Återhämtning vid
distansarbete under covid-19
Betydelsen av socialt stöd och konflikt mellan arbete och
privatliv
Linnéa Nilsson och Sara Borén
Psykologiska institutionen Examensarbete 15 hp
Arbets- och organisationspsykologi
Kandidatprogram i Personal, Arbete & Organisation (180 hp) Hösttermin 2020
Handledare: Louise Bergman
English title: Teleworking during covid-19: the importance of social support and work-life conflict on recovery
ÅTERHÄMTNING VID DISTANSARBETE UNDER COVID-19
BETYDELSEN AV SOCIALT STÖD OCH KONFLIKT MELLAN ARBETE OCH PRIVATLIV
Linnéa Nilsson och Sara Borén
Till följd av covid-19 har distansarbetet i Sverige ökat markant. Att arbeta hemifrån har förändrat social arbetsgemenskap samt försvårat gränsdragning mellan arbete och fritid. Syftet med föreliggande studie var att vid kontexten distansarbete undersöka hur arbetsrelaterat socialt stöd och konflikt mellan arbete och privatliv hänger ihop med återhämtning genom de fyra dimensionerna avslappning, bemästrande, kontroll och psykologisk distansering. En digital enkät lades ut på Facebook och LinkedIn samt skickades till några arbetsplatser, vilket gav 262 respondenter. Resultatet av fyra hierarkiska regressionsanalyser visade att socialt stöd hade starkast relation till återhämtningsdimensionen kontroll, medan konflikt mellan arbete och privatliv hade starkast relation till psykologisk distansering. Studien bidrar med forskning inom de fyra återhämtningsdimensionerna vid distansarbete. Vidare forskning krävs för att kunna generalisera och dra slutsatser om dimensionerna, men studien visar ändå på vikten av arbetsrelaterat stöd samt att en låg konflikt mellan arbete och privatliv främjar återhämtning.
Under de senaste tio månaderna har arbetstagares vardag förändrats till följd av Folkhälsomyndighetens rekommendation om distansarbete för att minska smittspridning av covid-19 (Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m., 2020). Förekomsten av distansarbete har varit i ständig ökning i takt med teknisk utveckling som medfört digitala arbetssätt. I Sverige uppskattas distansarbetet ha fördubblats mellan år 2006 till 2012 (Vilhelmson & Thulin, 2016). Det verkar ännu inte finnas vetenskapliga studier som specificerar ökningen av distansarbete under covid-19 i Sverige, men däremot visade en studie av Tele2 och Kantar Sifo (2020) på en kraftig ökning under pandemin. Utifrån studiens 1005 respondenter ökade distansarbetet med cirka 400% enbart från februari till april 2020, då distansarbete utgjorde 14% av arbetstiden i februari och 59% i april. Studien hade ett nytt mättillfälle i november 2020 med 3005 respondenter, där 65% upplevde en brist på socialt umgänge med kollegor, 55% ansåg att distansarbete gick ut över teamkänslan samt att 65% tyckte att distansarbete påverkade trivseln i form av exempelvis avsaknad av fikastunder och småprat (Tele2 & Kantar Sifo, 2020).
Att arbeta hemifrån suddar ut den spatiala gränsen mellan arbete och privatliv då förflyttning mellan platser inte behöver ske, vilket ställer högre krav på en individs gränsdragning då arbetet kan ske oberoende av tid och rum. Detta ingår i gränslöst arbete - att skillnaden mellan de två livsdomäner arbete och privatliv är diffus, samtidigt som det snabbt går att växla och blanda dessa (Aronsson et al., 2018). Enligt Nordenmark et al. (2020) hade en obalans mellan arbete och fritid större betydelse för individers
välmående än familjeförhållanden och psykosociala arbetsmiljöfaktorer som exempelvis socialt stöd. Med utgångspunkt i att distansarbete kan förändra det arbetsrelaterade sociala samspelet och påverka balansen mellan arbete och privatliv, var syftet med föreliggande studie att undersöka hur socialt stöd och konflikt mellan arbete och privatliv hänger ihop med återhämtning.
Återhämtning
Enligt Lazarus och Folkman (1984) utlöses upplevelsen av stress av påfrestningar från omgivningen, även kallade stressorer. Att en situation upplevs som en stressor beror på individens tolkning av situationen i förhållande till de resurser som finns tillhanda. Individens upplevda självförmåga och copingstrategi är exempel på resurser, där copingstrategi innebär det tillvägagångssätt som individen tillämpar för att hantera påfrestning. Enligt Lazarus och Folkman (1984) anammar vissa människor en problemfokuserad strategi, genom att exempelvis söka stöd. Andra fokuserar på att minska effekterna av stress genom exempelvis avslappning. Copingstrategier behöver inte vara produktiva utan kan även bestå av att förtränga eller undvika tankar om stressorer. Om stressorer överstiger individens förmåga att hantera dem, resulterar det i en upplevelse av stress som är en fysiologisk aktivering av sympatiska nervsystemet (Lazarus & Folkman, 1984). En långvarig aktivering av stress kan orsaka svåra konsekvenser för individens hälsa såsom hjärt- och kärlsjukdomar och utmattningssyndrom (Kivimäki et al., 2006; Sonnentag & Fritz, 2015).
För att bibehålla hälsa och undvika långvarig stress krävs återhämtning, som innebär att den fysiologiska aktiveringen som sker till följd av stress återställs till en normal nivå. Då otillräcklig återhämtning över tid leder till sämre välmående och hälsa, är en fungerande återhämtning nödvändig för att möta den dagliga arbetsbelastning och stress som arbetstagare ställs inför (Sonnentag, Binnewies & Mojza, 2010). Gemensamt för de aktiviteter som visats främja återhämtning är att de inte bör belasta samma system som arbetet kräver, eller ta av de resurser som är viktiga för arbetet. Istället bör de bidra till att skapa nya resurser som hjälper individen att återställa sig. Vilka aktiviteter som genererar återhämtning kan vara individuellt, men enligt Sonnentag och Fritz (2007) har de ofta gemensamma kännetecknen och kan kategoriseras i fyra olika återhämtningsdimensioner,
avslappning (relaxation), bemästrande (mastery), kontroll (control) och psykologisk distansering (psychological detachment). Avslappning och psykologisk distansering
gynnar återhämtning då de utgör avbrott i arbetsbelastningen, medan dimensionerna kontroll och bemästrande främjar återhämtning genom att skapa nya resurser (Sonnentag & Fritz, 2007).
