Friskvård för kommunanställda i en kommun i sydvästra Sverige

(1)

Högskolan i Halmstad

Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823

301 18 Halmstad

Friskvård för kommunanställda i en

kommun i sydvästra Sverige

En enkätundersökning angående friskvårdsförmånernas utnyttjande och

dess utvecklingsmöjligheter.

Josefin Appelqvist Anna Molarin

Folkhälsovetenskap, 61-90 hp, C-uppsats, 15 hp. HT 2008

(2)

I

Titel Friskvård för de kommunanställda i en kommun i sydvästra Sverige - En enkätundersökning angående

friskvårdsförmånernas utnyttjande och dess utvecklingsmöjligheter.

Författare Josefin Appelqvist och Anna Molarin

Sektion Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad

Handledare Louise Silwer

Tid HT 2008

Sidantal 22

Nyckelord Arbetsgivarbekostad friskvård; Deltagande; Folkhälsa; Fysisk aktivitet; Hälsofrämjande.

Sammanfattning I den västsvenska kommunen erbjuds de kommunanställda friskvårdsförmåner i form av ett Friskvårdskort eller en Friskvårdspeng. Friskvårdskortet har tidigare varit gratis men är sedan år 2008 belagt med en avgift på 200 kronor per år. Då mätningar har visat att antalet användare minskat sedan avgiften infördes fanns från Folkhälsocentrum i kommunen ett behov att utreda på vilket sätt friskvårdsförmånerna skulle kunna utvecklas. En enkät utarbetades och sändes till en tredjedel av de anställda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna ändå var fysiskt aktiva på sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter ägnade sig åt aktiviteter som även erbjöds inom friskvårdsförmånerna. De mest frekventa självupplevda hindren för att träna inom Friskvårdskortet var en redan aktiv fritid, att det var långt till träningslokalerna, att de hellre gjorde andra saker samt tidsbrist. Vanliga önskemål var att få träna på arbetstid samt att massage skulle ingå i förmånerna. Som komplement till denna kvantitativa studie skulle en kvalitativ studie möjliggöra en fördjupad kunskap om de hinder som upplevs vad gäller utnyttjandet av friskvårdsförmånerna.

(3)

II

Title Health maintenance for municipality employees - A survey

regarding participation in a health maintenance benefit program and its possibilities for development.

Authors Josefin Appelqvist and Anna Molarin

Section Section for health and society, Halmstad University, Box 823, 301 18 Halmstad

Supervisor Louise Silwer

Time Fall term 2008

Number of pages 22

Keywords Health promotion; Participation; Physical activities provided by employer; Physical activity; Public health.

Abstract The employees of the municipality are offered benefits in form of activity card or activity compensation. The activity card was earlier offered for free but has since the beginning of year 2008 been covered with a 200 kronor per year levy. When polls have shown that the number of users has decreased since the levy was introduced, the centre of public health in the municipality stated the need of investigating how these benefits could be improved. A survey was designed and sent to one third of the employees. This group of employees was selected on a systematic sample basis. The result of the survey showed that those who did not take part of the benefits, despite this, were physically active in their leisure time. A third of this group was even devoted to activities supported by the benefits program. The most frequent, self perceived obstacles to take part in the benefits program was an already active leisure time, a long distance to travel to the training facility, preferring doing other things and a lack of time. Frequent suggestions of improvements were: to be able to exercise during working hours and that massages should be a part of the benefits. A qualitative study would complement this study and could possibly give more knowledge regarding the self perceived obstacles to take part of activity benefits.

(4)

III

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INTRODUKTION ... 1

2 BAKGRUND ... 2

2.1 Hälsa och hälsofrämjande arbete ... 2

2.2 Friskvård ... 3

2.3 Fysisk aktivitet ... 4

2.4 Hälsofrämjande interventioner på arbetsplatser ... 5

3 METOD ... 6

3.1 Urval ... 7 3.2 Bortfall ... 7 3.3 Etiska överväganden ... 7 3.4 Databearbetning ... 7

4 RESULTAT ... 8

4.1 Fysisk aktivitet bland respondenterna ... 8

4.2 Kunskap om förmånerna... 10

4.3 Upplevda hinder för att motionera inom Friskvårdskortet ... 12

4.4 Saknade aktiviteter inom Friskvårdskortet ... 13

4.5 Förbättringsförslag ... 13

4.5.1 Lokaler ... 13

4.5.2 Fler tider att välja mellan ... 14

4.5.3 Friskvård på arbetstid ... 14

4.5.4 Priser och ersättningar ... 14

5 DISKUSSION ... 14

5.1 Metoddiskussion ... 14

5.2 Resultatdiskussion ... 17

5.2.1 Kvinnor och mäns utnyttjande av friskvårdsförmånerna ... 17

5.2.2 Fysisk aktivitet ... 17

5.2.3 Kunskap om förmånerna ... 17

5.2.4 Upplevda hinder för att motionera inom Friskvårdskortet ... 18

5.2.5 Saknade aktiviteter inom Friskvårdskortet ... 19

5.2.6 Friskvård på arbetstid ... 19

5.2.7 Aktiviteter som inte kan innefattas av förmånerna ... 20

6 KONKLUSION... 21

7 IMPLIKATION ... 21

REFERENSLISTA

Bilaga 1 Bilaga 2

(5)

1

1 INTRODUKTION

Fysisk aktivitet är en friskfaktor som kan förebygga ett flertal olika folkhälsoproblem, som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, övervikt och psykisk ohälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2008)2. Trots denna vetskap har svenskarnas livsstil förändrats och idag är en tredjedel av befolkningen inaktiv i sin vardag (Prevent, 2001). Socialstyrelsen (2005) redovisar en kraftig ökning av sjukskrivningar i landet och har i sina nationella riktlinjer angående levnadsvanor angett fyra problemområden som det bör läggas fokus på för att förbättra befolkningens hälsa. Otillräcklig fysisk aktivitet är ett av dessa problemområden.

Kommunen har sedan början av 2000-talet erbjudit friskvårdsförmåner för sina anställda vilka anordnas av kommunens Folkhälsocentrum. De anställda har möjlighet att köpa ett Friskvårdskort för 200 kronor per år. Kortet innefattar inträde till simhallen och olika typer av gymnastik samt ett valbart tillval som exempelvis styrketräning eller massagesäng. Önskas det fler tillägg på kortet kostar det extra och priset varierar beroende på typ av tillval. Om de anställda bor i en annan kommun eller önskar utföra någon annan typ av aktivitet där en avgift betalas kan de istället utnyttja Friskvårdspengen som uppgår till maximalt 500 kronor per år.

Friskvårdskortet var tidigare gratis och en förändring av dess utnyttjande har märkts av sedan kostnaden infördes år 2008, då antalet anställda som valde att utnyttja kortet sjönk. Dock ökade användandet av Friskvårdskortet bland dem som valde att utnyttja det. År 2008 valde 800 av de totalt 1800 anställda att inte utnyttja någon av friskvårdsförmånerna. I studien används uttrycket ”utnyttja” förmånerna i betydelsen att skilja dem som införskaffat Friskvårdskort eller Friskvårdspeng från dem som inte skaffat något av alternativen och har ingenting att göra med hur utnyttjandegraden hos dem som införskaffat förmånerna såg ut.

Frågeställningarna som studien utgick ifrån var varför så många valde att inte utnyttja friskvårdsförmånerna, vad Folkhälsocentrum skulle kunna utveckla för att få fler intresserade samt om de anställda som valde att avstå från friskvårdsförmånerna utövade fysisk aktivitet i någon annan form och i så fall vilken?

