Det medborgerliga stödet för EU; en fråga om europeisk identitet? -En kvantitativ studie

Det medborgerliga stödet för EU; en fråga om europeisk identitet?

-En kvantitativ studie

Carl Niklasson & Johannes Elfsberg

Handledare: Martin Karlsson HT 2020 Statskunskap

2

Abstract

We have studied if there is a link between identity and support for integration within the European Union. We have used three hypotheses in order to investigate the issue. First if there is a positive relationship between european identity and european integration, secondly if individuals who experience less of a threat of the national cultural identity and state by the European Union is more supportive of european integration than those who experience a threat, and thirdly if socioeconomic factors such as years of education and household income is linked with self-experienced european identity and support for european integration. We have used statical data from European Social Survey 2018 round 9 as well as previous research for the hypothesis

Our conclusion is that socioeconomic factors have a low impact on identity and perception of threat, that there is a strong link between european identity and support for european

integration and that perceived threat on national cultural identity and state has a negative impact on views on european integration.

3

Innehållsförteckning

1.5 Syfte och hypoteser ... 7

1.6 Avgränsning ... 7

1.7 Disposition... 7

2. Teoretiskt ramverk och forskningsöversikt ... 9

2.1 Medborgares stöd för EU ... 9

2.2 Europeisk Identitet ... 10

2.3 Socioekonomiskt perspektiv på Stöd för EU ... 11

2.4 Uppfattat hot av stöd för djupare europeisk integration ... 12

2.5 Sammanfattande teori och analysmodell ... 13

3. Metod... 15

3.1 Validitet och Reliabilitet... 16

3.2 metodkritik ... 17 3.3 Operationalisering ... 17 3.3.1 Data ... 17 3.3.2 Stöd för EU ... 18 3.3.3 Europeisk identitet ... 18 3.3.4 Utbildning ... 18 3.3.5 Inkomst ... 19 3.3.6 Upplevda hot ... 19 4. Resultat ... 21 4.1 Bivariatanalys ... 21 4.2 Korrelationer ... 22 4.3 Regressionsanalys ... 23

4.4 Effekter och moderation ... 25

5. Diskussion och analys ... 30

6. Avslutning och sammanfattning ... 33

4 1. Inledning

I vår B-uppsats utforskade vi ifall det fanns en korrelation mellan stöd till EU och

valdeltagande i val till Europaparlamentet. Vi kom fram till att personer som stödjer EU är mer benägna att rösta än de som inte stödjer EU. Vi kunde också se att en stor del (39%) av de röstberättigade var neutralt inställda till EU, och ifall man lägger ihop de som är negativt inställda och de som är neutrala är det drygt hälften av de röstberättigade som inte är uttryckligt positiva till EU. Denna uppsats fortsätter på ämnet men tittar istället på om europeisk identitet påverkar stödet för europeisk integration (Elfsberg & Niklasson, 2020). Hoolt & Vries (2016) beskriver att EU:s framtid är beroende av medborgarnas stöd för

djupare europeisk integration. Dagarna är förbi där politiska eliter kunde driva den europeiska integrationen oberoende av medborgarnas stöd. Tidigt sågs det medborgerliga stödet för EU som irrelevant för processen av integration. Det sågs som onödigt och opraktiskt att studera den allmänna opinionen om EU eftersom unionen har utvecklats från att vara en internationell organisation som fokuserat på frihandel mellan länderna, till att bli en komplex politisk union med en bred kompetens och stort inflytande. Den europeiska integrationen har ökat med tiden, men trots det har dock valdeltagandet i Europaparlamentsvalen minskat från 62% år 1979 till 51% år 2019 (Pew Research, 2019). Stockemer beskriver (2011) att det låga valdeltagandet kan förklaras av två orsaker. Den första är att medborgare anser att europaparlamentsvalet är ett andra ordningens val och upplever europaparlamentsvalen som mindre viktigt än de nationella valen. En annan förklaring är att valdeltagandet hänger ihop med medborgarnas stöd för unionen, i meningen att medborgare med högre stöd i högre grad röstar, medan de med lågt stöd för EU väljer att protestera genom att inte rösta. Valdeltagandet kan alltså positivt länkas till stödet för EU. Stockemers studie resulterar även i att en hög andel som upplever sig själva som européer och röstar i högre utsträckning i Europaparlamentsval. Alltså påstås identiteten vara en viktig faktor för deltagandet i europaparlamentsval (Stockemer, 2011).

