M a j e n E s p w a l l ä r f i l o s o f i e d o k t o r i s o c i a l t a r b e t e o c h v e r k s a m v i d i n s t i t u t i o n e n för s o c i a l t a r b e t e vi d M it t u n iv e r s i tetet. P e t e r D e l l g r a n ä r d o c e n t i s o c i a l t a r b e t e o c h v e r k s a m vid i n s ti tu ti o n e n för s o c i a l t a r b e t e vi d G ö t e b o r g s u ni ve rsi tet .
So cio lo gis k Forskning nr 2 - 2 0 0 5
A n a l y s
Det sociala nätverkets
kapaciteter — informellt
ekonom iskt och m ateriellt stöd
a v M a j e n E s p w a ll & Peter D e llg r a n
E
n s a m s t å e n d e f ö r ä l d r a r , de som i Välfärdsbokslutets rapportering fram träder som ungdomar och invandrare är 1990-talets ekonomiska förlorare (SOU 2000:41; SO U 2000:54). D e disponibla inkomsterna och konsum tionsutrym m et minskade bland annat beroende på att neddragningar i de generella välfärdssystemen särskilt drabbade dessa grupper. Parallellt med att volymen och träffsäkerheten i de offentliga bidragssystemen på detta sätt har kom m it att ifrågasättas har de samhälleliga och politiska förväntningarna på stödinsatser från de personliga nätverken ökat (SO U 1999:137; SO U 2000:3). Förhoppningar om ökade inform ella stödinsatser, som kan om fatta allt från ekonomiskt stöd till omvårdnadsinsatser, riktas företrädesvis mot nära familje- och släktskapsrelationer.
Oberoende av var gränserna mellan privat och offentligt ansvars tagande dras i den socialpolitiska debatten och praktiken, är det mycket som talar för att det finns en grundläggande solidaritet mellan m änniskor som är avgörande för hur man hjälper och stödjer varandra. Exempelvis visar flera internationella studier att det informella stödet inom familjen och mellan generationer
48
Det so c ia la nätverkets k ap a ci te te r — informellt ekonomiskt och materiellt stöd
inte minskar trots att det samhälleliga stödet ökar (Rosenzweig & W olpin 1994; Cox &c Jakubson 1995). A ttias-D onfiit 6cW olff (2000) m enar till och med att det samhälleliga stödet skapar gynnsam m are förutsättningar för ett kompletterande informellt stöd. N är det gäller det omvända förhållandet, dvs. hur minskade sam hälleliga insatser påverkar den privata solidariteten och stödviljan, är kunskapen mer begränsad.
D en relativt oklara bild som idag finns när det gäller relationerna mellan informella och formella stödsystem kompliceras också av de förändringar som under de senaste decennierna ägt rum i familjelivets organisationsprinciper. Fam ilje- diffierentieringen, m enar Giddens (1991,1992), är en konsekvens av att personliga relationer förlorat sin förankring i kulturella, sociala och ekonomiska förhållanden och visar sig bland annat genom ett ökat antal skilsmässor, omgiften och homosexuella familjerelationer. Förändrade familjeformer innebär nya konstruktioner för det familjära ansvarstagandet, men det innebär också nya grundvalar för hur släktskaps- och vänskapsnätverk byggs och hur olika former av stödutbyten arrangeras.
Otvetydigt finns det med andra ord ett glapp mellan å ena sidan utvecklingen av nya sociala nätverksstrukturer med oklara gränser och för pliktelser och en ökad tilltro till familjen och släktens stödpotentialer å den andra. D enna bristande kongruensen förstärks i ett svenskt perspektiv också av att den socialdemokratiska välfärdsstaten betonat det autonoma livet och haft individen snarare än familjen i socialpolitikens förgrund (Esping-Andersen 1990,1996,2000).
Forskare talar till och med om en ny form av individualism där människor fattar avgörande livsbeslut med referenser till hur de välfärds statliga institutionerna är ordnade snarare än till familjeintressen och traditioner (Beck 1998; Bäck-W iklund 2002).
D en feministiska välfärdsforskningen som uppm ärksam m at relationerna m ellan familj, välfärdsstat och arbetsm arknad, har haft ett särskilt intresse för individens möjligheter att försörja sig oberoende av familjen (O 'C o n n o r 1996; Sorensen 1999; Leira 1999; Pfau-Effinger 1999). E tt annat näraliggande forskningsfält, som indirekt redan näm nts, studerar intergenera- tionella relationer och hur utbytet mellan olika generationer kompletterar offentliga stödsystem (Arber & A ttias-D onfut 2000). Gem ensam t för båda dessa forskningsfält är att man vanligtvis förbiser de sociala tjänster som erbjuds vid sidan av familjen och välfärdsstaten, dvs. stöd från andra personer i det sociala nätverket som exempelvis vänner, särbos, grannar och arbets kamrater. Följaktligen negligeras på detta sätt också förbindelserna mellan dessa aktörer och olika välfärdssystem för försörjning och omsorg (Gautier 1999).
D en sociala nätverks- och supportforskningen handlar å sin sida vanligtvis om hur det sociala nätverket, direkt eller indirekt, kan kompensera och fylla luckor i ansvarsfördelningen mellan stat, familj respektive den enskilde. Flera av de studier som intresserar sig för relationen mellan fattigdom och sociala nätverksrelationer gör detta utifrån ett socialepidemiologiskt perspek tiv där relationen mellan sociala relationer och folkhälsa ses i ett samhällsekonomiskt
hang (W ilkinsson 1996; Cattel 2001). A ndra forskare betonar den betydelse som tillgången till jäm bördiga och tillitsfulla sociala relationer har för att motverka sociala exklusion, bland annat genom ökade möjligheter till arbete och egen försörjning (Stoloff m.fl. 1999). I flera avseenden gränsar också den forskning som rör ekonom iskt och materiellt stödutbyte till det kraftigt expanderande forskningsfält som utvecklats m ed utgångspunkt från begreppet socialt kapital (Bourdieu 1984; Coleman 1990; Putnam 1993; 2000).1 D en elasticitet som finns i tillämpningen av begreppet socialt kapital bar i viss m ening bidragit till att den forskning som rör försörj ningsfrågor och social stöd blivit svåröverskådlig, m en också politiserad (Saegert et. al 2001; Rankin 2002). M ed politiserad avses här den orientering m ot dem okratifrågor och ekonom isk tillväxt som i viss m ån utm ärker forskningen kring socialt kapital, m en också de nära kontaktytor som i vissa fall finns till den breda ideologiska strömning, ofta kallad kom- munitarianism, (förd av bland annat Blairs New Labour) där m änniskors sociala nätverk och ömsesidiga förpliktelser sätts i socialpolitikens förgrund (Etzioni 2000).
Frågan är då vad vi egentligen vet om hur det informella stödutbytet egentligen ser ut och fungerar med tanke på välfärdsstatliga arrang emang och förändrade sociala relationer. Syftet med denna artikel är att skapa en mer inform e rad vy över den forskning som berör utbytet av informellt ekonomiskt och materiellt stöd inom det vidgade sociala nätverket.2 Särskild tonvikt kommer att läggas på teoretiska utgångspunkter, empiriska resultat och brister i tidigare forsk
ning. Framförallt kom m er aspekter att belysas som rör ansvar, autonom i och legitimitet, vars innebörder vi strax skall återkomma till. I syn nerhet kom m er spänningsförhållandet mellan en stark norm kring autonom i och självförsörj ning och ökade samhälleliga förväntningar på det sociala nätverkets informella stödinsatser att uppmärksammas. Vidare kommer forskningens resultat att diskuteras med utgångspunkt från en svensk välfärdskontext. E tt motiv till detta är att den internationella forskningen på området inte sällan har generaliseringsanspråk som går bortom den välfärdspolitiska ordningen och att det därför finns starka skäl att syna hur det informella utbytet reflekterar välfärdssystemets m öjligheter och begränsningar.
M ed ekonomiskt och materiellt stöd avses här allt från formaliserade lån av pengar, gåvor och ett till synes villkorslöst byte av varor och tjänster som har ett inneboende ekonom iskt värde. D et relativt stora och teoretiskt såväl som metodologiskt breda forskningsfält som vi här kommer att behandla är givetvis svårmanövrerat när det gäller att peka u t forskningsfronter och centrala resultat, och ambitionen är inte heller fullständig i detta avseende. Snarare handlar det om att diskutera aktuell forskning utifrån delvis nya och speciella infallsvinklar.
