B I R T E S I I M
Feministiska tolkningar av samspelet
mellan kvinnor och välfärdsstaten
Birte Siim diskuterar i denna artikel,
med utgångspunkt i olika tolkningar av den
välfärdsstatliga utvecklingen, kvinnors möjligheter att
som kollektiv kraft utöva inflytande över
samhällsutvecklingen under 90-talet. Under vilka
betingelser kan detta ske ?
U n d e r d e senaste t j u g o f e m å r e n h a r d e t skett stora f ö r ä n d r i n g a r i kvinnors livsbetingelser och i kvinnors relation till d e n politiska makten. U n d e r 70 och 80talet skedde e n o m f a t -t a n d e feminis-tisk och poli-tisk radikalisering av k v i n n o r i d e västliga i n d u s t r i s a m h ä l l e n a . Samtidigt h a r k v i n n o r i ökad grad integrerats i d e n offentliga politiksfären. D e n n a utveck-ling h a r varit särskilt påtaglig i d e skandina-viska välfärdsstaterna d ä r k v i n n o r n a s delta-g a n d e i d e politiska och administrativa instit u instit i o n e r n a h a r ökainstit sinstitarkinstit. Deinstit ä r dock e n ö p -p e n f r å g a o m k v i n n o r vill och kan f ö r ä n d r a institutionerna. Skandinaviska kvinnoforska-re d i s k u t e r a r i d a g vilken roll staten spelar f ö r utvecklingen av ett kvinnovänligt samhälle. H a r k v i n n o r i d a g g e m e n s a m m a intressen i f ö r h å l l a n d e till staten? O c h vilket samhälle och vilken stat ö n s k a r vi oss?
K v i n n o f o r s k a r n a h a r varit o e n i g a o m h u r d e n välfärdsstatliga utvecklingen ska tolkas. Ä r k v i n n o r n a s ö k a d e integration p å arbets-m a r k n a d e n och i d e statliga institutionerna bara ett y t f e n o m e n , ett uttryck f ö r e n m o d e r -nisering av k ö n s m a k t e n ? Eller ä r d e skandi-naviska välfärdsstaterna på väg att utvecklas till kvinnovänliga s a m h ä l l e n ?
D e n n a artikel d i s k u t e r a r feministiska tolk-n i tolk-n g a r av d e tolk-n välfärdsstatliga utvecklitolk-ngetolk-ns betydelse f ö r kvinnors välfärd och kvinnors makt, i syfte att k u n n a värdera kvinnors
möj-ligheter att som kollektiv kraft utöva inflytan-d e över samhällsutvecklingen u n inflytan-d e r 90-talet. Diskussionen tar sin u t g å n g s p u n k t i m i n e g e n forskning o m k v i n n o r i d e skandinavis-ka välfärdsstaterna.1
Artikeln inleds m e d e n kort självkritisk reflexion över p a t r i a r k a t b e g r e p p e t s a n v ä n d -n i -n g i d e -n femi-nistiska stats- och maktförstå-elsen. U n d e r 70-talet b e t o n a d e feministisk teori kvinnors m a k t l ö s h e t och d e n patriarka-la statens förtryckande »makt över» kvinnor. U n d e r 80-talet f r a m f ö r d e s s o m alternativ kvinnors »makt till» att f ö r ä n d r a verklighe-ten och kvinnors d e l t a g a n d e s o m politiska aktörer.
Artikeln a r g u m e n t e r a r f ö r e n d y n a m i s k förståelse av k ö n s m a k t e n , e n förståelse som e r k ä n n e r d e t ömsesidiga b e r o e n d e t mellan s t r u k t u r e r och a k t ö r e r och som g e r praxis en central roll i f ö r ä n d r i n g e n av strukturer. Stats-a n Stats-a l y s e r n Stats-a måste i d e n n Stats-a förståelse görStats-as tids- och p l a t s b u n d n a och fokusera d e pro-cesser v a r i g e n o m k ö n s m a k t s r e l a t i o n e r n a skapas, tolkas och f ö r ä n d r a s g e n o m kvinnors politiska praxis i d e t »privata» och i det »offentliga» livet.
Artikelns h u v u d d e l d i s k u t e r a r några olika t o l k n i n g a r av kvinnors ställning i d e skandi-naviska välfärdsstaterna. Kvinnoforskare h a r a r g u m e n t e r a t f ö r att d e skandinaviska väl-färdsstaterna u t i f r å n ett d e l t a g a n d e - och
m a k t p e r s p e k t i v måste tolkas som »ofärdiga d e m o k r a t i e r » och » f ö r m y n d a r s t a t e r » f ö r kvinnor. K v i n n o r h a r varit objekt och inte subjekt i d e n politiska utvecklingen ( H e r n e s 1982), och kvinnors intåg i d e t offentliga livet h a r beskrivits som »en ö v e r g å n g f r å n van-m a k t u t a n d e l t a g a n d e och r e p r e s e n t a t i o n till relativ v a n m a k t trots d e l t a g a n d e » (Haavio-M a n n i l a m fl 1983:4).
A n d r a kvinnoforskare h a r b e t o n a t att d e n korporativa svenska välfärdsstaten u t i f r å n ett välfärdsperspektiv h a r varit till fördel f ö r k v i n n o r g e n o m att g a r a n t e r a d e m en rad g r u n d l ä g g a n d e sociala och ekonomiska rät-t i g h e rät-t e r (Ruggie 1984).
Det a r g u m e n t e r a s i artikeln f ö r att en för-ståelse av k ö n s m a k t s r e l a t i o n e r n a i d e skandi-naviska välfärdsstaterna måste analysera s a m s p e l e t mellan kvinnors sociala och ekono-miska r ä t t i g h e t e r och kvinnors politiska m a k t u t i f r å n kvinnors skilda politiska praxis.
Avslutningsvis h ä v d a s att m a n måste vid-ga kvinnoperspektivet på välfärdsstaten m e d tanke p å d e krav s o m 90-talet ställer. Det be-t o n a s abe-tbe-t kvinnoperspekbe-tivebe-t i d a g måsbe-te räcka längre än till att bryta könsförtrycket. K v i n n o k a m p e n måste f ö r e n a k a m p e n f ö r att öka kvinnors välfärd och m a k t m e d k a m p e n f ö r f r e d , g o d miljö och global rättvisa.
Patriarkatsteorier
Patriarkatsteorierna f u n g e r a d e u n d e r n å g r a å r s o m ett g e m e n s a m t p a r a d i g m för stora de-lar av k v i n n o f o r s k n i n g e n . Feministiska teo-rier o m staten f r a m h ä v d e u n d e r 70-talet sta-tens förtryckande »patriarkala» karaktär. Sta-ten u p p f a t t a d e s som e n monolitisk e n h e t , s o m ett entydigt r e d s k a p för » m ä n » eller f ö r »kapitalet» (Wilson 1977; Eisenstein 1979, 1983).
U n d e r senare å r h a r p a t r i a r k a t b e g r e p p e t tagits u p p till självkritisk g r a n s k n i n g , och d e e n d i m e n s i o n e l l a statsteorierna h a r proble-matiserats och nyanserats. A n a l y s e r n a av kvinnors ställning i, och e r f a r e n h e t e r av, d e skandinaviska välfärdsstaterna h a r inspirerat till teoretiska reflexioner s o m h a r pekat på statens motsägelsefulla roll i f ö r h å l l a n d e till
k v i n n o r ( H e r n e s 1982,1984; Borchorst & Siim 1984, 1987).
Jag h a r i m i n a tidigare analyser av k v i n n o r och välfärdsstaten försökt utveckla patriar-k a t b e g r e p p e t g e n o m att a n v ä n d a d e t som ett redskap f ö r förståelsen av d e skandinaviska välfärdsstaternas utveckling.2 Syftet m e d
analyserna var att u n d e r s ö k a k v i n n o r n a s för-ä n d r a d e relation till staten som följd av vför-äl- väl-färdsstatens utveckling och d e n offentliga sektorns u t b y g g n a d e f t e r 1960.
