Omvårdnadens betydelse efter kirurgi vid
bröstcancer inom slutenvård.
- en litteraturöversikt
Klara Almqvist
Examensarbete Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 HP Termin/år: Termin 6/VT21 Handledare: Mathias Näsström Examinator: Helén Rönning Kurskod: OM095GAbstrakt
Bakgrund: Bröstcancer drabbar många kvinnor runt om i världen och behandlas vanligen genom en
kombination av behandlingar, däribland kirurgi. Omvårdnad efter bröstkirurgi innehåller flera olika delar vilket kan vara emotionellt stöd och bidra med information till patienten. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och enligt Hendersons omvårdnadsteori ska sjuksköterskan bidra till att främja patientens hälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelse av omvårdnad på sjukhus efter bröstkirurgi. Metod: I litteraturöversikten inkluderades
originalartiklar av kvalitativa- kvantitativa- och mixad metod. Totalt tolv stycken artiklar
inkluderades och analyserades. Kvalitativ data analyserades utifrån manifest innehållsanalys och kvantitativ data analyserades utifrån fyra steg. Resultat: Det framkom i resultatet att patienter upplevde omvårdnaden som viktig utifrån huvudkategorierna Förberedelse, Stöd och Att anpassa omvårdnaden. Omvårdnaden kunde upplevas vara bristande för vissa patienter och främst angående information. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån resultatets huvudfynd och Hendersons omvårdnadsteori. I resultatdiskussionen framkom betydelsen av sjuksköterskans omvårdnadsansvar för att förbättra upplevelsen för patienten, för att kunna främja hälsa och tillfrisknande. Patienternas behov bemöttes inte alltid av sjuksköterskan och kunde vara en brist i omvårdnaden som kunde tyda på kunskapsbrist. Slutsats: Patienters upplevelse av omvårdnad kunde upplevas vara bristande. Sjuksköterskan bör anpassa omvårdnaden och informera patienten angående flera aspekter för att förbättra patientens upplevelse. Det krävs uppdaterad kunskap hos sjuksköterskan och uppdaterad forskning kring den specifika patientgruppen.
Innehåll
Introduktion ... 3
Bakgrund ... 3
Omvårdnad ... 3
Bröstcancer ... 4
Omvårdnad efter bröstkirurgi ... 4
Hendersons omvårdnadsteori ... 5
Problemformulering ... 6
Syfte ... 6
Metod ... 6
Design ... 6
Inklusions- och exklusionskriterier ... 7
Litteratursökning ... 8
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning ... 9
Analys ... 10 Etiska överväganden ... 12 Resultat... 12 Förberedelse ... 13 Betydelsen av information ... 13 Bristfällig information ... 13 Stöd ... 15 Stödets betydelse ... 15 Bristfälligt stöd ... 16
Att anpassa omvårdnaden ... 16
Individuell omvårdnad ... 16
Bristfällig individuell omvårdnad ... 16
Diskussion ... 17
Metoddiskussion ... 17
Resultatdiskussion ... 19
Att förmedla information ... 19
Sjuksköterskans stöd ... 20
Personcentrerad omvårdnad ... 21
Slutsats ... 22
Referenser ... 24 Bilaga 1 - Översikt av inkluderade artiklar.
Introduktion
Bröstcancer står för nästan 1 av 4 cancerfall hos kvinnor (Bray m.fl., 2018) och det diagnostiserades 2,26 miljoner personer med bröstcancer år 2020 (World Health Organization [WHO], u.å.). Vid bröstcancer genomgår patienter ofta kirurgi och det kan innebära vårdtid på sjukhus. Personer vilka genomgått bröstkirurgi har olika omvårdnadsbehov, vilket kan innebära en utmaning för vården att bemöta och uppfylla.
Bakgrund
Omvårdnad
Omvårdnad är sjuksköterskans professionsområde vilket innebär vård av individer, grupper och familjer i olika åldrar. De vårdade kan vara både sjuka och friska i olika typer av miljöer. Omvårdnad innebär ett hälsofrämjande arbete, ett preventivt arbete av sjukdom och vårdande av sjuka,
funktionshindrade eller döende individer. Omvårdnad kan innebära behandling men också att bedöma behovet av vård samt organisering av eventuella hälsoåtgärder (WHO, u.å.). Sjuksköterskans profession utgår ifrån sex kärnkompetenser; personcentrerad vård, teamarbete, evidensbaserad vård, kvalitetsutveckling, säkerhet och informatik. Omvårdnadens kärna grundar sig i att vilja ge en god, säker och anpassad omvårdnad för varje patient utifrån existerande vetenskapliga belägg samt kunna utföra det i teamarbete (Cronenwett m.fl., 2007). För att omhändertagandet av patienter ska vara resultatrikt krävs att sjuksköterskan har både ett professionellt samt ett holistiskt förhållningssätt (Hussain Rawther m.fl., 2020).
Patient definieras utifrån en person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård. För att kunna identifiera omvårdnadsåtgärder behövs ett aktivt deltagande av patient och
sjuksköterska (Axelsson m.fl., 2006) och där har sjuksköterskan ett ansvar i att göra patienten delaktig i sin egen vård. Sjuksköterskan bör också ge korrekt information kring sjukdom och vård vilket kan bidra till både förbättrad vård och omvårdnad. Sjuksköterskan bör också inneha ett respektfullt, personcentrerat och professionellt förhållningssätt för att kunna bidra till vård med hög kvalitet där patienten själv är delaktig. Sjuksköterskan bör kunna svara på eventuella frågor samt ge stöd vid behov för att patienter ska känna förtroende (Boman m.fl., 2018). För att sjuksköterskan ska kunna uppnå god och specifik omvårdnad krävs det att patienten ses utifrån en helhet och för det bör sjuksköterskan ha tillräckligt med information kring den enskilde patientens situation och upplevelse (Axelsson m.fl., 2006). Upplevelse i litteraturöversikten utgår från ”uppleva” vilket definieras vara
någonting personen varit med om och varit ”direkt berörd part”. Det kan innebära att ”uppfatta och värdera” på ett känslomässigt plan (Nationalencyklopedin, u.å.).
Personcentrerad vård innehar en holistisk syn på människan vilket innebär att vården ska vara individuell, utföras med respekt, skapa delaktighet och bemyndiga personen. Individualisering är en av de termer vilket förekommer mest frekvent inom personcentrerad vård och innebär att
vårdpersonal, däribland sjuksköterskan, ska kunna anpassa vården efter personens behov. Vården bör därför vara utformad efter personens individuella behov istället för fasta eller systematiska rutiner. En annan del inom personcentrerad vård är bemyndigande vilket kan innebära personens deltagande av beslut i vårdsituationer, förse personen med korrekt information, vara stöttande vid val eller bidra med ”effektiv kommunikation” (Morgan & Yoder, 2012). Personcentrerad vård utgår ifrån att patienten inte endast är patient, utan en person utöver sin sjukdom, diagnos eller sitt tillstånd. Personcentrerad vård ska utföras utifrån att vårdgivaren är empatisk, förstående samt lyhörd utifrån den enskilda patientens behov. Patientens åsikter samt önskemål de uttrycker ska respekteras vid personcentrerad vård. Det framgår också att varje patient ska vårdas utifrån att de är enskilda individer och har olika åsikter, behov och erfarenheter (Rathert m.fl., 2013).
Bröstcancer
Bröstcancer är den cancersjukdom som drabbar kvinnor i högst grad i världen. Bröstcancer förväntas öka både i antalet kvinnor drabbade per år samt antalet dödsfall inom fem till tio år. Bröstcancer drabbar kvinnor på olika sätt beroende på deras ålder och ju yngre den drabbade personen är, desto aggressivare kan bröstcancern utveckla sig. Behandling av bröstcancer sker vanligtvis i kombination av kirurgi, cellgifter och strålbehandling (Anastasiadi m.fl., 2017). Ett kirurgiskt ingrepp vid
bröstcancer kan primärt utföras för att ta bort tumörceller och kunna avgöra hur långt gången tumören är, men utförs oftast som en kombinationsbehandling tillsammans med cytostatika och strålning. Bröstkirurgi relaterat till bröstcancer kan utföras på olika sätt, bland annat genom mastektomi eller borttagande av en del av bröstvävnaden. Det kan också leda till att en
bröstrekonstruktion utförs, antingen i samband med operationen eller vid ett senare tillfälle (Lester, 2015).
