Stadsdelsträdgård i Folkparken - Lunds första gemenskapsodling

2011

Public garden in Folkparken

–the first common garden in

Lund

Sara Waxegård Malmö Högskola

Hållbar stadsutveckling - projektkurs 2011-06-13

Stadsdelsträdgård i Folkparken

– Lunds första gemenskapsodling

2

Förord

Uppsatsen görs under den andra terminen på magisterprogrammet Hållbar stadsutveckling, ledning och organisering (60 hp) vid Malmö Högskola - institutionen för Urbana studier. Programmet ges i samarbete med SLU Alnarp - institutionen för Landskapsutveckling.

Mitt intresse för miljö väcktes tidigt och ledde så småningom fram till en kandidatexamen i miljövetenskap vid Lunds universitet. Intresset handlar främst om vardagliga och praktiska miljöfrågor som berör människor och stadsmiljön. Grönområden och parkmiljö är en sådan vardagsfråga. Därför handlar den här uppsatsen om värdet av och möjligheter för grönytor. Jag vill tacka alla dem som på olika sätt har hjälpt mig i processen. Ett särskilt tack till handledarna Per-Olof Hallin och Karin Westerberg på Malmö högskola som har bidragit med vägledning och värdefulla kommentarer. Ett stort tack också till Agneta Persson på parkkontoret som är uppriktigt intresserad av projektidén, som kom med uppslaget och som har svarat på alla mina frågor. Slutligen vill jag tacka mina kursare som har bidragit med stöd och gemenskap i med och motgång.

3

Abstract

In Sweden today it is there is a growing interest in cultivating your own vegetables, but few neighborhoods offer an opportunity for gardening and demand exceeds the availability of allotments. It is therefore necessary to make way for new forms of gardening in the urban environment. Such a development is in line with the shift towards sustainable urban development faced by cities today. The municipality needs to provide practical examples of sustainable solutions and one way to go is to let the citizens cultivate in the public domain. This paper intends to develop a feasibility study for a project that will contribute to improved sustainability. The suggested project is that the park office in Lund together with inhabitants, construct a Stadsdelsträdgård on the large lawn in Folkparken. A Stadsdelsträdgård is a self-organized garden held in common by the residents with minimal involvement by the municipality. Ideally, a Stadsdelsträdgård is initiated entirely from below, but that does not mean that a municipality that wants to launch a commitment cannot help to create conditions and build a foundation.

The international correspondence to a Stadsdelsträdgård is a community garden. Research on community gardens suggests that the benefits are many. Community gardening leads to improved relationships among people, increased community pride, security, physical activity and health plus it gives a better understanding of nature and its cycles. Finally, it has been found that property values are enhanced around community gardens.

Folkparken was established in the late 1800s by the working class. In the 90s the park was threatened to disappear in favor of housing developments, but was saved thanks to the public outcry. The park building is currently unused, and an investigation as to its future use is in progress. The park needs a new identity and function that will ensure its continued existence. A Stadsdelsträdgård would create a new form of meeting place in Folkparken and at the same time as it is an important step in the direction to a sustainable urban development.

4

Sammanfattning

I Sverige växer intresset för att odla sina egna grönsaker, men få bostadsområden erbjuder möjlighet till odling och det är högt tryck på befintliga kolonilotter. Det är därför nödvändigt att ge plats åt nya former av odling i den urbana miljön. En sådan utveckling går i linje med den omställning mot hållbar stadsutveckling som städerna står inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel på hållbara lösningar och en väg att gå är att låta medborgarna odla i det offentliga rummet.

Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbättrad hållbar stadsutveckling. Projektet som föreslås är att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invånare anlägger en stadsdelsträdgård på den stora gröningen i Folkparken. En stadsdelsträdgård är en självorganiserad trädgård som brukas gemensamt av invånarna med minimal involvering av kommunen. Idealt sett initieras stadsdelsträdgården helt underifrån, men det betyder inte att en kommun som vill få igång ett engagemang inte kan hjälpa till att skapa förutsättningar och bygga en grund.

Internationellt finns Stadsdelsträdgårdens motsvarighet i community gardens. Forskning på community gardens tyder på att fördelarna är många. Engagemanget leder till en ökad gemenskap mellan invånarna, stärker områdeskänslan, ökad tryggheten, förbättrad hälsa, ökad fysisk aktivitet och en ökad förståelse för naturen. Dessutom har man sett att fastighetsvärdena ökar runt en community garden.

Folkparken anlades i slutet på 1800-talet av och för arbetarna. På 90-talet riskerade parken att försvinna till förmån för bostadsbebyggelse, men räddades kvar tack vare folkets protester. Parkbyggnaden står idag oanvänd och en utredning om dess framtida användning pågår. Parken behöver en ny identitet och funktion som säkrar dess fortsatta existens.

En stadsdelsträdgård skapar en ny form av mötesplats i Folkparken, samtidigt som det är ett viktigt steg i riktningen mot en hållbar stadsutveckling.

5

Innehåll

2.3 Gröna ytor och hållbarhet ... 13

2.4 Naturens och odlingens inverkan på hälsa och välbefinnande ... 14

3 Metodredovisning ... 16

3.1 Litteraturstudier ... 16

3.2 Fältstudier och intervjuer ... 16

3.3 Förstudie ... 17

3.4 Källkritik ... 17

Del B 4 Nuläge och hållbarhetsanalys ... 19

4. 1 Folkparken ... 19 4. 1.1 Historia ... 20 4.1.2 Folkparken idag ... 21 4.2 Stadsdelen Väster ... 25 4.2.1Historia ... 25 4.2.2 Väster idag ... 26

4.3 Folkparken och Väster ... 27

4.4 Odling i Lund idag ... 28

6 4.5.1 Slottsträdgården ... 29 4.5.2 Mykorrhiza ... 30 4.5.3 Stadsjord ... 31 4.6 Hållbarhetsanalys ... 31 4.7 Projektförslag ... 34 Del C 5 Förstudie: Stadsdelsträdgård i Folkparken – Lunds första gemenskapsodling ... 36

5.1 Projektförslag ... 36 5.2 Projektorganisation ... 37 5.3 Bakgrund ... 37 5.4 Syfte ... 38 5.5 Mål ... 38 5.6 Utformning ... 38 5.7 Avgränsningar ... 39 5.8 Tidplan ... 39 5.9 Överlämningsstrategi ... 40 5.10 Intressentanalys ... 40 5.11 Kravspecifikation ... 41 5.12 Planering ... 42 5.13 Riskanalys ... 43 5.14 Framgångsfaktorer ... 44 5.15 Plan för uppföljning ... 44 5.16 Kommunikationsplan ... 44 5.17 Budget ... 45

5.18 Metoder för att påvisa att projektet är hållbart ... 46

Del D 6 Diskussion och slutsatser ... 48

Referenser ... 52

7

Del A

Bakgrund, teori och metod

8

1 Inledning

I takt med att miljömedvetenheten ökar och allt fler röster talar för en hållbar utveckling behövs praktiska exempel på hur vi kan förändra vårt beteende (Larsson 2009). Intresset för stadsodling växer1 och det är många som själv vill odla sina grönsaker. Nationella folkhälsokommittén konstaterar i ett betänkande (SOU 2000:91) att odling i den egna trädgården är ett stort intresse som inte bara ger odlingsglädje utan också en aktivare fritid. I många bostadsområden är dock odlingsmöjligheterna begränsade och det är ofta högt tryck på befintliga koloniområden. Att ge plats åt nya former av odling i den urbana miljön är därför nödvändigt och går i linje med den omställning mot hållbar stadsutveckling som städerna står inför. Nationella folkhälsokommittén ställer som utmaning till kommunerna att ”öka möjligheten att odla själv”. Stadsodling som självorganiseras gemensamt av invånarna ger nya sociala mötesplatser och utvecklar den ekologiska förståelsen.

I Prop. 2009/10:155 preciserar regeringen vad miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär. I en punkt om natur- och grönområden skrivs att de ska ”värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses” (Miljödepartementet 2010).