Det b e t o n a d e s att ett av d e viktigaste ut-vecklingsdragen i ett k v i n n o p e r s p e k t i v var d e n f ö r ä n d r a d e a r b e t s d e l n i n g e n mellan d e t offentliga och familjen i f r å g a o m ansvaret f ö r d e n mänskliga r e p r o d u k t i o n e n . En av analysens h u v u d p o ä n g e r var att d e n m o d e r -n a välfärdsstate-ns utveckli-ng fick e -n rad mot-sägelsefulla konsekvenser f ö r k v i n n o r : å e n a sidan h a r k v i n n o r n a f ö r b ä t t r a t sin sociala och ekonomiska status och fått större i n f l y t a n d e som l ö n e a r b e t a r e och m e d b o r g a r e , å a n d r a sidan h a r d e n m a n l i g a d o m i n a n s e n för-stärkts i d e n offentliga sfären.
I f ö r h å l l a n d e till patriarkatsdiskussionen var d e n analytiska p o ä n g e n att m ä n n e n s do-m i n a n s h a d e ä n d r a t karaktär, att d e t h a d e ägt r u m ett skifte i kvinnoförtrycket f r å n d e n pri-vata familjesfären till d e n offentliga sfären: familjepatriarkatet h a d e försvagats och det sociala patriarkatet förstärkts. Samtidigt be-t o n a d e s abe-tbe-t d e n sbe-tabe-tliga polibe-tiken inbe-te p å för-h a n d kan karaktäriseras s o m förtryckande eller som »patriarkal». Det måste empiriskt u n -dersökas i vilken u t s t r ä c k n i n g d e n statliga po-litiken h a r införlivat m a n l i g a premisser och styrs av m ä n s intressen. K o n k l u s i o n e n blev att a n a l y s e r n a av d e t strukturella patriarkala förtrycket av k v i n n o r måste k o m b i n e r a s m e d analyser av kvinnors politiska praxis som ak-törer.
A n a l y s e r n a gav a n l e d n i n g till reflexion över en rad p r o b l e m f ö r k n i p p a d e m e d patri-arkatsteoriernas p r e m i s s e r och empiriska an-v ä n d n i n g . 1 d a g an-vill j a g h ä an-v d a att d e t aan-vgö- avgö-r a n d e p avgö-r o b l e m e t m e d p a t avgö-r i a avgö-r k a t s t e o avgö-r i e avgö-r n a är att d e försvårar en d y n a m i s k förståelse av k ö n s m a k t e n , d ä r samspelet mellan k v i n n o r och staten analyseras b å d e » u p p i f r å n » och » n e r i f r å n » .
t e o r i e r n a s strukturalistiska u t g å n g s p u n k t g ö r d e t svårt att reellt integrera e n praxis- och h a n d l i n g s n i v å i analyserna. Det i n n e b ä r att k v i n n o r n a blir maktlösa och reduceras till passiva o f f e r f ö r d e patriarkala s t r u k t u r e r n a . M ä n n e n blir a n a l y s e r n a s egentliga subjekt och k v i n n o r placeras u t a n f ö r historien. Kvin-nors bidrag till att tolka, u p p r ä t t h å l l a eller f ö r ä n d r a k ö n s m a k t s r e l a t i o n e r n a blir där-m e d osynliga.
Vidare h a r p a t r i a r k a t s t e o r i e r n a s universel-la karaktär på ett empiriskt puniversel-lan försvårat tids- och p l a t s b u n d n a statsanalyser. Historis-ka f ö r ä n d r i n g a r i f ö r h å l l a n d e t mellan famil-j e n och staten tolkades entydigt som en ut-veckling f r å n ett familjepatriarkat till ett sam-hällspatriarkat (Eisenstein 1983).
Det b e t y d e r f ö r d e t första att skillnaderna mellan olika välfärdsstaters institutionella s t r u k t u r och politiska k u l t u r inte tematiseras. För d e t a n d r a f ö r s u m m a s eventuella positiva f ö r ä n d r i n g a r i kvinnors situation, som är en följd av d e n välfärdsstatliga utvecklingen. Li-kaså f ö r s u m m a s inoderskapets och familjens positiva betydelse f ö r kvinnor. Slutligen ä r d e t e n avgörande svaghet att t e o r i e r n a pri-m ä r t vill förklara k ö n s a r b e t s d e l n i n g e n s och k ö n s h i e r a r k i n s r e p r o d u k t i o n i d e m o d e r n a s a m h ä l l e n a . P a t r i a r k a t b e g r e p p e t kan d ä r f ö r k n a p p a s t bidra till att förklara möjliga brott i förtryckets g r u n d l ä g g a n d e logik.
1 d a g a n v ä n d s p a t r i a r k a t b e g r e p p e t h u -vudsakligen deskriptivt, och strävan att ut-veckla teoretiska f ö r k l a r i n g a r till könsmakts-systemet och d e n m a n l i g a d o m i n a n s e n h a r trätt i b a k g r u n d e n .3 P o s t m o d e r n i s m e n h a r
problematiserat själva försöket att utveckla h e l h e t s t e o r i e r m e d u t g å n g s p u n k t i katego-rin kön och syftar till att d e k o n s t r u e r a d e uni-versella t e o r i e r n a o m k ö n s r e l a t i o n e r (Har-d i n g 1986).
J a g k o m m e r att a r g u m e n t e r a f ö r att d e t f o r t f a r a n d e finns ett behov av att utveckla teo-rier som kan bidra till en d y n a m i s k förståelse av k ö n s m a k t s r e l a t i o n e r n a , inklusive en m e r d y n a m i s k förståelse av samspelet mellan kvinnors politiska praxis och d e statliga insti-t u insti-t i o n e r n a . Vi f å r ininsti-te kasinsti-ta uinsti-t b a r n e insti-t m e d badvattnet. K v i n n o r n a b e h ö v e r precisera för-u t s ä t t n i n g a r n a f ö r d e olika t o l k n i n g a r n a av k ö n s r e l a t i o n e r n a s utveckling.1
Olika tolkningar av de skandinaviska
välfärdsstaterna
De skandinaviska välfärdsstaternas betydelse f ö r k ö n s r e l a t i o n e r n a och f ö r kvinnors livsbe-tingelser och m a k t m ö j l i g h e t e r h a r varit före-mål för olika tolkningar. M å n g a forskare m e d a n g l o a m e r i k a n s k b a k g r u n d h a r fascinerats av d e l a n d v i n n i n g a r som skandinaviska kvinn o r h a r u p p kvinn å t t i f o r m av sociala och e k o kvinn o -miska r ä t t i g h e t e r (Ehrenreich & Fox-Piven
1984, Ruggie 1984), m e d a n nordiska kvinno-forskare oftare h a r u p p m ä r k s a m m a t väl-färdsstatens d u b b l a karaktär i f ö r h å l l a n d e till k v i n n o r (Haavio-Mannila m fl 1983).
Även b l a n d nordiska kvinnoforskare h a r d e t f u n n i t s motstridiga t o l k n i n g a r av vilka konsekvenser d e n välfärdsstatliga utveckling-en h a r h a f t f ö r kvinnor. E n pessimistisk tolk-n i tolk-n g h a r a r g u m e tolk-n t e r a t f ö r att p a t r i a r k a t e t el-ler könsmaktssystemet r e p r o d u c e r a s i ny f o r m i d e m o d e r n a välfärdsstaterna ( H o l t e r
1981). En optimistisk t o l k n i n g h a r i stället h ä v d a t att d e t i d e skandinaviska välfärdssta-t e r n a h a r skevälfärdssta-tvälfärdssta-t e n reell invälfärdssta-tegravälfärdssta-tion av k v i n n o r i d e offentliga i n s t i t u t i o n e r n a som g ö r d e t möjligt att utveckla dessa till kvinnovänliga s a m h ä l l e n ( H e r n e s 1987, 1988).
Nordiska kvinnoforskare h a r förvisso u p p -m ä r k s a -m -m a t statens d u b b l a karaktär, -m e n staten h a r analyserats, u p p f a t t a t s och tolkats p å m å n g a olika sätt. M a n kan skilja mellan å e n a sidan statsanalyser som h a r u n d e r s ö k t d e n statliga politikens konsekvenser f ö r kvin-nors ställning som l ö n e a r b e t a r e och m ö d r a r , och å a n d r a sidan u n d e r s ö k n i n g a r av kvin-nors d e l t a g a n d e s o m m e d b o r g a r e i d e politis-ka och administrativa i n s t i t u t i o n e r n a . A n d r a analyser h a r u n d e r s ö k t kvinnors sociala och politiska praxis u t a n f ö r i n s t i t u t i o n e r n a , dvs i familjen och i d e sociala rörelserna (Peterson
1987, J o n a s d ö t t i r 1985).
