"Livet bakom de manipulativa profetiorna" : En kvalitativ textanalys som skildrar maltutövandet i två amerikanskgrundade nyreligiösa rörelser

”Livet bakom de

manipulativa

profetiorna”

KURS: Religionsvetenskap, 61–90 hp PROGRAM: Ämneslärarprogrammet FÖRFATTARE: Joakim Svensson EXAMINATOR: Jennie Ahlgren

TERMIN: VT 20

En kvalitativ textanalys som skildrar maktutövandet i

två amerikanskgrundade nyreligiösa rörelser

JÖNKÖPING UNIVERSITY Religionsvetenskap, 61–90 School of Education and Communication Ämneslärarutbildning

Vårterminen 2020 Uppsatskurs 15 hp

Abstract

“Life behind the manipulative prophecies”

A qualitative text analysis depicting the exercise of power in two American founded new religious movements.

Number of pages: 48

Just a few years after the end of WWII, the American author Lafayette Ronald Hubbard developed the new religious movement Scientology, which has evolved over the years into one of the largest new religious movements in the world. Two decades later, an American pastor’s son named David Berg, received a revelation from God, which led to the founding of the new religious movement The Family International, formerly known as God’s Children. Over the years there have been a number of defectors that wanted to change and turn their life around. But only a few managed to gather confidence to tell the rest of the world of the circumstances and living conditions in the new religious movement that have characterized major parts of their lives.

The main purpose of this study was to elucidate how former members and defectors portrayed and experienced the explicit and implicit exercise of power in two, American founded, new religious movements. In addition, the study applied the Austrian psychologist Sigmund Freud’s theories in dynamic psychology and religion, in order to interpret the former members depictions, in relation to the attitudes expressed.

The didactic relevance of this study refers to the growth and the more frequent sight of new religious movements in our society. The society, primarily in the media, but also in scientific contexts, has associates these movements with the negative loaded word sect, which has led to appearance of difficulties in the education of religion. Therefore, contributes this study, based

on a neutral and a non-evaluative perspective of new religious movements, to eliminate prejudices and create tolerance among all students.

What emerged along the course of the study was that the explicit control and exercise of power was established in the charismatic attribute and, above all, the power holder’s ability to convince and persuade the members was one of the major parts in the power structure. The study also illustrates how the implicit exercise of power of the Scientology constantly revolved around money and The Family International around sex relations.

In conclusion, the leaders explicit and implicit exercise of power integrates with each other and has its foundation in the charismatic leadership and the ability to convince and persuade its members. The conclusion also illustrates how the members adaption and submission to its leader was an unconscious act according to Freud’s theory, concerning defense mechanism. As a result, the leaders achieved to manage the movements without resistance and questioning, and also got expression for their own manners.

Keywords: Scientology, The Family International, NRM, New Religious Movements, Freud, Defector, Defense

I

NNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.INLEDNING ... 1

1.1

S

&

... 2

2. BAKGRUND ... 3

2.1

S

... 3

2.2

T

F

I

–

F

... 5

2.3

B

”

” ... 7

2.4

T

... 10

3. METOD OCH MATERIAL ... 13

3.1

K

... 14

3.2

K

... 15

3.3

M

... 16

3.3.1Avgränsningar ... 16

3.3.2 Primärmaterial ... 16

4. TEORI ... 18

4.1

R

... 19

4.2

R

... 20

5. RESULTAT OCH ANALYS ... 21

5.1

T

:

S

&

... 22

5.2

T

:

L

... 29

5.3

T

:

L

... 37

6. SLUTDISKUSSION ... 42

7. DIDAKTISKT PERSPEKTIV ... 44

1.I

Redan från födelsen fostrades vi att lyssna och iaktta sektens regler. Vi hade inget val och visste inte om något annat. Vi hörde aldrig vår far uttrycka en åsikt som var hans egen, utan det var allt bara ”Grandpa (David Berg) har sagt…” Om vi blev straffade, berodde det på att vi hade trotsat Mos regler. Om vi belönades, vart det för att vi var ”trofasta anhängare”.1

Genom historien har majoriteten av världens människor tillhört en religiös tro där man antingen fötts in, eller där man som vuxen gjort ett aktivt val att ingå i en religiös gemenskap. En del människor tillhör en av de stora världsreligionerna, och andra i mindre religioner eller rörelser. På senare år har de så kallade nyreligiösa rörelser uppkommit från många olika håll i världen, och idag har flera av dessa nya rörelser etablerat sig och har miljoner anhängare. Hit räknas grupper med anknytning till kristen tradition, grupper med bakgrund i indiska religioner, samt grupper med nyskapande ideologer. Rörelsernas trossystem och livsstil är varierande och avviker i viss grad från samhällets allmänt accepterande föreställningar, och tenderar till att i vissa fall leda till konflikter med det omgivande samhället.2 Dessa konflikter har även lett till

problematik kring undervisning av nyreligiösa rörelser då samhället i mediala, men också vetenskapliga sammanhang, associerat nyreligiösa rörelser med det negativt värdeladdade begreppet sekt. Mycket av skolans undervisning om nyreligiösa rörelser är därmed inte helt okomplicerad att undervisa om, då eleverna påverkas av media och går följaktligen in i undervisningen med en negativ syn på rörelserna. Undervisningen och angreppssättet av nyreligiösa rörelser är därmed viktigt för att förändra den ofördelaktiga samhällssyn som idag präglar detta begrepp. Detta betonas även i den svenska läroplanen för religionskunskap på gymnasienivå, där undervisningen dels ska behandla ”Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till världsreligionerna”3, men även

att undervisningen ska syfta till att ”Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklat kunskaper om hur människors moraliska förhållningssätt kan motiveras utifrån religioner och livsåskådningar. De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar

1 Kristina Jones, Celeste Jones & Juliana Buhring. De oskuldsfulla: tre systrars berättelse om sin uppväxt i den

religiösa sekten Familjen och om deras flykt från detta liv. Malmö: Bra Böcker AB, 2007. s. 8.

2 Nyreligiösa rörelser. Nationalencyklopedin. 2020.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nyreligiösa-rörelser (Hämtad 2020-05-24).

3 Ämne – Religionskunskap. Skolverket. 2020.

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/

och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva”4.

Idag finns det miljontals människor som aktivt lever inom olika typer av nyreligiösa rörelser där hela individens liv kretsar kring gemenskapen. Det finns också individer som efter en tid i olika gemenskaper vill förändra sitt liv och påbörjar då istället en process att frigöra sig från rörelsen. De individer som bestämmer sig för att inleda denna process har även unika berättelser och redogörelser av att leva i en nyreligiös rörelse vilket också är något som bara de kan redogöra för. Denna uppsats utgår därför från en kvalitativ ansats innehållande två memoarer, där den ena är skriven av tre systrar som levt i den nyreligiösa rörelsen Familjen, tidigare Guds barn, och där den andra är skriven av en avhoppare från Scientologerna. Uppsatsens syfte är att belysa individernas skildringar av maktutövandet, ledarskapet och de rådande levnadsreglerna och normerna som finns inom de nyreligiösa rörelserna. Skälet till att undersökningens källmaterial föll på memoarer, är då ambitionen med föreliggande studie bland annat syftar till att undersöka den lilla människan från ett inifrånperspektiv som fokuserar direkt och tydligt på upplevelserna och erfarenheterna av att leva inom en nyreligös rörelse.

1.1

S

&

Syftet med föreliggande studie är att genom en kvalitativ metod undersöka och belysa det explicita och implicita maktutövandet som föreligger i de två amerikanskgrundade nyreligiösa rörelserna, Scientologerna och The Family International (Familjen). Syftet kommer att besvaras utifrån skildringar och beskrivningar som framkommer i före detta medlemmars och avhoppares memoarer. För att uppnå studiens syfte kommer två forskningsfrågor, i kombination med de tre teman, att besvaras.

Frågeställning:

• Hur skildras det explicita och implicita maktutövandet i förhållande till strategier, ledarskap, levnadsregler och sociala normer.

• Hur förhåller sig individerna till maktutövandet/maktstrukturen?

2.