Avslappning
Avslappning innebär att individen ägnar sig åt avkopplande upplevelser, exempelvis att lyssna på lugn musik. Då avslappning endast kräver låg ansträngning bidrar det till att minska den fysiologiska aktiveringen till följd av stress. Brist på avslappning har visats vara relaterat till emotionell utmattning och sömnproblem (Sonnentag & Fritz, 2007).
Bemästrande
Bemästrande är aktiviteter som för individen är stimulerande och utmanande, samtidigt som de bidrar till lärande, som exempelvis att lära sig ett nytt språk (Sonnentag & Fritz, 2007). Bemästrande aktiviteter kan till skillnad från andra dimensioner antas vara
krävande för individen, men är trots det återhämtande då de bidrar med nya resurser som i sin tur förväntas gynna återhämtning (Hobfoll, 1998).
Kontroll
Kontroll är förmågan att hantera och kontrollera vad som görs på fritiden, samt att planera när och hur aktiviteter utförs. Kontroll över sin egen fritid är positivt för en individs välbefinnande då det ökar tron på ens egen förmåga, samtidigt som en egen reglering innebär en resurs för att hantera krav, och därmed upprätthålla god återhämtning. Detta då möjligheten till att göra det en själv anser är kul eller avkopplande är en förutsättning för att återhämtningsprocessen ska vara gynnsam och därmed återställa kroppen till en normal aktiveringsnivå (Sonnentag & Fritz, 2007).
Psykologisk distansering
Begreppet psykologisk distansering syftar till upplevelsen av att vara fysiskt och mentalt bortkopplad från arbetet, genom att släppa alla tankar och uppgifter som rör det betalda arbetet under fritiden. Vid psykologisk distansering får individen en paus från arbetsbelastning, vilket möjliggör återhämtning. En individ som inte kopplar bort arbetstankar kommer därmed fortsätta att tröttas ut av arbetet även efter arbetsdagens slut (Sonnentag & Bayer, 2005). Enligt Sonnentag (2011) antar psykologisk distansering flera roller i relationen mellan arbetsstressorer och återhämtning. Dels som medlare mellan arbetsstressorer och individens stressreaktion, och dels genom att dämpa effekterna av stressreaktionen hos individen. Därmed skulle en avsaknad av psykologisk distansering i praktiken innebära en ond cirkel av hög stress och brist på distansering, med sämre återhämtning som konsekvens vilket i längden kan leda till utmattningssyndrom (Sonnentag, Binnewies & Mojza, 2010; Sonnentag, Kuttler & Fritz, 2010). Enligt Sonnentag och Fritz (2007) är psykologisk distansering den dimension som visats ha starkast samband med individers hälsa. Dessutom visade en studie av Siltaloppi et al. (2009) att psykologisk distansering var den starkaste prediktorn för upplevd utmattning jämfört med de andra tre dimensionerna.
Socialt stöd
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (2015) ansvarar arbetsgivaren för att säkerställa en god social arbetsmiljö, vilket bland annat innefattar att anställda vet vem de ska vända sig till för hjälp och stöd. Enligt Langford et al. (1997) kan begreppet socialt stöd delas upp i fyra kategorier. Emotionellt stöd i form av gemenskap, instrumentellt stöd som praktisk hjälp, informativt stöd som råd och anvisningar och slutligen värderande stöd som exempelvis återkoppling. Tidigare forskning tyder på skillnader i hur män och kvinnor påverkas av socialt stöd, då en studie av Perrewé och Carlson (2002) visade på att socialt stöd hade starkare effekt på kvinnors arbetstillfredsställelse än på mäns.
Socialt stöd kan även komma från privatlivet genom exempelvis familj och vänner. Tidigare forskning tyder dock på att arbetsrelaterad utmattning har ett starkare samband med stöd från kollegor och chefer än med stöd från privatlivet (Halbesleben, 2006). Detta menar Halbesleben (2006) har att göra med att familj och vänner främst kan bistå med emotionellt stöd, och inte instrumentellt, då de ej kan erbjuda praktisk hjälp med arbetsuppgifter. Genom att dämpa effekten av obalans mellan arbetskrav och kontroll, kan socialt stöd påverka hur arbetsbelastningen upplevs av anställda. Samtidigt kan
avsaknad av socialt stöd hos kollegor och chefer öka anställdas upplevelse av arbetsrelaterad stress (Karasek & Theorell, 1990). Det finns även evidens för att bristande socialt stöd långsiktigt kan leda till sjukdomar som exempelvis depression och utmattningssyndrom (Bakker & Demerouti, 2007; Holmgren et al., 2010; Stansfeld & Candy, 2006). Samtidigt finns det studier som visar på att stöd från kollegor i vissa fall kan ha negativa konsekvenser. Fenlason och Beehr (1994) kom fram till att samtal mellan kollegor som präglas av klagomål om arbetet var relaterat till ökad upplevd stress. Enligt författarna kan det förklaras utifrån att kollegor genom sitt stöd bekräftar och förstärker individens negativa upplevelse. Detta resultat skulle därmed kunna innebära att emotionellt stöd i vissa fall har en negativ effekt på återhämtning, om den förstärkta negativa upplevelsen av arbetet fortsätter att påverka individen på fritiden.
Konflikt mellan arbete och privatliv
Enligt Hill et al. (2010) uppstår en konflikt mellan arbete och privatliv, work-life conflict, när det inte är en kompatibel relation mellan domänerna arbete och privatliv, då den ena domänen stör rollen i den andra. Hill et al. (2010) baserar definitionen på Greenhaus och Beutell (1985) begrepp work-family conflict som syftade på att det uppstår press i arbetslivets roll eller familjelivets roll som skapar en störning, exempelvis genom att trötthet från arbetet har negativ påverkan på rollen i hemmet. Definitionen baseras även på Voydanoffs (2004) förklaring att arbetsliv och familjeliv är samverkande domäner som influerar varandra, samtidigt som konflikt kan uppstå beroende på förhållandet mellan krav och tillgängliga resurser. Hill et al. (2010) lägger till det personliga livet och work-life conflict innefattar då både familjeliv och personligt liv, istället för att det enbart är familjeliv som förhåller sig till arbete. Detta då det oavsett hur arbetstagares familjesituation ser ut, troligtvis är viktigt med en hälsosam och balanserad relation mellan arbete och fritid. Att det även finns andra intressen i livet som inte innefattar familj (Mellner et al. 2014) har gjort att fokuset i föreliggande studie berörde konflikt mellan arbete och privatliv (work-life conflict) för att studien inte enbart skulle begränsas till arbetstagare med familj. En störning mellan arbete och livet hemma har slutligen visats skapa ett ökat behov av återhämtning, samtidigt som det kan verka i motsatt riktning - att ett större behov av återhämtning kan orsaka en störning i relationen mellan arbete och fritid (Demerouti et al., 2007).
