Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, Avancerad nivåDigitala läromedel i undervisning inom
Trä- och metallslöjd
Digital Teaching Aid in Teaching Woodcraft
Dan
Nordström
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Lärarutbildning 90hp
Ange datum för slutseminarium ex. 2010-11-02
Examinator: Marie Leijon Handledare: Björn Lundgren
Abstract
This examination paper is a research of digital teaching aids in the sloyd subject in Swedish schools, mainly from the woodcraft teaching perspective.
The paper is written in a creative manner, meaning that this does not only exist as a written thesis. Along with my written paper I have also created another material in form of a digital teaching aid that can be used in the workshop with students in teaching woodcraft in the sloyd subject. Therefore this paper consists of two parts a written part and a digital instruction for woodcraft teaching. The digital instruction consists both of instructional film or moving picture and slide shows.
My purpose in writing this paper is to contribute to the development of teaching in the sloyd subject. In the written part I present research in the area of teaching via a screen or using computer programmes. In the given frames of this work I do not have the possibility to test my instructional film on students. Instead in this paper I present other research that is done in the field and results thereof.
In the paper I examine and show the different aspects and impact the use of an instructional film on a computer could have in teaching. The observation becomes an important tool here. I present different views on how you attain knowledge in crafting. There are problems like tacit knowledge and also questions like, how does a professional craftsman attain the knowledge of his craft?
In my discussion I show several points of views on the instructional film and different ways to use it.
My conclusion is that an instructional film in teaching woodcraft in school can have a wide variety of uses and benefits. It renews the way of teaching woodcraft in Swedish schools and it liberates time for the teacher, giving the teacher more time for each student. It also enables better and closer observations for students in the teaching.
Sammanfattning
Detta examensarbete är en undersökning av digitala läromedel i slöjd, då främst ur ett träslöjdsperspektiv.
Arbetet genomförs som ett gestaltande arbete. Detta innebär att arbetet består av två delar, förutom den skriftliga delen har jag även skapat ett anat material i
form av ett digitalt läromedel som kan användas i slöjdsalen vid träslöjdsundervisning. Därför består arbetet av två delar, en skriftlig del och en digital instruktionsfilm. Instruktionsfilmen består av både rörliga och fasta bilder i ett bildspel.
Min avsikt med arbetet är att bidra till utveckling av undervisning i ämnet slöjd. I den skriftliga delen presenterar jag forskning kring att lära ut via en bildskärm eller ett datorprogram. Inom ramarna för detta arbete finns inte heller möjlighet att testa min instruktionsfilm på elever. Istället presenterar jag annan forskning i området och resultat därifrån.
I arbetet undersöker jag och visar vilka olika aspekter och påverkan användandet av en instruktionsfilm kan ha i undervisning. Observationen blir ett viktigt verktyg här. Jag visar olika vinklar på hur en man tillgodogör sig hantverkskunskap. Det finns problem som tyst kunskap, och frågor som; hur tillgodogör en hantverkare kunskapen inom sitt hantverksområde?
I diskussionen redogör jag för flera sätt att använda instruktionsfilmen och dess användningsområden.
Min slutsats är att användandet instruktionsfilmer i slöjdundervisning i skolan har många användningsområden ger många fördelar. Det förnyar sättet att undervisa i träslöjd i Sverige och det frigör tid för läraren, vilket ger läraren mer tid för varje enskild elev. Det möjliggör också bättre och närmare observationer i lärandet för eleven.
Nyckelord, digitala läromedel, gestaltande arbete, Slöjd, Trä och metallslöjd, utveckling.
Abstract _____________________________________________________________ 3 Sammanfattning ______________________________________________________ 3 1. Inledning __________________________________________________________ 7 1.2 Syfte __________________________________________________________________ 8 1.3 Frågeställning __________________________________________________________ 8 2. Litteraturdel _______________________________________________________ 9
2.1.1 Slöjden i skolan idag ___________________________________________________ 9 2.1.2 Att lära ut slöjd och hantverk __________________________________________ 10 2.1.3 Den tysta kunskapen _________________________________________________ 13 2.1.4 Cederblads forskning_________________________________________________ 13 2.1.5 Resultat delstudie1: __________________________________________________ 15 2.1.6 Delstudie 2: _________________________________________________________ 15 2.1.7 Lärarnas reflektioner: ________________________________________________ 16 2.1.8 Cederblads slutsatser _________________________________________________ 16 2.2 Datorn i undervisning __________________________________________________ 17 2.3.1 Inspirerande pedagoger_______________________________________________ 18 2.3.2 Freinet: ____________________________________________________________ 18 2.3.2 Gardner ____________________________________________________________ 19 2.3.3 Dewey _____________________________________________________________ 19 3 Metod: ____________________________________________________________ 21
3.1 Programmet ”Lära Nära” _______________________________________________ 22 3.2 En presentation av Inger och Slöjdlexikonet: _______________________________ 22 3.3 Processen i min instruktionsfilm: _________________________________________ 23 3.4 Inlogg till instruktionsfilmen ____________________________________________ 25 4 Resultat ___________________________________________________________ 26
4.1 Diskussion ____________________________________________________________ 27 4.3 En vision för framtiden _________________________________________________ 29 Referenser: _________________________________________________________ 31 [Bilaga 1] ___________________________________________________________ 33
1. Inledning
Att arbeta som slöjdlärare innebär att man måste kunna hålla igång ett antal elevers bollar i luften samtidigt. Ofta jobbar elever i en grupp med olika projekt samtidigt. Slöjdämnet är enligt en undersökning, som skolverket gjort, ett populärt ämne bland eleverna dels för att eleven ofta har stor frihet att bestämma vad de vill göra i slöjden (Skolverket 2003). Så ska det också få vara, men många slöjdlärare idag är äldre och många står snart inför pension och därtill examineras få nya lärare från landets slöjdlärarutbildningar. Många av dessa följer även i praktiken gamla läroplaner (Skolverket 2003). Jag tycker därför att det finns ett behov av förnyelse i slöjdundervisningen.
Något som är bra i skolslöjden är hur man jobbar mycket efter den så kallade slöjdprocessen (Skolverket 2000), där eleven steg för steg jobbar i en process från skiss till färdig produkt. Målet är inte produkten utan själva vägen dit. Eleven tar ansvar från idé och pappersskiss, till ritning, planering och slutligen en färdig produkt. Det är viktigt att eleverna ska kunna jobba så självständigt som möjligt i sin slöjdprocess. Ofta händer det dock i slöjdsalen att eleverna som är på olika ställen i sin process ofta kan behöva hjälp samtidigt. Det bästa överförandet av kunskap då man lär en ny slöjdart eller ett hantverk sker i mötet direkt mellan läraren och eleven, eller mellan en mästare och lärling. Mästaren visar och lärlingen observerar. Slöjdkunskap är mycket svår att läsa sig till i en bok, kunskapen handlar ofta om rörelser som sitter i kroppen. Den måste kännas. Kunskapen är många gånger inte verbalt uttalad. I den utopiska slöjdsalen har varje elev en egen slöjdlärare som hela tiden kan ge den mästare - lärling kontakten men detta är tyvärr omöjligt. Men i datorn går det däremot att klona slöjdlärarens kunskaper. Genom film kan eleven observera mästaren och imitera dennes rörelser och ta till sig kunskapen. Läraren hinner då hjälpa många fler elever än han kunnat annars. Med datorn och ett program med film och bildspel kan slöjdkunskapen förvandlas till ett digitalt läromedel. Där läraren dels kan använda filmen på storbild i
klassen vid stor genomgång men där också kan eleven söka kunskap på egen hand genom att undersöka programmets delar. Filmen kan även ge närbilder som blir svåra att nå med blotta ögat vid en stor genomgång i stor grupp.
I min instruktionsfilm visar jag hur man täljer en fågel. Att tälja är också något man inte alltid gör i skolslöjden. Ett mål för mig i arbetet är också att försöka införa mer täljning i skolslöjden och att instruera ett säkert sätt att tälja.
Mitt arbete präglas också av några underliggande frågor, dessa frågor besvaras egentligen inte i examensarbetet, men är en sporre för mig i mitt bakomliggande arbete. Kan användandet av en instruktionsfilm leda till ökad självständighet i arbetet hos eleven? Kan filmen som verktyg underlätta arbetet för slöjdlärare i undervisning? Eftersom detta är ett gestaltande arbete och fokus ligger på framställandet av ett pedagogiskt material, har jag inte haft tid att testa instruktionsfilmen på elever och göra slutsatser hur de fungerar i praktiken.