I d e t f ö l j a n d e k o m m e r jag att granska två olika t o l k n i n g a r av d e n skandinaviska välfärdsstatens betydelse f ö r kvinnor, vilka a n a -lyserar utvecklingen u t i f r å n ett välfärdsper-spektiv revälfärdsper-spektive ett maktpervälfärdsper-spektiv. Som alternativ d i s k u t e r a r j a g , u t i f r å n m i n e g e n tes o m ett p a r t n e r s k a p mellan k v i n n o r och staten i f r å g a o m o r g a n i s e r i n g e n av d e n mänskliga r e p r o d u k t i o n e n , samspelet
mel-lan kvinnors situation som l ö n e a r b e t a r e , m ö d r a r respektive m e d b o r g a r e .
Den korporativa välfärdsstaten
De skandinaviska välfärdsstaterna h a r karak-täriserats som korporativa5 ellerinstitutionel-la välfärdsstater, d ä r staten i n t e r v e n e r a r f ö r att m o d i f i e r a m a r k n a d s k r a f t e r n a i syfte att skapa social j ä m l i k h e t och e k o n o m i s k till-växt. D e n n a institutionella modell förklaras o f t a g e n o m h ä n v i s n i n g till a r b e t a r r ö r e l s e n s och d e socialdemokratiska p a r t i e r n a s relativa styrka i Norge, Sverige och D a n m a r k (Es-p i n g - A n d e r s e n 1985, E s (Es-p i n g - A n d e r s e n &am(Es-p; K o r p i 1987).
Enligt d e n n a u p p f a t t n i n g är ett av m o d e l -lens väsentliga d r a g e n o m f a t t a n d e statlig in-tervention p å a r b e t s m a r k n a d e n . Ett a n n a t karakteristiskt d r a g ä r att socialpolitiken är o m f a t t a n d e och h a r fått en universell karak-tär. Det i n n e b ä r att i n d i v i d e r n a tilldelas soci-ala r ä t t i g h e t e r som m e d b o r g a r e oavsett
pla-cering p å a r b e t s m a r k n a d e n . ' ' De sociala rät-t i g h e rät-t e r s o m följer av m e d b o r g a r s k a p e rät-t kan beskrivas s o m »rätten att å t n j u t a ett mini-m u mini-m av l e v n a d s s t a n d a r d , e k o n o mini-m i s k välfärd och trygghet» (Marshall 1983). D e n generel-la k o n k l u s i o n e n h a r varit att svaga g r u p p e r , d ä r i b l a n d kvinnor, h a r f ö r b ä t t r a t sin sociala och e k o n o m i s k a position i samhället m e d h j ä l p av d e n institutionella v ä l f ä r d s m o d e l l e n i d e skandinaviska välfärdsstaterna.
Korporativismen och kvinnors intressen
D e n a m e r i k a n s k a forskaren Mary Ruggie h a r i sin komparativa analys av kvinnors ställning i d e n svenska och d e n engelska välfärdsstaten utgått f r å n skillnaden mellan d e n liberala och d e n korporativa välfärdsstatsmodellen. Ruggie (1984) h a r a r g u m e n t e r a t f ö r att d e n svenska m o d e l l e n h a r skapat ett slags univer-sell r a m m e d a r b e t s m a r k n a d s p o l i t i k e n och d e n e k o n o m i s k a politiken som k ä r n a n i för-h å l l a n d e t mellan stat ocför-h samför-hälle. I n o md e n n a r a m h a r kvinnors intressen tillgodo-setts som ett led i statens tillvaratagande av lö-n e a r b e t a r lö-n a s ulö-niversella ilö-ntresselö-n.
Ruggie u t g å r alltså i sin analys av kvinnors välfärd f r å n deras ställning som lönearbeta-re. Det i n n e b ä r att k v i n n o r n a s ställning som m ö d r a r och m e d b o r g a r e u n d e r o r d n a s deras ställning som l ö n e a r b e t a r e (Siim 1987a,
1988). H o n a r g u m e n t e r a r f ö r att d e n korpo-rativa m o d e l l e n ä r bra f ö r k v i n n o r eftersom d e n h a r f ö r b ä t t r a t kvinnors ställning b å d e som l ö n e a r b e t a r e och m ö d r a r , b l a n d a n n a t g e n o m d e n solidariska lönepolitiken. Enligt Ruggies m e n i n g kan kvinnors ställning i sam-hället inte förklaras g e n o m analys av könsre-lationer eller kvinnospecifika initiativ. Fram-stegen f ö r k v i n n o r i d e n svenska m o d e l l e n å t e r s p e g l a r p r i m ä r t a r b e t a r r ö r e l s e n s styrka. Kvinnors särintressen integreras p å gott och ont u n d e r d e n universella kategorin »arbeta-re».
Skandinaviska kvinnoforskare h a r proble-matiserat d e n n a t o l k n i n g av kvinnors ställ-n i ställ-n g i d e ställ-n korporativa välfärdsstateställ-n p å olika p u n k t e r . För d e t första h a r Ruggie e n struktu-lalistisk statsförståelse: staten u p p f a t t a s som en monolitisk s t r u k t u r vars kärna är förhål-l a n d e t tiförhål-lförhål-l d e n e k o n o m i s k a sfären. Modeförhål-lförhål-len u n d e r v ä r d e r a r d ä r m e d samspelet mellan sta-ten och familjen (Halsaa 1981; Siim 1987, 1988).
För d e t a n d r a f ö r u t s ä t t e r teorin att m a n -n e -n ä r -n o r m e -n och u -n d e r s k a t t a r d ä r f ö r d e intresseskillnader mellan m a n l i g a och kvinn-liga a r b e t a r e som h a r sin g r u n d i olika social praxis och olika p l a c e r i n g på a r b e t s m a r k n a -d e n ( E -d u a r -d s 1986). Mo-dellen f ö r u t s ä t t e r att m a n l i g a och kvinnliga a r b e t a r e h a r s a m m a intressen p å a r b e t s m a r k n a d e n , i familjen och i d e t politiska livet.
För det t r e d j e negligerar m o d e l l e n köns-m a k t s r e l a t i o n e r n a köns-mellan köns-m ä n och k v i n n o r p å d e n politiska nivån g e n o m att värderings-kriteriet f ö r kvinnors f r a m s t e g u t e s l u t a n d e knyts till deras sociala och ekonomiska väl-färd. Kvinnors m a k t och i n f l y t a n d e i d e poli-tiska i n s t i t u t i o n e r n a och deras d e l t a g a n d e i d e n politiska processen som m e d b o r g a r e l ä m n a s d ä r h ä n ( H e r n e s 1982, Siim 1988, Sainsbury 1988).7
Det är intressant att Ruggie (1988) i en
se-n a r e artikel u t i f r å se-n e se-n rad se-nya d a t a och fakta h a r reviderat sina tidigare slutsatser. H o n på-p e k a r att d e n korpå-porativa m o d e l l e n u r ett välfärdsperspektiv h a r några inbyggda b e g r ä n s -n i -n g a r och i-nko-nsiste-nser f ö r kvi-n-nors del. J ä m s t ä l l d h e t s p r o c e s s e n tycks h a blockerats av d e n ekonomiska o m s t r u k t u r e r i n g e n . H o n f i n n e r e n rad tecken på v ä x a n d e välfärdspro-blem dels f ö r k v i n n o r p å a r b e t s m a r k n a d e n i f o r m av ökad k ö n s s e g r e g e r i n g , löneskillna-d e r och ökalöneskillna-d a n v ä n löneskillna-d n i n g av löneskillna-deltilöneskillna-dsarbete, dels f ö r k v i n n o r m e r generellt i f o r m av väx-a n d e psykiskväx-a p r o b l e m som tväx-ar sig uttryck i alkoholism och stress.
Ruggie d r a r slutsatsen att d e n svenska väl-f ä r d s m o d e l l e n inte h a r varit i stånd att tillmö-tesgå kvinnors könsspecifika intressen och behov, eftersom d e n bygger p å d e n universel-le, könlöse a r b e t a r e n (Ruggie 1988:174). D e n n a slutsats g r u n d a r sig på e n rad tillfälli-ga empiriska indikatorer, m e n d e n f å r h e n n e inte att ifrågasätta sin strukturalistiska a n a -lysmodell d ä r k ö n s m a k t s r e l a t i o n e r och kvin-nors politiska praxis negligeras.