Internationellt är community gardens populära (Larsson 2009:130), ofta med långa väntelistor för att få vara med (Wakefield et al. 2007). Framförallt i USA, Storbritannien och Nederländerna finns starka community garden-kulturer (Melin 2010). I Sverige har den kulturen inte riktigt kommit igång, här är vi fortfarande vana vid att kommunen sköter den offentliga omgivningen2. Intresset ökar dock och runt om i landet dyker nya odlingsinitiativ upp. Några exempel är Slottsträdgården i Malmö, nätverket Tillväxt i Stockholm, Barn i stan i Malmö, Mykorrhiza i Malmö och Stadsjord i Göteborg. Forskaren och landskapsarkitekten Marie Larsson på SLU Alnarp säger att ”folk vill vara med”3. Det är idag ”trendigt” att vara medveten om sin konsumtion och att försöka leva hållbart, med det följer intresset för att odla egna grönsaker ekologiskt och att utnyttja stadsrummet.

Uppsatsen utreder fördelarna med medborgarinitierad gemenskapsodling, eller stadsdelsträdgårdar, och mynnar ut i ett projektförslag. Förslaget som presenteras som en förstudie är att kommunen tillsammans med invånarna anlägger en stadsdelsträdgård i Folkparken på Väster i Lund. Som underlag till projektet görs en teoretisk genomgång samt en nuläges- och hållbarhetsanalys för Folkparken och stadsdelen Väster. Inspirationen till projektförslaget kommer ursprungligen från en medborgare som i sin tur inspirerats av Marie Larssons stadsdelsträdgårdar. När jag sökte upp parkkontoret på tekniska förvaltningen i Lund med önskan om att göra en uppsats om stadsodling fick jag idén i min hand.

På parkkontoret är man mycket positiv till stadsodling, och ser gärna att den är självorganiserad av medborgarna. Dels för att ekonomin inte räcker till för att driva det i

1 _{Marie Larsson, landskapsarkitekt och forskare på SLU Alnarp, intervju, 2011-05-09; Tobias Stark,}

stadsmiljökontoret i Malmö, telefonintervju, 2011-05-18; Niklas Wennberg, verksamhetsledare för Stadsjord, telefonintervju, 2011-05-20.

2 _{Larsson, samtal, 2011-05-09.} 3

9

kommunal regi och dels därför att teorin tydligt visar på att fördelarna blir fler om medborgarna engagerar sig.

Folkparken, som har anor från slutet av artonhundratalet och arbetarrörelsen, är lokaliserad i stadsdelen Väster i Lund. Parken och särskilt den byggnad som ligger där har under de senaste decennierna varit under utredning för vad den ska användas till. Statistiska centralbyrån har under de senaste 40 åren konstaterat att grönytorna i städer och tätorter har minskat både i storlek och antal till följd av förtätning och stadsutbredning (Boverket 2007). Ett sätt att förhindra att detta händer i Folkparken kan vara att ge parken en ytterligare funktion – som mötesplats för odlingsintresserade i en Stadsdelsträdgård.

1.1 Problemställning

Intresset för att odla och bidra till ett hållbart samhälle är stort, men det saknas möjligheter för invånare att odla. Samtidigt har funktionen för Folkets park utretts de senaste decennierna och parken behöver en ny profil.

1.2 Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att utreda förutsättningarna för en stadsdelsträdgård i Folkets park i Lund.

1.3 Frågeställning

För uppsatsen har jag ställt uppföljande frågor:

 Vad finns det för fördelar med gemenskapsodling och stadsdelsträdgårdar? Vad kan vara negativt?

 Vilka effekter kan ett odlingsprojekt i Folkparken ha för närområdet?

 Hur kan ett stadsdelsträdgårdsprojekt ta sig uttryck i Folkparken?

1.4 Begrepp

Det har redan nämnts en del begrepp som jag inför uppsatsens fortsättning vill förklara närmare. Några av begreppen förtydligas ytterligare i teoriavsnittet.

Brukare – den som är engagerad i en trädgård eller odling.

Community garden – Trädgårdar insprängda i stadens mellanrum eller på ödetomter som skapas av invånarna.

Gemenskapsodling – Odling som sker gemensamt av en grupp människor på en gemensam yta.

10

Självorganiserad odling – Med självorganisering avses när invånarna tar ett initiativ och förverkligar något som planeraren förbisett (Olsson 2008). Initiativet förverkigas underifrån. Stadsdelsträdgård – en självorganiserad trädgård som brukas gemensamt av invånarna med minimal involvering av kommunen. Ansvaret för att anlägga, bruka och förvalta platsen ligger hos invånarna (Larsson 2010).

Stadsodling – Ett brett begrepp som här innefattar all form av odling i stadsmiljön, från privata bostadsträdgårdar, kolonilotter till kommunala blomsterrabatter och plantskolor.

11

2 Teori

Nedan presenteras den teori som ligger till grund för projektet.

2.1 Självorganiserad odling

Urban odling kan förekomma i många former, som till exempel i kommunens förvaltning eller i privata bostads- och koloniträdgårdar. En i Sverige relativt ny, men framväxande, form av urban odling (eller stadsodling) är den självorganiserade odlingen i det offentliga rummet. I denna form tar invånarna själva initiativet och börjar odla tillsammans.

Olsson (2008) beskriver självorganisering som något människor gör för att uppnå drömmar eller förbättra sin livssituation. Med små resurser tar man själv tag i något som planeraren förbisett. I den moderna staden finns det sällan utrymme för invånarna att vara kreativa och själva påverka sin närmiljö (Jarlöv 1982). Planeraren har förbisett detta behov av att inte bara bo i ett område, utan också bebo det (Olsson 2008). Självorganiseringen sker på gräsrotsnivå och nya rum och platser i staden skapas. Självorganisering innebär därmed att det är mer än initiativet som kommer underifrån, idén eller verksamheten förverkligas också. Olsson (2008: 240) menar att självorganiseringen kan ske för att själv motverka ojämlikheter på det sociala och ekonomiska planet i staden, men också för att tillfredställa ett behov av kreativitet och entreprenörsanda som finns hos medborgarna.

Fenomenet med självorganiserade trädgårdar finns internationellt som community gardens, en snabbt växande gräsrotsrörelse (Larsson 2010). Community gardens är som tidigare nämnts i inledningen en stor kultur ibland annat USA, Nederländerna och Storbritannien (Melin 2010). Fenomenet finns såväl i industrialiserade länder som i utvecklingsländer, om än med olika syfte. Där det i det ena fallet kan handla om allt från grönsaksodling till vackra blomsterodlingar och att ta stadsrummet i anspråk kan det i det andra fallet handla om matodling för överlevnad (French 2008 se Melin 2010: 13).

En community garden kan definieras som “any piece of land gardened by a group of people”, definitonen ges av den ideella organisationen American Community Gardening Association (u.å.). Det är en bred definition som inte specificerar om odlingen är i belägen på privat eller offentlig mark, centralt i staden, i en förort eller på landsbygden. Inte heller anger definitionen vad som odlas. Community gardens kan innebära att odlingen sker tillsammans eller på enskilda lotter, den kan också vara mer eller mindre öppen för dem som inte är medlemmar (Melin 2010). På många platser i till exempel USA är det långa köer för att få gå med i en community garden.

Fördelarna med community gardens anses vara många. Det engagemang som uppstår när människor samlas och odlar tillsammans bidrar till en gemenskap mellan invånarna liksom en förståelse för de naturliga kretsloppen (Wakefield, Yeudall, Taron, Reynolds, Skinner 2007; Larsson 2009: 159). På så vis gynnas såväl ekologisk som social hållbarhet. Voicu & Been (2008) listar några av förespråkarnas argument i syfte att förstå dess värde. De säger att en trädgård stabiliserar och förbättrar området, förser det med färsk frukt och grönsaker samt

12

skänker rekreation och motion för invånarna. Wakefield et al. (2007) visar på att odlarna upplever en förbättrad hälsa.

Marie Larsson menar att ”ett hållbart samhälle kan inte ensidigt planeras fram ur ett expert- och myndighetsperspektiv, det måste också få växa fram underifrån – från medborgarna själva” (Larsson 2009: 15) och framhåller att en gemenskapsodling kan vara en väg att gå.

2.1.1 Stadsdelsträdgård

Larsson har i sin avhandling Stadsdelsträdgård Plats för gemenskap och kreativa processer (2009) introducerat begreppet stadsdelsträdgård. Begreppet beskrivs som följer.