M aterial och teori_______________
Forskningsöversikten utgår från ett 80-tal arbeten, de flesta publicerade under senare delen av 1990- talet och framåt. Eftersom forskningen inom fältet är kraftigt expanderande har studier av tidigare datum exkluderats, med undantag för
50
Det s o c ia la nätverkets k ap a ci te te r — informellt ekonomiskt o ch materiellt stöd
vissa forskningsarbeten som kan anses vara av mer banbrytande karaktär. I huvudsak har sökningar gjorts i databaserna Sociological abstracts, Social Services A bstracts, Social Sciences C itation Index, Social W ork Abstract, Academic Search Elite och Psychinfo. Social network, social support, poverty och social welfare har i olika kom bina tioner varit de centrala sökorden. Tilläggas bör att inom den sociala nätverksforskningen finns ett flertal definitioner av vad som avses med sociala nätverk och stöd. I detta sammanhang fyller dock specifika avgränsningar och inlås ningar i bestämda kategorier ingen funktion. H är handlar det snarare om vidga och möjliggöra en inkludering av differentierade studier på området. Sammantaget kan sägas att artiklarna omspänner allt från större kvantitativa populationsstudier till mindre kvalitativa intervjuundersökningar företrädesvis gjorda i den anglosaxiska världen och i vissa utvecklingsländer.
Forskningsöversiktens ansats att ställa infor mella ekonomiska och materiella stödinsatser i relation till välfärdssystemets organisering kräver, med tanke på det om fattande och differentie rade forskningsfältet, ett teoretiskt raster för systematisk analys. I en studie av hur kulturella skillnader påverkar ett antal europeiska länders familjepolitik, tar Pfau-Effinger (1999) fasta på förändrade innebörder av vad som uppfattas som familj och relaterar detta till detta vad hon kallar kulturellt system.3
Utgångspunkten är att människor i sin sociala vardag är influerade av en historisk kontext av idéer som innebär att de i sina tankar, samtal och handlingar reproducerar, modifierar eller förändrar det kulturella systemet. Pfau-Effingers
teoretiska ram är till sin konstruktion tänkt att användas för att analysera genusskillnader i familj epoli tik, men inspirerar till användning också i en vidare kontext.
G enom att i detta sam m anhang förflytta analysfokus från fam iljen till det vidare so ciala nätverket, innebär en tillämpning här att forskningen som rör ekonomiskt och materiellt stöd undersöks i ljuset av välfärdssystemets organisering, könsinnebörder och faktiska behov. Därutöver läggs vikt vid aspekter som handlar om autonomi och beroende inom ramen för sociala nätverksrelationer. M er konkret innebär detta att publikationer inom forskningsområdet kommer att analyseras och organiseras med utgångspunkt från tre tem atiker; kön och ansvar; legitimitet och värde samt autonomi och beroende. Kön och ansvar handlar om hur forskningen uppm ärk sammar könsspecifika skillnader när det gäller såväl stödbehov som informellt ansvarstagande. U nder rubriken legitimitet och värde diskuteras hur de legitima grunderna och betydelsen av inform ella stödinsatser varierar mellan olika välfärdssystem. Autonom i och beroende avser i detta sam manhang hur forskningen uppm ärk sammar och behandlar processer som inkluderar ömsesidighet (reciprocitet), beroende och makt i det informella stödutbytet.
KSn och a n s v a r_________________
D en framväxande flexibiliteten i familjearrange- m ang kan ses som en del av moderniseringens konsekvenser i form av såväl förändrade köns- mässiga relationer som kvinnors ökade deltagande på arbetsmarknaden (Castells 1999). Förutom att
traditionella familjestrukturer på detta sätt för ändras innebär det också att andra relationer i det sociala nätverket omkonstrueras; nya relationer skapas, andra avslutas och i vissa omförhandlas relationens karaktär och villkor (Espwall m.fl. 2001). Sammantaget innebär detta att ansvars gränserna mellan stat, familj och individ i viss m ån rubbas och att förutsättningarna för olika typer av stödutbyten förändras.
Trots att flera studier visar att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors sätt att komponera, utveckla och upprätthålla sociala relationer (Flaherty 8c Richman 1989; Shumaker 8c H ill 1991) förbises allmänt inom stödforsk ningen de skilda innebörder som socialt stöd har för kvinnor och män. Tidigare forsknings - genomgångar gör gällande att fram till m itten av 1990-talet var kvinnor ofta exkluderade inom nätverksforskningen och till följd av detta upp märksammades inte heller skillnader i utbytets karaktär mellan kvinnor och män (Shye m.fl. 1995; Antonucci 1998).
D en forskningsenklav som behandlas i denna artikel — informellt ekonomiskt och m ateriellt stöd — utmärker sig dock på en väsentlig punkt i förhållande till övrig stödforskning; till övervä gande del är det kvinnor och då särskilt kvinnor i rollen som ensamstående mödrar som studeras och som definieras som stödmottagare (Oliker 1995; Hersey 1997;Todd 8cWorell 2000; Howard 2001; Albeck 8c Kaydar 2002). E n anledning till detta är ett ökande antal skilsmässor, men också att barn födda utom äktenskapet innebär särskilda fattigdomsvillkor för kvinnor.
Även i ett vidare forskningssammanhang som rör fattigdom och försörjning, har stor uppmärk
samhet under det senaste decenniet riktats m ot ensamstående föräldrar (Gustafsson 1996) och då företrädesvis ensamstående mödrar (Björnberg 1994; B radshaw m .fl. 1996; Syltevik 1996; D uncan 8c Edwards 1997; G ardberg M orner 2003). Detta är logiskt eftersom denna grupp varit
särskilt utsatt ekonomiskt, men också med tanke på att denna grupps finansiella förutsättningar de facto handlar om uppväxtvillkor för en stor grupp barn som växer upp med en förälder.
A tt ensamstående föräldrar förutsätts vara kvinnor och att försörjningsproblem atiken för just denna grupp problematiseras i förhål landevis stor utsträckning, kan säkert förklaras med att forskningen här rör sig i en sfär som är traditionellt manlig m ed arbete, försörjnings- ansvar och suveränitet. Riskerna m ed en alltför ensidig uppm ärksam het på kvinnor är dock, förutom att forskningen bidrar till att förbise det försörjningsansvar som män har för barn de inte sammanlever med, att det skapas före ställningar om specifika sociala norm er kring kvinnors ekonomiska stödbehov. Exempelvis genom att inform ellt stöd och beroendet av närstående ses som en lösning på just kvinnors ekonomiska utsatthet, vilket i sin förlängning kan innebära att kvinnor i utbyte m ot livsnöd vändigheter, tvingas underordna sig villkor och krav som kraftigt inskränker deras integritet och frihet att själva forma sina livsvillkor. D etta kan också få till följd att patriarkala försörjnings- strukturer vidmakthållas genom att kvinnor som saknar en manlig försörj are eller inkom st från eget arbete, görs till en uppgift för den infor mella stödstrukturen, och inte för de formella försörjningssystemen.
52
Det so c ia la nätverkets k ap a ci te te r — informellt ekonomiskt o ch materiellt stöd
G enom att forskningen på området, i likhet med annan stödforskning, gör en sådan åtskillnad mellan kvinnor och mäns stödbehov separeras också förståelsen av kvinnor och män som om växlande stödgivare och stödmottagare. Inom supportforskningen förutsätts kvinnor ofta vara relationsrelaterade, omvårdande och stödjande, medan m än i högre grad konfirmeras i sin mas- kulina roll genom oberoende och instrumentalitet (Shye m.fl. 1995).
U tifrån en svensk horisont är denna ofta förgivettagna norm inte förenlig med jäm ställd- hetsidealen i den svenska välfärdspolitiken, med en arbetsmarknad med heltidsarbetande kvinnor och män och med målsättningen att alla skall uppfattas som individer och försörj are på lika villkor. Därför är det angeläget att värdering och tilläm pning av internationell forskning på om rådet ställs i relation till såväl välfärdssystemens organisering, som den betydelse som framväxten av nya familjeformer haft för människors sociala nätverksrelationer.
O nekligen finns spännande utm aningar för forskningen som rör gränslandet mellan väl färdsstat och den informella stödsfären, inte m inst m ed tanke på att här möts traditionellt manliga (försörjning) och kvinnliga (relationer och stöd) ansvarsdomäner. I ett svenskt forsk ningssam m anhang förutsätter dock detta att man vidgar den traditionella ansatsen inom stödforskningen, med riktade studier på kvinnor respektive män, till att istället lägga större vikt vid kvinnor och m än som omväxlande stödgi vare och stödm ottagare och hur förändringar i sociala relationer också förändrar premisserna för ett stödutbyte.
leg itim itet och v ä rd e ____________
En genomgång av forskningen visar vidare att det framförallt finns två grundläggande premisser som mer än andra blir avgörande för hur vill koren för ekonomiskt och materiellt stödutbyte konstrueras; stödbehovets legitim itet och det värde som stödutbytet antas få för mottagaren. Stödbehovets legitim itet är nära relaterat till norm er kring självförsörjning och livsstil som att t. ex. arbeta för sin försörjning, inte ligga an dra till last eller att inte leva över sina tillgångar. H u r stödm ottagaren kan motivera stödbehovet är avgörande inte bara för om ett stödutbyte kommer till stånd, utan också för hur förbehål len kring det ekonomiska och materiella utbytet utformas. Stödets värde skall här förstås som den relativa betydelse som stödet har för mottagaren i en aktuell behovssituation, men också dess roll som samhälleligt försörjningssystem på ett mer övergripande plan.