Staten som förmyndarstat
M å n g a skandinaviska kvinnoforskare h a r f r a m h ä v t kvinnors relativa v a n m a k t i förhål-l a n d e tiförhål-lförhål-l d e t poförhål-litisk-administrativa systemet (Haavio-Mannila m fl 1983, Halsaa 1977, H o l t e r 1981). H e l g a H e r n e s h a r dock m e d sitt p å s t å e n d e o m att d e skandinaviska väl-färdsstaterna ä r f ö r m y n d a r s t a t e r g e n t e m o t kvinnor, ställt d e n n a s t å n d p u n k t p å sin spets. H o n försköt perspektivet f r å n kvinnors situation som l ö n e a r b e t a r e till kvinnors d e l t a g a n -d e i -d e n politiska processen och -deras relation till d e n politiska m a k t e n som m e d b o r g a -re. H e r n e s ' o m f a t t a n d e analyser av kvinnors ställning i d e skandinaviska välfärdsstaterna h a r varit en viktig u t m a n i n g och inspirations-källa f ö r d e n feministiska teoriutvecklingen.
I b o k e n Staten — kvinder ingen adgang (1982) var en av H e r n e s ' h u v u d p o ä n g e r att k v i n n o r n a intog e n marginell position i för-h å l l a n d e till d e t korporativa system som spe-lar e n central roll f ö r d e skandinaviska väl-färdsstaternas institutionella s t r u k t u r och po-litiska f u n k t i o n s s ä t t . Kvinnors ö k a d e
repre-s e n t a t i o n i d e p a r l a m e n t a r i repre-s k a inrepre-stitutioner- institutioner-n a b e t y d d e iinstitutioner-nte att d e fick m e r m a k t och iinstitutioner-nfly- infly-t a n d e g e n infly-t e m o infly-t m ä n n e n , e f infly-t e r s o m m a k infly-t e n h a d e flyttat p å sig.
H e r n e s p å p e k a d e att k v i n n o r i stort sett s a k n a d e s i d e n politiska process som u n d e r å r e n e f t e r a n d r a världskriget l e d d e f r a m till välfärdsstatens u t b y g g n a d och o m s o r g s u p p -gifternas avprivatisering. H o n d r a r
slutsat-sen att »en välfärdsstat, där de berörda inte
d e l t a r i u t f o r m n i n g e n av sina e g n a politiska krav, blir e n f ö r m y n d a r s t a t » ( H e r n e s1982:32). S t a t s f o r m e n h a r f ö r ä n d r a t s m e n inte m a k t f ö r h å l l a n d e n a . I Skandinavien f i n n s e n k ö n s m a k t s h i e r a r k i d ä r m ä n h a r va-rit d e l t a g a r e och k v i n n o r m o t t a g a r e i d e n po-litiska processen.
Statens v ä x a n d e betydelse f ö r k v i n n o r for-m u l e r a d e s i tesen o for-m en ö v e r g å n g f r å n privat till offentligt b e r o e n d e f ö r kvinnors del (Her-nes 1984). K v i n n o r ä r i lägre grad direkt be-r o e n d e av sina äkta m ä n i familjen, m e n h a be-r i stället blivit b e r o e n d e av staten som klienter, anställda och m e d b o r g a r e ( H e r n e s 1984).
D e n n a tes h a r kritiserats p å g r u n d av sin tvetydiga karaktär; b e r o e n d e kan j u tolkas b å d e positivt och negativt. För det första ä r d e t skillnad på kvinnors b e r o e n d e av m ä n i familjen, p å a r b e t s m a r k n a d e n respektive i d e statliga institutionerna. För d e t a n d r a är d e t skillnad p å att vara b e r o e n d e s o m anställd, som k l i e n t / k o n s u m e n t respektive som m e d -b o r g a r e (Siim 1988). Slutligen h a r kvinnors objektstatus i d e t korporativa systemet kriti-serats, och d e t h a r p å p e k a t s att k v i n n o r spe-lar rollen av d e l t a g a r e (policymakers) i n o m en-skilda politiska o m r å d e n , som till e x e m p e l fa-miljepolitiken (Sainsbury 1988).
Tesen om en kvinnovänlig stat
U n d e r s e n a r e å r h a r d e t skett e n utveckling i H e r n e s ' analyser av kvinnors m e d b o r g a r -skap. H o n f r a m h ä v e r i d a g kvinnors ö k a d e integration i d e korporativa o r g a n e n och möj-ligheter att delta i u t ö v n i n g e n av d e n politis-ka m a k t e n i d e spolitis-kandinavispolitis-ka välfärdsstater-na.Mest p r o v o c e r a n d e h a r tesen o m e n
kvin-novänlig stat varit, enligt vilken d e skandina-viska välfärdsstaterna i d a g h a r m ö j l i g h e t att bidra till e n utveckling av kvinnovänliga sam-hällen ( H e r n e s 1987, 1988). D e n n a tes ä r e n u t m a n i n g f ö r b å d e marxistiska och feminis-tiska statsteorier, som h a r betraktat staten som ett »maktsystem» s o m e n t y d i g t står i motsatsställning till m e d b o r g a r n a s (och kvin-n o r kvin-n a s ) behov och ikvin-ntressekvin-n. De skakvin-ndikvin-navis-
skandinavis-kt välfärdsstaterna beskrivs i boken Welfare
State and Wornan Power (1987) som enprivate-public-mix; e n institutionell balans mellan det
korporativa systemet, d e n offentliga sektorn och familjen.
H e r n e s ' optimistiska analys av d e skandi-naviska välfärdsstaterna ä r p r o v o c e r a n d e och väcker e n rad centrala f r å g o r f ö r kvinnoforsk-n i kvinnoforsk-n g e kvinnoforsk-n . Ett h u v u d p r o b l e m är s a m s p e l e t mel-lan a k t ö r e r n a och d e g r u n d l ä g g a n d e struktu-rella b e t i n g e l s e r n a i n o m olika samhällsare-nor, som familjen, staten och e k o n o m i n . Her-nes k o n c e n t r e r a r sig på a k t ö r e r n a och låter bli att analysera d e strukturella b e t i n g e l s e r n a för att g e n o m praxis k u n n a utveckla d e statli-ga i n s t i t u t i o n e r n a till politiska g e m e n s k a p e r p r ä g l a d e av mänsklig solidaritet och social och k ö n s m ä s s i g j ä m l i k h e t .
Det är ett p r o b l e m att H e r n e s varken a n a -lyserar samspelet mellan d e politiska aktörer-nas i n t e n t i o n e r och m a r k n a d s e k o n o m i n s och d e t korporativa systemets rationalitet och d y n a m i k eller p r o b l e m a t i s e r a r könsmaktsre-l a t i o n e r n a i n o m samhäkönsmaktsre-lkönsmaktsre-lets okönsmaktsre-lika arenor.
Analysen av d e n kvinnovänliga staten in-riktas f r ä m s t på k ö n s r e l a t i o n e r n a s politise-r i n g och på k v i n n o politise-r n a s ö k a d e mobilisepolitise-ring och d e l t a g a n d e i d e n politiska processen. Ge-n o m d e Ge-n Ge-n a uGe-nika k o m b i Ge-n a t i o Ge-n h a r det blivit möjligt att utveckla e n statsfeminism som bygger p å e n allians mellan k v i n n o r i n n a n -f ö r och k v i n n o r u t a n -f ö r d e t politiska syste-met, och e n allians mellan k v i n n o r och sta-ten.
Statsfeminism definieras som »feminism u p p i f r å n i f o r m av j ä m s t ä l l d h e t mellan kö-n e kö-n och socialpolitiska åtgärder, samt e kö-n fe-m i n i s e r i n g av yrken s o fe-m ä r relevanta u r ett välfärdsstatligt perspektiv». Mot d e n står »fe-m i n i s e r i n g u n d e r i f r å n b l a n d kvinnoaktivis-ter i n o m politiska och kulturella verksamhets-o m r å d e n » ( H e r n e s 1988:153). K v i n n verksamhets-o r h a r
s o m g r u p p blivit b å d e p a r t n e r och u t m a n a r e g e n t e m o t staten.