1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att utföra ett gestaltande utvecklingsarbete inom skolslöjd. Som jag nämner i inledningen finns det ett behov av utveckling i skolslöjden.
Mitt syfte med detta arbete är att försöka bidra till utveckling av hur man lär ut slöjd i grundskolan idag. Målet är alltså att skapa nya verktyg i datorn och att använda digital media så som film som ett verktyg för undervisning av slöjd. Jag vill undersöka möjligheterna att göra en kort instruktionsfilm som kan användas i slöjdundervisningen idag.
1.3 Frågeställning
Dessa frågor behandlas i arbetet.
Hur förmedlas slöjd och hantverkskunskap?
Hur kan tillvägagångssättet vid tillverkning av en instruktionsfilm för slöjd se ut?
2. Litteraturdel
Här nedan presenteras den litteratur och forskning som använts i arbetet.
2.1.1 Slöjden i skolan idag
Jag väljer att inleda kapitlet och litteraturdelen med att redovisa kort hur slöjden i skolan ser ut idag.
I den nationella utvärderingen av grundskolan som skolverket gjorde 2003 kan man läsa att slöjden är ett av de mest uppskattade ämnena bland eleverna. Eleverna tycker att slöjden är ett av de ämnen där eleven har mest inflytande över innehållet i undervisningen. Vidare visar undersökningen att de flesta trivs bra i slöjden framförallt anser många ämnet vara socialt och att det finns utrymme att prata med klasskamrater under lektionstid. Eleverna uppskattar att få jobba själva och ha ett eget ansvar (Skolverket 2003). I frågan om elevers syn på hur slöjdläraren bör vara framkommer önskemål från eleverna att läraren ska ha tid att komma till varje elev. Och att kunna diskutera kort och fokuserat med varje elev så att eleven kan förstå (Skolverket 2003). Här ser jag fördelen med ett slöjdprogram där elever kan gå till datorn för att få instruktioner. Många gånger behöver en elev bara en kort instruktion för att komma vidare, då skulle datorn och en film kunna hjälpa och ge mer tid för läraren att kunna fokusera på varje elev. När eleverna ska svara på frågan angående något negativt i slöjden pekar många på just tidsbrist, även lärarna tycker att tiden och att hinna hjälpa alla är svårt (Skolverket 2003).
Något utvärderingen visar är också att medelåldern idag är ganska hög bland landets slöjdlärare och att en del av dem i praktiken följer gamla läroplaner (Skolverket 2003). Undervisningen i slöjd i grundskolan behöver förnyas och en utveckling av slöjdprogram är ett steg i rätt riktning.
2.1.2 Att lära ut slöjd och hantverk
Svenska elever har undervisats i slöjd sedan andra hälften av 1800-talet. I ett tidigt skede syftade undervisningen ofta till att skapa goda arbetare till landets växande industrier (Aulin gråhamn, Thaveinus 2004). Men samhället förändras och så även sättet att undervisa i slöjdämnet. Samtidigt har människan använt sina händer i flera tusen år genom olika hantverk för att forma böja och förändra de material som finns runt omkring dem. Exempelvis har arkeologer gjort fynd av vikingatida verktyg och bl.a. en smideshammare i Mästermyr på Gotland (Roesdahl, 1992). Denna hammare är närmast identisk med de hammare som smeder fortfarande använder för smide på hantverksmässigt sätt idag. Poängen är att hantverk med handverktyg utförs på i stort sett på samma sätt idag som det gjort under hundratals år. Nya material och verktyg har tillkommit och maskiner som underlättar vissa moment. Men träet och dess egenskaper bjuder idag på samma utmaningar som det alltid gjort. Man kan då fråga sig om hantverk som utvecklats flera hundratals år kan utvecklas vidare? Idag, i ett postmodernt samhälle, har vi förlorat en del av den kunskap som var allmänt känd 100 eller 150 år bakåt i tiden. Dock kan vi utveckla de medel med vilka vi lär ut hantverk med.
Förr var den vanliga vägen att lära ett hantverk genom att gå i lära hos en mästare i det hantverksyrke man valde. ”It takes five years to be a spindle turner” översatt ”det tar fem år att bli en god svarvare” (Cederblad 2007 s.1). Orden kommer från inledningen till Jarl Cederblads avhandling vid Umeå universitet som handlar om att förmedla svarning i skolslöjden genom att använda det digitala mediet film. I skolan lär vi ut slöjd till elever och några fem års lärlingsskap finns inte inskrivna i läroplanen. Syftet med slöjdundervisningen är inte heller att i skolan skapa fulländade svarvare. Som slöjdlärare måste man alltså vara medveten till vilka man lär ut. Syftet i skolslöjden idag är snarare att låta elever genom slöjden komma i kontakt med olika design och formgivningsprocesser, att följa de tankebanor som förknippas med en designprocess. I grundskolans kursplan benämns denna som slöjdprocessen (Skolverket 2000). Alltså den process där eleven styr och får välja vägar vad gäller, planering formgivning, lämpliga materialval och färdigställande av slöjdföremål.
Men hur sker den undervisning som förmedlar kunskap mellan en hantverkskunnig slöjdlärare och en elev?
Elisabeth Jernström har gjort en avhandling där hon observerar hur just in och ut-lärningsprocessen sker mellan en hattmakarmästare och hans två lärlingar, där hur han lär ut ett hundraårigt hantverk. Här spelar observationen en stor roll då hattmakarmästaren lär ut genom att visa medan lärlingen står bredvid och observerar.
”Med hjälp av observationen tränas man i att ’läsa av ’ dels det som mästaren vill förmedla, dels vad allt annat som man kommer i kontakt med och vad detta utstrålar, förmedlar och hur det reagerar. Observationen är således viktig i första hand för att man tränas i att ”läsa av” situationen och inte för att man ska imitera. När man lärt sig att läsa av ut förandet av momentet, klarar man av att göra det själv”. (Jernström, 2000, s 152)
I utlärningen visar ofta hattmästaren arbetsmoment och ber många gånger lärlingen att stå bredvid för att titta och observera. Hattmästaren tycker att det är viktigt att hans lärling ser de rörelser han gör och han beskriver gärna samtidigt hur han gör. Lärlingen tolkar sedan hans handling och provar själv och hittar ibland också ett eget sätt att göra som passar denna bättre (Jernström 2000). Här kan vi dra en parallell till det problem Jarl cederblad utgår ifrån i sin lic, avhandling ”Learning by observation”. Hattmakaren menar att det är viktigt att visa sin lärling och tillika är det viktigt att lärlingen kan stå så att hon ser bra för att inlärningen ska ske på ett bra sätt. Parallellen till skolslöjden som Cederblad utforskar, blir då att man oftast måste visa ett moment för ca 14-16 elever i grupp samtidigt. Då uppstår det svårigheter att visa på samma sätt som hattmakaren visar för högst två lärlingar, när så många vill se samma instruktion samtidigt uppstår det svårigheter för alla att kunna följa observationen korrekt, eftersom man blockerar varandra så att inte alla kan se (Cederblad 2007). Jernström trycker verkligen i sin avhandling på hur viktig en korrekt observation är för att lärande ska uppstå, och detta missas när all elever inte kan se ordentligt. Alla behöver se bra för att kunna förstå och få bästa möjliga inlärning. I Cederblads undersökning, har han fokuserat på detta problem svarvning, här blir denna svårighet mycket tydligt. När svarvning skall visas måste läraren stå framför maskinen för att kunna svarva, samtidigt vill läraren åskådliggöra hur man arbetar och för svarvstålet o.s.v. men står man då i vägen för de flesta eleverna i gruppen. Följden blir att de inte kan se exakt vad som händer framme vid träämnet i svarven (Cederblad 2007). Cederblad påvisar också hur svårt det är att bara teoretiskt prata om hur handlingen utförs, utan att konkret visa hur
det går till. Det är mycket lättare att få se rörelsen. Cederblad hänvisar här till mental träning och något som kallas för internal rehersal .
