Mat och hälsa i skola och fritidshem

Fakulteten för lärande och samhälle Barn Unga Samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik

15 högskolepoäng, grundnivå

Mat och hälsa i skola och fritidshem

Food and health in school and school-age educare centres

Christoffer Andersson

Sara Körner

Grundlärarexamen med inriktning mot Examinator: Eva Nyberg

arbete i fritidshem, 180 högskolepoäng Handledare: Caroline Ljungberg Datum för slutseminarium: 2015-03-25

2

Förord

Från dag ett på utbildningen har vi, Christoffer och Sara, varit i samma arbetslag och skrivit alla grupparbeten tillsammans. Detta har fungerat bra och det föll sig därför naturligt att vi skulle skriva examensarbetet ihop. Trots att vi skriver i par har vi valt att inte dela upp arbetsuppgifter mellan oss utan vi har läst och skrivit allting tillsammans. Vi vill tacka elever och pedagoger som ställt upp för att dela med sig av sina tankar och erfarenheter till vår undersökning. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Caroline Ljungberg som svarat på alla våra frågor och som har gett oss konstruktiva och insiktsfulla synpunkter och kommentarer, vilket har motiverat oss och höjt vår ambitionsnivå.

3

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vad elever har för åsikter gällande

skolmaten samt att undersöka hur pedagoger på fritidshem arbetar med hälsa. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger från fyra olika skolor. På dessa skolor delades även enkäter ut till 148 elever i årskurs tre med frågor som rör deras matvanor. Resultatet vi fick fram var bland annat att pedagogens egen syn på hälsa spelar roll för hur de arbetar med hälsa på fritidshem. Genom enkätsvaren gick det att utläsa att de flesta elever äter skolmaten varje dag men få tycker det är gott, vilket kan tolkas som att elever ser värdet i att fylla på kroppen med energi för att orka med hela skoldagen. I detta arbete lyfts det fram olika teorier och perspektiv på vad hälsa är.

5

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 5

1. Inledning ... 7

1.1Syfte och frågeställningar ... 7

2. Tidigare forskning och teoretisk förankring ... 9

2.1 Hälsa ... 9

2.3 Mat ... 12

2.4 Frukost och mellanmål ... 14

3. Metod och genomförande ... 15

3.1 Metodval ... 15

3.2 Urval ... 16

3.3 Genomförande ... 17

3.4 Forskningsetiska överväganden ... 18

4. Resultat och analys ... 19

4.1 Resultat och analys av enkätundersökningen ... 19

4.2 Resultat och analys av intervjuerna ... 28

4.3 Sammanfattning av resultat och analys ... 31

5. Diskussion ... 33 5.1 Resultatdiskussion ... 33 5.2 Kritisk självreflektion ... 35 5.3 Relevans för professionen ... 36 5.4 Fortsatt forskning ... 37 Källor ... 38 Bilagor ... 41

7

1. Inledning

Skolan når alla svenska barn och ungdomar och är en viktig arena för att påbörja och bevara en hälsosam livsstil med näringsriktig mat, regelbunden fysisk aktivitet, samt kunskap om faktorer som positivt och negativt påverkar hälsan på kort och lång sikt (Hörnell, Lind & Silvferdal, 2009). I Sverige erbjuds alla barn i grundskolan en kostnadsfri lunch. Med den nya skollagen, som trädde i kraft den 1 juli 2011, ställs det krav på att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. Livsmedelsverkets råd om bra mat i skolan säger att måltiden ska vara god, trivsam, näringsriktig, hållbar, säker och integrerad i verksamheten. Skollunchen ska även ge i genomsnitt cirka 30 procent av elevernas dagliga rekommenderade energi- och näringsintag (Livsmedelsverket, 2014; Skolverket, 2014b). Mat har stor betydelse för vår hälsa och

prestationsförmåga. Oavsett hur mycket resurser skolan lägger på bra läromedel och skickliga pedagoger är det svårt för en hungrig elev att ta till sig kunskap (Livsmedelsverket 2014). På den skola där vi utför vår verksamhetsförlagda utbildning går majoriteten av skolbarnen på fritidshemmet. Många kommer tidigt på morgonen och går hem sent på eftermiddagen vilket bidrar till att den största delen av det dagliga matintaget äts på skolan. Kosten är en viktig del för att orka med en hel skoldag, dock har vi bevittnat att det finns elever som äter lite eller ingenting alls under lunchen i skolan. En satsning på bra mat i skolan är en satsning på hela verksamheten. Elever som äter skollunch har bättre förutsättningar att lära och genom att integrera måltiden i verksamheten kan den bland annat användas som ett pedagogiskt verktyg. Därför är det viktigt att följa upp att så många som möjligt äter en hel portion skollunch varje dag (Livsmedelsverket, 2014). Eftersom vi som skriver detta examensarbetet utbildar oss till lärare inom fritidshem samt har läst idrott och hälsa som undervisningsämne är elevers hälsa och matvanor någonting som är viktigt, intressant och relevant för oss. I denna studie

undersöker vi vad elever i årskurs tre tycker om skolmaten samt på vilket sätt fritidspedagoger anser sig arbeta hälsofrämjande på fritidshem.

1.1 Syfte och frågeställningar

I Sverige serveras nästan 1,4 miljoner skolmåltider en vanlig skoldag. Lunchen som serveras i skolan ska enligt skollagen vara god och näringsriktig. Mätta elever får goda förutsättningar

8

för att orka vara fokuserade, vilket kan bidra till en stimulerande skolmiljö (Livsmedelsverket, 2013:6 ). På skolverkets hemsida står det att fritidshemmets uppdrag bland annat är att arbeta som ett komplement till skolan både tidsmässigt och innehållsmässigt (Skolverket, 2014a). Det står även att skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära (Skolverket, 2011:7). Fritidshemspersonalens uppdrag är även att förena omsorg och pedagogik för att stödja barnets fysiska, emotionella, sociala och intellektuella utveckling (Pihlgren, 2011:37). Pedagogerna ska dessutom ge eleverna förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ge kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande (Skolverket, 2011c). Syftet med denna studie är därför att ta reda på vad elever har för åsikter gällande skolmaten samt undersöka hur pedagoger arbetar med hälsa på fritidshem.

Vi har valt följande frågeställningar:

Vad är elevers uppfattning om skolmaten? Hur arbetar pedagoger på fritidshem med hälsa?

9

2. Tidigare forskning och teoretisk förankring

Hälsa är ett svårt begrepp att förklara då det finns många olika definitioner på vad det

egentligen är, därför har vi valt att lyfta fram omtalade förklaringsmodeller som framställts av bland annat Antonovsky, Nordenfelt och Maslow. Detta är relevant då en av

frågeställningarna handlar om just hälsa. De källor vi valt är välkända teoretiker och

psykologer som haft inverkan på vår tids syn på begreppet hälsa under lång tid. I detta kapitel berörs även forskning om betydelsen av mat och hälsosam kost för barn och unga samt forskning om den pedagogiska måltiden.

2.1 Hälsa

Det finns flera olika perspektiv på vad hälsa är och hur det bör definieras. WHO:s

(Världshälsoorganisationen) hälsodefinition är att hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet. Denna definition har blivit kritiserad då det anses vara omöjligt att uppnå (Nordlund, Rolander & Larsson, 2010:9).

En annan definition av hälsa som är komponerad av bland annat Antonovsky och Nordenfelt förklaras som att ”hälsa är att må bra - och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav - och för att förverkliga personliga mål ” (Winroth & Rydqvist, 2012:18). Denna definition av hälsa pekar på att hälsa både har ett egenvärde, att må bra, men även att hälsa utgör en resurs som bidrar till handlingsförmåga (Winroth & Rydqvist, 2012:18). Forskaren Antonovsky menar även att vårt tänkande och vår inställning till livet har betydelse för vår förmåga att bevara hälsan. Vissa människor upplever sitt liv som meningslöst,

ohanterligt eller världen som kaos. Andra människor är nöjda med sin tillvaro, upplever den som hanterlig och meningsfull. Denna teori kallas för KASAM (känslan av sammanhang) (Antonovsky, 2005:44,45).

Abraham Maslow har tagit fram en hierarkisk pyramid över människans behov. De fem grundläggande behoven är uppdelade enligt följande: Kroppsligt - att äta, dricka, sova, andas, trygghet - säkerhet, hälsa, bostad, kärlek och gemenskap - familj, vänskap, intimitet,

10

uppskattning – självkänsla, respekt, prestationer, självförverkligande - kreativitet, meningsfulla aktiviteter, moral (Ahrén, 2010:26).

Figur 1: Maslow menade, för att komma till nästa nivå måste föregående nivå vara uppfylld. Till exempel: för att nå trygghetsnivå måste den kroppsliga nivån vara uppnådd.