Socialt stöd, konflikt mellan arbete och privatliv samt återhämtning vid distansarbete
Socialt stöd har visats vara betydelsefullt för att minska konflikt mellan arbete och familjeliv (Carlson & Perrewé, 1999), då stöd kan vara till hjälp för att minska arbetsbelastning som i sin tur kan reducera konflikt (Frone et al., 1997). Det finns även indikationer på att individer med ett högt socialt stöd, från arbetet eller hemifrån, visats ha färre stressorer då stödet kan bidra till en bättre stresshantering (Carlson & Perrewé, 1999). Enligt Sonnentag och Fritz (2007) har både instrumentellt och emotionellt socialt stöd visats vara relaterat till höga nivåer av avslappning, vilket innebär att ett högre stöd kan skapa goda möjligheter till återhämtning. Den hastiga omställningen till distansarbete som inneburit förändringar i det sociala samspel som vanligen sker på en fysisk arbetsplats (Tele2 & Kantar Sifo, 2020), gör det intressant att undersöka hur detta relaterar till återhämtning.
Konflikt mellan arbete och privatliv har i en studie av Hamilton Skurak et al. (2018) visat ha en negativ relation med psykologisk distansering, att en låg distansering sammanföll
med en hög konflikt. Vidare kan problem med att distansera sig från arbetet leda till en försämrad återhämtning för individer som distansarbetar. Detta då en tydlig spatial gräns visat öka möjligheten till psykologisk distansering (Sonnentag, Kuttler & Fritz, 2010). En fördel med att arbeta hemifrån är däremot att den tidsåtgång som vanligtvis går åt förflyttning mellan hem och arbetsplats, inte längre krävs. Denna frigjorda tid kan fungera som en resurs som skulle kunna minska konflikt mellan arbete och privatliv (Hill et al., 2010). Distansarbete har däremot visats vara särskilt påfrestande och öka konflikten mellan arbete och privatliv för personer som bor tillsammans med andra, samtidigt som kvinnor och individer med barn under fem år visat högre konflikt (Russell et al., 2009). Arbetstagarens egen reglering av arbetssituationen, exempelvis genom organisering av arbetsuppgifter, har även visats vara central för att upprätthålla god gränsdragning mellan arbete och fritid (Mellner et al., 2014). Att undersöka hur denna konflikt relaterar till återhämtning vid distansarbete blir därför intressant.
Med utgångspunkt i att distansarbete kan förändra socialt stöd och konflikt mellan arbete och privatliv, var syftet med studien att undersöka hur dessa variabler hänger ihop med återhämtning. Detta genom att studera hur arbetsrelaterat socialt stöd, konflikt mellan arbete och privatliv samt bakgrundsvariabler (distansarbete, kön, ålder, boendesituation samt hemmavarande barn under fem års ålder) hänger ihop med återhämtning utifrån de fyra dimensionerna avslappning, bemästrande, kontroll och psykologisk distansering. Förhoppningen är att studiens resultat i sin tur kan fungera som stöd till arbetsgivare för att proaktivt arbeta med att främja arbetstagares hälsa och återhämtning vid distansarbete, exempelvis genom ett välfungerande stöd som gynnar medarbetares återhämtning när gränsdragning mellan privatliv och arbetsliv kan vara svår. Studiens frågeställningar:
1. Hur hänger socialt stöd ihop med avslappning, bemästrande, kontroll och psykologisk distansering vid distansarbete?
2. Hur hänger konflikt mellan arbete och privatliv ihop med avslappning, bemästrande, kontroll och psykologisk distansering vid distansarbete?
Metod
Undersökningsdeltagare
Data samlades in genom en elektronisk enkät. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval, då enkäten lades ut på Facebook och LinkedIn samt skickats till en av författarnas arbetsplats inom bemanningsbranschen. Länken till enkäten skickades även till olika kommuner i Sverige, men utan respons om de valde att medverka. Ett visst snöbollsurval skedde även då enkäten delades vidare av kontakter på Facebook och LinkedIn. Populationen bestod av personer som arbetar på distans i någon mån i Sverige. Svarsfrekvensen var 262 respondenter, varav 12 föll bort då de klickade nej på första frågan om att de inte kunde arbeta på distans och därmed inte uppfyllde villkoren för medverkan. Inblick i det egentliga bortfallet fanns däremot inte då information om hur många länken nådde ut till inte kunde undersökas. Data analyserades därför på 250 personer. 28.8% var män, 71.2% kvinnor och åldersspannet var mellan 19 och 65 år med en medelålder på 40.9. 37.6% arbetade i offentlig sektor och 62.4% i privat sektor. 2% var extra/behovsanställda, 4.8% var deltidsanställda och 93.2% var heltidsanställda.
13.6% var ensamhushåll och 86.4% bodde tillsammans med någon. 16.8% hade barn under 5 år. 17.6% arbetade mer på arbetsplatsen än hemifrån, 13.2% arbetade lika mycket på arbetsplats som hemifrån, 29.6% arbetade mer hemifrån än på arbetsplatsen och 39.6% arbetade enbart hemifrån. Respondenternas yrkesområden presenteras i tabell 1.
Tabell 1. Fördelning av respondenternas yrkesområden i procent (N=250).
Yrkesområde % Bygg/fastighet 4.0 Ekonomi/finans 16.0 Energi/miljö 1.2 Handel/service 2.0 IT/teknik 14.0 Media/kommunikation 4.4 Personal/rekrytering 25.6 Transport/logistik 2.8 Utbildning 10.8 Vård/omsorg 4.8 Annat 14.4 Mätinstrument
Enkäten skapades i verktyget Survey&Report och bestod av 18 frågor om studiens variabler. Enkäten började med ett samtyckesformulär och en informationstext där syfte, frivillighet och anonymitet framgick. Respondenterna informerades även om att de behövde arbeta på distans i någon mån för att delta och att enkäten uppskattas ta fem minuter att genomföra. Den första frågan i enkäten var “Har du ett arbete där du i någon
mån kan arbeta hemifrån?” med svarsalternativen Ja/Nej, där ett Nej gjorde att resterande
frågor doldes, eftersom vald population bestod av personer som kan arbeta på distans. Därefter följde frågor om distansarbetets omfattning samt tre frågeformulär med flera underfrågor, detta för socialt stöd, konflikt mellan arbete och privatliv samt återhämtning. Enkäten avslutas med frågor om respondentens kön, ålder, boendesituation och om det bodde barn under fem i hushållet.