”Internal rehersal förutsätter att handlingen, eller delar av den är känd för eleven och tidigare upplevd. Eleven behöver inte ha svarvat tidigare utan det räcker med att vissa handgrepp eller rörelser som använts i andra sammanhang. Greppet i svarvstålet kan t.ex. påminna om hur man håller en ishockeyklubba och förandet av stålet kan liknas med ett ”dragskott” på ishockeybanan” (Cederblad 2007, s31)
Detta beskrivande sätt kommer även fram i Jernströms observationer av lärandet hos hattmästaren där han ofta använder liknelser för att förtydliga det han visar för lärlingarna. När han berättar om värmen i de järn (strykjärn) som används i pressningen av hattarna skriver Jernström så här.
”Mästaren försöker göra lärlingarna bekanta med kunskapen om när järnen är lagom varma, genom att tala om att spisplattan ska vara på 5:an när det gäller stomjärnen och på 3.an när det gäller felbjärnen.” (Jernström, 2000 s123)
Mästaren använder även färger för att beskriva
”man vet att schellacksstommen är färdigbüglad när färgen är pepparkaksbrun” (Jernström, 2000 s124).
Detta kan även kopplas till Gardners intelligenser. Genom att förklara både verbalt och med kroppen kan eleven eller lärlingen ta in kunskapen via flera sinnen och därmed attraheras fler intelligenser (Gardner 1999).
Hattmästarens liknelser påminner även om det Cederblad beskriver med mental träning och att likna momentet vid något man känner sen förut. Cederblad använder igenkänningen av hockeyklubban och Jernströms hattmästare använder pepparkakans färg som en referens för att eleven eller lärlingen ska förstå.
De liknelser hattmästaren använder i Jernströms avhandling blir betydelsefulla tillsammans med observationen och hjälper den som ska lära sig att tydligare förstå vad man ser, vilket hjälper sedan när observationen skall överföras till handling. Jernström observerar också hur lärlingen ibland imiterar en rörelse i luften som mästaren gör, ungefär som att hon försöker öva in momentet i kroppen (Jernström 2000). Vissa moment blir svåra att verbalt förmedla, man behöver se och göra dem med kroppen.
2.1.3 Den tysta kunskapen
Inom hantverk och slöjd talas ofta om en tyst kunskap. Det som menas är att det finns en del kunskap inom slöjd som är svår att förklara om med ord. Det är svårt att beskriva med ord för en person som aldrig har cyklat, hur man cyklar. Man måste lära sig genom att se hur man cyklar och att prova själv. Likaså är det många gånger i slöjden, det är svårt att berätta hur hårt en tving skall vara spänd vid en limning eller hur det känns när kniven skär precis rätt. Samtidigt är det också svårt att imitera handlingen exakt, kunskapen måste sjunka in i den egna kroppen. Jernström skriver om hur lärlingen, Katja, observerar och ”och suger åt sig mästarens tricks, sen ser hon var hon hamnar själv”(Jernström 2000). Det handlar alltså inte om att bara observera och göra en direkt imitation. Lärlingen måste först observera men sedan känna efter själv. Det börjar i en imitation och sedan hittar man sin egen väg. Polanyi (1983) tar upp ett exempel hur medicinstuderande får lära sig att känna igen olika sjukdomstecken, men det är först när studenten verkligen sett dem på bild eller i verkligheten som man kan känna igen dem. Det är svårt att tillägna sig denna kunskap enbart i en text (Polanyi 1983). Detta är exempel på tyst kunskap. På samma sätt är det lättare att känna igen ett träslag då man arbetat med det fysiskt och lärt in det med kroppen istället för att läsa om det. Att bara beskriva ett träslag i ord, räcker inte det måste ses i verkligheten. Polanyi säger även att i händerna hos en skicklig hantverkare blir verktyget i det undermedvetna en förlängning eller en del av kroppen (Polanyi, 1983).
I boken Mästarlära tar författarna även upp begreppet tyst kunskap i samband med lärlingens hantverksutbildning. De pekar på att en stor del av de färdigheter lärlingen tillägnar sig aldrig specificeras verbalt. Lärlingen lär alltså genom att observera mästaren då han utför sitt hantverk. Därigenom tillägnar lärlingen mästarens kunskap och formar sedan kunskapen själv genom att återskapa det han eller hon observerat. Det verbala språket blir alltså underordnat. Därtill har författarna tillfogat en intressant anekdot om en skicklig bilmekaniker på Jylland, Danmark. Han var känd för två saker, att lärlingarna som kom från honom var de bästa i området och att han aldrig sa något till dem (Nielsen, Kvale 2000 s35).
2.1.4 Cederblads forskning
Jag har nu nämnt namnet Jarl Cederblad ett antal gånger i texten. Cederblad är lärare på Umeå universitet och undervisar på slöjdlärarutbildningen. Han
har i sin avhandling, learning by observation, forskat kring hur filmen som medium kan användas för instruktioner vid utlärning av svarvning i skolslöjden. Cederblad har alltså forskat på filmens användningsmöjligheter i slöjden, och utvärderar hur filmmediet fungerar i slöjdsalen (Cederblad 2007).
Då detta är ett gestaltande arbete med fokus på att utveckla en instruktionsfilm, har jag inte möjlighet att inom ramarna för arbetet genomföra tester på hur filmen fungerar med elever. Därmed anser jag Cederblads forskning vara mycket relevant och viktig för mitt arbete. Jag väljer därför att redovisa lite närmre här hur resultaten hans forskning ser ut.
Cederblad undersöker i sitt arbete hur en kamera och bildskärm kan utnyttjas som ett verktyg vid instruktioner i svarvning. Cederblad utgår från problemet som uppstår när en hel grupp vid instruktioner ska se vad som visas och läraren själv ofta skymmer svarven. Vid testen i undersökningen används en kamera monterad i svarven, som filmar ur svarvarens perspektiv. Detta visas sedan på en skärm på väggen för att alla elever ska kunna se och därmed få en bättre observation av instruktionen. Filmen visas alltså samtidigt som läraren instruerar, d.v.s. live. Detta skiljer lite mot min metod, att spela in en film som sedan spelas upp. Metoden att observera via skärmen är dock den samma. Cederblad menar även att mycket slöjdkunskap är så kallad ”tyst kunskap” och därmed svår att förmedla verbalt. Därför är en så korrekt observation som möjlig nödvändigt, vilket han menar underlättas med filmen och skärmen (Cederblad 2007).
Cederblad fokuserar mycket på den visuella inlärningsprocessen via en bildskärm, vilket innebär att hans arbete blir mycket relevant för denna uppsats, då jag jobbar med film och slöjdinstruktioner som observeras via en datorskärm.
I avhandlingen utför Cederblad två forskningsstudier, en på Umeå universitet med arton slöjdlärarstudenter (delstudie 1). Den andra studien (delstudie 2) genomförs på tio olika testskolor tillsammans med tio yrkesverksamma slöjdlärare och totalt 184 elever. I båda delstudierna används en försöksgrupp som får tillgång till skärmen och en kontrollgrupp utan (Cederblad 2007).
2.1.5 Resultat delstudie1:
Ganska snabbt framkommer det att det blir mycket lugnare vid försöksgenomgången, med filmstöd är det inga studenter som går runt maskinen eller sticker fram huvudet för att se. I försöksgruppen ställer alla sig utspritt och står sedan kvar på sin plats genom hela genomgången, ingen behöver trängas för att se. (Cederblad 2007). Det blir tydligt att alla kan se på skärmen vad som händer, studenterna behöver inte titta på svarven för att förstå och därmed får alla en chans att följa med. Både försöksgrupp och kontrollgrupp understryker att det är viktigt att läraren berättar och beskriver samtidigt som Läraren visar(Cederblad 2007). Bild och ord styrker varandra, vilket talar för Jernströms beskrivning av hur hattmakaren lär ut (Jernström 2000). De som hade bildskärmen som stöd understryker framförallt lugnet under genomgången. Fler i kontrollgruppen klagar också på att de ser dåligt. Kameran ger även ytterligare fördel eftersom kameran även kan zooma in i närbild. Därmed kan även de som står nära och ser svarven se ännu närmre detalj på bildskärmen än de kan med blotta ögat (Cederblad 2007). Detta är en fördel då man ofta i slöjden behöver visa invecklade och svåra moment som också är svåra att visa en hel grupp. Jernström lyfter fram att när man har möjlighet att observera närmre och noggrannare blir observationen skarpare och mer träffsäker (Jernström 2000).