B

Detta kapitel kommer att beskriva och redogöra för en sammanfattande bakgrund och historia av varje nyreligiös rörelse samt den tidigare forskningen kring ämnesområdet. I det första delkapitlet redovisas först Scientologernas historia och de fundamentala tankarna inom rörelsen. I det andra delkapitlet kommer The Family International (Familjen) att beskrivas och utifrån samma aspekter. I det tredje delkapitlet presenteras en fördjupad diskussion om ”sekt-begreppet” och hur studien förhåller sig till detta begrepp, och i det sista och avslutande delkapitlet kommer den tidigare forskningen kring ämnesområdet att redovisas.

Den primära faktorn till att studien kommer att fokusera och begränsa sig till de nyreligiösa rörelserna Familjen och Scientologerna är på grund av att de värderas som de mest fördelaktiga och intressanta rörelserna att undersöka utifrån ett makt- och ledarskapsperspektiv. Den sekundära faktorn är baserat på personligt intresse, då dessa rörelser varit medialt uppmärksammade, i form av dokumentärer, böcker och i tidningar, på grund av sina läror och levnadsförhållanden, men främst för deras religiösa grundare och ledare. Dessa två faktorer i kombination med varandra resulterade i valet av källmaterial och ämnesområde för denna studie.

2.1

S

Scientologi-kyrkan grundades år 1954 av upphovsmannen L. Ron Hubbard. Trotts många kontroverser och konflikter, som på senare år lagt sig, uppfattas Scientologi-kyrkan i dagens USA (2007) som en vanlig religiös organisation vid sidan av andra religiösa organisationer. Fram till år 2007 har den grundläggande boken för Scientologin om Dianetik sålts i 21 miljoner exemplar runt om i världen. De senaste decennierna har rörelsen från och med år 1970, växt från 118 kyrkor i 20 länder, till 7500 kyrkor, missioner och grupper i 163 länder med en total siffra på över 9 miljoner människor som någon gång gått en av kyrkans kurser (enligt Scientologins egna siffror).5

Rörelsen är uppbyggd av flera olika missioner och kyrkor som alla är självständiga i förhållande till varandra, men använder varumärken och copyright på licens. De så kallade Saint Hill-organisationerna i Los Angeles, Sydney och East Grinstead tillhandahåller med avancerad träning samt att de ger kurser upp till den så kallade nivån OT 5. För att nå högre OT-nivåer

5 Liselotte Frisk, De nya religiösa rörelserna: vart tog de vägen?. Nora: Bokförlaget Nya Doxa, 2007. s. 13 –

vänder man sig till The flag Service Organization som finns i Clearwater, Florida, samt till The Flagship Service Organization som ligger på ett skepp i det Karibiska havet. OT-nivåerna handlar i grunden om att individens sanna jag kallas för thetan. Varje thetan återföds oräkneliga gånger och är odödlig. Scientologernas mål är att ge thetan sin ursprungliga förmåga genom att genomföra en andlig utveckling som handlar om att bli en utpräglad person och att erövra, förändra och kontrollera det fysiska universum. Detta tillstånd kallar scientologerna för OT eller Operating Thetan.6

Det centrala sakramentet inom rörelsen är den så kallade ”auditeringen”. Auditeringen är inom scientologin ett annat ord för terapi och där terapeuten som styr terapin kallas för ”auditör”. Begreppet innefattar lyssnande och understryker att terapeuten inte ska bedöma och berätta för klienten vad det som han tänker och säger betyder, vilket ofta terapeuten gör i andra terapiformer. Auditören ska istället endast ställa frågor enligt ett bestämt mönster och lyssna tills klienten själv inser hur allt hänger samman.7. Detta sakrament syftar till att göra individen

”clear”, vilket kan beskrivas som att vara fri från blockeringar samt att kunna vara kapabel till fullt ut använda sina förmågor. Enligt scientologins lära uppfattas universum som den kollektiva produkten av alla de så kallade ”thetan” som är den odödlig själ som lever vidare och reinkarneras efter människans kroppsliga död. När själen (thetan) blir ren eller ”clear” genom auditering förbättras också universum och därmed den mänskliga civilisationen.8

De kontroverser som varit kring rörelsen har handlat om huruvida Scientologin kan kategoriseras som en religion och därmed vara berättigad till de förmåner som följer med en religiös status, samt om dianetiken och auditering kan uppfattas som olämpligt medicinskt utövande. Kontroversen kring Scientologins kyrkliga status började 1958 i USA då man började ifrågasätta att organisationen fått skattefri status. Detta ledde till att staten drog tillbaka statusen och en undersökning om Scientologin var en religion eller inte inleddes och som sedan pågick i flera decennier. Tillslut år 1993 avgjorde den amerikanska regeringen att Scientologin verkligen var en religion och att den då blir berättigad en skattefri status. 9

Scientologin-kyrkans övergripande mål är en värld utan krig, sinnessjukdom och kriminalitet. Rörelsen arbetar mot droger, och engagerar sig i mänskliga rättigheter, framförallt i frågor

6 Frisk, De nya religiösa rörelserna: vart tog de vägen?, s. 14.

7 Robert Dam, Avhopparen: mina 20 år inom scientologin. Örebro: Libris förlag, 2012. s. 323.

8 Scientologi. Nationalencyklopedin. 2020. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/scientologi

(Hämtad: 2020-04-27).

gällande religionsfrihet och yttrandefrihet. Rörelsen har också ett etiksystem som är en viktig del i att förstå rörelsen. De grundläggande för Scientologins etik ”är att människan bör sträva efter det största möjliga goda på så många nivåer eller dynamiker som möjligt”10. De åtta

dynamikerna definieras av Hubbard som människans drivkrafter mot överlevnad. Dessa nivåer innefattar 1. Individnivå, 2. Sexuell nivå (familj), 3. Gruppnivå (till exempel samhälle eller ras), 4. Mänsklighetens nivå, 5. Allt levandes nivå, 6. MEST:s nivå (Matter, Energy, Space, Time), 7. Andlig nivå, och 8. Det högsta väsendets nivå. Detta nivåsystem som handlar om att sträva efter det goda skiljer sig dock inte sig så mycket från andra religiösa system. Det som skiljer sig är att Scientologin har speciella metoder för att hjälpa individen till att leva etisk och för att förändra ett oetisk beteende. De personer som dock, enligt Scientologin, kritiserar och motarbetar rörelsen kallas är PTS (potentiella problemkällor). En annan karakteristisk trosföreställningen inom Scientologin som är knuten till etikförståelsen är att individens etiska nivå uppfattas i förhållande till dess prestationsnivå. Ett exempel på detta kan vara att sjunkande inkomster är lika med låg etiknivå. Detta kan betraktas som att materiell framgång likställs alltså i någon omfattning med andlig framgång.11

2.2

T

F

I

–

F

Children of God, Guds barn på svenska, var det första namnet på den nyreligiösa rörelsen The Family International (Familjen) som grundades av David Berg, senare kallad för Moses David. Rörelsen kom till Sverige år 1971, och år 2007 finns endast en handfull medlemmar i Sverige. Familjen har sina rötter i den evangelikala rörelsen via Jesusrörelsen som var populär på 1960- och 70-talet. Bergs båda föräldrar var pastorer i en evangelikala Jesusrörelsen, Christian and Missionary Alliance som var en rörelse som hade flera hundra tusen medlemmar runt om i USA. År 1967 flyttade Berg till Kalifornien med sin familj och år 1968 grundade han Teens of Christ som var grunden till den kommande rörelsen Guds barn. Berg rekryterade främst sina medlemmar från hippie-kulturen och Bergs mission handlade inte bara om Jesus, utan också om ”Systemet”. Enligt Berg var Systemet de korrupta utbildnings-, politiska, ekonomiska och religiösa strukturerna i dåtidens Amerika, vilka snart skulle enligt Berg drabbas av Guds vrede. Familjen har mycket gemensamt med kristendomen, men betonar Satans inflytande mer än många andra traditionella kyrkor. Etablissemanget, vilket likställs med Systemet samt en del traditionella kyrkor, står enligt Berg under Satans inflytande. Det som skilde Bergs budskap från de andra kristna grupperna var hans avvisande av samhället och de andra kristna kyrkorna