Vid en genomgång av aktuella studier utifrån legitimitets- och värdeaspekter visar det sig att forskningsfrågor och analys vanligtvis är teo retiskt orienterade med utgångspunkt från de särskilda villkor som aktuella välfärdsregimer skapar. Av den anledningen finns det skäl att skilja mellan studier genomförda i utvecklingsländer och studier från länder med institutionell res pektive marginell välfärdspolitik. I fattiga länder eller i stater med en liten välfärdssektor får det informella utbytet ett högt potentiellt värde i den meningen att stödet ofta är avgörande för möjligheterna till överlevnad. Därmed blir också innebörden av att upprätthålla sociala relationer och ett ömsesidigt utbyte livsviktigt för den enskilde (jmf. det utbytesteoretiska paradigmet:
Blau 1964; H om ans 1958). Följdriktigt finns också en stor dominans av studier som gjorts i fattiga länder kring informella ekonomiska stödsystem, t.ex. i Pakistan, Colombia, Indien och vissa afrikanska delstater (Beall 1995; Llanos m.fl. 1997, Llanos 1998; Eloundou-Enyegue 8c Stokes 2002).
G em ensam t för flera av dessa studier är orienteringen m ot att undersöka hur tillgången till sociala nätverksrelationer ökar de faktiska förutsättningarna för att klara vardagen, men också hur detta stöd fungerar som ett skydd m ot våld och övergrepp. H är handlar det om vad som kan betecknas som traditionella nätverksstudier som intresserar sig för tillgången av stödpersoner, socialt stöd och kvaliteten i utbytet. Frågan om stödbehovets legitim itet är närm ast oväsentlig eftersom stödbehovet är oomtvistat, vilket också innebär att moraliska aspekter av villkoren för stödutbytet inte har någon framskjuten plats.
I rikare länder med marginell eller institutio nell välfärdspolitik (jmf.Titmuss 1958) finns det mycket som talar för att det faktiska behovet av informellt ekonomiskt och materiellt stöd för en bredare allm änhet är mindre och därm ed också svårare att legitimera. I stater m ed ett m arginellt välfärdssystem är staten ansvarig för att tillgodose grundläggande behov endast i de fall då familjen/nätverket och marknaden misslyckats, och då i form av insatser riktade enbart till speciellt utsatta grupper. I den in stitutionella välfärdsmodellen är statens ansvar för grundläggande välfärd institutionaliserad och om fattar hela befolkningen. Studier som gjorts i länder m ed en större offentligt sektor, handlar därför mestadels om hur informella
stödinsatserna kan komplettera välfärdsstatens insatser och i vissa fall balansera nedskärningar i de generella trygghetssystemen. O fta rör det sig om studier av mer teoretisk karaktär, som tar fasta på de ideologiska ström ningar som den praktiska politiken reflekterar och som diskuterar hur välfärdsstaten kan komplettera och stärka sociala nätverksband (Spicker 1994; Folgheraiter 2000; Snel 8c Staring 2001).4 Inte sällan illustrerar denna forskning de nära förbin delser som finns mellan å ena sidan ideologier om välfärdspolitikens organisering och å den andra den sociala nätverksforskningen kring ekonomiskt stödutbyte.
Forskning på om rådet som har gjorts i m ar ginella och selektiva välfärdssystem domineras av empiriska studier som undersöker hur vissa grupper utvecklar, eller kan stödjas att utveckla, nya strategier att klara sin försörjning (Jones 1985; O lik er 1995; Piselli 1995; H ollow ay 1997; Schneider 2000: Todd 2000). Gemensamt för dessa studier är en betoning på det sociala nätverkets betydelse för utvecklingen av co- pingstrategier, antingen genom att förebygga ekonomisk utsatthet eller socialt stöd som en lösning ut ur fattigdom. Coping i dessa sam m anhang om fattar allt från direkt ekonomiskt stöd till strategier som syftar till förändrade konsum tionsm önster, m arknadsorienterade aktiviteter, stöd att söka hjälp från myndighe ter samt annat informellt stödutbyte som inte handlar om pengar.5
A nsatserna inom den forskning som rör marginella välfärdssystemen innebär vanligen att de sociala nätverksrelationerna ses som den oberoende variabeln, dvs. det är tillgången till
54
Det s o c ia la nätverkets k ap a ci te te r — informellt ekonomiskt oc h materiellt stöd
eller avsaknaden av goda relationer och dess konsekvenser för andra sociala förhållanden som studeras och inte de sociala relationerna i sig. E tt svenskt exempel på denna design är Pihl 8c Starrins studie (1998) som visar hur socialt stöd utgör en buffert som förebygger och lindrar effekterna av ekonomiska påfrestningar.
Forskningen visar, inte helt oväntat, att be tydelsen av informella stödinsatserna är störst i fattiga länder med ingen eller mycket liten väl- färdssektor. Därefter minskar det faktiska värdet av dessa insatser i takt med att välfärdsystemet byggs ut, vilket innebär att de informella stöd insatserna mer fungerar som ett kom plem ent till de samhälleliga stödinsatser i institutionella välfärdsstater.
O m värdet av informella stödinsatser minskar i takt med att de generella trygghetssystemen omfång växer, gäller det omvända förhållandet för legitim itetsaspekterna. I fattiga länder är en legitim itetsbedöm ning av stödbehovet av underordnad betydelse, medan stödbehovens orsaker och sammanhang spelar en avgörande roll för bedöm ning av hjälpbehovet i marginella och institutionella välfärdssystem. I stater med en marginell välfärdspolitik ligger, som vi ovan berört, en accentuering av legitim itetsbedöm ning på den individuella nivån. M o t rätten till stöd ställs inte sällan krav av moralisk art och stödbehovets leg itim itet befästs genom att m edlem m ar i det personliga sociala nätverket erbjuder ett individuellt anpassat stöd. Även om skillnaderna mellan studier av marginella respektive mer institutionella välfärdsstater inte är knivskarpa, finns det ändå en tydlig tendens i refererade studier av institutionella välfärds
system, nämligen att frågan om stödbehovens legitim itet förflyttas från en individuell till en mer institutionell/politisk nivå. D etta betyder att diskussionen kring informella stödinsatser snarare ställs i relation till välfärdssystemets legitimitet, dvs. välfärdsstatens vara eller icke vara och om fattning av generella program visavi selektiva och informella insatser. D et finns också skäl att understryka att inom den senare sfären återfinns social stödforskning som nära anknyter till den samhällsvetenskapliga forskningsgren som är starkt kritisk m ot välfärdsstaten och som m enar att de generella välfärdssystemen subventionerar individualism och autonom i (Popenoe 1993; Etzioni 2000).
I den svenska välfärdsforskningen har de inform ella stödinsatserna hitin tills h a ft en marginell position; här finns en stark tilltro till att den generella välfärdspolitiken garanterar medborgarnas grundläggande trygghet (Svallfors 1996). Detta kan också förklara varför det svenska kunskapsläget som rör utbyte av informella stöd insatser generellt är svagt och att den forskning som finns vanligtvis undersöker olika former av vård- och omsorgsinsatser riktade till äldre (Jeppsson Grassman 8c Svedberg 1995; Svedberg 2001; Szebehely 1994,1999).6
A tt inslaget av forskning kring det informella ekonomiska stödets reella gestalt och innebörd varit relativt begränsat i det sam hällsveten skapliga fält som explicit berör fattigdom s- och välfärdsfrågor har till viss del att göra med att välfärdsforskningen och studier av fattigdom , försörjning och socialbidrag, såväl i Sverige som i andra länder, i mycket stor utsträckning har dominerats av det som M ingione (1996) kallar
för det makroanalytiska paradigmet som framför allt fokuserar på kvantitativa, statistiska samband mellan olika fattigdomsindikatorer, händelser och sociala typologier på aggregerad nivå.
D et andra, mikroorienterade paradigmet, som fokuserar på dynamiska processer och relationer på individ- och gruppnivå, har enligt M ingione varit mer underrepresenterat. Därtill har en stor del av välfärds- och fattigdomsforskningen med tiden kom m it att handla om sambanden mellan offentliga socialpolitiska system och försörjnings- och inkomstvillkor för olika befolkningsgrupper. E n viktig fråga har av naturliga skäl blivit i vilken mån fattigdom en och riskerna för denna har kunnat reduceras i takt m ed välfärdsstatens växande generella ambitioner och kapaciteter, eller som under 1990-talet, hur nedskärningar av dessa har påverkat behoven av t. ex. socialbidrag eller ökat antalet hushåll under ett visst fattigdoms- streck och/eller med inkomstbrister.