Upplevd europeisk identitet ses som en viktig komponent för deltagandet och engagemang i EU bland invånare. Dessa invånare förväntas även vara mer positiva till europeisk integration och även vara stödjande av solidariteten inom EU (Verhaegen, 2018).

5 1.2 Bakgrund

Efter det andra världskrigets förödelse och lidande försökte grundarna av det som kom att bli den Europeiska unionen att bygga upp ett nytt Europa genom en union bunden av ekonomisk och politisk integration samt gemensamma värderingar. Trots oro på grund av den europeiska skuldkrisen, en massiv flyktingtillströmning samt Brexit, fortsätter de flesta européer att tro på att EU står för sitt mål för ett fredligt Europa. Dock finns det många som är skeptiska. I 14 undersökta EU-länder visar på ett medelvärde på 62 procent upplever att EU är gynnsamt medan 37 procent i medelvärde upplever EU som icke gynnsamt. Starkast stöd har EU i Centraleuropa och Östeuropa i länder såsom Litauen, Polen och Bulgarien, där 7/10 upplever att EU är gynnsamt. I länder såsom Tjeckien, Storbritannien och Frankrike är stödet för EU allt mer negativ inom den allmänna opinionen. I Europaparlamentet får EU-skeptiska partier allt mer inflytande den senaste tiden (Pew Research, 2019).

Schmidt (2009) menar att EU som en demokratisk institution skiljer sig från nationella demokratiska institutioner. Medan demokratier i nationalstater har etablerat ‘’government’’, har EU etablerat ‘’governance’’, där styrningen sker utan en etablerad regering och genom flera myndigheter i mycket komplexa sammanhang med statliga såväl som privata

samhällsaktörer. EU saknar en direktvald president eller en parlamentsvald premiärminister, en full bemyndigad lagstiftare, kraftfulla politiska partier och ett gemensamt valsystem. Istället har EU en stark men indirekt representation av nationellt valda ledare i ministerrådet och Europeiska rådet, och en svag men direkt representation av Europaparlamentet. Även om Europaparlamentet över tid har vunnit betydande maktbefogenheter gentemot rådet, vilket gjort den mer oberoende från den lagstiftande makten (till skillnad från nationella

motsvarigheter). Är dock Europaparlamentets makt mindre när det kommer till att tillsätta exekutiva positioner och att ta initiativ till lagstiftning jämfört med nationella parlament eftersom de inte tillsätter europeiska rådet, samt har den begränsad makt över utformandet av lagförslag. I kontrast till Europaparlamentet har Europakommissionen en hög makt.

Europakommissionen är en ovald byråkrati vilka medlemmarna är tillsatta av europeiska rådet. Schmidt menar att det inte råder en konsensus i forskarvärlden ifall denna komplexa uppdelning inom EU leder till en sämre demokratisk institution eller inte (Schmidt, 2009).

6 1.3 Europeisk integration

Det finns två olika europeiska integrationer, ekonomisk och kulturell. Ekonomisk integration innefattar frihandel, gemensam tullunion, gemensam marknad och en gemensam valuta (som ännu inte har hänt). Fördelen med en hög grad av ekonomisk integration är att det minskar kostnaden för handel, ökad tillgänglighet till varor och tjänster, fler arbeten och ökad köpkraft. Nackdelen med ekonomisk integration ligger i att vissa ekonomiska beslut flyttas från medlemslandet till Bryssel och den europeiska centralbanken (Kenton, Will 2020). Europeisk kulturell integration syftar på gemensamma värden och mål mellan

medlemsländerna. Detta innefattar mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten (Ultan, Özlem, 2017).

1.4 Europeisk identitet

År 1973 godkände EG (som senare blev EU) en deklaration av den europeiska identiteten. Den europeiska identiteten drevs av utmaningen med en splittrad kontinent. Under det kalla kriget ville de nio medlemsländerna i Västeuropa ena sig under en fana där de europeiska värderingarna som representativ demokrati, ordning, rättvisa, mänskliga rättigheter och ekonomisk tillväxt, gällde. Detta till motsats mot Östeuropa som målades upp som en

bakvänd civilisation. Den europeiska identiteten var också tänkt att lösa legitimitetsproblemet inom EG eftersom valdeltagandet till Europaparlamentet var lågt.