10 Frisk, De nya religiösa rörelserna: vart tog de vägen?. s. 28. 11 Ibid, s. 28 – 29.

som han menade också var korrupta och döda. Något annat som också skilde sig från andra kristna grupperingar var den roll som Berg spelade då han uppfattades som sluttidens profet. Berg menade också att hans uppenbarelser skedde genom andekontakt, någon som religionshistorikern J. Gordon Melton menade var något som inte heller uppfattas på ett positivt sätt av modern traditionell kristendom.12

Ett framträdande drag som betonas inom rörelsen är att Familjen är kärleken mellan människor och mellan människan och Gud. Rörelsen är känd för sin fria syn på sex som anses vara en gudagåva samt att familjerna inom rörelsen ofta har många barn då preventivmedel inte användes av första generationens medlemmar. Anhängarna tror på att tiden då Jesus ska komma tillbaka är nära men att innan detta sker ska det komma en tid av katastrofala händelser som kommer att kulminera i att en så kallad Antikrist ska regera på jorden.13 Den teologiska läran

om sluttiden och tusenårsriket, vilket är riket som Jesus ska regera över efter Armageddon och när Antikrist är besegrad, är en central del i gemenskapen. Rörelsens trosföreställningar, likt kristendomen i stort, baseras på profeten Daniel och Uppenbarelseboken. Det som skiljer sig är att Berg tolkar texten på sitt egna sätt. Han menar att Antikrist kommer att framträda sju år före Jesu återkomst, där Antikrist kommer att vara en mycket attraktiv och duktig person som kommer att bringa ordning i världen, men som kommer efter tre och ett halvt år att förändras och bli besatt av Satan. Efter detta kommer Jesus att besegra Antikrist och Satan och regera på jorden i tusen år. Tusenårsrike har inte ännu infallit, men många av Familjens anhängare tror på idag att vi lever i sluttiden vilket medför att många medlemmar arbetar förberedande.14

Familjen fick stor uppmärksamhet under 70-talet från media och antikultrörelsen då deras okonventionella syn på sexualitet väckte intresse. Två decennier senare uppmärksammades rörelsen igen då de fått misstankar mot sig om sexuella kränkningar mot barn, men rörelsen har frikänts i alla fall rörande misstankar om sexuella kränkningar mot barn. Tillsist uppmärksammades rörelsen år 2005 då en ung man som var adoptivson till Berg, knivdödade en äldre tidigare medlem och sedan tog livet av sig själv. År 2007 hade rörelsen cirka 8000 heltidsmedlemmar och omkring 3000 deltidsmedlemmar i ett 90-tal länder runt om i världen. Majoriteten är barn och tonåringar som är uppvuxna inom rörelsen vilket gjort att rörelsen på senare år framhållit barnuppfostran och utbildning. Av de cirka 40 000 medlemmarna som gått med i gemenskapen, är det bara ett fåtal tusen medlemmar kvar. Tillväxten inom rörelsen är

12 Frisk, De nya religiösa rörelserna: vart tog de vägen?. s. 36, 38 – 39. 13 Ibid, s. 36.

liten genom rekrytering av vuxna då den främsta rekryteringen sker genom rörelsens andra generations födda barn.15

2.3

B

”

”

”Sekt” är ett väldigt laddat begrepp som ingen religiös rörelse vill bli kallad då begreppet har en negativ klang då media ofta användandet sekt-begreppet i negativa syften. Begreppet ”sekt” eller ”kult” används ofta till en del av de nya religiösa rörelserna. Dessa begrepp är allmänt vedertagna inom den gren av religionssociologin som studerar och klassificerar olika religiösa organisationer. Liselotte Frisk som är lektor i religionshistoria vid Umeå universitet menar i sin bok Nyreligiositet i Sverige – ett religionsvetenskapligt perspektiv att begreppen ”sekt och ”kult” har flera olika definitionsförlag som många gånger inte passar in på de nya religiösa rörelserna. Hon menar också att den negativa värdeladdningen dessa begrepp besitter gör att användandet inte finner någon mening.16

Nyreligiositet är ”ny” och på många olika sätt kan de nyreligiösa rörelserna befinna sig i motsättning till etablerade samhällsnormer och institutioner. Dessa motsättningar kan enligt Frisk vara fri sex, leva i celibat eller ha arrangerade äktenskap. Det som kan orsaka spänningar med det övriga samhället kan antingen vara att man anser rörelsernas ideologi och livsstil som avvikande eller att rörelsen konkurrerar med etablerade institutioner i samhället, likt Scientologikyrkan som konkurrerar med psykiatrin. I länder där den traditionella religionen är stark kan dessa nyreligiösa rörelser uppfattas som ”demoniska” och i Sverige, samt en del andra länder, anklagar flera av de nyreligiösa rörelserna ofta för att antingen utöva hjärntvätt, och olika former av manipulation, använda bedrägliga metoder, att medlemmarna mår dåligt eller att auktoritära ledare missbrukar sin ställning. Frisk menar att man i vissa fall kan finna belägg för dessa anklagelser på vissa rörelser men att detta inte skulle gälla generellt.17

Även den danske författaren och lektorn Mikael Rothstein ger sig in i diskussionerna om begreppet sekt, men också begrepp som kult och kyrka. Han menar i sin bok Gud är blå – de nyreligiösa rörelserna att det är svårt, även för religionsforskarna, att hitta rätt bland dessa enskilda begrepp. Syftet med boken är enligt Rothstein att beskriva de nyreligiösa rörelserna på ett neutralt och icke värderande sätt då han menar att de människor som ofta ägnar sig åt

15 Frisk, De nya religiösa rörelserna: vart tog de vägen?. s. 37.

16 Liselotte Frisk, Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: bokförlaget Nya Doxa,

1998. s. 16.

denna typen av ämne antingen är förespråkare för den ena eller andra religionen, eller omvänt, motståndare till dem. I sin inledande diskussion menar Rothstein att man i grova och översiktliga drag kan definiera kyrka som den etablerade och allmänt erkända religiösa institutionen i samhället. När det gäller sekt-begreppet menar Rothstein istället att detta traditionellt uppfattas som en sidogren till kyrkan, men då vissa av de rörelser som kategoriserats som sekt vuxit sig stora och är accepterade i samhället, genererar i att de istället börjar likna mer kyrkor än sekter. Ett konkret exempel som Rothstein tar upp är Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, även känd som mormonerna. Denna rörelse har cirka 4000 medlemmar i Sverige och lika många i Danmark. De uppfattar sig själva som en kyrka vilket också framgår i deras namn. Uppdelningen i kyrka-sekt är ursprungligen tänkt i relation till kristendomen och dess olika sätt att organisera sig. Gällande begreppet ”kult” i det svenska språket, skiljer sig religionshistoriskt mot det amerikanska ordet ”cult”. I den vetenskapliga litteraturen från USA benämns ofta nyreligiösa rörelser med beteckningen ”NRM”; New Religious Movements. Användningen av begreppet ”cult” används ofta i de sammanhang då man vill framhäva en negativ syn på en nyreligiös rörelse. Rothstein menar att ”cult” gestaltar ett hemligt brödraskap och obskyra sällskap eller grupper som sysslar med mystiska och onaturliga saker.18

Karl-Erik Nylund som är föreläsare och präst inom den svenska kyrkan har en annan infallsvinkel på de nyreligiösa rörelserna då han i sin bok Att leka med elden – sekternas värld väljer att benämna de nyreligiösa rörelserna som ”sekter”. Trots sitt val av terminologi och infallsvinkel, har han ett kortare resonemang om att man inom vetenskapen försöker metodologiskt vara agnostisk i sin syn på rörelserna då man generellt inte vill värdera de nyreligiösa rörelserna som antingen positiva eller negativa. Han redogör för att detta har lett till att man inom forskningen försökt hitta nya benämningen på det värdeladdade begreppet sekt där förslag som New Religious Movements (Nyreligiös rörelse) och Novel Religious Movements (Nymodiga religiösa rörelser) framkommit. Det senare begreppet har använts av forskaren Rodney Stark som använder begreppet i syfte att definiera den nyreligiösa rörelsen som en kraftigt avvikande gruppering från sin moderrörelse utan att behöva använda sig av sekt-begreppet.19

18 Mikael Rothstein, Gud är blå: de nyreligiösa rörelserna. Nora: Bokförlaget Nya Doxa, 1997. s. 13–14, förord. 19 Nylund, Att leka med elden: sekternas värld, s. 37.

