Malmö högskola
Lärarutbildningen
SÄL III:2
Examensarbete
15 högskolepoängSkolans Fostrande Roll
En studie kring arbetsmetoden
”Bra Val”
School´s Educating Role, A survey about the method Making Good Choice
Henrik Knutsson
AUO 90 poäng Säl III:2 2008-09-18
Examinator: Lena Lang Handledare: Ingrid Sanden
Abstract
Knutsson, Henrik (2008). Skolans Fostrande Roll, En studie kring arbetsmetoden ”Bra Val” School´s Educating Role A survey about the method Making Good Choice
Examensarbete 15 högskolepoäng, SÄL 3:2, Lärarutbildningen, Malmö högskola
I min undersökning har jag försökt ta reda på hur eleverna på ett individuellt utformat program i Malmö, uppfattar arbetet med den individuella bedömningen av genomförandet av lektioner som vi kallar Bra Val. Metoden Bra Val har sitt ursprung i trappmodellen, Det är ditt val, hämtat från boken Ordning och reda i skolan, skriven av Edin och Drummond (2006). Arbetet bygger på att lärarens ledarskap skapa förutsättning för en social utveckling i skolan. Tillsammans med arbetet med veckorapporten i Bra Val skall eleven bli varse och lockas till goda val i undervisningen och lära sig stå för de konsekvenser valen innebär.
Jag valde att göra en enkätstudie detta för att få ett så neutralt inflytande över svaren som möjligt. Svaren från enkäten har kompletterats med litteratur studier samt möte och samtal med författaren Mats Edin. Resultatet visar att vi har lyckats skapa positiv utvecklings spiraler hos eleverna. Den främsta slutsatsen är att eleverna upplever att de är hjälpt av arbetssättet med Bra Val i undervisningen, eleverna upplever att de aktivt tänker på att göra goda val i undervisningen och att de känner att de lyckas på lektionerna.
Nyckelord:
Bra Val, Individuella Programmet, Iv, Moralutveckling, Spiral- dynamics, Uppfostran.Henrik Knutsson Handledare: Ingrid Sanden
INNEHÅLL
5
1 Inledning
7
1.1 Bakgrund 7
1.2 Syfte och frågeställningar 9
1.3 Disposition 9
1.4 Begränsningar 10
2 Litteraturgenomgång, Teoretisk utgångspunkt
112.1 Jean Piaget 11
2.2 Lawrence Kohlberg 13
2.2.1 Kohlbergs taxonomi 13
2.2.2 Kohlbergs syn på lärarens insatser 14
2.2.3 Kritik mot Kohlbergs teorier 15
2.3 John Dewey 15
2.4 Skolans värdegrund, läroplaner och fostran 16
2.5 Utvecklings-psykologi under ungdomsåren. 17
2.5.1 Fysiska utvecklingen 17
2.5.2 Kognitiv utveckling 18
2.5.3 Socioemotionell utveckling 19
2.6 Om boken, Ordning och reda i skolan 19
3 Metod och material
233.1 Urval 23
3.2 Metod 24
3.3 Procedur 24
3.4 Bearbetning och presentation av data 24
3.6 Etik 25
4 Resultat
275 Diskussion
30 5.1 Metoddiskussion 31 5.2 Resultatdiskussion 31 5.3 Konsekvenser av resultatet 345.4 Resultatets förankring i de teoretiska utgångspunkterna. 35
6 Sammanfattning
386.1 Förslag på fortsatt forskning 38
7 Litteraturlista
40Bilagor
Bilaga 1, Sammanställning av enkät Bilaga 2, Elev enkät
Bilaga 3, Bra Val kriterier
Bilaga 4, Veckorapport Bra Val
Illustrationer
Tabell 4.1, Elevernas upplevelser om, lärares uppmärksamhet på elevers uppförande. 28 Tabell 4.2, Elevernas upplevelse i vilken utsträckning läraren stoppar negativt beteende. 29 Illustration 5.1 Elevens positiva utvecklingsspiral 32
1 Inledning
Jag arbetar som lärare vid ett av Malmös äldsta individuella program. Vi har under många år skrivet ett kort veckoomdöme på elevens prestation. Vi upplevde att eleverna i och för sig uppskattade att få den återkopplingen. Men ofta hade de glömt vad som hade hänt tidigare i veckan. Vi villa ha ett redskap som ersatte vårt omdöme och gav en snabbare och direktare återkoppling till elevens prestation. Inför utbildningsåret 07-08 tog vi kontakt med en grundskola här i Malmö som hade arbetat efter en metod som de kallade ”Bra Val” och idéerna till denna metod var hämtade från trappmodellen, Det är ditt val utarbetad av Edin och Drummond (2006). Vi lät oss inspireras av lärarnas sätt att arbeta med metoden och gjorde en egen tolkning som skulle passa vår verksamhet. I min undersökning försöker jag ta reda på hur elevgruppen uppfattar arbetet med Bra Val metoden och om de ser metoden som ett stöd till sin utveckling i skolan.
1.1 Bakgrund
En allmän uppfattning är att barn och unga idag är mer splittrade och oroliga än för tio, femton år sedan. Det är en sak att beskriva ett symtom, en annan sak att ställa en diagnos och beskriva orsaken till symtomen, och det är en tredje sak att bestämma vad som behöver göras.1 Min uppfattning är att vi i skolan är bra på att upptäcka symtom på ett problem, men när det kommer till att ställa en riktig diagnos och föreslå åtgärder hittar vi dom oftast utanför oss själva. Det är andra som är grunden till problemet och andra skall lösa det uppkomna problemet. Min uppfattning är att den som är ansvarig för eleven ”äger också” det uppkomna problemet. Då är det upp till oss som lärare, enskilt eller i arbetslag att ha strategier för att hantera uppkomma situationer och problem. I mitt arbete som lärare vid ett IV-program2 har jag genom åren kommit i kontakt med problem som jag och vårt arbetslag tvingats att hantera. Vi har genom åren haft olika strategier för att möta de uppkomna problemen och sett att de har haft olika effekter och kunnat se att ett val av en strategi eller en metod alltid innebär en värdepåverkan på individen i en viss riktning3. Vill man utveckla eleverna till demokratiska
människor som har förmåga leva och verka i samhället så måste undervisningen vara lämpad
1 Mats Edin, Nick Drummond, Ordning och reda i skolan, 2006, Fortbildningsförlaget, s.7. 2 Individuella Programmet
för detta övergripande mål. Den nioåriga grundskolans huvuduppgift är att förmedla bestående kunskaper och grundläggande värden och därigenom förbereda eleverna för att leva och verka i samhället.4 Skolan har således två tydliga uppgifter, nämligen att både förmedla kunskaper och grundläggande värderingar. Skolan skall agera både fostrande och som kunskaps utvecklare och detta förstnämnda ansvar kan vi inte frånsäga oss och det blir viktigt att hitta strategier och metoder för att uppnå dessa mål. Ett individuellt program kan ha olika längd och innehåll och bestäms av den enskilde elevens behov. Målsättningen är att eleven senare ska gå över till ett nationellt eller specialutformat program. I annat fall får eleven slutbetyg från individuellt program, när eleven fullföljt den studieplan som lagts upp.5 Från start var det IV-programmet där jag arbetar ett projekt mellan Malmö Latinskola och arbetsförmedlingen och syftet med verksamheten var att fånga upp ungdomar och få den ”utbildningsbara”. Hantverksprofilen, (trä, textil) har varit den gemensamma nämnaren för verksamheten genom alla år. Våra elever ligger på ett meritvärde från nian mellan 0-40 poäng. Eleverna är underkända i något eller alla kärnämne från grundskolan. I vår verksamhet har det alltid varit viktigt att göra alla elever synliga för vad de gör och presterar i skolan, arbetet med en god närvaro har varit högt prioriterat för att kunna lyckas med eleverna. Vårt mål för verksamheten är att eleverna skall komma in på ett nationellt program. Detta kräver godkänt i samtliga kärnämne samt att eleverna får med sig ytterliggare ämne för att få upp sitt meritvärde. Detta ställer krav på en individuell planering för varje elev. Vi kan i dag erbjuda åtta grundskoleämnen6 i vår verksamhet.