Sam m antaget har detta inneburit ett sva gare intresse för att studera människors sätt att strategiskt bemästra ekonomiska påfrestningar (Dellgran 1992, H jo rt 8c Salonen 2000) och vikten av försörjningssystemets informella sidor, m er än i betydelsen av att i vissa välfärds studier mäta tillgången till sociala nätverk och socialt stöd (se t. ex. Lennartsson 1993; Fritzell 8c Lundberg 2000; Nerm o 8c Stern 2001). Sådan forskning är av stort socialpolitiskt värde, men förmår inte fånga hur ekonomiskt informellt stöd utformas i praktiken, eller hur människor strategiskt hand lar i samband m ed arbetslöshet, skuldproblem o. dyl. eller hanterar begränsade inkomster och konsumtionsvillkor (Dellgran 2000, Dellgran 8c Karlsson 2001; H jo rt 2004). M icheli (1996)
använder i sina studier av fattigdomens dyna miska förlopp benäm ningen ”kritisk norm alitet” för att beskriva det tillstånd som på flera sätt är riskabelt när det gäller möjligheterna att han tera och motverka ökade levnadsomkostnader och inkomstbortfall. Individer/familjer kan gå in i och ut ur fattigdom beroende av att vissa kritiska händelser inträffar, kritiska händelser som ofta är nära förknippade med arbetslöshet, minskad grad av sysselsättning eller skilsmässa, på samma sätt som vägen ut ur fattigdom är relaterade till arbete och ändrade familjeför hållanden (Drake 8cPandy 1996; Vosler 1996; G ähler 1998; Rank 2000).
Vi har idag en relativt begränsad kunskap och forskning om dynamiken i den här typen av processer, kanske framför allt när det gäller så kallade ”exitprocesser” och hur hushållen strate giskt agerar för att hantera, lösa eller motverka ekonomiska problem och vilka faktorer, resurser och restriktioner som påverkar valet av olika m otåtgärder (och vilken roll ju st inform ellt ekonomiskt stöd spelar i detta).
E tt annat problem i sam m anhanget är att analyser av människors ekonomiska standard ofta utgår från hushållets disponibla inkom ster. F örutom att det finns flera m etodiska problem förknippade m ed hushållsavgräns- ningen (H alleröd I9 9 i;i9 9 5 ), innebär detta att de ekonomiska resurser som kan frigöras genom intergenerationella eller andra informella transfereringar inte uppm ärksam m as. D etta innebär en påtaglig risk att vi genom konven tionella fattigdomsstudier, baserade på formella inkomstdata, får en delvis missvisande bild av de reella försörjningsproblem ens och fattig
56
Det s o c ia la nätverkets k ap a ci te te r — informellt ekonomiskt och materiellt stöd
domens om fattning och karaktär (t. ex. bland yngre hushåll).
Autonom i och b ero en d e_________
F attig d o m en har en b itte r smak, inte bara konkret i vardagen med stora försakelser, utan också eftersom fattigdom i västvärlden är så nära förknippat med misslyckande. Ä r dessutom den fattige i behov av stöd men saknar legitima motiv för detta hjälpbehov ham nar stödm ot tagaren i ett extrem t underläge. E ffekterna av detta förstärks ytterm era i det senmoderna samhället med utbyggd välfärdsstat som präglas av en relativt stark norm kring autonom i och självförsörjning.
Förutom att människors ekonomiska stöd till varandra kan innefatta vissa explicit formulerade handlingsregler som räntor och återbetalnings - tider, b erö r d e tta u tb y te också frå g o r om ömsesidighet, integritet, beroende och makt. På vilket sätt uppm ärksammar då forskningen hur balansen mellan autonom i och beroende han teras i utbytet av informellt ekonomiskt stöd? I förhållandevis liten utsträckning är det generella svaret. Av det totala antalet vetenskapliga studier som faller inom ramen för denna översikt, är det endast ett fåtal som överhuvudtaget diskuterar hur autonom i- och beroendeaspekter påverkar stödutbytet (Finch 8c M ason 1993; Sanicola 1999; Johnson 2000).
Både Finch 8cM asons (1993) och Johnssons (2000) studier handlar om släktskapsrelationer. Johnsson visar att norm er och värderingar för
utbyte av socialt stöd kraftigt varierar mellan vita och svarta familjer i USA, men också mellan
traditionella och nya former av familj ekonstel- lationer. Finch 8c M asons (1993), som tar sin utgångspunkt i den etablerade former av släkt skapsrelationer (blodbandsrelaterade), menar att det inte längre är beroende- och ömsesidighetsas - pekter som är mest avgörande för det relationella utbytet, utan att människors hjälp till varandra är något som man företrädesvis förhandlar om. I Sanicolas studie (1999) diskuteras det sociala nätverkets möjligheter och resurser i det praktiska socialt arbete med utgångspunkt från behov och ansvar, men berör också hur vissa insatser från det sociala nätverket kan bevara stödmottagarns autonomi alternativt leda till beroende.
Även om den empiriska forskningen kring det informella ekonomiska och materiella stödets autonomi- och beroendeaspekter hittills har varit relativt begränsad så har de berörts och belysts i den litteratur som behandlar de sammanflätade fält vi skulle kunna kalla för ”reciprocitetens sociologi” och ”gåvans sociologi”. Sjöstrand (2001) skiljer t ex mellan reciprocitetsnormer för gåvor och lån och menar att för ett lån är dessa vanligtvis explicit formulerade men för att bevara kvalitén som gåva måste, som Sjöstrand påpekar, de inblandade parterna bortse från det ekonomiska värdet och det norm bestäm da reci- procitetskravet vara implicit. Betydelsen av att återgälda eller ”betala tillbaka” är också essentiell eftersom balansen i utbytet inte bara reglerar ett materiellt värde, utan också har en symbolisk betydelse genom att säkerställa jämvikten mellan beroende och oberoende i relationen.
Reciprocitetsbegreppet har också fått en för nyad aktualitet och betydelse genom t. ex. M aus (2002) teoretiska analyser av hur (olika) normer
om reciprocitet och socialt utbyte utvecklas i - och legitimerar - olika välfärdsregimer.7 M au diskuterar hur olika välfärdssystem genererar skilda reciprocitetsnormer och skiljer mellan fyra idealtyper; generaliserad reciprocitet, riskorienterad reciprocitet, förpliktande (”obligating ) reciprocitet samt balanserande reciprocitet. D en generaliserade reciprociteten är sprungen ur det generella väl färdssystemet med ett kollektivt ansvarstagande och m ed en betoning på m edborgarskapets rättigheter. Omsesidigheten ligger här i att alla utifrån sin förmåga bidrar till allas bästa. D en riskorienterande reciprociteten innebär att det finns ett ömsesidigt utbyte mellan medborgarna på basis av risk för olika typer av händelser dom får försörj ningsmässiga konsekvenser.
I länder vars socialpolitik präglas av sådana reciprocitetsnormer finns en liten grad av ekono miska och sociala rättigheter, men medborgarna inbetalar till vad man kan kalla en kollektiv fond som ger ett visst yttersta skyddsnät. E n förplik tande reciprocitet förekommande i stater med y tterst begränsat välfärdssystem, innebär att stödmottagaren meriterar sig för och återbetalar ett stöd genom att förändra sitt beteende, exempel vis genom att utveckla m er självförsörjande strategier. E n balanserande reciprocitet fångar i sin tur de villkor som är utm ärkande för sociala försäkringsregimer där inbetalning till systemet förväntas återbetalas på lika villkor.
E tt särdrag i den svenska välfärdspolitiken är vad M au kallar det generaliserade reciprocitets- tänkandet, dvs. att det genom de samhälleliga trygghetssystemen finns ett kollektivt och solida riskt ansvarstagande för att förhindra och lindra effekterna av fattigdom och försörjningsproblem.
En viktig poäng med M aus eleganta diskussion är att, om vi följer den historiska institutiona- lismens teoretiska och empiriska landvinningar, den välfärdsstatliga norm struktur som ligger inbäddad i de formella och institutionaliserade utbytesarrangemangen rimligtvis borde påverka de norm er om reciprocitet som präglar de in formella utbytesrelationerna.
Till varje välfärdsregims formella system följer således, som en pendang, ett kom plem entärt system som är påverkat av det formella syste met. D etta behöver inte betyda att informella reciprocitetsvillkor, i en svensk kontext, givet utgår från en ideologisk grundtanken om ett kollektivt ansvarstagande inom t.ex. familj e- släkt- eller vänskapsnätverket, men väl att det informella stödutbytet till form och innehåll stipuleras av vad som räknas till medborgerliga rättigheter och statens ansvar. D e samhälleliga reciprocitetsnormerna blir i och med detta vik tiga gränsmarkörer för det autonomi livet även i den informella sfären.
