Betydelsen av
arbetsterapeutiska
interventioner för
människor med artros
En scoping review med fokus på utförandet av aktiviteter i dagliga livet
Huvudområde: Arbetsterapi
Författare: Jonas Uggla & Marcus Westroth
Handledare: Margit Neher
Examinator: Anita Björklund Carlstedt
Jönköping: 2021 juni
1
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2 Summary ... 3 Inledning... 4 Bakgrund ... 6 Artros ... 6Aktiviteter i dagliga livet ... 6
Arbetsterapi och arbetsterapeutiska interventioner ... 6
Model of Human Occupation ... 7
Syfte ... 8
Metod ... 9
Studiedesign ... 9
Identifiering av forskningsfråga ... 9
Identifiering av relevanta studier ... 9
Urval av litteratur ... 10
Sammanställning av data ... 12
Insamling, summering och rapportering av resultat ... 12
Etiska överväganden... 12
Resultat ... 13
Resultat utifrån numerisk analys ... 13
Resultat utifrån tematisk analys ... 13
Hjälpmedel ... 14 Handortoser ... 14 Träning ... 14 Utbildning ... 15 Strategi ... 15 Diskussion ... 16 Resultatdiskussion ... 16 Metoddiskussion ... 18 Betydelse för arbetsterapi ... 20 Vidare forskning ... 20 Slutsats ... 21 Referenser ... 22 Bilagor ... 26 Bilaga 1 – Databasöversikt ... 26 Bilaga 2 – Artikelöversikt ... 0
2
Sammanfattning
Ungefär 1.7 miljarder människor världen över lider av någon form av muskuloskeletal
sjukdom. Enligt World Health Organization (2021) lider 343 miljoner människor i världen av sjukdomen artros, vilket är en sjukdom som negativt kan påverka personers vanor,
välmående och förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor
med artros. Metod: Examensarbetets design var en scoping review. Datainsamling gjordes genom sökningar i databaserna CINAHL with full text, PubMed, Medline och AMED. Databassökning av litteratur resulterade i sex artiklar som togs med som en del av resultatet samt ytterligare sex artiklar från manuella sökningar hittades, vilket mynnade ut i totalt tolv artiklar. Artiklarna var publicerade mellan år 2003–2021. Resultat: Resultatet visade att en rad olika arbetsterapeutiska interventioner som tillhandahålls för individer med sjukdomen artros. Interventionerna varierar beroende på vilken typ av artros individen har och
interventionerna kan tillämpas med olika fokus, däribland: smärthantering, utmattning och engagemang i fysisk aktivitet. Slutsats: Slutsatsen av detta examensarbete visar fem olika arbetsterapeutiska interventioner som kan användas för att förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros. De fem olika interventionerna är hjälpmedel, handortoser, träning, utbildning och strategi.
Interventionerna varierade och hade olika fokus beroende på om artros fanns i nedre eller övre extremitet.
3
Summary
Approximately 1.7 billion people worldwide suffer from some form of musculoskeletal disease. According to the World Health Organization (2021), 343 million people in the world suffer from the disease osteoarthritis, which is a disease that can negatively affect people's habits, well-being and ability to perform activities in daily life. Aim: The aim of the study is to describe which occupational therapy interventions can improve or maintain the ability to perform activities in the daily life of people with osteoarthritis. Method: The design of the study was a scoping review. Data collection was done through searches in the databases CINAHL with full text, PubMed, Medline and AMED. Database search of literature resulted in six articles that were included as part of the result and another six articles from manual searches were found, which resulted in a total of twelve articles. The articles were published between the years 2003–2021. Results: The results showed that a variety of occupational therapy interventions are provided for individuals with the disease osteoarthritis. The interventions vary depending on the type of osteoarthritis the individual has and the interventions can be applied with different focus, including: pain management, fatigue and involvement in physical activity. Conclusion: The conclusion of this study shows five different occupational therapy interventions that can be used to improve or maintain the ability to perform activities in the daily life of people with osteoarthritis. The five different interventions are assistive devices, hand orthoses, training, education and strategy. The interventions varied and had different focus depending on whether osteoarthritis was present in the lower or upper extremity.
4
Inledning
Brosk förekommer i samtliga leder och täcker benbitar med en bärande, stötdämpande och friktionsminskande effekt. Artros är ett sjukdomstillstånd där brosk i lederna bryts ner. Artros är den vanligaste reumatiska ledsjukdomen och ungefär 343 miljoner människor lider av denna ledsjukdom (World Health Organization, 2021). Artros tillsammans med
andra muskuloskeletala tillstånd är den näst största orsaken till funktionshinder över hela världen. Denna ledsjukdom blir vanligare med stigande ålder och riskfaktorer som övervikt, fysisk inaktivitet och elitidrottande kan bidra till en ökad risk att få sjukdomen. Individer kan uppleva artros som en lindrig smärta men för vissa kan det kännas som en svår smärta. Detta tillstånd kan drabba alla leder i kroppen men det förekommer oftast i knän, höfter, händer och fingrar (Öhlin & Öhlin, 2021).
Arbetsterapi är en profession där yrkesutövaren arbetar med att göra en individ självständig i aktiviteter i dagliga livet som individen vill kunna utföra. Aktiviteter i dagliga livet (ADL) är aktiviteter människor gör i sin vardag (Taylor, 2017). Arbetsterapeuten tar hänsyn till allt som påverkar individens aktivitetsinskränkning och arbetar för att ge individen de
förutsättningar som krävs för att leva ett liv som individen själv önskar (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018a).
Tidigare forskning visar att effektiviteten av arbetsterapeutiska interventioner vid muskuloskeletala tillstånd som artros i nedre extremitet borde undersökas ytterligare (Dorsey & Bradshaw, 2016). Kunskapen är idag begränsad gällande arbetsterapeutens behandlingsförmåga vid artros i lägre extremiteter. En majoritet av den behandling som utförs till denna målgrupp görs i dagsläget med hjälp av fysioterapeutisk träning eller
kirurgiska ingrepp. Samma författare menar fortsättningsvis att arbetsterapeutens roll är stor vid behandling av artros och andra muskuloskeletala tillstånd i nedre extremitet där
interventionerna varierade beroende på olika målgrupper (Dorsey & Bradshaw, 2016). I en annan studie (Roll & Hardison, 2017) menar författarna att arbetsterapeuter är viktiga vårdgivare för personer med muskuloskeletala tillstånd i övre extremitet. Det är absolut nödvändigt för arbetsterapeuten att förstå de mest effektiva medlen att kunna stödja individer med artros i hand eller fingrar att utveckla deras självständighet i
aktivitetsutförandet (Roll & Hardison, 2017). Resultatet i den tidigare studien visar att det finns starka bevis för att postkirurgiska interventioner är effektivt och mindre bevis för att aktivitetsrelaterade interventioner utan kirurgi är effektivt för artros i över extremitet (Roll & Hardison, 2017). Sammanfattningsvis finns det en kunskapslucka kring arbetsterapeutens behandlingsförmåga vid artros i övre- och nedre extremitet, vilket vi författare vill undersöka med detta examensarbete.
5
Då artros är ett omfattande problem världen över, önskar författarna till detta examensarbete att beskriva olika arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra eller bibehålla ADL-förmågan hos individer med sjukdomen. Förhoppningsvis kan detta examensarbete bidra till att stödja framtida forsknings- och utvecklingsarbeten inom detta område. Intervention i detta sammanhang innebär att arbetsterapeuten gör en medicinskt förebyggande eller behandlande åtgärd (Rikstermsbanken, 2019). Att göra kunskapen överskådlig kan således tydliggöra hur arbetsterapi kan vara en viktig del i individers aktivitetsutförande och
självständighet i samhället. Författarna har således valt att fokusera på tidigare forskning och har det som grund till examensarbetet.
6 Bakgrund
Artros
Artros kan leda till en smärtproblematik som kan göra det svårt för individen att ta på sig strumpor, skor, gå promenader och arbeta med saker ovanför huvudet. Dessa påverkningar varierar beroende på vilka leder som är drabbade av artros och hur stor smärta individen har utav sjukdomen. Utöver smärtproblematiken kan det även förekomma stelhet, minskad rörlighet och rodnad i lederna (Reumatiker Förbundet, 2020). Kroniska tillstånd som artros påverkar ungefär samma procentandel av befolkningen som cirkulations- och
andningsförhållanden gör tillsammans. Personer med muskuloskeletala tillstånd upplever också en nedgång i självständighet vid dagliga aktiviteter och i yrkesprestationer (Roll, 2016).