2.1.6 Delstudie 2:
Första delstudien användes som ett pilottest för den andra delstudien som genomfördes i större skala med elever i årskurs fem, och med tio olika trä och metallslöjdslärare. Här, precis som hos lärarstudenterna, svarar många elever att det var lätt att se det som visades med bildskärmen som hjälp. I försöksgruppen var det tio procentenheter fler i förhållande till kontrollgruppen som tyckte att man såg det som förevisades bra. De i kontrollgruppen som svarade att de såg bra kunde man se på observationsfilmen att det var de som fått ett bra läge att stå. Resten av eleverna i kontrollguppen var relativt skymda (Cederblad 2007).
2.1.7 Lärarnas reflektioner:
Under hela materialinsamlingen gång för Cederblad en dialog med lärarna i undersökningen. Det som framkommer direkt, precis som i delstudie 1, är lugnet i salen. När alla elever ser kan de ställa sig lite ifrån varandra. Ingen behöver trängas, något som blir väldigt tydligt med yngre elever att det då lätt blir stökigt och ofokuserat när trängsel uppstår. Istället stod nu elever utspritt från varandra, det fanns ingen anledning för oroligheter.
Efter att instruktionen i helgrupp var genomförd, följdes fem elever vidare i varje grupp där lärarna fick bedöma hur väl de utförde uppgiften. Skillnaden blev tydlig i förmågan att jobba självständigt, alltså då utan mer instruktioner än de som gavs i grupp. I kontrollgruppen bedömdes ungefär 28 % vara självgående medan i försöksgruppen var siffran, 68 %, en signifikant skillnad. Eleverna har alltså förstått bättre genom en tydligare instruktion. De har inte blivit tekniskt mer duktiga svarvare, men de har kunnat ta till sig informationen bättre och därmed jobba mer självständigt. Observerationen har helt enkelt fastnat bättre (Cederblad 2007).
2.1.8 Cederblads slutsatser
Sammanfattningsvis konstaterar Cederblad att hans forsknings idé fungerat. Genom att kunna observera via bildskärmen blev observationen mer exakt och därmed ökar elevens förståelse. Bildskärm och kamera underlättar vid instruktioner där det är svårt för alla att se. Kameran kan komma nära och observationen blir mer exakt. I diskussionen i uppsatsen talar han även om möjligheten att spela in filmen och inte bara använda den live. Han nämner även att han i sin undervisning filmat genomgångar som han sedan efter lektionen lagt upp på nätet så att eleverna kunde repetera efteråt. Eleverna har även då fått tillgång till en pod, en slags liten handdator, där de kan ta filmen med sig in salen på ett smidigt sätt (Cederblad 2007).
2.2 Datorn i undervisning
Annan forskning gällande användandet av dator eller filmer och media har också ökat i takt med och p.g.a. att det blir allt vanligare med undervisning på distans. Här blir datorn och Internet ett självklart verktyg i undervisningen. Distansutbildningar har alltså ökat i takt med datorn och Internet utvecklats.
Umeå Universitet var den första slöjdutbildningen i Sverige att erbjuda undervisning i skolämnet slöjd på distans. Till och med ett så praktiskt ämne som slöjd finns alltså på distans. Hur löses detta? Svaret kommer delvis genom instruktionsfilm. Karl-Gunnar Rehn som arbetar med distansutbildningar i slöjd vid Umeå universitet har använt sig av filmer i distansundervisningen och har även rapporterat om detta i två uppsatser. Han understryker själv hur distansutbildning kräver nytänkande och speciellt, det han understryker som, ”färdighetstränande moment”. Det vill säga praktiska övningar som hittills byggt på en mästare – lärling tradition. I den första uppsatsen genomför Rehn en jämförande studie, där han jämför lärandet mellan campus och distansstudenter. Studien genomförs med en grupp campusstudenter och en grupp distansstudenter som båda gör samma övning i ett moment kring inlärning av gassvetsning, ett moment som är nytt för de flesta studenterna. Skillnaden är att campusstudenterna har tillgång till all utrustning och lärare på plats som i traditionell undervisning. Distansstudenterna å sin sida får en instruktion av läraren under en träff, efteråt tränar de vidare hemma med en tre minuter lång instruktionsfilm som stöd. Resultaten pekar på att distanseleverna till och med får ett bättre svetsresultat än campusstudenterna i undersökningen. Samtidigt ska det även tas i akt att distansstudenterna är genomsnittligt ca tio år äldre än campuseleverna och har lite mer livserfarenhet och kanske har erfarenheter som liknar svetsning. Dock var det inte någon av distansstudenterna som svarade i enkäten att de svetsat förut (Rehn 2005).
I sin andra uppsats i ämnet fördjupar Rehn studien om distansundervisning och tar kontakt med ett antal lärare som undervisar på olika sjukvårdsprogram på distans, då de har liknande ”färdighetstränande” undervisning som den på slöjdlärarutbildningen. Studenterna behöver även här lära sig att arbeta med sina händer. Rehn gör i detta arbete slutsatsen att det finns god möjlighet för fortsatt arbete med färdighetstränande moment med digitalt lärandestöd såväl för distans som för campusstudenter (Rehn 2008).
Ännu ett exempel på hur dator och instruktionsprogram används kommer ifrån programmet ”Lära Nära” som jag använt till min instruktionsfilm. Programmet används även inom sjuksköterskeutbildningen vid Hälsohögskolan i Jönköping. Exempelvis har lärarna där skapat en kurs som heter ”smärtakurs”, som fokuserar på smärta och smärtlindring där man filmat ett antal föreläsningar av en smärtspecialist. Sedan har man även kompletterat föreläsningen med eget material från hälsohögskolan. Föreläsningsserien används i en omvårdnadskurs med fokus på smärtlindring och innefattar 7,5 hp. (http://www.laranara.se/jonkoping_education.aspx 2010-10-18 )
2.3.1 Inspirerande pedagoger
Som en del av mitt arbete redogör jag även för några pedagoger som arbetat på ett liknande sätt som det jag redovisar för i detta arbete. Mitt mål är delvis att skapa ett arbete i deras anda och de har även inspirerat mig i mitt gestaltande arbete.
2.3.2 Freinet:
Skolan måste alltid vara ajour med sin samtid. Detta är en skyldighet för skolan och en skyldighet gentemot eleverna. Pedagogen Freinet anammade på sin tid också det nya, och ett för dåtidens skola nytt medium, i början av sin undervisning på 1920 talet. Nämligen tryckapparater som eleverna själv kunde använda (Isaksson 1996). Freinet ville möta och utmana dåtidens läroplan i Frankrike som fortfarande var ganska styrd och retorisk. Freinets önskan var att möta barnen med respekt och stärka deras egen självkänsla. Freinet tog med sina elever ut i naturen som omgav byn där han undervisade. Barnen fick intervjua folk de mötte och ta intryck av sin omgivning. Tillbaka i skolan fick de teckna och skriva om vad de mött på sin utflykt (Freinet 1978). Skolsalen såg också annorlunda ut, katedern stod inte längst fram och salen liknade många gånger en arbetsplats där eleverna hade sina olika göromål som de turades om att utföra. Uppgifter bestod i allt från att städa till att tömma akvariet och att hålla ordning i salen. Det är detta Freinet kallar, arbetets pedagogik. Freinet ville även lyfta barnens arbete och vad de skrivit och ritat genom att ge det en betydelsefullhet. Detta gör han
barnen få tillgång till en riktig tryckapparat kunde de trycka egna tidningar, vilket i sin tur gav barnen mening med vad de skrivit (Freinet 1978). Tidningarna fick ett ytterligare syfte då de delades ut och såldes i byn. Freinet brevväxlade mycket med andra skolor och snart började tryckmaskiner användas även på andra håll och skolor började växla skoltidningar mellan varandra. Detta växte sig allt större och brevväxling samt utbyte av skoltidningar har skett även mot Sverige. Än idag växlar Freinetskolor tidningar med varandra över landsgränserna (Isaksson 1996).
Genom att använda olika medier i undervisningen kan detta leda till ett ökat engagemang hos eleverna och skapa ett större intresse samt även göra undervisningen mer lättillgänglig.