Omvårdnad efter bröstkirurgi
Sjuksköterskor kan uppleva svårigheter i att vårda patienter vilka genomgått bröstkirurgi relaterat till bröstcancer då det har beskrivits vara känslomässigt ansträngande och svårt att kunna bedöma det personliga omvårdnadsbehovet hos patienten i vissa situationer. Sjuksköterskor kan också uppleva
svårigheter och obehag att hantera patienters cancersår efter operation. Vidare har det visats att sjuksköterskor upplevde att de brister i kunskap angående diagnos och i förmågan att kunna svara på patienters frågor. Sjuksköterskor har också upplevt att både patienter och anhöriga har ett stort behov av emotionellt stöd och information men fann det svårt att uppfylla behovet (Ödling m.fl., 2002). Sjuksköterskan har i uppgift att skapa motivation hos patienter, vilket kan vara att förmedla kunskap och förse patienter med träningsupplägg. Det sjuksköterskan lär ut kan vara hur en patient ska utföra sin träning, varför det är viktigt med träning samt informera vad konsekvenserna kan bli om den inte utförs (Wilson, 2017). Sjuksköterskan innehar ett ansvar att utföra vård patientsäkert vilket kan innebära att övervaka, observera och identifiera eventuella risker eller biverkningar hos patienten (Suhonen m.fl., 2018). När patienter har smärta är smärtlindring vanligt förekommande och en viktig åtgärd för patienterna. Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera de patienter vilka är i mer behov av smärtlindring än andra, vilket innebär att det är sjuksköterskans uppgift att lyssna på patienter och göra smärtbedömningar (Hall-Lord m.fl., 1999).
Patienter med bröstcancer kan vanligtvis lida av psykisk, fysisk och social påverkan. Det kan innebära symptom både före och efter genomförd kirurgi vilket leder till att det behövs omfattande
omvårdnad. Vidare beskrivs det också att det är viktigt för patienter drabbade av bröstcancer att få information angående deras situation och att de kan få hjälp att hantera dessa symptom (Tsimipoulou m.fl., 2015). De vanligaste omvårdnadsåtgärderna efter en bröstcanceroperation är att patienterna ska få i sig tillräckligt med näring, förebygga komplikationer, mobilisering och få information om
egenvård (Chan m.fl., 2010). Patienter med bröstcancer har ett stort behov av information och emotionellt stöd efter att ha genomgått kirurgi (Dawe m.fl., 2014) och vill bli informerade vad gäller vård på sjukhus, symptom, komplikationer och hur de kan reduceras (Yeşilyurt & Findik, 2016). Där innehar sjuksköterskan en central roll i att förmedla önskad och relevant information både under och efter vård för att kunna förbereda patienten tillräckligt (Koutsopoulou m.fl., 2010).
Hendersons omvårdnadsteori
Enligt Henderson är allmänmänskliga behov utifrån den egna individen sjuksköterskans ansvar att vårda. Det innebär också att individen behöver grundläggande omvårdnad och vård oavsett
sjukdomsbild eller diagnos (1982/1987, s. 7). Henderson menar att individen alltid har grundläggande behov, oavsett om individen är frisk eller sjuk. Varje individ har en egen uppfattning vilka behoven är och många av dem är gemensamma. Sjuksköterskan kan inte helt tillfredsställa individen men
åtgärder kan utföras för att bidra till hälsa utifrån individens uppfattning. Fortsättningsvis menar Henderson också att sjuksköterskan ska arbeta och vårda i samarbete med individen och får endast ta
beslut åt individen om individen inte kan göra det själv (s. 13–14). Vidare beskriver Henderson att primära behov alltid finns men att de anpassas utifrån diagnos eller sjukdomsbild (s. 16). Utifrån Hendersons omvårdnadsteori ska individen få omvårdnad utifrån grundläggande behov med eventuellt stöd av sjuksköterskan. De grundläggande behoven sjuksköterskan ska vårda kan vara till exempel andning, äta, dricka, elimination, sömn, mobilisering, normal kroppstemperatur, personliga hygien, lärande och uttryck för önskemål och känslor (s. 24). Sammanfattningsvis menar Henderson att sjuksköterskans uppgift är att hjälpa en individ som kan vara frisk eller sjuk. Sjuksköterskan ska utföra åtgärder vilket bidrar till tillfrisknande, hälsa eller att individen ska få en fridfull död. De åtgärder sjuksköterskan utför skulle individen utföra självständigt om den hade ork, vilja eller tillräckligt med kunskap. Till sist menar Henderson att det är sjuksköterskans uppgift att hjälpa individen att bli självständig igen (s. 55).
Problemformulering
Kirurgi är en vanlig utförd behandling vid bröstcancer vilket kan innebära vårdtid på sjukhus. Vårdtiden på sjukhus efter bröstkirurgi kan påverka patienten, både psykiskt och fysiskt vilket kan kräva individuell omvårdnad beroende på patientens situation. Under vårdtiden på sjukhus är ofta sjuksköterskan den vårdpersonal närmast patienten och sjuksköterskan kan uppleva svårigheter att uppfylla patientens omvårdnadsbehov. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att få ökad förståelse och kunskap om vad patienten har för behov samt upplevelse av den omvårdnad vilket utförs efter att ha genomgått bröstkirurgi. Detta för att kunna få ökad kunskap, minska onödigt lidande och
eventuella postoperativa komplikationer för patienten samt kunna förbättra upplevelsen av omvårdnad för en ökad återhämtning.
Syfte
Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelse av omvårdnad på sjukhus efter bröstkirurgi.
Metod
Design
Designen för arbetet var litteraturöversikt vilket innebär att ge en översikt över den redan existerande forskningen och kunskapen inom ett område. Översikten inom området innebär att artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats ska framföras för att få en tydlig och rättvis bild av området. En litteraturöversikt beskriver och tar reda på den nuvarande forskningen inom ett område och ger en överblick av vad den redovisar (Friberg, 2017a, s. 141–142). Polit och Beck (2016, s. 733) beskriver en
litteraturöversikt på liknande sätt men de beskriver också att en litteraturöversikt ska vara kritiskt framställt och ofta baseras utifrån ett problemområde. En litteraturöversikt ska främst utgå och baseras från originalkällor och bör ses utifrån liknande utförandet av en kvalitativ studie där flexibilitet i datainsamling finns samt att analysarbetet främst bör utgår ifrån att hitta huvudsakligt innehåll inom området (Polit & Beck, 2016, s. 89).
Den här litteraturöversikten genomfördes utifrån forskning baserat på originalartiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixad metod för att få en bred kunskap och översikt inom området.
Inklusions- och exklusionskriterier
För att kunna definiera en population används inklusions- och exklusionskriterier. Det innebär vilka kriterier som ska finnas med och därmed inkluderas eller vilka som inte ska finnas med och därmed exkluderas (Polit & Beck, 2016, s. 250). De inkluderade artiklarna i litteraturöversikten skulle vara vetenskapliga originalartiklar, med kvalitativ-, kvantitativ-, eller mixad metod. Artiklarna skulle innehålla information lämplig till litteraturöversiktens syfte där patientens upplevelse av omvårdnad på sjukhus efter bröstkirurgi skulle framgå. Deltagarna i de inkluderade artiklarna skulle ha
genomgått kirurgi till följd av en bröstcancerdiagnos och vara 18 år eller över. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2010–2021 och skrivna på engelska. De skulle vara godkända av en etisk kommitté eller alternativt att det framgick ett tydligt etiskt övervägande. De inkluderade artiklarna skulle innefatta en tydligt beskriven metod och resultatdel.
Artiklarna skulle vara relevanta enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] Bedömning av relevans (2020a). De inkluderade artiklarna skulle vara av hög, medelhög eller medel kvalitet efter kvalitetsgranskning utifrån SBU:s granskningsmall Bedömning av studier med kvalitativ metodik (2020b) och Fribergs (2017a, s. 187–188) Granskningsfrågor för kvantitativa studier. Artiklar vilka även innehöll ett annat perspektiv än patientens inkluderades, dock valdes endast delar ur resultatet där patientens perspektiv framkom.
I de exkluderade artiklarna framgick enbart närståendes, sjuksköterskans och
specialistsjuksköterskors samt annan vårdpersonals upplevelse. Artiklar som fokuserade på primär-, öppenvård eller från en uppvakningsavdelning exkluderas samt gjordes det inte någon avgränsning geografiskt.
Litteratursökning
Det gjordes en “inledande litteratursökning” för att undersöka om det fanns relevant litteratur. Den inledande informationssökningen är den sökning vilket kan ses vara grunden för litteraturöversikten (Friberg 2017b, s. 40). Därefter gjordes litteratursökning av vetenskapliga originalartiklar till
litteraturöversikten i databaserna PubMed och Cinahl, i januari år 2021. De använda sökorden var relevanta och informationsbärande begrepp motsvarande syftet. Sökorden presenterades först utifrån fritext och reglerades utifrån den separata databasens uppbyggnad eller användes utifrån det egna fritextordet. De ämnesord vilka användes i litteratursökningarna var; Breast neoplasms/surgery, mastectomy,breast cancer surgery, nursing, patient attitudes, experience, inpatients, hospitalization, hospitalized patients. I databasen Cinahl användes Cinahl Subject headings och/eller fritextord och i databasen PubMed användes MeSH-termer och fritextord. Boolesk sökterm användes också i
litteratursökningen vilket Östlund (2017, s. 72) beskriver främst baseras på orden AND, OR och NOT och används för att kunna sätta samman en relevant sökning utifrån de framtagna sökorden.
