1
Barn-unga-samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet – Barndom och
lärande
15 högskolepoäng
Vem bestämmer?
- En studie med fokus på barns perspektiv på deras
delaktighet och inflytande
Who decides?
-
a study focusing on children's perspective on their involvement
and influence
Albana Avdija
Karolina Jaros
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Johan Dahlbeck
3
Förord
Vi är två studenter från Malmö högskola som har skrivit detta arbete som handlar om barns perspektiv på delaktighet och inflytande. Anledningen till varför vi valde att fördjupa oss i dessa begrepp var för att de på senare tid har uppmärksammats mer i förskolans värld. Vi anser att de är viktigt för både oss pedagoger och barnen att förstå vad demokrati, inflytande och delaktighet är och hur det synliggörs i praktiken. Vi har samarbetat under hela
arbetsprocessen och anser att arbetsfördelningen har varit likvärdig för oss båda.
Först och främst vill vi tacka de barn som deltog i vår studie. Självklart vill vi även tacka alla föräldrar och pedagoger som samverkade till att vår studie möjliggjordes. Vi vill också tacka Peter Lilja som handledde oss genom hela vårt arbete.
4
Abstract
Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka, analysera och beskriva hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Då begreppen har blivit allt mer betydelsefulla i förskolan och dess läroplan har vi valt att gå djupare in på hur barnen i verksamheterna upplever detta. Det finns en del studier på hur vuxna arbetar kring barns delaktighet och inflytande men inte lika många som handlar om barnens perspektiv. Därför har vi i vår studie valt att enbart utgå ifrån barnens upplevelser och tankar kring delaktighet och inflytande. De frågeställningar vi har använt oss av har varit: Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande? Och vad vill barn ha inflytande över och vara delaktiga i?
För att få svar på dessa frågor har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med barn på tre olika förskolor.
Resultatet visar att det är i leken som barn känner sig ha mest inflytande, där upplever de flesta att de på egen hand får bestämma saker som vem de vill leka med och vad de vill leka med, men många av barnen hade gärna velat få bestämma när de skall få leka. Delaktighet känner de också i leken då de får leka tillsammans med sina kompisar.
6
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 6
1. Inledning ... 8
2. Syfte och frågeställning ... 10
3. Litteraturgenomgång och teoretiska begrepp ... 11
3.1 Historisk bakgrund ... 11
3.2 Tidigare forskning ... 12
3.2.1 Demokrati i förskolan ... 12
3.3 Teoretiska begrepp ... 13
3.3.1 Barns perspektiv och barnperspektiv ... 13
3.3.2 Maktstrukturer i förskolan ... 14
3.3.3 Delaktighet och inflytande ... 15
4. Metod ... 18 4.1 Metodval ... 18 4.2 Urval ... 19 4.3 Genomförande ... 19 4.4 Bearbetning av data ... 20 4.5 Forskningsetiska överväganden ... 21
5. Resultat och analys ... 22
5.1 Delaktighet och inflytande ... 22
5.2 Maktstruktur ... 26 5.3 Slutsats ... 29 6.1 Metoddiskussion ... 31 6.2 Resultatdiskussion ... 31 6.3 Vidare forskning ... 33 6.4 Avslutande reflektioner ... 33 Referenslista ... 34 Bilaga 1 ... 37
8
1. Inledning
”Förskolan vilar på en demokratisk grund” är den första meningen man kan läsa i Läroplanen
för förskolan (1998 reviderar 2010) och man kan genom den meningen förstå att man som
förskollärare har ett viktigt demokratiuppdrag att genomföra. Man kan se demokratiuppdraget utifrån två olika perspektiv, ett praktiskt perspektiv som handlar om hur man fostrar barnen och ett kunskapsrelaterat perspektiv som handlar om vad barnen behöver lära sig för att utvecklas som medborgare (Ribaeus, 2014). Två begrepp som dyker upp när man talar om demokratiuppdraget på förskolan är delaktighet och inflytande. I en av huvudprinciperna i FN:s konvention om barns rättigheter står det om barnens rätt att bli lyssnade till (United Nations, 1989). Enligt Ribaeus (2014) handlar demokratisk delaktighet om att man tillsammans som grupp får vara med och fatta olika beslut.
Efter att FN:s barnkonvention redogjorde för begreppen inflytande och delaktighet så uppmärksammades även begreppen i förskole världen och lades större fokus på. I Norge gjordes FN:s barnkonvention till en lag år 2003. Detta innebar att det inte gavs några
möjligheter till att välja bort arbetet med barns rätt att vara delaktiga på förskolan i Norge. Det handlade inte längre om man skulle ge barn delaktighet och inflytande utan istället hur man skulle gå till väga (Johannesen och Sandvik, 2009). För att ge barn möjligheten till att bli delaktiga på förskolan behöver de vuxna ha förmågan att ta barns perspektiv och för att det ska gå behövs ett förhållningssätt där pedagogerna tillåter barn att ge uttryck för sitt eget sätt att förstå omvärlden.
Elisabet Arnér (2009) skriver att vi vuxna ofta har föreställningar om att vi är de som ska lära barn och förmedla kunskap. Men det är också viktigt att komma ihåg att vi vuxna har mycket att lära oss av barnen. En pedagog ska vara lyhörd och försöka att fånga upp barns perspektiv (Pramling Samuelsson och Sheridan, 2003). Om vi vuxna lyckas att fånga och tolka barns perspektiv och göra dem delaktiga anser Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) att det finns möjlighet till att barn känner sig delaktiga och förstådda. Vidare menar dem att när man har fångat upp barns perspektiv så får man en förståelse för vad barn ger uttryck för och sedan kan man utveckla barnens tankar till något verkligt, i olika pedagogiska sammanhang. Det är när barn känner att de blir hörda, sedda och att deras intressen tas på allvar som de får verkligt inflytande och blir delaktiga. Johannesen och Sandvik (2009) anser dessutom att delaktighet
9
och inflytande inte handlar om att barn alltid ska bestämma allt och få sin vilja igenom, utan att de ska känna sig förstådda och att deras röster tas på allvar.
Då delaktighet är ett mångtydigt begrepp kan det därför tolkas och arbetas med på olika sätt, beroende på vem betraktaren är. Delaktighet kan innebära allt från att vuxna och barn bestämmer saker tillsammans, som till exempel vad de ska pyssla med, till att de vuxna bestämmer att barnen ska måla men barnen får själva välja vilka färger de vill använda.
Detta arbete kommer att handla om hur barnen upplever sin delaktighet och om de upplever sig ha något inflytande över förskolans verksamheter. Det finns en del forskning och
undersökningar kring barns inflytande och delaktighet ur ett vuxenperspektiv, dock finns det inte lika många som handlar om barnens perspektiv. Därför har vi tänkt utgå ifrån ett barns perspektiv när vi ska göra vår undersökning.
10
2. Syfte och frågeställning
Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka barnens perspektiv på, om och hur de känner sig delaktiga och har inflytande i förskolans verksamheter. I både läroplanen och i barnkonventionen har inflytande och delaktighet tydligt framgått och det är allt fler förskolor som utifrån deras verksamhetsplaner arbetar för att främja dessa begrepp. För att man som pedagog skall veta hur man arbetar med dessa begrepp måste man först och främst inta ett barns perspektiv för att veta om barnens upplevelser stämmer överens med de olika riktlinjerna. Därför är våra frågeställningar:
Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan?
11
3. Litteraturgenomgång
I kommande kapitel kommer vi att presentera tidigare forskning och teoretiska begrepp som är relevanta för vår studie. De begrepp vi kommer att fokusera på är demokrati i förskolan, barnperspektiv och barns perspektiv, maktstrukturer i förskolan och slutligen delaktighet och inflytande. Vi kommer börja med att kortfattat presentera förskolans historiska bakgrund för att ge en inblick på framväxten av förskolans demokratiuppdrag.