Återhämtning. Återhämtning mättes genom Recovery Experience Questionnaire
(REQ) av Sonnentag och Fritz (2007) översatt och validerad för svenska arbetstagare av Almén et al. (2018). Alternativen var från Stämmer inte alls (1) till Stämmer helt (5), där ett högre medelvärde innebar en bättre återhämtningsupplevelse. Återhämtning bestod av totalt 16 item där de fyra dimensionerna berördes. Avslappning hade exempelvis ett påstående som löd “efter arbetet tar jag det lugnt och slappnar av” och bemästrande ett som var “efter arbetet gör jag något som vidgar mina vyer”. För kontroll var ett påstående
“efter arbetet planerar jag själv hur resten av dagen ska se ut” och för psykologisk
distansering “på tiden efter arbetet tänker jag inte alls på jobbet”. Alla dimensioner hade fyra frågor var i enkäten men enligt Almén et al. (2018) skulle ett item ur avslappning inte räknas med och dimensionen har därför tre item vid indexkonstruktion.
Socialt stöd. För socialt stöd användes tre dimensioner ur Copenhagen
Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II) av Berthelsen et al. (2014). Dimensionerna var socialt stöd från kollegor, där ett item var “Hur ofta talar dina
kollegor med dig om hur du utför ditt arbete?”, socialt stöd från överordnad där ett item
var “Om du behöver, är din närmaste chef beredd att lyssna på problem som rör ditt
arbete?”och slutligen social gemenskap i arbetet där ett item var “Känner du dig delaktig
i en gemenskap på din arbetsplats?”. Dimensionerna hade tre item var och socialt stöd
bestod då av nio item totalt. Alternativen var från Aldrig/nästan aldrig (1) till Alltid (5) där ett högt medelvärde var ett högre stöd då alla item var reverserade.
Konflikt mellan arbete och privatliv. För konflikt mellan arbete och privatliv
användes en dimension ur Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II) av Berthelsen et al. (2014). Dimensionen bestod av fyra frågor, där en var “Känner du
att ditt arbete tar så mycket av din energi att det påverkar privatlivet negativt?”.
Svarsalternativen var från Nej, inte alls (1) till Ja, helt säkert (4), där höga värden var en hög konflikt.
Bakgrundsvariabler. Enkäten avslutades med kortare frågor som i detta fall var
bakgrundsinformation, då engagemang och kvalitet på insamlade data har visats ha ett negativt samband med en längre enkät. Frågor i slutet är därför med fördel korta då de har en tendens att besvaras snabbare än tidigare frågor (Galesic & Bosnjak, 2009). Bakgrundsvariablerna som kontrollerades för var ålder, kön (kodad som man=0, kvinna=1), boendesituation (kodad som bor själv=0, bor med någon=1), barn under fem (kodad som nej=0, ja=1). Distansarbetets omfattning inkluderades även som en bakgrundsvariabel då det i studien var en kontext snarare än en oberoende variabel då distansarbetet har skett i olika grad. Distansarbete mättes genom en egenskapad fråga som löd “I vilken utsträckning har du arbetat på distans den senaste månaden?” där svarsalternativen var 25% eller mindre/mestadels på arbetsplatsen (1), 50%/ungefär lika mycket på arbetsplatsen som distans (2), 75%/mestadels på distans (3) och 100%/bara på distans (4).
Analysmetod
Studiens data som samlades in genom enkät har analyserats i IBM SPSS Statistics version 26. Reliabilitetsestimatet Cronbach alfa räknades ut för de variabler som bestod av underfrågor, där index skapats (socialt stöd, konflikt mellan arbete och privatliv, avslappning, bemästrande, kontroll och psykologisk distansering), där alla alfa visade god reliabilitet på värden över 0.7 (Borg & Westerlund, 2012). Pearsons korrelationer mellan studiens variabler tillsammans med Cronbach alfa och deskriptiv statistik presenteras i tabell 2.
Fyra hierarkiska regressionsanalyser genomfördes för att se hur de oberoende variablerna (socialt stöd och konflikt mellan arbete och privatliv) hänger ihop med de beroende variablerna (avslappning, bemästrande, kontroll och psykologisk distansering). Det första steget i alla fyra regressionsanalyser var att undersöka om socialt stöd kunde predicera de beroende variablerna. Steg två lade till konflikt mellan arbete och privatliv, för att se hur tillägget kunde predicera beroende variablerna utöver socialt stöd. Det tredje och sista steget lade till studiens bakgrundsvariabler (distansarbete, kön, ålder, boendesituation och
barn under fem), för att testa hur de påverkade variansen utöver socialt stöd och konflikt mellan arbete och privatliv. Test för multikollinearitet gjordes även där samtliga variabler fick VIF-värden över 5, vilket tydde på att insamlade data var tillförlitlig att utföra analysen på (Borg & Westerlund, 2012). Det fanns inte heller några anmärkningsvärda extremvärden eller brister i normalfördelningen vid kontroll av frekvenstabeller, vilket annars kan begränsa regressionsanalys som metod då restriction of range kan uppstå vid en liten spridning av variabler (Borg & Westerlund, 2012). Resultatet presenteras i tabell 3.
Tabell 2. Pearsons korrelationer, medelvärden, standardavvikelser och reliabilitetsestimat (Cronbachs alfa) för alla studiens ingående variabler (N=250). 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1. Socialt stöd 1 2. Konflikt arbete/privatliv -.22** 1 Bakgrundsvariabler 3. Distansarbete -.16** -.02 1 4. Kön .05 -.06 .08 1 5. Ålder -.03 -.06 -.01 .17** 1 6. Boendesituation .12 -.09 -.12 .01 .02 1 7. Barn under 5 -.01 .05 .07 -.02 -.25** .15* 1 Utfall 8. Avslappning .14* -.34** .02 .02 -.00 -.06 -.19** 1 9. Bemästrande .09 -.16** -.03 -.11 .09 -.02 -.08 .15* 1 10. Kontroll .24** -.40** .03 .10 .15* -.11 -.22** .50** .40** 1 11. Psykologisk distansering .13* -.57** .07 .02 .14* .06 .02 .41** .22** .45** 1 Medelvärde 3.94 1.92 2.91 - 40.93 1.86 1.17 3.33 2.96 3.87 2.98 Standardavvikelse .57 .74 1.11 - 10.86 .34 .37 .84 .89 .87 .96 Cronbach alfa .84 .79 - - - .81 .83 .84 .87 * p < 0.05, ** p < 0.01
Resultat
Resultatet av fyra hierarkiska regressionsanalyser för de beroende variablerna avslappning, bemästrande, kontroll och psykologisk distansering presenteras i tabell 3. Första steget i alla fyra regressionsanalyser inkluderade socialt stöd, steg två lade till konflikt mellan arbete och privatliv och steg tre lade till bakgrundsvariabler. Stegens F-värden och tillhörande p-värde redovisas i varje steg i alla fyra regressionsanalyser.