Det gjordes totalt tre sökningar i de två databaserna PubMed och Cinahl där sökningarna gjordes utifrån olika kombinationer av ämnesord. En sökning gjordes i PubMed och två sökningar gjordes i Cinahl. En avgränsning från år 2010 till år 2021, abstrakt och engelska språket gjordes på samtliga sökningar. För översikt av sökningar i tabellformat se även tabell 1.
Tabell 1
Översikt av sökningar
Databas
Datum Sökord Avgr. Antal relevanta träffar
Urval*
1 Urval* 2 Urval* 3 Urval* 4 Antal valda Artikel PubMed 210120 (("Breast Neoplasms/surger y"[Mesh]) OR "Mastectomy"[Mes h]) AND "Nursing" 2010-2021, Abstract, English 385 35 25 12 7 5 Findik (2017); Jørgensen m.fl. (2015); Larsson m.fl. (2010); Nyholm m.fl. (2018); Remmers m.fl. (2010)
Cinahl 210120 (MH "Breast Neoplasms/SU") AND (MH "Mastectomy") AND (MH "Patient Attitudes" OR "experience") 2010-2021, Abstract, English 106 10 6 5 5 5 Athwal m.fl. (2015); Javid m.fl. (2017); Suplee m.fl. (2016); Woods & McNamara (2018); Zøylner m.fl. (2019) Cinahl
210124 patient experience AND ( breast cancer surgery or mastectomy ) AND ( inpatients or hospitalization or hospitalized patients ) 2010-2021, Abstract, English 24 3 2 2 2 2 Tsianakas m.fl. (2012); Hovind m.fl. (2013)
*Urval 1: Antal valda artiklar efter att titel lästs, Urval 2: Antal valda artiklar efter att abstrakt lästs, Urval 3: Antal valda artiklar efter att hela artikeln lästs, Urval 4: Antal valda artiklar som kvalitetsgranskades.
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning
Urvalet av material ska beskriva den population vilket är relevant till studiens syfte (Polit & Beck, 2016, s. 164) och dokumenterades noggrant för att läsaren skulle kunna följa processen (Polit & Beck, 2016, s. 90–98). Urval och relevansbedömning av artiklar gjordes med stöd av SBU:s Bedömning av relevans (2020a), där dokumentet främst användes utifrån att artikeln skulle innehålla och uppfylla en relevans utifrån litteraturöversiktens syfte. Urvalet av de inkluderade artiklarna gjordes i flera steg utifrån litteratursökningen. Samtliga relevanta träffars titlar lästes, de titlar vilka uppfattades vara relevanta markerades och gick igenom urval 1. I urval 2 lästes artiklarnas abstrakt och uppfattades artiklarna relevant för litteraturöversiktens syfte gick de vidare till urval 3. I urval 3 lästes hela artikeln igenom, uppfattades den vara relevant genomgick den urval 4. I urval 4 gjordes en
kvalitetsgranskning av artiklarna. I vissa sökningar framkom samma artiklar, dessa togs inte med i urvalet mer än en gång.
De kvalitativa artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall Bedömning av studier med kvalitativ metodik (2020b) och de kvantitativa artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Fribergs (2017a, s. 187–188) Granskningsfrågor för kvantitativa studier. Granskningsfrågorna utifrån de två granskningsmallarna innefattade till olika grad frågor om artikelns bakgrund, metod, etiska
resonemang, resultat och diskussion. Frågorna skulle kunna besvaras med enkelhet och tydlighet på ett metodiskt sätt för att uppnå hög kvalitet. Fanns det bristfällig information i 1–2 frågor (utöver metod och resultatdel) vilket involverade information kring författarens förförståelse, teoretisk utgångspunkt, metoddiskussion, resultatdiskussion och teoretisk återkoppling och/eller om den inte
kunde besvaras med enkelhet och tydlighet bedömdes artikeln vara av medel-hög kvalitet. Fanns det bristfällig information i 3–4 frågor (utöver metod och resultatdel) vilket involverade information kring författarens förförståelse, teoretisk utgångspunkt, metoddiskussion, resultatdiskussion teoretisk återkoppling och/eller om den inte kunde besvaras med enkelhet och tydlighet bedömdes artikeln vara av medel kvalitet. Bedömdes artikeln upprätthålla kvalitet utifrån litteraturöversikts inklusions- och exklusionskriterier valdes den ut för att inkluderas i litteraturöversiktens resultat. För översikt av inkluderade artiklar se Bilaga 1.
Analys
Analysen hänvisar till att organisera data för att kunna besvara studiens syfte (Polit & Beck, 2016, s. 719). Analysens tillvägagångssätt beskrevs tydligt för att kunna följas och förstås av läsaren
tillsammans med använd metodlitteratur (Polit & Beck, 2016, s. 550). De inkluderade artiklarna analyserades till en början övergripande vilket innebär att de lästes upprepade gånger för att få en helhetsöversikt. De sammanfattas kort i en översiktstabell innehållande alla inkluderade artiklar där relevant information plockades ut. Artiklarna jämfördes också övergripande för att identifiera likheter och skillnader i både syfte, metod och resultat (Friberg, 2017a, s. 148). Kvalitativ data och kvantitativ data analyserades separat och samtliga artiklar översattes från engelska till svenska med hjälp av svenskt-engelskt lexikon vid behov.
Kvalitativ data analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Manifest innebär att texten har analyserats textnära för att kunna skapa kategorier utifrån texten (Graneheim & Lundman, 2004). Huvudsyftet med innehållsanalysen var att kunna skapa kategorier. Enligt Graneheim och Lundman (2004) analysmodell skulle artiklarna först läsas igenom noggrant för att skapa en tydlig förståelse. Det innehåll vilket svarade utifrån syftet och ansågs vara relevant färgmarkerades. Utifrån det färgmarkerade innehållet skapades meningsenheter för att sedan kortas ner utan att reducera viktig data vilket kallas meningskondensering. Efter kondenseringen skapades koder vilket gjordes för att kunna strukturera och jämföra data utifrån likheter respektive skillnader. När koderna hade sorterats utifrån likheter och skillnader skapades underkategorier respektive kategorier och dessa
Tabell 2
Exempel på kvalitativ dataanalys
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Underkategori Kategori
I don’t have anyone, and nobody really considers it [the breast cancer] important. (...) So I feel a bit alone with it. I didn’t get any information about rehabilitation services.
didn’t get any information about rehabilitation services.
Bristfällig information
om rehabilitering Bristfällig information Förberedelse
Relationship with the nurse as support during this difficult time.
nurse as support during this difficult time.
Sjuksköterskans stöd Stödets betydelse Stöd
I feel as if I’m taken seriously here, which is important to me, just as I am and with my questions and everything
feel as if I’m taken seriously here, just as I am
Precis som jag är Individuell omvårdnad
Att anpassa omvårdnaden
Kvantitativ data analyserades utifrån Fribergs beskrivna analysmodell (2017a, s. 150), vilket gjordes för att kunna finna mönster i kvantitativ data. Utifrån beskrivningen analyserades de kvantitativa artiklarna utifrån fyra steg. Det gjordes först en datareduktion vilket innebär att data valdes ut från varje enskild kvantitativ artikel utifrån litteraturöversiktens syfte. Informationen placerades i en ”Datareduktionstabell” för att urskilja likheter och skillnader i data. Utifrån likheter och skillnader drogs slutsatser för att till sist verifiera data vilket innebär att beskriva den sammanställda data i resultatet. Se tabell 3 för Datareduktionstabell.
Tabell 3
Datareduktionstabell
Författare Land Medel-ålder Antal deltagare (bortfall) Mättillfälle Antal, när, hur
Mätinstrument som mäter upplevelse av Signifi kans-nivå
Sjukhus-vistelsen Symptom- lindring undervisning Information/ Stöd Athwal m.fl. (2015) England 55 år 41 (0) 1, Inom 6 veckor efter bröstkirurgi Frågeformul är x <0,05 Findik (2017) Turkiet 53,10 år 56 (1) 1, På sjukhuset, före utskrivning Frågeformul är x <0,05
Larsson m.fl. (2010) Sverige 58 år 85 (6) (21) 2, 2 veckor & 6 månader efter bröstkirurgi Frågeformul är x x x <0,05 Tsianakas m.fl. (2012) England - 82 (0) 1, Under bröstcancer-behandling, Frågeformul är x x x -
x = Framgick i studien, - = Framgick inte i studien
Etiska överväganden
De inkluderade artiklarna i litteraturöversikten skulle vara godkända av en etisk kommitté alternativt att det framkom ett tydligt etiskt övervägande. Övriga etiska överväganden gällande inkluderade artiklar genomfördes med stöd av Polit och Becks riktlinjer (2016, s. 154). Litteraturöversikten innehöll tidigare publicerad forskning och den använda informationen behandlades med objektivitet i största möjliga mån. Detta utfördes med hänsyn till korrekt och tydlig referenshantering för att undvika plagiat eller feltolkning av information. Det förekom en risk för feltolkning vid språkhantering vilket minimerades genom användning av svenskt-engelskt lexikon vid brist på språkkunskap.