3.1 Historisk bakgrund
Inflytande och delaktighet är begrepp som de flesta barn i svenska förskolors verksamheter får ta del av och utnyttja, dock har det inte alltid varit en möjlighet för barnen. Fram till i slutet av 1800-talet var undervisningen för de yngre barnen präglad av en kristen fostran. Efter
sekelskiftet började man se skillnad i barnträdgårdarna där det skapades mer hemlika miljöer, man la mer fokus på lek och uppfostran och undervisningen tonades ner (Vallberg Roth, 2011). Efter andra världskriget blev den demokratiska fostran starkare. 1946 hade
Skolkommissionen i uppdrag att verka för en demokratisk skola. Det innebar att barnen skulle uppfostras så att de blev självständiga, samarbetsvilliga och kunna tänka på ett kritiskt sätt (Vallberg Roth, 2011). 1970 var då förskolan började byggas ut och få ett dubbelt
demokratiuppdrag. Det handlade om att förskolan skulle tillgodose både barnens och samhällets behov. Samhällets behov beskrevs då av att kommande generationer skulle ha nödvändiga kunskaper och värderingar och därför utvecklades förskolan till ett alltmer offentligt intresse. Barn mötte en förskola som vilade på en demokratisk grund, förutom det bidrog även förskolan till en ökad jämställdhet i samhället (Tallberg Broman, 1995).
Fröbel, Montessori och Reggio Emilia är olika pedagogiska filosofier som har påverkat och influerat svenska förskolors ideologi kring demokratiuppdraget. Inom Fröbelpedagogiken skulle pedagogerna undvika att bestämma allt för mycket utan istället följa barnets egna naturliga utveckling, därför lades stor vikt vid barnens egna aktiviteter och fria lek (Tallberg Broman, 1995). Fröbel ansåg också att barn skulle få hjälpa till att delta i de vuxnas sysslor och känna sig delaktiga i deras liv, detta kan man känna igen idag i den svenska
förskolepedagogiken. En annan pedagog som har påverkat förskolors ideologi är Maria Montessori. Hennes pedagogik innebar att gemensamma arbetsformer i förskolan skulle tas bort för att individuellt arbete skulle lyftas fram. Det centrala var att skapa en omgivning som
12
främjade barns normala utveckling genom att pedagogerna visade ödmjukhet (Skjöld
Wennerström, Bröderman Smeds 1997). Reggio Emilia är en tredje pedagogisk filosofi. Här har man större fokus på barns rätt till delaktighet och pedagogernas lyssnande har stor betydelse för att lyfta det individuella barnet. Man ser på barnen som kompetente, aktiva, medskapare av relationer, kunskap och kultur. (Wallin, 1996).
3.2 Tidigare forskning
3.2.1 Demokrati i förskolan
Enligt Riddersporre och Persson (2010) har demokratin ett högt värde i det svenska samhället, det läggs dessutom ner mycket engagemang och tid för att barnen i nästa generation ska kunna utnyttja detta. Att jobba med demokrati på förskolan kan anses som en självklarhet. Men för att kunna arbeta med begreppet måste man först klargöra och förstå vad demokrati är. Enligt nationalencyklopedin betyder ordet demokrati folkmakt eller folkstyre (ne.se). Det innebär att de beslut som ska fattas bestäms tillsammans och inte av en enskild individ. Alltså ska alla människors röst höras och tas på allvar och varje individ har rätt till ett reellt
inflytande.
Enligt Bartholdsson (2007) befinner sig barnen i en åldershierarkisk struktur i relation till professionella personer. Barns åldrar och begränsade erfarenheter begränsar deras förmåga att delta och fatta egna beslut. Även Arnér och Tellgren (2006) skriver att i dagens samhälle är maktförhållandet mellan barn och vuxna den minst ifrågasatta dominansordningen. Sommer (2005) anser att barn ska få vara med och bestämma på förskolan, men det handlar om de områden som berör barnen närmast. Han menar att på förskolan handlar inte demokrati om folkmakt eller folkstyre utan det innebär att barnen ska få rätt till att ha delaktighet och inflytande i verksamheten (Sommer, 2005). Även Arnér (2006) håller med om att barn ska ha rätt till demokratiarbetet i förskolan. Hon skriver i sin bok att barn ska rätt till inflytande i sin egen vardag och att de ska utveckla förståelser kring vad begreppet demokrati innebär. Arnér poängterar också att det är pedagogernas förhållningssätt som har en inverkan på hur barnen utvecklar förståelse och respekt för det rättigheter och skyldigheter som finns (Arnér, 2006).
Johannesen och Sandvik (2009) menar att det inte handlar om att barn ska få bestämma allt i verksamheten utan att alla bör vara en del av den gemenskapen som finns på förskolan, att barnen ska ges möjligheter att utvecklas genom egna intressen och på egna villkor. Genom
13
sina intervjuer med barn på förskolor har Sheridan och Pramling Samuelsson (2006) kommit fram till att det är i leken som barn har möjlighet att bestämma. Därför har pedagogerna ett stort ansvar att skapa situationer där barn får utrymme att uttrycka sina demokratiska tankar och idéer. Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att demokrati inte är något vi kan lära ut till barnen, det är något som vi bygger upp tillsammans och lever i, det är en process som ständigt pågår. Genom att som vuxen bjuda in och tro på barns förmågor skapar vi en möjlighet för att barnen ska förstå ett demokratiskt förhållningssätt. Genom att utforma och planera
verksamheten efter barns tankar synliggör man deras delaktighet. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) menar att barn har stora möjligheter att tillsammans med andra barn och vuxna besluta om den pedagogiska utformningen. Enligt författarna är det först när barnens egna åsikter respekteras och de får vara delaktiga i olika beslut som barnen utvecklar en förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer. Om man ska fostra barn till demokratiska medborgare är förutsättningen att de får möjlighet att påverka sin vardag i förskolan och sin egen situation (Pramling Samuelsson och Sheridan, 2006). Men man ska inte glömma att man som pedagog är den som i slutändan fattar besluten och barnen är medaktörerna i beslutfattandet (Lärarens handbok, 2006).
3.3 Teoretiska begrepp
Vi kommer nu presentera de teoretiska begrepp vi använt oss av i studien. För att förstå barns tankar och uttryck skall man kunna inta ett barns perspektiv och därför har vi valt barns perspektiv som en av våra teoretiska utgångspunkter. Vi börjar med att presentera vad
skillnaden mellan barns perspektiv och barnperspektiv är och vad det betyder när man intar ett barns perspektiv. Därefter redogör vi för maktstrukturen på förskolan. Slutligen tar vi upp begreppen delaktighet och inflytande, vad de betyder, innebär och olika författares tolkningar av begreppen.
3.3.1 Barns perspektiv och barnperspektiv
Barnperspektiv och barns perspektiv är två begrepp som liknar varandra och som det finns många tolkningar av. Man skulle kunna säga att när man utgår ifrån ett barnperspektiv så utgår man ifrån vad man som vuxen tycker är bäst för barnet. När man utgår ifrån ett barns perspektiv handlar det om när en vuxen tolkar det som barn uttrycker som dess egen
14
uppfattning och röst (Pramling Samuelsson & Sommer 2011). Då vi i vårt arbete kommer att fråga barnen för att få en djupare förståelse kring deras uppfattningar kommer vi därför att utgå från ett barns perspektiv.