Maslows pyramid är en modell för hur hälsa kan uppnås och den har blivit så pass omtalad och populär att den kallats för en teori. Dock har den blivit kritiserad av bland annat Björn Nilsson, universitetslektor i socialpsykologi och Lennart Sjöberg, professor i psykologi för att den inte har tillräckligt med stöd i empiriskt material. De lyfter även upp att många tolkat Maslows modell som att mental ohälsa uppstår om de lägre liggande behoven inte är tillfredsställda vilket är absurt då en hungrig person inte behöver vara mentalt sjuk.

Ytterligare kritik, som kan riktas mot idén om en behovstrappa, är att den är så generell att den i grunden inte tar hänsyn till de olikheter som finns mellan människor eller mellan kulturer när det gäller behov (Nilsson, 2014; Sjöberg, 1999). Maslows pyramid används i detta arbete som hjälp att förstå mänskliga behov, ett trappsteg måste alltså inte vara uppnått för att nästa steg ska kunna nås.

I boken Hälsa och hälsopromotion skriver Winroth och Rydqvist (2008) ett kapitel om faktorer som påverkar hälsan. Författarna har utgått från Marc Lalondes tänkande att omgivande miljö (villkor), levnadsvanor och arv har stor betydelse för hälsan. Utöver de kategorier Lalonde anser vara viktiga har de lagt till relationer och människors sätt att tänka i

11 olika situationer (Winroth & Rydqvist, 2008:18–19).

Relationer är en av de viktigaste faktorerna för hur människor mår. Bra relationer ger

trygghet, stöd, tillit, bekräftelse och gemenskap. Känslor av ensamhet eller utanförskap bryter däremot ner en person väldigt fort. Levnadsvanor är avgörande för den inre miljön. Viktiga faktorer som ingår i kategorin levnadsvanor är mat, motion och sömn. När det gäller levnadsvanor är det någonting som i allra högsta grad går att påverka och som spelar en avgörande roll för den kroppsliga hälsan. Ens sätt att tänka påverkar den psykiska hälsan. Hur människor tänker har i stor utsträckning påverkats av deras uppväxt där olika former av värderingar har utvecklats. (Winroth & Rydqvist, 2008:21,22) En dimension av detta är synen på sig själv och andra. Hur är ens självbild och ens självkänsla? Tänks det, ”jag är OK, jag har förmåga och resurser för att klara av olika utmaningar och förverkliga mina mål” eller tänks det ”jag är inte OK, jag duger inte, jag klarar inte av de krav som ställs på mig” (Winroth & Rydqvist, 2008:22). Villkor som familjeförhållanden och boendemiljö har stor betydelse för ens uppväxt, utveckling och hälsa. Förutom hemmet är skoltiden en viktig del av människans liv. En elev som har turen att hamna i en bra skola med bra lärare och bra kamrater befinner sig i en hälsofrämjande miljö. Om eleven däremot hamnar i en skola med mycket våld och mobbning eller får en ”mindre bra” lärare kan elevens hälsa bli starkt hotad. Arv spelar in eftersom människor föds med en genetisk grundkod som är unik för varje människa. Grundkoden kan ses som en potential med möjligheter att utvecklas på olika sätt. Alla kan utvecklas utifrån sina förutsättningar (Winroth & Rydqvist, 2008:21,22).

2.2 Goda lärandemiljöer och pedagogens roll

Att utveckla goda lärandemiljöer ingår i lärarens uppdrag. Lärandemiljön handlar om skolans anda, relation mellan personal och elever, mellan elever och samarbetet med det omgivande samhället (Pihlgren, 2011:110). En miljö med trygga vuxna utgör viktiga skydds- och friskfaktorer för barn. Det kan vara en skola där förutsättningar ges för en god och

stimulerande arbetsmiljö för alla som verkar där, med trygghet, bekräftelse, trivsel, glädje, goda relationer och en upplevelse av sammanhang. Det kan också vara pedagogens

förhållningssätt att arbeta med ett effektivt antimobbningsarbete inom skola och fritidshem. Fysisk aktivitet inomhus och utomhus, näringsriktig mat, tid för lek, rörelse och avspänning är andra faktorer som bidrar till en trygg och stimulerande miljö (Pihlgren, 2011:99). Arbetet i

12

den pedagogiska verksamheten för att utveckla goda lär- och hälsomiljöer har tre övergripande perspektiv. Dessa perspektiv är det salutogena perspektivet, det

utvecklingspsykologiska perspektivet samt det socialpsykologiska perspektivet. Två av dessa perspektiv är av relevans för denna uppsats. Det socialpsykologiska perspektivet handlar om hur det egna sociala beteendet påverkas av människor och situationsfaktorer. Läraren kan där ge förutsättningar genom att stärka barn och ungas självkänsla, självtillit och genom att främja ett gott gruppklimat. Det utvecklingspsykologiska perspektivet har sin utgångspunkt i människans utveckling under främst barn- och ungdomsåren. I de nära miljöerna är samtal kring familjen, livet, kamrater, lek och rörelse och goda matvanor viktiga för att stärka barns utveckling (Pihlgren, 2011:110). Maria Westling Allodi skriver i sin rapport, Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan, en kunskapsöversikt från 2010, att barns och ungdomarnas psykiska hälsa inkluderar självkänsla, känsla av att ha en trygg identitet och att vara en värdefull person (Westling Allodi, 2010:9). Vidare menar Westling Allodi att relationer med kamrater och lärare kan skydda elever mot utveckling av psykiska problem. Att skapa relationer med sina lärare är en viktig indikator för elevers framtid i skolan (Westling Allodi, 2010:11). Magnus Brolin (2014) skriver i sin avhandling Hälsoarbete i skolan - mer än motion, morötter och moral? att synen på hälsa kan inverka på hur hälsoarbetet kommer att se ut (Brolin, 2014:13). Därför är det av relevans att presentera olika synsätt på hälsa för att förstå hur pedagoger, utifrån sin egen syn på vad hälsa är, arbetar med hälsa på fritidshem.

2.3 Mat

Skolan bör ha en positiv roll i folkhälsoarbetet, dels genom att ge eleverna kunskap om sambanden mellan kost, hälsa, livsstil och fysisk aktivitet och dels genom att erbjuda god och näringsriktig mat och möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet (Hörnell, Lind & Silvferdal, 2009). För att barn ska växa och utvecklas på bästa sätt är en god och näringsriktig kost en förutsättning under barndomen. Det finns flera fördelar med nyttig mat, det hjälper bland annat barnen att hålla en bra vikt, det ger näring för att barn ska lära sig saker och hålla sig fysiskt aktiva, det främjar sunda kostvanor som barnen har nytta av i framtiden (Gavin, Dowshen & Izenberg, 2005:26). Sunda matvanor minskar inte bara riskerna för kortsiktiga hälsoproblem som ätstörningar, övervikt och karies utan kan även motverka långsiktiga hälsoproblem som typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och cancer (Hörnell, Lind &

13

Silvferdal, 2009). En varierad kost som har en god balans är en sund kost för barn. Med en god balans menas en "balanserad tallrik" som innehåller grupperna: frukt och grönsaker, kolhydratrik mat, (bröd, potatis, flingor, ris och pasta), mejeriprodukter, (mjölk, yoghurt med mera) och proteinrik mat, (kött, fågel, ägg). En balans av denna mathållning, genom intaget av alla näringsämnen, kan göra så att barn mår bra och håller sig friska (Gavin, Dowshen & Izenberg, 2005:40,41).

Sverige och Finland har en lagstiftning som ger barn rätt till kostnadsfri skolmat, vilket gör länderna unika i världen (Hörnell, Lind & Silvferdal, 2009). Skollunch är ett mycket

omdebatterat ämne. Många vuxna ställer troligtvis högre krav på sin egen lunch än den som serveras till deras barn. Detta kan ses som ett lyxproblem, då Sverige är ett av få länder i världen som ger eleverna lunch kostnadsfritt. Oavsett vilket, är sund kost och goda matvanor en viktig förutsättning för god hälsa samt att grunden för många kostvanor läggs under barn- och ungdomsåren (Ahrén, 2010:33). Skollunchen är viktig för att eleverna ska orka med skoldagen (Ahrén, 2010:34). Syftet med pedagogiska måltider kan förklaras som en möjlighet för barn och lärare att spendera tid tillsammans under måltiden. Den pedagogiska måltiden kan även ses som lärande-situationer där barn kan lära sig om mat och hälsosam kost. Lärare är sedda som förebilder och ska tala positivt om skolmåltiden och lära barn om vikten av att äta lunch. Barn lär av att imitera vuxna och bör därför se vuxna i måltidssituationer (Persson Osowski, 2012:14–15). En otrygg och stressande miljö motiverar individen till att avsluta måltiden snabbt eller att inte äta alls (Lennernäs, 2011:4). Ätande i lugn och ro genererar känslor av njutning (Lennernäs, 2010).