Avslappning
I det första steget (F=6.01, p<0.05) förklarade socialt stöd 2% av variansen i avslappning. Socialt stöd var statistiskt signifikant och positivt relaterat till avslappning.
I det andra steget (F=22.59, p<0.001) förklarade socialt stöd och konflikt arbete/privatliv 12% av variansen i avslappning, en ökning på 10% från steg ett. Beta för socialt stöd minskade och var inte längre statistiskt signifikant, medan konflikt arbete/privatliv hade en signifikant negativ relation till avslappning.
Det tredje steget (F=9.03, p<0.001) förklarade 14% av variansen i avslappning, en ökning på 2% från steg två. Konflikt arbete/privatliv hade fortsatt en signifikant negativ relation till avslappning, det vill säga att en högre konflikt var relaterat till en lägre avslappning. Barn under fem år var den enda bakgrundsvariabel som var signifikant, med en negativ relation, det vill säga att ha barn under fem år var relaterat till en lägre avslappning.
Bemästrande
I det första steget (F=2.02, p=0.16) förklarade socialt stöd 0.4% av variansen i bemästrande, dock var socialt stöd ej statistiskt signifikant men hade en positiv relation till bemästrande.
I det andra steget (F=3.80, p<0.05) förklarade socialt stöd och konflikt arbete/privatliv 2% av variansen i bemästrande, en ökning på 1.6% från steg ett. Beta för socialt stöd minskade och var inte längre signifikant, medan konflikt arbete/privatliv hade en signifikant negativ relation till bemästrande.
Det tredje steget (F=2.12, p<0.05) förklarade 3% av variansen i bemästrande, en ökning på 1% från steg två. Konflikt arbete/privatliv hade fortsatt en signifikant negativ relation till bemästrande, det vill säga att en högre konflikt var relaterat till ett lägre bemästrande. Kön var den enda bakgrundsvariabeln som var statistiskt signifikant, med en negativ relation, det vill säga att kvinnor var relaterat till ett lägre bemästrande än män.
Kontroll
I det första steget (F=14.89, p<0.001) förklarade socialt stöd 5% av variansen i kontroll. Socialt stöd var statistiskt signifikant och positivt relaterat till kontroll.
I det andra steget (F=28.16, p<0.001) förklarade socialt stöd och konflikt arbete/privatliv 18% av variansen i kontroll, en ökning på 13% från steg ett. Socialt stöd var fortsatt signifikant med en positiv relation, medan konflikt arbete/privatliv hade en signifikant negativ relation till kontroll.
Det tredje steget (F=11.94, p<0.001) förklarade 24% av variansen i kontroll, en ökning på 6% från steg två. Socialt stöd och konflikt arbete/privatliv var fortsatt signifikanta, där socialt stöd hade en positiv relation och konflikt arbete/privatliv hade en negativ relation, det vill säga att ett högre socialt stöd var relaterat till en högre kontroll samt att en högre konflikt var relaterat till en lägre kontroll. Boendesituation och barn under fem blev signifikanta med negativa relationer till kontroll, det vill säga att personer som bodde med någon eller hade barn under fem år var relaterat till en lägre kontroll.
Psykologisk distansering
I det första steget (F=4.08, p<0.05) förklarade socialt stöd 1% av variansen i psykologisk distansering. Socialt stöd var statistiskt signifikant och positivt relaterat till psykologisk distansering.
I det andra steget (F=60.68, p<0.001) förklarade socialt stöd och konflikt arbete/privatliv 32% av variansen i psykologisk distansering, en ökning på 31% från steg ett. Beta för socialt stöd minskade och var inte längre signifikant, medan konflikt arbete/privatliv hade en signifikant negativ relation till psykologisk distansering.
Det tredje steget (F=18.71, p<0.001) förklarade 33% av variansen i psykologisk distansering, en ökning på 1% från steg två. Konflikt arbete/privatliv var fortsatt statistiskt signifikant med en negativ relation, det vill säga att en högre konflikt var relaterat till en lägre psykologisk distansering. Ålder var den enda bakgrundsvariabeln som var statistiskt signifikant, med en positiv relation, det vill säga att en högre ålder var relaterat till en högre psykologisk distansering.
Tabell 3. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser med standardiserade beta, p-värde och Adjusted R2 för att predicera avslappning,
bemästrande, kontroll och psykologisk distansering (N=250).
Avslappning Bemästrande Kontroll
Psykologisk distansering
β p Adj. R2 β p Adj. R2 β p Adj. R2 β p Adj. R2
Steg 1 Socialt stöd .14 .04* .09 .16 .24 .00*** .13 .05* .02 .004 .05 .01 Steg 2 Socialt stöd .07 .26 .06 .38 .16 .01** .00 .99 Konflikt arbete/privatliv -.33 .00*** -.15 .02* -.37 .00*** -.57 .00*** .12 .02 .18 .32 Steg 3 Socialt stöd .08 .20 .07 .30 .18 .00*** .02 .75 Konflikt arbete/privatliv -.33 .00*** -.15 .02* -.36 .00*** -.57 .00*** Distansarbete .03 .60 -.01 .91 .05 .37 .06 .27 Kön -.00 .95 -.13 .04* .05 .42 -.04 .40 Ålder -.06 .31 .09 .18 .08 .15 .13 .02* Boendesituation -.06 .32 -.04 .59 -.13 .02* -.00 .99 Barn under 5 -.18 .00*** -.05 .43 -.17 .01** .07 .19 .14 .03 .24 .33 * p < 0.05, ** p < 0.01 *** p < 0.001
Kön kodad som 0=man, 1=kvinna, boendesituation kodad som 0=bor själv, 1=bor med någon, barn under 5 år kodad som 0=har inte barn under 5 år, 1=har barn under 5 år.