Tesen o m d e n kvinnovänliga staten ä r in-s p i r e r a n d e , och d e n fyller ett behov b l a n d fe-minister att tro p å kvinnors m ö j l i g h e t e r att som kollektiv kraft utöva ett a v g ö r a n d e infly-t a n d e över d e n poliinfly-tiska uinfly-tvecklingen. D e n ä r samtidigt provocerande, e f t e r s o m d e n be-t o n a r d e resurssbe-tarka k v i n n o r n a s kapacibe-tebe-t att f ö r ä n d r a och i m i n d r e u t s t r ä c k n i n g u p p -m ä r k s a -m -m a r skillnaderna -mellan kvinnor.
Det f i n n s e n rad skillnader mellan nor, i kvinnors relation till staten och i kvin-nors politiska praxis, s o m också m å s t e beak-tas i diskussionen o m e n kvinnovänlig stat. D e n e k o n o m i s k a krisen och d e n o m f a t t a n d e o m s t r u k t u r e r i n g e n och m o d e r n i s e r i n g e n av välfärdsstaten h a r polariserat k v i n n o r e k o n o -miskt och politiskt. D ä r m e d h a r skillnaderna mellan k v i n n o r skärpts (Borchorst 1989). Det är d e aktiva och resursstarka k v i n n o r n a som ä r p a r t n e r eller u t m a n a r e g e n t e m o t sta-ten. D e n centrala f r å g a n är o m dessa k v i n n o r h a r vilja och m ö j l i g h e t att utnyttja d e n statliga politiken f ö r att g e n o m f ö r a e n o m f ö r d e l -n i -n g av m a k t och resurser till g a g -n f ö r d e re-surssvaga, dvs f ö r d e t stora flertalet kvinnor.
Staten som partnerskap
S a m m a n h a n g e n mellan offentligt och privat och mellan stat och familj och f ö r ä n d r i n g a r -n a av d e m , h a r varit ett ce-ntralt teoretiskt och e m p i r i s k t analysfält f ö r k v i n n o f o r s k n i n g e n (Halsaa 1977, Showstack-Sassoon 1987). I d e skandinaviska välfärdsstaterna existerar e n o m f a t t a n d e private-public-mix såväl mellan staten och m a r k n a d s r e l a t i o n e r n a som mel-lan familjen och staten. D e n välfärdsstatliga utvecklingen h a r i g r u n d e n f ö r ä n d r a t f ö r h å l -l a n d e t me-l-lan fami-ljen och staten. Samhä-l-ls- Samhälls-och kvinnoforskare h a r dock tolkat dessa för-ä n d r i n g a r p å olika sför-ätt.
U r e n synvinkel h a r f ö r ä n d r i n g a r n a be-skrivits som e n f u n k t i o n s t ö m n i n g av famil-j e n , och staten tolkas s o m ett kontrollerande
»maktsystem» s o m står i ett m o t s a t s f ö r h å l -l a n d e ti-l-l det socia-la nätverket i fami-ljen och d e t civila samhället (Wolfe 1989).
U r e n a n n a n synvinkel h a r f ö r ä n d r i n g a r -n a tolkats som ett uttryck f ö r ett ömsesidigt f ö r h å l l a n d e mellan staten och familjen, som kan bidra till att o m f ö r d e l a ansvaret f ö r d e n m ä n s k l i g a r e p r o d u k t i o n e n f r å n d e n privata familjesfären till d e n offentliga sfären (Siim & Borchorst 1987).
Det är e n analytisk h u v u d p o ä n g , m e n a r j a g , att d e t finns centrala institutionella och kulturella skillnader i o r g a n i s e r i n g e n av d e n mänskliga r e p r o d u k t i o n e n i olika välfärdssta-ter. Dessa skillnader f å r betydelse f ö r kvinnors olika ställning som l ö n e a r b e t a r e , m ö d -rar och m e d b o r g a r e (Siim 1988:178-181, Le-ira 1989). J a g h a r a r g u m e n t e r a t f ö r att stat e n s ö v e r stat a g a n d e av ansvarestat f ö r d e l a r av o m -sorgsarbetet i D a n m a r k , till e x e m p e l g e n o m u t b y g g n a d av d a g h e m m e n , i ett k v i n n o p e r -spektiv kan tolkas s o m e n f o r m av allians mel-lan k v i n n o r n a och staten (Borchorst & Siim
1987, Siim 1987, 1988). Det måste preciseras att d e n n a utveckling inte n ö d v ä n d i g t v i s är uttryck f ö r e n m e d v e t e n allians mellan staten och k v i n n o r n a , och att utvecklingen inte h a r u p p h ä v t k v i n n o r n a s ansvar f ö r d e n mänskli-ga r e p r o d u k t i o n e n .
P o ä n g e n är att d e n offentliga politiken, ex-empelvis b a r n o m s o r g s p o l i t i k e n , h a r gett k v i n n o r nya sociala r ä t t i g h e t e r som m e d b o r gare i f ö r h å l l a n d e till o m s o r g s a r b e t e och m o -d e r s k a p och h a r -d ä r m e -d minskat -deras bero-e n d bero-e av ä k t bero-e n s k a p s k o n t r a k t bero-e t (Siim
1988:179-180). Mot d e n b a k g r u n d e n , villjag påstå, att kvinnors ö k a d e b e r o e n d e av staten som k o n s u m e n t e r p å d a g h e m s o m r å d e t , måste tolkas som e n positiv utveckling, efter-som d e n h a r gett k v i n n o r större m ö j l i g h e t e r att som l ö n e a r b e t a r e , m ö d r a r och m e d b o r g a -re f ö r ä n d r a k ö n s m a k t s r e l a t i o n e r n a i d e t pri-vata och d e t offentliga livet.
T o l k n i n g e n i n n e b ä r dock inte att staten som h e l h e t kan u p p f a t t a s s o m uttryck f ö r ett p a r t n e r s k a p . Tesen o m ett p a r t n e r s k a p ut-vecklas som ett led i b e s t ä m n i n g e n av d e n statliga politikens motsägelsefulla konsekvenser f ö r kvinnors liv. D e n måste k o m b i n e -ras m e d analyser av olika strukturella, institu-tionella och kulturella h i n d e r f ö r kvinnors m ö j l i g h e t att utöva m a k t s o m m e d b o r g a r e .
Tesen o m ett p a r t n e r s k a p mellan kvinnor-n a och statekvinnor-n ä r tids- och p l a t s b u kvinnor-n d e kvinnor-n . D e kvinnor-n
utvecklades i komparativa analyser av väl-färdsstaten, s o m ett försök till typologisering av staten m o t b a k g r u n d av dess o r g a n i s e r i n g av d e n mänskliga r e p r o d u k t i o n e n .8 D e n
be-skrev inte statens i n t e n t i o n e r g e n t e m o t kvin-n o r u t a kvin-n e kvin-n k o kvin-n k r e t statlig politisk effekt på kvinnors livsbetingelser.
Framtida statsanalyser måste inriktas p å d e t d y n a m i s k a samspelet mellan politiska
ak-törer och strukturella betingelser inom olika
d e l a r av d e n politiska a r e n a n i f ö r h å l l a n d e till olika politiska o m r å d e n , o r g a n i s a t i o n e r och sociala rörelser. S t u d i e r av kvinnors f ö r h å l -l a n d e ti-l-l d e n po-litiska m a k t e n måste ana-lyse- analyse-ra samspelet mellan d e n »offentliga» och d e n »privata» sfären, mellan kvinnors sociala och politiska praxis som l ö n e a r b e t a r e , m ö d r a r och m e d b o r g a r e .Det i n n e b ä r att m a n g e r ökad prioritet åt analyser av kvinnors olika politiska praxis s o m aktörer. Vilka k v i n n o r deltar i d e n poli-tiska processen? Vilken ä r deras polipoli-tiska pro-fil och identitet? H u r u p p f a t t a r k v i n n o r sta-t e n s ö v e r sta-t a g a n d e av d e l a r av d e n m ä n s k l i g a r e p r o d u k t i o n e n ? H y s e r k v i n n o r u t a n f ö r det politiska systemet f ö r t r o e n d e eller misstroen-d e g e n t e m o t misstroen-d e statliga institutionerna?