Kortfattat kan man presentera vår tolkning av Bra Val metoden enligt följande. Grunden är att lärarens ledarskap skall skapa en grund för social utveckling för eleven. Läraren skall uppmärksamma positiva beteende snarare än negativa beteende i skolan. Vårt syfte är att tydliggöra för eleverna deras insats under skoldagen och att de får en insikt i att de bestämmer över sina egna handlingar och de val de gör. Återkopplingen mellan prestation och bedömning av resultatet sker i veckorapporten. Läraren ger en bedömning av elevens insats under lektionen i form av en poäng skala, 1-57. Eleven ”äger” sin veckrapport och skall se till att läraren fyller i veckorapporten efter varje lektion. Efter en period som oftast sträcker sig
4 1994 Års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 5 http://www.skolverket.se/sb/d/740#paragraphAnchor4
6 Svenska, Svenska som andraspråk, Engelska, Matematik, Samhällskunskap, Teknik, Slöjd, Historia, Idrott och
Hälsa
över fyra veckor kommer det en belöning och de elever som har gjort goda val har möjlighet att få följa med på belöningen. Det vi vill uppnå är en direkt återkoppling mellan agerande under lektionen och den feed-back som metoden ger på elevens prestation. Vi tror att kortsiktigt så lockar belöningarna till ett bättre agerande i undervisningen och på längre sikt är vår förhoppning att eleven känner att han/hon lyckas bättre på lektionerna vilket leder till mer kunskap och i slutändan till ett betyg samt en ökad positiv självbild. Vi tror också att betydelsen av belöningar minskar i takt med att den positiva självbilden ökar, och den inre motivationen till studier ökar hos eleverna.
1.2 Syfte och frågeställningar
Mitt huvudsakliga syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur eleverna uppfattar arbetet med ”Bra Val” och om metoden hjälper eleverna till bättre resultat i skolan. Jag vill också få en bild av vilka delar i metoden som kan utvecklas inför nästkommande läsår.
Mina frågeställningar är:
• Upplever eleverna att arbetet med ”Bra Val” metoden bidrar till att de presterar mer i undervisningen.
• Upplever eleverna att metoden sporrar dem till att göra aktiva och goda val i undervisningen.
•
Som en konsekvens av resultatet av mitt arbete, vill jag få fram punkter som kan utvecklasi vårt arbete kring metoden Bra Val.
1.3 Disposition
Jag har disponerat arbetet så att jag först ger en bakgrund till mitt val av arbete samt förankrar detta i aktuell litteratur. Sedan presenterar jag modellerna ”Spiral dynamics” samt trapp modellen som kallas ” det är ditt val” hämtat från boken Ordning och reda i skolan8. Samt en beskrivning hur vi historiskt och i nutid har valt att arbeta med våra elever. Resultat avsnittet
tar upp resultatet av enkätundersökningen av elever. I diskussionsavsnittet diskuteras metoden och resultatet och slutligen görs en avslutning med sammanfattande kommentarer.
1.4 Begränsningar
Jag ser att jag blir tvungen att ta hänsyn till vissa begränsande faktorer i mitt arbete, nämligen följande.
• Valet att göra undersökningen med mina egna elever kan ge en icke önskvärd situation i ett vetenskapligt arbete.
• Min ställning som en lärare som bland en del elever uppfattas som en auktoritär lärare kan påverka resultatet.
• Svårigheten att mäta betydelsen av vårt arbete med Bra Val.
Dessa begränsningar kommer jag att beakta i mitt arbete. Under mitt arbete kommer jag att återkomma till och redovisa min syn på hur dessa faktorer kan ha påverkat resultatet med mitt arbete. Dessa begränsningar kommer också att påverka mitt sätt att lägga upp mitt arbete vilket presenteras i metod avsnittet.
2 Litteraturgenomgång, Teoretisk utgångspunkt
Vår metod Bra Val, handlar i grunden enligt min mening om skolans fostrande roll. Det finns en gedigen och omfattande relevant litteratur angående skolans fostrande roll. Jag kommer här att redovisa det mest tongivande teoretiska utgångspunkterna. De starkast tongivande forskarna i ämnet är Dewey, Piaget och Kohlberg.9 Därefter kommer jag att presentera vad som står i styrdokumenten om skolans roll. Samt ge en bild av hur ungdomsåren ser ut utvecklingspsykologiskt.
2.1 Jean Piaget
Jean Piaget (1896-1980) anses som pionjären och som den viktigaste teori skaparen inom kognitiv utvecklingspsykologi. Han skapade även modeller för barns moraliska utveckling. Ordet kognition kommer från latinets ”cognito” och har ungefär betydelsen tänka eller uppfatta, i stort allt det som händer i hjärnan i form av varseblivning, tänkande, tolkning, inlärning, minne, fantasi och symboler.10 Piagets teorier omfattar en mängd begrepp från såväl filosofin, matematik och biologi vilket gör hans utvecklingsteori inte helt tillgänglig11 Jag skall här kort redogöra för huvuddragen i hans teori.
Piagets kognitiva utvecklingsteori beskriver den intellektuella mognadsutvecklingen från tidig barndom till den vuxnes abstrakta tänkande. I sina studier var han mer intresserad av hur barn löste uppgifter än det färdiga slutresultatet i uppgiften. Piaget såg barns tänkande som en process. Barns utveckling var en process av strävan att utjämna en där organismen ständigt assimilerar eller ackommoderar. Assimilation är grundformen för inlärning och innebär att individen lägger till nya erfarenheter till de tidigare begrepps system. Som ett exempel på detta är barnets symboliska lekande. Det är alltså inte ett försök från barnet att underordna sig verkligheten utan ett sätt för barnet att utifrån det egna jaget bilda en verklighet som kan assimileras12. Ackommodera innebär den form av inlärning som innebär att man anpassar
sina tidigare erfarenheter till ny information. Assimilation vidgar barnets kunskaper, medan ackommodation leder till ökad anpassning till den yttre miljön. Piaget fann att barn i ungefär
9 Lars Gustavsson, Ungdomars moralutveckling- en enkätstudie, 2000:7 Karlstad University Studies 10 Philip Hwang & Björn Nilsson, Utvecklings-psykologi Från foster till vuxen, 1996, Natur och Kultur,
Stockholm
11 Leif Havensköld & Pia Risholm Mothander, Utvecklingspsykologi, Psykodynamisk teori i nya perspektiv.2002
liber, Stokholm, Andra upplagan
samma ålder gjorde ungefär samma fel, vilket enligt honom tydde på att utvecklingen av tänkandet sker i olika stadier. Han indelade den kognitiva utvecklingen i fyra huvudstadier.
Stadium Ålder Kännetecken
Senso-motoriskt 0-2 Tänkandet är begränsat till
handlingsschema.
Pre-operationellt 2-6 Representationer.
Intuitivt, men inget logiskt tänkande
Konkret operationellt 6-12 Systematiskt och logiskt
tänkande, men bara i samband med konkreta faktorer.
Formellt opperationellt 12- Abstrakt, logiskt tänkande.
Samman fattning av Piagets stadier. (Ungefärliga åldersangivelser i år)13
Man uppnår jämvikt med hjälp av mentala begrepp, eller scheman som Piaget uttrycker det, Detta skapar en harmoni mellan bilden i medvetandet och erfarenheten. När rådande scheman inte stämmer med de erfarenheter man gör uppstår en obalans, som först leder till förvirring och sedan till utveckling när gamla scheman ändras och nya konstrueras, för att bilden av värden ska stämma med erfarenheterna. Perioder av obalans kan upplevas som störande av både vuxna och barn.
Kritik som framförs mot Piagets teori är att den är alltför omfattande. Vilket lett till kritik från många håll samt givet upphov till mängder av nya infallsvinklar och frågor. Ytterligare kritik är att forskare kunnat visa att barn kan visa på de förmågor Piaget talar om betydligt tidigare under andra försöksbetingelser14.
Trots den kritik som finns mot vissa delar av Piagets forskning idag, framhåller man hans grundidéer som har bestått och blivit referensram för nya teorier.
13 Philip Hwang & Björn Nilsson, Utveckling-psykologi, 2003, Natur och Kultur, Stockholm, s47. 14 Philip Hwang & Björn Nilsson, Utvecklings-psykologi Från foster till vuxen, 1996, Natur och Kultur,
2.2 Lawrence Kohlberg
En rad forskare och teoretiker har gått vidare i Piagets fotspår. En av efterföljarna är Lawrence Kohlberg (1927-1987). Han utarbetade en teori som förklarar individens moraliska utveckling, ”Moral Devolopment and Moral Education” (1977). Med Moral menar man en förmåga att förstå och bete sig i enlighet med vissa regler. Det handlar om förhållningssätt, normer och värderingar kring tankar och handlingar i olika situationer.15 Moralutveckling under barndomen och tonåren är nära förknippad med den
kognitiva och den emotionella
utvecklingen. Kohlberg utgick från tanken att barns moraliska övervägande förändras i takt med deras kognitiva förmågor ökar.Han var noga med att framhålla att hans forskning vilar på en filosofisk grund. Han tar upp t.ex. Sokrates fråga ”vad är en moralisk människa eller ett moraliskt samhälle” Hur handla vi och vad som är rätt och riktigt är enligt Kohlberg ytterst en fråga om rättvisa ur ett demokratiskt perspektiv där jämlikhet och respekt för den enskilde individen är grunden.