2.3.2 Gardner
Freinet teorier attraherar även Gardners teorier om de nio intelligenserna(Gardner 1999). Ju fler sätt på vilka man lär ut, desto större sannolikhet att fler elever kan tillägna sig kunskapen genom att använda olika intelligenser. Gardner är en av de mer kända psykologer som publicerat teorier om lärande. Han menar att alla löser problem på olika sätt, vissa är matematiskt logiska andra visuellt logiska eller kinestetiskt logiska. Flera intelligenser kan även attraheras samtidigt, men genom att i undervisningen ge utrymme för flera av dessa intelligenser i en uppgift, ju större chans att nå fram till fler elever (Gardner, 1999).
Att trycka sina arbeten gav Freinets elevers arbeten mening. Samtidigt fick de också jobba vidare med sina texter genom att sätta typerna i maskinen vilket gav dem ytterligare en ingång till inlärning vilket gav utrymme för flera av Gardners intelligenser. Freinets elever fick alltså jobba med varierande moment och fick därmed tillfälle att använda fler av de sinnen som Gardner beskriver i sina teorier.
2.3.3 Dewey
Dewey är ett annat exempel på en pedagog som vill ha mer praktisk handling i undervisningen. Han var som mest verksam tidigt runt sekelskiftet 1900 men hans idéer
har fortfarande genomslagskraft. Även han eftersträvar att skapa mening genom aktivitet för eleverna i undervisningen. Han hävdade att undervisningen måste kopplas till den praktiska verkligheten i vilken barnet lever, och även att undervisningen bör vara i hög grad just praktisk. Han går även så långt att han menar att för att förstå det sociala arvet måste man lära barnen de grundläggande verksamhetsformer som gör civilisationen till vad den är. Detta ska sedan ge riktlinjer för praktiska ämnen som matlagning, sömnad, träslöjd, eller andra praktiska ämnen (Dewey 1980).
Att koppla undervisningen till barnens erfarenheter är en nyckel för att skapa mening för eleven i undervisningen. Dewey kritiserar hårt hur de teoretiska ämnena teoretiserar kunskapen vilket leder till att barnen förlorar förståelsen för kunskapen då den blir allt för abstrakt.
Ur Deweys pedagogik kommer också uttrycket ”learning by doing” (Andersson 2001), vilket innebär: Att människan är aktiv gentemot sin omvärld och utveckling, detta är en av hennes arbetsuppgifter, därför måste eleven i sin utbildning ges möjlighet att aktivt pröva och experimentera. Lärarens uppgift är då att stimulera och bredda elevens intressen, att visa på möjligheter och därmed möjligheten att fördjupa elevens utveckling. Elevens intresse och aktivitet blir då utgångspunkten för ett målinriktat arbete. (Dewey 1980)
När man läser om Dewey skall man också vara medveten om att han skrev för ungefär hundra år sedan i ett annat samhälle präglat av andra problem. Deweys samhälle var även mer ”handdrivet” och den praktiska verklighet Dewey beskriver ser kanske inte likadan ut idag. Mycket av det som Dewey säger stämmer ändå in på dagens samhälle menar Bengt Erik Andersson i sin bok visionärerna (Andersson 2001). Det viktiga är dock att läsa honom i sin tids kontext och man kan även koppla till det praktiska arbete som utförs i vår tid.
3 Metod:
Detta arbete genomförs som ett gestaltande arbete, i den meningen att jag förutom den skriftliga delen även tillverkar en instruktionsfilm som delvis är ett bildspel för slöjd i skolan. Samtidigt är arbetet även ett utvecklingsarbete i syfte att utveckla slöjdundervisning och utveckla fler metoder för att undervisa i ämnet slöjd.
I den skriftliga delen undersöker jag tidigare forskning som relaterar till min gestaltande produktion och presenterar även hur skolslöjden ser ut idag, genom att jämföra olika källor och olika inlärningsteorier.
I det gestaltande arbetet har jag jobbat tillsammans med Inger Möller Degerfält som tillverkar och utvecklar datorprogram med instruktioner för textilslöjd. Min ingång är att med en utgång från hennes program göra en utveckling mot träslöjd och i detta fall täljteknik. Hos Inger har jag fått hjälp med att ta bilder och filma materialet. Jag har använt programmet ”Lära Nära” som är det program Inger själv använder och lagt på ljud till bilderna efter manus som jag skrivit (se bilaga 1). Jag har alltså valt att fokusera på det pedagogiska innehållet i instruktionsfilmen. Tekniska frågor som att ta bilder, redigera bilder och att slutligen lägga upp bilderna med det inspelad ljud i Lära Näras” plattform, har jag fått hjälp med av Inger och hennes fotograf Christer Appelgren.
De enda personer jag tagit hjälp av, som är informanter, i detta arbete är Inger Möller degerfält och fotograf Christer Appelgren. Jag har frågat båda om de godkänner att jag använder deras namn i arbete och de har båda gett sitt samtycke till detta. Jag anser därför att jag vidtagit de etiska ställningstaganden som bör göras i arbetet (Vetenskapsrådet 2010)
3.1 Programmet ”Lära Nära”
Här följer en introduktion till programmet som jag har använt..
Instruktionsfilmen i mitt gestaltande arbete är skapad i programmet ”Lära Nära” samma program som Inger använder för sina instruktionsprogram. Lära nära är ett program som är konstruerat för att skapa filmer och föreläsningar på distans över nätet. Programmet vänder sig till lärare som för undervisning på distans men även för att göra föreläsningar mer tillgängliga för campusstudenter. Programmet används mycket inom medicinsk utbildning, främst till studenter men det har exempelvis även använts för att utbilda ny personal.
I programmet tillverkas enkla bildspel eller föreläsningar med rörliga eller fasta bilder som det sedan läggs ljud till, ungefär som i Microsoft programmet PowerPoint. Vinsten med programmet är att en programmerare inte behöver blandas in i processen. Man lägger själv upp bilderna och lägger ljudet och materialet läggs sedan upp på nätet. Det nås sedan av användare eller studenter via ett konto med lösenord och är därigenom kopieringsskyddat. Man kan även göra om eller redigera befintliga kurser direkt i programmet, vilket gör det till ett flexibelt verktyg. Kurser kan alltså hela tiden byggas om eller byggas ut och uppdateras eller byggas ihop med material från flera kurser.
3.2 En presentation av Inger och Slöjdlexikonet:
Min slöjdinstruktion som framförs i detta arbete är tillverkad i samarbete med Inger Möller Degerfält som är textilslöjdlärare. Mycket av min inspiration kommer ifrån det slöjdlexikon som hon arbetat med att utveckla under de senaste tio åren. Jag anser det därför relevant för detta arbete att presentera Inger och hennes slöjdlexikon.
Degerfält blev färdig slöjdlärare 1988 och under 1990 talet arbetade hon på en skola där många elever hade annat modersmål än svenska. Då det var svårt med svenska språket och därtill blev också slöjdens facktermer obegripliga. Undervisningen var tvungen att ske till stor del genom individuell instruktion med varje elev istället för att använda verbal instruktion i grupp. Men elevgrupperna växte och att handleda individuellt blev svårt att hinna med under den lektionstid som fanns till hands. Då föddes filmen. De första filmerna gjordes 1992 och var analoga och visades med
VHS-extrem närbild och kunde se hur händerna rörde sig och hur materialet bearbetades. Framförallt kunde filmen spolas tillbaka om och om igen och visa samma moment ännu en gång utan att läraren blev trött. Den hade dock sina begränsningar, det kunde vara svårt att spola till exakt rätt ställe och filmen blev också efterhand sliten. Det var svårt att kopiera band så att fler kunde använda dem.
I slutet av 90-talet började dock tekniken hinna ifatt och det blev möjligt att göra digitala filmer som kunde spelas upp med hjälp av dator och även med projektor. Eleven kunde klicka, stoppa och pausa i filmen och spela upp korta sekvenser. Det första programmet hette @tt virka och kom ut 1999 och innehöll kombinationer av filmer, bilder och ljud (Borg & lindström, red, 2008). Inger började satsa fullt ut på att utveckla slöjdprogram. @tt virka utvecklades med hjälp av en panel med ett antal elever i tio till tolv års ålder. Det visade sig att barnen förknippade virkning med dukar och gardiner, därför tillkom inspirationsbilder på exempelvis mobilfodral, väskor mössor mm, saker som var mer knutna till elevens värld. Programmet fick också en del med beskrivningar steg för steg. Sedan kom @tt sticka 2001 och följdes av @tt brodera. Alla programmen innehåller även materiallära om textila fibrer och de material som används. Programmet blir alltså en mångsidig hjälp i klassrummet. @tt brodera var det första programmet att helt filmas digitalt, tidigare hade filmen gjorts analogt och sedan transformerats till digital film. (Borg & lindström, red, 2008)
Sedan dess har utvecklingen fortsatt längre, digitala kurser som Sy fleece, och Sy på maskin m.fl. 2007 uppdaterades programmet ytterligare. Nu drevs programmen via läroplattformen, ”Lära Nära”. Nu fick programmet högre kvalitet, filmytan blev större och det blev även möjligt att uppdatera kurserna och fylla på med mer innehåll efter hand. Våren 2010 kom nästa tekniska framsteg, kurserna finns nu även helt nätbaserade, som onlineversion. Med användarnamn och lösenord kan man enkelt nå alla kurserna som tillsammans bildar ett slöjdlexikon direkt via Internet.