Stadsdelsträdgården är en plats där människor möts, träffas och gemensamt brukar marken. Brukarna utvecklar en social gemenskap kopplat till platsen. De känner varandra, vistas ofta i trädgården och kan t.ex. vara sammanslutna i en ideell förening. Gemensamt bestämmer brukarna hur trädgården ska se ut samt hur den ska användas, skötas och utvecklas (Larsson 2009: 159)

I stadsdelsträdgården är brukarna självorganiserade i förhållande till myndigheter och kommun. Initiativet så väl som engagemanget kommer underifrån (Larsson 2009: 159). Det innebär att trädgården blir en plats i det offentliga rummet som invånarna får bestämma över och göra till sin och att kommunen inte deltar i skötseln. Stadsdelsträdgården genomsyras av gemenskap, kreativitet och deltagande (Larsson 2009).

Idag finns det inte någon trädgård i Sverige som passar in på definitionen för en stadsdelsträdgård (Larsson 2009). De trädgårdar som Larsson har studerat4 ligger nära begreppet. Där sker ett helhetstänkande på ekologisk odling, kretslopp, social gemenskap och en vilja att bruka resurserna hållbart, dock anser Larsson att det är ”för lite laboratorium” (2009: 160f). Inslaget av att de närboende invånarna är engagerade och deltar i odlandet uppfylls inte fullt ut. Larsson (2009) skiljer på begreppet självorganiserad trädgård och stadsdelsträdgård. Stadsdelsträdgården handlar mycket mer om att brukarna har ett samspel med platsen, inte bara använder den utan faktiskt också gör den till sin.

2.2 Brukarmedverkan

Landskapsarkitekt Tim Delshammar har undersökt brukarmedverkan i den kommunala parkverksamheten och kommit fram till att det finns flera olika motiv till att människor vill vara med och sköta den offentliga marken (Delshammar 2005). Motiven kan sorteras in undre tre kategorier.

Status- och trivselmotivet utgår från människans vilja att påverka sin vardagsmiljö. Anledningen till det kan dels vara att öka den egna trivseln i området och dels att det kan medföra en viss status att bo i ett välskött område. Hur närmiljön ser ut påverkar den egna och

4 _{Larssons studerade trädgårdar var Slottsträdgården i Malmö, Lärjeåns Trädgårdar i Angered samt}

13

omgivningens uppfattning av individen. Delshammar (2006) menar att en nedgången närmiljö kan signalera om vilken typ av människor som bor där. Att de saknar initiativförmåga till att flytta eller helt enkelt inte har råd att bo i ett bättre område. Brukarmedverkan till följd av detta motiv kan öka till följd av minskad skötsel från förvaltarens sida (Delshammar 2005: 130).

Funktions- och tillgänglighetsmotivet är besläktat med det första motivet och handlar om att invånaren förutom en trivsam närmiljö också vill att den ska innehålla vissa funktioner. Det kan vara lekplatser, platser för bollspel, isbanor eller en plats att odla på (Delshammar 2005: 130f).

Kreativitets- och självförverkligandemotivet handlar om att parken ska utgöra en plats för aktiviteter. Det är då själva processen som är det viktiga, inte resultatet. Delshammar (2006) pekar på att det kan handla om enskild eller gemensam odling. Aktiviteten kan också vara av mer symboliskt slag och utgörs till exempel av hembygdsföreningens engagemang för kulturmiljön eller att delta i ett trädplanteringsprojekt (Delshammar 2005: 131; 2006).

Motiven för att delta i parkverksamheten är inte renodlade och skiljda frånvarandra utan går ofta ihop. Det behöver inte heller vara samma motiv som leder till att medverkan startar som det motiv som gör att man fortsätter. Ofta förändras brukarnas motiv till att medverka över tiden (Delshammar 2006). Det är dock viktigt att förstå motiven till att brukarna vill medverka eftersom det är viktigt i utformningen medverkan, vad man vill göra och under vilka former. Delshammar (2006) framhåller att det vid brukarmedverkan i parker inte är alla berörda brukare som är med och att detta är något man måste fundera över. Teorin kring hur dessa icke-aktiva brukare påverkas är tudelad och det finns belägg för både positiva och negativa upplevelser (Delshammar 2005: 133). Brukarmedverkan kan i bästa fall leda till att parken upplevs som mer trygg till följd av att de aktiva brukarna befinner sig där. Det kan då bidra till att platsen blir mer inbjudande och tillgänglig även för de som inte är aktiva. I det andra fallet kan brukarmedverkan också innebära att de icke-aktiva brukarna känner sig utestängda från den offentliga platsen (Delshammar 2005: 133; 2006).

2.3 Gröna ytor och hållbarhet

Gröna ytor i urban miljö såsom parker, torg, sportarenor, kyrkogårdar, urbana träd och skogar och privata trädgårdar har stor betydelse för stadens hållbarhet (Choumert & Salanié 2008). Många gröna ytor syns dock inte i planeringsdokument eftersom de tillhör stadens informella grönområden till skillnad från de formella kommunalt förvaltade områdena. För hållbar stadsutveckling är det dock viktigt att se till hela grönstrukturen (Lundgren Alm 2001 se Larsson 2009: 52).

De ekologiska fördelarna är kanske de första som uppmärksammas när man talar om hållbarhet och grönområden. De gröna såväl som de blå ytorna i staden bidrar med en mängd olika ekosystemtjänster så som att de förbättrar luftkvalitén, tar hand om dagvatten, jämnar ut temperaturen, minskar buller och ökar den biologiska mångfalden (Choumert & Salanié

14

2008). Naturområden och parker kan också bidra till ett lärande om natur och miljö och har exempelvis stort värde som pedagogisk resurs för förskolor och skolor. Boverket (2007) nämner ”ekologisk läskunnighet” och antyder att allmänhetens kunskaper om naturen blir sämre. Genom att utnyttja parker och naturområden med bevarade kulturella och biologiska värden kan dock ”läskunnigheten” ökas.

De gröna ytorna ger också ekonomiska fördelar. Värdet av grönytor i staden kan vara svårt att se, då det oftast inte ger några direkta intäkter till den som anlägger eller förvaltar området. Ett sätt att bedöma det ekonomiska värdet är att se på fastighetspriserna i närområdet. I områden med en välfungerande community garden har det visats att fastigheterna ökar i värde (Alaimo, Reish, Ober Allen 2010; Voicu & Been 2008). Detta gäller framförallt i fattiga och nedgångna områden. Det har också påvisats att fastigheter som ligger intill natur- eller parkområden eller med utsikt över grönska eller vatten, ökar i värde genom sitt attraktiva läge (James et al. 2009). Tilltalande parker eller naturområden drar också till sig besökare utifrån vilket kan generera intäkter för kommunen.

Oftast är det dock svårt att bedöma de ekonomiska värdena av gröna ytor eftersom de ger mer diffusa vinster, på det samhällsekonomiska planet. Här lyfts till exempel ökad hälsa och livskvalitet fram, vilket är svårt att kvantifiera (Choumert & Salanié 2008).

Sett till social hållbarhet kan grönytor ge flera fördelar. De utgör inkluderande inslag i stadsbilden och är därför mycket demokratiska platser i det offentliga rummet (Choumert & Salanié 2008; Boverket 2007: 20). Parker, växter och grönytor är öppna för alla invånare att ta till sig fördelarna av och har endast i undantagsfall inträdesavgifter (Choumert & Salanié 2008). Parker är sällan präglade av handel och näringsliv och bjuder därmed en plats för aktivitet och rekreation som riktar sig till alla invånare oavsett bakgrund, ålder eller inkomst (Boverket 2007: 20).

Att samlas och odla tillsammans ger förutom fördelar för individen också sociala fördelar för hela gruppen eller området, för communityn. Wakefield et al. (2007) beskriver det som en förbättrad community health. Detta kan vara i form av bättre gemenskap mellan invånarna, en ökad känsla och stolthet för sitt område. I vissa fall kan detta leda till att man med gemensamma krafter kan samlas också för att förbättra området utanför trädgården (Wakefield et al. 2007). Så väl community gardens som parker och andra gröna mötesplatser anses reducera kriminalitet och våldsamhet i området där de finns (Choumert & Salanié 2008; James et al. 2009, Wakefield et al. 2007) och kan därmed bidra till en ökad trygghetskänsla.

2.4 Naturens och odlingens inverkan på hälsa och välbefinnande

Det finns idag flertalet studier som visar på att naturen har en viktig inverkan på människors hälsa och återhämtning, vilket ger ytterligare en dimension till de sociala fördelar som grönytor kan ge.