Stöd och ömsesidighet å ena sidan och be roende och makt å andra sidan kan också ses som ytterligheter i ett kontinuum som handlar om solidaritet och konflikter i sociala relationer. Forskningen har generellt har haft en betoning, eller snarare överbetoning på solidaritetspolen, i den meningen att det varit positiva och stödjande sidor som observerats. D ock har forskare under senare år i allt högre grad kom m it att uppm ärk samma de sociala relationernas mer mörka sidor (Antonucci m.fl. 1998; Sherm an m.fl. 2001; Foley m.fl. 2001; Espwall Sc Olofsson 2002b). D en svartvita skildringen av sociala relationer ifrågasätts alltmer, och inom det expanderande
58
Det so c ia la nätverkets k ap a ci te te r — informellt ekonomiskt och
forskningsfält som studerar intergenerationella band talar m an om förekomsten av ambivalenta relationer och dialektiken mellan dimensioner av solidaritet och konflikter i människors so ciala relationer (Connidis & M c M ullin 2002; Bengtson m.fl. 2002; Lüscher 2002). Även Finch & M ason (1993) tangerar denna ambivalens och menar att konflikter uppstår när stödmottagaren får hjälp och stöd som mynnar ut i ett beroende, eller får hjälp som vederbörande inte är i behov utav och därmed ofrivilligt ham nar i en position av tacksamhetsskuld.
N ätv erk ets k a p a c ite te r__________
Bland de slutsatser som är möjliga att dra av vår genomgång av den forskning som på ett eller annat vis har studerat informellt ekonomiskt och materiellt stöd ska vi avslutningsvis nöja oss med att nämna ett par. För det första vill vi påstå att kunskapen om hur den här typen av stöd fungerar i Sverige är förhållandevis begrän sad. A tt det sociala nätverkets stödkapaciteter har att göra med såväl tillgängliga resurser som sociala relationer och norm er är en självklarhet men hur dessa strukturer har påverkats av den svenska välfärdsstatens karaktär och utveckling är i dagsläget mer oklart. Inte heller har legitimi- tetsaspekterna eller förekomsten om konflikter och spänningar i dessa stödutbyten haft särskilt stort utrym m e i hittillsvarande forskning.
För det andra: trots att den sociala nätverks- och stödforskningen under det senaste decenniet vitaliserats genom studier som uppmärksammar genusaspekter (Shye m.fl. 1995; Antonucci m.fl. 1998; M atthew s m.fl. 1999), vikten av vänskap
materiellt stöd
(Pahl 1998; G ähler 1998) och relationer över generationsgränser (Bengtson 2001) råder fort farande konsensus kring familjen som det sociala nätverkets viktigaste nav. Stacey (1996) menar att familjen fortfarande spelar en viktig roll trots det faktum att familjen har blivit mer divergerad till struktur och former. Under 1990-talet kan vi i Sverige också märka en harmonisering mellan samboskap och giftermål, dvs. förändrade atti tyder har bidragit till att distinktionen mellan sammanboende och gifta inte längre är viktig (Eriksen & Lindsay 1999).
Partnerskapslagen och rätten till homosexuella adoptioner är ytterligare exempel för hur grän serna för vad som räknas som en familj vidgas. D etta kan tolkas på två sätt; antingen betyder detta en acceptans av den traditionella familjens upplösning och därmed också i viss mening de moraliska åtaganden som är relaterade till denna institution. En annan tolkning är att vidgningen av familjebegreppet är ett sätt att hålla fast vid familjen som samhällets fundam ent och för att göra detta tvingas m an till en ökad tole rans gentem ot nya former av familjebildningar. D etta kan då ses som en framkomlig strategi att överföra åligganden som varit förknippade med kärnfamiljen till nya familj ekonstellationer. E tt komplicerande faktum är icke desto mindre det informella utbytets tvetydighet genom att det inkluderar samvaro och naturlig gemenskap såväl som stöd och hjälpinsatser; gränserna för vad som är det ena och det andra blir därmed oklara.
M en finns det då några generella norm er för vad familjemedlemmar och närstående bör göra för varandra? M aus (2000) resonemang kring
hur olika välfärdsregimer genererar divergerande reciprocitetsnormer (som rimligtvis förändrar gamla och/eller utvecklar nya norm er om när och hur vi ska hjälpa varandra) talar m ot sådana allmängiltiga normkartor. Snarare kan vi från en svensk horisont skönja två konkurrerande norm system; en vision om gemensamma traditionella familjeskyldigheter kontra idén om reflexivitet, förhandlingar och det autonom a livet som väg ledare för människors handlings strategier. D et vill säga: på samma gång som nutida familj- och släktskapsrelationer kan sägas vila på reflexiva och autonoma beslut, är de samtidigt förankrade i sedan länge etablerade traditioner för utbyte där ömsesidighet och ansvar för andra utgör ett sammanhållande kitt.
E n logisk följd av detta är att människor i högre grad skapar sina egna informella arrang emang för stödutbyte; man gör lite som man vill och hittar egna konstruktioner för hur man skall leva tillsammans (Leira 1999). D et betyder inte att ansvar och skyldigheter i familje-, släkt- och vänskapsrelationer upphört, men väl befinner sig i en fas av transformering och omdefiniering.
F ram tida fo rsk n in g su p p g ifter
Som tidigare påpekats har välfärds- och fattig- domsforskningen framförallt intresserat sig för att studera sambanden mellan välfärdspolitiska system och försörj ningsvillkoren för olika be folkningsgrupper. Kanske kan detta vara en anledning till att kunskapen om de informella försörjningssystemens resurser och strategier att hantera och motverka ekonomiska svårigheter hamnat i någon slags forskningsskugga. Förutom
att vi därigenom har begränsad kännedom om de sociala nätverkens stödkapaciteter och benägenheten till ekonomiska och materiella stödtransaktioner, innebär detta också i sin tur bristande kunskaper om hur dessa stödresurser kan mobiliseras och förstärkas. M ed tanke på de offentliga systemens knappa resurser borde sådan forskning vara av stort socialpolitiskt värde.
D et svaga intresset för att studera relationen mellan formella och informella stödsystem i svensk forskning allmänt sett, kan kanske för klaras av välfärdsstatens starka position, men med förändringar i välfärdssystemets organise ring och framväxten av nya familjeformer följer också förändrade reciprocitetsvillkor när det gäller socialt ansvar. Intresset för reciprocitet inom stödforskningen handlar i första hand om frågeställningar som rör innebörden av obalan serade stödutbyten, och dess konsekvenser som detta får för givare och mottagare (Antonucci 1990; Ikkink & van T ilburg 1998; Branje m.fl. 2002; F lynn 2003). D ock är kunskapen om dynamiken i dessa utbytesprocesser tämligen outforskad. Inte m inst är frågan om och på vilket sätt inbyggda reciprocitetsnormer i den offentliga socialpolitiken i Sverige påverkar so ciala förpliktelser och ansvarstagande såväl inom som utanför kärn- och den utvidgade familjen en angelägen forskningsuppgift.
Även om det finns mycket som talar för att det finns en utbredd solidaritet i familje- och nätverksrelationer om att man bör hjälpa och stödja varandra är det således rim ligt att anta att innebörden av detta förändras över tid och varierar bland annat med avseende på klass, kön och etnicitet. Nya norm er för familjeliv och
60
Det s o c ia la nätverkets k ap a ci te te r — informellt ekonomiskt oc h materiellt stöd
välfärdsstatens förändrade betydelse innebär därför en spännande utmaning för den forskning som rör informellt ekonomiskt och materiellt stödutbyte; förgivettagna uppfattn in g ar om att åtaganden och förpliktelser autom atiskt följer på bestämda relationspositioner behöver omprövas och stödpotentialen i andra typer av
relationer måste uppmärksammas. Frågan om vilken stödkapacitet som de sociala nätverken i realiteten har, och hur denna kapacitet samman hänger med välfärdspolitikens institutioner och inbyggda stödnormer, borde rimligtvis intressera alla de aktörer som engagerar sig i välfärdsstatens fram tida utseende.
A bstract_________________________
Al t h o u g h s o c i a l network and social support analysis has been used extensively in the social sciences over the last twenty years, little attention has been paid to the implications of social support from family, spouses and friends in the research field o f poverty. This article presents a research overview o f econom ical and material exchange as components o f social support and highlights its meaning for groups and individuals with temporary or regular needs o f provisional support. Results from more than 80 international published articles are examined w ith particular focus on the pattern and impact o f gender, responsibility, legitimacy, autonomy
and dependency. The importance o f changes in family structures and political expectations on informal social support is discussed, along w ith the effects o f different welfare systems. Finally, the article propose vital research questions about the importance, character and social implica tions o f informal economic support in Sweden, in the realm o f a specific welfare state regime w ith institutionalised and in-bedded norms of redistribution and reciprocity.
★
Ke y w o r d s: Social networks, Social support,
Poverty, Welfare regimes.