Likt Nylund, använder religionssociologen Göran Gustafsson i sin bok Tro, samfund och samhälle – sociologiska perspektiv ett angreppssätt där de nyreligiösa rörelserna benämns och kategoriseras som sekter. Definitionen av en sekt är enligt Gustafsson: ”En religiös eller annan rörelse som avviker kulturellt, socialt eller religiöst från den rådande och allmänt accepterade strukturen. En sekt har ett unikt budskap och godkänner inte andra tolkningar eller värderingar av det religiösa budskapet”20. De religiösa rörelserna Scientologerna och The Family

International, som föreliggande studie behandlar, värderas som sekter av både Nylund och Gustafsson, och faller inom kategorin för sekter. Nylund värderar Scientologin som en filosofisk-psykologisk sekt som förenar olika religiösa idéer med moderna psykologiska riktningar och terapier som grundar sig i buddismen, och The Family International som sekt som grundar sig i ockultismen.21

Sociologen Roy Wallis klassificerar också nyreligiösa rörelser, men gör detta i förhållande till den sociala världen och hur de förhåller sig till de allmänt accepterade normativa målen och värderingarna. Wallis menar att det finns tre huvudsakliga inriktningar: världsavvisande, världsbejakande och världsanpassade rörelser. Han fokuserar främst på de två första, något som föreliggande studie också kommer att göra. Wallis kallar de världsavvisade rörelserna som de mest uttalat religiösa. Han menar att det i dessa rörelser finns en personlig Gud som anses skild från människan och samtligt ställer höga moraliska krav på medlemmarna. Familjen är en av de rörelser som kategoriseras inom denna kategorin, och Wallis menar att det är viktigt att tjäna profeten, till exempel genom att predika. De världsavvisande rörelserna kräver också heltidsengagemang och medlemmarna lever i ett separat mikrosamhälle och arbetar ofta tillsammans. Vi ingåendet i dessa rörelser anses man ofta återfödd och får därmed ofta ett nytt namn. I de världsbejakande rörelserna, där Scientologi-kyrkan ingår, menar Wallis att man i dessa rörelser saknar flera drag som man traditionellt associerar med religion. Ofta finns ingen kyrka, kollektiva riter, teologi eller etik, och man vänder sig inte emot samhället eller den sociala ordningen, utan man accepterar oftast de värderingar som existerar där. En central tanke, enligt Wallis, är att man i dessa rörelser anser att människan har stark potential inom sig som få har tillgång till, men som då kan frigöras genom tekniker och träning. Rörelserna är också väldigt individualistiska och lidandets orsaker läggs på individen och inte den sociala ordningen. Wallis redogör också för hur Gud inte betraktas som personlig, utan snarare som en kraft inom universum eller inneboende i den enskilde individen. Han redogör också tre centrala

20 Göran Gustafsson, Tro, samfund och samhälle: sociologiska perspektiv. 2. uppl. Örebro: Libris, 1997. s. 39. 21 Nylund, Att leka med elden: sekternas värld, s. 199, 241.

teman i dessa typer av rörelser: ”framgång för individen att nå det som värderas högt i vårt samhälle till exempel intelligens, hög inkomst, bättre relationer, självförtroende; att bryta sig loss från sociala mönster och roller samt skapa gemenskap och nära relationer med andra människor”22.23

Då en ambition med denna uppsats är att läsa källmaterialet på ett icke värderande sätt, utan förutfattade meningar, kommer också denna studie att behandla de nyreligiösa rörelserna så som Frisk och Rothstein gör, det vill säga på ett neutralt och religionsvetenskapligt sätt. Den föreliggande anledning som finns till att sekt-begreppet inte kommer att tillämpas som en benämning på de nyreligiösa rörelserna i denna studie är grundat framförallt på Frisks resonemang kring begreppet. Som tidigare nämnt, menar Frisk att det primärt finns många olika definitionsförslag på dessa gemensaker som passar dåligt in på de nyreligiösa rörelserna, och sekundärt att det inte finns något att vinna av att använda sig av ett begrepp som redan inom samhället har en negativ värdeladdning.24

2.4

T

I detta tredje delkapitel av studien kommer den tidigare forskningen kring ämnesområdet att presenteras. Den tidigare forskningen som framkommer i detta kapitel anknyter dels till studiens tre teman och de grupper som den aktuella studien avser att undersöka, men också till den generella forskningen som gjort kring nyreligiösa rörelser. Då mycket av forskningsfältet för nyreligiösa rörelser, likt föreliggande studie, berör sociologiska eller psykologiska perspektiv kommer den tidigare forskningen också till stora delar att behandla dessa perspektiv. I den svenska diskursen kring nyreligiösa rörelser, från ett sociologiskt perspektiv, återfinns framförallt i boken Guds nya barnbarn – att växa upp i kontroversiella religiösa grupper, skriven av professorn i religionsvetenskap Liselotte Frisk, filosofidoktorn Peter Åkerbäck och doktorand Sanja Nilsson. Boken är ett resultat av ett tidigare forskningsprojekt vars syfte var att undersöka barns situation i några religiösa minoritetsgrupper som utmärkts av hög grad av sektliknande kriterier i sociologisk mening. Dessa kriterier var t.ex. starka spänningar i förhållande till samhället eller omvärlden, unik legitimitet eller höga krav på engagemang.25

Författarna använder sig inte av begreppet ”sekt”, och motiverar detta utifrån att begreppet för

22 _{Frisk, Nyreligiositet I Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. s. 226. Wallis citerad.} 23 _{Ibid, s. 225 - 226.}

24 Ibid, s. 14.

25 Liselott Frisk, Sanja Nilsson & Peter Åkerbäck. Guds nya barnbarn: att växa upp i kontroversiella religiösa

gemene man kan likställas med ”dålig religion”. 26 Undersökning i boken bygger på

livsberättelseintervjuer med föräldrar som uppfostrar eller tidigare uppfostrat barn samt barn eller unga vuxna som antingen växer upp eller har vuxit upp i några av de religiösa minoritetsgrupperna. De grupper som undersökningen behandlar är Scientologi-kyrkan, Hare Krishna, Kristna Kyrkan Plymouthbröderna, Enhetskyrkan/Familjefederationen för Världsfred och enighet, the Family International/Guds barn, Jehovas Vittnen samt Knutby Filadelfia.27

Boken diskuterar framförallt teman som socialisation, identitet, avhopp och skolgång. Det förs också resonemang och diskussioner kring hur dessa rörelser uppfostrar sina barn utifrån en auktoritär aspekt, hur man isolerar sig från det övriga samhället samt den bristande omsorg vad gäller mat och hälsa. Den viktigaste slutsatsen av undersökningen är att barnens situationer kan vara väldigt olika, och att undersökningens empiriska material visar på att det är många olika variabler som påverkar de olika livsöden och barndomar som framkommer av intervjuerna. De menar också att individuella skillnader mellan föräldrar påverkar barnens barndomar, då vissa tillämpar de religiösa lärorna mer strikt medan andra följer dem på ett mildare sätt eller till och med tillämpar individuella tolkningar och förändrar dem.28

Det sociologiska, men även psykologiska perspektiv på nyreligiösa rörelser, går att finna i Anders Haags bok Att vinna en tro och förlora sig själv – om livet i sekter och karismatiska grupper. Han väljer, likt i sin boktitel, att använda sig av begreppet sekt vilket skiljer sig från Frisk, Åkerbeck och Nilssons verk. Verket kan definieras som en populärvetenskaplig framställning som är skriven utifrån personliga erfarenheter då Haag själv varit medlem i den nyreligiösa rörelsen Hare Krishna på 80-talet. Även fast boken inte är en vetenskaplig forskningsrapport, återfinns och redovisas mängder av sociologisk, historisk och psykologisk forskning. I förordet som är skrivet av Owe Wikström som var professor i religionspsykologi diskuteras rörelsernas psykologi där han menar hur vissa rörelser som kategoriseras som sekter är harmlösa och naiva medan andra självutnämnda sektledare kräver underkastelse och blandar sexualitet med krav på lydnad, samtidigt som de lovar sina medlemmar Guds frälsning och odödlighet. Detta psykologiska perspektiv fortsätter Haag sedan att spinna vidare på och redogör för främst psykologiska grupprocesser och krafter som ligger bakom dragningskraften mot dessa rörelser. Han tar också hjälp av religionsvetenskaplig, psykologisk och samhällsvetenskaplig forskning som visar hur både individer och grupper påverkas av styrande