Kontakt med naturen ger både psykologiska och fysiska fördelar enligt (James et al. 2009). De psykologiska effekterna innebär mindre stress, förbättrad koncentrationsförmåga och

15

minskat anti-socialt beteende. James et al. (2009) uttrycker det vidare som direkta fysiska hälsoeffekter vid kontakt med naturen. För personer som lider av fetma innebär det ökad livslängd och bättre självupplevd hälsa. Choumert & Salanié (2008) återger att de som bor inom en eller tre kilometer från en park har bättre självupplevd hälsa än andra.

Community gardens främjar fysisk aktivitet och en bra kost, speciellt i områden med ekonomiska eller strukturella hinder för fritidsaktiviteter eller färsk mat (Alaimo et al. 2010). Wakefield et al. (2007) har i sina studier intervjuat odlare i community gardens i Toronto om trädgårdarnas inverkan på hälsan. Av resultaten framkommer att odlarna känner att de tack vare odlingen får en förbättrad hälsa till följd av en hälsosammare livsstil. En anledning som nämns är att själva trädgårdsarbetet innebär att de kommer bort från stillasittande aktiviteter och får motion och träning, vilket speciellt de äldre odlarna uppskattar (Wakefield et al. 2007). En annan anledning som nämns är att de äter mer grönsaker. För de fattigare invånarna betyder odlingen en chans att få tillgång till färska grönsaker som annars är dyrt i affären. Många av de intervjuade odlar grönsakerna ekologiskt, vilket enligt Wakefield et al. (2007) innebär att de får i sig mindre pesticider, vilket ger bättre hälsa på längre sikt.

Många community gardens är belägna på obebyggd tillfällig ödemark som ägaren har för avsikt att exploatera i framtiden. Det gör odlarna osäkra på hur länge trädgården får vara kvar, vilket kan vara negativt för den mentala hälsan (Wakefield et al. 2007). I studien belyses också trädgårdsarbetes positiva mentala hälsoeffekter. Odlarna beskriver att trädgårdsarbetet är en avstressande aktivitet och det upplevs som fantastiskt att få göra något med händerna och se något man planterat växa upp (Wakefield et al. 2007). Natur och växtlighet i närheten av där människor vistas mycket, såsom arbetsplatsen, hemmet eller fritiden ökar också livskvalitén (Choumert & Salanié 2008).

16

3 Metodredovisning

Förförståelsen för undersökningsfältet stadsodling var inte så stor, däremot har höstterminen på programmet varit en bra grund för att kunna utvidga kunskaperna inom det området. I början av litteratursökningarna var den litteratur som ingick i programmets första två kurser Hållbar stadsutveckling i teori och praktik (15 hp, Malmö högskola) samt Stadens utmaningar (15 hp, SLU Alnarp) en bra grund att bygga vidare på. Från den litteraturen har också underlaget till de definitioner och normativa principer av hållbar utveckling hämtats, vilka redovisas i bilaga 3 som undertag till hållbarhetsanalysen i del B.

3.1 Litteraturstudier

Till grund för den teoretiska genomgången ligger huvudsakligen akademiska avhandlingar, vetenskapliga artiklar och statliga rapporter. Som utgångspunkt för mitt arbete kom jag tidigt i kontakt med Marie Larssons avhandling Stadsdelsträdgård Plats för gemenskap och kreativa processer, som behandlar just det ämnesområde som projektförslaget behandlar. Jag hade tidigt i processen även personlig kontakt med Marie Larsson och har sedan vid ett par tillfällen frågat henne till råds om begrepp och utformning av projektet. Genom avhandlingen har jag hittat grunden till projektförslaget genom att bland annat använda begreppet stadsdelsträdgård, den har också gett värdefulla ingångar till relevant teori. Artiklarna som använts har antingen presenterats som kursmaterial under utbildningen eller sökts fram genom högskolans biblioteksdatabaser, huvudsakligen med sökordet community garden. Några litteraturingångar som jag hittade genom bland annat Larssons avhandling kunde jag inte få tag på. Den informationen hänvisas därför som referens i handra hand.

I nulägesbeskrivningen skildras Folkparkens och Västers historia. Efter tips från parkkontoret hittades relevanta böcker i Lundahyllan på Lunds Stadsbibliotek. All statistik om Väster hittades vid Lunds kommuns hemsida efter vägledning av en tjänsteman på kommunkontoret. Flygbilden, detaljplanen och ritningarna över parken har lämnats av parkkontoret.

3.2 Fältstudier och intervjuer

Beskrivningen av Folkparken idag har gjorts genom egna observationer vid två olika tillfällen, dels en mulen dag i mars och dels en solig dag i juni. Till hjälp har också kommunens opublicerade skrift Folkets park – Förslag på parkförnyelse varit samt detaljplanen. Fotografierna i kapitel 4.1 samt på uppsatsens titelsida är mina egna och ungefär var i parken och i vilken riktning bilderna är tagna visas i bilaga 1.

Urvalet av exempel på andra odlingsinitiativ gjordes på grundval av att de alla i någon form involverar invånarna och finns på offentlig mark. De utgör dessutom exempel på olika tillvägagångssätt. Presentationen av Slottsträdgården gjordes med stöd av Malmö stads hemsida, föreningen Slottsträdgårdens vänners hemsida samt Marie Larssons och Tim Delshammars avhandlingar. För de andra två initiativen gjordes i stället ett antal intervjuer. Mykorrhiza är ett löst nätverk och därför gjordes intervju med Emma Ivarsson och Britta

17

Nylinder, båda med en aktiv roll i föreningen samt den tjänsteman på gatukontoret, Tobias Stark, som ansvarar för kommunens involvering i projektet. Stadsjord är en mer styrd organisation varvid endast verksamhetsledaren Niklas Wennberg intervjuades. Frågorna behandlade främst hur deras respektive organisationer fungerar samt vad det är som driver intervjupersonerna och andra till att delta och knyter teoretiskt an bland annat till Tim Delshammars motiv till brukarmedverkan. Svaren gav en uppfattning om hur uppslutningen kring ett odlingsprojekt i Folkparken skulle kunna te sig.

3.3 Förstudie

Framtagningen av projektförslaget och förstudien har gjorts i samråd med parkkontoret, handledarna vid Malmö högskola samt med stöd av landskapsarkitekt och forskare Marie Larsson på SLU i Alnarp. Undersökningsområdet Folkparken valdes ut eftersom det var ett intresse från parkkontorets sida.

Genom att först identifiera de bakomliggande problemen som behöver lösas (att det saknas mark att odla på samt att Folkparken behöver en identitet) och formulera en bakgrund och övergripande mål kunde förstudien utformas steg för steg med hjälp av kontakt och konsultation med parkkontoret via personliga möten, telefon och mejl. Parkkontoret godkände en översiktlig plan för mål och utformning av projektet och har också uttalat sig om krav på projektet. Intressentanalysen har hållits kort då tiden inte riktigträckte till och då projektdeltagarna ännu inte är identifierade. Tanken är i stället att en utförlig intressentanalys görs när projektet startas upp. Planeringsschemat utgår ifrån att själva odlingen helst startar på våren. Exemplet med årtal som visas kan alltså förskjutas årsvis i tid beroende på när projektanslag kan ges. Riskanalysen är kreativt framtagen i kommunikation med handledare och parkkontoret. Resursbehovet är uppskattat utifrån vad som behövs för att genomdriva projektet och med utgångspunkt från att projektledaren projektanställs och att parkkontorets insatser kan göras inom ramen för befintliga tjänster.

3.4 Källkritik

Det vetenskapliga underlaget till uppsatsen är i de flesta fallen publicerade under det senaste decenniet vilket ger det hög tillförlitlighet. Dessutom har kontakten med forskare Marie Larsson bidragit till förståelsen av självorganiserad odling.

För att förstärka bilden av hur nuläget är i Folkparken idag och på Väster hade intervjuer eller enkäter med boende och verksamma i området kunnat utföras. Det hade också kunnat utreda intresset för projektet hos invånarna. Med tanke på den omfattande arbetsinsats som skulle ha krävts och tidsramarna för projektet så valdes det dock bort till förmån för andra delar i uppsatsen.

Intervjuerna med organisationerna Mykorrhiza och Stadsjord hade kunnat bli mer djupgående och gett en rättvisare bild av deltagarna och deras motiv om fler personer hade intervjuats eller egna observationer hade utförts.