2.2.1 Kohlbergs taxonomi
Taxonomin är själva kärnan i Kohlbergs forskning. Den sexgradiga skalan förklarar individens moraliska utveckling och moraliska medvetenhet. Skalan är uppdelad i tre nivåer där varje nivå är uppdelad i två steg.
Kohlberg var främst intresserad av rättvisa och hade rättvisan som utgångspunkt för studien.
Nivå 1 - Den förmoraliska nivån går man igenom i barndomen.
1. Lydnad och straff styr moraliska överväganden, man undviker straff från de som är i överläge, tex. föräldrar, lärare och andra ledare. Man lyder för att undvika straff och obehag. Bara det som upptäcks betraktas som ont eller fel.
2. Jag-orientering, man är medveten om att andra människor har behov. Nyttotänkande och ett ömsesidigt utbyte av tjänster styr ens handlande. Genom byteshandel gör man något för andra, i utbyte mot att man får något.
Nivå 2 - Den konventionella nivån går man igenom under de sena skolåren och i tonåren, när
andra stannar på denna nivå livet ut enligt Kohlberg.
3. Anpassning, man agerar för att få andras godkännande. Man lever upp till andras förväntningar för att bli uppskattad och för att undvika kritik. Man vill väl och håller överenskommelser. Att ha "rätt" åsikter är viktigt - utanförskap är det värsta som finns. Den gyllene regeln som säger, så som man vill att andra skall uppträda mot en själv så skall man uppträda mot andra, lever man efter.
4. Lag och ordning och det sociala systemet, man känner sig som en del av ett större sammanhang, och har respekt för auktoriteter. Man är underordnad det större sociala systemet. Den sociala ordningen är viktig, och skall upprätthållas. Objektivitet, och opartiskhet är viktiga begrepp. Man vill aktivt bidra till gruppens bästa.
Nivå 3 - Den efterkonventionella nivån, kan först uppnås fullt i vuxen ålder.
5. Ömsesidig social orientering, man vill bidra till ett samhälle där lika rätt gäller för alla. Rätt är att upprätthålla de grundläggande rättigheterna, värderingarna och samhällets lagar även när de står i konflikt med ens egna regler och lagar. Man strävar efter ett socialt kontrakt och handlar efter principen största möjliga nytta till största möjliga antal.
6. Orientering mot universella principer som hela mänskligheten skall följa. Man handlar efter det egna samvete och principerna är desamma för alla människor. Man anser att endast lagar som vilar på dessa principer har någon giltighet.
2.2.2 Kohlbergs syn på lärarens insatser
Vill man utveckla demokratiska människor så måste också undervisnings metoden vara anpassad för detta ändamål. Ett metodval innebär alltid en värde påverkan i en viss riktning. Demokratins grundtanke bygger på självständiga och ansvarsfulla medborgare som gemensamt beslutar om angelägenheter som berör oss alla. Då måste också elever under sin skoltid få lära sig att arbeta självständigt och ta ansvar. Kohlberg menar att målen för skolan skall betraktas som universella och kan därför accepteras av alla kulturer. Läraren som är
engagerad i elevens personlighetsutveckling påverkar eleven. Läraren är med och skapar en människa och då är det orimligt att enskilda lärare avgör vilka mål som skall gälla för utbildningen.
2.2.3 Kritik mot Kohlbergs teorier
Kortfattat kan man framföra följande kritik mot Kohlbergs teorier om moralutveckling. Hans undersökning bygger på tänkta situationer som barn har fått tagit ställning till. Kritiker menar att om barn får ta ställning till frågor i sin egen vardagsvärd, är deras moraliska tänkande mer avancerad än vad Kohlberg fann. Ytterliggare kritik är att Kohlbergs teorier utgår från typiska västerländska värderingar och därför skulle inte hans teorier vara universell. Hans moraliska dilemma är enbart utprovade på pojkar vilket skulle missgynna kvinnor. Den tyngsta kritiken är att annan forskning inte har kommit fram till att det skulle finnas någon tredje nivå i moralutvecklings stegen. Berling (1982) gjorde en validitets undersökning i Kohlbergs teori. Resultatet av undersökningen gav visst stöd för Kohlbergs teori om att moralutvecklingen sker i steg. Däremot fan han inget stöd för Kohlbergs ide om att hans teori var generell oavsett kultur och därför menar Berling att teorin inte är universell.
2.3 John Dewey (1859-1952)
Han brukar kallas för den progressiva (framåtsyftande) pedagogikens fader.
Deweys pedagogik har haft och har en avgörande inflytande på både nordamerikansk och europeisk grundutbildning. Så till exempel bär vår nuvarande läroplan Lpo 94 tydliga drag av Deweys pedagogik.16
Jag tror att verklig utbildning endast kan uppnås genom att barnets begåvning stimuleras av de krav som ställs i den sociala situation där det befinner sig. Genom dessa krav stimuleras barnet att handla som en medlem av en gemenskap, att träda ut ur sin ursprungliga begränsning när det gäller handlingar och känslor och att uppleva sig själva med utgångspunkt från det som gagnar den grupp barnet tillhör.17
16Lars Gustavsson, Ungdomars moralutveckling- en enkätstudie, 2000:7 Karlstad University Studies, s 14 17 John Dewey, Individ, skola och samhälle, 2004, Utbildningsfilosofiska texter, Urval, inledning och
kommentarer av Sven Hartman, Ulf P lundgren och Ros Mari Hartman, Översättning av originaltexter, Ros Mari Hartman, Sven Hartman, Alf Ahlberg, Bokförlaget Natur och Kultur Stockholm, s 46.
Dewey är känd för uttrycket learning by doing. Detta speglar människan som en aktiv individ gentemot sin omvärld. Där individen utvecklas i samspel med sin omgivning. Han skriver att skolan i första hand är en social institution och att utbildning är en social process.18 I utbildningen måste eleven få möjlighet att pröva och experimentera. Dewey hävdar att en utbildning måste grunda sig på elevens intresse och aktivitet och att utbildningen är målinriktad. Där lärarens uppgift blir att aktivt stimulera, bredda och fördjupa levens utveckling. Läraren är inte i skolan för att förmedla vissa idéer eller forma vissa vanor hos eleven.19 Dewey hävdar vidare att pedagogikens uppgift är att återskapa ett socialt system, ge eleverna tillgång till samhällets grundläggande värderingar och att förmedla grundläggande kunskaper. Dewey ser skolan som ett medel för samhället att forma sina samhällsmedborgare. Det innebär att målet för utbildningen förändras i takt med att samhället förändras. Det blir tydligt när man läser Deweys texter att han betonar skolans fostrande roll.
2.4 Skolans värdegrund, Läroplaner och fostran
Värdegrund är ett begrepp som började användas i svenskan under 1990-talet i diskussioner kring framför allt ett kollektivs gemensamma etiska grundvalar.20
De grundläggande värden som det offentliga skolväsendet vilar på är demokratins grund. Skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Skolan har en viktig roll att förmedla och hos eleverna förankra de värden vårt samhälle vilar på. De värden skolan skall gestalta och förmedla är alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. I läroplanerna slås det också fast att skolan skall vara icke-konfessionell.21
Den internationella aspekten har blivet alltmer uttalad och tydlig gentemot tidigare läroplaner22. Att fostra eleverna till demokratiska medborgare har blivet den dominerade fostransaspekten. Kristendomens roll som bärare av den goda moralen har minskat i betydelse
18 John Dewey, Individ, skola och samhälle, 2004, Utbildningsfilosofiska texter, Urval, inledning och
kommentarer av Sven Hartman, Ulf P lundgren och Ros Mari Hartman, Översättning av originaltexter, Ros Mari Hartman, Sven Hartman, Alf Ahlberg, Bokförlaget Natur och Kultur Stockholm,
19 John Dewey, Individ, skola och samhälle, 2004.
20 Wikipedia Den fria encyklopedin, http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rdegrund 21 1994 Års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94
och det slås fast att skolan inte skall bygga på en kristen bekännelse. Det slås också fast individens sociala utveckling i ett större sammanhang som bygger på en kristen tradition och en västerländsk humanism.23
2.5 Utvecklings-psykologi under ungdomsåren.
Ungdomsåren är en omstörtande tid i en människas liv. Utvecklingen inom den psykiska, sociala och det kroppsliga området går mycket snabbt. Man utvecklas från barn till vuxen på några få år.