Aktiviteter i dagliga livet
Konsekvenser som kan uppstå hos människor med artros är smärtproblematik, försämrad ADL-förmåga samt en ökad risk till ohälsa. Det gynnar därför både individer och samhället att studera hur arbetsterapeuter kan hjälpa till och bidra, då en stor del av befolkningen lider av denna problematiska sjukdom (Roll, 2016). Arbetsterapi är ett yrke som kan hjälpa personer med artros att utföra aktiviteter i dagliga livet. Arbetsterapeuten kan bidra till att individen får en bättre uppskattad livskvalitet, hälsa, självständighet och frihet. Då
arbetsterapeuten har en unik förmåga att anpassa, analysera och tillämpa aktiviteter för specifika syften, kan yrkesutövaren underlätta en individs aktivitetsutförande med utgångspunkt från individens aktivitetsbegränsningar (Taylor, 2017).
Arbetsterapi och arbetsterapeutiska interventioner
Arbetsterapi handlar om att möjliggöra en fungerande vardag. Målet för yrket är att individen ska kunna bibehålla eller förbättra sina förmågor till att utföra meningsfulla aktiviteter i sitt dagliga liv (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018b). Yrkesutövaren kan genom olika interventioner såsom anpassade tekniker, olika typer av hjälpmedel, motivation samt strategier bidra till ökad självständighet i vardagliga situationer (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018a).
Arbetsterapi och arbetsterapeutens kunskap är en del av det hälsofrämjande arbete som fokuserar på individens aktivitet och delaktighet (Wilcock, 2015). I det hälsofrämjande arbete som arbetsterapeuten bedriver finns det alltid faktorer som kan påverka en individs hälsa och dennes upplevda livskvalitet. Begreppet hälsorelaterad livskvalité innebär att en individs hälsa påverkar dennes livskvalité och vice versa. Hälsan påverkar den enskilde individens livskvalitet, vilket kan leda till att individen upplever ohälsa till följd av en skada som artros (SBU, 2020). Arbetsterapeutens arbete fokuserar på att individer med exempelvis artros ska kunna utöva meningsfulla aktiviteter i vardagen. Genom att fokusera på utövandet av
7
meningsfulla aktiviteter kan arbetsterapeuten främja individens hälsa och aktivt arbeta mot att förhindra aktivitetsinskränkning (Taylor, 2017).
Den arbetsterapeutiska processen består av fyra olika steg vilka är: bedömning av aktivitetsförmåga, planering-, genomförande-, och utvärdering av intervention (Fisher, 2009). I detta examensarbete har författarna valt att rikta in sig på genomförandet av
intervention. I detta steg utför arbetsterapeuten en intervention som är planerad tillsammans med individen för att kunna ge de bästa möjliga förutsättningarna att utföra aktiviteter i dagliga livet.
Model of Human Occupation
Model of Human Occupation [MOHO] är en teoretisk ram inom arbetsterapi som används för att beskriva människors aktivitetsutförande (Taylor, 2017). MOHO utgår från fyra faktorer vilka är vanebildning, viljekraft, utförandekapacitet och miljö. Dessa fyra faktorer utgör grunden för hur en individs aktivitetsutförande påverkas. I detta examensarbete ligger fokus på utförandekapacitet som innefattar en individs förmåga att utföra olika aktiviteter. Faktorer som påverkar aktivitetsutförandet är muskuloskeletala-, neurologiska-, mentala- och kognitiva förutsättningar (Taylor, 2017). I arbetet ligger även fokus på vanebildning som innefattar mönster och rutiner som människor använder under vardagen vid olika aktiviteter. Eftersom artros påverkar kroppens leder negativt bidrar detta till att människor med artros ofta upplever som tidigare nämnt en nedgång i självständighet, detta då deras
utförandekapacitet har blivit sämre efter dess att ledsjukdomen har blivit aktuell för individen. De vanor som människor hade i sina dagliga aktiviteter innan sjukdomen blir också rubbade. Detta faktum gör att det krävs mer energi och uppmärksamhet för att utföra de specifika sysslorna vilket kan leda till en mindre stabil vardag som är mer energikrävande och tar längre tid att utföra (Taylor, 2017).
Då aktivitetsutförandet påverkar en individs ADL-förmåga är det viktigt för arbetsterapeuter att ha förståelse för dessa faktorer. Försämrad ADL-förmåga kan bidra till en sämre upplevd livskvalité som i sin tur kan bidra till försämrad hälsa. Då människor med muskuloskeletala tillstånd ofta upplever en nedgång i självständighet påverkar det även deras ADL-förmåga negativt (Roll, 2016). Det är således författarnas förhoppning att examensarbetet ska visa hur arbetsterapeutiska interventioner kan bidra till ett ökat välmående för patienter med artros.
8
Syfte
Syftet med examensarbete är att beskriva vilka arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros.
9
Metod
Studiedesign
För att besvara examensarbetets syfte användes en scoping review metod, vars design utgår från en artikel av Arksey och O’Malley (2005). En litteraturstudie kan användas för att undersöka omfattningen av forskningen inom ett område där behovet finns. Det är ett arbetssätt som kan användas för att beskriva kunskap för att sedan använda den inlärda kunskapen i praktiken (Forsberg & Wengström, 2016). Examensarbetets metod är lämplig för att kartlägga tidigare forskning inom ett specifikt område och skall inkludera allt funnet material, för att sedan ge en översikt av det insamlade resultatet.
Enligt Arksey och O’Malley (2005) utgår strukturen för scoping reviews från fem följande steg:
• Steg 1: Identifiering av forskningsfråga • Steg 2: Identifiering av relevanta studier • Steg 3: Urval av litteratur
• Steg 4: Kartläggning av insamlade data
• Steg 5: Summering, insamling och rapportering av resultat
Identifiering av forskningsfråga
Utifrån Arksey och O’Malley’s (2005) första steg ska en forskningsfråga identifieras som hjälp och vägledning för att utforma och bygga en sökstrategi. Forskningsfrågan som valts är:
• Vilka arbetsterapeutiska interventioner används för att förbättra eller bibehålla ADL-förmåga hos människor med artros?
Identifiering av relevanta studier
I det andra steget utformades en sökstrategi för att identifiera relevant forskning från olika källor som kan användas i en scoping review (Arksey & O’Malley, 2005). I detta steg identifierades databaser och sökord som användes i examensarbetet. De elektroniska
databaserna som har använts är Medline, PubMed, CINAHL with fulltext och AMED. För att öka sannolikheten att hitta relevant litteratur användes flera databaser. För att underlätta sökningen av relevant litteratur har författarna valt följande inklusionskriterier:
• Artiklarna ska vara skrivna på svenska eller engelska.
10
• Artiklarna som ska användas i examensarbetet ska vara publicerade mellan 2003– 2021.
• Artiklarna ska finnas i fulltext.
• Författarna ska ha fri tillgänglighet till artiklarna via biblioteket på Jönköping University (fri tillgänglighet = gratis tillgång till artikel samt kunna läsa utan förfrågan).
• Artiklarna ska vara peer reviewed.
Författarna valde även följande exklusionskriterier: • Inga systematiska översikter.