18

Del B

Nuläge och hållbarhetsanalys

19

4 Nuläge och hållbarhetsanalys

I detta kapitel presenteras undersöknings- och problemområdet. Det börjar med en presentation av Folkparken, historia och nutid. Därefter följer en presentation av parkens närområde, stadsdelen Väster. Tillsammans utgör de bakgrund till hållbarhetsanalysen som beskriver problemet och hur det skulle kunna lösas. I kapitlet exemplifieras också hur odlingsinitiativ ser ut på andra håll och en kort reflektion över odlingen i Lund ser ut i dag. Kapitlet avslutas med ett projektförslag.

4. 1 Folkparken

Folkparken, eller Folkets park som den heter officiellt, är belägen på Väster i Lund vid området Papegojlyckan, se Figur 1. Parken avgränsas i söder av Trollebergsvägen, i väst Rinnebäcksvägen, i norr Papegojlyckans bostadsområde och i öst av Falkvägen. Runt parken finns bostadsområden. I norr och söder finns flerfamiljshus och i öster och väster finns småhus. Parken har en yta på 40 000 m2 och domineras av en stor byggnad med tillhörande pergola, se Figur 2.

20

Figur 2 Flygbild över Folkparken.

4. 1.1 Historia

Folkets park (eller folkparken som den också kallas) i Lund grundades av och för arbetarrörelsen genom bildandet av ett aktiebolag i slutet av 1800-talet efter inspiration från Folkets park i Malmö. Parken förlades i den arbetardominerade västra delen av staden. Syftet med parken var att ge arbetarna möjlighet att för en billig peng kunna ta del av en bred familjeunderhållning i en trivsam miljö (Bevaringskommittén 1996).

Parken invigdes den 1 maj 1895, då årets första maj tåg anlände till parken. Den dagen kostade inträdet 35 öre. År 1895 uppfördes också ett flertal mindre byggnader i parken, såsom en musikpaviljong, restaurang och två öppna dansbanor. Två år senare tillkom en sommarteater. Genom dessa kunde besökarna ta del ett brett utbud sommarnöjen. Varje måndag hölls barnfest med enkla tävlingslekar. I parken förekom också ”varierande inslag av tivolinöjen” (Bevaringskommittén 1996). Efter Lundautställningen 1907 köptes två björnar och tre apor in till parken. Även om djursorterna varierade över åren så höll parken djur fram till 1960-talet. Många ombyggnader har skett i parken genom åren, bland annat en stor upprustning 1943-44 (Bevaringskommittén 1996).

Parken var inte bara för nöjen utan var även en viktig politisk arena där flera av arbetarrörelsens frontpersoner har talat, från Branting till Erlander. Folkparken uppläts också till strejkande arbetare (Bevaringskommittén 1996).

Folkparkens existens har varit hotad vid ett par tillfällen. På 1950-talet när bilen gjorde det lättare att ta sig ut ur staden minskade parkens betydelse och parken fick ekonomiska bekymmer (Lunds kommun 2010). År 1958 köpte Svenska riksbyggen parken och planer

21 fanns på att bebygga området. Detta vållade stora protester och i kommunalvalet 1962 blev parken en av valfrågorna, vilket ledde till att kommunen köpte parken 1963 (Bevaringskommittén 1996). En utredning om parkens framtid startades.

Det hus som idag dominerar parken uppfördes efter en lång utredning om parkens framtid 1975-76. Huset ritades av Bengt Edman och var tänkt att rymma alla funktioner som tidigare fanns i flera byggnader. Det dominerande inslaget i huset

är dock danshallen, som enligt Bevaringskommittén (1996) har begränsat den tänkta mångsidigheten. På husets östra sida finns en mindre del, avsedd som fritidsgård (Bevaringskommittén 1996). Längs med husets västra sida löper en pergola, se Figur 3.

På 1990-talet var parken åter i kris. Byggnaden bommades igen då kommunen inte hade råd att bedriva verksamhet och parken lades ut till försäljning (Bevaringskommittén 1996). Det fanns flera spekulanter och alla ville bygga på marken. Den allmänna opinionen som ville ha kvar parken lyckades dock stoppa försäljningen och bebyggelsen genom folkstorm och det bestämdes att parken skulle bevaras. Byggnaden öppnades för uthyrning och en föryngring av parken gjordes under 1998-2001 (Lunds kommun 2010). Då anlades bland annat en damm med tillrinning från dagvattensystemet i parkens nordvästra hörn.

4.1.2 Folkparken idag

Idag finns det ingen nöjesverksamhet i Folkparken och parken har ingen nutida koppling till arbetarrörelsen. På politikernivå utreds hur byggnaden i framtiden ska användas. Länge diskuterades det att göra om byggnaden till kulturhus (Aobadia 2011), men förslaget föll på att det inte fanns någon verksamhet som kunde bära hyreskostnaden. Istället föreslår den borgerliga alliansen i Lund (Samuelsson 2011) att det ska byggas student- eller seniorbostäder, dock utan att inkräkta på själva parkytan.

Enligt rådande detaljplan över kvarteret Folkets park m.m. i Lund från 1973 är endast den norra delen av parken avsatt som ”allmän plats, park”. Den södra delen av parken är avsatt som ”specialområde för folkparksändamål” och en större del av den södra parken är också ”mark som icke får bebyggas”, se Figur 4. Den södra delen är alltså inte parkmark utan ligger på kvartersmark, vilket inte är ett säkert skydd för parken5.

Enligt den utredning som gjordes i parkförnyelseprojektet i slutet av 1990-talet utgör parken en viktig del av det strövområde som också innefattar Höje å och Rinnebäcksravinen (FFNS Arkitekter 1999). Stråket anses ha stor betydelse ur såväl rekreations- som naturperspektiv. Enligt samma utredning används parken främst av de i närheten boende, men är viktig ur

5

Lisa Östman, stadsbyggnadskontoret, telefonintervju, 2011-06-13.

Figur 3 Byggnaden i Folkparken ritades av Bengt Edman

22

rekreationssynpunkt för hela stadsdelen. Barnen i området använder parken för att lära sig mer om naturen; leka, studera vårblommor eller klättra i träd (FFNS Arkitekter 1999).

Figur 4 I detaljplanen från 1973 finns den äldre bebyggelsen kvar i parken. Endast den norra delen är avsatt som "allmän

plats, park" medan den södra delen är avsatt som "specialområde för folkparksändamål" och inte heller får bebyggas. Bilden visar ett utklipp från detaljplanen.

Platsbeskrivning

Hela parken är omgiven av ett tätt busk- och trädskikt som nästan omöjliggör insyn i parken utifrån. På flera ställen runt parken finns små, nästan dolda, ingångar till parken. Även huvudentrén från Trollebergsvägen utgörs i princip bara av ett hål i buskaget och en stenlagd gång som leder fram till byggnaden (Figur 5). De tydligaste ingångarna till parken hittas vid cykelbanan, längs cykelbanan är dock parken avskärmad mot den södra delen av en häck (Figur 6). Cykelbanan delar parken i en nordlig och en sydlig del.

Figur 6 Cykelbanan från väst till öst delar parken i en nordlig

och en sydlig del.

23

Figur 7 Ritning över Folkparken, med dess olika rum ungefärligt markerade: 1) Dammen, 2) Bollspelsytan, 3)området med

kullar, 4) Bersåerna, 5) Stora gröningen, 6) Skogsområde, 7) Basketplan och 8) Byggnadens baksida.

Den norra delen kan delas in i tre olika rum, se Figur 7. Dammen (färgat område nummer 1 i Figur 7) ligger lummigt inbäddad i grönska och syns inte förrän man kommer in bland de omgivande träden. Vattenytan är grön av alger. Bollspelsytan (2) utgörs av två fotbollsmål och i parkens nordöstra hörn (3) finns en öppen gräsyta avskärmad av två kullar och grönska. Parkens södra del är större och kan också den delas in i olika rum, se Figur 5. Bersåerna (4) längs med cykelbanan är en rad med parkbänkar och bord som grupperats och skärmas av emellan med höga häckar. Borden är under den sommarhalvåret ordentligt inbäddade av grönska. Den stora gröningen (5) består till största delen av öppen gräsyta, men här finns också ett antal gamla träd som ger tacksam skugga i solen. På gränsen till skogsområdet (6) finns en grupp unga träd med stöttor. Rummet känns ljust och luftigt. Området öster om byggnaden känns som parkens baksida, här finns tre rum som är avskärmade från varandra av växtlighet. Det finns en stenlagd basketplan (7) och de två övriga rummen (8) utgörs av parkering för cyklar och bilar med tillstånd samt en container för källsortering. Bilder från rum 1-7 kan ses i Figur 8 och bildvinklarna återfinns i Bilaga 1.