Resultat
Resultatet bestod av 12 stycken vetenskapliga originalartiklar. Av de 12 artiklarna bestod sex av kvalitativ metod, tre av kvantitativ metod och tre av mixad metod. De inkluderade artiklarna var ifrån länderna; Danmark, England, Norge, Sverige, Turkiet, Tyskland och USA. I artiklarna av mixad metod har det kvalitativa resultatet analyserats i alla tre artiklar och det kvantitativa resultatet i en av tre artiklar. Resultatet består av tre huvudkategorier utifrån de kvalitativa kategorierna tillsammans med underkategorier utifrån den genomförda analysen, Förberedelse (Betydelsen av information och Bristfällig information), Stöd (Stödets betydelse och bristfälligt stöd) och Att anpassa omvårdnaden (Individuell omvårdnad och Bristfällig individuell omvårdnad), se även Tabell 4. Det kvalitativa och kvantitativa resultatet presenteras separerat utifrån varje kategori.
Tabell 4
Översikt av kategori med tillhörande underkategorier
Kategorier Underkategorier
Förberedelse Betydelsen av information
Bristfällig information
Stöd Stödets betydelse
Att anpassa omvårdnaden Individuell omvårdnad
Bristfällig individuell omvårdnad
Förberedelse
Patienter upplevde information och förberedelse som viktigt för återhämtning och trygghet.
Informationen patienterna fick kunde upplevas vara bristfällig och patienter kunde önska att den var tydligare.
Betydelsen av information
En del patienter upplevde att klar och tydlig information var en viktig del inom omvårdnaden och efter operation kunde patienter specifikt ha önskemål om information angående den postoperativa återhämtningsperioden. Vissa patienter upplevde att de gärna ville att en sjuksköterska skulle informera kring praktiska saker. Informationen kring de praktiska sakerna kunde vara val av
bröstprotes, klädsel efter operation, egenvårdsråd eller aktivitetsrestriktioner för att kunna underlätta återhämtningsperioden efter operation. Patienter kunde också uppleva att informationen var
betydande inför utskrivning. Hade patienter fått tillräckligt med information och förberedelse kunde de uppleva en ökad trygghet och minskad osäkerhet inför utskrivning (Javid m.fl., 2017; Tsianakas m.fl., 2012; Remmers m.fl., 2010; Woods & McNamara, 2018).
I det kvantitativa resultatet framkom det att patienterna upplevde att information var väldigt viktigt. Patienterna skulle skatta information på en skala och skalan utformades från 1–5 där 1 var ”inte viktigt” och 5 var ”extremt viktigt” och informationsbehovet upplevdes vara 3,9+/-0,6 (p <0,001) (n=55) (Findik, 2017). Det framkom också att patienter fått ta del av information kring egenvård och dränage, men inte till vilken grad de uppfattat informationen (n=41) (Athwal m.fl., 2015).
Bristfällig information
Flera patienter kunde uppleva att informationen de fått var bristande kring olika delar rörande omvårdnaden. Det framkom även att patienterna kunde uppleva att det brast angående att göra patienten delaktig utifrån att inte berätta för patienten vad som skulle hända i olika situationer. Det kunde upplevas att det var bristfällig information kring hur operationssåret kunde se ut, då
patienterna gärna hade fått en beskrivning och tydligare information angående vad de kunde förvänta sig att se eftersom det kunde vara svårt att visualisera. Smärta och dess intensitet var också en aspekt där patienterna kunde uppleva att information var bristfällig. Patienterna kunde uppleva att de inte hade fått tillräcklig information kring vad som kunde anses vara normalt eller att de kunde förvänta sig att uppleva smärta efter operation. Samtidigt kunde patienter uppleva att informationen kring undersökningar eller procedurer utförda på sjukhus vara bristfälliga. De kunde uppleva att
vårdpersonal inte förklarade eller förberedde dem på vad de skulle göra, hur de skulle göra eller varför det skulle göras och därmed upplevde att de var oförberedda (Hovind m.fl., 2013; Javid m.fl., 2017; Jørgensen m.fl., 2015; Nyholm m.fl., 2018; Suplee m.fl., 2016; Tsianakas m.fl., 2012).
Där informationen upplevdes vara bristande relaterat till egenvård, nämndes specifikt dränage och sårvård efter utskrivning från sjukhus. En del av patienter upplevde att de inte fått någon information om att dränen skulle vara kvar efter utskrivning och saknade även information om hur dränen skulle skötas. Även när det gällde att få tillräckligt med undervisning kring hantering av operationssår upplevde en del patienter brister. Patienter kunde därmed uppleva att de inte blivit tillräckligt förberedda och det kunde bidra till rädsla och osäkerhet inför utskrivning (Javid m.fl., 2017; Suplee m.fl., 2016; Tsianakas m.fl., 2012; Woods & McNamara, 2018).
Efter att patienterna skrivits ut kunde de uppleva att den bristande information de fått på sjukhus gällande eventuella komplikationer eller sjukdomar som de skulle vara uppmärksamma på bidra till rädsla och osäkerhet. Patienterna kunde även uppleva att information kring aspekter gällande hur rehabiliteringen skulle gå till eller och om de skulle utföra övningar på egen hand var bristande. Det kunde göra patienter osäkra på hur de själva kunde bidra till att främja rehabiliteringen. Patienter upplevde också att det inte gavs tillräckligt med information om vem de kunde kontakta vid
eventuella frågor eller funderingar efter utskrivning (Javid m.fl., 2017; Jørgensen m.fl., 2015; Nyholm m.fl., 2018; Suplee m.fl., 2016; Zøylner m.fl., 2019)
Den bristfälliga informationen upplevdes också skapa oro och patienterna upplevde att det var svårt att veta om och hur de skulle ställa de rätta frågorna för att få tillräckligt med information. Patienter kunde också uppleva att den information de fått inte var personcentrerad eller anpassad efter deras individuella behov eller situation, vilket kunde skapa svårigheter för den enskilda patienten. Trots informationsbrist kunde patienter uppleva en nöjdhet och tillfredsställelse av den vård utförd på sjukhus (Hovind m.fl., 2013; Javid m.fl., 2017; Jørgensen m.fl., 2015; Nyholm m.fl., 2018; Suplee m.fl., 2016).
I det kvantitativa resultatet framkom det att patienter kunde uppleva att informationen de fick innan utskrivning från sjukhus kunde vara bristande. Av 49 patienter upplevde 15 patienter (31%) att de ville ha mer information kring förmåner eller ekonomiskt stöd innan de lämnade sjukhuset och 15 av 52 patienter (29%) upplevde att det hade givits information om stöd för att kunna återgå till deras vanliga aktiviteter (Tsianakas, m.fl., 2012). Informationsbehovet upplevdes bli bemött 2,4 +/-0,9 på en
1–5 skala där 1 var ”inte alls bemött” och 5 var ”totalt bemött behov” (p <0,001) (n=55). Patienter upplevde att de fått bristande information av olika grad kring medicinering, komplikationer, aktiviteter och egenvård (Findik, 2017).
Stöd
Sjuksköterskans stöd var uppskattat och en betydande del i omvårdnaden, men en del patienter kunde uppleva att de gärna fått ett tydligare emotionellt stöd.
Stödets betydelse
Patienter kunde uppleva att sjuksköterskans stöd var både viktigt och uppskattat, speciellt angående det emotionella stödet. En del patienter kunde uppleva att de fick ett bra stöd av sjuksköterskan och sjuksköterskans emotionella stöd upplevdes ha en betydande del i att ta sig igenom tiden på sjukhus. Det kunde vara när känslorna tog över och patienten ville bli distraherad en stund. Patienter kunde också uppleva att det var värdefullt att sjuksköterskan tog sig tid till att lyssna på dem och ställde frågor istället för att behöva komma på frågor själva. Utöver det emotionella stödet var
sjuksköterskans stöd väldigt uppskattad när det uppkom andra situationer vilket kunde vara vid illamående, smärta, problem vid sömnpositioner, personliga hygien och mobilitet (Jørgensen m.fl., 2015; Tsianakas m.fl., 2012; Remmers m.fl., 2010; Woods & McNamara, 2018).