(6)

2

Syftet med studien var att undersöka vad det fanns för anledningar till att en del anställda valde att avstå från att utnyttja friskvårdsförmånerna samt hur förmånerna skulle kunna vidareutvecklas.

2 BAKGRUND

2.1 Hälsa och hälsofrämjande arbete

Friskvårdsprojekt genomförs i organisationer för att förbättra medarbetarnas hälsa och därmed förhoppningsvis kunna minska antalet sjukskrivningar. Men vad innefattar begreppet hälsa? Världshälsoorganisationen (WHO) definierade år 1947 begreppet ”hälsa som ett

tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp” (Pellmer & Wramner, 2003, s. 14). Definitionen innebar ett nytt

och bredare sätt att se på hälsa som en social del i en människas liv och inte enbart en strävan efter nya och förbättrade behandlingsmetoder mot olika sjukdomstillstånd (Pellmer & Wramner, 2003). Definitionen satte press på olika instanser i samhället att motverka de bakomliggande orsakerna till ohälsa och ligger än idag till grund för det moderna hälsoarbetet, även om definitionen nu utvecklats i riktning mot begreppet livskvalitet (Cronsell, Engvall & Karlsson, 2003).

Regering och riksdag har för att skapa en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen tagit fram 11 målområden att arbeta med, där fysisk aktivitet och hälsa i arbetslivet nämns som två viktiga punkter (Statens folkhälsoinstitut, 2008)1. Den största delen av den vuxna befolkningen tillbringar 60 % av sin vakna tid på arbetet och därför är arbetsplatsen en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Arbetsplatsen ger tillgång till en stor målgrupp som ofta är svår att nå lika effektivt på andra sätt (Naidoo & Wills, 2008).

En individs hälsa påverkas av en rad olika faktorer såsom samhälle, livsstil, miljö och biologiska faktorer. Samhället påverkar individen i hög grad då det påverkar trygghet, hur landets ekonomi ser ut samt hur stor arbetslösheten i landet är. Individens livsstil är en faktor som individen själv kan påverka exempelvis genom kost, motion, alkoholkonsumtion. Förändrad livsstil har dock visat sig vara svår för den enskilde individen att åstadkomma då vanor skapar trygghet i vardagen vilket gör att arbetsgivarens roll kan bli viktig i

(7)

3

förändringsprocessen. Arbetsgivaren kan införa förändringar i arbetsmiljön för att förbättra de anställdas hälsa samt för att skapa förutsättningar för ökad fysisk aktivitet. Den sista faktorn som påverkar individens hälsa är biologiska faktorer vilka i sig inte kan påverkas men om individen är medveten om vilka riskfaktorer som kan finnas vad gäller kön, ålder och arv kan potentiella risker undvikas (Cronsell, Engvall & Karlsson, 2003).

Det finns två olika sätt att se på en hälsosatsning i en organisation. Det första sättet är ur ett patogent perspektiv vilket innebär att fokus ligger på sådant som gör medarbetarna sjuka, vilket kan vara en bra ansats att utgå ifrån om det finns problem med att många inom en organisation drabbas av samma hälsoproblem. Det andra sättet att se på situationen är ur ett salutogent perspektiv vilket istället fokuserar på sådant som gör medarbetarna friska, som exempelvis friskvårdssatsningar som riktas till samtliga anställda. Ett salutogent arbete i varje enskild organisation i samhället bidrar till en stor och viktig del av folkhälsoarbetet i Sverige (Pellmer & Wramner, 2003).

2.2 Friskvård

Begreppet friskvård innefattar den typ av åtgärder som införs för att förändra individer och gruppers livsstil med syftet att främja deras hälsa. En svårighet i ett sådant arbete är att det krävs att varje enskild individ engagerar sig i de aktiviteter som införs. Friskvårdsinsatser i organisationer blir allt vanligare, vilket har sin grund i att kraven på den enskilde individen i arbetslivet ökat samt att kunskaperna om friskvårdsinsatsernas positiva effekter har ökat (Rydqvist & Winroth, 2004). Det finns ekonomiska vinster att göra då insatserna kan bidra till att sjukfrånvaron minskar, arbetseffektiviteten ökar och personalomsättningen sjunker (Cronsell, Engvall & Karlsson, 2003).

Friskvårdsinsatser runt om i Sverige ser ut på många olika sätt och en vanligt återkommande diskussion är om de anställda ska få träna på sin arbetstid. Det krävs en avvägning mellan kostnaden för att betala lön trots att inget arbete utförs mot de vinster som kan genereras genom ökad fysisk aktivitet hos de anställda. Friskvård på arbetstid kan bidra till att nå fler av de anställda än om friskvårdsinsatserna skulle utföras på deras fritid. Oavsett om friskvårdsinsatser införs på arbetstid eller inte krävs ett varierat utbud av aktiviteter då det finns en stor spridning i vad varje enskild individ har för behov och önskemål angående fysiska aktiviteter (Cronsell, Engvall & Karlsson, 2003).

(8)

4

Friskvårdsförmåner för anställda är skattefritt för arbetsgivaren om de uppfyller kravet att aktiviteterna är av enklare slag samt av mindre värde. Aktiviteter som går in under dessa kriterier är exempelvis gymnastik, dans, styrketräning, spinning och olika lagsporter. Även kostrådgivning, stresshantering och ”kontorsmassage” (massage av nacke, axlar och rygg) klassas som av enklare slag och är därmed skattefritt. Dyrare klädutrustning såsom joggingskor innefattas inte av skattefriheten och det gör inte heller sporter som kräver dyrare utrustning såsom golf eller ridning (Skatteverket, 2008).

2.3 Fysisk aktivitet

Statens folkhälsoinstitut rekommenderar i sitt nionde folkhälsomål som rör fysisk aktivitet, 30 minuters måttligt intensiv aktivitet dagligen eller 30 minuters högintensiv aktivitet minst tre gånger per vecka. Den fysiska aktiviteten behövs för att främja hälsa, motverka ohälsa och för att bidra till att människor kan leva ett oberoende liv även när de blir äldre (Statens folkhälsoinstitut, 2008)2. Resultatet av en nationell folkhälsoenkät som folkhälsoinstitutet genomfört i Sverige visar att 58 % av männen respektive 54 % av kvinnorna var fysiskt aktiva 30 minuter om dagen. Bland dem som var aktiva 60 minuter om dagen var skillnaden större då 34 % av männen svarade att de var det och endast 27 % av kvinnorna svarade detsamma (Boström & Nykvist, 2004).

Att lägga fokus på ökad fysisk aktivitet i det hälsofrämjande arbetet är ett bra sätt att påverka medarbetarnas hälsotillstånd positivt då denna faktor påverkar individen i mycket hög grad. När den fysiska aktiviteten hos en individ ökar bidrar det till förbättrad kondition, ökad muskelstyrka och ett allmänt förbättrat hälsotillstånd. Dessa faktorer innebär för en otränad individ som börjar motionera att prestationsförmågan på arbetet kan öka med hela 300 %. Om den fysiska aktiviteten istället minskar är det inte bara så att de positiva effekterna uteblir utan en rad direkt negativa effekter kan uppstå, exempelvis en ökad risk för rygg- och ledbesvär, typ 2-diabetes och individens åldrande påskyndas (Cronsell, Engvall & Karlsson, 2003).

En kanadensisk studie belyser att ett kostnadseffektivt sätt att öka den fysiska aktiviteten är med hjälp av stegräknare. Resultatet visar att det är lättare att motivera en grupp att gå fler steg per dag än att motivera dem att promenera tidsmässigt mer per dag. När fysiskt inaktiva

(9)

5

eller nästan inaktiva individer ökar sitt stegantal med 500 steg per dag ger det positiva effekter på hälsan. (Warburton, Nicol & Bredin, 2006).