Arnér (2006) skriver att det finns många anledningar till att uppmärksamma begreppet barns perspektiv. Genom att förstå begreppet kan man förstå hur barn ska kunna få eller ges inflytande. Det är svårt att få en tydlig bild av begreppet då det finns olika innebörder
beroende på kulturella, historiska och sociala förhållanden (Arnér, 2006). Arnér (2006) anser att ens eget perspektiv är ett naturligt sätt att tänka, medan andras perspektiv måste väljas. Som vuxen är det lätt hänt att man gör vad man tror är bäst för barnen och då kan barnens perspektiv förbises. Enligt Arnér (2006) handlar barns perspektiv om de föreställningar som barnet själv har, det handlar även om hur vi ser på tillvaron ur barnens synvinkel. För att kunna göra barn delaktiga är det betydelsefullt att inta deras perspektiv, med det menas att man ska försöka se världen med barns ögon (Pramling Samuelsson och Sheridan, 2003). Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) skriver även att en pedagog måste vara lyhörd och ha insikt om barnens livsvärld.
En pedagog behöver kunskap om barns kunskap och det kan man få genom att lyssna på vad barnen har att säga, det gäller att man utgår från barns perspektiv och försöker förstå dem för att på så sätt göra dem delaktiga i olika beslutsfattande processer (Sheridan & Pramling Samuelsson 2009). Om man kan förstå hur barn uppfattar sin omvärld kan man också se vad som är viktigt för dem (Arnér, 2009). Det är barnens egna föreställningar och hur de ser på tillvaron ur sina synvinklar som är barns perspektiv.
3.3.2 Maktstrukturer i förskolan
Makt är något som används i olika sammanhang och syften, alla påverkas någon gång av makten eller utövar den själv. Bartholdsson (2007) beskriver makt som en handling som har till syfte att kontrollera andra människors handlingar. Makt är något som Johansson (2005) anser finns i alla relationer och makten får ett etiskt värde beroende på hur den används. Enligt Tullgren (2004) menar Weber att vissa personer besitter makt, medans andra inte gör det. Makt handlar enligt författaren om att främja andra att göra det man vill att de ska göra, att man kontrollerar andra individer. Tullgren (2004) refererar även till Parsons som anser att
15
det beror på vilken grupp man är sammansluten till och att det krävs en gemenskap för att kunna få makt.
Eva Johansson (2005) har genom sina observationer sett hur pedagoger på förskolan utövar sin makt gentemot barnen, exempel vid måltiderna eller samlingarna. Hon menar att det finns tillfällen då barn tvingas äta upp sin mat fastän de inte vill och det är där som pedagogerna använder sin position som vuxen för att bestämma. Men man kan ställa sig frågan vems behov är det som styr i en sådan situation. Arnér (2006) har i sin studie funnit att barn ofta blir avbrutna i sina lekar av vuxna, för att göra något som de vuxna anser är viktigare. Det är genom makt som pedagogerna kan påverka barns vardag (Johansson, 2005). Även Åberg och Lenz Taguchi (2005) håller med Johansson och skriver att det är pedagogerna som bestämmer hur dagarna på förskolan ska se ut och vad de ska göra. Enligt författarna är det därför också pedagogerna som har makten över hur lite eller mycket inflytande barn ges över sin vardag. På förskolan ska barnen själva få välja vad de vill göra. Ofta hör man att barnen har fri lek och fritt skapande. Men bara för att man kallar det fritt så har fortfarande de vuxna makten. Tullgren (2004) skriver att pedagogerna ska ansvara för att stimulera barnen till att kontrollera sig själva, att justera och anpassa udda beteenden och för att det skall gå krävs det en
disciplinerande teknik (Tullgren, 2004). Därför är enligt Tullgren den friheten som barn ges inte riktig frihet utan en styrd frihet. Även Åberg och Lenz Taguchi (2005) håller med och anser att det är pedagogerna som bestämmer när fri lek och fritt skapande är möjligt. Barn är därför aldrig fria från de vuxnas påverkan.
3.3.3 Delaktighet och inflytande
Inom förskolevärlden handlar delaktighet och inflytande huvudsakligen om att barn har rätt att bli hörda på samma sätt som andra (Johannesen och Sandvik, 2009). Johannesen och Sandvik (2009) anser att orden inflytande och delaktighet är knutna till begreppet demokrati. Demokrati innebär inte att alla ska få bestämma, vilket inte heller inflytande och delaktighet betyder. Begreppen går ut på, så som demokrati, att alla blir lyssnade på och respekterade oavsett vilka uppfattningar man har och vad man tycker. Istället för att se barn som
medbestämmare, där allt handlar om att få sin vilja igenom kan man istället som pedagog vara lyhörd för deras uttryck och låta barnens uttryck påverka situationen. Det handlar om att barnen ska känna sig förstådda och att de får utrymme till att visa sina intentioner.
16
Delaktighet kan definieras som att man ”hör till” något. Att barnet tillhör förskolan innebär att hen är formellt inskrivet i den men detta räcker inte till för att barnet ska känna sig delaktig i förskolans verksamhet. Johannesen och Sandvik (2009) skriver att befinna sig och vara närvarande på förskolan inte kan kallas för att barnen är delaktiga utan det handlar om något mer. Författarna menar att det handlar om att alla på förskolan är del av en gemenskap där allas åsikter och inställningar inkluderas och respekteras. Inflytande är enligt Arnér och Tellgren (2006) att barnen ska få möjlighet att påverka sin situation. Detta håller även författarna Pramling Samuelsson & Sheridan (2006) med om och skriver att inflytande innebär att barn får vara med och påverka den pedagogiska verksamhetens beslut.
Enligt Arnér (2006) används inflytande och delaktighet synonymt med varandra, vilket det inte borde eftersom de båda begreppen har två helt olika innebörder. Begreppet delaktighet innebär enligt författaren att man tar del av något som någon annan redan har bestämt och inflytande innebär att barn får möjlighet att påverka sin situation på ett tydligt sätt. Hon menar att en pedagog borde planera verksamheten efter barnens intressen, idéer och initiativ. Även Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) håller med om att för att ett barn ska kunna bli delaktigt krävs det att den vuxne har förmågan att ta barns perspektiv. Vidare skriver författarna att för att barn ska kunna påverka sin livssituation och kunna ha ett inflytande är det en förutsättning att de tas på allvar av vuxna. Chanserna för att barn ska känna sig
förstådda och delaktiga ökar när de vuxna lyckas fånga barns perspektiv. När barn känner sig förstådda, sedda, hörda och att deras sätt att förstå bemöts och tas på allvar, menar Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) att det är då barn känner sig delaktiga och har inflytande. Evenshaug & Hallen (2001) refererar till Vygotskij och skriver om den proximala
utvecklingzonen. Det innebär att barnet får hjälp att utvecklas inom de kognitiva områdena tillsammans med någon i deras närhet. Författarna menar att om barnet stöttas av erfarna pedagoger så utvecklas de intellektuellt. Barnkonventionen tar upp barns olika rättigheter, där bland tas rätten att uttrycka sin åsikt upp och rätten av att vara delaktiga i sitt eget lärande. Ur detta perspektiv blir barns delaktighet både ett värde och en pedagogisk fråga (Samuelsson och Sheridan 2003). Arnér (2009) nämner även att om en pedagog ska utgå ifrån ett barns perspektiv så ska denne vara beredd och villig att ändra sin planering och sitt synsätt. Enligt Johansson & Pramling Samuelsson (2006) har leken på förskolan en stor betydelse för barns delaktighet och inflytande. Man kan tydligt se att många barn upplever sig känna kontroll och göra egna val när de leker på förskolan.