I en studie från nordöstra USA användes grupper med högstadielärare och elever för att identifiera faktorer som kunde underlätta eller besvära marknadsföringen av hälsosamma val gällande kost och motion. Både lärare och elever uppgav olika faktorer som förhindrade att de åt nyttigare mat: skolköket serverade mat av låg kvalitet och med dålig smak, kiosker och automater sålde lättillgängliga sötsaker och andra onyttiga produkter, eleverna hade för kort tid på sig att äta, vissa elever – framför allt flickor – bantade, och det förekom nedsättande kommentarer eller mobbning kring (över)vikt och vad personer åt (Hörnell, Lind &

Silvferdal, 2009). I en studie från Storbritannien har det visats att brittiska skolbarn, i åldrarna 9-11, inte är omedvetna om vad som anses vara nyttig mat. De hade en klar bild av hur

nyttiga olika livsmedel är, däremot var smak och konsistens viktigare faktorer i valet av mat än hur hälsosam den var. Barnen hade liten kunskap om förhållandet mellan kost och hälsa

14 (Hörnell, Lind & Silvferdal, 2009).

2.4 Frukost och mellanmål

Att frukosten är en viktig måltid är ingen skröna. Mättnadskänslorna är starkast under morgonen. Frukost kan ha en gynnsam (dämpande) effekt på energiintaget under resten av dagen (Lennernäs, 2010). Regelbundna matvanor, där frukost är inkluderat, har hälsoeffekter för både barn och vuxna. De nordiska kostrekommendationerna är att människor bör äta frukost, lunch, middag och två mellanmål om dagen. Barn i 10-årsåldern som äter frukost klarar teoretiska prov bättre, orkar mer och har lättare att komma ihåg fakta än barn som inte äter frukost. Dessutom kan barn som äter frukost även gymnastisera längre och har lättare att uttrycka sig i tal. Stephan Rössner menar att det viktiga är att äta någonting på morgonen, vad som äts spelar ingen roll, det viktiga är att få i sig någonting till frukost för att kunna få en så bra start på dagen som möjligt (Rössner, 2010). Mellanmålet är viktigt för de elever som hoppar över frukost och/eller lunchen. Mellanmålet kan inte ersätta de överhoppade

måltiderna men kan underlätta för eleverna att orka igenom skoldagen (Enstsson & Rössner, 2008:15; Porsman & Paulún, 2003:52; Rössner, 2010).

15

3. Metod och genomförande

I detta kapitel beskrivs de metoder som använts i denna studie och varför de valts

.

3.1 Metodval

För att besvara studiens frågeställningar har empiriska undersökningar i form av enkäter och intervjuer använts. Intervjuer gjordes på fyra olika skolor för att därigenom få ett större och bredare perspektiv på elevernas syn på skolmaten samt hur personalen på fritidshem arbetar med hälsa. I den enkätundersökning som gjorts deltog elever från de skolor intervjuerna gjorts på. De metoder som använts är både kvalitativa och kvantitativa.

En kvantitativ metod är lämplig att använda om frågeställningen gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt någonting är, vilket är vad undersökningen vill få fram (Trost, 2012:23). Hur elever ser på skolmaten undersöks genom frågor om bland annat hur ofta de äter lunch och hur många gånger i veckan de gillar skolmaten. Totalt har 148 enkätsvar samlats in för att få en bredd i undersökningen och därefter kunna generalisera och bygga statistik vilket inte går att göra genom intervjuer (Larsen, 2009:22). Information fås lättast genom ställda frågor om elevernas tankar och åsikter inom området (Lantz, 1993:11). En fördel med kvantitativ metod är att frågorna är fastställda i förväg, vilket gör att eleverna endast kan svara på dessa frågor vilket begränsar mängden information om det som för studien är intressant. Med fasta svarskategorier i frågeformulären blir avgränsningen ännu tydligare (Larsen, 2009:25). För fullständigt frågeformulär se bilaga1.

Om frågeställningen istället gäller att förstå eller hitta mönster är det mer passande att göra en kvalitativ studie (Trost, 2012:23). Den kvalitativa formen som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ intervju menas att intervjun är personlig och att den sker ansikte mot ansikte, att den är semistrukturerad, har öppna frågor och går in på djupet. Tanken

16

med intervjun är att få fram relevant och beskrivande information om hur andra människor upplever olika sidor av sin livssituation och är speciellt lämpad för att ge insikt i informantens egna erfarenheter, tankar och känslor. Denna studie syftar till att ta reda på hur pedagoger arbetar med hälsa på fritidshem samt individens egen uppfattning av begreppet hälsa (Dalen, 2007:9). För vårt fullständiga frågeformulär se bilaga2. En kvalitativ intervju förutsätter i regel en bra frågeguide som innehåller centrala teman och frågor som tillsammans täcker upp studiens viktigaste områden. Frågorna förbereds i förväg och ska vara till stöd under

intervjuns gång. Förutom relevanta frågor bygger kvalitativa intervjuer på frågeteknik. För att intervjun ska bli resultatrik kan det vara bra att den som intervjuar är engagerad och medveten om sitt kroppsspråk (Dalen, 2007:31; Harboe, 2013:58). Det är även viktigt att komma väl förberedd och vara påläst om det tema som intervjun handlar om (Dalen, 2007:51).

3.2 Urval

Målet för undersökningen var att uppnå mesta möjliga kunskap inom ett visst område utan att det måste gälla för andra än de som deltog i undersökningen. Urvalet vid en sådan

undersökning är ett icke-sannolikhetsurval. I kvalitativa undersökningar används ofta godtyckligt urval. Godtyckligt urval är en form av strategiskt urval, det vill säga forskaren väljer medvetet de informanter som anses vara lämpade att belysa frågeställningen (Larsen, 2009:38–39). För att få mesta möjliga information om hur det arbetas med hälsa på fritidshem intervjuas utbildade fritidspedagoger som arbetar på fritidshem. Då en av frågeställningarna i arbetet är hur pedagoger arbetar med hälsa på fritidshem valdes utbildade fritidspedagoger till informanter. Två av pedagogerna var män och två av dem var kvinnor. Åldern på

pedagogerna gick från 28 år upp till runt 50. Pedagogerna presenteras i resultat och analys som Göran, Johan, Camilla och Anna, dessa namn är fingerade. Deltagarna har arbetat inom fritidsverksamheten mellan fem och femton år. Blandningen av pedagogerna valdes för att se ifall det fanns likheter eller skillnader i deras tänkande och arbete kring hälsa. Den andra frågeställningen, vad är elevers uppfattning om skolmaten, besvarades genom en

enkätundersökning. I enkätundersökningen deltog 148 elever, i årskurs tre, från fyra skolor i tre olika kommuner. Då vi inte nämner skolorna var för sig i resultat och analys utan enbart benämner dem som ”skolorna” i plural har vi valt att inte namnge dem. Elever i årskurs tre valdes för att de bör inneha en större förmåga att läsa frågorna och skriva svaren på egen hand, vilket gör det lättare för dem att ge sina egna uppfattningar då de själva kan uttrycka sig

17

i skrift. Elever i årskurs tre valdes även för att enkätundersökningen innehöll frågor som berörde frukost och mellanmål på fritids och många av eleverna i trean går fortfarande på fritidshem, i de högre åldrarna går de oftast hem direkt efter skolan. Av de 148 deltagarna var 80 flickor, 63 pojkar och 5 elever ville inte ange något kön. Av skolorna som deltog i

undersökningen var två friskolor och två kommunala skolor. Tanken med att göra

undersökningen i olika kommuner, samt på både friskolor och kommunala skolor, var för att se om det fanns någon anmärkningsvärd skillnad på elevernas uppfattning om skolmaten. Vår tanke var att det kanske är skillnad på skolor där vad som serveras är kommunalt styrt och där skolorna själva kan bestämma vad som ska serveras. Skolorna valdes för att vi har någon form av relation till skolorna och de som arbetar där, vilket gjorde att de tog sig tid för oss direkt. Med tanke på att vi hade både enkäter till eleverna och intervjuer med pedagogerna kändes detta som självklara val då vi ville samla in empirin så fort som möjligt.