En norsk studie visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och förhöjd motivation, sambandet stärktes då träningen utfördes i grupp. Resultatet visar att socialt stöd och känslan av kontroll är en mycket viktig del vid fysisk aktivitet. De som i studien hade större förmåga att se sig själv som en fysiskt aktiv människa lyckades i större utsträckning ändra sitt beteende och bli mer fysiskt aktiv. Att träna tillsammans i grupp och att känna socialt stöd var av hög betydelse för att öka den fysiska aktiviteten (Lorentzen, Ommundsen, Jenum & Holme 2007).

Blue (1995) visar i en studie att människors vanor kring fysisk aktivitet har att göra med deras attityder till och sociala normer angående fysisk aktivitet. Blue, Wilbur och Marston-Scott (2001) har genomfört en uppföljande studie med syftet att titta på attityder till fysisk aktivitet hos verkstadsarbetare. Resultatet visar att anledningen till att verkstadsarbetarna inte tränade var att de hade en negativ inställning till att träna på sin fritid.

2.4 Hälsofrämjande interventioner på arbetsplatser

Av Folkhälsoinstitutets rapport ”Levnadsvanor och hälsa” som baseras på resultatet av en nationell folkhälsoenkät framgår det att kvinnor oftare har tillgång till arbetsgivarstödd fysisk aktivitet på sin arbetsplats än män. På de arbetsplatser där sådana interventioner införts utnyttjas de av 40 % av männen vilket är lägre än bland kvinnor där 53 % utnyttjar friskvårdsförmånerna (Boström & Nykvist, 2004).

Arbetsplatsen är ett bra sätt att komma i kontakt med en stor del av den vuxna befolkningen poängterar Moy, Sallam och Wong (2006) i sin artikel där de presenterar resultatet av en intervention med målet att bland annat öka deltagarnas fysiska aktivitet. Syftet med interventionen var att minska risken för kroniska sjukdomar bland de anställda i det aktuella företaget. Det visade sig att målen med interventionen tog tid att uppnå och först sex månader efter interventionens slut hade deltagarnas hälsotillstånd förbättrats. Författarna menar att det beror på att deltagarna först måste inse fördelarna med ett förändrat beteende innan de blir motiverade till förändring.

(10)

6

Efter att president George W. Bush år 2002 belyst problematiken i att det amerikanska folket hade för låg fysisk aktivitet inleddes ett projekt med delmålet att hitta vägar till att öka den fysiska aktiviteten på amerikanska arbetsplatser. Presidentens oro grundade sig i ökade problem med olycksfall på arbetsplatser, hög sjukfrånvaro och låg effektivitet i amerikanska företag. En intervention infördes på ett företag där det i början av varje arbetsdag infördes tio minuters möte där olika former av friskvårdsövningar genomfördes, större delen av de anställda deltog i dessa möten. Resultatet av interventionen visar att effektiviteten på arbetsplatsen blivit bättre och nästan hälften av de anställda uppger att de gått ner i vikt, fått ett lägre blodtryck samt mindre värk i kroppen (Drennan, Ramsay & Richey, 2006).

Även Yancey et al. (2007) hade målet med interventionen att förbättra hälsan hos de anställda, förebygga kroniska sjukdomar, öka arbetseffektiviteten samt att få den fysiska aktiviteten under arbetstid till en rutin. Ett delmål i interventionen var dessutom att förbättra sammanhållningen på arbetsplatsen. Interventionen innebar att de anställda under ett års tid hade en halvtimmes betald gruppgymnastik varje dag på arbetsplatsen. Resultatet visar på sänkta midjemått och Body Mass Index (BMI), ökad motivation till fysisk aktivitet på fritiden, ökad medvetenhet kring positiva effekter av fysisk aktivitet samt en ökad social samvaro på arbetsplatsen. Bortfallet visar en problematik då överviktiga och de mest stillasittande individerna avstod från att delta. Yancey et al. (2007) menar vidare att det är av stor vikt att ta hänsyn till faktorer såsom ifall den fysiska aktiviteten är för tävlingsinriktad, är för individuell eller förväntas utövas på fritiden. Detta för att få så många som möjligt att delta i interventioner.

3 METOD

Denna tvärsnittsstudie (Andersson, 2008) baserades på en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten inleddes med ett antal filterfrågor (Jacobsen, 2002) som användes för att kunna analysera materialet utifrån naturliga grupperingar bland de anställda, exempelvis typ av arbete, ålder och kön. Övriga frågor behandlade huruvida respondenterna upplevde att de kände till de olika friskvårdsförmånerna, hur informationen kring dem gått ut, om respondenterna utnyttjade förmånerna, hur fysiskt aktiva de var på sin fritid samt vad som upplevdes saknas i förmånerna och hur de skulle kunna förbättras. Större delen av frågorna var av sluten karaktär där bara ett svarsalternativ var möjligt på varje fråga. Undantag fanns

(11)

7

dock vid ett par frågor med flera svarsalternativ möjliga samt vid ett mindre antal frågor som besvarades öppet för att undvika att låsa respondenterna vid givna svarsalternativ.

En pilotstudie (Jacobsen, 2002) genomfördes där fem anställda i kommunen fick prova att fylla i enkäten vilket resulterade i ett par mindre förändringar. Slutligen godkändes enkäten av Folkhälsocentrum och skickades ut via internpost till de utvalda respondenterna.

3.1 Urval

En förteckning över samtliga kommunanställda, sorterad efter arbetsplats fanns tillgänglig och utifrån dessa listor tillämpades ett systematiskt urval (Patel & Davidsson, 2003) där var tredje anställd blev vald att delta i undersökningen. De utvalda medarbetarna fick via internposten varsitt brev med en enkät, ett följebrev från undersökningsgruppen (se bilaga 1) samt ett frankerat svarskuvert adresserat direkt till högskolan.

3.2 Bortfall

För att undvika ett stort bortfall skickades ett påminnelsebrev ut via internposten. Brevet skickades till samtliga respondenter som mottagit enkäten eftersom studien var anonym och det inte gick att sortera bort dem som redan svarat. Påminnelsebrevet skickades ut efter att sista svarsdatum varit och svarstiden förlängdes med en vecka.

3.3 Etiska överväganden

Deltagandet var frivilligt, svaren var anonyma och undersökningen genomfördes helt konfidentiellt. Respondenterna informerades genom enkätens följebrev om hur materialet skulle hanteras och användas. Svarskuvertet var frankerat direkt till Högskolan för att säkerställa respondenternas anonymitet.

3.4 Databearbetning

För att svaren skulle kunna analyseras i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences 16.0 (SPSS) omvandlades varje svarsalternativ till siffror. I vissa fall kategoriserades öppna svar in i olika grupper för att kunna jämföra även dem statistiskt. I

(12)

8

frågan om anställningstid kategoriserades de fyra svarsalternativen om till två för att se skillnaden mellan dem som arbetat i kommunen i mer än respektive mindre än ett år.

Olika tester genomfördes på materialet för att undersöka om statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan olika grupper. Testerna som genomfördes var frekvenstabeller, chi2 ”Test of association” och Chi2

”Goodness of fit”. I vissa fall delades materialet först in i två delar där den ena delen utgjordes av dem som utnyttjar friskvårdsförmånerna och den andra av dem som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna för att se hur olika fördelningar såg ut enbart bland de respondenter som inte utnyttjade förmånerna.