17
Westlund (2011) anser att det måste finnas en balans av barns rätt till inflytande, så att barnen inte får ett för stort ansvar lagt på sig. De beslut som barnen ska fatta skall vara anpassade efter deras mognad och ålder. Westlund (2011) menar att om man lägger ett allt för stort ansvar på barnen kan de påverkas negativt. Därför borde det finnas gränser för hur mycket val barnen får lov att ha. Om man ska arbeta för barns inflytande och delaktighet bör man inom arbetslaget vara överens om vilket tillvägagångssätt man ska använda. Man bör enligt Westlund (2011) ha samtalat och gjort upp en plan för hur man tillsammans kan jobba mot samma mål. Detta för att sträva efter en mer demokratisk förskola. Något som kan försvåra arbetet med barns inflytande och delaktighet kan enligt Westlund (2011) vara brist på tid och barngruppens storlek men också olika relationsbaserade situationer, som till exempel om föräldrarnas önskemål strider mot barnens eller om det förekommer konflikter inom
arbetslaget. Om det finns konflikter i arbetslaget som handlar om barnens sätt att påverka kan detta hindra demokratiarbetet.
18
4. Metod
4.1 Metodval
Undersökningen gjordes genom en kvalitativ metod där vi genom personliga gruppintervjuer försökte närma oss barns perspektiv kring deras uppfattning om delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Enligt Patel och Davidson (2003) innebär kvalitativa intervjuer att man tillsammans som informant och intervjuare bygger upp ett meningsfullt samtal. Vi försökte hitta ett mönster i hur barnen tänkte och tyckte om det inflytande de får och den delaktighet de känner. Enligt Torst (2005) är kvalitativa metoder bra att utgå ifrån om man vill hitta ett mönster. Vår undersökning har inte gått ut på att finna en sanning eller peka ut vad som är rätt respektive fel, utan att få höra barnens upplevelser och tolkningar kring inflytande och delaktighet. Dalen (2008) menar att kvalitativa intervjuer handlar om att få en djupare bild för människor och deras sociala verklighet. Även Kvale (1997) anser att
kvalitativ intervju är effektiv då syftet är att ta reda på vad andra människor har för
upplevelser och åsikter om sin livsvärld. Den intervjuform vi valde när vi intervjuade barnen var semistrukturerad, det innebar att vi hade gjort ett frågeschema som vi utgick ifrån men var flexibla under intervjuns gång.
Vi använde oss av gruppintervjuer med barnen för att få syn på deras inflytande och delaktighet. Vi intervjuade mellan två till tre barn åt gången. Varför vi valde att ha
gruppintervjuer istället för enskilda intervjuer var för att vi vill skapa en bekväm situation och förmodade att barnen skulle komma igång lättare och på så sätt skulle samtalen flöda längre. Enligt Doverborg och Pramling Samuelsson (2012) är gruppintervjuer ett sätt för barnen att bli medvetna om att det finns olika sätt att tänka om man lyssnar på sina vänner. Det kan dock finnas nackdelar med gruppintervjuer som man måste tänka på och de är att de barnen som är tillbakadragna och inte ”hörs lika mycket” inte får komma till tals då de överröstas av de andra som är mer pratglada. För att intervjuerna ska bli så bra som möjligt är det viktigt att tänka på saker som var man ska hålla intervjuerna och när man ska genomföra dem
19
4.2 Urval
De barngrupper som vi har haft med i vår studie är barngrupper som vi tidigare har haft kontakt med. Anledningen till varför vi valde dessa barn var för att vi båda har en nära relation med dem och därför lättare kunde sätta oss in i deras perspektiv samt få ut utförligare svar eftersom barnen hade tillit till oss. Genom tidigare kontakt med barnen på de båda förskolorna, blev intervjuerna mer avslappnade och vi kände att det var möjligt att ställa frågor utan att barnen skulle känna sig obekväma. Karlsson (2006) anser att det är en fördel med att känna personen man intervjuar för att det finns ett skapat förtroende sedan tidigare och därför kan det leda till att den intervjuade berättar mer om sina upplevelser kring ämnet. Den intervjuade känner tillit och lojalitet till den som intervjuar. Vi höll våra intervjuer på tre olika förskolor där vi fick ut 9 barnintervjuer med totalt 18 barn. Barnen som var med i studien var i åldrarna tre till fem år.
4.3 Genomförande
Vi började med att ringa upp de tre förskolorna och berättade kort om vår studie. Därefter frågade vi om det gick bra att göra intervjuer med barnen. Pedagogerna vi pratade med tyckte att det lät intressant och såg fram emot vårt studiebesök men att vi innan intervjuerna var tvungna att skriva ett brev till föräldrarna för att få tillåtelse att intervjua deras barn. När vi hade fått in alla brev från föräldrarna så satte vi genast igång med intervjuerna. Vi fick
tillstånd från alla föräldrarna, självklart frågade vi även barnen på plats om de ville vara med.
Vi började med att genomföra en pilotintervju med 3 barn i åldern tre till fem år för att testa om barnen förstod frågorna och frågornas innehåll. Enligt Dalen (2008) behöver man göra en testintervju för att testa sig själv som intervjuare men också för att prova sina frågor. Det visade sig att vi var tvungna att ändra vissa av våra frågor då de var svårbegripliga och barnen inte visste hur de skulle svara. Det var inte många barn som visste vad delaktighet och
inflytande innebar och de hade inte tidigare stött på de uttrycken. Därför fick vi göra om frågorna och ersätta orden delaktighet och inflytande med begrepp som barnen kände igen som till exempel ”bestämma” och ”komma överens om”. Provintervjun gjordes under den fria
20
leken och tog cirka 20 minuter. Under detta intervjutillfälle använde vi oss inte av någon form av inspelning då det var ett test.
Innan varje intervju talade vi om för barnen varför vi var där. Vi berättade att vi skulle ställa ett par frågor gällande en studie och att de själva fick avgöra om de ville medverka eller inte. Vi frågade även om det gick bra att vi spelade in samtalen. Intervjuerna valde vi att spela in på en mobiltelefon, detta valde vi för att slippa skriva ner allting som sades och istället lägga vårt fokus på innehållet. Genom denna metod behövde vi inte lyssna och skriva samtidigt utan vi kunde lägga vikten på att ställa frågor, lyssna på barnens svar och sedan ställa ytterligare följdfrågor. Trost (2005) anser att fördelarna med denna metod är att man ordagrant kan skriva ner vad som sagts under intervjun och lyssna på intervjun flera gånger
Vi fick hålla våra intervjuer i målarrummen på alla tre förskolorna. Detta var något vi önskade oss innan vi kom dit. Vi kom en stund innan för att förbereda inför intervjuerna. I
målarrummet placerade vi ut olika material som barnen sedan skulle använda sig av. Det vi tog fram var papper i olika storlekar, olika typer av pennor, saxar, klister och glitter. Detta var material som vi visste att barnen vanligtvis inte fick använda sig av i den fria leken utan pedagogernas uppsikt. Tanken var att intervjuerna inte skulle kännas som en intervju för barnen utan som en aktivitet där barnen fick stort inflytande och delaktighet. Vi hade tidigare kommit på ett antal frågor som vi ville få svar på men under intervjuns gång var vi flexibla genom att anpassa våra frågor till aktiviteten och det barnen gav uttryck för. De fick själva skapa vad de ville med vilket material som helst. Efter intervjuerna transkriberade vi ner samtalen och gjorde en sammanfattning.
4.4 Bearbetning av data
Vi transkriberade allt insamlat material och kollade igenom vad vi fick fram av intervjuerna. Vi valde bort det som var irrelevant och tog med det som vi ansåg vara väsentligt för just vår studie, vi gjorde alltså en bearbetning av materialet. Larsen (2009) menar att genom att förenkla materialet kan man på lättare sätt analysera och tolka resultaten. Författaren skriver vidare att det som är ointressant material för studien är viktigt att ta bort (Larsen, 2009). Det kvarstående materialet omvandlade vi till en text som vi analyserade med hjälp av teoretiska
21
begrepp.