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka hur socialt stöd och konflikt mellan arbete och privatliv sammanhängde med återhämtning vid distansarbete. Fyra hierarkiska regressionsanalyser utfördes, en för varje återhämtningsdimension, med variablerna socialt stöd och konflikt mellan arbete och privatliv som prediktorer. Resultatet visade att socialt stöd hade starkast positiv relation till kontroll, och att konflikt mellan arbete och privatliv hade starkast negativ relation till psykologisk distansering. Detta innebar att personer med ett högre socialt stöd visades ha högre kontroll över sin fritid, samt att personer med en högre konflikt mellan arbete och privatliv hade en lägre psykologisk distansering på fritiden, jämfört med resterande dimensioner. Socialt stöd och konflikt mellan arbete och privatliv var svagt relaterat till bemästrande, vilket möjligtvis kan bero på att bemästrande innefattar mer krävande aktiviteter för individen jämfört med de andra tre dimensionerna (Hobfoll, 1998), och därför kanske inte sker i lika hög grad på fritiden.
Socialt stöd kopplat till återhämtning
Vid regressionsanalysens första steg var socialt stöd signifikant för avslappning, kontroll och psykologisk distansering, där socialt stöd predicerade mest för kontroll. Efter att bakgrundsvariabler adderas till modellen var socialt stöd enbart statistiskt signifikant för dimensionen kontroll, samt att sambandet även var starkast för kontroll. Därefter predicerade socialt stöd mest för avslappning, följt av bemästrande och psykologisk distansering. En möjlig förklaring till resultatet i föreliggande studie är att tidigare forskning inte är gjord under kontexten distansarbete. Förslagsvis utgör dimensionen kontroll en ännu viktigare aspekt av återhämtning vid distansarbete, då gränsdragningen mellan arbete och privatliv är diffus (Aronsson et al., 2018). Tidigare forskning menar även på att egen reglering av arbetsuppgifter är viktigt för att upprätthålla god gränsdragning mellan arbete och fritid (Mellner et al., 2014). Den egna regleringen skulle därför kunna försvåras när stöd inte är lika tillgängligt som vid en fysisk arbetsplats. Socialt stöd, exempelvis genom hjälp med organisering, skulle därmed kunna innebära ökad möjlighet att bli klar med uppgifter innan arbetsdagens slut, vilket skulle kunna leda till en bättre kontroll över fritiden. Detta resonemang skulle därför kunna betyda att det sociala stödet är av större vikt för dimensionen kontroll jämfört med avslappning, bemästrande och psykologisk distansering, då stöd från arbetsgivare ger bättre kontroll över arbetet, vilket i sin tur kan leda till bättre kontroll i privatlivet.
Vid operationalisering av socialt stöd var fokus på det arbetsrelaterade sociala stödet utifrån de tre dimensionerna i COPSOQ II. Då det samtidigt inte kan bortses från att privatlivet även kan utgöra en källa till socialt stöd (Carlson & Perrewé, 1999), fanns det en risk för att socialt stöd hemifrån skulle kunna väga upp för uteblivet socialt stöd från arbetet och därmed påverkat respondenternas skattning och studiens resultat.
Konflikt mellan arbete och privatliv kopplat till återhämtning
Konflikt mellan arbete och privatliv blev statistiskt signifikant och predicerade alla återhämtningsdimensioner i både steg två och tre när bakgrundsvariabler tagits hänsyn till. Detta innebar att en person som hade hög konflikt också hade en lägre avslappning, bemästrande, kontroll och psykologisk distansering, då relationen var negativ. Vidare predicerade konflikt mellan arbete och privatliv mest för psykologisk distansering, följt av kontroll, avslappning och bemästrande. Däremot hade distansarbete inget signifikant
samband med återhämtning i någon av dimensionerna, vilket kan ha berott på urvalet då ett kriterium var att arbeta på distans i någon mån. Detta medförde att en del respondenter enbart arbetade 25% på distans, vilket kan vara en förklaring till varför resultatet inte helt går i linje med tidigare studier som menar på att psykologisk distansering kan försämras vid arbeten som saknar en spatial gräns (Sonnentag, Kuttler & Fritz, 2010). Studien visar däremot på att konflikt mellan arbete och privatliv hade en negativ relation till psykologisk distansering, vilket går i linje med forskning av Hamilton Skurak et al. (2018). Att arbeta i hemmet under covid-19 kan ha bidragit till en ökad konflikt mellan arbete och privatliv, kanske då individers tillgänglighet kan anpassas och det finns möjlighet att blanda arbete med privata sysslor under arbetsdagen. Detta kan i sin tur ha förstärkt avsaknaden av en spatial gräns, som kan bidra till en svårighet i att släppa jobbet mentalt efter arbetsdagens slut.
Vad gäller bakgrundsvariabler visade tidigare studier att kvinnor, personer som bor med andra och individer som har barn under fem år, på högre konflikt mellan arbete och privatliv (Russell et al., 2009). Denna studie stödjer inte tidigare forskning då resultatet endast visar på svaga samband mellan bakgrundsvariabler och konflikt mellan arbete och privatliv. Bakgrundsvariablerna visade dessutom vara svaga prediktorer för återhämtningens fyra dimensioner, vilket gör det svårt att uttala sig om hur faktorer i privatlivet kan ha påverkat återhämtningen. Sammanfattningsvis visade resultatet att konflikt mellan arbete och privatliv var av större betydelse för återhämtning än familjeförhållanden och socialt stöd, vilket därmed går i linje med Nordenmark et al. (2020) studie om betydelsen av dessa variabler för välmående.
Styrkor och svagheter
En styrka med studiens genomförande var den välarbetade enkäten som mestadels innehöll validerade frågor för studiens population och syfte. Att frågorna var etablerade och validerade stärkte därmed begreppsvaliditeten, det vill säga att frågorna mätt det fenomen dem avsett att mäta. Då längden på enkäter visats leda till ett minskat engagemang i respondenters svar (Galesic & Bosnjak, 2009), var den korta enkäten samt frågornas ordningsföljd i enkäten en styrka. Detta då enkäten avslutades med demografiska frågor för att minimera trötthet och bortfall. En fördel var även att studiens data ansågs vara tillförlitlig då det ej fanns tecken på avvikelser vad gäller extremvärden eller multikollinearitet. Indexen fick även höga värden på Cronbach alfa trots få item, vilket tyder på en god reliabilitet. Survey&Report tillät dessutom endast ett svar per enhet, samt enbart ett svar per fråga. Å andra sidan är en nackdel med självskattningsenkät att deltagare kan ha svarat utifrån social önskvärdhet och därmed inte varit ärliga (Schmitt, 1994), då vissa av frågorna rörde potentiellt känsliga ämnen såsom familjeliv och arbetssituation.