3.3 Processen i min instruktionsfilm:
Detta arbete genomförs som ett gestaltande arbete där jag gestaltar och tillverkar ett digitalt läromedel för slöjdundervisning i form av en instruktionsfilm. Här följer en redovisning för det arbete som ligger bakom min instruktionsfilm. Jag vill även
inledningsvis säga att mitt fokus vid tillverkningen av denna instruktionsfilm primärt har legat vid den pedagogiska framställningen. Det vill säga planering av arbete och bilder, filmer och vad bilderna, filmerna ska visa, att planera vad som ska sägas till varje bild och hur processen framställs. Jag har alltså valt att få hjälp vid delar som att redigeringar av bilder och fotografering. Jag har haft hjälp av en fotograf i processen och även Inger som experthjälp i processen.
Min inspiration för arbetet tar sin början i att jag själv använt de program som Inger gjort, som presenterats kort här ovan. Jag har själv lärt mig att sticka via hennes program och insett vikten av att kunna observera tydligt kombinerat med en tydlig verbal instruktion (i form av en inspelad berättarröst).
Det första som måste göras i processen är att bestämma vad som ska beskrivas. Jag har valt att gör en enkel beskrivning av en täljd fågel, då jag arbetat med denna med elever många gånger förut och har god erfarenhet vid att instruera kring denna fågel.
Nästa steg är att bryta upp processen av tillverkningen av fågeln i flera delar, steg för steg och ställa mig frågan hur gör jag fågeln? Det är också viktigt att bestämma vilken målgrupp beskrivningen riktar sig till. Jag har valt att fokusera på en målgrupp med elever från årskurs tre till sex, vilket också är den ålder jag kommer att undervisa i efter avslutad utbildning. Fågeln är ganska enkel och jag har även valt att förenkla tekniken ytterligare. T.ex. används spik som ögon istället för att skära ut dem.
När min målgrupp är klar och jag bestämt vilken nivå arbetet skall vara på så skriver jag en ”storyboard”1
. ”Storyboarden” tas sedan med till fotografen, som redigerar i sin dator, där jag får hjälp av samma fotograf som brukar hjälpa Inger. Tillsammans diskuterar vi vad för sorts bilder jag vill ha.
Sedan går vi igenom slöjdprocessen att tälja fågeln. Vid enklare moment används bara en stillbild t.ex. när man ska spika i en spik som blir fågelns öga. Detta moment kan eleven förstå genom att se bilden och använda sin egen förförståelse. Dewey menar också att man ska koppla undervisningen till barnens egna erfarenheter och utgå från deras kunskaper. Detta tar jag hänsyn till när jag sätter ihop bilderna, i fallet med att spika i en spik behöver jag inte förklara lika mycket som vid ett svårare moment. Exempelvis när man behöver en speciell täljteknik såsom ”kraftgreppet” (se
programmet, bild 7) så förstärks detta med en film för att eleven ska kunna följa och göra en mer exakt observation av hur tekniken fungerar och ser ut. För att få filmen ska upplevas så verklig som möjligt har vi använt mikrofon och tagit med ljuden när kniven skär. Det är viktigt att uppleva filmen med så många sinnen som möjligt. När man täljer med ”rätt” teknik uppstår även ”rätt” ljud. Jag vill kunna attrahera flera sinnen och därmed fler av Gardners intelligenser som nämns tidigare i arbetet.
När alla filmer och bilder är tagna redigeras de av fotografen. Nu uppdaterar jag min storyboard med riktiga bilder och skriver ett exakt talmanus (bilaga 2), där jag skriver exakt vad jag ska säga till varje bild. Här gäller det att, och här jag citerar jag vad Inger sa till mig ”att väga varje ord på guldvåg”. Jag måste få fram det exakta budskapet och vad eleven bör tänka på i varje moment. Samtidigt måste det vara väldigt tydligt och inte heller för långt. Detta tar tid och jag måste också ändra ett antal gånger innan jag blir nöjd.
De färdigredigerade bilderna läggs sedan in i programmet ”Lära Nära”. Där lägger jag sedan ljud till bilderna, jag klipper även ljudet och tar bort sådant som är onödigt (inandningsljud mm). Ljudet för filmerna läggs in separat i ett annat program, Final Cut, sedan läggs den färdiga filmen med ljud in i ”Lära Nära” bildspelet.
När allt ljud lagts på bilder och filmer och bildspelet är klart går det programmerade materialet till programmeraren som lägger upp detta som ett program på servern på nätet. Därifrån kan materialet sedan distribueras ut med ett enkelt användarnamn och lösenord.
3.4 Inlogg till instruktionsfilmen
För att se filmen som är den gestaltande delen i arbetet följ dessa hänvisningar.
På Internet gå in på: [www.slojd.nu/kurser]
Logga in med
Användarnamn: examensarbete@slojd.nu
Lösenord: tälja
4 Resultat
Mitt undersökningsarbete visar att slöjdämnet idag behöver förnyelse men också att det är ett omtyckt ämne där eleven har ett stort inflytande (Skolverket 2003). Detta skall slöjdlärarna vara rädda om men man måste också förnyas. På Umeå universitet har man gjort lyckade studier genom att instruera elever via en bildskärm. Dessa filmer har skett live via en kamera direkt till en bildskärm (Cederblad 2007). Distanskurser skapar också behov av lösningar via dator och Internet, i Umeå har man skapat en distans utbildning för blivande slöjdlärare där man arbetat med instruktionsfilm i slöjd för att överbygga problemet att lära ut hantverkskunskap på avstånd. I slöjdämnet finns det filmer sedan 1999 på den textila sidan som Inger Möller Degerfält gjort. Dessa slöjdfilmer har allt sedan dess blivit allt fler under de tio år hon arbetat med dessa och fler utvecklas hela tiden (Borg, Lindström 2008). Denna forskning har malts ner och gått genom en designprocess som mynnat i den första instruktionsfilmen för träslöjd i skolan, som är skapad i programmet ”Lära Nära”, finns nu. Jag har med hjälp av Inger och programmet, nu skapat instruktionsfilmen ”Tälja en fågel”. Processen att framställa instruktionsfilmen har tagit ca en arbetsvecka sammanlagd tid att tillverka. Processen har involverat fotografering av varje moment och inläggning av bilderna i programmet och att tala in ljud till dem. Fokus har här legat på den pedagogiska delen, därför har jag haft hjälp av en fotograf vid fotografering och även lite teknisk hjälp. Idén och genomförandet är helt min egen
Bildtext: vid moment i instruktionsmaterialet som visar svårare invecklade moment så visar jag närbilder, som visar just det som jag vill få fram till eleverna i observationen. Likt Jernström säger är det viktigt att kunna göra en noggrann observation för att nå ett bra
Bildtext: Denna bild är lite svårare än den första. Bilden visar hur jag klyver ut en fjärdedel av en kubbe. Det är väldigt viktigt att bilderna bara visar det som är viktigt för att förstå observationen. Därför visar jag mig själv i halvfigur på denna bild. Men ser händerna håller i yxa och klubba. Eleven förstår hur man ska slå och de kan även se hur ämnet spricker i mitten. Med mitt tal som läggs till bilden, i instruktionsprogrammet, förstärks också inlärningen av både bildobservation och tal. Detta är också något både cederblad och Jernström nämner i sin forskning, att observationen förstärks av talet (cederblad 2007, Jernström 2000)
Samtidigt introducerar jag även, i den talade texten, nya slöjdtermer som att en kubbe kluven på hälften heter halvklov och att en fjärdedel är en fyrklov. Det är viktigt för vidare instruktioner att man har ett gemensamt språk i undervisningen, saker behöver nämnas vid sitt rätta namn för att undgå missförstånd i undervisningen.