År 1976 föreslog Tindemans rapporten att EG skulle öka medborgarnas upplevelse av att vara européer genom gemensamma symboler, pass, socialförsäkringssystem och akademiska utbyten. På 1980-talet dominerades EG av en nyliberal anda vilket förändrade den europeiska identiteten ytterligare och på 1980-talet började EG med en kulturidentitetspolitik där de fokuserade på det gemensamma europeiska kulturarvet. Den gemensamma kulturer bygger på en delad historia som börjar med antikens Grekland och antikens Rom och innehåller värden som frihet, rättigheter och värdighet; rättsstaten, likhet inför lagen, och politisk pluralism, maktfördelning, demokratiska institutioner och skydd av minoriteter. På 2000-talet fick även EU en gemensam nationalsång (Beethovens Ode to Joy), gemensam flagga, standardiserade körkort och registringskyltar, gemensamma pass och en gemensam “nationaldag” i

7 1.5 Syfte och hypoteser

Syftet med denna uppsats är att testa européers upplevelse av en europeisk identitet och om det påverkar stödet för europeisk integration och om sambandet mellan europeisk identitet och stöd för europeisk integration skiljer sig mellan olika grupper av medborgare. Baserat på de teoretiska utgångspunkterna ställer vi dessa hypoteser:

H1_{: Det finns ett positivt samband mellan självupplevd europeisk identitet och stöd för}

europeisk integration.

H2_{: Individer som upplever mindre hot mot den nationella kulturen och nationalstaten}

tenderar i högre utsträckning vara mer stödjande för europeisk integration.

H3_{: Socioekonomiska faktorer såsom antal år av utbildning och hushållsinkomst tenderar att}

påverka på sambandet mellan självupplevd europeisk identitet och stöd för europeisk integration.

1.6 Avgränsning

Studien utgår från European Social Survey (ESS) data från år 2018. Detta eftersom vi är intresserade av att titta på fenomenet så nära i tid som möjligt för att mäta och jämföra medborgares attityder till EU och europeisk identitet. Denna uppsats tar ett medborgerligt perspektiv och tittar på medborgarnas uppfattningar och attityder gällande EU. ‘Europeisk identitet’ är brett begrepp med en subjektiv innebörd. I denna uppsats definieras det som en subjektiv identifiering med den Europeiska unionen i en form av kollektiv identitet. Det vill säga individens känsla av ett europeiskt medborgarskap, samt känsla av att tillhöra den europeiska gemenskapen i form av närhet och distans. Vi tar ingen ställning i frågan om EU:s påstådda legitimitets underskott och hur det genom stödet kan stärkas.

1.7 Disposition

I nästkommande kapitel diskuteras och beskrivs bakgrunden till begreppen upplevd europeisk identitet och europeisk integration. Därefter presenteras tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter som modellens variabler grundar sig på, samt den analysmodell som uppsatsen utgår från. I avsnittet Metod presenteras vårt val av metod, modellens utförande samt uppsatsens validitet och reliabilitet och ger en beskrivning av varje variabels kodning och design, det vill säga hur vi har operationaliserat variablerna utifrån de bakomliggande teorierna. Därefter redovisas de statistiska analyserna i resultatet och i avsnittet analys och

8 diskussion återkopplas de teoretiska utgångspunkterna till studiens resultat. Även bekräftas eller falsifieras uppsatsens hypoteser.

9 2. Teoretiskt ramverk och forskningsöversikt

Tidigare forskning inom området har fokuserat på hur socioekonomiska faktorer som

inkomst, utbildningslängd och social klass påverkar stödet för EU. Slutsatserna i dessa studier menar på att rikare individer drar större nytta av EU än fattigare individer (Alvarez, 2002; Gabel & Palmer, 1995). Andra studier talar om fenomenet i mjukare termer som att stödet för EU bygger på kulturella uppfattningar och att den europeiska integrationen antingen hotar eller inte hotar den nationella kulturen, eller för den delen statens suveränitet (Mclauren, 2003). Det finns även studier som menar att upplevd europeisk identitet är en viktig faktor för att stärka det medborgerliga stödet för EU. Fenomenet kring upplevd europeisk identitet beskrivs även vara starkt korrelerade med stödet för EU (Verhagen, 2018; Valentina, Brasili & Reverberi 2018). Eftersom fenomenen kan länkas till varandra borde även

socioekonomiska faktorer och kulturella faktorer påverka relationen mellan stöd och identitet. Nedan presenteras uppsatsens teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning.

2.1 Medborgares stöd för EU

Det medborgerliga stödet för en politisk institution eller EU kan beskrivas bestående av två dimensioner av politiskt stöd. En diffus dimension och en specifik dimension. Den diffusa dimensionen av stöd relaterar till individens utvärdering av regimen, bredare definierat som systemet av styrelsesätt och dess konstitutionella arrangemang som är underliggande. Den specifika dimensionen relaterar mer till policys, i form av bindande politiska beslut och politiska aktörers handlingar och åtgärder verkar i styrelseskicket (Hobolt & Vries, 2016; 415, Se Easton 1975).