4.5 Forskningsetiska överväganden
Det finns fyra stycken etikregler inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, dessa har vi använt oss av i vår studie. De fyra huvudkraven är: informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Vi ansåg att samtycke och anonymitet var två viktiga aspekter att förhålla sig till i vår undersökning. Enligt Rosenqvist och Andrén (2006) är det viktigt att man i förväg ger intervjupersonerna både skriftligt och muntlig information. Skriftlig information om studien skickades till föräldrarna till de barn som skulle delta i intervjuerna. Vi var ytterst försiktiga med den information vi fick och värnade om individens integritet (Patel & Davidson, 2003).
Informationskravet: Vi informerade pedagogerna muntligt om vår studie och vårt syfte med det. Vi fick pedagogernas samtycke och därefter skickades brev ut till de föräldrar vars barn skulle medverka. Innan intervjuerna med barnen berättade vi för dem vad vi gjorde här och frågade om det gick bra att spela in samtalen.
Samtyckeskrav: går ut på att alla har rätt till att medverka frivilligt och när som helst kan avbryta intervjun. Självklart frågades barnen på plats om de ville vara med och svara på några frågor.
Konfidentialitetskravet: innebär att all data kommer att förvaras på så sätt att ingen
utomstående kan få tillgång till dem. Alla som har deltagit kommer att vara anonyma och vi kommer därför att använda oss av fingerade namn.
Nyttjandekravet: All data som vi har samlat in kommer enbart att användas för vår forskningsstudie. När studien är färdigskriven kommer alla ljudinspelning förvaras på ett säkert ställe som endast vi har tillgång till.
22
5. Resultat och analys
Vårt syfte med studien var att undersöka hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. I det här kapitlet kommer vi att presentera vår empiri och analys. Första rubriken heter delaktighet och inflytande och där kommer vi att skriva om vilken slags påverkan dessa begrepp har på barnen, vad barn hade velat bestämma mer över och hur regler och rutiner påverkar arbetet kring delaktighet och inflytande. Under den andra rubriken som vi väljer att kalla maktstruktur tar vi upp frågor som vem bestämmer på förskolan och hur pass fri den fria leken är.
5.1 Delaktighet och inflytande
När vi ställt frågan vad får ni bestämma över på förskolan så var de flesta barnen tveksamma och vissa tyckte att de inte brukade få bestämma alls. Vi fortsatte att utveckla frågorna och ställa mer konkreta exempel, som ”Får du bestämma vad du vill göra på förskolan?” och ”Får du själv välja vad du vill äta?”. I de svar barnen gav oss kunde vi se att de egentligen fick bestämma över mer än vad de själva trodde. Enligt Arnér (2009) innebär inflytande att barn ska få möjlighet till att påverka sin situation på ett klart och tydligt sätt. Efter att ha samtalat med barnen om vad de får och inte får bestämma över på förskolan upplevde vi att vissa av svaren till frågorna var diffusa medan andra var mer självklara.
På samlingen får jag välja sång, men jag hade velat bygga med klossar istället
På förskolan tycker jag om att leka mamma, pappa och barn med mina kompisar i dockrummet.. då brukar jag få bestämma att jag ska vara mamman
I ovanstående citat kunde vi se att barnen ges inflytande genom att få välja vilken sång de vill sjunga på samlingen. Dock kan vi också se att det inflytande barnen ges inte är något de upplever sig behöva vara delaktiga i utan de hade gärna velat ha inflytande över annat i verksamheten. Om man utformar verksamheten efter barns tankar så synliggör man även deras delaktighet och inflytande (Åberg och Lenz Taguchi, 2005). Hade man utgått ifrån barnens intressen så hade man kombinerat konstruktion med klossar och samling och på så sätt skapat en möjlighet för att barnen ska förstå vad demokrati går ut på.
23
Barnen upplevde sig ha mest inflytande och delaktighet i lekarna de själva styrde över. Detta var även något som författarna Johansson & Pramling Samuelsson (2006) fick fram i sin undersökning, att det är i leken som barn upplever sig ha kontroll och får vara med och bestämma. Vi kunde även se att barnen föredrog att leka lekar som de själva kommit på och bestämmer över än aktiviteter som redan var styrda av pedagogerna så som samling eller pyssel. Leken är en väldigt viktig aktivitet för barnen då de i leken lär sig att utforska sig själva och sin omgivning, utifrån deras intressen och behov. Intellektuella, emotionella, sociala och motoriska faktorer stimuleras under lekens gång för barnen. Förutom de
faktorerna utvecklar barn även en förståelse för normer och värderingar (Evenshaug & Hallen, 2001). Genom intervjuerna kunde vi se att leka var en av de roligaste aktiviteterna för barnen att göra på förskolan. Saker som att pyssla, leka med bilar, spela fotboll eller leka mamma, pappa, barn var exempel på vad barn gärna lekte. Barnen utryckte att de fick själva bestämma hur lekens utformning skulle se ut och vilka regler alla andra skulle följa. När barn leker en lek som de själv kommit på kan de få möjlighet att känna en kontrollkänsla över vad som händer och vad som skall hända. På så sätt finns det möjlighet för att deras självkänsla och initiativtagande utvecklas (Pramling Samuelsson och Sheridan 2003).
Efter att ha frågat barnen vad de hade velat få mer inflytande över och vara delaktiga i fick vi väldigt många svar som varierade. De hade gärna vela bestämma saker som vad man skall äta, om man skall gå ut eller stanna inne och när man skall gå ut. De svarade också att hade velat bestämma över fröknarna, spela mer fotboll och några ville pyssla hela dagarna.
Om jag fick bestämma så skulle jag äta potatissoppa varje dag för det är min älsklingsmat. Jag vill bestämma när fröknarna ska gå och kissa.
När fröknarna säger att man ska gå ut och om man inte vill, då måste man ändå..för man kan inte stanna inne själv om man är ett barn.
Som Sommer (2005) skriver så ska barn få vara med och bestämma på förskolan, men det handlar om de områden som berör barnen närmast. Vad man ska äta, vad man kan leka med och vad man får göra är exempel på vad barn hade velat vara med och bestämma om, vilket gör att de gärna hade velat ha mer inflytande över de rutiner som finns på förskolan. Ett barn i intervjun svarade att hon inte hade velat bestämma över något för att det var bra som det redan var. Vi tolkar det som att hon känner sig tillräckligt delaktig och inte behöver och vill inte ha mer inflytande över saker på förskolan.
24
Bartholdsson (2007) menar att barns ålder, mognad och begränsade erfarenhet är avgörande vad barn får vara med och bestämma på förskolan. Det är klart att man kan tycka att barn ska få äta det de tycker om men som Westlund (2011) skriver så handlar det om att inte ge barn alldeles för stort ansvar som de inte kan handskas med. Att äta potatissoppa varje dag eller att stanna inne utan någon vuxen är exempel på vad barn gärna hade velat bestämma över men på grund av deras ålder och erfarenheter så är barnen inte redo att ta sådana beslut. Att man som vuxen inte låter barn vara delaktiga i sådana här besluts är för att man utgår ifrån vad som är bäst för barnen. Ett barn som vill äta potatissoppa varje dag har ännu inte förstått kroppens behov av varierad kost och att man behöver en varierande kost för att må bra. Därför finns det en gräns för hur mycket val barnen får ha när det kommer till frågor som handlar om i detta fall maten.
När vi pratade med barnen om deras inflytande och delaktighet så kom vi även indirekt in på reglerna som fanns på förskolan. Barnen talade att de fanns olika slags regler, vissa handlade om att man inte fick slåss eller springa inomhus och andra handlade om hur man skulle vara mot sina kamrater. En del barn berättade att det endast var fröknarna som hade bestämt alla regler och att barnen var tvungna att följa dem. Andra uttryckte att de tillsammans med kamraterna och pedagogerna hade bestämt reglerna.