3.3 Genomförande

Resultatet och analysen i detta arbete bygger på empiriskt material, dels från intervjuer med fritidspedagoger från fyra olika skolor i tre olika kommuner men även på en

enkätundersökning som besvarats av 148 elever i årskurs tre vid samma skolor som intervjuerna gjorts på. Anledningen till att göra intervjuer och enkätundersökningar i olika kommuner var att få ett bredare perspektiv. Tanken var först att intervjuerna skulle göras med två utbildade fritidspedagoger/fritidslärare på varje skola men på grund av brist på tid och personal vid de utvalda skolorna blev det endast en pedagog per skola. De

enkätundersökningar som gjorts riktades som sagt mot elever i årskurs tre och bestod av frågor med inriktning på de måltider eleverna erbjuds i skolan. Insamlingen av empirin gick till största del som vi tänkt oss förutom att en av pedagogerna vi skulle intervjua blev sjuk vilket gjorde att intervjun blev framflyttad till veckan därpå och intervjun blev med en annan pedagog än planerat. Detta försköt även insamlingen av enkätsvaren från eleverna på den skolan. Det var en del elever från varje skola som missade eller hoppade över vissa frågor, vilket gjorde att resultatet inte blev som vi tänkt oss.

När vi samlat in all empiri satte vi oss ner och sammanställde allting tillsammans. Vi började med att lyssna igenom intervjuerna, som spelats in, och transkriberade dem i olika dokument. Sedan satt vi i en vecka och gick igenom alla enkätsvaren. Vi gick igenom skolorna var för

18

sig och delade även upp svaren i vad pojkar respektive flickor svarat för att se om det fanns någon skillnad/ likhet i svaren. Slutligen sammanställde vi allting tillsammans och tog även med svaren från enkäterna där eleverna inte angivit könstillhörighet. När enkäterna var

sammanställda gick vi igenom transkriberingarna från intervjuerna och kopplade detta till den valda litteraturen i kapitel två.

3.4 Forskningsetiska överväganden

Vetenskapsrådet har fyra huvudkrav för att skydda informanter i en forskning. Dessa krav är följande:

 Informationskravet-Deltagarna i forskningen skall informeras om den aktuella forskningen och uppgiftens syfte. Det är forskarens uppgift att informera

informanterna om detta.

 Samtyckeskravet- Deltagarna har rätt att själva bestämma över sitt deltagande.

 Konfidentialitetskravet- Deltagarnas identitet ska skyddas och ingen utomstående ska kunna få tillgång till dem.

 Nyttjandekravet- Informationen som samlats in om enskilda personer får enbart användas i forskningsändamål.

Skolans namn har inte skrivits ut och deltagandet är valfritt och kan när som helst avbrytas utan att det blir några konsekvenser. Deltagarna fick även full information om alla inslag i undersökningen som kunde påverka deras vilja att medverka. Detta gjordes för att skapa trygghet hos deltagarna för att de skulle kunna svara ärligt utan att vara rädda för eventuella konsekvenser av sina svar men även för att det är allmänna huvudkrav på forskning. Varje deltagare måste samtycka till att delta och ibland kan det även krävas samtycke av föräldrar till barn under 15 år, men eftersom enkätundersökningen som eleverna svarade på inte

innehåller material där någon utomstående kan lista ut vem som svarat på frågorna ansågs det inte nödvändigt. All information som samlats in i studien har skrivits ner i kodad form för att ingen utomstående ska kunna lista ut vem som deltagit. All inspelad data kommer även raderas. (Vetenskapsrådet, 2002:6–14).

19

4. Resultat och analys

I detta kapitel presenteras resultatet av den information som framkommit dels genom de enkätsvar som eleverna i årskurs tre gav angående vad de tycker om maten i skolan och dels genom intervjuerna som gjorts med pedagogerna, om hur de arbetar med hälsa på fritidshem på de olika skolorna. Analyser och bearbetning av resultaten presenteras i detta kapitel med hjälp av den tidigare forskning som lagts fram i kapitel två.

4.1 Resultat och analys av enkätundersökningen

I enkätundersökningen deltog 148 elever i årskurs tre från fyra skolor i tre olika kommuner Två av skolorna är friskolor och två av dem är kommunala skolor. Flera skolor i olika kommuner, samt både privata och kommunala skolor valdes för att få se om det fanns några likheter och/eller skillnader i barnens åsikter om maten. Vi trodde att det möjligtvis skulle finnas skillnader i om skollunchen bestämdes av kommunen eller av skolan själv. Vi hade även tankar om att det kunde vara många flickor som hoppar över frukost och lunch. Några utmärkande skillnader mellan skolorna och kommunerna framgick inte genom svaren på enkätundersökningen, därför presenteras resultatet dels som ett jämförande mellan pojkar och flickor och dels som ett jämförande mellan svaren på olika frågor. Ett exempel kan vara hur ofta elever äter lunch i skolan jämfört med hur ofta de tycker om maten som serveras till lunch.

I nedanstående diagram presenteras antal elever som deltog, om de är pojkar, flickor eller om de inte vill ange någon könstillhörighet. Vi valde att presentera hur många som var flickor och hur många som var pojkar då vi hade förutfattade meningar om att flickor kanske inte åt frukost i samma utsträckning som pojkar.

20

Totalt antal deltagande i undersökningen var 148 elever. Av de som deltog i undersökningen angav 80 elever att de var flickor, 63 elever att de var pojkar och 5 elever ville inte ange könstillhörighet. Antalet elever som deltog i undersökningen är tillräckligt många för att undersökningen ska räknas som en kvantitativ undersökning. Det vill säga att över ett hundra elever deltog, vilket gör det möjligt att göra generaliseringar. Dock går det inte att göra utifrån könstillhörigheter då varken pojkarna eller flickorna var över hundra stycken. De fem

personer som valt att inte ange någon könstillhörighet kommer att redovisas tillsammans med de övriga eleverna som ”alla” men inte jämföras med pojkar och flickor.

Eleverna i årskurs tre fick svara på frågor som rörde deras frukostvanor, hur ofta de äter frukost, var de äter frukost och vad de äter till frukost. Frågan om hur ofta de äter frukost presenteras som ett diagram. Vad och var de äter presenteras i text under diagrammet.

21

Resultatet av undersökningen visar att den största delen av eleverna äter frukost varje dag, 92 procent av pojkarna respektive 95 procent av flickorna. Sammanlagt äter 93 procent av eleverna frukost varje dag, 132 av dem äter hemma, 18 på fritidshem och 2 svarade inte. Vidare frågade vi eleverna vad de åt där de själva fick skriva sitt svar. De flesta eleverna äter macka, någon form av mejeriprodukt (som filmjölk, yoghurt, smoothies, mjölk med flingor med mera) eller gröt.

Frukost är den mest studerade måltiden och förslagen på vad som är bra frukost är många. Gavin, Dowshen och Izenberg (2005) skriver att barn bör äta en varierad och balanserad frukost. Med det menar de att frukosten bör innehålla kolhydrater (som bröd och flingor), någon mejeriprodukt (mjölk yoghurt med mera), protein (kött, ägg, fågel) samt någon frukt eller grönsak. En balans av denna mathållning, genom intaget av alla näringsämnen, kan göra så att barn mår bra och håller sig friska (Gavin, Dowshen & Izenberg, 2005:40) Rössner (2010) menar däremot att det är viktigare att äta någonting överhuvudtaget och att det inte spelar någon roll vad det är för någonting (Rössner, 2010).

93 procent av eleverna äter frukost varje dag vilket i Rössners mening är bra då majoriteten av eleverna äter någonting på morgonen. De flesta eleverna äter mackor eller någon form av mejeriprodukt till frukost, vilket enligt Gavin, Dowschen och Izenberg inte är tillräckligt då det krävs fler näringsämnen för att det ska vara en balanserad måltid.

22

Eleverna i årskurs tre fick även svara på hur ofta de äter lunch i skolan, hur ofta de blir mätta av maten i skolan och hur ofta de tycker att lunchen i skolan är god. Då det inte var någon större skillnad på vad pojkar och flickor svarade på dessa frågor, redovisas allas svar och jämförandet görs mellan frågorna. Det vill säga hur ofta eleverna äter lunch i skolan jämförs med hur ofta de tycker maten är god och hur ofta de blir mätta. Resultatet av frågorna presenteras i diagrammet nedan och jämförande och analys presenteras under diagrammet. Eleverna fick dessutom skriva vilka rätter de tycker bäst om, minst om och vilka rätter de ansåg vara vanligast i skolan. De maträtter de angav som godast, minst godast och vanligast presenteras även de i skrift under diagrammet.

117 av 148 elever äter lunch i skolan varje dag, vilket är 79 procent av de som deltog i undersökningen. Eleverna fick även själva skriva om det fanns någon speciell anledning till varför de inte åt i skolan. De svar som de flesta angav var att det inte var gott, andra svarade även att de inte var hungriga, att de var sjuka eller hos tandläkaren. Trots att 117 elever

svarade att de äter lunch i skolan varje dag, är det enbart 56 (38 procent) elever som blir mätta varje dag samt 23 elever, motsvarande 16 procent, som uppger att de tycker lunchen är god varje dag. 62 elever svarade att de tycker skolmaten är god 4-5 dagar i veckan vilket kan tolkas som att många oftast är nöjda med hur maten smakar. Däremot är det mer än en

tredjedel av eleverna som tycker maten i skolan är god 1-3 dagar i veckan, jämfört med att det endast är fyra elever som äter lunch 1-3 dagar i veckan visar detta på att minst 51 elever äter lunch trots att de inte tycker om den.