26 Frisk, Nilsson & Åkerbäck. Guds nya barnbarn: att växa upp i kontroversiella religiösa grupper. s. 7. 27 Ibid, s. 7–8.

normer, gemensamma föreställningar och av en ledares utstrålning.29 Denna psykologiska

grupprocess diskuteras vidare i det litterära verket Påverkan och manipulation som den nuvarande psykologen Håkan Järvå, tidigare medlem av Scientologerna, och medie- och kommunikationsvetaren Peter M. Dahlgren skrivit. Deras verk är mer vetenskapligt än Haags bok och därför diskuteras den psykologiska påverkan på ett djupare plan och då från en psykologisk infallsvinkel i hur människan påverkas och manipuleras av olika faktorer. Boken tar sin utgångspunkt i människans psykologi på mikronivå och utvidgas under bokens gång till att behandla makronivå i form av hur människan kommunicerar med varandra i samhället och via massmedierna. Det som Järvå resonerar kring i detta verk är bland annat skuld och skam. Han redogör för flera evolutionsteoretiker menar att man i grupper gör varandra tjänster och förväntar oss gentjänster tillbaka, samt att de som smiter från detta straffas med skam- och skuldkänslor. Järvå resonerar också om att affekterna fungerar som beteendemodifierande om någon överträdelse av gruppens eller samhällets regler begås. Om ett brott mot en regel åtföljs vanligen av en signal från omgivningen i syfte att få personen att ändra sitt beteende. Det vanliga är då att den felande individen svarar på denna signal genom att känna skam eller skuld. Järvå avslutar sitt resonemang med att förklara hur emotionerna skam och skuld brukar varierar med vilken kultur och grupp man tillhör, samt för hur det är mycket vanligt att människor i grupperingar försöker väcka dessa emotioner hos andra för att få sin vilja igenom.30

Ännu ett verk inom det religionssociologiska forskningsfältet om nyreligiösa rörelser finns bland annat i verket Gud är blå – de nya religiösa rörelserna som Mikael Rothstein skrivit, samt i forskningen De nya religiösa rörelserna – vart tog de vägen? som skrivits av Liselotte Frisk. I Rothstein verk ger han en inblick i hur livet gestaltar sig i några av de nya religiösa rörelserna. Han redogör också i verket över de religiösa föreställningarna som ligger till grund för varje individuell rörelse. Rothstein argumenterar för att han i denna bok ska ge en mer nyanserad syn på de nyreligiösa rörelserna, men han tar också med och diskuterar de vanligaste fördomarna som finns mot nya nyreligiösa rörelser.31 Liselotte Frisks forskning handlar, likt

Rothstein, om de nya religiösa rörelserna. Frisk fokuserar på fem rörelser, där hon sedan utifrån sociologiska teman och historiska och ideologisk bakgrund presenterar rörelsernas utveckling enligt en struktur av olika tidsperioder för varje individuell rörelse. De nyreligiösa rörelser som

29 Anders Haag. Att vinna en tro och förlora sig själv: om livet i sekter och karismatiska grupper. Stockholm:

Natur & Kultur, 2009. s. 12–14, sammanfattning.

30 Håkan Järvå & Peter H. Dahlgren. Påverkan och manipulation. Lund: Studentlitteratur AB, 2013. s. 12, 24,

sammanfattning.

Frisk behandlar är: Scientologi-kyrkan, familjen (Guds barn), Hare-Krishna-rörelsen, Familjefederationen (Unification Church eller Moon-rörelsen och Osho-rörelsen (rörelsen kring Bhagwan Shree Rajneesh. Efter presentationen av rörelserna följer fyra tematiserade analyser: 1. Karisma, institutionalisering och den karismatiske ledarens död, 2. Förändringar i organisationsform, 3. Andra generationen i nya religiösa rörelser, 4. Individen – engagemang, avfall och förändring. I det detta analyskapitalt, likt föreliggande studie, diskuterar Frisk individens perspektiv, basererat på intervjuer av ex medlemmar som lämnat rörelserna efter att ha varit med i flera år, men också intervjuer med medlemmar som också varit med länge i rörelserna. Ett grundläggande tema i boken är förändring. Frisk menar att religiös förändring kan dels ses i ett makroperspektiv där de nyreligiösa rörelserna bli en del av en ny pluralistisk situation. En annan typ av förändring som Frisk menar det, är den religiösa förändringen över tid där många olika dramatiska förändringar sker under rörelsernas första decennier. I sin diskussion om karisma och den karismatiska ledaren redogör hon framförallt för ledarens roll i de undersökta fem rörelserna i relation med Max Webers äldre teoribildning och Roy Wallis nyare teoribildning om karisma och institutionalisering.32 Diskussionen kring karisma eller den

karismatiska ledarens position i en nyreligiös rörelse diskuteras även flitigt i den internationella forskningen. I Thomas Robbins verk Cults, Converts and Charisma – The Sociology of New Religious Movements diskuteras dels Roy Wallis syn på det karismatiska ledarskapet. Här redogör Robbins för Wallis diskussion kring den karismatiska ledaren och dess olika reaktion på institutionalisering, likt Frisk, men tar diskussionen till en djupare nivå. Wallis diskussion som här framgår innefattar främst hans fyra olika synsätt eller reaktioner som uppenbarar sig hos den karismatiska ledaren vid en institutionalisering. Reaktionerna, översatta till svenska, är: samtycke, uppmuntran, undanträngande och motstånd, och kommer senare i föreliggande studie att diskuteras i relation till de resultat som uppenbarar sig.33

3.

M

I detta kapitel kommer studiens metod, källmaterial och källdiskussion att tydliggöras. I det första delkapitlet redogörs det för studiens metodval och hur denna är relevant för denna typen av undersökning. I det andra delkapitlet kommer källmaterialet att presenteras mer djupgående samt en källdiskussion där källornas relevans och trovärdighet kommer att föreligga. I det tredje

32 Frisk, De nya religiösa rörelserna: vart tog de vägen? s. 9, 11 – 12, 178.

33 Thomas Robbins, Cults, Converts and Charisma: The Sociology of New Religious Movements. London: SAGE

och sista delkapitlet presenteras en materialdiskussion om de avgränsningar som gjorts i studien samt en synopsis kring individerna vars skildringar studien baseras på.

3.1

K

Då denna undersökning är en närstudie av ett källmaterial som baseras på mänskliga upplevelser, kommer undersökningens metod utgöras av en kvalitativ textanalys. Kvalitativa undersökningar kan karaktäriseras av att man som undersökare försöker att nå en förståelse av den livsvärld hos en viss individ eller en grupp individer, såsom deras självuppfattning eller relationen mellan människan och sin omgivning.34 Den form av kvalitativ textanalys som

kommer att tillämpas i denna studie är en innehållsanalys som används både inom samhällsvetenskapen och humaniora där man med hjälp av innehållsanalysen dels systematiskt bryter ner och kategoriserar delar av textinnehållet för att besvara bestämda forskningsfrågor.35

Det traditionella sättet att genomföra en kvalitativ undersökning är genom en så kallade analytisk induktion, där metoden är ett linjärt arbetssätt som består av tre faser, planerings-, insamling-, och analysfasen. I den inledande planeringsfasen formuleras den forskningsfråga som avses att besvaras i undersökningen. I det andra planeringsmomentet ska man utforma sin undersökning genom att fundera ut hur man ska få svar på sin forskningsfråga och på vilket sätt man ska kunna samla in sitt datamaterial. Här valdes memoarer som kunskapskällor eftersom dessa bedömdes vara de mest givande för denna studie. Detta eftersom memoarer skildrar den lilla människan och dess livsvärld utifrån ett mikroperspektiv, vilket speglar studiens syfte. I den andra fasen, insamlingsfasen, inleds datainsamlande i undersökningen. Denna del är mycket friare i kvalitativa undersökningar än vad den är i kvantitativa undersökningar vilket gör att friheten genererar i att man som undersökare måste visa känslighet för vad som verkligen är viktigt och intressant i kunskapskällan. I den slutliga analysfasen analyseras det insamlade datamaterialet, och som i denna studie görs med hjälp av en teori för att få en djupare förståelse om företeelserna.36

Studien kommer att analysera källmaterialet med hjälp av Sigmund Freuds teorier inom dynamisk psykologi som omfattar människans intrapsykiska processer. Det frågor som kommer att ställas till källmaterialet, kommer främst att styras av grundfrågeställningarna till studien

34 Jan Hartman, Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur AB, 2004. s.

273.