När jag leker riddare så vill jag leka krig med pinnar, med det får vi inte för det säger fröknarna är farlig lek.
Ute får man bestämma lite mer än inne för då får man springa och leka vilda lekar..men vi får inte slås med spadarna.
Barnen var eniga om att reglerna fanns till för att de inte skulle skada sig och att regler dessutom skapar ordning under dagen. Barnen har förstått att det finns ett bakomliggande syfte till varför det finns regler och varför man måste etablera dem. Syftet med regler är enligt barnen för att skapa ordning och reda i vardagen men dessutom för deras egen säkerhet. Leken på förskolan kan ses vara begränsad av en norm, med det menar man att barnen
förväntas leka på ett ”rätt” sätt. Det barnen leker med skall gärna tillgodose deras lärande och sociala kompetens (Tullgren, 2004). Självklart uppkommer det lekar som inte passar in i den här normen och det är pedagogernas personliga värderingar som avgör var gränserna för lekarna går. Vissa pedagoger tillåter att barn springa med pinnar i handen för de ser det som en del av barnens lek och vill inte hämma deras fantasi. Medan andra ser det ur ett
25
av pedagogerna (Tullgren, 2004). I exemplet om barnet som vill leka riddare och springa med pinnar men inte får för att det ses som en farlig lek av pedagogerna kan vi utläsa att regler och rutiner på förskolan kan hämma fantasi utvecklingen hos barnen. Som Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) skriver bör en pedagog vara lyhörd för att förstå barns livsvärldar. Pedagogernas barnsyn och öppenhet är avgörande aspekter för att barn ska kunna utveckla sin fantasi. Att leka med pinnar behöver inte innebära att man ska slåss med dem. Från barnens perspektiv kan pinnarna ses som en accessoar i deras fantasilek.
På en av förskolorna berättade barnen att de ibland inte kom överens med varandra i bland annat leken eller när de ska läsa en bok. De hade därför tillsammans med pedagogerna gjort ett kontrakt där det står vilka regler som gäller och där har barnen fått skriva under om de går med på att följa reglerna. En av reglerna handlade om vad barnen skulle göra om de var oeniga om en situation. Barnen talade om att de själva hade kommit överens om att ifall de uppstod tillfällen där alla inte var nöjda skulle de tillämpa röstning där allas röster hörs och tas på allvar.
När vi ska läsa bok så vill ibland vi läsa olika. Då lägger vi knappen på den som man vill läsa, och den bok som har flest knappar läser vi.
När vi röstar brukar vi få räcka upp handen och på den saken som mest händer räcks upp, det vinner.
Enligt Sandvik och Johannesen (2009) är demokrati knutet till begreppen inflytande och delaktighet. Alla barns röster ska vara hörda, detta är inom förskolevärlden vad delaktighet, inflytande och demokrati handlar om. Att barnen i vår studie har skapat sig en förståelse för demokrati kan vi tydligt se då de förklarar hur de löser en situation där alla inte är eniga. De använder enkla metoder som till exempel handuppräckning som symboliserar deras röst. Barns kunskap om demokrati och hur den används har stor påverkan på deras framtid. Har de redan i förskolan skapat sig en förståelse för vad demokrati innebär så kan det underlätta för dem när de skall växa upp i ett demokratiskt samhälle. Om man ständigt utesluter barn från att få vara med att påverka verksamheten så skapas ingen demokratiskt grund. Om barn och pedagoger bestämmer tillsammans blir inriktningen på förskolan automatiskt mer demokratisk (Arnér, 2006).
Om inte fröknarna bestämde så skulle alla göra som de ville, det skulle bli rörigt.
Jag hade inte velat komma till förskolan om det hade varit stökigt för då hade alla skrikit och jag hade fått ont i huvudet.
26
Flera av barnen vi intervjuade var eniga om att bestämmandet skapar en slags ordning. I citaten ovan kan vi se att barnen var överens om att pedagogernas bestämmande handlar om att skapa en lugn och trygg miljö, där alla ska trivas. För att skapa en miljö där alla trivs och känner att de har inflytande och delaktighet i sin egen vardag behövs det enligt Arnér (2006) ett demokratiarbete på förskolan. De flesta barnen har skapat sig en förståelse för att alla inte kan få som de vill. Detta menar även Sandvik och Johannesen (2009) och skriver att alla barn borde vara en del av gemenskapen på förskolan, de bör få möjlighet att utvecklas på egna villkor och intressen och förstå att man inte alltid kan få sin vilja igenom. Som vi nämnt ovan så använder barnen röstning som metod för att lösa oeniga situationer. Här kan man tydligt se att barnen har förstått syftet med att skriva på kontraktet med reglerna. Om alla hade fått lov att bestämma och det inte hade funnits regler så hade det enligt barnen blivit en stökig och kaotisk miljö. Detta är enligt Åberg och Lenz Taguchi (2005) en demokratisk process som ständigt pågår och det är även något som vi bygger upp tillsammans.
5.2 Maktstruktur
Nästan alla barnen var eniga om att det var fröknarna som bestämde på förskolan. Arnér och Tellgren (2006) skriver att det finns en åldershierarkisk struktur mellan barn och vuxna. Barnen var övertygade om att det fanns någon som hade större makt än dem. Man kan utifrån barnens svar se att de uppfattar att chefen bestämmer över pedagogerna, pedagogerna i sin tur bestämmer över barnen och barnen får bestämma ytterst lite.
Det är Eva (Förskolechefen) som bestämmer vad fröknarna ska göra. Men Eva säger inte vad vi ska göra det gör fröknarna.
Om vi vill ha något på dagis så har fröknarna sagt att det är Eva som bestämmer.
Barns perspektiv handlar enligt Arnér (2006) om de föreställningar som barnet har, det handlar även om hur vi ser på tillvaron ur barnens synvinkel. Om vi kollar utifrån det barnen sagt under intervjuerna ser vi att de har en förståelse för hur maktförhållandets struktur ser ut. Bartholdsson (2007) skriver att barns mognad och erfarenheter gör att de blir begränsade i att delta och fatta egna beslut. Då ett av barnet berättade att hans pappa också har en chef som bestämmer över honom vad han ska göra på jobbet, upplevde vi att han kan se ett samband
27
med att oavsett vilken ställning man än har så kommer det alltid finnas någon som har en högre position och mer kompetens och därmed bestämmer mer.
När vi är ute och leker i sandlådan så måste vi plocka undan fastän vi inte vill.. för fröken säger att vi ska gå in och äta mat.
Ibland när vi bygger med klossar så får vi spara det men ibland måste vi städa undan för att fröknarna säger att vi ska ha gympa och klossarna är i vägen och stör. Då blir jag ledsen och vill inte vara med på gympan.
Johansson (2005) har genom sina observationer sett hur pedagoger utövar sin maktposition gentemot barnen. Utifrån de svaren vi fick från barnen kunde vi utläsa att de har förstått på vilket sätt pedagogerna använder sin maktposition gentemot dem. Några barn berättade att de var tvungna att vara med på samlingarna och sjunga fastän de inte kände för det. En del talade om att de var tvungna att gå ut för att alla andra på avdelningen också gick ut men de hade valt att stanna inne och leka istället. Vissa barn berättade även att de var tvungna att sluta leka för att fröknarna sa att de skulle göra annat. Johansson (2005) skriver vidare att det är
pedagogen som genom maktutövning kan påverka barns vardag. Det kan vi tydligt se i citatet ovan, där ett barn berättar att hen måste upphöra sin lek då pedagogen bestämt att det är dags att gå in och äta mat. Det är inte ovanligt att barn blir avbrutna i sin lek vilket också Arnér (2006) har fått fram i sitt resultat. Saker som matdags, samlingar eller vila kan vara exempel som tyvärr ses som viktigare och prioriteras mer än vad barnens fria lek gör. En annan faktor som kan försvåra arbetet med barns inflytande och delaktighet är brist på tid och personal i verksamheten och tyvärr är detta något som barnen blir påverkade av (Westlund, 2011).