23

Eleverna fick skriva ner de maträtter som de tyckte bäst om i skolan, minst om och det som var vanligast i skolan. Det som eleverna tyckte minst om (soppa, fisk och gryta) var även de som serverades oftast medan de maträtter som var mest omtyckta bland eleverna (pastarätter, tacos och köttbullar) inte serverades lika ofta, förutom pastarätter som eleverna tyckte var bland de vanligaste i skolan. Sund kost och goda matvanor är en viktig förutsättning för god hälsa (Gavin, Dowshen & Izenberg, 2005:26) och få elever hoppar över maten vilket kan visa att de ser ett värde i att äta och fylla på energi trots att de inte alltid anser att maten är god. Anmärkningsvärt är dock att många elever berättar att de inte alltid blir mätta av lunchen. Om eleverna inte tycker om den mat som serveras i skolan finns det en risk att vissa elever inte får i sig tillräckligt med mat och därmed inte blir mätta. Följden av detta kan bli att de elever som inte äter tillräckligt, inte får i sig den näring de behöver. Genom sunda matvanor kan barn växa och utvecklas på bästa sätt och då behövs en god och näringsriktig kost, vilket är en förutsättning under barndomen. En brist på god och näringsriktig mat kan bland annat leda till sämre kunskap om sambanden mellan kost, hälsa, livsstil och fysisk aktivitet (Gavin,

Dowshen & Izenberg, 2005:26; Hörnell, Lind & Silvferdal, 2009). Det som gick att utläsa av elevernas svar är att många inte tycker om soppa som ändå serveras en gång i veckan, vilket får oss att fundera över om de har några matråd på skolorna och om eleverna får komma till tals om vad de tycker om och vad de tycker ska serveras? Maten i skolan ska vara god och näringsriktig, tydligen är det inte alla elever som tycker att maten är god och om en

näringsriktig kost innehåller kolhydrater, protein, mejeriprodukter och grönsaker frågar vi oss om alla sorters soppa egentligen borde serveras i skolan? Eleverna i den amerikanska

undersökningen som nämnts tidigare i arbetet beskrev att de inte äter hälsosamt bland annat på grund av att maten som serverades i skolan var av dålig kvalitet och inte var god samt att de har för lite tid (Hörnell, Lind & Silvferdal, 2009). Vilket får oss att gå vidare till nästa diagram som handlar om måltidsmiljön i skolan där eleverna fick svara på hur ofta de kan äta i lugn och ro, hur ofta det är tyst och lugnt när de äter och hur ofta de känner att de har tid att äta upp sin lunch.

24

Resultatet som redovisas i detta diagram visar att färre än en tredjedel av eleverna anser att de alltid kan äta lunch i lugn och ro, cirka 40 procent tycker att de har tid att äta upp sin lunch varje dag och 12 elever, vilket är 8 procent av de deltagande, anser att det alltid är tyst och lugnt när de äter. Ahrén (2010) menar att skollunchen är viktig för att eleverna ska orka med hela skoldagen samt att grunden för många kostvanor läggs under barn- och ungdomsåren (Ahrén, 2010:33,34). Eleverna fick även här själva berätta varför de inte kan äta i lugn och ro och svaren bestod till största del av att det var mycket prat och stimmigt i matsalen. En annan avgörande faktor till att de inte kan äta i lugn och ro var att de har för lite tid på sig att äta och vissa har inte mer än 20 minuter på sig. Andra elever skrev även att de blev stressade över att andra klasser kom in och skulle sitta på deras platser. En otrygg och stressande miljö

motiverar individen till att avsluta måltiden snabbt eller att inte äta alls (Lennernäs, 2011:4). Ätande i lugn och ro genererar känslor av njutning, välbefinnande och trygghet, vilket inte alla elever får möjlighet till på de skolor där undersökningen gjorts (Lennernäs, 2010).

Nämnbart här är att mindre än en tredjedel av eleverna tycker att det alltid är lugnt när de äter. Merparten av eleverna anser alltså att måltiden i skolan är en stressig miljö, vilket gör att det finns en risk att de avslutar måltiden snabbare och därmed inte hinner bli mätta. Är det en god kostvana att slänga i sig maten eller att inte hinna äta upp sin mat för att det kommer in andra klasser som ska ha deras platser och är det helt enkelt för högljutt i matsalen?

25

83 elever (56 procent) ansåg att det alltid sitter med en vuxen när de äter medan 44 procent menade att det inte alltid satt med en vuxen. Syftet med pedagogiska måltider kan förklaras som en möjlighet för barn och lärare att spendera tid tillsammans under måltiden. Med tanke på detta kan alltså 44 procent av eleverna gå miste om denna möjlighet att spendera tid tillsammans med en vuxen. Den pedagogiska måltiden kan även ses som lärande-situationer där barn kan lära sig om mat och hälsosam kost. Eftersom barn lär av att imitera vuxna bör de se vuxna i måltidssituationer (Persson Osowski, 2012:14–15). Med tanke på att nästan hälften (44 procent) av eleverna svarade ibland på frågan om det alltid finns en vuxen med när de äter, undrar vi var pedagogerna finns? Menar eleverna att de inte finns någon vuxen vid deras bord när de äter? Är de upptagna med annat så att de inte uppfattar att där är en vuxen? Eller är de vuxna helt enkelt någon annanstans? Har pedagogerna bestämda platser, sitter de alltid vid samma bord med samma elever så att de eleverna, vid varje lunchtillfälle får tid med den vuxne medan de andra eleverna går miste om den pedagogiska måltiden? Sitter alltid de vuxna med de eleverna som de tycker behöver mest stöd eller hur tänkte man här? Oavsett anledning är det fortfarande 44 procent av barnen som svarar ibland på denna fråga, vilket får oss att undra om skolor har tillräckligt med resurser för att skapa en bra pedagogisk måltid som Persson, Osowski (2012) menar är viktig för eleverna.

Eleverna fick förutom att svara på frågor om sina frukost- och lunchvanor, svara på vad de tycker om mellanmålet på fritidshemmen där de går. Då inte alla elever går på fritidshem på

26

eftermiddagarna fick eleverna först svara om de går på fritidshemmet någon gång i veckan, detta för att vi ska få en klarare bild av deras åsikter om mellanmålet. De elever som svarade att de inte går på fritidshemmet på eftermiddagen har inte räknats med även om de svarat på frågor om mellanmålet då det kan ha ändrats sedan eleverna gick där.

Av de 148 elever som deltog i undersökningen, går 115 av dem någon gång på fritids på eftermiddagarna. Hur många som är flickor respektive pojkar är inte relevant då deras svar inte skilde sig åt. Därför presenteras enkätsvaren återigen som jämförande mellan olika frågor. Nedan visas ett diagram på vad eleverna svarade angående hur ofta de äter mellanmål, hur ofta de blir mätta av mellanmålet och hur ofta de tycker det är gott.

27

I detta diagram går det att utläsa att 58 elever äter mellanmål varje dag. Av de elever som äter varje dag är det 35 elever som blir mätta och 29 elever som tycker det är gott. Även till

mellanmålet fick eleverna själva skriva vad de tyckte var godast, minst gott och vanligast. Det intressanta i svaren var att det godaste, minst goda och det vanligaste var samma saker,

mackor och mejeriprodukter av något slag. Anledningen till att eleverna kanske inte åt mellanmål varje dag var att de gick hem innan. Många av de elever som bara åt mellanmål 1-3 dagar i veckan tyckte även att det var gott 1-1-3 dagar i veckan, vilket då blir ”varje dag” för de eleverna. De nordiska kostrekommendationerna är att människor bör äta frukost, lunch, middag och två mellanmål om dagen. Det är alltså viktigt att äta regelbundet vilket gör mellanmålet på fritidshem viktigt för att elever ska orka med hela dagen. Mellanmålet är speciellt viktigt för elever som hoppar över frukost och/eller lunch. Mellanmålet kan inte ersätta överhoppade måltider men kan underlätta för eleverna att orka igenom skoldagen. Även om eleverna i denna undersökning varken hoppade över frukost eller lunch är det få som blev mätta av lunchen vilket gör mellanmålet viktigt även för dem för att de ska ha ork och energi tills de kommer hem (Enstsson & Rössner, 2008:15; Porsman & Paulún, 2003:52; Rössner, 2010).