• Subgrupper till följd av en operation tas ej med. • Ingen grå litteratur
Urval av litteratur
Arksey och O’Malley´s (2005) tredje steg handlar om att framställa den litteratur som skall användas i examensarbetet. Databaserna som användes var Medline, Pubmed, CINAHL with fulltext och AMED. En sökning gjordes i respektive databas, totalt gjordes fyra sökningar. Samma sökord användes genomgående i databassökningen och kan utläsas i figur 1 nedan. Antalet träffar i databassökningarna var 86 artiklar. Sista sökningen genomfördes den 18 mars 2021. Totalt hittades 17 dubbletter under sökningarna. Det första urvalet av artiklar resulterade i att 41 artiklar exkluderades då titeln inte motsvarade examensarbetets syfte eller sökord. Författarna läste var för sig abstraktet i de kvarvarande 28 artiklarna och diskuterade dess innehåll. Författarna var eniga om att 11 artiklar skulle exkluderas då artiklarna inte levde upp till examensarbetets syfte eller inklusionskriterier. Slutligen läste författarna de 17 kvarvarande artiklarna i fulltext, därefter exkluderades ytterligare 11 artiklar då studierna inte kunde beskriva interventionens koppling eller påverkan på ADL-förmåga utförligt nog. Efter att alla urvalsstegen genomfördes fanns sex artiklar kvar som föll inom ramen för examensarbetets syfte och inklusionskriterier. Manuella sökningar gjordes parallellt med databassökningarna på andra relevanta sökord som författarna erhållit under första sökningen. Dessutom utfördes ”snowballing” på de valda artiklarnas referenslistor där författarna identifierade ytterligare relevant forskning. Jönköping Universitys databas Scopus kan användas för att söka på olika författare för att hitta specifika författares alla publicerade verk. Scopus användes av författarna för att söka på relevanta forskare inom arbetsterapi vars namn framkom under databassökningarna ett flertal gånger. De manuella sökningarna i Scopus och ”snowballing” resulterade i ytterligare sex artiklar som användes i examensarbetet.
11 Figur 1. Översikt av artikelurval
Medline Första sökningen: Sökord: - ”daily activities” OR ”activities of daily living” - AND occupational therap* OR ot - AND osteroarthritis - AND intervention PubMed Första sökningen: Sökord: - ”daily activities” OR ”activities of daily living” - AND occupational therap* OR ot - AND osteroarthritis - AND intervention CINAHL Första sökningen: Sökord: - ”daily activities” OR ”activities of daily living” - AND occupational therap* OR ot - AND osteroarthritis - AND intervention AMED Första sökningen: Sökord: - ”daily activities” OR ”activities of daily living” ’AND occupational therap* OR ot - AND osteroarthritis - AND intervention Antal träffar 86 Dubbletter 17 Titel 69 Artiklar exkluderade på grund av att titeln var irrelevant i förhållande till studiens syfte 41 Abstrakt 28 Exkluderade artiklar från urvalet av artiklar på grund av att innehållet ej stödjer frågeställning/syfte 11 Exkluderade artiklar efter lästa abstrakt 11 Artiklar i fulltext 17 Manuell sökning/snowballing 6 Artiklar inkluderade i resultatet 12
12
Sammanställning av data
Fjärde steget handlar om kartläggning av den viktigaste informationen som har hämtats från artiklarna (Arksey & O’Malley, 2005). Artiklarna som fanns kvar efter urvalsprocessen och kunde användas i examensarbetet kan utläsas i bilaga 2.
Rubrikerna som valdes till artikelöversikten är: författare (år), land, typ av studie, plats för intervention (land eller verksamhet), population samt resultat i förhållande till ADL-förmåga.
Insamling, summering och rapportering av resultat
I det femte och sista steget innefattar Arksey och O’Malley’s (2005) metod; sammanfattning, analysering och rapportering av insamlade data. I detta steg ska all insamlad information utförligt beskrivas och sedan redovisas både numeriskt och tematiskt. Författarna har analyserat och bearbetat artiklarna utifrån examensarbetets syfte med inriktning på interventionernas utformning, utförande och resultat. Därefter sammanställdes interventionerna och kartlades i övergripande kategorier. Resultatet rapporteras i den
numeriska och tematiska analysen. Den numeriska analysen uppmärksammar omfattningen, fördelningen och vilken typ av studier som ingår i resultatet. Den tematiska analysen
innehåller dessa kategoriserade interventioner: hjälpmedel, handortoser, träning, utbildning och strategi.
Etiska överväganden
I litteraturstudier jämförs och dokumenteras ett stort antal av studier. Dessa typer av studier ska innehålla etiska överväganden och ställningstaganden från författarna (Kristensson, 2014). Då författarna till detta examensarbete har utgått från Arksey och O’Malley (2005) som är en vedertagen mall för hur en scoping review ska gå till anses detta arbete innehålla en god kvalitet. De nyttoaspekter som författarna önskar att uppnå med detta dokument är att få en överskådlig inblick i ett flertal olika interventioner som kan utföras som
arbetsterapeut för människor med artrosproblematik. För att arbetsterapeuter lättare ska kunna utföra bra och relevanta åtgärder hos målgruppen. Under sök- och urvalsprocessen har författarna arbetat utifrån ett etiskt förhållningssätt genom att noga överväga vilka artiklar som ska inkluderas eller ej i förhållande till syftet. Författarna valde att bortse från grå litteratur då det inte ansågs vara av samma höga standard som peer reviewed material. Således har materialet till detta examensarbete endast vedertagna interventioner, vilket kan ha ökat kvaliteten på arbetet. Författarna konsulterade en högskolebibliotekarie för att öka kvaliteten på de sökord som användes under sökprocessen. Författarna följde systematiskt de fem olika stegen av Arksey och O’Malley (2005) och utgick från dessa som en kvalitetsmarkör
13
i examensarbetet. Ytterligare ett övervägande som författarna har förhållit sig till är att använda relevanta inklusions- och exklusionskriterier för att beakta det forskningskrav som litteraturstudier har (Vetenskapsrådet, 2017). Författarna har hittat artiklar från många olika länder och världsdelar, vilket bidrar till minskad risk för ett skevt urval av artiklar. Slutligen har författarna även diskuterat kring urvalet av de artiklar som lästs för att utesluta risken för personlig bias och har därmed ökat chansen att hitta relevant litteratur. Den litteratur som användes i resultatet av detta examensarbete presenteras tydligt i form av en artikelöversikt samt en numerisk och tematisk analys av artiklarna så att läsaren kan bedöma innehållet i förhållande till syftet. För artikelöversikt se bilaga 2.
Resultat
Resultaten presenteras i form av en numerisk analys samt tematisk analys av de utvalda artiklarna. Analyserna beskriver och kartlägger arbetsterapeutiska interventioner som är riktade mot personer med artros.
Resultat utifrån numerisk analys
Författarnas sökningar resulterade i totalt tolv studier som uppfyllde examenarbetets exklusion- och inklusionskriterier. Studierna är gjorda från flera olika länder; Brasilien (3), Thailand (1), USA (5), Kanada (1), Spanien (1) och Österrike (1). De studier som presenteras i examensarbetet är exklusivt kvantitativa studier (12). Interventioner kan utföras på olika platser och på olika sätt men majoriteten av interventionerna är gjorda på medicinska kliniker (6). Övriga interventioner utfördes på öppenvårds-mottagning (3), hemmiljö (4), aktivitetscenter (2), ålderdomshem (2) samt universitet (1). Studierna som presenteras i resultatet involverade målgrupper med artros i nedre extremitet (6) och övre extremitet (5), samt en studie innehållande både nedre- och övre extremitet (1). Flera av interventionerna utfördes på mer än en plats. Deltagarnas åldrar i studierna varierade mellan 40–86 år. Antalet deltagare i studierna varierade mellan 30 och 151 deltagare. Båda könen var representerade i studierna, kvinnor var dock överrepresenterade i samtliga studier. Se bilaga 2 för artikelöversikt.
Resultat utifrån tematisk analys
Författarna har valt att dela in interventionerna i artikelöversikten i fem olika kategorier. I vissa artiklar har det använts mer än en intervention som beskrivs nedan.
14
Hjälpmedel
Patienter som får hjälpmedel för att kunna utföra dagliga aktiviteter är ett effektivt icke-farmalogiskt sätt för att patienter ska få ökad handfunktion och ADL- förmåga (Amaral et al., 2018). Samtliga deltagare i studien fick genomgå självskattningsinstrumentet Canadian Occopational Performence Messure (COPM) (Law et al., 2020). De beskrev för
arbetsterapeuten vilka aktiviteter de hade mest bekymmer med att utföra och fick därefter hjälpmedel anpassade till just deras behov. Detta ledde till att deltagarna fick ett bättre resultat i COPM efter dess att anpassade hjälpmedel infördes.De hjälpmedel som var i fokus varierade beroende på patienters behov men det innehöll bland annat köksredskap med ergonomiska grepp, elektriska burköppnare samt instruktioner och träning vid användning av dessa hjälpmedel.