Man kan dela in utvecklingsområdens under ungdomsåren i den fysiska utvecklingen, den kognitiva utvecklingen samt den socioemotionella utvecklingen. Var gränserna går för vad som menas med ungdomsåren beror på vilket utvecklingsområde man tittar inom. Men grovt kan man säga att ungdomsåren som period infaller när man inte längre är barn men inte heller har blivit vuxen.24
2.5.1Fysiska utvecklingen
Den fysiska utvecklingen kan man dela in i puberteten och adolescensen. Med puberteten menas i strikt medicinsk mening könsmognad och sträcker sig från de första tecknen på könsmognad till pojkars och flickors biologiskt sett är mogna att fortpanta sig. Adolescensen är tiden från full könsmognad tills när längstillväxten har avstannat.
Den fysiska utvecklingen får en rad sociala och psykologiska konsekvenser.
Människan har en förmåga att bemöter andra människor genom att bilda sig en uppfattning av människors yttre egenskaper. Detta får till följd att en ungdom som ser ut som ett barn blir bemött som ett barn och en ungdom som har fått vuxna attribut blir behandlad som en ung vuxen. Detta bemötande påverkar i sin tur individens självkänsla och vilka roller man tror att man förväntas ta. Således kan det vara så att en ungdom med ett kroppsligt omoget yttre kan psykologiskt vara mogen att möta en del av de förväntningar som hör till vuxenvärden. Förväntningar och ansvar som en fysiskt utvecklad tonåring förvänts ta kanske inte
23 1994 Års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 24 Philip Hwang & Björn Nilsson, Utveckling-psykologi, 2003, Natur och Kultur, Stockholm, s225
överensstämmer vad tonåringen är mentalt mogen för. Tonårstiden är fyllt av frågor och ängslan över att kroppen inte utvecklas normalt och oro över att inte se ut som man ska tar mycket av ungdomars energi25.
2.5.2 Kognitiv utveckling
Ungdomar förvärvar nya kognitiva färdigheter under ungdomsåren. Dessa bygger på tidigare stadiers utveckling men skiljer sig markant från dessa på följande sätt. Ungdomar har förmåga att:
• tänka på alternativ och företeelser som inte är närvarande • ställa upp hypoteser och gå igenom dem systematiskt, • tänka på sitt eget tänkande (metakognition),
• gå över gällande konventionella ramar och gränser26
Ungdomar har mycket större förmåga att skifta mellan det konkreta och det abstrakta vilket leder till att de har mycket lättare att hitta olika infallsvinklar på ett problem eller en situation. Medvetenheten om vilka strategier man använder i sitt eget tänkande, dvs. kunna tänka på sitt eget tänkande och sina egna känslor. Detta gör att ungdomar har en större förmåga att argumentera med vuxna och med jämnåriga, och klarar på ett annat sätt att planera för sin framtid än tidigare.
Vad är orsaken till denna kognitiva utveckling?
Enligt Piaget är orsaken till den ökade kognitiva förmågan att ungdomar har levt längre och därigenom skapat nya kognitiva strategier. Detta tillsammans med en ökad minneskapacitet som leder till en ökad förmåga att bearbeta, förvärva och lagra information gör att ungdomar har en ökad förmåga att hålla mer information aktuell i tex. problemlösning tillfälle. Förutom ökad minneskapacitet har nu ungdomar tillgång till fler strategier i sitt tänkande (planering, metakognition, minnesknep, strukturering av information och tumregler för problemlösning). I tonåren har ungdomar en stark egocenterism. Tonåringar har en förmåga att i sociala situationer uppfatta sig själv som medelpunkten. De upplever också ofta att ingen någonsin
25 Philip Hwang & Björn Nilsson, Utveckling-psykologi, 2003, Natur och Kultur, Stockholm 26 Philip Hwang & Björn Nilsson, Utveckling-psykologi, 2003, Natur och Kultur, Stockholm, s234
har haft samma upplevelser och känslor som de har ex att någon annan aldrig har varit så kär eller missförstådd som de.
2.5.3 Socioemotionell utveckling
Det tredje området i ungdomars utveckling mot att bli vuxna är det sista steget mot vuxenvärden, strävan och sökandet efter sin egen identitet. Denna del handlar om att kunna relatera till sina föräldrar med en större oberoende, samt att till vänner kunna känna en ny närhet, och till samhället känna ett nytt engagemang, samt att till sig själv uppleva en ny förståelse och insikt.
Sökandet efter identiteten är ett grundläggande mänskligt behov27. Under tonåren handlar konflikten mellan identitet och identitetsförvirring. Ett väl utvecklad positiv problemlösningsstrategi som bygger på grundläggande tillit, självständighet, initiativförmåga och verksamhetslust, utan detta är det svårt att som tonåring att utveckla en stabil identitet. Identitetssökandet sker inom tre delområden. Den biologiska identiteten vilket har att göra med vårt kön, vårt utseende och hur vi uppfattar vår kropp. Den psykologiska delen har att gör med känslor, intressen och samt försvarsmekanismer. Den sista delen är den sociala delen och handlar om miljöns möjlighet till olika uttryckssätt för identiteten, t ex i olika kulturer.
2.6 Om boken, Ordning och reda i skolan
Boken är skriven av Edin och Drummond och beskriver en arbetsmetod med steg på vägen mot dynamik och harmoni i klassrummet. Eleverna i dag har andra erfarenheter och förutsättningar med sig till skolan än tidigare generationer. Det är logiskt att detta kräver att skolan och lärarna bemöter eleverna på andra sätt idag än vad som var fallet igår. Boken ger en beskrivning hur utvecklingspykologisk forskning kan beskriva olika steg som människan genomgår i sin sociala utveckling och vad som kännetecknar dessa steg. Vidare ger boken konkreta råd hur läraren skall agera för att bemöta elever. Detta för att genom sitt ledarskap skapa en grund för social utveckling. Centrala tankegångar i boken är att individens sociala utvecklings nivå skall styra hur läraren skall bemöta eleven, detta för att eleven skall få en
social utveckling. Lärarens professionella och medvetna ledarskap skall skapa ordning och reda i kassrummet. Huvudstrategin är att:
• Belöna och uppmärksamma bra beteende i klassrummet. • Negligera negativt beteende samt att
• Stoppa det negativa beteendet som behövs stoppas.
Därför blir det viktigt att bli varse hur jag som lärare agerar och bemöter elever i olika situationer. Boken beskriver Spiral Dynamics- den uppåtgående spiralen. Spiralen beskriver olika nivåer av mänsklig existens och hur de utvecklas i samband med människans levnadsomständigheter. Varje nivå i spiralen beskriver hur människan tänker, vilken världsbild samt vilken kulturell manifestation och personligt uttryck den har. Modellen har 8 olika nivåer och varje nivå har givets en viss färg. Vidare ges en allmän beskrivning av varje nivå och dess ledarstil. I boken fokuserar man på vuxna och pedagoger som har ”fastnat” i grön nivå samt barn och unga som fastnat i röd. Det som karaktäriserar elever i röd nivå är en egocentrisk och impulsstyrd elev, som lever här och nu och inte har några gränser, som lever efter en världsbild som styrs av makt och styrka. Dessa elever trivs med lärare som tar rollen som The big boss, läraren som bestämmer, ger tydliga gränser, belönar individuellt samt visar nolltolerans vid gränsöverskridande beteende. Det som karaktäriserar vuxna som fastnat i grön nivå är en vuxen som lever efter en stark humanistisk världsbild, alla beslut skall tas i konsensus genom dialog och samtycke. Konflikter skall lösas med kärlek och läraren diskuterar sig fram genom dagen. Läraren behandlar alla lika, låter alla vara med och tolerera alla åsikter, ger för stor frihet och ger inga tydliga gränser. Det blir uppenbart när man ser dessa två sätt att förhålla sig till omgivningen att de kommer att uppstå problem och en grund till konflikter. Därför skall man enligt boken tillämpa ett vertikalt ledarskap vilket innebär i punktform:
• Du är i spetsen av ledarskapspyramiden oavsett dagsform. • Du är alltid där
• Du ser och ger mening åt dem och det du leder. • Alla modeller handlar först och främst om dig.