Bildtext: jag har i instruktionsfilmen i en bildruta valt att lägga in tre mindre bilder. Detta är för att illustrera att detta moment tar lite tid och består av en lite längre process. De små bilderna blir som ett ”bildspel i bildspelet” och visar steg för steg hur fågelns stjärt täljs fram.
För att se resten av bilderna och talmanus se (bilaga 1)
4.1 Diskussion
I Litteraturen visar jag hur slöjdkunskapen förmedlas både muntligt genom att den som lär ut beskriver hur man gör men främst sker inlärningen genom att observera hur den slöjdkunnige gör. Observationen är viktig vid förmedlandet av hantverkskunskap men även i andra yrken som använder händerna såsom exempelvis sjuksköterskor. Observationen förmedlar den tysta kunskapen.
Jag redovisar även hur jag gjort min instruktionsfilm och den design process som ligger bakom. Det är viktigt att bilden och filmen visar just det som är nödvändigt i observationen för att uppnå ett så bra lärande som möjligt.
Bild 2. (se biliga 1.)
Instruktionsfilmen är alltså nu skapad, men frågan är vilka användnings områden kommer den då sen att kunna ha? Jag menar att min instruktionsfilm fungerar precis som i Cederblads undersökning, att filmen kommer att kunna användas genom att visas upp med projektor vid genomgång för hela klassen. Cederblads undersökning visar; att göra en instruktion som visas på skärm med möjlighet att visa inzoomade närbilder leder till att eleven kan göra en tydligare observation, och har därmed lättare att tillägna sig kunskapen. Detta leder i sin tur, enligt Cederblad, till att eleverna kan jobba mer självständigt. Om man visar en instruktion med projektor kan även alla elever se bra, ingen behöver trängas för att se och information går inte förlorad p.g.a. att någon annan står i vägen (Cederblad 2007). Instruktionsfilmen blir också ett självstudiematerial där eleven själv kan gå in och titta i programmet för att repetera för sig själv eller för att ta reda på vad nästa steg i processen är. Här tar jag min film steget längre än Cederblad och gör inte bara filmen som en liveversion, utan filmen är inspelad och elever kan gå in och titta på filmen igen. Dock förlorar läraren kanske spontanitet i sin genomgång då den är inspelad. Jag tycker att läraren bör kommentera filmen samtidigt som man har genomgången för att fånga upp eventuella frågor som sker i ögonblicket. Då behålls styrkan i filmen samtidigt som eleven enkelt kan repetera i programmet och se filmen igen. Detta frigör också lärartid, genom att eleven inte varje gång behöver fråga läraren efter hjälp, vilket framkommer i nationella utvärderingen av slöjd 2003 (Skolverket 2003). Eleverna önskar att läraren skall ha mer tid att hjälpa alla under lektionstid. Datorn och programmet blir ett komplement och en hjälp för läraren i salen, men den kan aldrig ersätta det engagemang och stöd en slöjdlärare kan och ska ge sina elever. Ofta är det många händer i luften samtidigt och alla vill ha omgående hjälp och om datorn då kan hjälpa några av dem och då kan alla vinna på situationen. Programmet är ett undervisningsstöd. Instruktionsprogrammet blir även en förmedlare av den tysta kunskapen (Nielsen, Kvale 2000). Det är svårt att verbalt förklara hur man ska föra armen vid en viss täljteknik. Men med en film kan eleven se hur armen rör sig. Dock kan ingen berätta hur det ska kännas i armen när allt är rätt, läraren kan bara ge en beskrivning. Därför måste eleven träna och göra om gång på gång för att träna in kunskapen. Jernström berättar hur lärlingen observerar mästaren men sedan till slut hittar sin unika väg till målet (Jernström 2000) Observationen är oerhört viktig för att skapa lärandet. Mitt mål med filmen är att filmen, ska motsvara mästaren och eleven vid datorn blir den lärling som observerar. Filmen kan spelas om och om utan tröttna som
Instruktionsfilmen kan också nå en större spridning och nå över större avstånd, likt de instruktionsfilmer Rehn använder, eftersom programmet är nätbaserat (Rehn 2005). En elev skulle t.o.m. kunna repetera en uppgift hemma via Internet, och ett enkelt lösenord. För att programmet skall attrahera elever bör de likt Dewey menar, och även freinet; spegla barnets egen verklighet (Dewey 1980). Därför ska det exempelvis finnas utrymme för yngre elever, att hitta beskrivningar som främjar spel och lek. Detta kan också ses ur den vinkel att i barnens verklighet har datorn en stor närvaro och kommer även att få ännu större plats igenom deras liv. Eleverna bör därför kunna möta datorn även i sin slöjdundervisning för att kunna se bredden av datorns många möjligheter.
Jag skulle även i Deweys anda gärna jobba för att konkretisera teoretiska ämnen (a.a. 1980). Exempelvis är slöjd ett ämne där matematik används i praktik. Om man räknar fel syns det tydligt att det att den kvadratiska lådan inte passar ihop.
Freinet var också en nytänkande man av sin tid, som tog sin tids medium, nämligen tryckmaskinen, och använde i sin undervisning och höjde därmed elevernas arbete. På samma sätt önskar jag också vara en lärare som ser framåt och arbetar för att använda vår tids medium, datorn, som ett verktyg i min undervisning. Som lärare måste man alltid vara med sin samtid och att även använda de medel som min samtid har till buds.
Undervisningen skall även likt jag nämnt ovan att både Dewey och Freinet pekar på att undervisningen skall spegla den praktiska verklighet barnet lever
Jag vill också arbeta utifrån olika lär teorier såsom Gardners nio intelligenser. Jag anser att varje barn ska tillmötesgås efter sin bakgrund och sina förutsättningar eller sina intelligenser. Målet är att varje elev skall få den utmaning de behöver.
4.3 En vision för framtiden
Instruktionsfilmen som jag har gjort fungerar som ett bildspel där de svårare delarna med täljteknik är ersatta med en film. I vidare utveckling skulle jag gärna bygga ut täljprogrammet med bl.a. en lexikondel där alla täljtekniker är representerade. Då skulle man enklare kunna göra fler instruktioner med bara bildspel och sedan länka direkt till filmen i lexikonet när man kommer till svårare moment.
Vidare skulle jag även vilja bygga upp ett materialavsnitt där man berättar om olika träslag och dess egenskaper och hur de kan utnyttjas. Att tälja och att använda
kniv är också idag något kontroversiellt på sina håll, här jag vill också förmedla kniven som ett redskap och inget vapen. Många elever tillverkar knivar i slöjden men det täljs inte så mycket, såg och fil har varit dominerande verktyg för att forma trä de senaste åren i slöjd.
Det framkommer också i den nationella utvärderingen av slöjd att många lärare följer gamla läroplaner och att undervisningen inte förnyats på länge. Att tälja och slöjdprogram är något nytt. Jag hade gärna även lagt in ett moment med råd för täljning i programmet inriktat för lärare. Saker som att slipa kniven bra och att tälja med barn i grupp. Med täljprogrammet och dess instruktionsfilmer som hjälpmedel blir det kanske lättare att arbeta med täljning i skolan. Därmed är det dock inte sagt att vi ska ta bort alla filar och sågar i salarna och ersätta med knivar och yxor. Båda tekniker ska finnas och eleverna skall ha fått möjlighet att få känna på båda.
Avslutningsvis finns det ett oändligt antal fler filmer och instruktioner som kan göras, den täljda fågeln är toppen på ett isberg. Exempelvis kan man göra program som sammansättningar och sammanfogningar, uteslöjd i naturen, mekaniska leksaker (som även involverar teknikämnet) eller enkla möbler, listan kan göras lång. Detta är bara början. Jag hoppas att jag genom detta arbete har lyckats övertyga fler att slöjd och instruktionsfilmer på dator kan bli en framtid för skolslöjden.
Jag anser att användandet av instruktionsfilmer i slöjdundervisning i skolan har många användningsområden vilket ger många fördelar. Det förnyar sättet att undervisa i träslöjd i Sverige och det frigör tid för läraren, och ger mer tid för varje enskild elev.
Jag anser även instruktionsfilmen vara en god förmedlare av slöjdkunskap, och den tysta kunskap slöjden bär på. Jag ser en stark framtid för digitala läromedel i slöjdundervisning.