Handortoser
Arbetsterapeuter kan vid användning av handortoser minska smärtan för patienter med artros vid utförandet av aktivitet. Handortoser kan också användas för att förbättra ADL-förmågan och öka funktionen i handen.Det framkommer i studien (Carreira et al., 2010) att handortoser mot tumbasartros är ett effektivt sätt att lindra smärta men ger ingen större förbättring mot styrka, funktion eller rörlighet. Deltagarna upplevde inte samma trötthet i handen efter dagliga aktiviteter om de har stöd från en ortos. I studien (Silva et al., 2020) används nattortos i syfte att förbättra funktion och minska smärta i handen hos kvinnor med handartros. Resultatet blev att deltagarna som använder nattortos får förbättrad funktion och mindre smärta vilket underlättar utförandet av dagliga aktiviteter. Det rekommenderas dock att kombinera ortos med manuella övningar för att öka funktion och rörlighet ytterligare.
Träning
Arbetsterapeuter jobbar ofta med träning i aktivitetersom patienter vill kunna utföra. Ibland krävs det dock viss fysisk träning för att i sin tur kunna utföra aktiviteter som en patient vill kunna utföra. Peeler och Ripat (2018) använder sig av ett löpband med inbyggt stöd till patienter som har knäartros och är överviktiga. Interventionen visar sig vara effektiv för att öka knämuskulatur samt bidrar till ökad upplevd ADL-förmåga i de aktiviteter som knän är extra utsatta. I studiengjord av Pérez-Mármol et al. (2017) framgår det att fysisk träning och rörelseträning är effektivt för att förbättra finmotorik och bibehålla rörelseomfånget i fingrar hos patienter med handartros. Resultatet visar dock ingen signifikant skillnad på ADL-förmåga. I artikeln (Suomi & Collier, 2003) beskrivs en studie där deltagare med ospecificerad artros deltar iträning som sker på land eller i vatten. Resultatet som presenteras visar att deltagarna i interventionsgruppen ökar sin upplevda ADL-förmåga jämfört med kontrollgruppen som ej utförde land- eller vattenbaserad träning. Således är
15
träning ett bra sätt att öka den upplevda ADL-förmågan hos personer med artros. Studien som genomfördes av Isaramalai et al. (2018) kombinerar fysisk träning med utbildning för att studera vilka tillvägagångssätt som är bäst för att förbättra egenvård och
funktionsförmåga hos deltagare med knäartros. Det framgår att detta kombinerade tillvägagångssätt resulterar i förbättrad egenvård och funktionsförmåga än vad standardåtgärden gör.
Utbildning
Arbetsterapeuter jobbar ofta med att utbilda patienter samt anhöriga till patienten i diverse diagnoser för att främja patienters aktivitetsförmåga och delaktighet i samhället. I studien (Murphy & Strasburg et al., 2008) utbildas seniorer i adaptiva strategier och träning samt vilken påverkan dessa strategier har på deras välmående. Det visar sig vara ett effektivt sätt att öka hur seniorer ser på aktivitet och i förlängningen påverkar kunskapen till ett bättre välmående i avseende till engagemang i aktivitetsutförande. Detta ledde till att deltagarna i studien fick bättre förutsättningar att utföra fysiska och vardagliga aktiviteter. Stoffer-Marx et al. (2018) gjorde en studie där människor med handartros får utbildning i form av
individuella sessioner angående funktion, aktiviteter i dagliga livet, fysisk aktivitet, näring, hjälpmedel, instruktion i smärthantering samt motion. Resultatet visar att utbildning är ett mer effektivt behandlingssätt i jämförelse med standardåtgärden för handartros.
Strategi
Arbetsterapeuter jobbar ofta med strategier för att anpassa människors aktiviteter efter deras behov. Dessa strategier varierar då alla människor är olika och upplever sina bekymmer annorlunda även om de skulle ha samma diagnos. Att kombinera kognitiv beteendeterapi tillsammans med arbetsterapi visar sig vara en effektiv strategi för att öka den upplevda fysiska förmågan hos patienter med knäartros. Resultatet visar att deltagarna minskade både trötthet och smärta vilka är två faktorer som påverkar aktivitetsutförandet (Murphy &
Janevic et al., 2018). I en pilotstudie jämför författarna ett skräddarsytt respektive generellt “activity pacing”program till patienter med knä eller höftartros för att underlätta för
patienten vid dagliga aktiviteter. ”Activity pacing” är en arbetsterapeutisk strategi där man lär patienter att planera upp sina aktiviteter och försöker få ett jämt flöde av aktiviteter under sin dag. Det framgår även i studien att deltagarna som fick ett skräddarsytt program
upplevde mindre utmattning i sina dagliga aktiviteter jämfört med kontrollgruppen (Murphy & Lyden et al., 2010). I en annan studie av Murphy och Smith et al. (2012) kombineras olika arbetsterapeutiska strategier för att förbättra upplevd ADL-förmåga hos människor med höft och knäartros. I studien jämförs skräddarsydda strategier med generella strategier som riktar in sig på att förbättra upplevd ADL-förmåga hos patienterna. Studien använder ”activity
16
pacing” och utbildning inom självhantering som strategi för att patienters upplevda ADL-förmåga ska förbättras. Resultatet påvisar att skräddarsydda program till varje enskild individ är det bästa sättet att förbättra upplevd ADL-förmåga.
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med examensarbete var att beskriva vilka arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor
med artros. Resultatet visar en rad olika interventioner som arbetsterapeuter kan utföra för att underlätta vardagen för individer med artros. Arbetsterapeutens tillvägagångssätt i patientens behov är klientcentrerat vilket är en av de viktigaste aspekterna att tänka på som arbetsterapeut i mötet med patienter (Fisher, 2009). Det övergripande resultatet visar att arbetsterapeutens förmåga att utföra skräddarsydda eller klientcentrerade interventioner, generellt bidrar till ett bättre resultat jämfört med generaliserade interventioner (Murphy & Lyden et al., 2010; Murphy & Smith et al., 2012; Pérez-Mármol et al., 2017).
Många faktorer påverkar utförandet av dagliga aktiviteter när individen har artros och dessa faktorer påverkar arbetsterapeutens val av intervention. Faktorerna innefattar dels vilken typ av artros individen lider av, där arbetsterapeuten är unik i det avseende att deras kunskap är bred och mångfacetterad. Andra faktorer som styr valet av intervention beror på hur
individen upplever sin artros och vad individen anser är mest problematiskt i vardagen. Exempelvis kan artros urarta sig till en svår smärta där smärthantering är mest angeläget att hantera av arbetsterapeuten för att uppnå ett bra aktivitetsutförande, det kan också röra sig om att öka engagemang i aktivitet eller att minska tröttheten. Således kan arbetsterapeuten anpassa interventionerna beroende på vilken typ av artros individen har och hur sjukdomen påverkar individens aktivitetsutförande.
När individen har knä- eller höftartros kan interventionen som arbetsterapeuten utför vara strategisk för att spara energi vid utförandet av aktiviteter, vilket resulterar i en minskning av trötthet och utmattningsgrad som individen upplever (Murphy & Lyden et al., 2010). Att minska trötthet och utmattningsgrad kan leda till ett förbättrat aktivitetsutförande av dagliga aktiviteter. De strategiska interventionerna som arbetsterapeuterna utför resulterar också i en bättre hantering av smärta (Murphy & Janevic et al., 2018), ett jämnare flöde under aktivitetsutförande och en stabilare vardag (Murphy & Smith et al., 2012) samt att
engagemanget under aktivitetsutförandet förbättras (Murphy & Strasburg et al., 2008). Vid knä- eller höftartros kan arbetsterapeuten, utöver de strategiska interventionerna, hjälpa individen med olika träningar som interventionstyp (Isaramalai et al., 2018; Peeler & Ripat, 2018; Suomi & Collier, 2003). Dessa interventionstyper är något som inte bara ökar
17
men ökar också livskvaliteten hos individer (Peeler & Ripat, 2018), vilket gör arbetsterapeutens roll betydelsefull i arbetet med individer som har artros.
Arbetsterapeutens roll i arbetet för att förbättra eller bibehålla ADL-förmågan tydliggörs i resultatet och återspeglas i faktorerna i Model of Human Occupation (Taylor, 2017).