Växtligheten i parken består av träd och buskar. Det finns förutom lind, alm, bok och ek också några exotiska träd (Lunds kommun 2010). Folkparken saknar blomsterplaneringar.

24

1

2

3

4

5

6

7

1) Dammen 2) Bollspelsytan 3)Området med kullar 4) Bersåerna

5) Stora gröningen 6) Skogsområde 7) Basketplan

25

4.2 Stadsdelen Väster

Väster är stadsdelen som ligger ”väster om järnvägen”. Det finns flera åsikter om exakt vilket område Väster utgörs av, oftast i fråga om var gränsen i väster går. Enligt kommunkontorets karta från 2004 (nedan Figur 9) avgränsas dock Väster med Södra stambanan i öster och söder, Norra ringen och Öresundsvägen i norr samt längs Gässlingavägen, Tage Erlanders väg och Högbovägen på gränsen till Värpinge i väster. Stadsdelens yta är cirka 340 hektar.

Figur 9 Stadsdelsindelning i Lunds tätord (källa: www.lund.se/statistik)

4.2.1Historia

Idag delar Södra stambanan Lund i två delar, men när järnvägen drogs in i staden år 1856 fanns det inte mycket bebyggelse på den västra sidan (Mårtensson 2003). Utanför fanns St Peters Klosterkyrka samt några hus och gårdar.

Järnvägens tillkomst innebar att stadsdelen som skulle bli Väster började växa, bland annat genom att flera industrier etablerandes. Gasverket (som uppfördes år 1863) placerades här och Carl Holmberg startade en smidesverkstad, Carl Holmbergs Mekaniska Verkstad (1864). Senare kom bland andra också Armaturfabriken (1890), vars byggnad fortfarande står kvar invid järnvägen samt Klosters Gjuteri- och Reparationsverkstad (1897) som sedermera blev Lunds Mekaniska Verkstad (Mårtensson 2003).

Området växte också ut med bostäder och blev snart klassat som ett arbetarområde (Mårtensson 2003). Klasskillnaden mot de östra delarna av Lund där de akademiska

26

familjerna bodde blev stora. Familjerna på Väster var ofta fattiga, stora och trångbodda. Politiskt var området i majoritet rött (Mårtensson 2003).

Efter hand som årtiondena gått har också klasskillnaderna jämnats ut och området bebos numer av såväl ”arbetare” som ”akademiker” (Mårtensson 2003). Från och med början av 1960-talet finns även Lunds studenter representerade här.

4.2.2 Väster idag

Lunds kommun har 110 448 invånare (2010-12-31). Av dessa bor 11 080 personer i stadsdelen Väster (Lunds kommun 2011a). På Väster är det (liksom i kommunen som helhet), åldersgrupperna 20-24 år (1856 personer), 25-29 år (1659) och 30-34 år (997) som dominerar. Dessa åldersgrupper utgör 40,7% av stadsdelens befolkning (Lunds kommun 2011a). I övrigt är det en jämn fördelning mellan åldersgrupperna (se tabell 1).

I snitt bor det 1,8 personer per hushåll, vilket är något lägre än för kommunen som helhet. På Väster finns sammanlagt 6 263 bostäder (2008-12-31). Av dessa är 714 klassade som småhus. Det finns 3 791 bostäder med upplåtelseform hyresrätt, 1 867 bostadsrätter och 601 med äganderätt (Lunds kommun 2011a). Lägenhetsbeståndet bestod vid slutet av år 2006 till största delen av tvåor (Lunds kommunkontor 2006). Tabell 1: Befolkningen på Lund väst efter 5 årsklasser (2010-12-31) 0 år - 4 år 499 5 år - 9 år 380 10 år - 14 år 324 15 år - 19 år 460 20 år - 24 år 1 856 25 år - 29 år 1 659 30 år - 34 år 997 35 år - 39 år 644 40 år - 44 år 562 45 år - 49 år 535 50 år - 54 år 541 55 år - 59 år 561 60 år - 64 år 521 65 år - 69 år 464 70 år - 74 år 298 75 år - 79 år 262 80 år - 84 år 243 85 år - 89 år 177 90 år - w år 97 Total 11 080

Även om inte universitetet har några lokaler på Väster så finns studenterna representerade här. I nordvästra delen av området återfinns AF Bostäders studentområde Vildanden. Området byggdes 1966 och ritades av arkitekt Bengt Edman (AF Bostäder 2011). Här finns också Blekingska nationen, som byggde på Väster under tidigt 1960-tal samt Kalmar nations bostadshus Kalmar Västra.

På Väster finns sammanlagt 1 345 studentbostäder fördelat på korridorrum och lägenheter. För den äldre generationen finns det 81 pensionärslägenheter och 63 enkelrum på äldreboende (Lunds kommunkontor 2006). Papegojlyckans äldreboende ligger precis i anslutning till Folkparken, vid dess nordöstra hörn.

27

Väster är inte längre en utpräglad arbetarstadsdel, idag har majoriteten av invånarna (72 %) eftergymnasial utbildning. År 2005 var 61,2% av befolkningen på Väster i förvärvsarbete. De gamla industrierna är idag nedlagda men har ersatts med nya arbetstillfällen. Det fanns 5 677 arbetstillfällen år 2005 (Lunds kommunkontor 2006). Av dem som inte förvärvsarbetade år 2005 var 56% studenter.

I stadsdelen finns det tio kommunala och privata förskolor, tre kommunala grundskolor och tre kommunala och privata friskolor, se bilaga 2 (Lunds kommun 2011b).

Väster är inte längre ett område där de röda partierna dominerar, vid kommunvalet 2006 skiljde endast några procentenheter mellan Socialdemokraterna och Moderaterna (Lunds kommunkontor 2006).

4.3 Folkparken och Väster

På Väster finns 488 000 m2 parkmark, vilket ger 46 m2/invånare. Det är lägre än för kommunen som helhet som i genomsnitt har 62 m2/invånare. I Lunds kommun finns sammanlagt 1 789 koloni- och odlingslotter, varav 389 stycken är belägna på Väster (Lunds kommunkontor 2006).

Det finns flera parker på Väster, bland dem Trolle Wachtmeisters park, Holmbergska tomten och Vildandsparken. Folkparken utgör en av de viktigaste parkerna (Lunds kommun 2010). Forskning visar att hur ofta ett grönområde används beror på avståndet från bostaden. Så kallad bostadsnära natur ligger inom 300 meter från bostaden och har visat sig vara ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå till vardags (Boverket 2007: 14). Det skulle i så fall vara invånare på en radie av 300 meter från Folkparken som är dess huvudsakliga användare och som påverkas av förändringar i parken.

Figur 10 visar det område som kan uppskattas ligga inom 300 meters avstånd från parken. Inom markeringen bor det drygt 2 600 personer. Noterbart är att om radien utökas till 500 meter från parken mer än fördubblas antalet närboende, till drygt 6 200 personer (Lunds kommun 2011a).

28

Figur 10 300 meter ses som ett generellt värde på det avstånd som det maximalt får vara från bostaden till parken för att

invånare ska nyttja parken i sin vardag. På kartan är det område som ligger inom 300 meter från parkens ytterkanter markerat (bildkälla: eniro.se).

4.4 Odling i Lund idag

Idag kan den trädgårdsintresserade som vill odla i Lund och som har eller inte har tillgång till egen trädgård arrendera en koloni- eller en odlingslott. På kolonilotterna får det finnas en stuga som förmedlas genom privat försäljning. När man köpt en kolonistuga måste ett avtal om arrende av marken slutas med kommunen (Lunds kommun 2011c). Odlingslotterna är fler än kolonilotterna och där får endast mindre växthus, redskapslådor och dylikt uppföras (Lunds kommun 2011c). Av den anledningen är de inte heller lika populära6.

Att arrendera en koloniträdgård kostar 9,30 kr/m2 och år och storleken är 200-400 m2. För en odlingslott är arrendekostnaden 3,70 kr/m2 och år och storleken är då 50-200 m2 (Lunds kommun 2011c).

