan att det finns olika romska grupper och att de skiljer sig åt både när det gäller kul-tur, historia och dialekter.
De tror att alla vi är likadana, men vi är inte alla likadana. […] Det finns svenska romer, finska romer, serbiska, bul-gariska, rumänska, det är många romer. Och alla vi har inte ens samma dialekt, jag förstår inte vad alla säger. 60
58
Romsk informant, Hans.
59
Romsk informant, Jon.
60
De talar även om behovet av likabehandling, att se till individen och inte döma någon utifrån grupptillhörighet samt att man ibland behöver be-handla individer olika för att det ska bli lika. Det är en utbredd uppfatt-ning att personer som är öppna med sin romska identitet inte blir lika be-handlade på bostadsmarknaden.
En kvinna säger att:
Döm inte ut i förväg. Det är just det de ska lära sig att… Se inte skillnaden på den här romska familjen och den här svenska familjen, för de är kanske likadana. Sen kanske den tredje är värre än de andra… 61
En man säger att:
Alla döljer sig bakom det här att vi behandlar alla lika […] Och jag tycker det är dåligt. Man ska behandla alla olika för ett lika resultat. 62
Några lyfter att bostadsbolagen behöver känna till att romer ofta utsätts för trakasserier i olika sammanhang och att en del därför undviker att visa sin romska identitet. Att ha kännedom om detta kan öppna för ett bemö-tande som underlättar för individer att känna sig trygga i att visa sin romska identitet.
Några lyfter även att det kan finnas ett behov av muntlig information på romani chib. Personer som inte är läs- och skrivkunniga kan exempelvis behöva hjälp med att fylla i ett formulär för att ställa sig i bostadskö på bostadsbolagets hemsida eller få muntlig information kring förändringar i bostadsområdet.
En man säger att:
Jag tänker väl att de skulle kunna vara mer hjälpsamma, […] med information och så vidare. Vad som behöver fyl-las i i pappersväg. […] Allmän information. Med tanke på att […] många romer som är äldre idag inte har fått till-gång till skoltill-gång […] och har svårt med de här grejerna till exempel. Och då kan man ju ha särskild information till dem då. Med tanke på att man vet om historien liksom. 63
61
Romsk informant, Angelina.
62
Romsk informant, Demir.
63
Bostadsbolag
Viss kännedom om kommunens arbete med strategin för romsk inkludering
Huruvida bostadsbolagen känner till kommunernas arbete med strategin för romsk inkludering varierar. I tre av kommunerna känner bostadsbola-gen till att respektive kommun på något sätt arbetar med romsk inklude-ring och de anger att de har kommit i kontakt med kommunens arbete på olika sätt.
I en utvecklingskommun berättar informanten att en representant från bo-stadsbolaget har varit inbjuden till möte med ett flertal kommunala för-valtningar, för att se om där är någon del som bostadsbolaget kan vara delaktigt i. I den andra utvecklingskommunen har bostadsbolaget inte hört något om arbetet för romsk inkludering och har ingen kännedom om vad detta arbete innebär. Informanten tror att det kan bero på att en ny ledning blivit tillsatt i bolaget under de senaste två åren och att tidigare ledningsgrupp möjligen känner till kommunens arbete med denna fråga. I pilotkommunerna var en informant delaktig i en utvecklingsgrupp inom kommunen och har också blivit inbjuden till konferenser och andra eve-nemang som inbegriper arbetet för romsk inkludering. En annan infor-mant kom först i kontakt med arbetet för romsk inkludering genom tidi-gare arbete. Informanten arbetar sedan 1,5 år tillbaka på bostadsbolaget och kom här i kontakt med arbetet genom en nystartad kommunal arbets-grupp mot rasism. Informanten betonar att hon vet om att arbetet med romsk inkludering finns, men att frågorna sällan når ”längst ut i periferin där de här frågorna verkligen ska liksom, där syns de väldigt lite” 64 utan att de enligt henne stannar högre upp inom den kommunala verksamhet-en. I arbetsgruppen mot rasism har de lyft ut rasism ur bolagets likabe-handlingsplaner, tillsammans med antiziganism, antisemitism osv. Ar-betsgruppen har som mål att ta fram en plan mot rasism. Informanten be-rättar att även om de redan arbetar med likabehandling inom bolaget, har de ändå lyft ut vissa minoritetsgrupper för att behandla dessa särskilt i ar-betsgruppen. Romerna är en av dessa grupper. I ytterligare ett bostadsbo-lag menar informanten att kännedom finns inom bobostadsbo-laget om att det finns ett särskilt center för dessa frågor där kunskap insamlas, men informanten har ingen kännedom om att bostadsbolaget ska ha varit i någon närmre kontakt med arbetet för romsk inkludering. Slutligen, i den sista av pilot-kommunerna har informanten inte hört talas om kommunens arbete för romsk inkludering.
64
Arbete mot diskriminerande beteende i bostadsbolagen, men inte med fokus på romer
På frågan om särskilt arbete inom det egna bostadsbolaget mot diskrimi-nerande beteende, svarade samtliga bostadsbolag att de inte längre är be-rörda av denna problematik vid uthyrning av bostäder. Som anledning nämns i samtliga fall datoriserade kösystem som helt baseras på kötid. Ett kösystem som de beskriver som lika för alla, och där samma prövningar görs på alla individer oavsett bakgrund.
För tio år sen kunde man resonera ’nej men du med det här namnet kan inte bo här’. Det är omöjligt nu, utan det är helt transparent och det är kötiden och när du anmälde dig… 65
Samtliga informanter är positiva till denna typ av system och menar att systemen fungerar mycket väl i arbetet med uthyrning av bostäder och i arbetet för att motverka diskriminerande beteende i uthyrningsprocessen. Flera av informanterna berättar också om en form av bostadssocialt pro-gram med direktiv från kommunerna om att lämna över vissa bostäder till socialtjänsten som anvisningsbostäder. De berättar att förmedlingsproces-sen för dessa bostäder helt och hållet ligger på socialförvaltningens an-svar. Det är också de enda bostäderna som inte förmedlas via den kom-munala bostadskön i deras bestånd.
Det är inget av bostadsbolagen som menar att de bedriver någon form av arbete för att förebygga diskriminerande beteende särskilt mot romer, utan de berättar samtliga om ett mer generellt förhållningssätt mot dis-kriminerande beteende, som bygger på att ingen ska bli diskriminerad oavsett bakgrund.
Nej, vi har inte något särskilt arbete riktat mot romer. Men när vi såg över och gjorde de här justeringarna i våra ut-hyrningsregler så tittade vi ur perspektivet rent allmänt så att säkerställa att våra uthyrningsregler är transparenta och icke-diskriminerande egentligen utifrån alla diskrimine-ringsgrunder såsom kön, sexuell läggning osv., men jag kan inte säga att vi har haft något särskilt arbete riktat just mot romer. 66
Vi har ett mycket avancerat arbete för att minska segrege-ringen av alla målgrupper, så vi har ingenting särskilt just för romerna, men vi har det för alla målgrupper. 67