• Du ser vertikalitet och nivåskillnader: alla har samma värden men allt de säger inte har samma värde.
• Du kämpar emot det som drar ner dig, glöm neutralitetsbegreppet. • Du är en auktoritet.
• Du strider för allas bästa.
• Du inser att du inte kan behandla alla människor på samma sätt. • Du är flexibel.
• Du är dynamisk och matchar ditt bemötande efter individens behov. • Du förändrar och utvecklar ditt sätt att tänka och leda.28
Från ett vertikalt perspektiv lär sig individen och gruppen mest effektivt när de leds med ett förhållningssätt som bäst matchar nivån de är centrerade på. När varje nivå uttrycks positivt skapas en naturlig uppåtgående spiral som gagnar alla.29 Vidare i boken presenteras
ytterliggare en modell som heter ”Det är ditt val!” En trappstegsmodell. Modellen skall tydliggöra elevens ansvar och visa på att eleven genom aktiva val påverkar sin situation, samt att de ser konsekvenser av vilka val de gör. Slutligen i boken tar man upp exempel på olika värderingsschema som beskriver olika utvecklingsskalor i olika sammanhang i skolan, ex Hur bra är klassen just nu?, Hur bra elev är jag just nu? Viktig del av utvecklingsarbetet i detta koncept blir att engagera hemmet och föräldrarna, detta kan man göra genom att skriva Bra val- kontrakt med hemmet. Syftet är att hemmet skall arbeta efter samma grundtankar, uppmärksamma bra beteende, negligera dåligt beteende.
28 Mats Edin, Nick Drummond, Ordning och reda i skolan, 2006, Fortbildningsförlaget, s.64 29 Mats Edin, Nick Drummond, Ordning och reda i skolan, 2006, Fortbildningsförlaget, s.65
3 Metod och material
3.1 Urval
För att få en bild av elevernas uppfattning har jag valt att göra en enkätundersökning på samtliga elever. Det totala antalet enkäter har varit 31 stycken. Yttre bortfall 1, eleven har inte gått att nå med enkäten pga. omfattande sjukdom. Inget inre bortfall då min bedömning är att det inte förelägger några grövre misstolkningar av frågor eller att någon fråga har fått så lite svar att någon fråga skall utgå. Den elevgrupp som har ingått i undersökningen hade inte tidigare erfarenhet av bra val metoden eller erfarenhet av min undersökning. Samtliga har uppmanats och garanterats anonymitet i sina svar. Samtliga har informerats om syftet med undersökningen och vikten av deras delaktighet. Besök och samtal med författaren Mats Edin har skett under arbetet, vilket gav viktiga synpunkter till mitt utvecklingsarbete.
3.2 Metod
Metoden beskriver redskapet som används för att få insikt i dem problem man vill undersöka. Inför valet av undersökningsmetod studerade jag mina frågeställningar och frågade mig, vilket syftet som finns med min undersökning, därefter gjorde jag en översiktlig genomgång av relevant forskningsteoretisk litteratur. Jag har valt att använda mig av både litteraturstudier och enkät detta för att kunna påvisa ett visst fenomens förekomst. Slutsatserna kring utvecklingsarbetet bygger främst på mina egna erfarenheter från detta år samt samtalet med författaren Mats Edin. En kvantitativ datainsamling innebär att man söker svar på frågor som har med kvantitet att göra, det vill säga förekomsten av ett visst fenomens, förekomst eller frekvens 30
Enkäten består av ett frågeformuläret bestående av sammanlagt 27 frågor.
Frågorna 1-13, 14-17, 18-20, 21, 23 samt 25-27 har fasta svars alternativ, och ett alternativ skall fyllas i. Frågorna 13a, 20b ger utrymme för eleverna att skriva motivation till sitt ställningstagande. Frågorna 18, 22 och 24 hade fasta svar med utrymme till att ange egen orsak. Frågorna 22, 24 skulle besvaras med två alternativ. Sammanställning av enkäten finns i
bilaga 1. Jag kommer i resultat avsnittet och resultat diskussionen ta upp de viktigaste slutsatserna av min undersökning.
3.3 Procedur
Under mitten av vårterminen delades enkäten ut till eleverna, eleverna svarade på enkäten under lektionstid, och hade möjlighet att fråga om de inte förstod något. Merparten av eleverna nåddes vid samma tillfälle med enkäten. 3 elever skrev enkäten vi senare tillfälle. Min bedömning är att detta inte har kunnat påverka resultatet i någon riktning.
3.4 Bearbetning och presentation av data
Enkätsvaren överfördes till diagram för att få en visuell tydlighet, de öppna frågorna kategoriserades och redovisas så som eleverna har svarat.
Det är de viktigaste delarna av enkäten som redovisas i resultat delen, vill man ta del av fullständigt resultat av enkäten, se bilaga 1. De olika frågorna i enkäten kan främst kopplas till mina frågeställningar enligt följande:
Frågeställning 1: 16, 17, 19, 20a, 20b samt 21 Frågeställning 2: 6, 17 samt 24
Utvecklingsfrågor: Egna erfarenheter, studiens resultat, litteratur samt samtal med författaren Mats Edin.
3.5 Tillförlitlighet
Begrepp som reliabilitet (tillförlitlighet och användbarheten) och validitet (förmåga att mäta det som avses) är centrala för att resultaten ska kunna användas vi generaliseringar. Min uppfattning är att tillförlitligheten och användbarheten är god i den enkäten som jag utformat inför denna undersökning. Dock har jag ej gjort någon reliabilitetsprövning av enkäten. Det som är att föredra är att lägga in ett mindre antal kontrollfrågor (med annan formulering) som läggs in i enkäten.31 Detta för att verifiera svaren som ges. Svårigheten med denna metod är
att antalet frågor måste vara relativt stort för att få plats med kontrollfrågorna. Eftersom jag är ute efter elevens uppfattning så är validiteten god i enkäten. För att få en så hög tillförlitlighet som möjligt under rådande omständigheter, bestämde jag mig för att göra en enkät. Jag har gjort ett medvetet val att i de flesta frågor bara ge fyra svarsalternativ, detta för att tvinga eleverna att tydligare ta ställning till frågan. Dessa val bidrar till att öka tillförlitligheten och användbarheten i min undersökning.
3.6 Etik
Etik, eller moralfilosofi, sedelära, en moralvetenskap, den del av filosofin som söker besvara frågor som "vad är det goda", "vad är det rätta", "hur bör man bete
sig".
I mer allmän bemärkelse: en uppsättning regler för uppträdande och förhållningssätt.32Utifrån mitt sätt att se det finns det en stor etisk fråga rörande mitt arbete. Är det rätt att ha ett belöningssystem i skolan?, som till viss mån utestänger elever från viss verksamhet. Jag har inte gjort anspråk på att nå fram till något resultat i denna fråga, men jag är medveten om att metoden kan vara kontroversiell. Vårt arbetslag utgår i utifrån elevens enskilda förutsättningar när resultatet efter lektionen skall bedömas. Vi är medvetna om att kraven i bedömningen måste ha en återkoppling till elevernas förmåga. Detta kanske blir ännu viktigare när vi har att arbeta med elever med olika diagnoser. Det viktiga för mig, är att eleven ser sin egen insats under lektionen och strävar mot något högre och bättre i undervisningen. En grundtanke i vårt arbete är att påtala för eleven att han/hon har ett val att göra, det är eleven som bestämmer hur han/hon skall agera. Därför ser jag det inte som att vi utesluter elever utan det är eleven som väljer genom sitt agerande att ställa sig utanför en belöning. Eleverna har alltid möjlighet att följa med på nästa belöning.
En annan etisk fråga är mitt val att genomföra en enkät istället för en kvalitativ intervju. Min uppfattning är att det inte hade varit rätt mot eleverna att utsätta dom för en intervju situation, där deras lärare genomför undersökningen. Det hade blivet en pressad situation för eleven.
4 Resultat
Fullständiga resultat på enkäten finns i bilaga1. Jag redovisar de mest betydelsefulla svaren för min undersökning här nedan.