★ N oter
^ B e g r e p p e t s o c i a l t k a p i ta l ä r m å n g t y d i g t m e n a v s e r i h u v u d s a k d e s o c i a l a re s u rs er s o m finns i n b y g g d a i r e l a ti o n e r n a me llan människor, ofta a s s o c i e r a d e till en o r g a n i s a torisk form m e d b e s t ä m d a syften n ä r a r e l a te r a t till d e t civila sa m h ä ll e t, tr e d je sektorn o c h frivilligsektorn (Eriksson 2 0 0 0 ) . Den int er n at io ne ll a fo rs kn in g en h a r e n stark b e t o n i n g p å d e t s o c i a l a k a p i ta l e ts b e t y d e l s e för e k o n o m i s k utve ckling (se ex. S a e g e r t m.fl. 2 0 0 1 ) . I S v e r i g e ä r fors kn ing kring s o c ia lt ka p i ta l i h u v u d s a k inriktad mot v ä l f ä r d s i n s ti t u ti o n e r n a s roll för d e m o k r a t i o c h s k a p a n d e t a v tillit (Rothstein 2 0 0 2 ; Pierre & Rothstein 2 0 0 3 ) s a m t d e t s o c i a l a ka p i ta l e ts b e t y d e l s e för h ä l s a o c h h ä l so u t v e c k l in g ( Ö s t e r g r e n 2 0 0 0 ) .
2 F o r sk n in g sö ve r si kt en ä r del vis g e n o m f ö r d inom r a m e n för d e t F A S - f in a n si e r a d e f o r s k n i n g s p r o g r a m m e t M a n a g in g F am ily a n d W o rk : The B a la n c in g A c t. Vi vill rikta ett särskilt t a c k till p r o f e s s o r Björn H a l l e r ö d , s o m ino m r a m e n för f o r s k n i n g s p r o g r a m m e t , givit v ä r d e f u l la k o m m e n t a r e r p å ett t i d i g a r e utkast a v d e n n a artikel. V i d a r e ä r artikeln k o p p l a d till f o r s k n i n g s p r o j e k t e t F örsörjn ing m e lla n a u to n o m i o c h b e r o e n d e : En s tu d ie a v d e t s o c ia la n ä tve rk e ts k a p a c ite te r o c h in form ellt e k o n o m isk t s tö d , s o m f i n a n s i e r a s a v Forsk n i n g s r å d e t för Arbetsliv o c h S o c i a l v e t e n s k a p (FAS) (Dellgran & E s p w al l 2 0 0 2 ) . D etta pr oje kts ö v e r g r i p a n d e syfte ä r att u n d e r s ö k a s o c i a l a a s p e k t e r a v e k o n o m i s k t o c h ma teriellt s t ö d u t b y t e m el la n n ä r s t å e n d e , för att få k u n s k a p o m hur a n s v a r o c h f ör pli kte lse r f o r m a r o c h f o r m a s a v n u ti d e n s s o c i a l a rel ationer.
2 M e d kulturellt s y st e m u t g å r Pf au-Effinger från A r c h e r (1 9 9 5 ; 1 9 9 6 ) s o m skiljer m el la n kulturellt sy st em o c h s o ci o - kulturell utbyte. Kulturellt syst em r e p r e s e n t e r a r r e l a t i o n e r n a m e lla n idé er, u p p f a t t n i n g a r s om a n t i n g e n ka n v a r a logiskt k on s is te n t a eller m o t s t r id ig a . B e g r e p p e t sociokulturell inte g r a t i o n r e f e r e r a r till r e l a t i o n e r n a m e lla n s o c i a l a aktörer.
4 S n e l & S t a r r i n g ( 2 0 0 1 ) v i s a r t. e x . at t f o r m e l l a o c h inf or m ell a s tö d s y s t e m ä r k o m p l e m e n t ä r a i a l la ty p e r a v v ä l f ä r d s s y s t e m . F o l g h e r a i t e r ( 2 0 0 0 ) d i s k u t e r a r hur d e n n y l i b e r a l a v ä g e n in ne b ur it f ör s k ju tn in g ar från v ä l f ä r d s s t a t till v ä l f ä r d s m ix vilket m ö jl ig g jo rts g e n o m d e n p o s t m o d e r n a t r e n d e n s b e t o n i n g p å ind iv id u al ite t o c h re l at i o n el la a s p e k ter. S p i c k e r ( 1 9 9 4 ) ä r i sin artikel in n e p å s a m m a linje i d i s k u s s i o n e n o m p ar ti ku la ris m o c h k o m m u ni ta r is m o c h å s k å d l i g g ö r hur d e n k o n s e r v a t iv a kritiken mo t d e g e n e r e l l a
v ä l f ä r d s s y s t e m e n blivit stark t a c k v a r e att m a n a n v ä n d e r s a m m a typ a v a r g u m e n t o c h s p r å k s om a s s o c i e r a r till kol lektivt a n s v a r ; e n b e t o n i n g p å ö m s e s i d i g t s tö d o c h s o c i a l a n ä t v e r k s r e l a t i o n e r . I två k a n a d e n s i s k a s tu d ie r ( Ba nk s & M a n g a n 1 9 9 5 ; C o n l e y 2 0 0 2 ) ä r u t g å n g s p u n k t e n d e t f ö r s ö r j n i n g s g a p s o m u p p s t å r n ä r n e d m o n t e r i n g a r i v ä l f ä r d s s ta t en s a m m a n f a l l e r m e d h ö g a r b e t s l ö s h e t . B å d a d e s s a s tu di e r v is ar att m ä n n is k o r i stor utst rä ck ni ng förlitar sig p å att s tö d från d e t s o c i a l a n ät ve r ke t skall k o m p e n s e r a t i d i g a r e v ä l f ä r d s i n s a t s e r i h ä n d e l s e a v a r b e t s l ö s h e t .
^ S tu d ie r s o m rör e k o n o m i s k a c o p i n g s t r a t e g i e r b y g g e r inte s ä ll a n p å ett m e r eller m i n d r e uttalat a n t a g a n d e o m att p e r s o n e r s om ä r i b e h o v a v e k o n o m is k t s tö d a n t a s h a en s ä m r e a r b e t s m o r a l (Oliker 1 9 9 5 ; Z i p p a y 2 0 0 1 ) . Kraftig kritik h a r d o c k riktats mo t d e s s a u t g å n g s p u n k t e r a v b l a n d a n d r a G r a b e r ( 2 0 0 0 ) s o m i e g e n fors kn ing a v fa t ti g a kvin nor i C h i c a g o a n s e r sig h a funnit s tö d för att a v v i s a d e s s a h y p o t e s e r o c h g is s n in g a r . 6 En s v e n s k p i o n j ä r v e r k s a m h e t , s o m f ö r tj ä n a r att n ä m n a s i d e t t a s a m m a n h a n g ä r d e v ä l f ä r d s m ä t n i n g a r s o m l ö p a n d e g ö r s inom r a m e n för l e v n a d s n i v å u n d e r s ö k n i n g a r n a (LNU) o c h u n d e r s ö k n i n g a r a v l e v n a d s f ö r h å l l a n d e n (ULF). Inom d e s s a u n d e r s ö k n i n g a r k a r t l ä g g s e n r a d olik a o m r å d e n so m e x e m p e l v i s sy ss e l sä tt n i n g , e k o n o m i , b o e n d e f ö r h å l l a n d e n , s o c i a l a relati on er, politiska resurser, t r y g g h e t o c h h ä l s a . S a m m a n t a g e t f å n g a r d e s s a m ä t n i n g a r in tre cen tral a s p e k t e r a v s o c i a l a nä t v e r k s re la t io n e r ; k o nt ak tfr ekv ens , ti ll g å n g till n ä r a r e l a ti o n e r o c h k ä n s la a v e n s a m h e t . S a k n a s g ö r d o c k f r å g a r s o m h a n d l a r o m utby te a v olika f o rm e r a v s o c ia lt stö d , e x e m p e l v i s a v ve m , i vilka si tu a ti o n e r o c h i vilken o m fa tt n i n g d e t s ker ett utby te a v s o c ia lt st ö d (se v i d a r e Es p w al l & D el l g r an k o m m a n d e ) . 7 M a u s a n a l y s b y g g e r p å ett b e g r e p p s l i g t r a m v e r k för att b l a n d a n n a t ö v e r k o m m a d e p r o b l e m s o m e n d e l a v d e n in t e r n a t io n e ll a litteraturen o m v ä l f ä r d s t a t e n h a r n är d e t g ä l l e r m e d b o r g a r n a s e g e n i n t r e s s e a v o c h s u p p o r t för v ä l f ä r d s t r a n s f e r e r i n g a r . A n a l y s e n d e m o n s t r e r a r hur olik a v ä l f ä r s r e g i m e r b e t o n a r oli ka "r ec i pr o ci t et s s cr ip t s" i syfte att r ä t t f ä r d i g a v ä l f ä r d s t r a n s f e r e r i n g a r o c h g ö r a d e s s a s o c ia lt a c c e p t a b l a o c h f ö r s t å e l i g a .