Utförandekapacitet benämns som en av de fyra faktorerna och påverkas, som tidigare nämnt, av muskuloskeletala, neurologiska och andra fysiska förutsättningar. Med hjälp av
interventionstyperna som författarna redovisat kan arbetsterapeuten påverka de fysiska förutsättningarna genom exempelvis adaptiva strategier under aktivitetsutförandet, i sin tur påverkar detta förmågan att utföra aktiviteter till det bättre. Vanebildning återspeglas även i resultatet där vanor och rutiner under de dagliga aktiviteterna kan leda till en
energibesparing och således förbättra utförandet av aktiviteter. En vanlig intervention som arbetsterapeuter utövar är en energibesparande intervention som kallas ”activity pacing”. Denna intervention hjälper individer att spara energi för att orka mer aktiviteter under dagen samt ökar förmågan att utföra en specifik aktivitet (Murphy & Lyden et al., 2010; Murphy & Smith et al., 2012). Enligt Taylor (2017) är individens vanor och rutiner något som påverkar utförandet av aktivitet. Vid sjukdomstillstånd som artros kan man behöva ändra dessa vanor och rutiner något för att bibehålla sin aktivitetsförmåga. En aktivitet som vanligtvis tar 20 minuter att genomföra kan behöva anpassas och i stället utföras under 30 minuter med en innefattande paus, detta för att optimera utförandet av den specifika aktiviteten.
Resultatet påvisar också att hjälpmedel är ett effektivt sätt att förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter. Främst kunde författarna se detta vid arbetsterapeutiskt arbete mot hand- eller tumbasartros (Amaral et al., 2018; Carreira et al., 2010; Pérez-Mármol et al., 2017; Silva et al., 2020; & Stoffer-Marx et al., 2018). Författarna hade en förförstådd kunskap kring just användning av hjälpmedel, specifikt i form av användning av ortos när man jobbar med individer med hand- eller tumbasartros. Som tidigare nämnt finns det faktorer som har betydelse för hur individen kan utföra aktiviteter i dagliga livet. Smärthantering påvisas vara en av de mest betydelsefulla faktorerna där användning av ortoser på dagtid och/eller nattetid hjälper till med smärthanteringen under utförandet av dagliga aktiviteter (Carreira et al., 2010; Silva et al., 2020).
Författarna har diskuterat och reflekterat kring hur arbetsterapeutens roll är mångsidig och kan hjälpa folk med olika typer av artros och hur denna sjukdom yttrar sig för individer och vad individerna i sin tur anser är det mest problematiska för dem. Det kan röra sig om att förbättra finmotoriken i fingrarna (Pérez-Mármol et al., 2017), minska trötthet och utmattning (Murphy & Lyden et al., 2010) eller få en bättre smärthantering (Murphy & Janevic et al., 2018). Författarna understryker vikten av arbetsterapi för individer med artros
18
då den kunskap arbetsterapeuten besitter kan främja aktivitetsutförandet av dagliga aktiviteter, vilket i sin tur leder till en bättre hälsa och välmående.
Det presenterade resultatet som författarna framtagit visar fem olika interventionstyper där det finns bevis som stödjer effektiviteten av dessa interventionstyper i arbetet med
människor som lider av artros. Arbesman och Mosley (2012) visar i deras systematiska översikt att det finns måttligabevis för utbildning som intervention och att denna interventionstyp minskar smärta, ökar fysisk aktivitet samt främjar utförandet och
delaktigheten under aktivitetsutförandet. Användningen av den strategiska interventionen ”activity pacing” vid artros i knä- och höft och dess positiva effekt på aktivitet stödjs av en systematisk översikt (Dorsey & Bradshaw, 2016). I samma översiktsstudie framkommer det att resultaten överensstämmer med det resultat som författarna i detta examensarbete framställt. Både utbildning och strategi är två användbara interventionstyper för människor med artros menar Dorsey och Bradshaw (2016).
Aebischer och Elsig et al. (2016) stödjer användandet av ortos som interventionstyp i deras systematiska översikt. Fortsättningsvis menar författarna Aebischer och Elsig et al. (2016) att multimodala interventioner är effektivare än att bara utföra en intervention. Resultatet i deras studie visar att användning av ortos tillsammans med utbildning eller användning av ortos samt träning ger ett bättre resultat för patienten jämfört med om man exklusivt använder ortos. Resultatet i detta examensarbete styrker användandet av multimodala interventioner som innebär användning av fler än en interventionstyp.
I en systematisk översikt framkommer det att ortoser är ett effektivt stöd för patienter med artros när de ska utföra dagliga aktiviteter (Roll & Hardison, 2017). Detta resultat är något som författarna till detta examensarbete också konstaterar utifrån de artiklar som är redovisade i resultatet.
En betydande interventionstyp för arbetsterapi är förskrivandet av hjälpmedel. Enligt Klinger och Spaulding (2001) är förskrivandet av hjälpmedel ett effektivt sätt att möjliggöra och maximera förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet. Hjälpmedelsförskrivning är en av de vanligaste interventionerna som en arbetsterapeut kan arbeta med. Hjälpmedel som
intervention är något som påvisas i författarnas resultat i detta examensarbete.
Metoddiskussion
Begreppet trovärdighet kan tillämpas för bedömning av en studies kvalitet.
Trovärdighetsbegreppet består av fyra dimensioner, vilka är tillförlitlighet, giltighet, verifierbarhet samt överförbarhet. Trovärdigheten klargör att examensarbetet och dess kunskap är godtagbart och resultatet är möjligt att tillämpa (Kristensson, 2014). Ett
19
tillvägagångssätt som författarna använde för att förbättra trovärdigheten var att låta andra studenter läsa och granska examensarbetet, samt ge deras synpunkter på examensarbetet. Författarna använde sig av scoping review metodiken och utgick från de fem stegen
utformade av Arksey och O’Malley (2005). Författarna följde systematiskt de fem olika stegen av Arksey och O’Malley (2005) och utgick från dessa som en kvalitetsmarkör. Avsikten med examensarbetet var att beskriva vilka arbetsterapeutiska interventioner som förbättrar eller bibehåller utförandet av aktiviteter i dagliga livet. För att besvara syftet ansåg
författarna att en scoping review var den mest lämpliga metoden. Scoping review uppfattades som en fördelaktig metod då metodiken används för att kartlägga och beskriva stora
områden (Arksey och O’Malley, 2005). Att göra en kvalitativ enkät- eller intervjustudie hade inte kunnat ge ett tillräckligt stort utbud av interventioner.
Scoping review gav oss författare en större möjlighet att inhämta en bredare och djupare kunskap inom området samt gav oss kunskap från andra länder och kontinenter. Valet av databaser framställdes efter att ha läst beskrivningarna av databaserna under ämnesområdet arbetsterapi på högskolebibliotekets hemsida. Databaserna Medline, Pubmed, CINAHL with fulltext valdes till en början. Efter konsultation med handledare och en högskolebibliotekarie på Jönköping University valdes databasen AMED som den fjärde och sista databasen.
Pilotsökningar i de fyra databaserna utfördes för att fastställa vilka sökord som kunde användas i examensarbetet. Författarna konsulterade högskolebibliotekarie på Jönköping University en andra gång för rådgivning av relevanta sökord i syfte att få en förfinad sökstrategi. Den förfinade sökstrategin är ett av exempel på hur verifierbarheten stärks i detta examensarbete då en tydlig beskrivning av arbetsprocessen har gjorts i form av figurer, bilagor samt en utförlig beskrivning i textform. Den information och stöttning som gavs av högskolebibliotekarien lade ut grunden för författarnas fortsatta examensarbete. Den sammanlagda totalen av artiklar som hittades var 87. Det låga antalet artiklar ansågs
fördelaktigt då författarna inte behövde gallra bort mängder av irrelevant litteratur utan fick raffinerade träffar under databassökningen. Majoriteten av artiklarna som användes i examensarbetet kom från databaserna Medline och CINAHL with fulltext. AMED gav få resultat, nämligen enbart 3 träffar varav 2 var dubbletter. AMED som databas anses vara mindre lämpligt på grund av det låga antalet träffar. Författarna är medvetna om risken att manuell sortering under artikelurvalet kan ha sorterat bort relevant litteratur. Att manuellt sortera bort litteratur efter titel kan medföra att tillförlitligheten minskas i examensarbetet. Tillförlitlighet handlar om sanningshalten av det framställda resultatet i examensarbetet och beror på huruvida man bygger resultatet på tolkningar eller förutfattade meningar
(Kristensson, 2014).