Min p o ä n g h a r tidigare varit att kvinnors relation till välfärdsstaten måste analyseras historiskt konkret m e d u t g å n g s p u n k t i organ i s e r i organ g e organ av d e organ m ä organ s k l i g a r e p r o d u k t i o -n e -n . I d a g vill j a g tillägga att a -n a l y s e r -n a av samspelet mellan k v i n n o r n a och välfärdssta-ten måste göras m e r d y n a m i s k a och ö p p n a s m o t praxis.
A n a l y s e r n a av s a m s p e l e t mellan statliga s t r u k t u r e r och kvinnors politiska praxis mås-te u t r e d a h u r k v i n n o r g e n o m sin a n n o r l u n d a politiska praxis b i d r a r till att tolka, u p p r ä t t -hålla och f ö r ä n d r a b å d e politikens innehåll och institutionernas f u n k t i o n s s ä t t (Christen-sen & Siim 1989).
U n d e r d e senaste t j u g o f e m åren h a r köns-maktssystemet ifrågasatts av k v i n n o r n a . H u r ska vi tolka d e n n a utveckling? H a r d e t g a m l a k ö n s k o n t r a k t e t bara m o d e r n i s e r a t s eller h a r d e t skett ett brott i systemets logik? Det exi-sterar f o r t f a r a n d e e n könsmässig hierarki i politiken, m e n k ö n s r e l a t i o n e r n a h a r ä n d r a t karaktär i och m e d k v i n n o r n a s politiska mo-bilisering och samtidiga integration i d e
poli-tiska och administrativa institutionerna. K v i n n o r h a r fått nya individuella sociala och politiska rättigheter, vilket b e t y d e r att köns-hierarkin f u n g e r a r u n d e r nya betingelser.
Det r å d e r ett s a m b a n d mellan d e n »priva-ta» och d e n »offentliga» sfärens könsrelatio-ner, och välfärdsstaten h a r fått central bety-delse f ö r kvinnors välfärd och m a k t i famil-j e n , i n ä r m i l famil-j ö n och i samhället. Kvinnors nya
rättigheter i det »lilla» samhället, till
exem-pel r ä t t e n att välja att h a b a r n eller inte, ä r i d a g nära f ö r b u n d n a m e d d e nya sociala och politiska r ä t t i g h e t e r n a i n ä r m i l j ö n och i det »stora» samhället, till e x e m p e l r ä t t e n att få b a r n p a s s n i n g och r ä t t e n att delta i d e väl-färdsstatliga och politiska institutionerna. O m v ä n t spelar m a k t f ö r h å l l a n d e n a i familjen e n väsentlig roll f ö r kvinnors m e d b o r g a r s k a p i d e n offentliga sfären.9Idealet om en kvinnovänlig stat
Tesen att d e skandinaviska välfärdsstaterna h a r m ö j l i g h e t att utvecklas till kvinnovänliga stater måste tolkas s o m ett utopiskt ideal sna-rare ä n s o m e n b e s k r i v n i n g av d e n aktuella si-t u a si-t i o n e n i d e skandinaviska välfärdsssi-tasi-ter- välfärdsstater-na. M e n även som ett n o r m a t i v t utopiskt ideal ä r tesen provocerande, b å d e u r ett väl-färdsperspektiv och u r ett maktperspektiv.M a u d E d u a r d s (1986) ställde i en KVT-ar-tikel tre centrala f r å g o r : Vad kan staten göra f ö r k v i n n o r n a ? Vad h a r staten gjort f ö r kvin-n o r kvin-n a ? Vad vill k v i kvin-n kvin-n o r kvin-n a att statekvin-n g ö r f ö r d e m ? Artikeln uttryckte skepsis i n f ö r möjlig-h e t e n att staten via d e n offentliga politiken kan h j ä l p a k v i n n o r n a till »frihet f r å n ö v e r h e t och restriktioner». Kvinnoforskare betvivlar också att välfärdsstaten i d a g , via offentlig politik, kan och vill h j ä l p a k v i n n o r u r d e n m a r -ginaliserade e k o n o m i s k a och politiska situa-tion, som m å n g a av d e m b e f i n n e r sig i.
Det är d ä r f ö r relevant att f r å g a : Ä r e n kvin-novänlig stat värd att k ä m p a för? Vad är en kvinnovänlig stat? H a r k v i n n o r i d a g g e m e n -s a m m a intre-s-sen i f ö r h å l l a n d e till -staten? Vil-ket samhälle och vilken stat ö n s k a r kvinnor?
Tesen o m e n kvinnovänlig stat vilar p å an-t a g a n d e an-t aan-tan-t d e an-t ingås allianser mellan kvin-n o r ikvin-nbördes och mellakvin-n k v i kvin-n kvin-n o r och statekvin-n, vilka kan u n d e r s ö k a s n ä r m a r e p å ett e m p i
riskt p l a n . Finns d e t e n allians m e l l a n kvin-n o r och i så fall mellakvin-n vilka k v i kvin-n kvin-n o r och p å vilken g r u n d v a l ? Vilket s a m b a n d r å d e r mel-lan kvinnors sociala betingelser och kvinnors politiska aktiviteter s o m m e d b o r g a r e ?
Det existerar e n rad väsentliga skillnader i kvinnors sociala betingelser, politiska praxis respektive kvinnopolitiska profil, som m å s t e vara u t g å n g s p u n k t f ö r vidare diskussioner o m kvinnors kollektiva m ö j l i g h e t e r att utöva i n f l y t a n d e över samhällets utveckling.
K v i n n o r i d e t politiska-administrativa sy-stemet ställer krav p å ökad m a k t och större in-f l y t a n d e i institutionerna, k v i n n o r i in-fackin-för- fackför-e n i n g s r ö r fackför-e l s fackför-e n krävfackför-er bättrfackför-e arbfackför-ets- och livs-betingelser, m e d a n k v i n n o r i gräsrotsrörel-s e r n a ö n gräsrotsrörel-s k a r e n bättre miljö, e n m e r fredlig värld eller h ö g r e grad av självförvaltning och a u t o n o m i . O m e d e l b a r a krav i f r å g a o m lev-nadsvillkor står o f t a j ä m t e och i m o t s ä t t n i n g till krav p å m e r m a k t , i n f l y t a n d e och a u t o -n o m i .
J a g p å s t å r att kvinnoperspektivet f ö r att få n å g o n slagkraft i f r a m t i d e n , m å s t e k u n n a integrera d e olika kraven i e n ny h e l h e t s u p p -f a t t n i n g . I d e t t a v i d g a d e k v i n n o p e r s p e k t i v kan f r å g o r o m kvinnors sociala och e k o n o -miska välfärd inte skiljas f r å n f r å g o r o m glo-bal rättvisa, miljö och f r e d . Likaså måste au-t o n o m i - och m a k au-t f r å g a n r y m m a e n global, ekologisk och moralisk d i m e n s i o n . I d e t t a perspektiv kan d e t vara b å d e ett radikalt och relevant krav, att k v i n n o r s o m kvinnor, ska närvara i alla fora, s o m h a r betydelse f ö r kon-trollen över f r a m t i d a valmöjligheter och poli-tiska prioriteringar.
Översättning: Catta Jönsson
N O T E R
* J a g vill gärna tacka Maud Eduards f r å n
KVT: s redaktion för hennes konstruktiva
och solidariska kritik, som h a r fungerat som en god inspiration vid d e n slutliga omarbet-ningen av artikeln.
1 J a g har sedan början av 80-talet arbetat m e d a) teoretiska och empiriska analyser av välfärdsstatens relation till kvinnor i Dan-mark (Borchorst & Siim 1984, 1987), b) komparativa analyser av kvinnors situation i Danmark, England och USA (Siim 1985,
1987), c) analyser av kvinnor och politik i de skandinaviska välfärdsstaterna (Siim 1987a,
1988) och d) teoretiska analyser av kön och makt (Siim & Borchonst 1987, Siim 1988,
1989). J a g arbetar just nu m e d projektet »Kön, makt och demokrati - kvinnors med-borgarskap i de skandinaviska välfärdssta-terna», som är en del av ett större demokra-tiforskningsprogram vid Aalborg Universi-tetscenter.
2 Mina analyser av patriarkatet inspirerades av bl a Zillah Eisensteins (1979, 1983) och Heidi H a r t m a n n s (1981) marxistisk-femi-nistiska ansatser. Patriarkatet definierades i d e n n a förståelse som antingen mäns kon-troll över kvinnors arbete ( H a r t m a n n 1981) eller mäns kontroll över kvinnors sexualitet och reproduktion (Eisenstein 1981). 3 Carole Pateman utgör ett u n d a n t a g genom
att vara en av de få samhällsforskare som un-der senare år h a r vidareutvecklat patriar-katsteorin i sin analys av sambandet mellan samhällskontraktet och könskontraktet (1988).