They are just there for you! I thought, don’t cry now, and then this nurse is sitting there, who could be my child, and says, let go. Now, let loose. Don’t be strong. Just let go. Just bawl your eyes out. And then I shed my tears, and one of them held my hand, the other stroked my face. (Remmers m.fl., 2010, s.14)
I det kvantitativa resultatet visades det att 66 av 79 patienter (89,2%) upplevde att de var nöjda med den utföra omvårdnaden, 69 av 79 patienter (93,2%) upplevde att sjuksköterskan hade tillräckligt med tid för dem, och 70 av 79 patienter (94,6 %) hade upplevt omtänksamhet vid utförda
omvårdnadsåtgärder. Av 79 patienter upplevde 53 patienter (71,5%) att de fått tillräckligt med symptomlindring och 17 av 79 patienter (23%) upplevde att de inte hade någon smärta alls (Larsson m.fl., 2010). Det framkom också att 42 av 52 patienter (80%) av patienterna kunde uppleva att sjuksköterskor behandlade dem med respekt och att 34 av 51 patienter (67%) upplevde att
sjuksköterskan var tillräckligt tillgänglig vid behov. Det framkom också att 30 av 52 patienter (67%) upplevde att de hade haft smärta under tiden på sjukhus (Tsianakas m.fl., 2012). Patienter uppgav att de gärna ville stanna på sjukhuset efter utförd bröstkirurgi och 25 deltagare (n=41) ville stanna på sjukhuset på grund av att de upplevde trygghet utifrån sjuksköterskans närvaro och regelbundenhet kring observationer (Athwal m.fl., 2015).
Bristfälligt stöd
Det var dock en del patienter vilka upplevde en brist i det emotionella stödet och hade velat att stödet var större. Patienter kunde också uppleva att de var ensamma under vårdtiden och inte fått empati när det hade varit önskvärt. Andra patienter kunde också uppleva en tidsbrist och kunskapsbrist hos sjuksköterskan vilket kunde påverka deras upplevelse av stöd. Det kunde bidra till att de upplevde att sjuksköterskan inte hade tid för dem, att de blev åsidosatta eller inte utförde omvårdnadsåtgärder korrekt (Javid m.fl., 2017; Nyholm m.fl., 2018; Tsianakas m.fl., 2012; Suplee m.fl., 2016; Zøylner m.fl., 2019).
Att anpassa omvårdnaden
Patienter upplevde att individuell omvårdnad var en viktig del av omvårdnaden och den upplevdes av en del patienter att den var bristfällig.
Individuell omvårdnad
Patienter kunde uppleva att den individuella omvårdnaden var en viktig del i omvårdnaden på sjukhus för att kunna hantera situationen utifrån de egna förutsättningarna. Patienter kunde också belysa att det var viktigt att de individuella behoven och upplevelsen uppmärksammades och
respekterades. Patienter upplevde att de ville att det skulle tas hänsyn till den egna personen och veta vilka dem var bakom sjukdomen för att kunna bemöta de individuella behoven. En del patienter upplevde att de blivit behandlade utifrån deras egna situationer och att de var egna individer med en helt egen historia samt att deras individuella behov hade blivit bemötta. En del patienter upplevde också att de blivit tagna på allvar och blivit lyssnade på av sjuksköterskan (Javid m.fl., 2017; Jørgensen m.fl., 2015; Remmers m.fl., 2010)
Bristfällig individuell omvårdnad
Patienter kunde uppleva att det inte tagits hänsyn till deras individuella situationer och upplevde en brist på respekt för den enskilda individen. Patienter kunde uppleva att de blev behandlade endast som patienter, nummer eller offer istället för enskilda personer av sjuksköterskorna. Det kunde också upplevas att det endast togs hänsyn till medicinska frågor eller situationer och därmed glömde bort personen bakom sjukdomen. Patienter kunde också uppleva att det utfördes omvårdnad utan att det togs till hänsyn att det var en person det skulle utföras på. En del patienter upplevde också att de inte blivit lyssnad på eller att de blivit nonchalerad av sjuksköterskan (Tsianakas m.fl., 2012; Javid m.fl., 2017; Suplee m.fl., 2016; Zøylner m.fl., 2019).
Diskussion
Metoddiskussion
Metoddiskussionen diskuteras genomgående utifrån varje tillhörande metoddel och utifrån
begreppen trovärdighet, överförbarhet, validitet och reliabilitet samt hur dessa har försökts uppnås. Trovärdighet inom kvalitativa studier innehåller i sig fyra indikatorer; trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet, men kan ses vara ett ”paraplybegrepp” (Mårtensson & Fridlund, 2017, s. 431).
För att uppnå en ökad trovärdighet, vilket hänvisar till graden av förtroende en kvalitativ studie har i data och analys, har flexibilitet i datainsamling eftersträvats (Polit & Beck, 2016, s. 89; 747). Både kvalitativ och kvantitativ data inkluderades för att ge en rättvis överblick av forskningsläget (Friberg, 2017a, s. 141–142). Detta för att öka trovärdigheten och validiteten, där validitet hänvisar till vilken grad slutsatserna i en studie är välgrundade och noggranna samt ”mäter” det studien är avsett för att ”mäta” inom kvantitativa studier (Polit och Beck, 2016, s. 161). Antalet inkluderade artiklar bedömdes kunna svara på syftet (Henricson, 2017, s. 414), dock möjligtvis endast inom vissa aspekter gällande omvårdnad vilket kan påverka validiteten och trovärdigheten i litteraturöversikten. Antalet
inkluderade artiklar kan också anses vara för få för att kunna uppnå en högre grad av överförbarhet vilket hänvisar till vilken grad resultatet kan överföras till andra grupper (Polit & Beck, 2016, s. 747). Inklusions och exklusionskriterier utformades för att öka litteraturöversiktens generaliserbarhet (Polit & Beck, s. 250), trovärdighet och validitet. Ett inklusionskriterium var att artikeln skulle vara
publicerad på engelska för att öka bredden på de inkluderade artiklarna. Att det använts ett svenskt-engelskt lexikon vid behov kan ha ökat risken för feltolkning vilket påverka litteraturöversiktens trovärdighet och reliabilitet. Reliabilitet hänvisar till noggrannhet eller precision och stadgan av information i den utförda forskningen i kvantitativa studier (Polit & Beck, 2016, s. 161; 303). Att ingen geografisk avgränsning gjordes kan anses vara en aspekt för ökad överförbarhet. Något som kan påverka trovärdigheten är att artiklar med medel kvalitet inkluderades, dock med brist på aktuell forskning inom området var det inte möjligt att endast inkludera artiklar med endast hög kvalitet (Rosén, 2017, s. 378). Att artiklarna var publicerade mellan år 2010–2021 kan ses påverka
trovärdigheten och överförbarheten då artiklar äldre än tre år kan anses vara icke uppdaterade (Polit & Beck, 2016, s.113).
Inför litteratursökningen togs det kontakt med en bibliotekarie för att hjälp med att skapa en bra litteratursökning och få råd om ämnesbärande ord utifrån syftet. Söksträngen byggdes därefter upp
genom booleska söktermer för att generera i relevanta träffar (Polit & Beck, 2016, s. 90–91), och kan ses vara en styrka i litteratursökningsstrategi. Litteratursökningen dokumenterades tydligt för att kunna uppnå replikerbarhet (Polit & Beck, 2016, s. 97–98) vilket kan vara en styrka i
litteratursökningsstrategi. Däremot gjordes få litteratursökningar som resulterade i inkluderade artiklar och utfördes i endast två databaser. Dessa var dock relevanta utifrån en omvårdnadsaspekt vilket kan stärka trovärdigheten och validiteten (Henricson, s. 414). Vissa artiklar framkom vid flera sökningar, vilket kan tyda på att det inte finns mer relevant forskning eller att fel sökord använts. Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning utfördes noggrant och det baserades på litteraturöversiktens syfte, inklusions- och exklusisonskriterier och med stöd av kompletterade metodlitteratur (Rosén, 2017, s. 382–383), vilket kan ses öka validiteten och trovärdigheten. Urvalet sorterade bort material som uppfattades vara icke relevant för syftet, vilket kan öka
litteraturöversiktens validitet och trovärdighet. Det finns dock en möjlighet att viktiga artiklar
missades, eftersom i Urval 1 lästes endast artikelns titel. Det kan innebära att om artikeln hade en titel vilket uppfattades icke relevant valdes den bort och kan påverka trovärdigheten och validiteten. Bortfall av deltagare i de inkluderade artiklarna har hafts i åtanke gällande kvalitetsgranskning och de med ett större bortfall har bedömts ha en lägre kvalitet (Billhult, 2017, s. 266). De artiklarna
inkluderades ändå på grund av brist på aktuell forskning inom området och att de var betydande för litteraturöversiktens trovärdighet och validitet.
Det försöktes uppnå en korrekt och opartisk analys genom att inte lägga värdering i data. En problematisk del vilket kan påverka reliabiliteten, trovärdighet och validitet i litteraturöversikten är att processen har gjordes av en enskild individ och det finns därför en möjlighet till att viktig data missats, uppfattats felaktigt eller att analysen inte utfördes korrekt (Henricson, 2017, s. 413–415). Däremot utfördes analysen utifrån avsikten att följa metodlitteraturen noggrant för att öka trovärdigheten och validiteten i litteraturöversikten.