35 Kristina Boréus & Göran Bergström (red.). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text-

och diskursanalys. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur AB, 2018. s. 24, 50 – 51.

vilket behandlar ledarskapet i olika situationer samt frågor kring den religiösa ledarens roll. Analysen kommer att bestå av två moment där det första momentet kallas för ”kodning” och omfattas av att reducera datamaterialet genom att kategorisera det i förhållande till forskningsfrågorna. Detta görs för att finna det i textmassan som anses vara intressant för studien vilket också hjälper till att tolka och förstå de intressanta företeelserna. Det andra momentet är tolkningen av källmaterialet som görs genom att ställa de framställda kategorierna i relation tillvarandra vilket då skapar en uppfattning om hur en medlem, som i detta fall är en medlem i en nyreligiös rörelse, uppfattar sin situation i en grupp.37

3.2

K

Undersökningens källmaterial kommer som tidigare nämnt att innefattas av memoarer, skrivna av före detta medlemmar till två nyreligiösa rörelser. Den ena boken är skriven av en före detta medlem av Scientologerna där boken bygger på 20 år av, enligt honom själv, verkliga händelser från året 1984 då hans liv tog en annan vändning när han gick med Scientologierna.38 Den andra

boken är skriven av tre systrar som föddes och växte upp i den nyreligiösa rörelsen Familjen, tidigare Guds barn, där de beskriver deras resa från att vara barn, genom tonåren och fram till vuxenlivet då de tillslut tog steget till att frigöra sig från rörelsen.39

Eftersom att källmaterialet i denna studie är skriven av avhoppare, vilket innebär att de sannolikt finner en förbittring och besvikelse mot respektive rörelse, bör man som undersökare ta upp problematiken kring detta. Dock handlar det inte att slå fast om vad som är sant eller falskt i källmaterialet, utan det handlar istället om hur författarna och individerna upplevde och skildrar deras tidigare livssituation i en religiös gemenskap. Den föreliggande studien gör inte anspråk på att studera attityder och erfarenheter av en hel organisation, utan fokuserar istället på ett mindre antal individer och deras synvinkel och erfarenhet av organisationen. Författaren Torsten Thurén förklarar i antologin Kritiskt tänkande – i teori och praktik att när en person vidareför information och samtidigt är part i processen finns det anledning till att förmoda att källan kan vara partisk, eller så kallad tendentiös. Man bör därför vara källkritisk och uppmärksam då berättande personer ibland kan låta sina egna intressen gå före sanningen.40

37 Hartman, Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori, s. 287 – 288. 38 Robert Dam. Avhopparen: mina 20 år i Scientologerna. Örebro: Libris förlag, 2012. s. 5.

39 Jones, Jones & Buhring, De oskuldsfulla: tre systrars berättelse om sin uppväxt i den religiösa sekten

Familjen och om deras flykt från detta liv. Malmö: Bra Böcker AB, 2007. s. 7,9.

40 Torsten Thurén. Den källkritiska metoden. I Kritiskt tänkande: i teori och praktik. Sporrong, Elin & Westin

3.3

M

3.3.1AVGRÄNSNINGAR

Den avgränsning som gjorts kring denna studie är gällande källmaterialet. Den litteratur som valts ut är två memoarer som är översatta till svenska, då originalspråket på dessa böcker är utgivna på engelska respektive danska. Memoarerna är skrivna av avhoppare och före detta medlemmar till de två amerikanskgrundade nyreligiösa rörelserna som studien har som avsikt att undersöka. Böckerna har som syfte, enligt författarna själva, till att belysa hur det verkligen är att leva innanför väggarna av rörelserna och för att åskådliggöra de övergrepp som skett inom lyckta dörrar.41 Dock kan det också finnas underliggande syften till böckernas framkomst,

utöver de som presenteras av författarna, såsom ekonomiskt eller i syfte till att kritisera. Memoarerna som en litterär genre, består av skildringar av det förflutna som är grundade på författarens egna hågkomster och privata upplevelser. Denna genre av litterära verk skrivs oftast av personer som bevittnat betydelsefulla skeenden av t.ex. militär, politisk eller kulturell art. Historiskt sätt har krig, naturkatastrofer eller andra djupgående olyckor varit orsaken till att memoarer skrivits, men på senare år har allt från vetenskapsmän till enkla, outbildade och anonyma människor också börjat skriva memoarer om sin vardagliga tillvaro.42

3.3.2PRIMÄRMATERIAL

Robert Dam

Robert Dam startade sin intensiva resa inom scientologirörelsen år 1984 och var medlem i rörelsen i 20 år innan han hoppade av. Dam var inte endast en vanlig aktiv medlem, utan han var en mycket hängiven scientolog som klättrade mycket snabbt inom rörelsen och nådde hela vägen upp till OT V, som är den högsta andliga nivån som en anhängare kan uppnå i Europa.43

År 1984 hade Dam fyllt 20 år och bodde själv i en etta med kokvrå och levde på socialbidrag. I mars samma år hade en dörr öppnats och Dam hade fått erbjudande om hjälp, vilket visade sig vara precis den hjälp Dam behövde. När Dam en dag gått på stan kom en kvinna vid namn Lone Kjeldsen kommit fram och introducerat sig för honom. Hon bad honom att göra en personlighetstest där Dam fick besvara 200 frågor i en lokal som kallades för Dianetikcenter. Efter testet köpte Dam två exemplar av boken Dianetik: den moderna vetskapen om mental

41 Jones, Jones & Buhring, De oskuldsfulla, s. 9: Dam, Avhopparen: mina 20 år inom scientologin. s. 7. 42 Memoarer. Nationalencyklopedin. 2020. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/memoarer

(Hämtad 2020-05-09).

hälsa som fanns tillgänglig i lokalen. När Dam kom tillbaka till senare samma kväll för att få reda på sitt resultat, mötte han en man vid namn Jan Hansen. Efter ett längre samtal med Hansen introducerades Dam till att prova dianetikterapi, så kallad auditering. Då Dam blivit övertygad av Hansen bokades ett 1200 kronors introduktionspaket in, som inkluderade tio timmars auditering. När Dam sedan lämnade Dianeikcentret kände han att något inte var som förut då han nu istället var fylld av optimism och förväntan. Tankar om att allt nu skulle bli bra och att dianetiken skulle råda bort alla hans problem uppstod. Det fanns inget han hellre ville, och det var nu hans resa inom scientologirörelsen skulle påbörjas.44

Systrarna Jones - Buhring

Systrarna Kristina, Celeste och Juliana föddes in i sekten Guds barn och där deras erfarenheter av Guds kärlek och förlåtelse skilde sig radikalt från den traditionellt kristna uppfattningen. Inom Familjen är kärleken mellan människor och mellan människan och Gud lika med sex. Trots sina likheter med den traditionella kristendomen är rörelsen känd för sin fira syn på sexualiteten, som anses vara en gudagåva.45Flickorna skildes tidigt från varandra och från sina

respektive föräldrar då alla har samma far men olika mödrar. Deras far, Christopher Jones, anslöt sig till Guds barn 1973 och fick femton barn med sju olika kvinnor och är, vid bokens utgivning, fortfarande medlem i rörelsen. Kristina och Celeste Jones mor, Rebecca Jones värvades av Guds barn i sin skola och gick med vid 16 års ålder. Rebecca lämnade Guds barn 1987. Juliana Buhrings mor, Serena Buhring, var tysk och reste runt i Indien som hippe och anslöt sig där till rörelsen. Hon är också likt deras far fortfarande, år 2007, en medlem av rörelsen.46

Från och med tre års ålder betraktades systrarna som sexuella varelser då de utsattes för sexuella närmandet och tvingades att ha sex med män gamla nog att vara deras farfar. Flickorna fick verken en vanlig skolgång eller uppväxt då de isolerades från världen. Från den dagen de föddes in i rörelsen formades flickorna till att bli ”Guds soldater”, och där den ena systern, Celeste var involverad i de högre skikten av ”armén”. Oavsett vad systrarna höll på med inom rörelsen hade de alla samma känsla om att något var fel med den värld som de tvingades leva i.47

44 Dam, Avhopparen: mina 20 år inom scientologin, s. 13 – 22. 45 Frisk, De nya religiösa rörelserna: vart tog de vägen?. s. 36. 46 Jones, Jones & Buhring, De oskuldsfulla. s. 13–14, sammanfattning. 47 Ibid.