4 RESULTAT

Svarsfrekvensen i undersökningen blev 69 % och resultatet byggde på de 406 inkomna enkäter som erhölls. Av de inkomna enkäterna hade 37 % besvarats av respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna.

Resultatet visade att kvinnorna utnyttjade friskvårdsförmånerna i högre utsträckning än männen, Chi2 (1) = 4,578, p = 0,032. De respondenter som arbetat i kommunen i under ett år utnyttjade friskvårdsförmånerna i mindre utsträckning än respondenterna som arbetat i över ett år, Chi2 (1) = 8,104, p = 0,004.

4.1 Fysisk aktivitet bland respondenterna

De flesta respondenterna både i gruppen som utnyttjade förmånerna och i gruppen som inte gjorde det uppgav att de var fysiskt aktiva och att de varit det under en längre tid. Det var dock betydligt fler i gruppen som inte utnyttjade förmånerna som uppgav att de inte var fysiskt aktiva och att de inte heller tänkte bli det (se tabell 1).

(13)

9

Tabell 1. Utnyttjande i relation till fysisk aktivitet bland respondenterna

Utnyttjar förmånerna Utnyttjar inte förmånerna Variabel n (%) n (%) Fysiskt aktiv Jag är inte fysiskt aktiv och har inga planer på att bli det 9 3,6 16 10,7

Jag är inte fysiskt aktiv, men jag planerar att bli det 17 6,7 6 4

Jag är fysiskt aktiv, men inte regelbundet 84 33,3 53 35,6

Jag är regelbundet fysiskt aktiv, men har inte varit det i mer än 6

månader (sammanhängande tid) 11 4,4 2 1,3

Jag är regelbundet fysiskt aktiv och har varit det i mer än 6 månader

(sammanhängande tid) 131 52 72 48,4

Totalt 252 100 149 100

Grupperna skiljde sig även åt när det gällde hur ofta de var fysiskt aktiva då respondenterna som inte utnyttjade förmånerna antingen inte var fysiskt aktiva alls eller väldigt ofta medan respondenterna som utnyttjade förmånerna fanns mitt emellan (se tabell 2).

Tabell 2. Utnyttjande i relation till hur ofta respondenterna var fysiskt aktiva.

Utnyttjar förmånerna

Utnyttjar inte förmånerna Variabel n (%) n (%) Hur ofta fysiskt aktiv

Sällan eller aldrig 21 8,3 18 12,5

1-3 gånger/månad 40 15,8 11 7,6

1-2 gånger/vecka 93 36,8 41 28,5

2-4 gånger/vecka 61 24,1 45 31,3

5-7 gånger/vecka 38 15 29 20,1

(14)

10

4.2 Kunskap om förmånerna

Av de respondenter som inte ansåg sig ha fått tillräcklig information om friskvårdsförmånerna var det endast en tredjedel som utnyttjade dem (se tabell 3). Gemensamt för gruppen som utnyttjade friskvårdsförmånerna samt gruppen som inte utnyttjade dem var att de flesta uppgav sig ha erhållit information om förmånerna från chefen.

Samtliga respondenter uppgav att de kände till Friskvårdskortet medan en fjärdedel av respondenterna uppgav att de inte kände till Friskvårdspengen (se tabell 3). Resultatet visade dock att det inte fanns någon skillnad i utnyttjande mellan de respondenter son kände till Friskvårdspengen och dem som kände till den.

Huruvida informationen om friskvårdsförmånerna upplevts som tillräcklig var istället en faktor som påverkade utnyttjandet i hög grad då de respondenter som upplevde sig fått tillräcklig information utnyttjade förmånerna i betydligt högre grad än de övriga, Chi2 (1) = 21,739 , p = 0,001.

Tabell 3. Utnyttjande i relation till kunskap och information

Utnyttjar förmånerna Utnyttjar inte förmånerna Totalt Variabel n (%) n (%) n

Känner till Friskvårdskortet 255 64 146 36 401

Känner inte till Friskvårdskortet 0 0 4 100 4

Känner till Friskvårdspengen 189 63 113 37 302

Känner inte till Friskvårdspengen 64 63 37 37 101

Tillräcklig information 231 67 113 33 344

Ej tillräcklig information 17 33 34 67 51

Resultatet visade dessutom att nyanställda i kommunen hade dålig insikt i vad friskvårdsförmånerna innebar och de upplevde sig även i betydligt högre utsträckning än de övriga ha fått otillräcklig information om dem.

(15)

11

En fråga i enkäten rörde vad respondenterna i huvudsak ägnade sig åt för aktiviteter utanför Friskvårdskortet (se fråga 20 i Bilaga 1). Frågan var av öppen karaktär och svaren delades i efterhand in i tre olika kategorier. Den första kategorin bestod av aktiviteter som av olika anledningar inte innefattas av friskvårdsförmånerna på grund av dess karaktär. De vanligaste av dessa aktiviteter var promenader, hundpromenader, löpning, cykel, golf, ridning och arbete med hem och trädgård. Den andra kategorin bestod av aktiviteter som även finns inom friskvårdsförmånerna och den tredje kategorin bestod av aktiviteter som finns inom friskvårdsförmånerna men som av vissa kan föredras att utföra i hemmet, exempelvis motionscykel, yoga och stavgång. Det som skiljde kategori nummer tre från kategori nummer två var att det i vissa svar framkom att aktiviteten utfördes i hemmet men inte i andra svar. De respondenter som inte angav om aktiviteten utfördes i hemmet betalade eventuellt en avgift för samma aktivitet i ett organiserat sammanhang. Kategori nummer tre kunde därför inte likställas med aktiviteterna i kategori nummer två då var och hur de utfördes hade betydelse för om de kunde innefattas av friskvårdsförmånerna eller inte.

Av de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna och som inte kände till friskvårdpengen uppgav åtta stycken att de ägnade sig åt aktiviteter i kategori nummer två, som de alltså skulle kunna utnyttja friskvårdsförmånerna till. Av de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna men som uppgav att de kände till Friskvårdspengen fanns det 22 respondenter som ägnade sig åt aktiviteter inom kategori två (se tabell 4).

Tabell 4. Kunskap om friskvårdsförmånerna hos respondenter som inte utnyttjade dem i relation till de aktiviteter som de utövade istället.

Känner till Friskvårdspengen

Känner inte till

friskvårdspengen Totalt

n (%) n (%) n

Kategori 1 - Aktiviteter som inte kan innefattas av

förmånerna 68 76 21 24 89

Kategori 2 - Aktiviteter som även innefattas av

förmånerna 22 73 8 27 30

Kategori 3 - Aktiviteter som eventuellt kan innefattas

(16)

12

4.3 Upplevda hinder för att motionera inom Friskvårdskortet

Tabellen nedan visar i hur hög grad olika hinder upplevdes av respondenterna som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna. De vanligast upplevda hindren var en aktiv fritid i övrigt och att de hellre ägnade sig åt andra saker. Respondenterna upplevde även i hög grad att det var svårt och långt att ta sig till träningsanläggningarna. Även tidsbrist och problem med att aktiviteterna som erbjöds inte passade med respondenternas tidsscheman var vanliga svar. Däremot upplevde mycket få respondenter att variabler kring en negativ attityd till fysisk aktivitet hindrade dem från att träna (se tabell 5).

Tabell 5. Fördelning av upplevda hinder för att motionera inom Friskvårdskortet hos de respondenter som inte utnyttjade dem.