4 Många kvinnoforskare förnekar i dag att systembegreppet kan vara ett nyttigt analy-tiskt redskap i analysen av könsmaktsrela-tionerna. Yvonne Hirdmans förståelse av genussystemet representerar ett inspireran-de förslag till helhetsuppfattning om köns-maktsrelationerna i m o d e r n a samhällen (Hirdman 1988). Det finns dock ett centralt problem för allt systemtänkande: vilken sys-t e m f ö r ä n d r a n d e dynamik innehåller (köns)strukturerna och vilken status får människans praxis i förhållande till (köns)strukturerna? I Hirdmans förståelse har kvinnorna integrerats i historien och könsmaktsrelationerna beskrivs som avgö-rande faktorer i den historiska utveckling-en. Ändå vill j a g hävda att systemtänkandet behöver ö p p n a sig mot historien, så att det blir möjligt att analysera historiska föränd-ringar i könsrelationerna som kan leda till brott i könssystemets strukturer (se t ex Connell 1987:95).
5 Begreppet korporativism kan tolkas olika. Enligt en vid tolkning är korporativism »organiserade intressens deltagande i den politiska beslutsprocessen». En a n n a n tolk-ning bestämmer korporativism som »en specifik uppsättning relationer mellan ar-betarrörelsen, arbetsgivarna och staten», som möjliggör arbetarrörelsens integration i den politiska beslutsprocessen, som del av en tredelad makt bestående av
arbetsgivar-na, lönearbetarna och staten. I debatten om den skandinaviska modellen har arbetarrö-relsens integration i den politiska besluts-processen, framhävts som ett kännetecken på den institutionella välfärdsmodellen. Det finns dock skillnader i de skandinaviska välfärdsstaterna vad gäller intresserepre-sentation på olika politikområden. Repro-duktionsområdet är typiskt präglat av orga-niserade intressens inflytande, m e d a n där-emot den ekonomiska politiken och arbets-marknadspolitiken har präglats av »klass-kompromissen» mellan lönearbetare och kapital (se t ex Sainsbury 1988).
6 Medborgarskapet har en dubbel betydelse genom att det fokuserar både individens re-lationer till staten och rere-lationerna mellan medborgarna (Hernes 1988). Marshall (1983) har framhävt tre olika aspekter av medborgarskapsrelationerna, nämligen den civila, den politiska och den sociala as-pekten. Andra politiska tänkare från nya vänstern h a r argumenterat för att medbor-garskapsrelationerna också har en ekono-misk aspekt. Det blir därför nödvändigt att tänka sig medborgarskapet som »ett system av rättigheter», som kombinerar civila, poli-tiska och sociala rättigheter med rättigheter i förhållande till arbetsmarknaden (Held 1987). 1 min förståelse kan medborgar-skapsbegreppet ha flera dimensioner. Det kan referera till a) idéer om ett medborgar-skap i det politiska tänkandet, b) medbor-garnas rättigheter uttryckta i de politiska in-stitutionerna och g e n o m den politiska kul-turen och c) medborgarnas politiska praxis. 7 En väsentlig tvistepunkt är till exempel tolk-ningen av statens övertagande av ansvaret för delar av den mänskliga reproduktionen i Sverige. Ska social- och fämiljepolitiken uppfattas huvudsakligen som en återspeg-ling av den ekonomiska politiken och som ett enkelt uttryck för arbetarrörelsens styr-ka, eller innehåller den en självständig dy-namik? Den historiska utvecklingen av den reproduktiva politiken har haft mycket olika förlopp i de skandinaviska länderna. 1 Nor-ge har man exempelvis haft en starkare fack-lig rörelse, ett mer utvecklat korporativt sy-stem och en högre grad av statlig interven-tion i ekonomin än i Danmark, och likväl hade familjen (och kvinnorna) u n d e r hela 70-talet fortsatt ansvar för den mänskliga reproduktionen trots bristen på arbetskraft (Leira 1989). I Danmark har utbyggnaden av d a g h e m m e n genomförts i samarbete
mellan arbetarrörelsen och de borgerliga partierna och efter påtryckningar f r å n soci-ala reformrörelser (Borchorst & Siim 1984, Borchorst 1989). Det finns utan tvivel ett samband mellan den ekonomiska politiken och social- och familjepolitiken, m e n sam-spelet mellan staten och familjen är en cen-tral dimension i den institutionella välfärds-modellen, och den måste analyseras separat (Hernes 1988, Sainsbury 1988).
8 J a g argumenterade för att det i Danmark, England och USA fanns olika arbetsdel-ningar på den mänskliga reproduktionens område, som fick konsekvenser för kvin-nors ekonomiska och sociala rättigheter och livsbetingelser. Den engelska arbetsdel-ningen beskrevs som familistisk, där det pri-mära ansvaret för den mänskliga reproduk-tionen låg hos familjen och d e n amerikan-ska som en arbetsdelning mellan m a r k n a d och familj, m e d a n däremot den danska ka-rakteriserades av att staten och familjen de-lade ansvaret för den mänskliga reproduk-tionen (Siim 1985, 1987).
9 H i r d m a n n hävdar att kvinnor har vunnit nya rättigheter i det »lilla» samhället, spe-ciellt ekonomisk frihet och frihet att välja att ha barn eller inte. Poängen är enligt mitt sätt att se att dessa rättigheter i familjen har helt olika innehåll beroende på välfärdssta-tens karaktär och särskilt placeringen av an-svaret för den mänskliga reproduktionen. Gerd Lindgren (1989) analyserar i en KVT-artikel just sambandet mellan makten i d e n privata sfären och i den offentliga sfären.
L I T T E R A T U R
Borchorst, Anette, »Kvinderne, velfasrdsstaten og omsorgsarbejdet», Politica nr, 2 Århus
1989.
Borchorst, Anette & Siim, Birte, Kvinder og
vel-fcerdsstaten. Mellem moderskab og l0narbejde i 100 år, Aalborg Universitetsförlag 1984.
Borchorst, Anette og Siim, Birte, »Women and the Advanced Welfare State — A New Kind of Patriarchal Power?» i Showstack — Sassoon A n n e (red) Women and the State. The Shifting
Boundaries Between Public and Private,
Hut-chinson, London 1987, s 128-157.
Christensen, Ann-Dorte, Ulydige kvinders
magt-kvindefredslejren ved Ravstrup som politisk pro-ces, Arbejdspapir, Aalborg Universitetsförlag
Christensen, Ann-Dorte & Siim, Birte, »K011, magt og demokrati — mod et dynamisk magt-begreb», u t k o m m e r i Årbog for Kvinde-forskning 1989, Århus Universitetsförlag
1990.
Connell, R \V, Gender Cjf Power. Society, the Person
and Sexual Politics, Politv Press, Oxford and
Cambridge 1987.
Eduards, Maud Landby, »Kön, stat och jäm-ställdhetspolitik», Kvinnovetenskaplig tidskrift n r 3 1986, s 4-15.
Ehrenreich, Barbara och Fox-Piven, Frances, »The Feminization of Poverty»,Dissent 31 (2), 1984.
Eisenstein, Zillah, »Developing a Theory for Capitalist Patriaichy» i Eisenstein, Zillah (red) Capitalist Patriarchy and the Casefor
Soci-alist Feminism, Monthly Review Press, New
York a n d London 1979, s 5-41 och 41-55. Eisenstein, Zillah, »The State, T h e Patriarchal
Family and Working Mothers» i Diamond, Irene (red) Families, Politics and Public Policy, Longman New York & London 1983, s 41-58. 1
Esping-Andersen & Korpi, Walter, »From Poor Relief to Institutional Welfare States: T h e Development of Scandinavian Social Poli-cy», i Erikson, Robert m fl (red) The
Scandi-navian Model, Welfare State and Welfare Research,
M E Sharpe, New York 1987.
Esping-Andersen, Gösta, Politics Against
Mär-kets, Princeton University Press, Princeton
1985.
Haavio-Mannila, Elina m 11 (red), Det uferdige
demokratiet: Kvinner i nordisk politik, Nordisk
Ministerråd, Oslo 1983.