Som tidigare nämnt är en god och näringsriktig kost en förutsättning för att barn ska kunna växa och utvecklas på bästa sätt (Gavin, Dowshen & Izenberg, 2005:26). Eleverna i studien till detta examensarbete beskriver att den mat de får i skolan inte faller dem i smaken, det är

28

färre än hälften som blir mätta varje dag och det är till största del den maten de tycker minst om som är vanligast i skolan. Eleverna fick i slutet av enkäten skriva om de hade någonting att tillägga och det som skrevs var dels att några tyckte att maten var god, andra ville ha mer ”barnvänlig mat”, inte vuxen mat, att maten inte räckte till alla, att de ville ha andra rätter samt att de ville att eleverna skulle bli tillfrågade om vilken mat de ville ha och att de skulle få möjlighet att vara med och bestämma. En elev skrev väldigt utförligt hur skollunchen kunde förbättras. Porsman och Paulún (2003) skriver om hur barn bör vara med och laga maten hemma, att måltiden inte ska vara en stressig situation, barnet ska inte bli tvingad att äta upp eller skällt på om det äter för långsamt då detta kan ge barnet dåliga erfarenheter av maten (Enstsson & Rössner, 2008:15; Lennernäs, 2011:4; Porsman & Paulún, 2003:70–71). Eftersom många av människans matvanor läggs under barn- och ungdomsåren är detta relevant och borde kunna jämföras med lunchen i skolan. Eleverna borde alltså få vara med och tycka och bestämma om maten för att väcka nyfikenhet till att prova nya saker. De borde inte bli tvingade att äta upp eller känna sig stressade under måltiden för att undvika att dåliga erfarenheter av skollunchen skapas.

4.2 Resultat och analys av intervjuerna

Pedagogerna, som intervjuats till denna undersökning, kommer från fyra skolor i tre olika kommuner i Skåne. Johan är utbildad fritidspedagog och lärare för årskurs 1-3, Anna är utbildad fritidspedagog och har läst till ämnet idrott och hälsa för årskurs 1-6, Camilla och Göran är utbildade fritidspedagoger. Deras namn är fingerade. Vi åkte ut till skolorna och intervjuade personerna. Intervjuerna spelades in och delar av frågor och svar som vi ansåg var intressanta kommer presenteras nedan. Magnus Brolin (2014) menar att en persons

uppfattning av begreppet hälsa har en inverkan på hur hälsoarbete kan bedrivas (Brolin, 2014:13). Därför valde vi att börja fråga pedagogerna: ”Vad är hälsa för dig?”.

Johan och Göran nämnde båda två att hälsa för dem är att må bra både fysiskt och psykiskt. Båda två tyckte att den psykiska och sociala hälsan var viktigast för dem. Pedagog Anna och Camilla menar att hälsa för dem är att röra på sig och äta rätt.

Johan: ”Ehh, (suck), hälsa för mig är när man mår psykiskt och fysiskt bra […] Hälsa för mig är nog mest den psykiska delen.”

29

Anna: ”Hälsa är att man har lite koll på att man rör sig och att man äter.”

Camilla: ”Hälsa är ju att röra sig, äta rätt, ja det kan man väl säga.”

Göran: ” Hälsa är ju inte bara mat det kan ju vara socialt, psykiskt […] den psykiska är en ganska stor bit tycker jag det känns som.”

Det som Anna och Camilla anser vara hälsa för dem, att röra sig och äta rätt, är det som Winroth och Rydkvist (2008) benämner som levnadsvanor, vilket är en viktig faktor som påverkar hälsa. I Maslows pyramid över mänskliga behov är mat avgörande för att kunna uppnå hälsa. Levnadsvanor är någonting som i högsta grad går att påverka vilket Anna beskriver att hon försöker göra genom att lära barnen om vad kroppen behöver för att ha energi att orka med hela dagen (Winroth & Rydkvist, 2008:21; Ahrén, 2010:32).

Göran nämnde att det sociala är viktigt för hälsan och det överensstämmer med vad Winroth och Rydqvist lyfte upp som var en av de viktigaste faktorerna inom vad som påverkar hälsan. Bra relationer som ger trygghet, stöd, tillit, bekräftelse och gemenskap, har en stor effekt på hur människor mår. Utifrån Johans svar på vad hälsa är för honom uppgav han att den psykiska hälsan var viktigast för honom. Forskaren Antonovsky menar att ens sätt att tänka och ens inställning till livet har betydelse för förmåga att bevara hälsan (Antonovsky, 2005:44,45).

Vidare frågade vi pedagogerna hur skolan ser på elevers hälsa. Gällande hur skolan ser på elevers hälsa nämner Johan, Anna och Camilla hur köket arbetar med att förbättra maten med mer ekologisk mat och mat som innehåller mindre socker. Johan, Camilla och Göran nämner att de erbjuder eleverna mycket fysiskt aktivitet i form av olika aktiviteter, såväl inomhus som utomhus. Johan och Göran tar upp att de arbetar med den psykiska och sociala hälsan, till exempel genom mobbningsgrupper och kompissamtal. Göran säger även att de tidigare hade hälsa inlagt som ett ämne på schemat. Lek och rörelse tillsammans med näringsriktig mat är faktorer som bidrar till en trygg och stimulerande miljö (Pihlgren:2011:99).

Maria Westling Allodi skriver i sin rapport, Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan, en kunskapsöversikt, att barn och ungdomarnas psykiska hälsa inkluderar självkänsla, känsla av att ha en trygg identitet och att vara en värdefull person (Westling Allodi, 2010:9). Detta kan

30

uppnås genom vad mobbningsgrupper och kompissamtal gör för elevernas utveckling kring hur de ska bete sig mot varandra, att vara en god medmänniska. Relationer med kamrater och lärare kan skydda elever mot utveckling av psykiska problem. Att skapa relationer med sina lärare är en viktig indikator för elevers framtid i skolan vilket både Johan och Göran menar att skolorna de arbetar på strävar efter (Westling Allodi, 2010:11). Det kan tolkas som att

skolorna strävar efter ett hälsoarbete som får eleverna att må bra (både fysiskt och psykiskt) och har tillräckligt med resurser (mat, tillgång till pedagoger om de behöver prata) för att klara av vardagens krav (att orka med att gå i skolan hela dagen). Genom detta kan eleverna förverkliga personliga mål, vilket Antonovsky och Nordenfelt menar är en definition av hälsa.

Nästa fråga pedagogerna fick svara på är hur fritidshemmet arbetar med hälsa. Alla pedagoger som intervjuats sa att de erbjuder eleverna regelbunden fysisk aktivitet, gärna utomhus för att eleverna behöver röra på sig i olika miljöer. Johan berättade att de även arbetar för att

eleverna ska känna sig trygga och veta att pedagogerna alltid finns där för dem och att eleverna alltid kan prata med pedagogerna enskilt om det behövs. I en skola där det

förekommer mycket våld och mobbning kan elevers hälsa bli starkt hotad medan elever som går i en bra skola och har bra kamrater befinner sig i en hälsofrämjande skolmiljö (Winroth & Rydqvist, 2008:22). Det är vad Johan och Göran lyfter upp i frågan hur deras fritidshem arbetar med hälsa, de verkar sträva efter att sammansvetsa elever och lärare. Att de finns där för eleverna, att de lyssnar på dem och till exempel samlar ihop eleverna ifall där är något som har hänt som alla ska få känna till. En miljö med trygga vuxna utgör viktiga skydds- och friskfaktorer för barn. Skolorna strävar efter att ge eleverna förutsättningar för en god och stimulerande miljö genom att erbjuda eleverna både fysisk aktivitet och genom att

pedagogerna skapar sociala relationer till eleverna vilket kan leda till trygghet, bekräftelse, trivsel, glädje, goda relationer och en upplevelse av sammanhang (Pihlgren, 2011:99).

Den sista frågan vi ställde var hur pedagogerna skulle vilja arbeta med hälsa på fritidshem. Frågan bidrog till fundersamma uttryck hos pedagogerna och de var alla tysta en stund innan de svarade. Johan svarade att han hade önskat ett bättre samarbete med föreningar i området. Inte bara idrottsföreningar, vilket de har haft en del samarbeten med, utan även föreningar som inriktar sig på estetiska uttrycksformer som dans, måleri och drama. Anna tycker att pedagogerna blir mer medvetna om vad de äter vilket de kan försöka förmedla till barnen. Camilla pratar även hon om maten men hon önskar att de hade haft en spis på fritidshemmet

31

för att kunna laga eget mellanmål tillsammans med eleverna som de kan laga hemma själva. Göran svarade att han vill arbeta mer med den sociala hälsan på skoltid då han tycker det behövs. Han önskar även att kunna ha gemensamma samtal med alla elever på fritidshemmet efter skoltid, de hade det förr men nu slutar eleverna olika. Detta för att skapa en större gemenskap i fritidshemsgruppen.