Hinder Svarsfrekvens på alternativet (n) (%)

Jag har en aktiv fritid utanför friskvårdskortet 68 48

Jag gör hellre andra saker 42 30

Det är för svårt eller för långt att ta sig till de träningsanläggningar som ingår i

Friskvårdskortet 38 27

Tidsbrist 31 22

De aktiviteter jag är intresserad av passar inte mitt tidsschema 12 8,5

Hälsoproblem hindrar mig från att träna 8 5,7

Energibrist/ orkar inte träna 6 4,3

Jag prioriterar vila och avslappning 6 4,3

Jag har inte möjlighet att lämna hem och barn för att träna 5 3,5

Jag har ingen att träna med / ingen sporrar mig att träna 4 2,8

Jag känner mig inte bekväm med min kropp 4 2,8

Jag tror inte jag får ut något positivt av att träna 1 0,7

Jag ser inte mig själv som en fysiskt aktiv person 1 0,7

Jag är rädd för att skada mig 1 0,7

Jag tycker inte det är viktigt att motionera 0 0

Jag tycker inte om att vara fysiskt aktiv 0 0

(17)

13

4.4 Saknade aktiviteter inom Friskvårdskortet

Genom öppna frågor i enkäten framkom en del aktiviteter som respondenterna upplevde sig sakna inom Friskvårdskortet. Ett stort antal respondenter efterfrågade massage (n=21) inom Friskvårdskortet alternativt på arbetstid, då den massagesäng som fanns att tillgå inte ansågs vara jämförbar med att bli masserad av en massör. Några respondenter önskade att kunna sola solarium inom Friskvårdskortet (n=5) som en avslappnande och stressförebyggande aktivitet. Även avslappande aktiviteter såsom yoga eller chi gong önskades (n=5).

Andra mer motionsinriktade aktiviteter som önskades var olika typer av dans såsom bugg eller dansaerobic (n=5), lättgympa för dem som inte kan springa och hoppa så mycket, men som ändå vill motionera (n=1), utomhusaktiviteter (n=2), ridning (n=2), samt golf (n=6). Dessutom föreslogs att fler arrangörer kunde knytas till Friskvårdskortet för att bredda utbudet (n=1).

Vidare önskade många respondenter någon form av coachning (n=10) för sin träning av olika anledningar, vissa på grund av att de hade olika skador som de behövde individuella träningsråd för, andra för att de ville få ett träningsupplägg de kunde följa hemma, några ville ha kostråd och ytterligare några ville ha regelbundna hälsoprofilbedömningar för att kunna se sin utveckling och sina resultat. En respondent belyste vikten av att göra personalen medveten om hur viktigt det faktiskt är att röra på sig. Några andra respondenter var inne på samma spår och föreslog att stegräknare (n=3) borde delas ut till personalen och att en tävling eventuellt kunde utlysas för att få dem att röra på sig mer.

4.5 Förbättringsförslag

Även förbättringsförslag efterfrågades i en öppen fråga i enkäten och det framkom många olika förslag.

4.5.1 Lokaler

Vad gäller styrketräning framkom det att en del respondenter (n=5) ansåg att lokalerna var för små, att det fanns för få maskiner så att köbildning ofta uppstod samt att det inte fanns tillräcklig variation bland maskinerna exempelvis för dem som hade problem med kroppen och behövde en mer rehabiliterande träning. Plats för fler på gruppträningspassen

(18)

14

efterfrågades (n=1) och några respondenter önskade fler vattengympapass (n=3) för att skapa fler platser.

4.5.2 Fler tider att välja mellan

Mer varierade träningstillfällen efterfrågades då de tider som erbjuds i nuläget inte passade med arbetstiderna (n=16). Vilka specifika tider som efterfrågades var olika eftersom respondenterna hade varierade arbetsscheman. Ett vanligare önskemål var dock träningspass direkt efter arbetet vid 16-17 tiden.

4.5.3 Friskvård på arbetstid

Ett förslag som många respondenter kom med var att de anställda borde få träna på arbetstid (n=39), en del tyckte dessutom att detta träningstillfälle borde vara obligatoriskt för alla anställda (n=5). Ett par respondenter uppgav att de annars inte hade möjlighet att träna då det inte var tillåtet att gå och träna när barnen var på dagis/fritids.

4.5.4 Priser och ersättningar

Kortets pris kommenterades av ett flertal respondenter i den öppna frågan angående förbättringsförslag. En del respondenter ansåg att kortet borde vara gratis (n=7) medan andra tyckte att alla tillvalen borde ingå i kortet (n=10) istället för bara ett som det är nu. 11 respondenter önskade även att få utnyttja Friskvårdskortet i den kommun de bor i. Även Friskvårdspengen kommenterades ur en ekonomisk synvinkel då en del respondenter ansåg att den var för låg (n=10).

5 DISKUSSION

5.1 Metoddiskussion

För att få en så hög validitet (Dyer, 2006) som möjligt i enkätundersökningen lades det redan från början stor vikt vid att frågorna skulle vara utformade i enlighet med aktuell forskning kring arbetsgivarbekostad friskvård. För att åstadkomma hög reliabilitet (Dyer, 2006) i undersökningen och få intern konsistens (Jacobsen, 2002) mättes en del viktiga variabler i

(19)

15

flera olika frågor vilket på så sätt kunde visa på om någon fråga missuppfattats av respondenterna. Mycket arbete lades även på enkätens utseende samt ett informativt följebrev för att höja den såkallade face validity (Dyer, 2006). En hög face validity gör att respondenten upplever undersökningen som seriös och lägger ner mer energi på att besvara frågorna på ett korrekt sätt. Genom öppna svarsalternativ i vissa frågor höjdes även validiteten i dem då annat-svaren ibland tydligt kunde visa på missuppfattningar i frågan. Detta problem visade sig dock vara mycket litet och frågorna ansågs därför ha uppnått en hög validitet (Jacobsen, 2002).

De flesta frågorna i enkäten fungerade på ett bra sätt och kunde användas för analys, det fanns dock en del frågor som i efterhand visade sig vara svåra att använda. Frågan om vilken verksamhet respondenterna arbetade i ställdes som en öppen fråga och specificerades inte mer än så, vilket resulterade olika tydligt specificerade svar. Denna fråga valdes därför bort ur analysmomentet då den ansågs ha låg validitet.

Ett par frågor kunde även besvaras med ett obegränsat antal kryss bland svarsalternativen vilket kan ha gjort att resultatet blivit missvisande då respondenterna inte behövde tänka efter så mycket innan de angav sina svar. Hade frågan istället efterfrågat det svar som upplevdes som starkast eller som en rangordningsfråga där respondenten fått ange tre variabler som viktiga, så hade analysen kunnat bli mer specifik och generaliserbar. Variabeln aktiv fritid i frågan om hinder (se fråga 25 i bilaga 2) visade sig även vara svår att avläsa eftersom den inte svarar på om den aktiva fritiden var en fysiskt aktiv fritid eller bara en upptagen fritid i största allmänhet.

Slutligen fick den sista frågan i enkäten ett stort internt bortfall vilket innebär att respondenterna valt att avstå från att svara på frågan (Jacobsen, 2002). Det interna bortfallet gjorde att frågan valdes bort ur analyssammanhang. Det som efterfrågades var om respondenterna trodde att deras motivation till att träna skulle öka om de fick en hälsoprofilbedömning. Många valde att inte svara på frågan vilket kan antas bero på att de helt enkelt inte kände till vad en hälsoprofilbedömning var för något. En del kryssade även i både ja och nej, vissa förtydligade detta med att de gärna skulle vilja ha hälsoprofilbedömning men att de inte trodde att det skulle påverka deras motivation.