All kvantitativ data från artiklarna med mixad metod analyserades inte då de inte innehöll relevant data relaterat till litteraturöversiktens syfte. Det kan anses vara en svaghet i litteraturöversikten och därmed sänka trovärdigheten eftersom kvantitativ data exkluderades (Borglin, 2017, s. 237). Det har dock bedömts att den exkluderade kvantitativa data inte skulle bidra med information för att kunna svara på litteraturöversiktens syfte vilket kan ses öka validiteten.
Metoden i litteraturöversikten har försökts utföras genom att inte försöka uppfatta eller tolka utifrån egna erfarenheter eller upplevelser (Polit & Beck, 2016, s. 549). Materialet behandlades med största möjliga objektivitet för att undvika fel, vilket kan öka trovärdigheten och validiteten. Dock finns en risk för sänkt trovärdighet i litteraturöversikten resultat gällande objektivitet och noggrannhet i data, då den inte har haft möjlighet att överblickas av fler än en person.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelse av omvårdnad på sjukhus efter bröstkirurgi. De kategorier vilka framkom i litteraturöversiktens resultat var Förberedelse, Stöd och Att anpassa omvårdnaden med tillhörande underkategorier. Huvudfynden utifrån resultatet var att patienter upplevde att omvårdnaden var viktig men i vissa fall bristfällig, framförallt angående information och förberedelse, vilket kunde upplevas bidra till oro inför att behöva utföra egenvård. Det framkom också att sjuksköterskans stöd var en viktig del i omvårdnaden för patienterna och det upplevdes vara uppskattat för att kunna ta sig igenom tiden på sjukhus, men även stödet kunde upplevas vara bristande hos en del patienter. Resultatet visade också att det var viktigt för patienterna att omvårdnaden var individuellt anpassad efter deras situation, men att en del patienter upplevde även att detta område kunde vara bristfälligt. Sammanfattningsvis så visade resultatet att patienternas upplevelser skiljde sig åt.
Att förmedla information
Utifrån litteraturöversiktens resultat framkom det i ett huvudfynd att omvårdnaden kunde brista utifrån att informera patienten och att den brast främst kring egenvård. Den bristande informationen kunde bidra till oro och rädsla inför utförandet och ansvar av egenvård efter utskrivning. Utifrån litteraturöversiktens resultat kan det tyda på att sjuksköterskan brister i sin yrkeskompetens i att informera patienten och därmed kan det påverka patienten negativt då sjuksköterskans
kärnkompetenser utgår bland annat ifrån informatik, patientsäkerhet och personcentrerad vård (Cronenwett m.fl., 2007). Det kan samtidigt tyda på att sjuksköterskan bör öka sin kompetens och medvetenhet inom området för att förbättra patientens upplevelse och säkerhet. Bristen av information till patienterna kan ses vara en brist på patientsäkerhet och personcentrerad vård, då undervisning till patienten om utförande av korrekt egenvård kan bidra till minskade av
komplikationer (Fu, 2014) och ska ske personcentrerat (Morgan & Yoder, 2012). Det kan också tyda på att sjuksköterskan brister i sin yrkeskompetens och därmed utsätta patienten för bristande säkerhet.
Samtidigt framgår det utifrån Hendersons omvårdnadsteori att sjuksköterskan ska bidra med ett lärande och anpassa omvårdnaden utifrån individen för att kunna främja tillfriskande och hälsa (Henderson, 1982/1987 s. 24; 55). Därmed kan det möjligen ses att sjuksköterskan inte uppnår patientens omvårdnadsbehov och utför de omvårdnadsåtgärder den enskilda patienten har samt att omvårdnaden möjligen behövs förbättras för att patienten ska uppleva en ökad trygghet. Det kan därför vara ytterligare en aspekt som tyder på att sjuksköterskan brustit i sin yrkeskompetens. Litteraturöversiktens resultat tyder också på att informationen brister utifrån patienternas egna informationsbehov kring egenvård för att kunna reducera och hantera symptomen vilket också kan ses i Yeşilyurt och Findik (2016). Därmed kan det finnas en brist i den utförda omvårdnaden och det patienterna själva upplever att de har behov av. Sjuksköterskans omvårdnad är en viktig del i patientens vård på sjukhus och att det är viktigt att sjuksköterskan upprätthåller sin yrkeskompetens och bidrar med lärande till patienten. Det stödjs av Hendersons omvårdnadsteori (1982/1987, s. 55) där lärande är en aspekt som sjuksköterskan ska förmedla till patienten för att kunna bidra till tillfriskande och hälsa. Det kan också innebära att om sjuksköterskan förmedlar tillräckligt med kunskap och information till patienten, kan patienten uppleva en trygghet i sin egen kunskap och utförandet av egenvård. Det kan tyda på hur viktigt det är att sjuksköterskan har uppdaterade yrkeskunskaper kring omvårdnaden för patienterna och samtidigt förmedlar tillräckligt med information.
Det finns forskning som visar att patienternas informationsbehov blivit bemött, men det framkommer även att det finns brist i den informationen och det kan tyda på brister i yrkeskompetensen.
Upplevelsen är dock individuell och att göra patienten delaktig i sin omvårdnad kan bidra till förbättrad upplevelse av omvårdnad.
Sjuksköterskans stöd
Ett annat huvudfynd i litteraturöversiktens resultat visade att patienterna uppskattade
sjuksköterskans stöd, främst utifrån det emotionella för att ta sig igenom den svåra tiden på sjukhus men också gällande andra saker till exempel symptomlindring och utförandet av praktiska saker, vilket enligt Chan m.fl. (2010) är de vanligaste omvårdnadsåtgärderna efter bröstkirurgi. Det kan därmed tyda på att omvårdnad och sjuksköterskans stöd är viktig för patienterna för att kunna bidra till hälsa både utifrån en emotionell men också utifrån en fysisk aspekt. Sjuksköterskan bör därför tydligt och systematiskt bidra till stöd för patienten för att patienten ska uppleva trygghet, vilket är en förutsättning för att patienten ska uppleva förtroende (Boman m.fl., 2018). Det kan också stödjas av Henderson (1982/1987 s. 24) som menar att sjuksköterskan ska bidra med stöd, om patienten är i
behov av det både utifrån emotionella och praktiska aspekter. Resultatet kan därmed återspegla Hendersons omvårdnadsteori, då det framgår att sjuksköterskans stöd utifrån flera aspekter är viktigt och en viktig del för sjuksköterskan att utföra för att patienten ska kunna främja hälsa och
tillfrisknande.
Sjuksköterskan bör ha ambitionen att stödja patienten men att det uppnåddes inte alltid utifrån litteraturöversikten resultat och det kan tyda på att omvårdnaden för vissa patienter är bristande. Detta eftersom patienter upplevde att stödet är en viktig del i omvårdnaden och att de kräver ett stort emotionellt stöd (Dawe m.fl., 2014). Det bristande stödet kan också ses utifrån aspekten att
omvårdnaden inte utförts personcentrerat, då vården ska ske stöttande och utifrån patientens individuella behov (Morgan & Yoder, 2012). Bristen på stöd kan möjligen bero på att sjuksköterskor finner det svårt att veta hur de kan stötta patienter utifrån en emotionell aspekt och själva anser att de har en kunskapsbrist angående patientgruppen, men också en brist i tidsaspekt (Ödling m.fl., 2002). Dock nämner Henderson (1982/1987, s. 24) att det är sjuksköterskans omvårdnadsansvar att kunna ge tillräckligt med stöd till patienten för att uppnå hälsa och främja patientens tillfriskande. Samtidigt ska sjuksköterskan kunna ge patienten möjlighet till uttryck för känslor och kunna stödja patienten i det (1982/1987, s. 55). Det kan på så sätt handla om en eventuell kunskapsbrist hos sjuksköterskan vilket bidrar till att patienter upplever ett minskat stöd vilket också framkom i litteraturöversiktens resultat och därmed tyder på en brist i omvårdanden. Det kan också vara en tidsaspekt vilket bidrar till att patienterna upplever ett bristfälligt stöd vilket också litteraturöversiktens resultat visade, samtidigt stämmer det överens med vad sjuksköterskan själv kan uppleva. Därmed kan sjuksköterskans tidsbrist i att utföra yrkesuppgifter påverka patientens upplevelse av stöd vilket kan bidra till att omvårdnaden upplevs vara bristfällig (jfr. Ödling m.fl., 2002).
Det kan på så sätt innebära att sjuksköterskors stöd är en viktig del i omvårdnaden för
patientgruppen, men att det kunde upplevas vara bristfälligt. Ett bristande stöd kan bidra till att patientens omvårdnadsbehov inte uppfylls och att situationen upplevs svårare än vad den skulle kunna vara om de fått tillräckligt med stöd (jfr. Boman m.fl., 2018).