Att studien är en tvärsnittsstudie innebar att orsakssamband mellan undersökta variabler inte kunde fastställas. Det betyder att psykologisk distansering skulle kunna ha påverkat konflikt mellan arbete och privatliv, och inte tvärtom. Valet av socialt stöd och konflikt mellan arbete och privatliv som oberoende variabler försvårade dessutom fastställandet av hypoteser då det inte fanns en etablerad teori bakom varför just dessa tillsammans påverkar återhämtning. Detta resulterade i att variablerna diskuterades mestadels separat och att relationen mellan dem förblir outforskad.
En begränsning med studien var dess bekvämlighetsurval, som kan ha påverkat resultatet då respondenterna inte är slumpvist utvalda från populationen. Samtidigt är det en fördel att enkäten spreds bland våra nätverk istället för en enskild organisation, då det medfört ett större antal respondenter med större spridning bland yrkesområden. Däremot bör generaliserbarheten till populationen, som bestod av distansarbetande svenskar under covid-19, beaktas med försiktighet då ytterligare studier med ett större antal respondenter för varje yrkesgrupp krävs.
Bidrag och framtida forskning
Studien bidrar med forskning inom de fyra återhämtningsdimensionerna och deras respektive relation till arbetsrelaterat socialt stöd och upplevd konflikt mellan arbete och privatliv under covid-19 i Sverige år 2020. Studien bidrar till att täcka en kunskapslucka då tidigare forskning på hur de fyra återhämtningsdimensionerna påverkas för sig är begränsad, samt att det saknas evidens på hur dimensionerna står sig i relation till distansarbete.
Framtida forskning skulle kunna fortsätta att utforska återhämtningsdimensionerna separat. Detta för att få en djupare förståelse för återhämtningsprocessen, och därmed kunna anpassa arbetsrelaterade åtgärder. Genom longitudinella studier skulle distansarbetande även kunna jämföras med icke distansarbetande vad gäller återhämtning, för att på så sätt kunna utvärdera långsiktiga konsekvenser på hälsa. Framtida studier kan dessutom ta hänsyn till storlek på arbetsgrupp och chefsposition, för en större insyn i hur mycket stöd som finns tillgängligt. Ytterligare studier med större urval inom olika yrkesområden skulle även krävas för ökad generaliserbarhet. Att undersöka annan operationalisering av socialt stöd, exempelvis genom att jämföra stöd från privatlivet med stöd från arbetet, skulle också vara givande för ökad förståelse. I föreliggande studie var det slutligen få bakgrundsvariabler som blev signifikanta, samt att samtliga var svaga prediktorer för återhämtning, vilket gör det intressant med mer forskning på hur variationer i privatlivet kan påverka återhämtningsdimensionerna.
Slutsatser
Återhämtning vid distansarbete är ett ytterst aktuellt ämne då arbetssituationen har förändrats för många till följd av covid-19. För arbetstagare innebär övergång till distansarbete förändringar i det sociala samspelet samt att den spatiala skillnaden mellan arbete och hem suddas ut. Studien bidrar på så sätt med intressant kunskap i ett relativt outforskat område, som i förlängningen kan hjälpa arbetsgivare att anpassa insatser vid distansarbete för att främja anställdas hälsa. Då konflikt mellan arbete och privatliv utgjorde den starkaste prediktorn för alla återhämtningsdimensioner, visar studien på vikten av att kunna bibehålla en balans mellan de två livsdomäner, vilket kan tänkas vara särskilt utmanande vid just distansarbete. Studien visar även på att socialt stöd från chef och kollegor kan gynna kontroll över fritiden, vilket är en förutsättning för återhämtning. Slutligen krävs vidare forskning för att kunna generalisera och dra slutsatser om distansarbetets påverkan på återhämtningsdimensionerna, samt för att veta hur arbetsmiljöinsatser gällande socialt stöd och balans mellan arbete och fritid bör utformas.
Referenser
Almén, N., Lundberg, H., Sundin, Ö., & Jansson, B. (2018). The reliability and factorial validity of the Swedish version of the Recovery Experience Questionnaire. Nordic Psychology, 70(4), 324-333. https://doi.org/10.1080/19012276.2018.1443280
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Arbetsmiljöverket. https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf
Aronsson, G., Gillberg, N., Mellner, C., Kecklund, G., Ljungberg, J., Toivanen, S. (2018). Rapport 2018:1
Gränslöst arbete - En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv.
Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/granslost-arbete-en-forskarantologi-om-arbetsmiljoutmaningar-i-anknytning-till-ett-granslost-arbetsliv_rap2018_1.pdf
Bakker, A. B., & Demerouti, E. (2007). The Job Demands‐Resources model: state of the art. Journal of
Managerial Psychology, 22(3), 309–328. https://doi.org/10.1108/02683940710733115
Berthelsen, H., Westerlund, H., & Søndergård Kristensen, T., (2014). COPSOQ II - en uppdatering och språklig validering av den svenska versionen av en enkät för kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser. Stressrapport 356, Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet.
Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare Faktabok (3 uppl.). Liber.
Carlson, D. S., & Perrewé, P. L. (1999). The Role of Social Support in the Stressor-Strain Relationship: An Examination of Work-Family Conflict. Journal of Management, 25(4), 513–540. https://doi.org/10.1177/014920639902500403
Demerouti, E., Taris, T. W., & Bakker, A. B. (2007). Need for recovery, home–work interference and performance: Is lack of concentration the link? Journal of Vocational Behavior, 71(2), 204–220. https://doi.org/10.1016/j.jvb.2007.06.002
Fenlason, K. J., & Beehr, T. A. (1994). Social support and occupational stress: Effects of talking to others.