Halsaa, Beatrice, Kvinner og politisk deltagelse, Päx A/S, Oslo 1977.
Halsaa, Beatrice, »Hva med patriarkatet? Makt-utredningen — keiserens ny klasr!» i Ande-naes, Kristian m fl (red) Maktens Ansikter.
Per-spektiver på makt og maktforskning, Gyldendal
A/S 1981, s 195-216.
Harding, Sandra, The Science Question in
Femi-nism, O p e n University Press, Milton Keynes
1986.
Hartman, Heidi, » T h e Unhappy Marriage of Marxism and Feminism. Towards a More Progressive Union», I Sargent, Lydia (red),
Women and Revolution, South End Press,
Bo-ston 1981, s 1-42.
I leld, David, Models oj Democracy, Oxford 1987. Hernes, Helga, Staten — kviruler ingen adgang.
Universitetsförlaget, Oslo 1982.
Hernes, Helga, »TheTransition from Private to Public Dependence», i Holtei Harriet, (red)
Patriarchy in a Welfare Society, Norwegian
University Press 1984, s 26-45.
Hernes, Helga, Welfare Stare and Women Power.
Essays in State Feminism, Norwegian
Universi-ty Press 1987.
Hernes, Helga, »Scandinavian Citizenship»,
Acta Sociologica n r 3, 1988.
Hirdman, Yvonne, »Genussystemet — reflexio-ner kring kvinnors sociala underording»,
Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 3, 1988, s
49-63.
Holter, Harriet, »Om kvinneundertrykkelse, mannsundertrykkelse og hersketeknikker», i Andenaes, Christian m fl (red) Maktens
an-sikter. Perspektiver på makt og maktforskning,
Gyldendal A/S 1981, s 216-236.
Jonasdöttir, Anna, »Kön, makt och politik», i Ganetz, Hillevi m 11 (red) Feminism och
mar-xism. En förälskelse medförhinder,
Arbetarkul-tur Stockholm 1986.
Jonasdöttir, Anna, »Worhen's Interests and O t h e r Values» i Jonasdöttir, Anna & Jones, Kathy (red) The Political Interests of Gender,
Developing Theory and Research with a Feminist Face, Sage Publ., London 1988.
Leira, Arnlaug, Models of Motherhood. Welfare
State Policies and Everyday Practices: The Scandi-navian experience, Institnte för Social Research,
Oslo 1989.
Lindgren, Gerd, »I broderskapets skugga»,
Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3-4, 1989.
Marshall, T H, »Citizenship and Social Glass», i Held, David (red) States and Societies, Oxford University Press, 1983, s 248-260.
Pateman, Carole, The Sexual Contract, Stanford University Press, California 1988a.
Pateman, Carole, »The Fraternal Sexual Cont-ract», i Keane, J o h n , The Civil Society and the
State, Verso, London 1988b.
Peterson, Abby, Women in Political »Movements», Monography from the Department of Socio-logy, University of Gothenburg 1987, nr 37. Ruggie, Mary, The State and Working Women. A
Comparative Study oj Britain and Siveden ,
Prin-ceton University Press, PrinPrin-ceton 1984. Ruggie, Mary, »Gender, Work a n d Social
Pro-gress. Some Consequences of Interest Agg-regation in Sweden», i Jensen, J a n e (red) The
Feminization of Labor Force, T h e Polity Press,
New York 1988, s 173-188
Sainsbury, Diane, »The Scandinavian Model and Women's Interests: T h e Issue of Univer-salism and Corporativism», Scandinavian
Political Studies,Vol l l , N r 4 , 1988, s 337-346.
Showstack-Sassoon, A n n e (red) Women and the
and Private, H u t c h i n s o n , L o n d o n 1987.
Siim, Birte, Women and the Welfare State. Between
Private and Public Dependence, Paper
presen-ted at the C e n t e r for Research on Women at Stanford University, january 1985.
Siim, Birte, »Women a n d the Welfare State. A Comparative Perspective on the Organiza-tion of Care Work in D e n m a r k a n d Britain», p a p e r f r å n 1987, u t k o m m e r i Ungerson, Clare (red) Women and Community Care.
Gen-der and Caring in the MoGen-dern Welfare State,
W h e a t s h e a f L o n d o n 1990.
Siim, Birte & Borchorst, Anette, »K0nssystem og patriarkat», Grus n r 22/23 1987,s 127-145. Siim, Birte, » T h e Scandinavian Welfare States —
Towards Sexual Equality or a New Kind of Male Dominance?», Acta Sociologica n r 3/4 1987a.
Siim, Birte, »Rethinking the Welfare State f r o m a Feminist Perspective», i Jonasdöttir, A n n a & J o n e s , Kathy (red) The Political Interests of
Gender. Developing Theory and Research with a Feminist Face, Sage Publ., L o n d o n , 1988,
s 160-187.
Siim, Birte, »Kon, magt o g politik — udvikling i d e n feministiske förståelse af k v i n d e u n d e r -trykkelse o g kvindemagt», i Koch, Ulla m fl (red), K0n og videnskab, Aalborg Universitets-forlag, Å r h u s 1989, s 111-138.
Wtlson, Elizabeth, Women and the Welfare State, Tavistock publ., L o n d o n 1977.
Widerberg, Karin, »Sverige — g a m m a l t patriar-kat i ny förklädnad», Kvimiovetenskaplig
tid-skrift n r 3 1981, s 6-25.
Widerberg, Karin, »Till en teori om kvinnoför-tryck — barriärer och ö p p n i n g a r » ,
Kvinnove-tenskaplig tidskrift n r 2-3 1987, s 53-65.
Wolfe, Allan, Whose Keeper? Social Science and
Moral Obligation, University of California
Press 1989.
SUMMARY
Feminist interpretations on the interplay between women and the ivelfare state.
T h e analysis of w o m e n a n d the state lias been d o m i n a t e d by conflicting approaches to both state power a n d interpretations of welfare pol-icies toward women. O n the o n e h a n d the state has been analyzed on a structural level as a pre-d o m i n a n t l y oppressive partiarchal institution, a n d it has been empirically a r g u e d that public policies have h e l p e d to r e p r o d u c e male d o m i n a -tion in a new f o r m . It has b e e n proposed that
this is the case because public policies are domi-n a t e d by male idomi-nterests, a domi-n d that womedomi-n have been absent f r o m the centers of the decision-m a k i n g process. O n the o t h e r h a n d , it has been suggested that the institutions a n d policies of the Scandinavian welfare states have given wo-m e n new social rights a n d forwo-ms of participato-ry privileges that enable t h e m to develop into women-friendly states.
T h i s a r t i d e proposes the n e e d for a m o r e dynamic approach to both the analysis of the g e n d e r system as well as the interplay between the structural restraints a n d political practices of the welfare state. A multidimensional u n d e r -standing of the welfare state would allow us to focus on the processes whereby g e n d e r rela-tions are created, interpreted a n d c h a n g e d in political and administrative institutions, political culture a n d t h r o u g h womens political practice. T h e conflicting interpretations of t h e Scandi-navian welfare states have been based on dilférent aspects of womens relation to the welfare state. O n e interpretation has focused on the effects of social policies o n women, a n o t h e r has concent-rated on women's participation in the political process a n d increasing integration in political institutions. T h i s article argues that in the Scan-dinavian countries there has been an interplay between women's social citizenship a n d their political mobilization. Women's mobilization has been o n e i m p o r t a n t basis for the present in-tegration of women in political institutions.
There is, however, a tendency today toward a new polarization a m o n g w o m e n ; while some women have obtained more power and influence in the public sphere, others have b e c o m e econo-mically a n d politically marginalized.
This article argues the n e e d to integrate diffe-rences a m o n g women a n d in women's practice in-to the analyses of women's relations in-to the state. In addition, the a u t h o r f u r t h e r c o n t e n d s that a w o m e n s perspective o n the state today requires a broader focus than a redistribution of welfare a n d power from m e n to w o m e n . In o r d e r to in-clude the multitudes of w o m e n s political prac-tices a n d the new challenges of the 1990s a women's perspective should be e x p a n d e d to issues of global justice, peace, e n v i r o n m e n t a n d democracy. Birte Siim Institute of d e v e l o p m e n t a n d p l a n n i n g University of Aalborg Pb 159 DK-9100 Aalborg