62
Det so c ia la nätverkets ka pa c it e te r — informellt ekonomiskt och materiellt stöd
★ R eferenser
A lb e c k , S. & K ay d ar , D. ( 2 0 0 2 ) D i v o r c e d mo th ers : Their n e t w o r k of f rie nd s pre- a n d po s t- d iv o r c e. J o u rn a l o f D iv o r c e a n d R e m a rr ia g e 3 6 , 1 1 1 - 1 3 8 .
A n to n u c c i, T. C. , Führer, R. & J a c k s o n , J. S. ( 1 9 9 0 ) S o c ia l s u p p o r t a n d r eci pr o cit y: A cr os s - et hn ic a n d c r o s s -n a ti o n a l p e r s p e c t i v e . Jo u rn a l o f S o c ia l a n d P e rso n a l R ela tio n sh ip s 7 , 5 1 9 - 5 3 0 .
A n t o n u c c i , T . C ., A k i y a m a , H. & La nsf or d, J.E. ( 1 9 9 8 ) N e g a t i v e ef fec ts of c l o s e s o c i a l rel ati on s. F am ily S o c ia l R ela tio n s 4 7 , 3 7 9 - 3 8 4 .
Arber, S. & Attias-Donfut, C . (Eds.) The M yth o f G e n e r a tio n a l C o n flic t. Londo n o c h N e w York: R o u tl e d g e . Archer, M . S . ( 1 9 9 5 ) R ea list S o c ia l T h eory: The M o r p h o g e n e tic A p p r o a c h . C a m b r i d g e University Press.
A tti as -D o n fu t , C . & W o lf f, F.C. ( 2 0 0 0 ) C o m p l e m e n t a r i t y b e t w e e n p r iv a te a n d p u b li c transf ers . I: Arber, S. & Attias- Donfut, C . (Eds.) The M yth o f G e n e r a tio n a l C on flict. London o c h N e w York: R o ut l e d g e .
Attias-Donfut, C . & Arber, S. ( 2 0 0 0 ) Equity a n d s ol id a rit y a c r o s s th e g e n e r a t i o n s . I: Arb er, S. & Attias-Donfut, C . (Eds.) The M yth o f G e n e r a tio n a l C on flict. Londo n o c h N e w York: R o u tl e d g e .
Ba nk s, C . K. & M a n g a n , J. M . (1 9 9 5 ) R e s e a r c h i n g S o c ia l N e t w o r k s in A cti o n. Jou rn al o f S o c io l o g y a n d S o c ia l W e l fa re 2 2 (3): 6 9 - 8 8 .
B ea ll, J. ( 1 9 9 5 ) S o c i a l S e c u r i t y a n d S o c i a l N e t w o r k s a m o n g th e U r b a n P oor in P a ki s ta n . H a b ita t In tern a tio n a l
1 9 , 4 2 7 - 4 4 5 . Beck, U. ( 1 9 9 8 ) The C o s m o p o l i t a n M a n i f e s t o . N e w S ta te sm a n 1 2 7 , 2 8 - 3 1. B e n g t s o n , V.L. ( 2 0 0 1 ) B e y o n d th e N u c l e a r Family: The I n c r e a s i n g I m p o r t a n c e of M u l t i g e n e r a t i o n a l B o n d s . J ou rn al o f M a r r ia g e a n d F am ily 6 3 , 1 - 1 6 . B e n g t s o n , V.L., G i a r r u s s o , R., M a b r y , J.B. & Silverstein, M . ( 2 0 0 2 ) Solidarity, Co nflic t, a n d A m b i v a l e n c e : C o m p l e m e n t a r y or C o m p e t i n g P e r s p e c t i v e s o n I n t e r g e n e r a - tio nal R e la ti on sh ip s. Jo u rn a l o f M a r r ia g e a n d F am ily 6 4 , 5 6 8 - 5 7 6 .
B j ö r n b e r g , U. (1 9 9 4 ) O k a d p re s s p å alltfler e n s a m s t å e n d e m ö d r a r . K v in n o v e te n s k a p /ig tidskrift 2, 1 2 - 2 5 .
Blau, P.M. ( 1 9 6 4 ) . E x c h a n g e a n d p o w e r in s o c ia l life. N e w York: W i l e y .
B o u r di e u, P. ( 1 9 8 4 ) D istin ctio n s: A S o c ia l C ritiq u e o f the J u d g e m e n t o f Taste. C a m b r i d g e , M a s s . : H a r v a r d University
Press.
B r a d s h a w , J., K e n n e d y , S. & Kilkey, M . ( 1 9 9 6 ) P o lic y a n d e m p lo y m e n t o f to n e P arents in 2 0 C o u n tries. E u r o p e a n O b s e r v a t o r y o n N a t i o n a l Fa mily Po lic ies , Un iversit y of York, S o c i a l Policy R e s e a rc h Unit.
Bran je, SJT., v a n Ak en. M A G . & v a n Lieshout, C F M . ( 2 0 0 2 ) R el ati ona l s u p p o r t in fam ilies with a d o l e s c e n t s . J o u rn a l o f fa m ily p s y c h o lo g y 1 6 (3): 3 5 1 - 3 6 2 .
B äc k- W ik lu nd , M . ( 2 0 0 2 ) The Family a n d the w e l f a r e state: A Route to D e - f a m i li a z a t io n . I: Liljeström, R. & Ö z d a l g a , E. (Eds.) A u to n o m y a n d d e p e n d e n c e in th e fam ily. Istanbul: S w e d i s h R e s e a r c h Institute.
C a s te ll s , M . (1 9 9 9 ) The P o w e r o f Identity. The in form ation a g e : E c o n o m y S o c ie ty a n d C ulture. M a s s a c h u s e t t s a n d O x f o r d : Bla ckw ell Pu blishers Ltd.
C a t t e l , V. ( 2 0 0 1 ) P o or p e o p l e , p o o r p l a c e s , a n d p o o r h ea lth : The m e d i a t i n g role of s o c i a l n e t w o r k s a n d s o c i a l c a p i t a l . S o c ia l S c ie n c e & M e d ic in e 5 2 , 1 5 0 1 - 1 5 1 6 . C o l e m a n , J. S. ( 1 9 9 0 ) F o u n d a tio n s o f s o c ia l th eo ry. H a r v a r d : H a r v a r d University Press. C o n l e y , D.E. ( 2 0 0 2 ) S o n g s in a W e e k of Life: W e l f a r e Reform, W o r k , a n d the Role of N e tw o r k s . Survival S tr at eg ie s in a Time of D w i n d li n g R e s o u r c e s . D isse rta tio n a b s tr a c ts In tern a tio n a l, A: The H u m a n ities a n d S o c ia l S c ie n c e s . C o n n i d i s , I. & M c M u ll i n , J.A. ( 2 0 0 2 ) A m b i v a l e n c e , Family Ties, a n d D o in g S o c io l o g y . J ou rn al o f M a r r ia g e a n d F am ily 6 4 , 5 9 4 - 6 0 1 .
C o x , D. & J a k u b s o n , G . ( 1 9 9 5 ) Th e c o n n e c t i o n b e t w e e n p u b li c tra nsf ers a n d p r iv a te interfamily transf ers . J o u rn a l o f P u blic E c o n o m ic s 5 7 : 1 2 9 - 6 7 .
D el l g r an , P. ( 1 9 9 2 ) S o c ia lp o litik e n s a m b itio n e r e lle r d e fa ttig a s s tr a te g ie r ? O m k o m m u n a la s k illn a d e r i u n g d o m a r s s o c ia l b id r a g s t a g a n d e . Lic. a v h . R a p p o r t 1 9 9 2 : 3 , Institutio n en för s o c ia lt a r b e t e , G ö t e b o r g s universitet.
D el l g r an , P. ( 2 0 0 0 ) S k u l d p r o b l e m , e k o n o m i s k r å d g i v n i n g o c h s k u l d s a n e r i n g . I: P uid e, A. (Eds.) S o c ia lb id r a g i forsk n in g o c h praktik, G o t h i a .
D ell gr an, P. & Karlsson, N . ( 2 0 0 1 ) K on su m tio ns m ön s te r o c h v ä l f ä r d u n d e r 1 9 9 0 - t a l e t , i Kommittén V älf är d s b o k s lu t et , S O U 2 0 0 1 : 5 7 V ä lfä rd en s fin a n sierin g o c h fö r d e ln in g . S to ck ho lm : F r i t z e s / S o c i a I d e p a r t e m e n t e t .
D el l gr an , P. & Es pw al l, M . ( 2 0 0 2 ) F örsörjning m ella n a u to n o m i o c h b e r o e n d e : En s tu d ie a v d e t s o c ia la n ä tve rk e ts k a p a c ite te r o ch inform ellt e k o n o m isk t s tö d . F o r s k n i n g s a n s ö k a n till F o r s k n i n g s r å d e t för Arbetsliv o c h S o c i a l v e t e n s k a p .