20
dialog sinsemellan, samt tillsammans med handledare om vilka artiklar som ansågs vara irrelevanta motsvarande till examensarbetets syfte.
Sex artiklar hittades från de använda databaserna och sex artiklar hittades från manuella sökningar, vilket innebär att 50% av artiklarna hittades manuellt. Sökstrategin konstaterades till en början vara bra, men under arbetets gång ansåg författarna att vissa sökord borde ha beaktats som relevanta för databassökningarna vilket resulterade i det stora antalet manuella sökningar. Studiens överförbarhet kan således ha påverkats eftersom det kan ha inneburit att flertalet artiklar inte hittats inom området. Författarna bedömde dock att de gjort sitt yttersta genom ändringar av inklusions- och exklusionskriterier samt genomförande av manuella sökningar under arbetets gång. Överförbarheten i detta examensarbete styrks genom att arbetsprocessens alla delar har diskuterats och reflekterats kring av författarna samt att alla delar i arbetsprocessen har gjorts gemensamt. Författarna bedömde dock att de gjort sitt yttersta genom ändringar av inklusion- och exklusionskriterier samt genomförande av manuella sökningar under arbetets gång. Examensarbetets giltighet handlar om det insamlade materialets stabilitet över tid enligt Kristensson (2014). Våra inklusions- och exklusionskritier är exempel på hur giltigheten kan ha ökats i den mån att vi sökt efter litteratur publicerad mellan 2003–2021 för att kunna dra paralleller mellan äldre och nyare forskning. Risken för skevhet och bias har minskat genom att sökningen resulterat i artiklar från olika länder och kontinenter som en del av författarnas resultat.
Betydelse för arbetsterapi
Arbetsterapeuter har en viktig roll att spela hos patienter med artros i förhållandet till individernas utförande av dagliga aktiviteter. Examensarbetets resultat visar att
arbetsterapeutiska interventioner bidrar till att bibehålla eller förbättra ADL-förmågan hos individer med artros. Författarna anser att detta examensarbete har betydelse för
arbetsterapi genom att tydliggöra interventionstyperna och beskriva dess påverkan på målgruppen.
Författarna anser även att examensarbetet bidrar till en ökad förståelse kring att
skräddarsydda interventioner för patienter med artros ökar upplevd ADL-förmåga. Detta antagande styrker även att som arbetsterapeut är det viktigt att alltid utgå från den enskilda individens behov, för att individen själv ska uppleva förbättringar i sin vardag. Detta
klientcentrerade sätt benämns som ett ”top down approach” (Fisher, 2009).
Vidare forskning
Utifrån examensarbetets resultat anser författarna att mer forskning är önskvärt kring vad arbetsterapeuter kan göra för patienter med knä och höftartros då detta område ofta begränsas till utbildning och strategier för hur artrosen ska hanteras. Vid olika typer av
21
handartros finns fler fysiska interventioner såsom ortoser och hjälpmedel att tillhandahålla i kombination med utbildning och strategier.
Slutsats
Examensarbetets resultat påvisar att det finns flera olika åtgärder som en arbetsterapeut kan arbeta med när det kommer till att förbättra eller bibehålla patienters ADL-förmåga med olika typer av artros. Fem olika arbetsterapeutiska interventioner användes under
aktivitetsutförandet och dessa var hjälpmedel, handortoser, träning, utbildning och strategi. Interventionerna varierade beroende på var i kroppen artrosen befann sig, det vill säga om artrosen satt i nedre- eller övre extremitet. En annan slutsats var att multimodala
interventioner hade en bättre effekt vid arbetet med människor med artros än vad enskilda interventioner hade.
22
Referenser
* = artiklar som ingår i författarnas resultat
Aebischer, B., Elsig, S., & Taeymans, J. (2016). Effectiveness of physical and occupational therapy on pain, function and quality of life in patients with trapeziometacarpal osteoarthritis–A systematic review and meta-analysis. Hand therapy, 21(1), 5–15. doi:
https://doi.org/10.1177/1758998315614037
*Amaral, D. S., Duarte, A. L. B. P., Barros, S. S., Cavalcanti, S. V., Ranzolin, A., Leite, V. M. M., ... & Marques, C. D. L. (2018). Assistive devices: an effective strategy in non-pharmacological treatment for hand osteoarthritis—randomized clinical trial. Rheumatology
international, 38(3), 343–351. doi: https://doi.org/10.1007/s00296-017-3892-1
Arbesman, M., & Mosley, L. J. (2012). Systematic review of occupation-and activity-based health management and maintenance interventions for community-dwelling older
adults. American Journal of Occupational Therapy, 66(3), 277–283. doi: https://doi.org/10.5014/ajot.2012.003327
Arksey, H., & O’Malley, L. (2005). Scoping studies: towards a methodological
framework. International Journal of Social Research methodology, 8(1), 19– 32. doi: http://dx.doi.org/10.1080/1364557032000119616
*Carreira, A. C. G., Jones, A., & Natour, J. (2010). Assessment of the effectiveness of a functional splint for osteoarthritis of the trapeziometacarpal joint on the dominant hand: a
randomized controlled study. Journal of rehabilitation medicine, 42(5), 469-474. doi:
https://doi.org/10.2340/16501977-0542
Dorsey, J., & Bradshaw, M. (2016). Effectiveness of Occupational Therapy Interventions for Lower-Extremity Musculoskeletal Disorders:
A Systematic Review. The American Journal of Occupational Therapy, 70. doi: https://do i.org/10.5014/ajot.2017.023028
Fisher, A. G., (2009). Occupational Therapy Intervention Process Model; A model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Ft. Collins, CO: Three Star Press.
23
*Isaramalai, S., Hounsri, K., Kongkamol, C., Wattanapisitkul, P., Tangadulrat, N., Kaewmanee, T., & Yuenyongviwat, V. (2018). Integrating participatory ergonomic management in non-weight-bearing exercise and progressive resistance exercise on self-care and functional ability in aged farmers with knee osteoarthritis: a clustered randomized controlled trial. Clinical Interventions in Aging, 13, 101–108. doi: https://doi.org/10.2147/CIA.S144288 Klinger, L., & Spaulding, S. J. (2001). Occupational therapy treatment of chronic pain and use of
assistive devices in older adults. Topics in Geriatric Rehabilitation, 16(3), 34–44. ISSN: 0882–7524. https://oce-ovid-com.proxy.library.ju.se/article/00013614-200103000-00006/html
Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M.A., Polatajko, H., & Pollock, N. (2020). Canadian Occupational Performance Measure (COPM), (K. Samuelsson & A. Bergström, övers. och bearb., 5:e upplagan). Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter. (Originalet: Canadian
Occupational Performance Measure (COPM), 5th ed. rev. (2019).
*Murphy, S. L., Janevic, M. R., Lee, P., & Williams, D. A. (2018). Occupational therapist– delivered cognitive–behavioral therapy for knee osteoarthritis: A randomized pilot study. American Journal of Occupational Therapy, 72(5),
7205205040p1-7205205040p9. doi: https://doi.org/10.5014/ajot.2018.027870
*Murphy, S. L., Lyden, A. K., Smith, D. M., Dong, Q., & Koliba, J. F. (2010). Effects of a tailored activity pacing intervention on pain and fatigue for adults with osteoarthritis. American Journal of Occupational Therapy, 64(6), 869–876. doi:
https://doi.org/10.5014/ajot.2010.09198
*Murphy, S. L., Smith, D. M., & Lyden, A. K. (2012). Type of activity pacing instruction affects physical activity variability in adults with symptomatic knee or hip osteoarthritis. Journal of Physical Activity and Health, 9(3), 360–366. doi: https://doi.org/10.1123/jpah.9.3.360 *Murphy, S. L., Strasburg, D. M., Lyden, A. K., Smith, D. M., Koliba, J. F., Dadabhoy, D. P., &
Wallis, S. M. (2008). Effects of activity strategy training on pain and physical activity in older adults with knee or hip osteoarthritis: a pilot study. Arthritis Care & Research: Official Journal of the American College of Rheumatology, 59(10), 1480–1487. doi: https://doi.org/10.1002/art.24105
24
*Peeler, J., & Ripat, J. (2018). The effect of low-load exercise on joint pain, function, and activities of daily living in patients with knee osteoarthritis. The Knee, 25(1), 135–145.
doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.knee.2017.12.003
*Pérez-Mármol, J. M., García-Ríos, M. C., Ortega-Valdivieso, M. A., Cano-Deltell, E. E., Peralta-Ramírez, M. I., Ickmans, K., & Aguilar-Ferrándiz, M. E. (2017). Effectiveness of a fine motor skills rehabilitation program on upper limb disability, manual dexterity, pinch strength, range of fingers motion, performance in activities of daily living, functional independency, and general self-efficacy in hand osteoarthritis: A randomized clinical trial. Journal of Hand Therapy, 30(3), 262–273. doi:
https://doi.org/10.1016/j.jht.2016.12.001
Reumatiker Förbundet. (2020, 29 september). Artros. Reumatiker Förbundet. https://reumatiker.se/diagnos/artros/
Rikstermsbanken. (2019, 13 augusti). Termpost. Rikstermsbanken. http://www.rikstermbanken.se/visaTermpost.html?id=173929
Roll, S. C. (2016). Current Evidence and Opportunities for Expanding the Role of Occupational Therapy for Adults with Musculoskeletal Conditions. The American Journal of
Occupational Therapy, 71. doi: https://doi.org/10.5014/ajot.2017.711002
Roll, S. C., & Hardison, M. E. (2017). Effectiveness of occupational therapy interventions for adults with musculoskeletal conditions of the forearm, wrist, and hand: a systematic
review. American Journal of Occupational Therapy, 71(1), 7101180010p1-7101180010p12. doi: https://doi.org/10.5014/ajot.2017.023234
SBU. (2020, 12 april). Viktigt men svårt att mäta
livskvalitet. https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-och-praxis/viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/
*Silva, P. G., de Carvalho Silva, F., Fernandes, A. D. R. C., & Natour, J. (2020). Effectiveness of Nighttime Orthoses in Controlling Pain for Women With Hand Osteoarthritis: A
Randomized Controlled Trial. American Journal of Occupational Therapy, 74(3), 7403205080p1-7403205080p10. doi: https://doi.org/10.5014/ajot.2020.033621
25
*Stoffer-Marx, M. A., Klinger, M., Luschin, S., Meriaux-Kratochvila, S., Zettel-Tomenendal, M., Nell-Duxneuner, V., Zwerina, J., Kjeken, I., Hackl, M., Öhlinger, S., Woolf, A., Redlich, K., Smolen, J. S., & Stamm, T. A. (2018). Functional consultation and exercises improve grip strength in osteoarthritis of the hand–a randomised controlled trial. Arthritis research & therapy, 20(1), 1–11. doi: https://doi.org/10.1186/s13075-018-1747-0
*Suomi, R., & Collier, D. (2003). Effects of arthritis exercise programs on functional fitness and perceived activities of daily living measures in older adults with arthritis. Archives of physical medicine and rehabilitation, 84(11), 1589-1594. doi:
https://doi.org/10.1053/S0003-9993(03)00278-8 Sveriges Arbetsterapeuter. (2018a, 12 oktober). Vad gör en
arbetsterapeut? https://www.arbetsterapeuterna.se/profession/om-arbetsterapi/vad-goer-en-arbetsterapeut/
Sveriges Arbetsterapeuter. (2018b, 12 oktober). Gör arbetsterapi någon skillnad?
https://www.arbetsterapeuterna.se/profession/om-arbetsterapi/goer-arbetsterapi-naagon-skillnad/
Taylor, R. (2017). Kielhofner's Model of Human Occupation. Wolters Kluwer.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
World Health Organization. (2021). Musculoskeletal conditions. WHO.
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/musculoskeletal-conditions Wilcock, A. (2015). An Occupational Perspective of Health (3rd. ed.). SLACK Incorporated.
Öhlin, U., & Öhlin, D. (2021). Artros. Skadekompassen.
26
Bilagor
Bilaga 1 – Databasöversikt
Databas, sökord och limits. Antal träffar(dubbletter) Lästa abstrakt Lästa fulltext Valda artiklar AMED
” daily activities” OR “activities of daily living”
AND occupational therap* AND osteoarthritis AND intervention 3(2) 2 2 0 Peer reviewed. 2002-2021. English Language. Cinahl
”daily activities” OR ”activities of daily living”
AND occupational therap* AND osteoarthritis AND intervention 9(0) 5 4 2 Peer reviewed. 2002-2021. English Language. Pubmed
” daily activities” OR ”activities of daily living”
AND occupational therap* AND osteoarthritis AND intervention Peer reviewed. 2002-2021. English Language. Medline 47(0) 9 6 0
”daily activities” OR ”activities of daily living”
AND occupational therap* AND osteoarthritis AND intervention 27(15) 12 5 4 Peer reviewed. 2002-2021. English Language. Totalt antal: 86(17) 28 17 6 Manuell Sökning.
Sökning i referenslistor från exkluderade
litteraturstudier: 10 8 7 6
Bilaga 2 – Artikelöversikt
(Författare,År). Titel, Tidskrift. Land. Plats för intervention &
typ av artros:
Deltagare &
Metod: Intervention: Resultat:
*(Amaral et al., 2018).
Assistive devices: an effective strategy in non-pharmacological treatment for hand osteoarthritis—randomized clinical trial. Rheumatology international. Brasilien. Öppenvårds-mottagning. Handartros. N = 39. Män och kvinnor. Medelålder 59,5 år. Kvantitativ RCT.
Relevanta hjälpmedel som effektiv behandling mot handartros.
Handfunktion och aktivitetsförmåga förbättrades efter interventionen. Vid jämförelse av resultatet mellan grupperna fann man en statistisk skillnad i COPM och SACRAH. Användningen av
hjälpmedel har visat sig vara ett effektivt alternativ vid icke-farmakologisk
behandling av handartros.
*(Carreira et al., 2010).
Assessment of the effectiveness of a functional splint for osteoarthritis of the trapeziometacarpal joint on the dominant hand: a randomized controlled study. Journal of rehabilitation medicine. Brasilien. Medicinsk klinik. Tumbasartros N = 40. Medianålder 65,5 år. Kvantitativ RCT.
Användning av handortos vid aktiviteter i dagliga livet för att minska smärtan under
aktivitetsutförande.
Deltagarna delas in i två grupper. Grupp 1 har handortos vid dagliga aktiviteter från och med baseline och kontrollgruppen får inte ortosen förens 90dagar efter baseline. Grupp 1 upplever minskad smärta tidigt efter intervention och kontrollgruppen har fortsatt ont till dess att de får använda ortosen vid dagliga aktiviteter.
*(Isaramalai et al., 2018).
Integrating participatory ergonomic management in non-weight-bearing exercise and progressive resistance exercise on self-care and functional ability in aged farmers with knee osteoarthritis: a clustered randomized controlled trial. Clinical Interventions in Aging. Thailand.
Hemmiljö samt medicinsk klinik. Knäartros. N = 75. Män och kvinnor. Medelålder 66,2. Kvantitativ RCT. Grupp 1: “participatory ergonomic management” (PEM) och “non-weight-bearing exercise” (NWE) som intervention. Grupp 2: “progressive
resistance exercise” (PRE) och PEM som åtgärd.
Grupp 3: standard-vård mot knäartros.
Grupp 1 och grupp 2 upplevde större förbättringar riktad mot egenvård och funktionsförmåga än de som hade
standard-vård mot artros. Ingen statistisk skillnad påvisades mellan grupp 1 och grupp 2.
Anteckning: RCT= Randomized control trial. COPM= Canadian Occupational Performance Measure. SACRAH= Score for assessment and quantification of chronic rheumatic affections of the hands. Kvinnorna var överrepresenterade i samtliga studier.
1 (Författare,
År). Titel, Tidskrift. Land. Plats för intervention & typ
av artros:
Deltagare &
Metod: Intervention: Resultat:
*(Murphy & Janevic et al., 2018).
Occupational therapist–delivered cognitive–behavioral therapy for knee osteoarthritis: A randomized pilot
study. American Journal of Occupational Therapy. USA. Hemmiljö. Knäartros. N = 46. Män och kvinnor. Medelålder 63,5. Pilot study. Interventionen kallades Engage, vilket är ett internetbaserat KBT-program kombinerat med traditionella
arbetsterapeutiska intervention som activity pacing.