4.

T

I detta kapitel kommer studiens teoretiska ramverk att presenteras. För att analysera studiens frågeställningar kommer två olika, men integrerade teorier av Sigmund Freud att tillämpas, vilket också kommer att presenteras närmre i de följande två delkapitel där respektive teori redogörs grundligt. Freuds teorier har som syfte till att användas för att tolka de före detta medlemmarnas skildringar av studiens tre teman strategier och metoder, ledarskap och levnadsregler och sociala normer, i relation med de attityder som uttrycks. Teorin används i syfte till att reda ut hur och varför medlemmarna väljer att anpassa sig eller utföra de religiösa handlingar och påbud som explicit eller implicit vidtagits av den religiösa ledaren/ledningen. De företeelser som kommer ligga i fokus för analysen av källmaterialet är framförallt de beskrivande omständigheterna som medför en stark psykisk påfrestning och författarnas aversion. Dessa omständigheter kan till exempel vara en situation där en författare utför en rit som gemenskapen har i sin tradition, trotts en individuell avsky eller motvilja. Då källmaterialet skildrar den enskilda individens erfarenheter och handlingar kring och inom den nyreligiösa rörelsen de tillslut lämnade, på grund av inre och/eller yttre påfrestningar och konflikter, används Freuds psykologiska teorier om försvarsmekanismer, vilket ofta aktiveras av individens ångestsignaler när oacceptabla impulser kommer nära medvetandetröskeln.48 Det

som teorierna främst kommer att analysera är situationer i skildringarna då det blir tvetydigt för författarnas och de beskrivande medlemmarnas attityder i förhållande till deras agerande i form av utövning av riter eller vid situationer där deras attityder går emot maktinnehaven men där då ändå förlitar sig på maktinnehavens ord.

De två teorier som kommer presenteras i kommande delkapitel, faller inom den så kallade dynamiska psykologin. Den dynamiska psykologin är en samlingsbeteckning för de inriktningar inom psykologin som studerar och bildar teorier om enskilda individers intrapsykiska processer. Dessa intrapsykiska processer handlar om att försöka förstå människans upplevelsevärld som en följd av individens omedvetna konflikter.49

Den kritik som finns mot Freud och hans teorier är framförallt att hans psykoanalys inte är vetenskap som kan förklara orsakssamband, utan istället är det ett tolkningsinstrument som

48 Försmekanismer. Nationalencyklopedin. 2020.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/försvarsmekanism (Hämtad 2020-05-09).

49 Antoon Geels & Owe Wikström (red.). Den religiösa människan: en introduktion till religionspsykologin. 4.

används för att förtydliga individens upplevda meningssamband.50 Detta leder till att analysen

aldrig kan bli exakt. En annan kritik som riktats mot Freud och hans psykoanalys är att han i stort sätt enbart diskuterar den judisk-kristna religionerna vilket leder till att han därmed bortser ifrån de transkulturella aspekterna på förhållandet mellan religion och psykologi. Freuds betydelse av en fadersgestalt, eller personlig gudom, är inte alltid framträdande i alla kulturer vilket inte heller gör rättvisa åt den mystiska tolkningen av könsspecifika gudssymboler som fader eller moder. Den sista kritiken mot Freud som är relevant för denna studie är att han dock är bunden till sin tids föreställningar om manligt och kvinnligt vilket leder till att det han observerar hos män generaliseras till ”människan” medan det kvinnliga betraktas som en avvikelse.51 Med denna kritik i beaktande, betraktas Freuds teorier ändå som ytterst väsentlig

för att analysera föreliggande studies källmaterial, då teorierna dels kommer att användas just som ett tolkningsinstrument för att förtydliga individens upplevda meningssamband. Gällande den tredje kritiken om Freuds föreställningar om kvinnlig och manligt, kommer denna studie istället använda hans teorier i vår tids föreställningar om att kvinnan och mannen, vilket är att alla människor oavsett kön har samma värde.

4.1

R

År 1907 utkom skriften Tvångshandlingar och religionsutövning av Freud där det religiösa riternas cykliska upprepande av rörelser och beteende jämförs med en neurotikers tvångshandlingar, där båda företeelserna grundar sig i samma omedvetna behov. Freud menar att om en individen, utan att tänka på varför, fortsätter med sitt rituella beteende, skyddar detta individen från pinsamma eller ångestladdade impulser. Symptomet av detta avslöjar och skyddar samtidigt. Grundtanken i resonemanget är att neurosen kan betraktas som en privat, individuell religiositet och att religionen är som en kollektiv tvångsneuros. Freud menar att tvångsneurotikern har ett tvingande, ofrånkomligt och för individen själv oförklarligt behov av att upprepa omotiverade rörelser eller att tänka vissa specifika tankar. Om denna tvångsneurotiker inte kan fullfölja dessa riter eller att han hindras, genereras i svår ångest. Det tvångsmässiga verkställandet av ritualer fungerar då som ett skydd mot det man är rädd för. Genom det ritualiserade beteendet ersätts den handling eller tanke som man känner men inte tillåter sig att utföra eller tänka, av att man istället utför ett upprepande av illusoriskt meningslösa ritualer. Freud menar då att det finns tydliga paralleller mellan neurotikerns tvångshandlingar och den lydnad som den hängivna religiösa människan utvecklar för att

50 Geels & Wikström (red.). Den religiösa människan: en introduktion till religionspsykologin s. 125. 51 Ibid, s. 125 – 126.

uttrycka sin respekt. Dessa paralleller är: 1. Individen kommer att plågas av starka och pinsamma skuldkänslor om hen inte fullföljer sin ritual, 2. Handlingar är irrationella och isoleras från andra handlingar, 3. Handlingar måste utföras med en särskild plikttrohet.52

Det som bör tilläggas kring denna teori, är att det finns en betydligt större variation av beteende hos en tvångsneurotiker än vad det gör inom den religiösa sfären som studien avser att undersöka. Hos tvångsneurotikern finns t.ex. upprepnings-, kontrollerings-, tvättningstvång et cetera, kontra den religiösa ceremonin eller ritualen som istället fastställts i kollektiva riter. En annan aspekt är också att en neurotiker tvångsmässiga beteende är privat och meningslöst, medan den religiöses handlingar sker inom ett socialt kollektiv samt att handlingarna är integrerade i en symbolisk kontext där upprepande har ett religiösa eller personligt syfte.53

4.2

R

Den huvudsakliga försvarsmekanism Freud koncentrerade sig på i sin skrift från 1907, var bortträngning. År 1927 utgav han skriften En illusion och dess framtid som istället undersöker andra former av försvarsmekanismen, nämligen regression och kompensation. Grundtanken som Freud har med denna teori är att ”religionen fyller ett behov av kompensation för den alltid förlorade allsmäktige fadersgestalten”54, då han menar att religionen har samma funktion som

drömmen eller dagdrömmen och fungerar som en kollektiv outvecklad kompensation där religion hjälper människan att bearbeta sin ångest i grupp för att slippa att hantera den på egen hand. Freuds resonemang grundar sig i en tankegång kring kulturens funktion. Freud menar att varje kultur måste byggas upp av ett fundament av offer och tvång, där offer och tvång innefattar osjälviska handlingar samt att underkasta sig Herren och hans lärdomar. Om detta tvång skulle upphöra, skulle individen inte fullfölja sin handling och verksamhet eftersom det i varje individ finns destruktiva, antisociala och antikulturella tendenser. Freud menar att tre saker kan göras för att komma till rätta med det tryck som kulturen lägger på individen. Dessa tre sätt är: 1. Att man kan identifiera sig med de människor som härskar över en och utnyttjar en. Detta genererar i att man då blir indirekt känslomässigt bunden av sina förtryckare, 2. Man kan fly till konsten som försonar oss med de offer och uppoffringar som man måste utföra, 3. Man kan också använda sig av den viktigaste flyktvägen som är att hängiva sig åt religionens illusioner. Sammanfattningsvis menar Freud att religions anförande, som i detta fall är de

52 Geels & Wikström (red.). Den religiösa människan: en introduktion till religionspsykologin, s. 120–121. 53 Ibid, s. 121.

nyreligiösa rörelserna, om en allsmäktig Gud är egentligen en projektion av ett önsketänkande hos dem som inte orkar se tillvarons oförsonlighet och sorglighet, och religionen blir då en fiktiv tröst. Freud menar också att detta önsketänkande kan betraktas som en regression, och sker när en människa når de existentiella kriserna i vuxen ålder. Detta genererar då i att individen ofta sjunker tillbaka till den tiden då man sökte beskydd hos sina föräldrar. Faderslängan blir därmed identisk med behovet av skydd, och Gud eller fadersgestalten blir då en slags ersättningsfader för individen. Gudsföreställningarnas funktion blir därför att skingra skräcken från att acceptera ödets och livets grymhet, och framförallt den oundvikliga döden55

5.