Intresset för kolonilotter är stort, men bland politikerna ni kommunen finns en ovilja till koloniområden. Detta eftersom de ofta drabbas av kriminalitet och olovliga bosättningar av hemslösa under vinterhalvåret7.

På Linero i Lund startades under våren 2011 ett stadsodlingsprojekt i syfte att skapa integration och miljöengagemang (Lindstedt 2011). Det är biståndsorganisationen ABC som ligger bakom och inspirationen är delvis hämtad från Sevedinitiativet Barn i stan.

Parkkontoret ser att det finns två trender som berör odling. Dels att man vill odla sin egen mat för att få kontroll från jord till bord och dels att man odlar för att det är kul och vackert med

6 _{Agneta Persson, enhetschef vid park- och naturkontoret, tekniska förvaltningen Lund, samtal 2011-03-10} 7 _{Persson, 2011-03-10.}

29

blommor8. På parkkontoret ser man mycket gärna att det uppkommer nya koncept för odling, men Persson betonar att det i så fall måste ske på medborgarnas initiativ då kommunen inte har resurser till att göra det. Tillvägagångssätten som föreslås är att invånarna antingen startar en stiftelse/samverkansgrupp (likt Mykorrhiza, se nedan kap. 4.5.2) som med stor idérikedom och entreprenörsanda kan driva ett projekt, alternativt att invånarna försöker påverka politikerna direkt för att öka deras välvilja och skapa fram resurser9.

4.5 Odlingsnätverk, exempel från Malmö och Göteborg

Det finns som nämndes i inledningen redan ett antal odlingsnätverk i Sverige. Dessa har uppstått av olika anledningar och drivs med skilda metoder. Nedan presenteras exemplen Slottsträdgården och Mykorrhiza från Malmö samt Stadsjord från Göteborg som alla har valt eller efter hand styrts in på olika vägar. Avsikten med presentationen är att visa på hur problemet med att det saknas odlingsmöjligheter för invånarna i staden har lösts på andra ställen.

Av de odlingsnätverk som exemplifierades i inledningskapitlet är det två som inte beskrivs närmare här. Nämnas kan dock att Barn i stan startade med målet att skapa möten mellan människor, främst mellan unga med invandrarbakgrund och med svenska seniorer på Seved i Malmö. Odlingen var bara ett verktyg (Barn i stan 2011). Nätverket Tillväxt verkar för att göra Stockholm till en mer hållbar stad genom att plantera ut ätbara träd och buskar på olika platser i staden (Tillväxt 2011).

4.5.1 Slottsträdgården

Slottsträdgården beskrivs som en oas mitt i Malmö och är en trädgård på drygt tolvtusen kvadratmeter som är öppen för alla (Malmö stad 2011a). Idag drivs trädgården och platsskolan av Malmö stad, men initiativet till trädgården kom från ideella krafter.

Föreningen Slottsträdgårdens Vänner bildades 1994 av en grupp entusiastiska Malmöbor som ville skapa en ekoligisk trädgård mitt i Malmö (Larsson 2009). Gruppen, som saknade professionell trädgårdsbakgrund, ville att trädgården skulle bli en plats där alla kunde vara med och odla. Främst var det män och kvinnor i åldern 30-50 år som engagerade sig (Delshammar 2005: 73).

Platsen som valdes, bakom Malmö hus slott, hade tidigare hyst Malmö stads plantskola, men stod vid tillfället outnyttjad (Malmö stad 2011a). Malmö stad var dock först tveksam till initiativet, då de menade att det centrala läget krävde en viss kvalitet på trädgården (Larsson 2009: 72). De ville därför inte släppa kontrollen över platsen. Parterna ordnade dock ett gemensamt intressemöte och efter det bildades föreningen Slottsträdgårdens Vänner och en trädgård började byggas upp under 1997 (Malmö stad 2011a). När odlarna senare kunde visa upp en professionell plan för trädgården, gjord av en landskapsarkitekt i föreningen, så

8 _{Persson, 2011-03-10.} 9 _{Persson, 2011-03-10.}

30

startade ett samarbete mellan Slottsträdgårdens Vänner, Stadsmiljöavdelningen och anställda i trädgården i och med bildandet av föreningen Slottsträdgården (Larsson 2009: 73). Med hjälp av bland annat arbetsmarknadsåtgärder från Malmö stad snabbades nu arbetet med trädgården upp. Trädgården invigdes officiellt den 8 maj 1998 (Malmö stad 2011a). De ideella arbetsinsatserna minskade efterhand som trädgården växte (Larsson 2009: 73).

Föreningen Slottsträdgården drev trädgården fram till år 2003 då Malmö stads tog över driften. Organisationen av Slottsträdgården består idag av två separata delar, samt Vänföreningen. Malmö stad driver trädgården och plantskolan. Caféet som fram tills 2009 drevs av Slottsträdgårdens Vänner drivs nu av en krögare (Slottsträdgårdens Vänner 2011). Vänföreningens roll är att ordna arrangemang i trädgården och sprida information till föreningens medlemmar.

Trädgården består i dag av en mängd olika rum. Här finns såväl växthus som en stor köksträdgård, fruktträdgård, plantskola, örtgård och en blomstrande rabatt. Dessutom finns ett flertal tematrädgårdar. Ett exempel är Skolträdgården där förskolor och skolor i närheten får ha en plätt som barnen får odla och sköta om i lärande syfte (Malmö stad 2011b). Trädgården är ett populärt besöksmål både för malmöbor och turister.

4.5.2 Mykorrhiza

Mykorrhiza är en ideell förening och gräsrotsrörelse som bedriver stadsodling i Enskifteshagen intill Norra Grängesbergsgatan i Malmö. Dit är alla välkomna att vara med och odla i planteringarna som sköts gemensamt.

Mykorrhiza startade som ett odlingsnätverk av studenter på en folkhögskola i Holma utanför Höör runt 2008-2009. Mykorrhiza finns idag på flera håll i landet, men har sitt starkaste fäste i Malmö. De första åren utfördes stod nätverket för fröbombning och guerilla gardening runt om i Malmö, de odlade också grönsaker som såldes i soppkök på klimatkonferensen i Köpenhamn hösten 200910.

Under vintern 2009/2010 började Mykorrhiza diskutera med stadsmiljöavdelningen på gatukontoret i Malmö om att få tillgång till ett område att odla på. På stadsmiljöavdelningen ser man positivt på stadsodlingen och Mykorrhizas initiativ. Ett av motiven bakom att låta föreningen odla i Enskifteshagen var att ge parken en identitet som säkerställer grönytans fortsatta existens, då parker utan funktion annars riskerar att exploateras med bostäder11. Mykorrhiza engagerar människor som är intresserade av att odla och av den sociala gemenskapen. Målet är att de boende i närområdet ska engageras, forma odlingarna och göra området till sitt12. Redan idag är det många som kommer förbi och är nyfikna för att några

10

Emma Ivarsson, Mykorrhiza, telefonintervju, 2011-05-19

11 _{Tobias Stark, stadsmiljöavdelningen, telefonintervju, 2011-05-18} 12 _{Ivarsson, 2011-05-19}

31

dagar senare återvända med växter eller fröer till plantering. En stor del av dem som deltar i odlingen är i tjugo-trettioårsåldern13.

4.5.3 Stadsjord

Stadsjord började sin verksamhet i Högsbo, Göteborg för några år sedan, med syftet att undersöka om tesen att människor i staden saknar möjligheten att odla i staden14. Initiativet kommer uppifrån och togs av Niklas Wennberg, en driven visionär med flera år inom miljöbranschen och som idag är verksamhetsledare. Att verksamheten hamnade just i Högsbo berodde på att Högsbo församling ville vara med och satsa. Tanken med Stadsjord är att det ska vara en del av en omställningsprocess i samhället, mot hållbar utveckling. Wennberg tar upp frågor om såväl landsbygdspolitik, integrationsfrågor som köttkonsumtion.

Stadsjord handlar nämligen inte bara om stadsodling utan om hela matproduktionen, även köttproduktionen. In i staden har därför också ett gäng grisar fått flytta in. Wennberg 15 framhåller att det inte är frågan om 4H-gårds djur utan om slaktsvin och under parollen ”När såg du senast din fläskfilé i ögonen?” finns de för att skapa en debatt kring köttkonsumtionen (Wennberg 2011). Grisarna har samtidigt bidragit till odlingen genom att böka upp och ge näring till odlingsområdena.