(20)

16

När självrapportering tillämpas i en undersökning kan recall bias (Andersson, 2008) lätt uppstå när respondenterna ska minnas tillbaka, speciellt när det gäller känsliga frågor. Detta är svårt att påverka men medvetenhet om det fanns vid analysen av resultatet. Enkäten pilottestades (Jacobsen, 2002) på fem personer innan undersökningen genomfördes vilket medförde ändringar men undersökningen kunde ha blivit ännu bättre om pilotstudien hade genomförts tidigare. Då hade det funnits tid att föra in resultatet i SPSS och tydligare se var problem skulle kunna uppstå. En tidigare pilotstudie var dock inte möjligt på grund av tidsbrist.

Alla anställda i kommunen valdes att ingå i populationen och inte enbart de individer som valt att avstå från att utnyttja friskvårdsförmånerna, trots att det fanns tillgång till listor över dessa individer. Den främsta anledningen till det valet var att respondenterna inte skulle känna sig utpekade med att de inte utnyttjade friskvårdsförmånerna. Det bidrog även till att respondenterna som utnyttjade förmånerna kunde användas som en jämförelsegrupp i analysen.

Ett systematiskt urval (Patel & Davidsson, 2003) valdes därför att inget verktyg fanns tillgängligt som skulle ha gjort ett obundet slumpmässigt (Patel & Davidsson, 2003) urval möjligt. Systematiken i urvalet bidrog dessutom till att samtliga grupper bland de olika verksamheterna i kommunen blev representerade då listorna var sorterade efter verksamhet vilket gjorde resultatet genererbart för hela populationen.

Enkäten skickades ut till respondenterna via internposten i kommunen vilket ansågs vara det bästa alternativet för att undvika bortfall, då det inte finns en tradition hos alla yrkeskategorier att regelbundet läsa sina mail. Eftersom enkätundersökningen rörde de friskvårdsförmåner som arbetsgivaren erbjöd var det aldrig något alternativ att skicka enkäterna till hemadressen.

Bortfallet i undersökningen efter att påminnelsebrevet skickats ut blev 31 % vilket ansågs som relativt litet eftersom så många enkäter skickades ut. Resultatet ansågs därför vara generaliserbart för hela populationen förutom i enskilda frågor på grund av internt bortfall, som valdes bort från analysen. Fördelningen bland respondenterna mellan dem som utnyttjade respektive inte utnyttjade förmånerna överensstämde med de siffror som fanns tillgängliga från mätningar som kommunen gjort. Den lilla skillnaden som fanns var att andelen som inte utnyttjade förmånerna var en aning mindre vilket kan vara en indikation på

(21)

17

att de svarat på enkäten i lägre utsträckning än övriga. Detta kan utgöra ett bias vilket innebär att resultatet påverkats av en snedfördelning i bortfallet (Andersson, 2008).

5.2 Resultatdiskussion

5.2.1 Kvinnor och mäns utnyttjande av friskvårdsförmånerna

Resultatet av enkätundersökningen visade att kvinnorna utnyttjade förmånerna i högre utsträckning än männen vilket överrensstämmer med de resultat som framkom genom den nationella folkhälsoenkäten som folkhälsoinstitutet genomfört. Folkhälsoenkäten visade dock även att män i allmänhet var mer fysisk aktiva än kvinnor (Boström & Nykvist, 2004). I den aktuella kommunen kan det innebära att männen var aktiva på sin fritid även om de inte utnyttjade friskvårdsförmånerna och att de antagligen hade kunnat utnyttja Friskvårdspengen i högre utsträckning än vad de gjorde. Männens lägre utnyttjande kan även förklaras av att enkäten skickades till en stor del brandmän som tränar i sitt arbete och därför inte behöver använda sig av Friskvårdskortet.

5.2.2 Fysisk aktivitet

Respondenterna i båda grupperna (med och utan friskvårdsförmån) ansåg sig vara regelbundet fysiskt aktiva. Resultatet kan ha påverkats av respondenternas uppfattning om vad fysisk aktivitet är för något, detta utgjorde möjligen en confounder (Andersson, 2008). De respondenter som inte utnyttjade någon friskvårdsförmån kan ha menat att de var fysisk aktiva även när de exempelvis gick en promenad. De respondenter som istället hade friskvårdsförmån och därmed var aktiva i någon form av gruppaktivitet eventuellt inte ansåg en promenad som fysisk aktivitet då de var vana även vid hårdare träning. De olika uppfattningarna kan ha påverkat resultatet så att gruppen utan friskvårdsförmåners resultat ser mer positiva ut än övrigas trots att det kanske inte var så.

5.2.3 Kunskap om förmånerna

Både i gruppen som utnyttjade friskvårdsförmånerna och i gruppen som inte gjorde det ansåg de flesta ha fått informationen om förmånerna från chefen, vilket var den informationskanal som ansågs lämplig från kommunens sida. Informationen ansågs dock som bristfällig av en

(22)

18

del respondenter och de flesta som ansåg detta valde att inte utnyttja förmånerna vilket indikerar att ökad information kring förmånerna kunde ha bidragit till ett högre utnyttjande.

Av de respondenter som arbetat i kommunen i mindre än ett år var det endast en femtedel som utnyttjade friskvårdsförmånerna. Resultatet visade även på signifikanta skillnader mellan nyanställda och övriga i huruvida om de ansåg sig ha fått tillräcklig information om Friskvårdskortet. Detta kan ha sin grund i att nyanställda inte hunnit engagera sig i frågan ännu, men det kan även tyda på att mer information om förmånerna behövs vid nyanställningar.

5.2.4 Upplevda hinder för att motionera inom Friskvårdskortet

Bland de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna var de vanligast upplevda hindren att de upplevde sig ha en aktiv fritid utanför Friskvårdskortet samt att de hellre ägnade sig åt andra saker. Många ansåg även att det är svårt och långt att ta sig till träningsanläggningarna. Detta kan bero på att respondenterna bor ute på landet och att det är långt till centrum vilket är svårt för Folkhälsocentrum att göra någonting åt. En annan möjlig anledning kan vara att de bor i en annan kommun eller har närmare till ett annat samhälle och inte känner till Friskvårdspengen.

Respondenterna som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna verkade ha en positiv attityd till fysisk aktivitet vilket skiljde dem från de verkstadsarbetare som Blue, Wilbur och Marston-Scott (2001) beskrev som avstod från att motionera på grund av sin negativa attityd till att träna. Det pekade på att respondenterna som valde att avstå från friskvårdsförmånerna trots allt var fysiskt aktiva på sin fritid. I en studie som genomfördes av Mavis, Stachnik, Gibson och Stöffelmayr (1992) undersöktes effekterna av ett projekt på en arbetsplats som skulle förbättra de anställdas hälsa visades att många avstod från att delta i programmen på grund av tidsbrist. Studien kunde även visa att de som valde att delta i störst utsträckning var välutbildade i de ena programmet och medelålders kvinnor i det andra (Mavis, Stachnik, Gibson & Stöffelmayr 1992). Detta stämmer även överrens med Folkhälsoinstitutets konstaterande av den nationella folkhälsoenkäten att kvinnor i högre utsträckning än män deltar i hälsofrämjande projekt (Boström & Nykvist, 2004).