Det framgår att eleverna tänker aktivt på att göra goda val under lektionerna, 55 % (17st) av eleverna uppger att de ofta eller alltid tänker på att göra goda val under lektionerna: (Fr16). Eleverna svarar att de upplever, att de lyckas göra goda val under lektionerna, 74 % (21st), svarar att de lyckas med det: (Fr17)
När det gäller motivationen till studierna, så svarar eleverna att de är mycket eller ganska motiverade till sina studier, 87 % (26st) uppger att de är mycket eller ganska motiverade: (Fr3)
Elevens bild av hur det går för dem i skolan. Det visade sig att 80 % (24st) upplever att det går bra eller mycket bra för dem i skolan: (Fr4)
Angående elevernas kunskapsutveckling detta år svarade 80 % (24st) av elevgruppen att deras kunskap har utvecklats mycket eller ganska mycket under läsåret: (Fr21)
På frågan om Bra Val metoden har lärt eleverna att ta mer ansvar för vad de gör i skolan. Upplever 77 % (22st) att de tar mer ansvar för skolan tack vare arbetet med metoden Bra Val: (Fr19)
Elevernas uppfattning om Bra Val är ett bra sätt att tydliggöra sina insatser under lektionen, uppger 68 % (19st) att det är ett bra sätt att visa på sina insatser: (Fr20a)
Varför de upplever det som ett bra sätt framgår av deras motivationer. Ett utdrag från dessa kan låta så här: (Fr20b)
• Ja de tycker jag, man lär att hålla koll på sig själv.
• Jag tycker det är bra eftersom då vet man vad man har gjort under veckan. • För alla vill vara med i belöningen så då tar alla ansvarighet.
• Man jobbar bättre för att få ett bra val.
Eleverna svarade att de ofta eller alltid är hjälpta av metoden Bra Val, för att göra aktiva goda val under lektionerna, 70 % (20st) gav detta svar: (Fr6)
Eleverna känner ofta eller alltid att de lyckas under lektionerna 74 % (21st) svarade det: (Fr17)
Eleverna fick svara på vilka faktorer som varit de viktigaste till deras personliga utveckling detta år. Svaren kan man dela in i tre betydande grupper. (Fr24)
1. Stödet i undervisningen från lärarna och genom arbetet med mentorskap. 2. Svar som har med en positiv utveckling hos individen. Att eleven känner att de
lyckas, Att eleven har mognat som person.
3.
Nya kamrater.Elevernas svar på om de brukar reflektera över sitt ”resultat” i Bra Val. Merparten av eleverna uppger att de ofta eller alltid reflekterar över sitt resultat. Det är dock en del som sällan reflekterar över sitt resultat. 35 % (11st) uppger att de ibland eller aldrig reflekterar över sitt Bra Val resultat: (Fr7)
Eleverna fick svara på i vilken utsträckning läraren uppmärksammar bra uppförande hos elever mer än läraren uppmärksammar dåligt uppförande hos elever under lektionerna. Det framgick att eleverna uppfattar situationen enligt följande: (Fr25)
0 2 4 6 8 10 12 14 Aldrig Ibland Ofta Alltid Ej svarat Tabell 4.1
Ibland eller aldrig, 50 % (15st) Ofta eller alltid, 46 % (13st)
Eleverna fick svara på om de upplever att lärare stoppar de negativa beteende som elever kan visa, som stör undervisningen i stor utsträckning. De svarade enligt följande: (Fr26)
0 2 4 6 8 10 Aldrig Ibland Ofta Alltid Ej svarat Tabell 4.2
Ofta eller alltid, 60 % (18st) Aldrig eller ibland, 36% (11 st)
5.1 Metoddiskussion
I ett vetenskapligt arbete kan man främst använda sig av kvantitativa och kvalitativa metoder eller en kombination av de båda. Det som skiljer dem åt är hur materialet inhämtas och analyseras. Kvalitativ forskning syftar alltså till att klargöra ett fenomens karaktär eller egenskaper, medan kvantitativ forskning handlar om att fastställa mängder.33
Jag kom att tidigt att bestämma mig för att göra en enkät, detta för att minska mitt inflytande över elevernas svar. Hade jag valt att intervjua eleverna hade detta enligt min mening påverkat resultatet i så betydande grad att svaren inte hade varit tillförlitliga. En fördel med en enkät är att man slipper intervjuareffekten (omedveten styrning).34 Urvals gruppen är något begränsad i antal men de entydiga svaren ger en trovärdighet till min undersökning. Det hade naturligt vis varit önskvärt att kunna nå en större grupp med min undersökning. Det finns en svårighet i att genomföra undersökningar på andra grupper då många har olika tolkningar och olika normer i sitt arbete kring Bra Val. Skall en undersökning genomföras på flera grupper, måste det då föregås av en standardisering av arbetssätt och tillvägagångssätt för att kunna mäta resultatet på ett större urval av grupper.
Val av enkätfrågor och svarsalternativ har i sin tur påverkat resultatet i undersökningen. Valet att använda bara fyra svarsalternativ kan ha bidragit till att flytta tyngdpunkten i resultatet åt olika håll. Hade jag varit en extern forskare, som inte på samma sätt hade haft kontakt med eleverna, kunde enkätfrågorna och enkätsvarsalternativen ha sett annorlunda ut, med ett delvis annat resultat som följd. Min bestämda uppfattning är dock att oavsett ställning som forskaren hade svaren pekat entydigt åt det håll som min undersökning visar på.
Det som styr valet av metod är syftet med studien.35 Valet av en kvantitativ enkät istället för en kvalitativ intervju i denna undersökning kan diskuteras. När man vill belysa ett känt område ur ett nytt perspektiv rekommenderar Stukát en kvalitativ ansats36. Han menar vidare att syftet med kvalitativ forskning är just att upptäcka och beskriva vilka fenomen som finns på det studerade området.
Då jag gör undersökningen med mina egna elever blir det viktigt att relationen lärare och elev blir så neutral som möjligt i undersöknings delen och därför bestämde jag mig för att genomföra en enkätstudie. Eftersom det rör sig just om ett möte mellan två personer, finns det
33 Karin Wideberg, Kvalitativ forskning i praktiken, 2002, Studentlitteratur Lund.
34 Staffan Stukát, Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap,2005, Studentlitteratur Lund 35 Jan Trost, Enkätboken, 2001, Studentlitteratur, Lund
inte heller inga absoluta garantier för att mötet ”klaffar” och att intervjun blir så (kvalitativ) som forskaren önskat sig37 Man får se detta arbete som en förstudie som kunnat fastsälla en
viss betydelse av Bra Val metoden. Visst kan kvalitativa studier vara förstudier det kan också kvantitativa studier vara38.
En följd fråga blir om Bra val metoden också i verkligheten bidrar till elevens utveckling. Denna följd fråga kommer jag inte att kunna styrka i min undersökning, men det finns dock tecken på en sådan effekt. Detta är i och för sig mycket intressant med kräver enligt mig en referensgrupp för att kunna styrka denna effekt. Denna följd fråga återkommer jag till i resultat diskussionen. Den frågeställningen ger utrymme för förslag på ny forskning.
5.2 Resultatdiskussion
I min roll som lärare har jag följt eleverna under ett intensivt år. Jag har sett deras stora framsteg både teoretiska och framförallt sett en ökad social och personlig mognad. Min erfarenhet av detta utbildningsår tillsammans med svaren från den enkät som eleverna svarat på samt mötet med Mats Edin kommer att ligga till grund för utvecklingsarbetet med metoden Bra Val inför kommande år.
I detta arbete har jag sökt svar på följande två frågeställningar:
• Upplever eleverna att arbetet med ”Bra Val” metoden bidrar till att de presterar mer i undervisningen.
•
Upplever eleverna att metoden sporrar dem till att göra aktiva och goda val iundervisningen.
På direkta frågor angående elevens uppfattning om Bra Val framgår det att de är mycket positiva till vårt arbetssätt. Detta visar att elever som tänker på att vara aktiva och delaktig i undervisningen också känner att de uppnår det i undervisningen. Min slutsats blir att metoden hjälper eleverna att sätta fokus på hur man som elev skall genomföra en lektion, på ett aktivt och delaktigt sätt. Metoden Bra Val initierar en positiv effekt hos de flesta av våra elever!
Denna effekt kan visas i denna modell som jag har utarbetat utifrån det studerade materialet.
37 Karin Wideberg, Kvalitativ forskning i praktiken, 2002, Studentlitteratur Lund. Sid 17 38 Jan Trost, Enkätboken, 2001, Studentlitteratur, Lund
Illustration 5.1
Som framgår av resultatet uppger en övervägande del av eleverna att deras kunskaper har utvecklats mycket under detta år. Det framgår även att merparten upplever att de är motiverade till sina studier. Detta styrker mitt resonemang kring min modell.