Personcentrerad omvårdnad
Det sista huvudfyndet i litteraturöversiktens resultat var att patienter upplevde att den individuella omvårdnaden var viktig för att kunna hantera situationen. Flera patienter upplevde att de blivit behandlade utifrån att de var egna personer med individuella upplevelser. Individuell omvårdnad är en del i att utföra vården personcentrerat (Morgan & Yoder, 2012) och personcentrerad omvårdnad är
förutsättning vilket krävs för att omvårdnaden ska uppnå hög kvalitet och ske utifrån delaktighet med patienten (Boman m.fl., 2018). Litteraturöversiktens resultat kan också stödjas av Hendersons
omvårdnadsteori (1982/1987 s.16), vilket beskriver att omvårdnaden ska anpassas utifrån diagnos eller sjukdomsbild, för att kunna hjälpa patienten att tillfriskna och uppnå hälsa samt att sjuksköterskan ska utföra omvårdnaden utifrån ett samarbete med patienten. Det kan därmed innebära i att i de fall där patienterna upplevt att omvårdnaden var individuell har sjuksköterskan haft tillräckligt med kunskap kring personcentrerad omvårdnad och kompetens för att anpassa omvårdnaden utifrån den egna individen och samtidigt utfört omvårdnaden i samspel med patienten. Det kan också innebära att individuell omvårdnad kan bidra till ett tillfrisknande och hälsa för patienten, vilket kan tyda på att det är av största vikt att omvårdnaden utförs anpassad efter den egna individen.
Sjuksköterskan bör utföra omvårdnaden utifrån ett individuellt perspektiv, men utifrån
litteraturöversiktens resultat framkom det att patienter kunde uppleva det som bristfälligt, däribland att omvårdnaden de fått inte var utförd med respekt. Det kan tyda på att omvårdnaden varit
bristfällig och att sjuksköterskan inte utfört omvårdnaden personcentrerat vilket ska göras, eftersom personcentrerad vård ska utgå från att patienten inte endast är en patient, utan en egen person (Rathert m.fl., 2013). Vidare kan det tyda på en brist i yrkeskompetens hos sjuksköterskan eftersom utifrån Hendersons omvårdnadteori beskrivs det att sjuksköterskan ska kunna anpassa omvårdnaden utifrån individens enskilda behov samt att varje individ har olika uppfattning av vilka de enskilda behoven är (Henderson, 1982/1987 s. 16). För att sjuksköterskan ska kunna förbättra och optimera patientens upplevelse bör omvårdnaden ske personcentrerad och anpassas utifrån individen
(Axelsson m.fl., 2006). Det kan därför tyda på utifrån litteraturöversiktens resultat att sjuksköterskan bör öka sin kompetens i att anpassa omvårdnaden för den enskilda patienten för att kunna förbättra omvårdnadsupplevelsen. Vilket på så sätt också kan bidra till ökad patientsäkerhet (jfr. Cronenwett m.fl., 2007).
Slutsats
Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelse av omvårdnad på sjukhus efter bröstkirurgi och det kunde i vissa fall upplevas bristande. Dessa patienter innehar ett stort behov av omvårdnad, vilket behöver ske utifrån den egna individen. Det krävs flera aspekter vilket ofta kopplas samman för att kunna bedriva en god omvårdnad för dessa patienter, och brister en aspekt brister ofta en annan. Sammanfattningsvis bör sjuksköterskan utföra omvårdnad anpassad utifrån den egna individen och stötta patienten under tiden på sjukhus samt informera patienten kring det vilket rör omvårdnaden. Detta för att kunna minska patientens oro, öka kunskapen kring den egna
sjukdomen och arbeta patientsäkert. Det kan bidra till ett minskat lidande och därmed en ökad återhämtning för patienten. Det krävs därför mer kunskap och utbildning hos sjuksköterskan för att kunna förbättra omvårdnaden utifrån kliniska implikationer. Slutligen behövs det uppdaterad forskning specifikt kring dessa patienter för att kunna öka kunskapen om hur omvårdnaden ska utföras på bästa sätt utifrån patientsäkerhet.
Referenser
*= Artiklar inkluderade i resultatet
Anastasiadi, Z., Lianos, G. D., Ignatiadou, E., Harissis, H. V., & Mitsis, M. (2017). Breast cancer in young women: An overview. Updates in Surgery, 69(3), 313–317. https://doi.org/10.1007/s13304-017-0424-1
*Athwal, R., Dakka, M., Appleton, D., Harries, S., Clarke, D., & Jones, L. (2015). Patients' perspective on day case breast surgery. Breast Care, 10(1), 39-43. https://doi.org/10.1159/000370207
Axelsson, L., Björvell, C., Mattiasson, A. C., & Randers, I. (2006). Swedish registered nurses’ incentives to use nursing diagnoses in clinical practice. Journal of Clinical Nursing, 15(8), 936-945.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2006.01459.x
Billhult, A. (2017). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 265–273) Studentlitteratur. Boman, L. E., Sandelin, K., Wengström, Y., & Silén, C. (2018). Patients' participation during treatment
and care of breast cancer– a possibility and an imperative. European Journal of Oncology Nursing, 37, 35-42. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2018.09.002
Borglin, G. (2017). Mixad Metod: En introduktion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 233–250). Studentlitteratur.
Bray, F., Ferlay, J., Soerjomataram, I., Siegel, R. L., Torre, L. A., & Jemal, A. (2018). Global cancer statistics 2018: GLOBOCAN estimates of incidence and mortality worldwide for 36 cancers in 185 countries. CA: A Cancer Journal for Clinicians, 68(6), 394-424.
https://doi.org/10.3322/caac.21492
Chan, D. N., Lui, L. Y., & So, W. K. (2010). Effectiveness of exercise programmes on shoulder mobility and lymphoedema after axillary lymph node dissection for breast cancer: Systematic review. Journal of Advanced Nursing, 66(9), 1902-1914. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2010.05374.x Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sullivan, D., &
Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122-131. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2007.02.006
Dawe, D. E., Bennett, L. R., Kearney, A., & Westera, D. (2014). Emotional and informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer. Canadian Oncology Nursing Journal/Revue Canadienne de Soins Infirmiers en Oncologie, 24(1), 20-24.
https://doi.org/10.5737/1181912x2412024
*Findik, U. Y. (2017). The information needs of women who have undergone breast cancer surgery in the west of Turkey. Journal of Cancer Education, 32(3), 432-437. https://doi.org/10.1007/s13187-015-0965-2
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141–152). Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 37–48). Studentlitteratur.
Fu, M. R. (2014). Breast cancer-related lymphedema: Symptoms, diagnosis, risk reduction, and management. World Journal of Clinical Oncology, 5(3), 241. https://doi.org/10.5306/wjco.v5.i3.241 Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts,
procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hall-Lord, M. L., Steen, B., & Larsson, G. (1999). Postoperative experiences of pain and distress in elderly patients. An explorative study. Aging Clinical and Experimental Research, 11(2), 73-82. https://doi.org/10.1007/BF03399644
Henderson, V. (1987) Grundprinciper för patientvårdande verksamhet (3. uppl.). (U-B. Silfvenius, övers.) Liber. (Originalarbete publicerat 1982)
Henricson, M. (2017). Diskussion. I. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 411–420). Studentlitteratur.
*Hovind, I. L., Bredal, I. S., & Dihle, A. (2013). Women's experience of acute and chronic pain following breast cancer surgery. Journal of Clinical Nursing, 22(7-8), 1044-1052. https://doi.org/10.1111/jocn.12167
Hussain Rawther, S. C., Pai, M. S., Fernandes, D. J., Mathew, S., Chakrabarty, J., & Devi, E. S. (2020). Specialist nurse initiated interventions in breast cancer care: A systematic review of
randomised controlled trials. Journal of Clinical Nursing, 29(13–14), 2161–2180. https://doi.org/10.1111/jocn.15268
*Javid, S. H., Lawrence, S. O., & Lavallee, D. C. (2017). Prioritizing patient-reported outcomes in breast cancer surgery quality improvement. The Breast Journal, 23(2), 127-137.
https://doi.org/10.1111/tbj.12707
*Jørgensen, L., Garne, J. P., Søgaard, M., & Laursen, B. S. (2015). The experience of distress in relation to surgical treatment and care for breast cancer: An interview study. European Journal of Oncology Nursing, 19(6), 612-618. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2015.03.009
Koutsopoulou, S., Papathanassoglou, E. D., Katapodi, M. C., & Patiraki, E. I. (2010). A critical review of the evidence for nurses as information providers to cancer patients. Journal of Clinical Nursing, 19(5-6), 749-765. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2009.02954.x
*Larsson, J., Sandelin, K., & Forsberg, C. (2010). Health-related quality of life and healthcare
experiences in breast cancer patients in a study of Swedish women. Cancer Nursing, 33(2), 164-170. https://doi.org/10.1097/NCC.0b013e3181bb0d05
Lester, J. (2015). Local treatment of breast cancer. Seminars in oncology nursing, 31(2), 122-133.
https://doi.org/10.1016/j.soncn.2015.02.001
Morgan, S., & Yoder, L. H. (2012). A concept analysis of person-centered care. Journal of Holistic Nursing, 30(1), 6-15. https://doi.org/10.1177/0898010111412189
Mårtensson, J, & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination (2 uppl., 421–438). Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (u.å). Uppleva. I Nationalencyklopedin. Hämtad 29 januari, 2021, från http://www.ne.se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/uppleva
*Nyholm, N., Halvorsen, I., Mygind, A., Christensen, U., & Kristiansen, M. (2018). Diversity in cancer care: Exploring social categories in encounters between healthcare professionals and breast cancer patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(3), 1108-1117.
https://doi.org/10.1111/scs.12556
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (10. rev. och utök. uppl.). Wolters Kluwer.