Vid studier av stödet för EU är det av relevans att studera fenomenet utifrån regimstöd och policystöd. Regimstödet syftar på stödet för det konstitutionella etablissemanget i EU, i olika former, där även stödet för medlemskapet räknas in. Denna typ av stöd är viktig för att upprätthålla ett politiskt system. Då den gör det möjligt att behålla legitimiteten, även när människor är missnöjda över den politik som utförs. I etablerade demokratier är regimstöd ofta taget för givet, i kontexten gällande den Europeiska unionen, tyder det på en ständig närvaro av bräcklighet. Till skillnad från nationalstaten fungerar EU på ett annorlunda sätt.

10 EU är en form av hybrid av ett flernivåsystem som är mer integrerad i nationalstaterna än någon annan internationell organisation (Hobolt & Vries, 2016; 415f).

Policystödet avser stödet för innehållet i kollektiva beslut och åtgärder som vidtas av EU-aktörer samt uttrycks stödet i olika politiska beslut som fattas av den Europeiska unionen. I praktiken kan det vara svårt att skilja på regimstöd och policystöd åt varandra, eftersom EU:s politik ofta innebär överföringar av suveränitet från nationell nivå till europeisk nivå. Detta påverkar även nationell politik och praxis. Därför kännetecknas EU:s politiska stat av ett grundläggande problem med tilldelning av politiskt ansvar, och därför kan det inte lätt lösgöras från stöd för nationell politik. Europeiska unionen presenteras för medborgarna som en fråga om utrikespolitik som medborgare tenderar att ha lite kunskap om. fastän intresset för och kunskapen om EU-frågor har ökat i takt med att integrationen har fördjupats och blivit mer ifrågasatt, kännetecknas fortfarande allmänheten av Europeiska unionen av hög grad av osäkerhet. Detta gör det möjligt för populistiska politiker att använda EU som en syndabock för inhemska problem, vilket kan dämpa EU:s politiska stöd. EU:s opinion bör därför analyseras och tolkas i dess sammanhang på olika nivåer snarare än ett isolerat fenomen (Hobolt & Vries, 2018; 416).

2.2 Europeisk Identitet

Tidigare studier har visat en stark korrelation mellan upplevd identitet europeisk identitet och stöd för djupare europeisk integration. Individer som i hög utsträckning identifierar sig som Europé tenderar att i hög utsträckning vara stödjande för en djupare Europeisk integration (Keulman & Koós, 2014). Vidare beskriver Valentina, Brasili & Reverberi (2019) även ett teoretiskt perspektiv för korrelationen mellan integrationen av EU och den europeiska identiteten som två distinkta överlappande fenomen. En europeisk identitet beskrivs kunna förklaras på två nivåer. Konceptet av identitet och identifiering av EU har analyserats i litteraturen av såväl individuella- som kollektiva europeiska identiteter. Den individuella identiteten kan förklaras som självkategorisering som europé tillsammans med själv

uppskattningen av ens gemenskap i det europeiska kollektivet och dess affektiva anknytning till Europa och andra européer. Konceptet bygger på att individers identifiering inkluderar en kognitiv, utvärderande, och affektiv dimension vilket fokuserar individens självkategorisering och medvetenhet som medlem av en grupp. Den kognitiva och utvärderande dimensionen är kärnan i konceptet av en kollektiv identitet med andra ord en ´´vi-känsla´´.

11 Bergbaurer (2018) ger oss en normativ definition av “A collective European identity will be

stronger, the higher the number of EU citizens who identify with Europe, the stronger citi-zens' identification with Europe, and the more citizens are aware of other citiciti-zens'

identification with Europe” (Valentina, Brasili & Reverberi 2018; 675; Se Bergbauer, 2018). I

motsats till de historiska nationella identiteterna är den europeiska identiteten främst instrumentell, i och med att den påverkas av medborgares uppfattning av fördelar med EU-medlemskapet. Fenomenet kring en europeisk identitet kan beskrivas som att det skiljer sig empiriskt från stödet till EU. Då identifieringen med Europa och EU beskrivs bygga på en individuell självkategorisering och en affektiv anknytning till Europa och andra européer. Stödet för EU ur en sådan beskrivning beskrivs bygga på positiva riktningar gentemot EU:s institutioner och ytterligare steg i EU integrationen (Valentina, Brasili & Reverberi 2018; 675).