Eleverna hade ett genomsnittligt meritvärde med sig till utbildningens början på 35 poäng. Vid utbildningsårets slut har meritvärdet höjts i genomsnitt med 46 poäng. Detta kan ge en indikation på att eleverna har haft hjälp av metoden Bra val för att lyckas bättre i skolan. Men verkligheten är betydligt bättre. Detta på grund av att betygen inte visar på hela den kunskapsutveckling som eleverna har genomgott. Många elever har mycket kunskap att inhämta innan de når ett godkänt betyg. Denna progression avspeglas inte i satta betygen. Elevens svar angående deras uppfattning om sin kunskapsutveckling överensstämmer mycket väl med fördelningen av de satta betygen. Det visar också på en god kännedom om sin egen förmåga och utveckling under detta utbildningsår, då undersökningen genomfördes före nationella prov och diskussion kring betyg.
I fråga 20b fick eleverna ge motiv till hur de uppfattar arbetet med bra val.
2. Belöning Yttre eller inre belöning. 3. Ökad delaktighet under lektionerna. 4.Ökad kunskap 5.Ökad motivation 6. Stärkt självbild 1. Eleven gör aktiva goda val.
När jag tolka dessa svar så handlar det om att bli sedd som individ, bli bekräftad. Som lärare gäller det att motivera och uppmuntra eleven för de framsteg som han/hon gör. Metoden Bra Val hjälper läraren att uppmärksamma eleven. För ett kort ögonblick i samband med ifyllandet av veckorapporten är lärarens och elevens uppmärksamhet bara riktad åt elevens prestation, eleven blir mött och bekräftad för de den har uträttat under lektionen.
Min uppfattning är att många av de elever vi har ansvar för har under en rad med år tränat på att göra dåliga val i skolan. Det man tränar på blir man duktig på! och snart blir dessa färdigheter en del av personen, man har hittat en identitet eller en roll att spela i skolan. Som jag skrev i början av arbetet så har vi som lärare ett ansvar att se till att vi tränar på rätt saker i skolan. Se till att bryta negativa spiraler och se till att individen växer, Socioemotionellt, kognitivt samt kunskaps mässigt. Min uppfattning är att arbetet med metoden Bra Val hjälper oss lärare att bygga en positiv spiral hos eleverna.
Eleverna uppger att de tycker att de är hjälpt av metoden Bra Val samt att de upplever att de lyckas i skolan. Detta handlar som jag nämnt tidigare att få in eleverna i en positiv spiral, att känna att de lyckas och att det är roligt att gå till skolan. Om nu man i en annan mätning kanske ur ett lärarperspektiv hade mätt hur väl eleverna lyckas under lektionerna så hade kanske det inte hade sätt lika positivt ut. Men ur min synvinkel är det inte intressant. Att denna elev grupp får uppleva att det går bra för dem och att det är roligt att gå till skolan och att de lär sig relevanta saker, är det som betyder något. Elevens självbild är det viktiga, jag kan och jag duger!
När eleverna får svara på vad som betytt mest för deras utveckling i skolan, så framgår det att arbetet med metoden Bra Val inte har så stor betydelse för deras utveckling. Detta tycker jag är glädjande. Detta tycker jag visar att arbetet med Bra Val inte är ”mirakel kur” utan ”bara” en metod som hjälper och stöttar lärare och elever i sitt skolarbete. Min bestämda uppfattning är att eleven skall blir sedd och bekräftad i en lugn och trygg skolmiljö. Eleven skall ges möjlighet att utvecklas i John Dewey anda. Han menar att individen utvecklas i samspel med sin omgivning. Han skriver att skolan i första hand är en social institution och att utbildning är en social process.39 Det gäller framför allt för oss som jobbar i skolan att skapa positiva sociala miljöer för våra ungdomar att utvecklas i. Det är det vi har lyckats med under detta utbildningsår. Eleverna uppger mötet med personal och nya kamrater som den största faktorn
39 John Dewey, Individ, skola och samhälle, 2004, Utbildningsfilosofiska texter, Urval, inledning och
kommentarer av Sven Hartman, Ulf P lundgren och Ros Mari Hartman, Översättning av originaltexter, Ros Mari Hartman, Sven Hartman, Alf Ahlberg, Bokförlaget Natur och Kultur Stockholm,
till sin utveckling. Under detta läsår har vi använt olika metoder och arbetssätt för att lyckas med att skapa positiva sociala miljöer, ex på dessa kan vara samlad skoldag, individuell studieplanering, tydliga regler och förhållningssätt från personalen, arbetet med Bra Val, tydligt mentorskap samt nivågrupperad undervisning.
5.3 Konsekvenser av resultatet
Att utveckla elevens förmåga att reflektera på sin skolprestation ser jag som mycket viktig inför nästa utbildningsår. Det visade sig att hela 35 % sällan eller aldrig reflekterade över sin skolprestation. Jag skulle vilja se att alla elever började mer aktivt tänka och reflektera på hur de genomför sina skoldagar. Jag tror att vi genom att utveckla mentorskapet och den schemalagda mentorstiden hade kunnat hitta former för att mer strukturerat återblicka på veckan och koppla detta samtal enskilt eller i grupp till veckorapporten i Bra Val. Det blir viktigt att få eleven att sätta upp mål för sin skolgång och sitt sätt att genomföra lektioner. Få till stånd en diskussion om hur man genomför skolarbetet, det är lätt att i skolan fokusera på resultaten, vad man uppnår. Men jag är övertygad om behovet av att diskutera vägen till resultatet är viktigt för våra elever De måste hitta redskap för att komma framåt. Då de många gånger saknar många av de redskap som behövs för att lyckas i skolan. Exempel på redskap kan vara studieteknik, planering, läxhjälp, hitta former för hur man kan koncentrera sig, motivation, framtida mål, fysisk och psykisk hälsa samt kamraters inflytande.
I mitt möte med Mats Edin diskuterade vi vårt arbetssätt mer Bra Val.
Det framgick både i boken och i detta samtal hur viktigt Mats tyckte det var med handledning och observation hur läraren genomför sina lektioner. Grundtanken är att från lärarens sida att:
• Belöna och uppmärksamma bra beteende i klassrummet. • Negligera negativt beteende samt att
• Stoppa det negativa beteendet som behövs stoppas.
Min uppfattning är precis som Mats påpekar, att behovet av handledning av lärare är stort. Detta visar sig också i svaren från eleverna, (Fr25, Fr26) att vi lärare inte lever fullt upp till det förhållningssätt gentemot eleverna som är tanken. Det är lätt att bli ensam som lärare i salen och precis som eleverna behöver hjälp att reflektera över sin situation behöver läraren detta också. Att hitta former för ett upplägg med handledning och observationer kommer att bli viktigt inför nästa utbildningsår. Detta för att tydliggöra för oss lärare hur vi bemöter eleverna.
I boken och i samtalet med Mats framgick det också behovet av att engagera hemmet i arbetet kring Bra val. Grundtanken är att föräldrar och vårdnadshavare skall vara delaktig i arbetet med Bra Val. Tanken är att föräldrar skall ha samma förhållningssätt gentemot sina barn som lärarna. Att utveckla arbetet med hemmet ser jag i nuläget som mycket resurskrävande. Ett steg att få mer delaktighet från föräldrarna är att få en dialog med hemmet. Jag tror att man kan uppnå detta dels genom att se till att veckorapporten i Bra Val regelbundet skall skrivas under av föräldrarna. Detta bidrar till en kontinuerlig återkoppling mellan hemmet och skolan.