(23)

19

5.2.5 Saknade aktiviteter inom Friskvårdskortet

Många respondenter saknade de aktiviteter de önskade utöva inom friskvårdsförmånerna, förslagen varierade dock mycket och inget förslag var avsevärt mer representerat än något annat. Det fanns därför anledning att fundera över hur väl respondenterna kände till Friskvårdspengen då många av aktiviteterna borde kunnat inkluderas i denna såsom olika danser eller lättgympa. Bristande information om vad som innefattades av kortet kan även ligga till grund för de önskemål som framkom av enkäten att golf och ridning borde ingå i friskvårdsförmånerna. Detta berodde helt och hållet på de skatteregler som gäller för friskvårdsförmåner. Dessa sporter klassades av Skatteverket som för dyra på grund av den utrustning som krävdes för dem och fick därför inte innefattas av förmånerna skattefritt (Skatteverket, 2008). En mer positiv inställning till kommunens friskvårdserbjudande hade kanske kunnat skapas om de anställda varit medvetna om detta.

Ett annat önskemål som framkom av resultatet var coachning. Coachning skulle kunna ge varje enskild individ förutsättningarna att träna efter sina specifika behov och dessutom få en möjlighet att lära sig hur träningen bör gå till. En sådan satsning skulle kunna få positiva effekter inte minst på dem som föredrar att träna hemma då den typen av träning skulle kunna ske under mer kontrollerade former.

5.2.6 Friskvård på arbetstid

Resultatet av undersökningen visade att många av respondenterna önskade att få träna på arbetstid, vilket är ett ämne som diskuterats av många forskare som haft fokus på arbetsgivarens roll i de anställdas livsstil och vanor. Drennan, Ramsay och Richey (2006) och Yancey et al. (2007) kunde båda visa på positiva resultat av satsningar med fysisk aktivitet på arbetstid där upplägget varit så att aktiviteterna utförts i grupp och alla ägnat sig åt samma aktivitet. Lorentzen, Ommundsen, Jenum och Holme (2007) visade dessutom att socialt stöd var en mycket viktig faktor vid fysisk aktivitet. Det positiva med träning på arbetstid skulle enligt Cronsell, Engvall och Karlsson (2003) kunna vara ett ökat deltagande och möjligheten att nå även dem som inte på eget initiativ går och införskaffar ett Friskvårdskort. Det skulle även kunna bidra till en god sammanhållning på arbetsplatsen då de anställda får göra andra saker än att jobba tillsammans. En negativ aspekt skulle kunna vara svårigheten att genomföra detta rent praktiskt i de organisationer som finns inom kommunen då få av dem är upplagda så att samtliga i personalen skulle ha möjlighet att gå ifrån verksamheten samtidigt.

(24)

20

5.2.7 Aktiviteter som inte kan innefattas av förmånerna

Många uppgav att de ägande sig åt aktiviteter som inte kunde innefattas av friskvårdsförmånerna, det var till exempel många som promenerade på sin fritid istället för att ägna sig åt organiserad träning. Barengoa et al. (2004) kunde i sin studie visa att även måttliga nivåer av fysisk aktivitet kunde främja hälsa. Resultatet visade på att promenader och andra medelintensiva aktiviteter hjälpte till att sänka risken för hjärt- och kärlsjukdomar lika väl som vilken annan träningsform som helst.

Huruvida respondenterna verkligen promenerade så mycket på sin fritid som de själva upplevde sig göra är omöjligt att uppskatta. En del respondenter föreslog att de anställda skulle få varsin stegräknare så att de själva kunde kontrollera hur många steg de gick per dag. En respondent ansåg dessutom att en tävling kunde införas kring detta. Gilson, McKenna, Cooke och Brown (2007) hade med en studie som de genomförde på ett universitet i Storbritannien målet att de anställda skulle uppnå de rekommenderade 10 000 stegen per dag. Målet med interventionen misslyckades men stegantalet ökade i alla fall med 1000 steg per dag. I studien fick de anställda varsin stegräknare samt uppdrag om att gå mer i sin vardag. Stegräknarna motiverade till detta och skulle på så sätt även kunna motivera de anställda i den aktuella kommunen att gå flera steg extra varje dag. Warburton, Nicol, och Bredin (2006) visade i sin studie att det var lättare att motivera individer att öka antalet steg per dag än att bara motivera dem att gå mer räknat i tid.

Många av respondenterna som uppgav att de promenerade uppgav dessutom att dessa promenader var tillsammans med hunden. I en studie genomförd i Australien kunde Bauman, Russel, Furber och Dobson (2001) påvisa att hundägare endast i vissa fall promenerade mer än övriga. De hundägare i studien som verkligen promenerade med sina hundar promenerade betydligt mer än övriga men det visade sig att hela 60 % av hundägarna inte promenerade med sina hundar alls. De respondenter som inte promenerade med sina hundar promenerade istället i mindre utsträckning än övriga (Bauman, Russel, Furber & Dobson, 2001). Det finns alltså anledning att tro att åtminstone de respondenter som bor på landet och i stor utsträckning kan ha sina hundar lösa uppger sig promenera med hunden trots att de egentligen kan vara relativt inaktiva i sin vardag.

(25)

21

6 KONKLUSION

Resultaten visade på att de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna trots detta var fysiskt aktiva på sin fritid. En tredjedel av dem ägnade sig åt aktiviteter som de hade kunnat utnyttja förmånerna till vilket tillsammans med flera andra faktorer tydde på att kunskapen om friskvårdsförmånerna var relativt låg bland en del anställda, speciellt vad det gällde Friskvårdspengen. De vanligast upplevda hindren bland respondenterna som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna till att träna inom Friskvårdskortet var att de redan hade en aktiv fritid, att de hellre gjorda andra saker, att det var långt och krångligt att ta sig till träningslokalen samt tidsbrist. Vanliga önskemål var att få träna på arbetstid samt att massage skulle ingå i förmånerna. Många upplevde Friskvårdskortet som krångligt när tillval önskades.

7 IMPLIKATION

Ett sätt att lösa problemet med att många väljer att inte utnyttja förmånerna kan vara att titta över de informationskanaler som finns. Resultatet visar att en del anställda har bristande kunskap om vad som gäller angående friskvårdsförmånerna och vilka alternativ som finns för dem. Det skulle även vara en god idé att förenkla Friskvårdskortet och dess olika tillägg då både förvirring och missnöje kring detta föreligger. Ett alternativ skulle kunna vara ett tillvalskort där de anställda får tillgång till alla de olika tillvalen, till ett och samma pris.

Massage var ett vanligt önskemål och det är skattefritt så länge det handlar om ”kontorsmassage” såsom massage av rygg, axlar och nacke. Istället för att införa massage till samtliga anställda på arbetstid som en del organisationer gör skulle massage kunna innefattas av Friskvårdskortet. Det skulle kunna medföra att en del anställda som inte köpt kortet tidigare köper det på grund av massagen, vilket sedan kan underlätta valet att gå och träna när möjligheten faktiskt finns och redan är betald.

Att införa träning på arbetstid kan bidra till att fler deltar i friskvårdssatsningen vilket kan generera vinst i form av sjunkande sjukskrivningar och ökade arbetseffektivitet. Friskvård på arbetstid skulle även kunna bidra till att stillasittande individer som annars inte skulle ta initiativ till att träna motiveras att delta.

(26)

22

Undersökningen har visat var problemområden finns. För att få en djupare förståelse kring exempelvis information samt upplevda hinder till att träna inom förmånerna skulle en kvalitativ undersökning kunna vara ett bra komplement.

(27)

REFERENSLISTA

Andersson, I. (2008). Epidemiologi för hälsovetare- en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Barengoa, N C., Hu, G., Lakka, T A., Pekkarinen, H., Nissinen, A. & Tuomilehto, J. (2004). Low physical activity as a predictor for total and cardiovascular disease mortality in middle-aged men and women in Finland. European Heart Journal 25, 2204-2211.

Bauman A.E., Russel, J.R, Furber, E.F. & Dobson, A.J. (2001) The epidemiology of dog walking: an unmet need for human and canine healh. MJA. 175, 632-634.