Journal of Organizational Behavior, 15(2), 157–175. https://doi.org/10.1002/job.4030150205
Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. (HSLF-FS 2020:12). Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/publicerat-material/foreskrifter/konsoliderade/hslf-fs_2020_12.pdf
Frone, M. R., Yardley, J. K., & Markel, K. S. (1997). Developing and Testing an Integrative Model of the Work–Family Interface. Journal of Vocational Behavior, 50(2), 145–167. https://doi.org/10.1006/jvbe.1996.1577
Galesic, M., & Bosnjak, M. (2009). Effects of Questionnaire Length on Participation and Indicators of Response Quality in a Web Survey. Public Opinion Quarterly, 73(2), 349–360. https://doi.org/10.1093/poq/nfp031
Gnambs, T., & Kaspar, K. (2016). Socially Desirable Responding in Web-Based Questionnaires: A Meta-Analytic Review of the Candor Hypothesis. Assessment, 24(6), 746–762. https://doi.org/10.1177/1073191115624547
Greenhaus, J. H., & Beutell, N. J. (1985). Sources of Conflict Between Work and Family Roles. Academy
Halbesleben, J. R. B. (2006). Sources of social support and burnout: A meta-analytic test of the conservation of resources model. Journal of Applied Psychology, 91(5), 1134–1145. https://doi.org/10.1037/0021-9010.91.5.1134
Hamilton Skurak, H., Malinen, S., Näswall, K., & Kuntz, J. C. (2018). Employee wellbeing: The role of psychological detachment on the relationship between engagement and work–life conflict. Economic and
Industrial Democracy, 0143831X1775047. https://doi.org/10.1177/0143831x17750473
Hill, E. J., Erickson, J. J., Holmes, E. K., & Ferris, M. (2010). Workplace flexibility, work hours, and work-life conflict: Finding an extra day or two. Journal of Family Psychology, 24(3), 349–358. https://doi.org/10.1037/a0019282
Hobfoll, S. E. (1998). Stress, culture, and community: The psychology and physiology of stress. Plenum Press.
Holmgren, K., Hensing, G., & Dellve, L. (2010). The Association Between Poor Organizational Climate and High Work Commitments, and Sickness Absence in a General Population of Women and Men. Journal
of Occupational and Environmental Medicine, 52(12), 1179–1185.
https://doi.org/10.1097/jom.0b013e3181fc5c1a
Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working
life. Basic Books.
Kivimäki, M., Virtanen, M., Elovainio, M., Kouvonen, A., Väänänen, A., & Vahtera, J. (2006). Work stress in the etiology of coronary heart disease—a meta-analysis. Scandinavian Journal of Work, Environment &
Health, 32(6), 431–442. https://doi.org/10.5271/sjweh.1049
Langford, C. P. H., Bowsher, J., Maloney, J. P., & Lillis, P. P. (1997). Social support: a conceptual analysis.
Journal of Advanced Nursing, 25(1), 95–100. https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.1997.1997025095.x
Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal, and Coping. Springer Publishing Company. Mellner, C., Aronsson, G., & Kecklund, G. (2015). Boundary Management Preferences, Boundary Control, and Work-Life Balance among Full-Time Employed Professionals in Knowledge-Intensive, Flexible Work.
Nordic Journal of Working Life Studies, 4(4), 7-23. https://doi.org/10.19154/njwls.v4i4.4705
Nordenmark, M., Almén, N., & Vinberg, S. (2020). Work/Family Conflict of More Importance than Psychosocial Working Conditions and Family Conditions for Mental Wellbeing. Societies, 10(3), 67. https://doi.org/10.3390/soc10030067
Perrewé, P. L., & Carlson, D. S. (2002). Do men and women benefit from social support equally? Results from a field examination within the work and family context. I D. L. Nelson & R. J. Burke (Red.), Gender,
work stress, and health (s. 101–114). American Psychological Association.
https://doi.org/10.1037/10467-007
Russell, H., O’Connell, P. J., & McGinnity, F. (2009). The Impact of Flexible Working Arrangements on Work-life Conflict and Work Pressure in Ireland. Gender, Work & Organization, 16(1), 73–97. https://doi.org/10.1111/j.1468-0432.2008.00431.x
Schmitt, N. (1994). Method bias: The importance of theory and measurement. Journal of Organizational
Behavior, 15(5), 393–398. https://doi.org/10.1002/job.4030150504
Siltaloppi, M., Kinnunen, U., & Feldt, T. (2009). Recovery experiences as moderators between psychosocial work characteristics and occupational well-being. Work & Stress, 23(4), 330–348. https://doi.org/10.1080/02678370903415572
Sonnentag, S. (2011). Recovery from fatigue: The role of psychological detachment. I P. L. Ackerman (Red.), Decade of Behavior/Science Conference. Cognitive fatigue: Multidisciplinary perspectives on
current research and future applications (s. 253–272). American Psychological Association.
https://doi.org/10.1037/12343-012
Sonnentag, S., & Bayer, U.-V. (2005). Switching Off Mentally: Predictors and Consequences of Psychological Detachment From Work During Off-Job Time. Journal of Occupational Health Psychology,
10(4), 393–414. https://doi.org/10.1037/1076-8998.10.4.393
Sonnentag, S., Binnewies, C., & Mojza, E. J. (2010). Staying well and engaged when demands are high: The role of psychological detachment. Journal of Applied Psychology, 95(5), 965–976. https://doi.org/10.1037/a0020032
Sonnentag, S., & Fritz, C. (2007). The Recovery Experience Questionnaire: Development and validation of a measure for assessing recuperation and unwinding from work. Journal of Occupational Health
Psychology, 12(3), 204–221. https://doi.org/10.1037/1076-8998.12.3.204
Sonnentag, S., & Fritz, C. (2015). Recovery from job stress: The stressor-detachment model as an integrative framework. Journal of Organizational Behavior, 36(1), 72–103. https://doi.org/10.1002/job.1924
Sonnentag, S., Kuttler, I., & Fritz, C. (2010). Job stressors, emotional exhaustion, and need for recovery: A multi-source study on the benefits of psychological detachment. Journal of Vocational Behavior, 76(3), 355–365. https://doi.org/10.1016/j.jvb.2009.06.005
Sonnentag, S., & Kruel, U. (2006). Psychological detachment from work during off-job time: The role of job stressors, job involvement, and recovery-related self-efficacy. European Journal of Work and
Organizational Psychology, 15 (2) 197-217.
Stansfeld, S., & Candy, B. (2006). Psychosocial work environment and mental health—a meta-analytic review. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 32(6), 443–462. https://doi.org/10.5271/sjweh.1050
Tele2 & Kantar Sifo (2020). Det hybrida arbetslivet. Coronapandemins effekter på vårt sätt att arbeta - nu
och i framtiden. En rapport av Tele2 i samarbete med Kantar Sifo.
https://www.tele2.se/foretag/content/rapporter/det-hybrida-arbetslivet
Vilhelmson, B., & Thulin, E. (2016). Who and where are the flexible workers? Exploring the current diffusion of telework in Sweden. New Technology, Work and Employment, 31(1), 77–96. https://doi.org/10.1111/ntwe.12060
Voydanoff, P. (2004). The Effects of Work Demands and Resources on Work-to-Family Conflict and Facilitation. Journal of Marriage and Family, 66(2), 398–412. https://doi.org/10.1111/j.1741-3737.2004.00028.x