Att utveckla goda lärandemiljöer ingår i lärarens uppdrag. Lärandemiljön handlar om skolans anda, relation mellan personal och elever, mellan elever och samarbetet med det omgivande samhället. Detta vill pedagogerna uppnå genom att bland annat, som Camilla säger, kunna laga mellanmål med eleverna, vilket kan bidra till en närmre relation med elever och mellan elever än om mellanmålet blir serverat. Relationer kan även byggas genom att samtala mer med eleverna som Göran vill göra. Johans tankar om att få ett bättre samarbete med

föreningar i det omgivande samhället kan även de utveckla goda lärandemiljöer (Pihlgren, 2011:110). Görans svar går in i ett socialpsykologiskt perspektiv på hälsa som handlar om hur människan och situationsfaktorer påverkar det egna sociala beteendet. Göran vill ge

förutsättningar för eleverna att stärka sin självkänsla och självtillit, detta genom samtal med eleverna vilket kan främja ett gott gruppklimat (Pihlgren, 2011:110). Anna och Camilla går in i det utvecklingspsykologiska perspektivet då de vill att eleverna ska få möjlighet att

utvecklas genom goda matvanor samt lek och rörelse (Pihlgren, 2011:110).

4.3 Sammanfattning av resultat och analys

Syftet med denna studie är att ta reda på vad elever har för åsikter om skolmaten samt att undersöka hur pedagoger på fritidshem arbetar med hälsa.

Frågeställningarna till detta arbete är: * Vad är elevers uppfattning om skolmaten? * Hur arbetar pedagoger på fritidshem med hälsa?

Skolan bör sträva efter att arbeta hälsofrämjande, vilket skolorna som deltagit i denna studie strävar efter genom att försöka utveckla elevernas kunskap om sambanden mellan hälsa, kost, fysisk aktivitet och livsstil, genom att erbjuda god och näringsriktig mat och möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet (Hörnell, Lind & Silvferdal, 2009). Alla elever på skolorna som var med i undersökningen tycker inte att maten är god. Även då eleverna inte alltid tycker

32

maten är god äter många varje dag, vilket kan visa att de förstår sambandet mellan att äta och ge kroppen energi till att orka med skoldagen. Många elever beskrev lunchsituationen som stressig då det bland annat kan komma elever från andra klasser som behöver deras platser innan de har hunnit äta upp. Eleverna skrev även att det var mycket prat och stim när de äter vilket tillsammans med att de har lite tid på sig att äta upp tenderar till att vara en otrygg och stressande miljö för eleverna vid skollunchen (Lennernäs, 2011:4). När eleverna fick skriva egna kommentarer om maten i skolan skrev flera stycken att de önskar att eleverna fick komma till tals och att det skulle serveras mer barnvänlig mat, inte ”vuxenmat”.

Hos de fyra pedagoger som blev intervjuade syns ett tydligt mönster i hur deras syn på hälsa återspeglas i hur de arbetar med hälsa på fritidshem. Johan och Göran fokuserar mycket på den psykiska hälsan och arbetar för att stärka elevernas självkänsla och självtillit genom bland annat att prata med barnen och vara en trygg punkt för dem. Camilla och Anna nämner

mycket om den fysiska hälsan samt om matens betydelse för eleverna. De har mycket aktiviteter både inomhus och utomhus. Vi tycker att det var intressant att se att de båda männen som intervjuades tog upp mycket om den psykiska och sociala hälsan medan kvinnorna tog upp den fysiska hälsan. Vi hade förutfattade meningar om att det skulle vara tvärtom och det skulle vara mycket intressant att göra vidare forskning om detta ur ett genusperspektiv, då det inte går att dra slutsatser av enbart fyra informanter.

33

5. Diskussion

I detta kapitel diskuteras vad vi kunde gjort annorlunda i insamlingen av empirin för att underlätta för både oss själva och för informanterna, men framförallt för eleverna. Vi diskuterar även våra resultat i denna studie. Slutligen nämner vi vad vårt bidrag har för relevans för professionen samt hur vår undersökning kan leda till vidare forskning.

5.1 Resultatdiskussion

Det vi kom fram till genom vår studie var att många elever inte tycker om skolmaten. Om eleverna inte tycker om den mat som serveras i skolan finns det en risk att vissa elever inte får i sig tillräckligt med mat och därmed inte blir mätta. Följden av detta kan bli att de elever som inte äter tillräckligt, inte får i sig den näring de behöver. Detta kan även leda till att de elever som inte får i sig tillräckligt med energi inte förstår sambanden mellan god och näringsriktig kost, livsstil och fysisk aktivitet. Det vi kunde utläsa av elevernas svar är att den största delen av maten de tycker minst om är det som är vanligast i skolan. Många elever tycker till exempel inte om soppa som ändå serveras en gång i veckan. Eleverna har som önskemål att bli tillfrågade om vilken mat de vill ha och att de vill få möjlighet att vara med och bestämma, vilket får oss att fundera över om de inte har några organiserade matråd på skolorna?

Merparten av eleverna anser att måltiden i skolan är en stressig miljö, vilket gör att det finns en risk att de avslutar måltiden snabbare och därmed inte hinner bli mätta. Är det en god kostvana att slänga i sig maten eller att inte hinna äta upp sin mat för att det kommer in andra klasser som ska ha deras platser och är det helt enkelt för högljutt i matsalen? Eftersom många av människans matvanor läggs under barn- och ungdomsåren borde elever få vara med och tycka och bestämma om maten för att väcka nyfikenhet till att prova nya saker. De borde inte bli tvingade att äta upp eller känna sig stressade under måltiden för att undvika att dåliga erfarenheter av skollunchen skapas.

34

spendera tid tillsammans under måltiden. Med tanke på detta kan alltså 44 procent av eleverna gå miste om denna möjlighet att spendera tid tillsammans med en vuxen. Då nästan hälften (44 procent) av eleverna svarade ibland på frågan om det alltid finns en vuxen med när de äter, undrar vi var pedagogerna finns? Menar eleverna att de inte finns någon vuxen vid deras bord när de äter? Är eleverna upptagna med annat så att de inte uppfattar att där är en vuxen? Eller är de vuxna helt enkelt någon annanstans? Har pedagogerna bestämda platser? Sitter de alltid vid samma bord med samma elever så att de eleverna, vid varje lunchtillfälle får tid med den vuxne medan de andra eleverna går miste om den pedagogiska måltiden? Sitter alltid de vuxna med de eleverna som de tycker behöver mest stöd och eller hur tänktes det här? Vi menar inte att det ska finnas en vuxen vid varje bord, även om det kanske vore önskvärt, men då många pedagoger har ett schemalagt pass som heter ”pedagogisk måltid” frågar vi oss hur det går till? Oavsett anledning är det fortfarande 44 procent av barnen som svarar ibland på denna fråga, vilket får oss att undra om skolor har tillräckligt med resurser för att skapa en bra pedagogisk måltid som Persson, Osowski (2012) menar är viktig för eleverna.

Utifrån det vi fick fram av intervjuerna med pedagogerna tolkar vi det som att skolorna strävar efter ett hälsoarbete som får eleverna att må bra (både fysiskt och psykiskt) och har tillräckligt med resurser (mat, tillgång till pedagoger om de behöver prata) för att klara av vardagens krav (att orka med att gå i skolan hela dagen). Genom detta kan eleverna

förverkliga personliga mål, vilket Antonovsky och Nordenfelt menar är en definition av hälsa. I en skola där det förekommer mycket våld och mobbning kan elevers hälsa bli starkt hotad medan elever som går i en bra skola och har bra kamrater befinner sig i en hälsofrämjande skolmiljö. Det är vad Johan och Göran lyfter upp i frågan hur deras fritidshem arbetar med hälsa, de verkar sträva efter att sammansvetsa elever och lärare. Görans svar går in i ett socialpsykologiskt perspektiv på hälsa som handlar om hur människan och situationsfaktorer påverkar det egna sociala beteendet. Göran vill ge förutsättningar för eleverna att stärka sin självkänsla och självtillit, detta genom samtal med eleverna vilket kan främja ett gott gruppklimat (Pihlgren, 2011:110). Anna och Camilla går in i det utvecklingspsykologiska perspektivet då de vill att eleverna ska få möjlighet att utvecklas genom goda matvanor samt lek och rörelse (Pihlgren, 2011:110). Vi kunde se ett tydligt mönster hur pedagogerna beskrev begreppet hälsa och hur de arbetade med de på fritids.