På förskolan ska barnen själva få välja vad de vill göra. Fri lek är ett begrepp som ofta används i förskolan, detta håller författarna Åberg & Lenz Taguchi (2005) med om och skriver att nästan alla förskolor har någon form av fri lek i sina verksamheter. Utifrån intervjuerna med barnen kan vi utläsa att det är i den fria leken som barnen upplever sig ha mest delaktighet och inflytande och det är i den fria leken som barnen får chans till att utforma och styra sin situation vilket de inte kan göra på samma sätt vid till exempel
samlingarna eller vid planerade aktiviteter. Det är dessutom där som barnen själva kan få välja att leka med saker och material som de har tillgång till och fritt kan använda sin fantasi och kreativitet. Den fria leken kan ses som barnens egen tid där de själva får utforma sina aktiviteter och välja vem de vill leka med.
28
Jag vill bestämma att jag ska rita.. men det får jag göra men inte alltid bara ibland.. för ibland vill fröknarna att vi ska göra andra saker.
Dock påpekar Åberg & Lenz Taguchi (2005) att det fortfarande är pedagogerna som har makten i den fria leken. Det är pedagogerna som sätter upp gränser för när det är möjligt att barn ska kunna leka fritt och därmed är det pedagogerna som påverkar hur mycket eller lite inflytande och delaktighet barnen ges över sin vardag på förskolan. Enligt Tullgren (2004) kan leken ses som ett föremål för pedagogernas styrning. I exemplet ovan kan vi se att barnet har fått inflytande och fått lov att bestämma vad hen vill göra men att detta inflytande är begränsat till verksamhetens möjligheter och pedagogernas planering.
En förskola där alla får göra som de vill finns inte och hade i praktiken inte fungerat. Det är inte heller vad delaktighet och inflytande går ut på. Begreppen innebär enligt Johannesen och Sandvik (2009) att man skall bli lyssnad på och respekterad för sina åsikter och tankar. Därför grundar sig inte våra funderingar i varför inte barn är fria från de vuxnas påverkan utan frågan vi ställer oss själva är hur mycket skall barnen få bestämma över i deras fria lek och vad är det som ingår i den fria leken. Är det okej att barn väljer att leka ”vilda” lekar som kan spåra ut och leda till bråk? Eller att barnen vill leka frisörer och klippa av varandras hår? I sådant fall är det pedagogerna som har makten i barnens fria lek och kan säga till att man inte får leka på det sättet. Men är det så att barnen i sin fria lek vill leka affär eller måla så är det barnet som bestämmer och har makt över sin egen lek.
Vissa barn upplevde dessutom att det inte bara fanns en maktstruktur mellan pedagog och barn utan också en slags hierarki mellan barn och barn. På en av förskolorna svarade barnen att de sällan fick bestämma för att det var andra barn som bestämde mer än dem. De berättade att det ofta var andra barn som styrde lekarna och att de själva inte fick vara med och ha något inflyttande över leken. Några barn talade även om att de inte tyckte om att bestämma och lät därför någon annan bestämma istället.
Här nedan presenteras tre olika perspektiv som kan vara faktorer till varför vissa barn bestämmer mer än andra:
Jag tycker att det är jobbigt att bestämma för att ingen av de andra barnen lyssnar när jag säger till dem.
Kanske är det så som Tullgren (2004) beskriver makt, att vissa har det i sig medan andra inte. Att de barn som har en starkare personlighet får en starkare position i gruppen och får därför
29
bestämma villkoren och lekens innehåll. Barnet ovan känner obehag när hen skall bestämma eftersom att ingen av de andra barnen lyssnar. Det kan vara så att barnet inte har en tillräcklig stark och tydlig ledarroll i jämförelse med de andra barnen på förskolan och därför får detta barn inte heller någon bekräftelse när hen säger till dem andra.
Jag brukar inte få bestämma på dagis.. men när Alfred inte är här så får jag bestämma ibland vad jag och Tove ska göra.
Enligt Tullgren (2004) spelar gruppdynamiken en stor roll för den som utövar makten. Om ett barn bestämmer i en viss barngrupp är det enligt Parsons inte en självklarhet att hen kommer ha lika stor makt i en annan barngrupp. I citatet ovan kan vi dra parallella slutsatser med Parsons teori om makt. När ett visst barn med större makt inte är på förskolan så vågar de två andra barnen bestämma, påverka och ta initiativ till vad de skall göra.
Jag tycker om att leka med Tilda för hon är snäll och leker alltid roliga lekar som jag får vara med i.
Eller så är det så att de barn som har ett mer kreativt tänkande och kommer på nya idéer blir mer intressanta att leka med och därför får besluta om leken.
5.3 Slutsats
Syftet med denna studie var att få fram barns perspektiv på hur de upplever sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Vi var intresserade av att få en djupare inblick i vilka sätt och i vilka situationer barn anser sig få vara med och bestämma samt vad de gärna hade velat vara delaktiga i och ha inflytande över om de fick välja själva.
Barnen i resultaten upplever sig inte ha så mycket inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet utan det är i den egna leken de anser sig ha mest delaktighet och inflytande då de själva får bestämma över hur, vem och var de ska leka. Dock fick de inte bestämma över när leken skulle ske för att andra praktiska saker kom i vägen. Dessa praktiska saker som till exempel matsituationer och samlingar är något barnen hade velat få mer inflytande över. Resultatet visar dessutom att barnen har skapat sig en förståelse för att regler och rutiner är till för deras säkerhet, men dessvärre är vissa regler ett hinder för barns utveckling i leken. Det framträder en tydlig maktstruktur mellan pedagogerna och barnen, där de vuxna ses som
30
ledaren och barnen följarna. Men det finns även en struktur mellan barnen där vissa barn bestämmer mer än andra.
31
6. Diskussion
I det här kapitlet kommer vi att diskutera resultatet vi fick fram i förhållande till den tidigare forskning vi skrivit om. Vi kommer även att diskutera de metoder vi har använt oss av samt hur man skulle kunna fortsätta med denna studie i framtiden.
6.1 Metoddiskussion
Målet var att genomföra kvalitativa intervjuer med barnen för att få en djupare förståelse för deras perspektiv kring delaktighet och inflytande. Då vår studie är gjord på tre olika
förskolor är det viktigt som läsare att man har i baktanken att resultatet inte kan ses som generaliserbart. Vi tror att det hade blivit intressanta svar om denna studie hade gjorts på fler förskolor i olika områden i Skåne. Nu i efterhand anser vi fortfarande att den metod vi använde oss av var mest lämplig för att få fram svaret på vår frågeställning. Inspelningarna har varit till stor hjälp för vår studie. Vi kunde få med alla uttryck som barnen gav vilket vi hade missat om vi bara hade skrivit ner allting. Inspelningarna hjälpte oss även när vi kände oss osäkra och behövde gå tillbaka för att höra barnens svar igen. När vi gjorde vår
testintervju fick vi prova på våra frågor vilket var till stor nytta, för då kunde vi korrigera våra frågor så att barnen skulle förstå dem. Vi lyssnade på det barnen sa och ställde
följdfrågor för att få djupare förståelse och bredare perspektiv vilket vi nu i efterhand känner att vi gjorde bra. Man behöver inte alltid hålla sig till de frågor man har förutbestämt utan man kan gå utanför ramarna och vara flexibel under samtalen.