Rathert, C., Wyrwich, M. D., & Boren, S. A. (2013). Patient-centered care and outcomes: a systematic review of the literature. Medical Care Research and Review, 70(4), 351-379.
https://doi.org/10.1177/1077558712465774
*Remmers, H., Holtgräwe, M., & Pinkert, C. (2010). Stress and nursing care needs of women with breast cancer during primary treatment: A qualitative study. European Journal of Oncology Nursing, 14(1), 11-16. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2009.07.002
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination (2 uppl., 375–389). Studentlitteratur.
Suhonen, R., Stolt, M., Habermann, M., Hjaltadottir, I., Vryonides, S., Tonnessen, S., Halvorsen, K., Harvey, C., Toffoli, L., & Scott, P. A. (2018). Ethical elements in priority setting in nursing care: A scoping review. International Journal of Nursing Studies, 88, 25-42.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.08.006
*Suplee, P., Jerome-D´Emilia, B. & Boiler, J. (2016). Women's educational needs and perceptions about survivorship following bilateral mastectomy. Clinical Journal of Oncology Nursing, 20(4), 411– 418. https://doi.org/10.1188/16.CJON.411-418
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2020a). SBU:s metodbok. Bedömning av relevans. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från
https://www.sbu.se/sv/metod/sbus-metodbok/?pub=48286#48398
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2020b). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf
*Tsianakas, V., Maben, J., Wiseman, T., Robert, G., Richardson, A., Madden, P., Griffin, M., & Davies, E. A. (2012). Using patients’ experiences to identify priorities for quality improvement in breast cancer care: patient narratives, surveys or both?. BMC Health Services Research, 12(1), 1-11. https://bmchealthservres.biomedcentral.com/articles/10.1186/1472-6963-12-271
Tsimopoulou, I., Pasquali, S., Howard, R., Desai, A., Gourevitch, D., Tolosa, I., & Vohra, R. (2015). Psychological prehabilitation before cancer surgery: A systematic review. Annals of Surgical Oncology, 22(13), 4117-4123. https://doi.org/10.1245/s10434-015-4550-z
Wilson, D. J. (2017). Exercise for the patient after breast cancer surgery. In Seminars in Oncology Nursing 33(1), 98-105. https://doi.org/10.1016/j.soncn.2016.11.010
*Woods, A., & McNamara, C. (2018). The experience of mastectomy patients on the 23-hour pathway. Cancer Nursing Practice, 18(2). https://doi.org/10.7748/cnp.2018.e1496
World Health Organization. (u.å.). Nursing and Midwifery. Hämtad 7 december, 2020, från World Health Organization. https://www.who.int/health-topics/nursing #tab=tab_1
World Health Organization. (u.å.). Cancer. Hämtad 23 mars, 2021, från World Health Organization.
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cancer
Yeşilyurt, D. S., & Findik, Ü. Y. (2016). Informational needs of postmastectomy patients. The Journal of Breast Health, 12(4), 155. https://doi.org/10.5152/tjbh.2016.3062
*Zøylner, I. A., Lomborg, K., Christiansen, P. M., & Kirkegaard, P. (2019). Surgical breast cancer patient pathway: Experiences of patients and relatives and their unmet needs. Health Expectations, 22(2), 262-272. https://doi.org/10.1111/hex.12869
Ödling, G., Norberg, A., & Danielson, E. (2002). Care of women with breast cancer on a surgical ward: Nurses' opinions of the need for support for women, relatives and themselves. Journal of Advanced Nursing, 39(1), 77-86. https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2002.02244.x
Östlund, L. (2017) Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags föruppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 59–82). Studentlitteratur.
Bilagor
Bilaga 1
Översikt av inkluderade artiklar.
Författare Årtal Land
Studiens syfte Typ av studie Deltagare
(bortfall) Datainsamling Analys Huvudresultat Kvalitet Athwal m.fl. (2015) England Utvärdera patienters åsikter kring sjukhusvård och om utskrivning samma dag skulle vara accepterat. Kvantitativ observation-tvärsnittstudi e 41
(0) Frågeformulär via post Fishers´s exact test
Patienter upplevde trygghet på sjukhuset och ville gärna stanna minst en natt. Observation av sjuksköterskan hade en lugnande effekt. Medel Hovind m.fl. (2013) Norge Få kunskap kring kvinnors smärtupplevelse och behandling efter bröstcancerkirur gi samt identifiera förbättringsområ den. Kvalitativ
deskriptiv 8 (0) Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys
Kvinnorna var inte beredda på att de kunde utveckla kronisk smärta. Det var brist på information kring smärta och möjligheten till hjälp. Hög Findik (2017) Turkiet Utvärdera behovet av information för patienter med bröstcancer vilka genomgått kirurgi och till vilken grad det uppfylls.
Kvantitativ
deskriptiv 56 (1) Frågeformulär Statistisk analys Behovet av information uppfylls inte för patienter med bröstcancer efter kirurgi. Medel Javid m.fl. (2017) USA Undersöka vilka HRQOL-områden och vårdprocesser identifierar högkvalitativ kirurgisk vård för mastektomi patienter både från kliniskt och patientperspekti v. Mixad metod* Explorativ kvalitativ 15 & 25 (0)** (4) Intervjuer Frågeformulär Deskriptiv statistik Kvalitativt web-baserat analyeringsverkt yg Patienter fokuserar på välbefinnande, information och kommunikation under vårdprocessen. Önskar mer emotionellt stöd. Medel Jørgensen m.fl. (2015) Danmark Undersöka upplevelser av svårigheter hos danska kvinnor vid kirurgisk kontinuitet vid bröstcancer. Kvalitativ fenomenolog isk hermeneutik 12 (0) Semistrukturerade intervjuer Analys i tre steg; Naiv läsning strukturell och kritisk analys Kvinnorna har en komplex livssituation. Behöver bli behandlade personcentrerat och utifrån individer. Medelhög
Larsson m.fl. (2010) Sverige Utvärdera en grupp kvinnor med bröstcancer före och efter kirurgi avseende hälsorelaterad livskvalité och tillfredsställelse med sin sjukhusvistelse. Kvantitativ deskriptiv prospektiv 85 (6) (21) Frågeformulär
Statisktisk analys Livskvalité ökade med tiden. Patienterna var nöjda med sin sjukhusvistelse gällande vård och omvårdnad. Medelhög Nyholm m.fl. (2018) Danmark Undersöka hur sjuksköterskor kategoriserar patienter med bröstcancer sociala identitet i möten om rehabiliteringsbe hov före utskrivning. Kvalitativ, case-based design 20
(0) Observationer och intervjuer Tematisk analys
Sjuksköterskan kategoriserar patienter baserad på
socioekonomisk status och etnicitet. Det inverkar på bedömning av patientens
rehabiliteringsbehov, dock upplever patienter vården bra. Hög Remmers m.fl. (2010) Tyskland Ta reda på vilka ”baser” påverkar kvinnorna och vilka förväntningar patienter med bröstcancer har på sjuksköterskor under sin sjukhusvistelse efter bröstkirurgi. Kvalitativ deskriptiv 42 (0) Intervjuer Innehållsanalys, MAXqda software Patienter med bröstcancer har mer psykologiska påfrestningar än fysiska och önskar ett stort emotionellt behov. Medelhög Suplee m.fl. (2016) USA Undersöka kvinnors behov av utbildning och uppfattning om överlevnad efter mastektomi. Mixad metod* Explorativ kvalitativ 23 (0) Djupa intervjuer med semistrukturerad intervjuguide. Demografisk enkät. Tematisk analys Deskriptiv statistik
Kvinnorna ville bli behandlade utifrån individer. De ville ha mycket information och olika uppfattningar om att vara överlevare. Medelhög Tsianakas m.fl. (2012) England Undersöka värdet av patientberättelse r och frågeformulär via post för att förbättra bröstcancervård.
Mixad metod 13 & 82
(0) & (0) Intervjuer och frågeformulär via post Tematisk analys
Patientberättelser belyser viktiga delar i förbättringsarbete i bröstcancervård. Framkommer brist på information i båda datainsamlingsmetode rna. Medel Woods & McNamar a (2018) England Utforska kvinnors upplevelser av tidig utskrivning efter genomgått mastektomi. Kvalitativ fenomenolog isk hermeneutisk design 10 (0) Semistrukturerade intervjuer Tematisk analys Tidig utskrivning passar inte alla mastektomi patienter, speciellt inte vid omfattande operation.