Odlingen bedrivs enskilt på privata lotter som hyrs av odlarnas egen förening Grön kultur Högsbo. Stadsjord är namnet på huvudprocessen och verkar för att inspirera och organisera. Redan från första början var blev Stadsjord mycket populärt och några lediga lotter finns inte. Grisarna har inte, som befarat, vållat några klagomål till myndigheterna, utan tvärtom så har de haft en positiv inverkan på lägenhetspriserna16. Konceptet engagerar alla typer av människor i olika åldrar och med olika bakgrund, religion och utbildningsnivå. Wennberg17 pratar gärna om att intresset för att odla finns i hjärtegropen hos de flesta människorna och bara behöver kittlas i gång lite. Fler motiv till att medverka som nämns är att det är trendigt, ger billig mat, men också att det är ett sätt att rädda planeten.

4.6 Hållbarhetsanalys

Hållbarhetsanalysen görs utifrån de definitioner och normativa principer som sattes upp för de tre dimensionerna i hållbar utveckling (ekonomisk, social och ekologisk) under utbildningens första termin, vilka sammanfattas i bilaga 3.

Entrén till Folkparken är väldigt anonym och saknar attribut som lockar förbipasserande in i parken. Att parken avgränsas av ett tätt busk- och trädskikt från gatan och därmed förhindrar insyn har både fördelar och nackdelar. Utifrån sett skapar det en barriär som kan leda till att man inte besöker parken spontant, men det kan också väcka nyfikenhet på hur det ser ut på

13

Britta Nylinder, Mykorrhiza, intervju, 2011-05-03

14 _{Niklas Wennberg, Stadsjord, telefonintervju, 2011-05-20} 15

Wennberg, 2011-05-20

16 _{Wennberg, 2011-05-20} 17 _{Wennberg, 2011-05-20}

32

andra sidan buskarna. Inifrån parken sett fungerar växtbarriären avskärmande mot trafik (på framförallt Trollebergsvägen) och omgivande miljö vilket skapar känslan av en oas i stadsdelen. Å andra sidan kan det kvällstid upplevas som otryggt att parken inte har insyn från gatorna och att det är så väldigt lummigt överallt i parkens alla rum. Den utbredda växtligheten riskerar också att minska effekten av parkbelysningen på dygnets mörka timmar, vilket också skapar otrygghet.

Gräsmattorna är inte välklippta utan gräset är långt och lite vildväxt. Det kan skapa ett ovårdat, igenväxt intryck. Dock ger det flera växter än gräset chansen att växa och blomma, det finns till exempel gott om tusenskönor, maskrosor, vitklöver och smörblommor. Överhuvudtaget kan Folkparken benämnas som växtlighetens park då grönskan på alla håll är mycket dominerande. Den rika växtligheten liksom dammen i det nordvästra hörnet bidrar till biologisk mångfald. Eftersom parken är liten till ytan är det en stor fördel för den biologiska mångfalden att parken hänger ihop med andra grönområden, såsom Vildandsparken och Rinnebäcksravinen, genom gröna spridningskorridorer18.

Platsen där parken ligger har varit den samma i nära 120 år och har inte hyst några tidigare verksamheter, vilket talar för att det inte förekommer några föroreningar i marken.

Social hållbarhet handlar om jämlikhet och rättvisa, det vill säga att parken ska vara en plats för alla. Förutom basketplanen och gräsplanen med fotbollsmål finns det inte aktiviteter i parken, det saknas till exempel så väl grillplats som lekplats, vilket minskar parkens möjligheter som mötesplats. Det finns gott om parkbänkar att sitta och vila på. Kors och tvärs i parken finns det upptrampade stigar som man kan följa. Det finns förhållandevis få hårdgjorda gångvägar. Egentligen finns det bara cykelbanan i öst-västlig riktning och vägen in från huvudentrén via pergolan i syd-nordlig riktning. Utöver det kan man också ta sig fram bakom huset på asfalterad eller stenlagd markyta. Promenadslingan genom skogsområdet längs med Rinnebäcksvägen och Trollebergsvägen utgörs dock av en smal stig. Det förhöjer visserligen skogskänslan, men kan försvåra framkomligheten för äldre och rörelsehindrade personer vilket är negativt ur ett inkluderande jämlikhetsperspektiv. Ur ekologiska aspekter finns det dock stora fördelar med att parkens stigar inte huvudsakligen består av hårdgjorda ytor, då detta ökar parkens förmåga att på ett naturligt sätt ta hand om dagvatten.

Gångvägarnas placering i parken gör det svårt att ströva omkring. En ordentlig promenadslinga finns inte, vill man gå runt i parken är man hänvisad till att själv hitta småstigarna. Det är som att det inte finns någon tanke om att leda besökare runt i parken, utan endast genom den.

Folkparken ligger centralt placerad i Väster och är omgiven av bostäder av mycket varierande slag. Parken erbjuder bostadsnära natur för runt 2 600 personer. På Väster finns mindre andel parkmark per invånare än för kommunen som helhet, det gör det extra viktigt att värna om grönområdena där. Grönytorna är otroligt viktiga för stadens totala hållbarhet och är ett inkluderande inslag i stadsmiljön. Parken är ett demokratiskt inslag i stadsmiljön och alla har möjligheten att tillägna sig dess fördelar. Att ge grönområden en funktion, så som Malmö

33

kommun medvetet har gjort i Enskifteshagen där Mykorrhiza odlar, är ett sätt att säkra grönytans existens. Folkparken är en viktig plats att bevara också eftersom den innehåller flera kulturella och historiska värden.

Under sommaren 2011 satsar Lunds kommun stort på evenemang i kommunen under namnet SommarLund. Trots att det utlovas mer än tvåhundra upplevelser under hela sommaren är det endast barnteater och sagoläsning som vid två tillfällen dyker upp i Folkparken (Lunds kommun 2011d).

De ekonomiska aspekterna är svårare att analysera genom observation, men enligt teorin så kan effekter vara både att den bostadsnära naturen förbättrar hälsan och därmed minskar samhällets vårdkostnader samt att bostäderna runt om i parken har högre fastighetsvärden till följd av det parknära läget. I Stadsjordsprojektet har man visat att de ekonomiska fördelarna med stadsjordbruket, bland annat genom att det blev attraktivt att bo med utsikt över grisarna. Den tillförda aktiviteten på grönområdena ledde alltså till att fastighetsvärdena ökade.

Naturen är en viktig resurs för barn att utveckla en förståelse för natur och miljö (Boverket 2007: 24). Folkparken används idag till naturlek och pedagogik för barn (FFNS Arkitekter 1999). Under mitt senare besök i parken vittnade en tipsrunda med lätta frågor om att barn varit i parken och haft verksamhet.

De centrala problemen är av två olika slag. Det första berör att det finns ett identifierat odlingsintresse och en uppåtgående trend för att själv ha kontroll över sin mat från jord till bord, men också att odla för att det är vackert och roligt19. Problemet är att det inte finns odlingsytor som kan tillfredställa behovet. Politikerna i Lund är inte förtjusta i koloniområden, eftersom det finns exempel på att uteliggare flyttat in under vinterhalvåret som sedan skapat negativ publicitet när de måste avhysas. Det finns inte heller någon budget för att anlägga andra former av odlingar. På parkkontoret ser man på odlingsinitiativ som Stadsjord och Mykorrhiza och är mycket intresserade av att idérika invånare med entreprenörskänsla tar initiativ till liknande projekt i Lund20. Det andra slaget av problem berör Folkparken och vilken funktion den har som park. Idag är det en anonym park som få passerar, som inte syns utifrån gatan och som saknar tillfälle för aktiviteter som gör den till en mötesplats. Parken med sin historia skulle kunna utvecklas och utnyttjas mycket effektivare än vad som görs idag och samtidigt ta ett steg mot en hållbarare stadsdel.

För att lösa problemen behöver kommunen satsa på nya former av odling där invånarna tillåts vara med och definiera vad de önskar få ut av en odling. Folkparken behöver tillföras nya funktioner och öppnas upp för att locka till besök och uppehåll. Problemen kan lösas gemensamt genom att kommunen upplåter marken i Folkparken för odlingsintresserade invånare att driva en gemenskapsodling på och skapa en Stadsdelsträdgård.

19 _{Agneta Persson, enhetschef vid park- och naturkontoret, tekniska förvaltningen Lund, samtal, 2011-03-10.} 20 _{Persson, 2011-03-10.}