D r a k e , B. & P an d y , S. ( 1 9 9 6 ) U n d e r s t a n d i n g th e r e l a ti o n sh ip s b e t w e e n n e i g h b o r h o o d p o v e r t y a n d s p e c i f ic t y p e s of c h i l d m a l t r e a t m e n t . C h ild A b u s e a n d N e g l e c t 2 0 , 1 0 0 3 - 1 0 1 8 .
D u n c a n , S. & E d w a r d s , R. ( 1 9 9 7 ) S in g le m o th ers in Inter n a tio n a l C o n te x ts: M o th e r s o r W o r k e r s ? Londo n: Taylor & Fra nci s.
Edin, K. & Lein, L. ( 1 9 9 7 ) M a k in g e n d s m e e t: H o w s in g le m o th e rs su rv iv e w e lf a r e a n d l o w - w a g e w o rk . N e w York: Russel S a g e F o u n d a t i o n .
E l o u n d o u - E n y e g u e , P.M. & S to k es , C . S. ( 2 0 0 2 ) W il l E c o n o m i c C r i s e s in Afr ica W e a k e n Ru ral-Urban Ties. Insights from C h il d F o s t e r a g e Tr en ds in C a m e r o n . Rural S o c io l o g y 6 7 , 2 7 8 - 2 9 8 .
Er icsen, J. & Lindsay, S . O . (1 9 9 9 ) U n m a r r i e d c o h a b i t a t i o n a n d family policy: N o r w a y a n d A ustralia c o m p a r e d . S o c ia l R e sea rc h 1 8 , 7 9 - 1 0 3 .
Eriksson, C . (Eds.) ( 2 0 0 0 ) S o c ia la s k y d d s n ä t o c h s o c ia lt k a p ita l. S to ck ho lm : FRN F o r s k n i n g s r å d s n ä m n d e n . E s p i n g - A n d e r s e n , G . ( 1 9 9 0 ) T h ree W o r ld s o f W e lf a r e C a p ita lis m . C a m b r i d g e : Polity Press.
E s p i n g - A n d e r s e n , G . (Eds.) ( 1 9 9 6 ) W e lf a r e S ta te s in T ra n sitio n . N a t i o n a l A d a p t i o n s in G l o b a l E c o n o m i e s . Lond on : S a g e .
E s p in g - A n d e r s e n , G . ( 2 0 0 0 ) Inte rv iew o n Po stindustrialism a n d th e Future of th e W e l f a r e S ta t e . W o rk , E m p lo y m e n t a n d S o c ie ty 1 4 , 7 5 7 - 7 6 9 .
E s pw al l , M . ( 2 0 0 1 ) Liksom vin d e n u n d e r få g e ln s vingar. O m kvinnors n ä tv e rk s r e la tio n e r i u tsa tta livssitu ation er. Insti tu ti one n för s o c ia lt a r b e t e , U m e å universitet. Diss.
E s p w al l , M . & O l o f s s o n , N . ( 2 0 0 2 b) Le gi ti ma cy a s p e c t s of s o c i a l n e t w o r k re l a t i o n s in a g r o u p of w o m e n with u n d e f i n e d m u s c u l o s k e l e t a l d i s o r d e r . W o m e n & H e a lth 3 6 , 8 5 - 1 0 1 . E s pw al l, M & D el l g r a n , P ( k o m m a n d e ) ULT:s s o c ia la s id a . O m s o c ia lt s tö d o c h s o c ia l a n ä tverk i le v n a d s n iv å u n d e r s ö k n in g a rn a .
Etzioni, A. ( 2 0 0 0 ) A res tru ct ur ed s o c i a l m a r k et . Jo u rn a l o f S o c io E c o n o m ic s 2 9 , 2 1 5 - 2 2 3 .
Finch, J. & M a s o n , J. (1 9 9 3 ) N e g o ti a tin g F am ily R e s p o n si b ilities. Lond on: R o u tl e d g e .
Flaherty, J. & R ic hm an , J. ( 1 9 8 9 ) G e n d e r d i f f e re n c e s in th e p e r c e p t i o n a n d utilisation of s o c i a l s u p p o r t : T h e o re ti c a l p e r s p e c t i v e s a n d a n e m p i r i c a l test. S o c ia l S c ie n c e s a n d M e d ic in e 2 8 , 1 2 2 1 - 1 2 2 8 .
Flynn, J. ( 2 0 0 3 ) W h a t h a v e y o u d o n e for m e lately? T e m p o ral a d j u s t m e n t to f a v o u r e v a l u a t i o n s . O r g a n iz a tio n a l b e h a viour a n d h um an d e c is io n p r o c e s s e s 9 1 (1): 3 8 - 5 0 . Foley, M W . , M c C a r t h y , D. & C h a v e s , M ( 2 0 0 1 ) S o c i a l C a p i t a l , Rel igi ous Institutions a n d P oo r C o m m u n i t i e s . I: S a e g e r t , S., T h o m p s o n , J.P. & W a r r e n , M .R . (red) S o c ia l c a p i ta l a n d p o o r c o m m u n itie s. N e w York: Russel S a g e F o u n d a t i o n . F o l g h e r a i t e r , F. ( 2 0 0 0 ) R e c i p r o c i t y a n d S o c i a l W o r k : A re l a ti o n a l W a y of W e ll - B e i n g . S o c io l o g ia e P o litich e S o c ia li 3 , 1 1 9 - 1 5 3 . Fritzell, J. & L u n db e r g, O . ( 2 0 0 0 ) V älfärd, o f ä r d o c h o jä m likhet. Kommittén V ä lf är d s b o ks lu t, S O U 2 0 0 0 : 4 1 . G a r d b e r g M o r n e r , C . ( 2 0 0 3 ) S jä lv s tä n d ig t b e r o e n d e . E n sa m s tå e n d e m a m m o rs försörjn in gsstrategier. S o c io l o g is k a institutionen, G ö t e b o r g s universitet. Diss.
G a u t i e r , A . H . ( 1 9 9 9 ) T h e S o u r c e s a n d M e t h o d s of C o m p a r a t i v e Family Policy R e s e a rc h . C o m p a r a tiv e S o c ia l R esea rch 1 8 , 3 1 - 5 6 .
G i d d e n s , A. (1 9 9 1 ) M o d e r n ity a n d S elf-id en tity: S e lf a n d id e n tity in th e la te m o d e rn a g e . C a m b r i d g e : Polity Press. G i d d e n s , A. ( 1 9 9 2 ) The tra n sfo rm a tio n o f Intim acy: S ex u ality, lo v e a n d e ro ticism in m o d e rn s o c ie tie s . C a m b r i d g e : Polity Press.
G r a b e r , J. E. ( 2 0 0 0 ) Th e Transition from W e l f a r e to W o r k : An a n a l y s i s of F act or s In fluencing W o m e n ' s E m p lo y m e n t Patterns. D issertation A b stra c ts International, A : The H u m an i ties a n d S o c ia l S c ie n c e s 6 0 ( 9 ) : 3 5 4 7 .
G u s t a f s s o n , B. ( 1 9 9 6 ) F a t t i g d o m i S v e r i g e . F ö r ä n d r i n g å r e n 1 9 7 5 - 1 9 9 3 , struktur o c h d y n a m i k . I: ( P u id e, A. (red) D en n o rd isk a fa ttig d o m e n s u tve ck lin g o c h struktur. N o r d i s k a m i n is te r r å d et .
G ä h l e r, M . ( 1 9 9 8 ) Life a fte r d iv o r c e . E c o n o m ic , s o c ia l a n d p s y c h o l o g i c a l w e l l- b e i n g a m o n g S w e d is h a d u lts a n d ch ild re n fo llo w in g fa m ily d isso lu tio n . Institutionen för s o c i o l o g i , S to c k h o l m s universitet. Diss.
H a l l e r ö d , B. ( 1 9 9 1 ) D en s v e n s k a f a tt ig d o m e n . Lund: Arkiv.
H a l l e r ö d , B. ( 1 9 9 5 ) "The Truly Poor: Indir ec t a n d Direct M e a s u r e m e n t of C o n s e n s u a l P overty in S w e d e n . " Jou rn al o f E u ro p e a n S o c ia l P o lic y 5 , 1 1 1 - 1 2 9 .
H a r v e y , D. L. ( 1 9 9 3 ) Potter a d d itio n : P overty, fam ily, a n d kin sh ip in a h e a r tla n d co m m u n ity. N e w York: A ld in e d e Gruyter.
H e r s h e y , C F. ( 1 9 9 7 ) Low- i n c o m e s i n g l e m o t h e r s in tra nsition: Th e r e l a ti o n sh i p s of strain, s e n s e of c o h e r e n c e , s o c ia l s u p p o r t , a n d c o p i n g s t r a t e g i e s to h o p e . D isse rta tio n A b s tr a c ts In tern a tio n a l S e c tio n B: The S c ie n c e s a n d E ngi n e e r in g 5 8 ( 6 ) : 3 3 5 2 .