5.4 Resultatets förankring i de teoretiska utgångspunkterna.
Piaget (1968), Kohlberg (1977), spiral Dymamics pratar om barns och ungdomars utveckling i olika steg. Utvecklingen från ett steg till ett annat kräver nya utmaningar, nya infallsvinklar för att man skall kunna ta steg framåt. Man måste som elev bilda sig en uppfattning om sig själva, bli varse hur man tänker och agerar i situationer, detta för att kunna hitta motivation, mål och vägar att utveckla sig själv. Detta måste enligt min mening ske i samverkan med andra i en positiv miljö. Dewey skriver att individen utvecklas i samspel med sin omgivning. Och att skolan är i första hand en social institution och att utbildning är en social process.40 I läroplanerna slås det fast att skolan har en viktig roll att förmedla och hos eleverna förankra de värden vårt samhälle vilar på. Dewey hävdar att pedagogikens uppgift är att återskapa ett socialt system, ge eleven tillgång till samhällets grundläggande värderingar41. Kohlberg
40 John Dewey, Individ, skola och samhälle, 2004, Utbildningsfilosofiska texter, Urval, inledning och
kommentarer av Sven Hartman, Ulf P lundgren och Ros Mari Hartman, Översättning av originaltexter, Ros Mari Hartman, Sven Hartman, Alf Ahlberg, Bokförlaget Natur och Kultur Stockholm,
41 John Dewey, Individ, skola och samhälle, 2004, Utbildningsfilosofiska texter, Urval, inledning och
kommentarer av Sven Hartman, Ulf P lundgren och Ros Mari Hartman, Översättning av originaltexter, Ros Mari Hartman, Sven Hartman, Alf Ahlberg, Bokförlaget Natur och Kultur Stockholm,
(1977) skriver att demokratins grundtanke bygger på självständiga och ansvarsfulla medborgare. Då måste också eleven under sin skoltid få lära sig att arbeta självständigt och ta ansvar. Har vi då elever som på olika sätt ställer sig utanför vårt samhälle självvalt eller ofrivilligt, genom exempel brister i kunskap, språk, bristande moralisk utveckling eller bristande sociala förmågor. Blir det upp till oss i skolan att förmedla och träna eleverna i detta. Enligt min mening bygger demokratins grund på att jag som individ gör medvetna val och står för de konsekvenser valen innebär. Jag som individen i samhället måste vilja och dela samhällets ansvar. Detta genom att utbilda mig, bidra med att arbeta samt att dela de gemensamma värderingar som finns i samhället. I denna strävan har vi under ett läsår provat att genom metoden Bra Val skapa förutsättningar för flera elever att träna sig att göra aktiva och medvetna val i undervisningen och stå för konsekvenserna valen innebär. Detta för att utveckla individen så att man tar steg emot att bli en självständig och ansvarsfull medlem av vårt samhälle. Det som karaktäriserar en stor del av våra elever, är den som kan beskrivas vara egocentrisk och impulsstyrd, lever här och nu och har inga gränser, lever efter världsbilden som styrs av makt och styrka. Dessa elever trivs med lärare som tar rollen som The big boss, läraren som bestämmer, ger tydliga gränser, belönar individuellt samt visar nolltolerans vid gränsöverskridande beteende42. Våra elever befinner sig i en turbulent ålder. Sökandet efter identiteten är ett grundläggande mänskligt behov43. Under tonåren handlar konflikten mellan identitet och identitetsförvirring. Ett väl utvecklad positiv
,
initiativförmåga och verksamhetslust, utan detta är det svårt att som tonåring att utveckla en stabil identitet. Jag upplever att det är precis dessa delar som våra elever i stor utsträckning saknar, I vårt arbete med Bra Val, mentorskap samt vårt gemensamma förhållningssätt gentemot eleverna, lyckas vi få eleverna att utveckla positiva egenskaper. Eleverna har många gånger det turbulent utanför skolan. Skolan står då för en trygg och stabil tillvaro i deras liv, där det blir tydligt för dem vad som förväntas av dem, samma spelregler gäller alltid i skolan från den ena dagen till den andra.
42 Mats Edin, Nick Drummond, Ordning och reda i skolan, 2006, Fortbildningsförlaget. 43 Erik Homburger Erikson, Ungdomens identitetskriser, 1971, Aronzon-Lundin AB,Stockholm
6 Sammanfattning
Min studie visar att eleverna uppfattar arbetet med Bra val metoden som positivt. Vårt arbete med metoden Bra Val har bidragit till att skapa positiva utvecklingsspiraler kring eleverna, eleverna upplever att de lyckas i skolan, de trivs och att det är lugnt och tryggt i skolan. Lärarnas ledarskap skapar förutsättning för elevens sociala utveckling. Eleverna upplever att tack vare arbetet med Bra Val så tänker de på hur de skall genomföra lektionerna, de reflekterar över sin skolgång och de försöker att göra goda val i undervisningen. Jag har visat
att arbetet med Bra Val metoden är ett bra instrument för våra elever, och som Edin och Drummond (2006 ) beskriver det ” ett steg på vägen mot dynamik och harmoni i klassen”.
6.1 Förslag på fortsatt forskning.
Det finns mycket lite eller ingen forskning kring arbetet med trappmodellen, Det är ditt val. Det skulle ha varit intressant att följa upp min förstudie med en studie på hela upplägget som pressenteras i boken. Som jag nämnde tidigare så är fallet det att skolor eller lärare låtet sig inspireras av boken, därefter tar man delar av konceptet och gör det till något som passar deras sätt att arbeta. Att göra en större undersökning med flera klasser på olika skolor samt ha möjlighet att kontrollera resultatet gentemot kontrollgrupper skulle lyfta fram metodens fördelar ytterliggare enligt mitt sätt att se det.
7 Litteraturlista
Berling, Kurt. Moralutveckling. Bedömning av rätt och orätt från barndom till vuxen ålder, 1982, Liber Förlag Stockholm
Dewey, John. Individ, skola och samhälle, 2004, Utbildningsfilosofiska texter, Urval, inledning och kommentarer av Sven Hartman, Ulf P lundgren och Ros Mari Hartman,
Översättning av originaltexter, Ros Mari Hartman, Sven Hartman, Alf Ahlberg, Bokförlaget Natur och Kultur Stockholm.
Havensköld, Leif. & Risholm Mothander, Pia. Utvecklingspsykologi, Psykodynamisk teori i nya perspektiv.2002 liber, Stokholm, Andra upplagan.
Erikson, Erik Homburger. Ungdomens identitetskriser, 1971, Aronzon-Lundin AB, Stockholm
Hwang, Philip. & Nilsson, Björn. Utvecklings-psykologi Från foster till vuxen, 1996, Natur och Kultur, Stockholm.
Hwang, Philip. & Nilsson, Björn. Utveckling-psykologi, 2003, Natur och Kultur, Stockholm.
Edin, Mats. Drummond, Nick. Ordning och reda i skolan, 2006, Fortbildningsförlaget.
Ejvegård, Rolf. Vetenskaplig metod, 2003, Studentlitteratur Lund.
Frisen, Anna. & Hwang, Philip. (red.) Ungdomar och identitet, 2006, Natur och Kultur, Stockholm.
Gustavsson, Lars. Ungdomars moralutveckling- en enkätstudie, 2000:7 Karlstad University Studies.
Lpf 94. 1994 Års läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lpo 94. 1994 Års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Piaget, Jean. Barnets själsliga utveckling, 1968, Liber Läromedel, Lund, Översättning: Lars Sjögren.
Skolverket. Hämtat 2008-08-13, http://www.skolverket.se/sb/d/740#paragraphAnchor4
Stukát, Staffan. Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, 2005, Studentlitteratur Lund.
Trost, Jan. Enkätboken, 2001, Studentlitteratur, Lund.
Wideberg, Karin. Kvalitativ forskning i praktiken, 2002, Studentlitteratur Lund.
Wikipedia Den fria encyklopedin, Hämtat 2008-08-13. http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rdegrund
Wikipedia, Den fria encyklopedin, Hämtat 2008-09-07. http://sv.wikipedia.org/wiki/Etik,
8 Bilagor
8.1 Bilaga 1
Sammanställning av enkäterna
30 elevsvar har registrerats, av 31 möjliga.
Den lodrätta axeln beskriver antal elever som har svarat. Svaren på varje fråga i enkäten har omvandlats till stapel diagram för att få en visuell tydlighet.
Jag har valt att inte omvandla data till procent enheter för underlaget inte är stort nog.
Fråga 1. Fördelningen mellan kön.
0 5 10 15 20 Man Kvinna Man Kvinna
0 5 10 15 20 25
Till stor del Till viss del Till liten del Inte alls
Fråga 3. Hur motiverad är du till dina studier?
0 2 4 6 8 10 12 14 Mycket motiverad Ganska motiverad Lite motiverad Inte motiverad
0 2 4 6 8 10 12 14 16 Mycket bra Bra Inte så bra Dåligt
Fråga 5. Hur upplever du studiemiljön i skolan?
0 2 4 6 8 10 12
Lugn och trygg Oftast lugn och trygg
Ibland stökig Stökig
Fråga 6. Upplever du att arbete med metoden ”Bra Val” hjälper dig att göra aktiva bra val under lektionerna?