R

I detta centrala sjätte kapitel kommer studiens frågeställningar att besvaras och därmed belysa hur de före detta medlemmarna skildrar och beskriver sina uppfattningar av att leva i en av de amerikanskgrundade nyreligiösa rörelserna. Dessa skildringar och beskrivningar kommer sedan att analyseras med hjälp av studiens teoretiska ramverk, vilket också kommer att förekomma genomgående under hela undersökningen. I denna integrerade analys kommer även sociologerna Max Weber och Roy Wallis syn på karisma att samverka med Freuds psykodynamiska psykologi för att tydligare påvisa hur maktutövningen påverkade rörelsernas medlemmar. Denna del kommer också att redovisas på ett tematiskt sätt där studiens källmaterial kommer att integreras med varandra, och där varje delkapitel utgör varsitt tema.

Det första delkapitlets tema är strategier och metoder. Detta kommer att innefatta de strategier och metoder som används i ledarens maktutövande för att antingen implementera, behålla eller stärka sin maktposition. Detta kan även betraktas som det explicita maktutövandet.

Den andra underrubriken innefattar temat ledarskap, och kommer att omfattas av den process som sker när maktinnehaven i en social gemenskap engagerar andra i att genomföra en gemensam uppgift eller rit. Ledarskapet i denna undersökning åsyftar även till det explicita maktutövandet där ledaren eller organisationen aktivt utför uppmaningar eller påbud som syftar till ett kontrollerande och styrande över medlemmarna. Maktutövandet omfattas alltså av den makt eller styrning som praktiserades över medlemmarna, oavsett om en handling strider mot deras vilja eller inte.

Det tredje och sista delkapitlet motsvarar studiens tema Levnadsregler och sociala normer. I detta kapitel kommer författarens skidning om de levnadsregler och de sociala normer som de

själva och de övriga anhängarna levde under att framgå. Levnadsregler och sociala normer syftar i detta sammanhang på de levnadsregler som stadgats av ledaren eller organisationen samt att normerna inryms av de implicita sedvänjor eller förväntningar som är accepterad och gällande i respektive religiös gemenskap. De stadgade levnadsreglerna och normerna betraktas i detta avsitt som det implicita maktutövande då detta är en konsekvens av det explicita maktutövande som presenteras i de föregående avsnitten.

Då memoaren om The Family International är skriven i olika delar av respektive syster kommer systrarna i undersökningen att benämnas med förnamnen då två av systrarna har samma efternamn. Deras berättelser kommer också att integrera med varandra i undersökningen samt med Robert Dams beskrivningar och skildringar av den nyreligiösa rörelsen Scientologerna.

5.1

T

:

S

&

I detta första tema kommer det explicita maktutövandet, i form av strategier och metoder som den religiösa maktinnehavaren tillämpade för att implementera, bibehålla eller stärka sin position inom rörelsen, att framgå.

Redan i det inledande skedet av Celeste Jones skildring av sitt liv inom den nyreligiösa rörelsen Familjen beskriver hon sin gemenskap som en djupt hemlighetsfull religiös organisation med tentakler utspridda över hela världen där deras ledare och profet, David Berg, senare kallad Moses David, Grandpa Mo eller Mo, bestämde allt de sa, tänkte och till och med drömde. Allting i deras liv där till och med vilken mat de skulle äta föreskrevs av Berg. En metod som maktinnehavaren tillämpande för att uppmana och etablera sin maktposition var genom det så kallade Mos brev. Detta var ett brev som skickades ut av Berg till rörelsens alla medlemmar och som innehöll olika budskap eller profetior. Dessa profetior gav en prägel av gudomligt godkännande åt alla planer eller beslut som behövde fattas. I Celeste beskrivning återfinns hur hennes föräldrar fick sig en tilldelad profetia att resa till Indien där de skulle missionera. I själva verket var det Berg som uppmanat alla i rörelsen att flytta till Indien, Sydamerika och Fjärran Östern då de engelska myndigheterna börjat utreda Familjens verksamhet, särskilt det aggressiva medlemsvärvandet och gåvotiggeriet. Denna flytt gav därmed Berg och rörelsen andrum då platserna de uppmanades flytta till inte var lika intresserade av vad en grupp västerlänningar höll på med.56 Även i slutet av sin skildring, beskriver hon i episoden om

hennes frigörande från Familjen, om hur hon redogjort för en mängd olika skriftliga

försäkranden som hon lämnat in till FBI och polisen i England. I dessa försäkranden hade hon redogjort för det våld och övergrepp som hon antingen sett eller utsatts för. Anledningen till detta var att Celeste ville stödja strävandena efter rättvisa, men de svårigheter som uttrycks var hur svårt det skulle komma att bli för att åtala och få de män som utfört övergreppen dömda. Eftersom varje medlem inom Familjen använde sig av bibliska namn gjorde det extremt svårt för myndigheterna att identifiera dem. Många av de brott som hade ägt rum, och som Celeste fått bevittna, hade utförts i länder de asiatiska länderna Filipinerna, Indien och Thailand, dit Berg fört rörelsen, och där polisen knappt hade några resurser att satsa på komplicerade fall av övergrepp mot barn.57

En annan sak som också förekommer i slutet av Celestes beskrivning, var att organisationens topp och ledarna inom Familjen bestod av ”onda män” och som höll varandra hårt om ryggen. Celeste skildrar hur det inom World Service (högsta instansen inom organisationen) fanns flera personer som väckte plågsamma minnen. Detta var de nära personerna som hon bott med på Filipinerna och som arbetade inom World Service med organisationens tidningsskrift som såldes till allmänheten varje månad. Trots att mannen i kollektivet hon bodde i beskrev sig själv som övertygad kristen ger Celeste uttryck för hur grym han var. Hon beskriver hur han slagit hennes syster Juliana, sin fru och sina egna barn. En annan man som också väckte starka minnen och som fanns inom World Servis var en man vid namn John som hade haft sex med en fjortonårig tjej. Celeste beskriver hur hans konsekventa pedofilbeteende var välkänt inom organisationen men hur han ändå hade han en topposition inom ledarskiktet. Celeste beskriver att positionen som John hade bestämde han vilka som skulle uteslutas för att ha brutit mot kärleksurkundens regler (Gud var kärleken och kärlek var lika med sex), bland annat genom sexuella övergrepp, något han själv brutit mot under flera års tid. Här vittnar Celeste också om en annan man som partiellt varit utesluten i tre månader för att ha haft sex med en minderårig flicka efter det att sexuellt umgänge med barn blev förbjudet inom rörelsen. Denna uteslutning innebar inga filmer, inget sex och ingen alkohol i sex månader, samt att man skulle ägna många timmar åt att läsa Mo-brev, vilket Celeste här uttrycker var ironisk då de var skrivna av en man själv som begått sexuella övergrepp mot barn.58

I Dams skildringar om sitt liv i Scientologin ger han, likt Celeste, uttryck för hur ledningen inom rörelsen använde sig av olika metoder för att etablera sin position i rörelsen. En av dessa

57 Jones, Jones & Buhring, De oskuldsfulla, s. 353. 58 Ibid, s. 321.