35

Vi har under arbetets gång insett att föreställningar om barn, kost och hälsa präglas av normativa ideal som kan vara svåra att ifrågasätta. Vem vill inte att barn ska äta bra, röra på sig och leva ett aktivt liv? Samtidigt finns det en risk i att ett forskningsfält kan bli för

normativt och inte tillräckligt problematiserande. Å ena sidan är läraryrket ett normativt yrke med uppdrag att påverka barn och ungdomar i en positiv riktning, men å andra sidan kan det finnas en baksida i detta, då barn som faller utanför normen riskerar att stigmatiseras. Vi anser att vuxna i fritidshem och skola har ett särskilt ansvar att inkludera, påverka men samtidigt vara vaksamma så att de inte dömer barn och deras föräldrar. Det finns en given

påverkansmöjlighet för skola och institutioner när det gäller mat som serveras inom ramen för verksamheten, men frågan är hur mycket lärare, pedagoger och rektorer ska lägga sig i vad barn och ungdomar äter hemma?

5.2 Kritisk självreflektion

Sedan dag ett har lärarna på utbildningen tjatat på oss om att vi måste avgränsa vårt

forskningsområde och att vi ska avgränsa vår frågeställning. Nu i efterhand, med facit i hand, förstår vi vikten av att avgränsa både forskningsområde och frågeställningar. Våra

frågeställningar i detta examensarbete är ”Vad är elevers uppfattning om skolmaten?” samt ”Hur arbetar pedagoger på fritidshem med hälsa?”. Vi har fått svar på våra frågeställningar och har hittat relevant forskning men har under arbetets gång insett att vi borde begränsat oss till ett av områdena. Maten ingår i hälsa men det hade varit intressant att utöver enkätfrågorna, intervjua kökspersonal och pedagoger om hur de upplever skolmaten. Det hade även varit intressant att observera måltidssituationer då några av svaren på enkätfrågorna gav oss olika tankar om hur måltiderna går till, speciellt angående den pedagogiska måltiden samt att samla in matsedlar för att se om elevernas uppfattning om vilken mat som serveras överensstämmer med det som står på matsedlarna. Eller om vi riktat in oss på hälsa och haft intervjuer med fler pedagoger för att få ett bredare perspektiv på hur hälsa uppfattas och hur det arbetas med det på fritidshem. Alternativt göra undersökningen ur ett genusperspektiv för att se om det finns några skillnader eller likheter i hur manliga och kvinnliga pedagoger arbetar med hälsa på fritidshem. Det hade även varit intressant att ha enkätfrågor eller intervjuer med eleverna för att se vad hälsa är för dem, deras syn på vad som är viktigt för dem och vad som får eleverna

36

att må bra. Är det att röra på sig, är det att ha kompisar, är det mat som är det viktiga etcetera. Andra saker som vi borde gjort annorlunda är att numrera enkätfrågorna då några elever missade eller hoppade över vissa frågor. Det var inte alla klasser som hade tid till att vi läste upp enkätfrågorna när vi var på skolorna, klasslärarna tog hand om enkäterna och vi fick tillbaka dem ifyllda, därför vet vi inte om det uppstod några oklarheter eller frågor från eleverna som inte den ansvariga läraren kunde svara på. Vi har uppfattat det som att några av svarsalternativen kunde vara något otydliga, till exempel var det några barn som hängde upp sig på skillnaden mellan ”varje dag” och ”4-5 dagar i veckan”. Även om vi ansåg att elever i årskurs tre har en förmåga att läsa och skriva på egen hand, borde enkätfrågorna kanske lästs upp av en vuxen för att förhindra missförstånd. Vi borde dessutom haft med ”vet inte” som ett svarsalternativ då det fanns elever som skrev till detta själva och ringade in det, samt att det kanske var därför några inte svarade.

5.3 Relevans för professionen

Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) ska skolan främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Alla som arbetar inom skolan ska stödja och visa hänsyn för varje människas egenvärde och respekt för vår

gemensamma miljö. Elever ska ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor. Fritidshemspersonalens uppdrag är att förena omsorg och pedagogik för att stödja elevers fysiska, emotionella, sociala och intellektuella utveckling (Skolverket 2011:7; Skolverket, 2011c). Med detta arbetes syfte och frågeställningar, vad är elevers uppfattning om skolmaten och hur arbetar pedagoger på fritidshem med hälsa, hoppas vi att pedagoger inom skolor kan ges information som kan utveckla ett intresse för att arbeta hälsofrämjande på fritidshem och att de kan få en inblick i hur olika personer ser på och arbetar med hälsa på fritidshem. Vi önskar även att fler pedagoger blir intresserade av att ta reda på vad elever tycker och tänker om skolmaten då både skolmaten och måltidssituationerna är väldigt viktiga för elevernas utveckling och lärande. En av pedagogerna som intervjuades ville gärna ta del av resultatet av elevernas åsikter om maten på skolan där han arbetar för att se om det går att göra

37

5.4 Fortsatt forskning

Som vi tidigare nämnt i vår självreflektion hade det varit intressant att forska vidare både om skolmåltider och om hälsa på fritidshem fast gå in mer på djupet i områdena. Då det visat sig att vissa elever på skolorna vi utfört enkätundersökningarna på inte tycker om skolmaten, inte blir mätta av skolmaten och inte ser att det alltid finns en lärare vid måltidstillfällena hade det varit intressant att göra en större undersökning med fler skolor. Detta för att uppmärksamma elevernas åsikter och tankar om maten jämfört med de vuxnas tankar och åsikter. Vi som skriver detta arbete hade till exempel soppa i skolan en gång i veckan och vi blev inte mätta av det då, vilket eleverna även nämner nu tio till tjugo år senare men det serveras fortfarande. Hälsa är som vi tidigare nämnt ett väldigt stort område och det finns mycket att forska om. Vi tyckte det var intressant att se hur några av pedagogerna var mer fokuserade på den fysiska hälsan medan andra var inriktade på den psykiska. Därför hade det varit intressant att se hur fler pedagoger uppfattar begreppet hälsa och hur fler skolor arbetar med det i verksamheten.

38

Källor

Litteraturkällor

Ahrén, Jennie C. (2010). Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Stockholm: Fritze Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/154985 141230

Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. 2. Utg. Stockholm: Natur och Kultur. Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning AB

Gavin, Mary L., Dowshen, Steven A. & Izenberg, Neil (2005). Mat och hälsa för aktiva barn. Malmö: Richter

Ernstsson, Lisa & Rössner, Stephan (2008). Sunda barn: hälsosamma barn och vuxna : bra mat för kropp och knopp. Stockholm: If

Harboe, Thomas (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning AB

Trost, Jan (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB

Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur AB

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildningar AB

Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar, & Hansson, Leif (2010a). Lek, idrott och hälsa inne. Stockholm: Liber

Persson Osowski, Christine (2012). The Swedish school meal as a public meal [Elektronisk resurs]: collective thinking, actions and meal patterns. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2012. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-178161

Pihlgren, Ann S. (red.) (2011). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Porsman Reimhult, Camilla & Paulún, Fredrik (2003). Mat för ditt barn. Stockholm: Fitnessförl.

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket

Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker

39

Internetkällor

Hörnell, Agneta, Lind, Torbjörn & Silvferdal, Sven Arne (2009). Maten i skolan- långt mellan kostråden och verkligheten. Finns tillgänglig på:

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=11251 -2015-01-22 Lennernäs, Maria (2010). Att äta är en fråga om tajmning. Läkartidningen.se

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=14904 Lännernäs 2010 -2015-02-25

Lennernäs, Maria (2011). Lunch och lärande- skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet. Livsmedelsverket:Sverige

http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2011/2011_livsmedelsverket_1_lun ch_och_larande.pdf -2015-02-25

Livsmedelsverket & Skolverket (2013). Skolmåltiden- en viktig del av en bra skola.

http://www.slv.se/upload/dokument/mat/kompetenscentrum_maltider/skolmaltiden_viktig_del _av_bra_skola.pdf -2015-02-25

Livsmedelsverket (2014). http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-vard-skola-omsorg/Skolmaltider/ - 2015-01-13

Nilsson, Björn. (2014). Gäller Maslows behovstrappa fortfarande?

http://fof.se/tidning/2014/3/artikel/galler-maslows-behovstrappa-fortfarande - 2015-01-13 Rössner, Stephan (2010). Är frukostätande det viktiga? Veteranen.se

http://www.seniorbloggen.se/skribenter/ar-frukostatande-det-viktiga/

Sjöberg, Lennart (1999). Maslowsmyten. http://www.vof.se/folkvett/ar-1999/nr-2/maslowmyten/

Skolverket (2011c) Kursplan- idrott och hälsa. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/idrott-och-halsa - 2015-02-15

Skolverket (2011b) Läroplanen för skolan, förskolan och fritidshemmet 2011.

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=gr&a=2#anchor_2 Skolverket (2014a). Fritidshem http://www.skolverket.se/skolformer/fritidshem -2014-12-30 Skolverket (2014b). http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/mat-i-skolan-1.185012 -2014-12-30

40

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf -2015-01-22

Westling Allodi, Maria (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Elanders Sverige AB:Stockholm.