Resultatet hade en positiv effekt på fysisk funktion över en sex månaders period. Nästan hälften av deltagarna skattade sig själva mycket förbättrade jämfört med baseline. Både smärta och trötthet, som påverkar aktivitetsutförandet, förbättrades signifikant.
*(Murphy & Lyden et al., 2010).
Effects of a tailored activity pacing
intervention on pain and fatigue for adults with osteoarthritis. American Journal of Occupational Therapy. USA.
Hemmiljö & medicinska kliniker. Knä/höftartros. N = 32. Män och kvinnor. Medelålder 61,7. Pilot study. Skräddarsydda Activity pacing program jämförs med generella ”activity-pacing” program. Syftet var att se hur
effektivt ”activity-pacing” är i förhållande till
symtomhantering och trötthet under aktiviteter i dagliga livet.
Gruppen som fick det skräddarsydda programmet upplevde att tröttheten hade mindre påverkan på det dagliga livet och att utmattningsgraden hade minskat.
Författarna anser att ett större urval behöver göras för att effektivt använda skräddarsydda ”activity-pacing” program i framtiden, men att studien i sig visar lovande resultat.
*(Murphy & Smith et al., 2012).
Type of activity pacing instruction affects physical activity variability in adults with symptomatic knee or hip
osteoarthritis. Journal of Physical Activity and Health. USA.
Hemmiljö samt medicinsk klinik. Knä/höftartros. N = 32. Män och kvinnor. Medelålder 61,7. Pilot study. Interventionerna activity pacing, self-management samt utbildning genomfördes av målgruppen.
I resultatet framgår det att ett skräddarsytt “activity-pacing” program utformat av arbetsterapeuter gav större effekt än ett generellt “activity-pacing program”. Detta leder till ett jämnare flöde i patienters aktiviteter och en stabilare vardag.
Multimodala interventioner påvisas effektiva. Anteckning: Pilot study= Preliminär studie i liten skala. KBT= Kognitiv beteendeterapi. Activity Pacing= En strategi för att regulera aktiviteten med pauser. Self-Management= Självhantering av de uppgifter/aktiviteter som individer måste utföra för att leva och må bra med ett kroniskt tillstånd. Kvinnor var överrepresenterade i samtliga studier.
2 (Författare
, År). Titel, Tidskrift. Land. Plats för intervention
& typ av artros:
Deltagare &
Metod: Intervention: Resultat:
*(Murphy & Strasburg et al., 2008).
Effects of activity strategy training on pain and physical activity in older adults with knee or hip osteoarthritis: a pilot study. Arthritis Care & Research: Official Journal of the American College of Rheumatology. USA. Tre ålderdomshe m och ett senior center. Knä/höftartr os. N = 54. Män och kvinnor. Medelålder 75,3. Pilot study. Aktivitetsstrategi-utbildning vilket är ett strukturerat program som lärs ut av arbetsterapeuter för att engagera målgruppen till fysisk aktivitet och adaptiva strategier.
Deltagarna delades upp i två grupper, där grupp 1 fick EX-AST programmet (exercise plus activity strategy training) och grupp 2 fick EX-ED (exercise plus health education). Deltagarna i grupp 1 hade betydligt högre topp i engagemang i fysisk aktivitet jämfört med grupp 2.
*(Peeler, J & Ripat, J. 2018).
The effect of low-load exercise on joint pain, function, and activities of daily living in patients with knee
osteoarthritis. The Knee. Kanada.
Medicinska kliniker. Knäartros. N = 31. Män och kvinnor. Åldersspann 50–75 år. Kvantitativ kohortstudie.
Lower body positive pressure (LBPP) användes som intervention. LBPP fokuserar på att förbättra olika ADL-förmågor som
exempelvis, promenader, och bättre rörelseförmåga i knäleder.
Deltagande i en 12-veckors LBPP-stöttande löpbandspassövningsregim förbättrade patientens funktion och livskvalitet avsevärt, samt förmågan att utföra aktiviteter i det dagliga livet som patientens själv anser vara viktiga men ändå svår att utföra.
*(Pérez-Mármol et al., 2017).
Effectiveness of a fine motor skills rehabilitation program on upper limb disability, manual dexterity, pinch strength, range of fingers motion, performance in activities of daily living, functional independency, and general self-efficacy in hand osteoarthritis: A randomized clinical trial. Journal of Hand Therapy. Spanien.
Sex medicinska kliniker. Handartros. N = 48. Män och kvinnor. Åldersspann 74-86 år. Kvantitativ RCT.
Deltagarna delades in i två grupper – grupp 1 genomförde
interventioner i syfte att förbättra finmotoriken. Grupp 2 fick konventionella arbetsterapeutiska interventioner. Bägge grupper blev testade på deras ADL-prestanda, manuell fingerfärdighet och fingrarnas rörelse vid baseline, omedelbart efter behandling.
Interventionsgruppen för finmotorik visade signifikant bättre manuell fingerfärdighet och bättre räckvidd för pekfinger och tumme jämfört med den konventionella gruppen. Författarna menar dock att de inte fann signifikanta resultat för en förbättring i ADL-förmåga eller nypstyrka.
Anteckning: Pilot study= Preliminär studie i liten skala. RCT= Randomized control trial. Kohortstudie= En studie på en grupp med någon bestämd gemensam erfarenhet inom en viss tidsperiod. Kvinnor var överrepresenterade i samtliga studier.
3 (Författare,
År). Titel, Tidskrift. Land. Plats för intervention & typ av artros:
Deltagare & Metod: Intervention: Resultat:
*(Silva et al., 2020).
Effectiveness of Nighttime Orthoses in Controlling Pain for Women With Hand
Osteoarthritis: A Randomized Controlled Trial. American Journal of Occupational Therapy. Brasilien. Öppenvårds-mottagning. Handartros. N = 52. Män och kvinnor. Åldersspann över 40 år. Kvantitativ RCT.
Handortos som användes nattetid i syfte att bibehålla och förbättra ADL-förmåga samt minska smärta under aktivitetsutförande och vila.
Interventionsgruppen visade en signifikant förbättring av smärta (p <.001) och
handfunktion. Förbättringen av smärta korrelerade med CHFS och frånvaron av Bouchard’s Nodes i tredje fingret. Detta innebär att nattortos är en bra
behandlingsmetod för människor med handartros.
*(Stoffer-Marx et al., 2018).
Functional consultation and exercises improve grip strength in osteoarthritis of the hand–a randomised controlled trial. Arthritis research & therapy. Österrike. Öppenvårds-mottagning. Handartros. N = 151. Män och kvinnor. Medelålder 59,6. Kvantitativ RCT.
Grupp 1 fick en individuell session angående funktion, aktiviteter i dagliga livet, fysisk aktivitet, näring, hjälpmedel, instruktion i smärthantering samt motion. Grupp två fick rutinbehandling. Efter 4 veckor gjordes
telefonuppföljning och efter 8 veckor gjordes en utvärdering kring greppstyrka, självskattad smärta, nöjdhet med
interventionen samt en hälsokoll.
I Grupp 1 kunde man utläsa en signifikant skillnad efter interventionen sedan baseline på samtliga punkter som testades. Resultatet påvisar att multimodala interventioner är belönande i förhållande till ADL-förmåga. I kontrollgruppen blev vissa punkter till och med sämre.
*(Suomi, R., & Collier, D. (2003).
Effects of arthritis exercise programs on functional fitness and perceived activities of daily living measures in older adults with arthritis. Archives of physical medicine and rehabilitation. USA. Universitet samt aktivitetscentrum. Okänd typ av artros. N = 30. Män och kvinnor. Åldersspann 60-79 år. Kvantitativ RCT.
Fysisk träning på land såväl som i vatten under 8 veckor i syfte att öka målgruppens upplevda ADL- förmåga.
Resultat visar att de grupper som fick
antingen träning på land eller i vattnet ökade sin upplevda ADL-förmåga avsevärt medan kontrollgruppen inte fick någon ökad upplevd ADL-förmåga.
Anteckning: RCT= Randomized control trial. Bouchard’s Nodes= Bouchard’s knutor är små hårda knölar som växer ut från benen vid leden. CHFS= Cochin Hand Function Scale. Kvinnor var överrepresenterade i samtliga studier.