Blue, C. L. (1995). The predictive capability of the theory of reasoned action and the theory of planned behavior in exercise research: An integrated literature review. Research in Nursing

& Health, 18:2, 15-121.

Blue, C. L., Wilbur, J. & Marston-Scott, M.V. (2001) Exercise among blue-collar workers: Application of the theory of planned behavior. Research in Nursing & Health. 24:6, 481-493.

Boström, G. & Nykvist, K. (2004) Levnadsvanor och hälsa – De första resultaten från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.

Cronsell, N., Engvall, J. & Karlsson, P. (2003) Hälsoarbete och hälsobokslut – en handbok

för arbetsgivare. Näsviken: Björn Lundén information AB.

Denscombe, M. (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.

Drennan, F.S., Ramsay, J.D. & Richey, D. (2006) Integrating Employee Safety and Fitness. A model for meeting NIOSH’s Steps to a Healthier U.S. Workforce challenge. Professional

safety. 1, 26-35.

Dyer, C. (2006) Research in Psychology - a practical guide to methods and statistics. Singapore: Blackwell Publishing.

(28)

Gilson, N., McKenna, J., Cooke, C. & Brown, W. (2007) Walking towards health in a university community: A feasibility study. Preventive medicine. 44:2, 167-169.

Jacobsen, D.I. (2002) Vad, hur och varför? Lund: Studentlitteratur.

Lorentzen, C., Ommundsen, Y., Jenum, A K. & Holme, I. (2007). The "Romsås in Motion" community intervention: program exposure and psychosocial mediated relationships to change in stages of change in physical activity. Int J Behav Nutr Phys Act. 4:15.

Mavis, B. E., Stachnik, T. J., Gibson, C. A. & Stöffelmayr, B. E. (1992). Issues Related to Perticipation in Worksite Health Promotion: A Preliminary Study. American journal of health

promotion. 7:1, 53-60.

Moy, F., Sallam, A A.B. & Wong, M. (2006). The results of a worksite health promotion programme in Kuala Lumpur, Malaysia. Health Promotion international 21(4), 301-10.

Naidoo, J. & Wills, J. (2005). Health promotion- Foundations for practice. Edinburgh: Bailliere.

Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Pellmer, K. & Wramner, B. (2003). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.

Prevent (2001). Hälsofrämjande som affärsstrategi- fakta och argument. Stockholm: Prevent. Hämtades 2008-11-20 från: http://www.prevent.se/doc_pdf/prodblad/halsoaffars.pdf

Rydqvist, L-G. & Winroth, J. (2004). Idrott, friskvård, hälsa och hälsopromotion. Malmö: SISU Idrottsböcker.

Skatteverket (2008). Motion och annan friskvård. Hämtades 2008-11-20 från

http://www.skatteverket.se/skatter/infotext/artiklar/2004/motionochannanfriskvard.4.18e1b10 334ebe8bc80004376.html

(29)

Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen.

Statens Folkhälsoinstitut (2008)1. Målområden. Hämtades 2008-11-20 från: http://www.fhi.se/templates/Page____111.aspx

Statens Folkhälsoinstitut (2008)2. Folkhälsomål 9 – Fysisk aktivitet. Hämtades 2008-11-20 från http://www.fhi.se/templates/Page____127.aspx

Yancey, Antronette K., Lara, A., Tapia-Conyer, R., Kuri-Morales, P., Subirats, E., Flores, Y., Mistry, R. & McCarthy, W J. (2007). Para tu Salud: Reduction of Weight and Waistlines by Integrating Exercise Breaks into Workplace Organizational Routine. Prev Chronic Dis. 5:A12.

Warburton D.E.R., Nicol, C. W. & Bredin, S.S.D. (2006). Prescribing exercise as preventive therapy. CMAJ. 174:7, 961-974

(30)

Bilaga 1

Enkät angående FRISKVÅRD

för anställda i XX Kommun

Hej!

Detta är en enkät angående friskvård i XX kommun. Vi som gjort den är fyra studenter som läser Folkhälsovetenskap på Högskolan i Halmstad. Enkäten skall ligga till grund för två C-uppsatser som vi ska skriva på uppdrag av Folkhälsocentrum i XX kommun. Syftet med enkäten är att undersöka hur användningen av friskvårdsförmånerna ser ut, samt hur Folkhälsocentrum kan förbättra sin verksamhet kring dem.

Genom att fylla i denna enkät bidrar Du till att undersökningens resultat får ett större värde och på så sätt har Du möjlighet att påverka och förbättra verksamheten kring

friskvårdsförmånerna.

Enkäten inleds med frågor om Dig i syfte att kunna analysera resultatet i olika kategorier, t ex. ålder och kön. Sedan kommer enkla frågor om vad Du vet om friskvårdsförmånerna. Resterande frågor handlar om Dina tankar kring motion och vilka hinder Du upplever för motion.

Ditt deltagande är frivilligt och den information som samlas in genom undersökningen behandlas konfidentiellt och Dina svar är helt anonyma.

Enkäten får fyllas i på arbetstid och returneras med bifogat svarskuvert Ditt deltagande har stor betydelse för oss.

Tack på förhand!

Josefin Appelqvist, Anna Bengtsson, Anna Molarin & Camilla Schultz Handledare: Louise Silwer

Kontakt:

Uppsatsgrupp: anna_b86@hotmail.com, 0739-54 59 45 Handledare: louise.silwer@hh.se, 035- 16 72 91

(31)

Bilaga 2

Enkät angående FRISKVÅRD

för anställda i XX Kommun

Ja

2

□

Nej

Arbetssituation:

5. Vilken verksamhet arbetar Du inom?

_______________________________________________

6. Hur länge har Du arbetat inom XX Kommun?

Jag rör mig mycket i arbetet

8. Hur många procent av heltid arbetar Du vanligtvis per månad? _____ %

9. Har Du varit långtidssjukskriven (mer än 14 dagar sammanhängande) under det senaste året?

□

Ja

2

□

Nej

12. Känner Du till Friskvårdspengen?

1

□

Ja

2

□

Nej

13. Har Du Friskvårdskort?

1

□

Ja

(33)

□

Jag är inte fysiskt aktiv och har inga planer på att bli det 2

□

Jag är inte fysiskt aktiv, men planerar att bli det

3

□

Jag är fysiskt aktiv, men inte regelbundet

4

□

Jag är regelbundet fysiskt aktiv, men har inte varit det i mer än 6 månader

(sammanhängande tid)

5

□

Jag är regelbundet fysiskt aktiv och har varit det i mer än 6 månader

(sammanhängande tid)

19. Hur ofta är Du fysiskt aktiv utanför Friskvårdskortet?

(Fysiskt aktiv = Du blir minst lite andfådd och aktiviteten håller på i minst 30 min).

____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

(35)

Bilaga 2

□

I förebyggande och rehabiliterande syfte (för att undvika/rehabilitera sjukdom). 9

□

För att det ger mig energi

10

□

Krav från andra

11

□

Annat:___________________________________________________________ ____________________________________________________________________

Bilaga 2

Yoga/pilates 9

□

□

Jag tycker inte om att vara fysiskt aktiv

8

□

Jag tror inte att jag får ut något positivt av att träna 9

□

Jag ser inte mig själv som en fysiskt aktiv person 10

□

Jag vågar inte träna

11

□

Jag känner mig inte bekväm med min kropp 12

□

Jag är rädd att skada mig

Ja

(38)

Bilaga 2

27. På vilket sätt kan Friskvårdsförmånerna förbättras?

____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________