6.2 Resultatdiskussion
På senare tid har begreppen inflytande och delaktighet blivit mer aktuella i förskolans värld. Det finns många olika faktorer som kan påverka hur mycket inflytande och delaktighet barn ges på förskolan. Rutiner, pappersarbete eller för stora barngrupper kan vara exempel på saker som försvårar barns inflytande och delaktighet. Men vad känner barnen? Räcker det
32
inflytande de får och känner de sig tillräckligt delaktiga? Vi var nyfikna på vad barn ansåg och tyckte om sitt eget inflytande och sin delaktighet och valde därför att göra en
undersökning om barns perspektiv kring dessa begrepp. De frågeställningar vi hade var: Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan? Och vad hade barnen velat ha mer inflytande över och vara delaktiga i?
Att de flesta barn talade om att det var pedagogerna som bestämde var ett svar vi inte blev överraskade över. Att det var pedagogerna som var de som bestämde var ett svar som kom naturligt för barnen. Vad barnen själva fick bestämma över var deras lekar. Där hade de inflytande över att få välja vem de ville leka med och vad de ville leka med. Detta var ett resultat som Sheridan och Pramling Samuelsson (2006) också kom fram till i sina intervjuer med förskolebarn. Dock fick barnen inte lika mycket inflytande över när de fick leka. Vissa av barnen i intervjuerna talade om att rutiner som att gå ut eller äta mat prioriterades mer än deras lekar utav de vuxna och därför fick de avbryta. Johansson (2006) kom i sin
undersökning fram till att det är pedagogerna som har makten att påverka barnens vardag, detta kunde vi även relatera till vår undersökning. Vi anser att rutiner är bra för förskolans verksamhet och de är svåra att bortse från men det negativa med rutinerna är att de kan påverka barns inflytande genom att de ständigt blir avbrutna med det de gör. Även Arnér (2006) har i sin studie kommit fram till att barn ofta blir avbrutna i sin lek för att vuxna bestämmer att de skall göra någon annat.
I resultatet framkommer det att barnen själva upplever att de inte får tillräckligt med inflytande på förskolan och hade gärna velat bestämma över mer än vad de får. Saker som vad de skall äta eller vad de ska göra är exempel på vad barn hade velat bestämma. Sommer (2005) skriver att barn ska få vara med att bestämma med det handlar om de saker som berör dem närmast. Vi är väl medvetna om att det inte hade fungerat om alla barn hade fått
bestämma vad de hade velat äta till middag. Det som väcker våra tankar är att som pedagog kan vi tro oss veta vad som berör barn närmast och låter dem därför bestämma över de valen utan att egentligen veta säkert vad det är barn vill. Vi menar inte att man skall uppfostra varje barn till egoistiska individer, men börjar man med att ge barn inflytande redan när barnen är små så kan de hitta en balans mellan att få inflytande och bli lyssnade på till att bara bry sig om att bestämma allt själva.
Barnen i studien var också väl medvetna om att det inte hade fungerat om alla hade fått som de ville och att det hade blivit kaotiskt. Och att ett sätt för att få en fungerande verksamhet är
33
att använda sig av röstning och på så sätt har de även förstått grundtanken till demokrati. Sandvik och Johannesen (2009) menar att på förskolan kan inte alla barn få precis som de vill ha det, utan att alla ska ges en chans till att bli lyssnade på och respekterade, detta är vad demokrati på förskolan handlar om. Vi kan genom svaren tolka att barnen har fått möjlighet att tillsammans med dem vuxna reflektera över inflytandet.
6.3 Vidare forskning
Att få göra en större studie med fler förskolor inblandade hade varit intressant för att se om resultatet hade blivit det samma. Vi hade gärna velat göra en studie på förskolor med olika inriktningar som till exempel Reggio Emilia, Montessori, Waldorf eller uteförskolor, för att se skillnader och likheter på hur barn upplever sitt inflytande och sin delaktighet i de verksamheterna.
6.4 Avslutande reflektioner
Detta examensarbete har medfört att vi har fått djupare kunskap om barns inflytande och delaktighet utifrån deras perspektiv. Att vi har använt oss av ett barns perspektiv har gjort att vi har fått en tydligare bild av hur man kan arbeta för att deras inflytande och delaktighet skall synas i förskolans verksamheter. De svar vi fick av barnen i undersökningen var svar vi inte hade förväntat oss och vissa av frågorna gjorde oss väldigt överraskade. En av
anledningarna till varför vi valde detta ämne var för att vi tycker att inflytande och delaktighet har ett stort värde för barns framtida roll som demokratiska medborgare. Om barn redan när de är små ges inflytande och känner sig delaktiga så kan de senare i livet förstå sin demokratiska roll.
34
Referenslista
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns
perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Arnér, Elisabeth (2006). Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna?:
en studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. Licentiatavhandling Örebro : Univ., 2006
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bartholdsson, Åsa (2007). Med facit i hand: normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i
två svenska skolor. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet.
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar:
kommunikationens betydelse. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Evenhaug Oddbjorn & Hallen Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsso
Johansson, Eva. (2005). Möte för lärande. Stockholm: Liber
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några
perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
Karlsson, M. (2006). Föräldraidentiteter i livsberättelser. Uppsala: Uppsala universitet.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö :Gleerups.
Lärarens handbok: skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 6. uppl.
(2006). Stockholm: Lärarförbundet
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund: perspektiv och
35
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003) Delaktighet som värdering och
pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige. Årg, 8 Nr. 1-2 http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/viewFile/7943/6997
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund: perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ribaeus, Katarina (2014). Demokratiuppdrag i förskolan. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2014
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Rosenqvist Maria Mia & Andrén Maria (2006). Uppsatsens Mystik. Om konsten att skriva
uppsats och examensarbete. Mölnlycke 2006.
Sommer, Dion. (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. (2:a rev upplagan). Stockholm: Runa förlag.
Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011). Barnperspektiv
och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Skjöld Wennerström, Kristina & Bröderman Smeds, Mari (1997). Montessoripedagogik i
förskola och skola. Stockholm: Natur och kultur
Skolverket. (1998). Skolverket. [Ny utg.] Stockholm: Skolverket
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Tallberg Broman, Ingegerd (1995). Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur
Tullgren, C. (2003). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Diss. Lund: Lunds universitet, 2004. Malmö.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: från 1800-talets
mitt till idag. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en
demokratididaktisk studie. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011
Wallin, Karin (1996). Reggio Emilia och de hundra språken. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning
United Nations (1989). Convention on the Rights of the Child
https://treaties.un.org/pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=IV-11&chapter=4&lang=en
36
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i
37
Bilaga 1
Hej
Vi är två studenter från Malmö högskola som läser till förskollärare. Vårt arbete kommer att handla om hur barn uppfattar sitt inflytande och sin delaktighet i förskolans verksamhet. Under vecka 17 och 18 kommer vi att intervjua barnen på förskolan i mindre grupper och räknar med att varje intervju kommer att ta ca 10 minuter. Vi kommer att dokumentera samtalen genom en mobiltelefon för att kunna för att kunna lyssna på materialet vid fler tillfällen. Barnen som är med i intervjuerna kommer att vara anonyma i vår studie och samtalen är endast vi som kommer att lyssna på. Det är frivilligt att delta och ni kan när som helst välja att avbryta ert barns medverkan.
Med vänliga hälsningar Albana och Karolina
Kryssa i det alternativ som passar in
Mitt/Mina barn får delta i intervjuer och er undersökning
Mitt/Mina barn får ej delta i intervjuer och er undersökning
Datum:________________________
Mitt barns namn:_______________________________________________