Referenser:
ANDERSSON, B., 2001. Visionärerna :[Ellen Key, Jean Jacques Rousseau, John
Locke, Maria Montessori, Celestin Freinet, John Dewey, Paolo Freire, Alexander S. Neill, Ivan Illich, Nils Christie, Reggio Emilia]. Jönköping: Brain Books.
BORG, K., LINDSTRÖM, L. and LÄRARFÖRBUNDET, 2008. Slöjda för livet :om
pedagogisk slöjd. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
CEDERBLAD, J, 2007. Learning by observation. Licentiatsavhandling Umeå universitet
DEWEY, J., HARTMAN, S.G. and LUNDGREN, U.P., 1991. Individ, skola och
samhällspedagogiska texter. 2 utg edn. Stockholm: Natur och kultur.
FREINET, C., 1976; 1975. För folkets skolan praktisk vägledning för den allmänna
skolans materiella, tekniska och pedagogiska organisation. 2 tr edn. Stockholm:
Wahlström & Widstrand.
GRUNDSKOLAN :kursplaner och betygskriterier. 2000. 1 uppl edn. Stockholm: Statens skolverk.
JERNSTRÖM, E., 2000. Lärande under samma hatt :en lärandeteori genererad ur
multimetodiska studier av mästare, gesäller och lärlingar. Luleå: Centrum för forskning
i lärande, Univ. distributör.
JOHANSSON, M and HASSELSKOG, P., 2003. Ämnesrapport slöjd, till Nationella
utvärderingen av grundskolan. Skolverket
Lära Nära. 2010, 18.10.2010. (http://www.laranara.se/jonkoping_education.aspx ) NATONAL ENCYKLOPEDIN, 2010, Nätupplaga, sökning, ”Storyboard” (18.10.2010.) http://www.ne.se.support.mah.se/sok/storyboard?type=NE
NIELSEN K, KVALE, S., 2000. Mästarläralärande som social praxis. Lund: Studentlitteratur.
PERSSON, M. and THAVENIUS, J., 2003. Skolan och den radikala estetiken. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
POLANYI, M., 1962; 1958. Personal knowledgetowards a post-critical philosophy. Repr (with corr) edn. London: Routledge & Kegan Paul.
VETENSKAPSRÅDET (2010). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsveteskaplig forskning. (20.10.2010). http://www.vr.se
Otryckta Källor:
REHN, K-G, 2005, Lära slöjdhantverk på distans är det möjligt. Magisteruppsats c-nivå 10 p, Umeå Universitet, institutionen för estetiska ämnen, institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
REHN, K-G, 2008, Distansstudier och färdighetsträning med stöd av digital teknik. Magisteruppsats 15hp, Umeå Universitet, institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
[Bilaga 1]
TALMANUS till tälj en fågel
Nu kommer här täljmanus med bilderna inlagda. Vid filmerna har jag angett filnamnet? BILD 1 (verktyg)
Detta behöver du för att tälja en fågel. Såg, yxa, träklubba, kniv, drillborr, skruvtving och hammare. Tänk på att alla skärande verktyg måste vara vassa för att få ett bra resultat
BILD 2 (händer på ämnet)
Till fågeln i den här beskrivningen använder jag färsk al som är mellan 10-15 cm tjock i diameter. Kapa en bit som är minst två händer lång.
Fågeln går bra att tälja i de flesta lövträd bara det är färskt, bara det är mjukt. T.ex. är asp eller sälg går också bra. Färskt material är mjukare att tälja i.
BILD 3 (yxan står på ämnet) nu är det dags att klyva upp materialet. Sätt yxan mitt på ämnet, det är viktigt att yxan är så exakt i mitten som möjligt för att materialet ska klyva rakt.
FILM (MVI 0295)BILD 4 se till att yxan står bra på materialet och kubben. Ta sats och slå några rejäla slag med en tung träklubba. Materialet delas på hälften. Du har nu två halvklovar.
BILD 5 (yxan står i ämnet + klyvspricka) klyv den ena biten på mitten en gång till, nu har du två fjärdedelar eller två fyrklovar.
BILD 6 (håller färdigkluvet ämne i handen)om materialet är tjockt kan du behöva klyva fler gånger. Klyv tills du har en bit som är ungefär 2-3 cm i dm. nu har du ett ämne att börja tälja på!
BILD 7 FILM (MVI 0298) (runda av med kraftgreppet) ämnet behöver rundas av och Kraftgreppet är ett bra täljgrepp här. med det blir man stark och kan avverka bra.
Med kraftgreppet täljer du med rak arm och hämtar kraft från axeln och ryggen. Handen som håller ämnet ska vara bakom kniven, kniven hålls lite snett då skär den bättre.
BILD 8 (färdig avrundat ämne)när de vassa kanterna är nertäljda och alla klyvmärken är borta och ämnet fått an avrundad form så är grundformen klar. Välj vilken ände som ska bli huvud.
FILM BILD 9 (MVI 0300+MVI 0302) (tälja näbb/spets skjuta på med andra handens tumme) där huvudet ska komma täljer vi en spets som ska bli näbb. Genom att använda täljgreppet ”skjuta på med andra handens tumme” får man kontroll och kan styra bra samtidigt som man har kraft. Tänk på att det är tummen på den hand som håller i ämnet som skjuter på. detta grepp är bra för finjustering
FILM BILD 10 (MVI 0303) (tälja ett insnitt på näbb/spetsen)en bit in på näbben görs ett lite insnitt som blir en markering för näbben. Skjut på med tummen och skär i ganska brant vinkel tvärt in och lyft bort spånet. Sikta noga. Man kan även göra en stödlinje med blyerts.
BILD 11 en bit bakom näbben görs ett sågsnitt som går runt hela ämnet, för att markera huvudet. Rita gärna med blyerts först om du är osäker. Använd en liten kapsåg. Tänk på att såga bara precis så djupt att sågtänderna inte syns.
BILD 12 (skjuter med tummen mot sågsnittet)nu täljer vi in mot sågsnittet. Skjut på med tummen och tälj lika djupt som sågsnittet.
BILD 13 (håller ämnet mellan knäna skjuter på med tummen)nu måste jag möta och tälja mot det andra snittet, vänd på ämnet, håll det stilla genom att klämma fast det mellan knäna. Håll fast i toppen, skjut på med tummen, tälj ända ner till det motsatta snittet.
BILD 14 (färdig nacke håller ämnet i handen)nu har fågeln har fått en nacke.
BILD 15 (sågen står i ämnet)nu är ämnet lite långt bestäm längden på din fågel. Använd gärna ögonmåttet markera med en penna, såga av med en kapsåg.
BILD 16 (här vill jag gärna sätta ihop två eller fyra bilder i en som bildsekvens steg för steg går det? Eller så blir det film vi får se) skjut på med tummen och tälj fram en tunn stjärt som liknar en fågels. Tänk på att stjärten skall vara i linje med huvudet.
BILD 17 (sågen i fågeln framför stjärten)för att ytterligare förstärka stjärtens form gör vi ett insnitt precis framför stjärtens början. såga bara lika djupt som tänderna.
BILD 18 (täljer mot sågsnittet vid stjärten) skjut på med tummen tälj mot sågsnittet. När du täljt ända ner i sågsnittet, vänder du fågeln och täljer från andra hållet.
BILD 19 (håller fram fågeln i handen)nu är den täljda delen på fågeln klar
BILD 20 (fågeln ligger på kubben med fjädrar bredvid) nu ska fågeln dekoreras. Riktiga fågelfjädrar blir vackra vingar och spik blir bra ögon.
BILD 21 (fågel klämd i skruvtving och borr i sig) spänn fast fågeln när du borrar. Drillborr är bra att borra små hål med. Den vinkel du borrar i blir också vinkeln på vingen. Kontrollera även att borren är lika tjock som din fjäder.
BILD 22 (halvt isatt spiköga och hammare)spikar blir bra ögon. Gör gärna ett märke med knivspetsen eller en syl innan du spikar fast med hammaren.
BILD 23 (färdig fågel i handen är bättre än tio i skogen) fågeln är klar. Den här har fått vingar av gåsfjäder och ögon av kullrig mässingsspik. Du kan hitta massor av varianter av spik till en egen fågel, och de bästa vingarna är de fjädrar man själv hittat i naturen.