2.3 Socioekonomiskt perspektiv på Stöd för EU

Gabel (1998) beskriver att socioekonomiska faktorer påverkar det medborgerliga stödet för djupare europeisk integration. Teorin kan förklaras som en utilitaristisk modell för offentligt stöd för europeisk integration. Gabel syftar till att EU-medborgare i olika socioekonomiska situationer upplever olika för- och nackdelar med integrerande politik. Skillnader i den ekonomiska välfärden formar attityder till integration och följaktligen att medborgarnas stöd för integration, och följaktligen att medborgarnas stöd för integration är positivt relaterad till deras välfärdsvinster från integrerad politik.

Liberaliseringen av EU:s arbetsmarknad påverkar medborgarna olika beroende på deras utbildningsnivå och yrkeskunskaper, som även Gabel (1998) beskriver som humankapital. Humankapital är en stark indikator på medborgares förmåga att anpassa sig till den

yrkesmässiga konkurrensen som inför av en liberaliserad EU-arbetsmarknad. Med andra ord är en medborgares stöd för integration positivt relaterad till hans eller hennes utbildningsnivå och yrkesfärdigheter (Gabel, 1998; 337).

För det andra hävdar Gabel att liberaliseringen av kapitalmarknaderna och rörelsen mot den ekonomiska och monetära unionen påverkar EU-medborgarna olika beroende på deras inkomstnivå. Rika EU-medborgare är mer benägna att dra nytta av kapitalavregleringen eftersom de kan utnyttja de större investeringsmöjligheter som öppnare finansmarknader ger. Dessutom ger det europeiska monetära systemet en allmän fördel för innehavare av finansiella

12 tillgångar. Däremot skadas EU-medborgare med låga inkomster i allmänhet av

kapitalavreglering eftersom de i första hand är beroende av löner från arbetskraft för deras välfärd. Kapitalliberalisering minskar deras välfärd genom att göra det billigare för kapital att flytta snarare än att ansluta sig arbetskraftskrav. Låginkomsttagare är mer beroende av sociala utgifter, vilket begränsas av kapital rörligheten (Gabel, 1998; 337).

Slutligen menar Gabel att fri rörlighet för varor och människor påverkar medborgarna olika beroende var de bor. Européer som bor när gränsen med andra EU-länder drar mer nytta av ökad ekonomisk interaktion mellan grannländerna än icke-gränsboende. I multivariata analyser är inkomst, utbildning, yrkesfärdigheter och närhet till gränsregioner positivt förknippade med stöd för djupare europeisk integration (Gabel, 1998; 338).

Stockemer et al (2019) har bland annat utgått ifrån detta perspektiv när de analyserat stödet utifrån såväl förtroendet för EU, utifrån flyktingkrisen 2015–2017, där de sett en ökning av euroskepticism som kan härledas till socioekonomiska faktorer, då dessa påverkar det medborgerliga stödet för EU (Stockemer, et al, 2019). Foster & Freidens (2017) studie analyserar hur Eurokrisen 2009 har påverkat stödet, där socioekonomiska faktorer som interagerar på Stödet. Resultaten i studien visar på att EU-medborgare med högre inkomster är mer positivt inställda till EU, medan EU-medborgare med lägre inkomster är mindre positiva till EU (Foster & Freiden, 2017).

2.4 Uppfattat hot av stöd för djupare europeisk integration

Lauren M. McLaren (2003) menar att det finns ett kulturellt förklaringsperspektiv för medborgares stöd för en djupare europeisk integration. Utifrån McLarens artikel; Public

Support for the European Union: Cost/Benefit Analysis or Perceived Cultural Threat (2003)

beskriver hon att ekonomiska och ultraistiska perspektiv tenderar att i stor utsträckning utgå från att individer styrs av ekonomiska intressen och missar kulturella förklaringar. McLaren menar att de medborgare som ser politik på ett abstrakt sätt är postmaterialister, medan människor som ser politiken som någonting mer objektivt kan är materialister. Exempelvis skulle det kunna innebära att medborgare som värderar demokratin och miljöskydd högre än ekonomisk- och fysisk säkerhethypotetisktvara mer positiva till en europeisk integration. Utifrån teorin kan man på så vis tala för att individer med postmaterialistiska värden utifrån teorin skall i högre grad vara mer positivt inställda till EU medan individer med

13 Detta förklaras utifrån att europeisk integration är ett ganska abstrakt koncept och på så vis kommer postmaterialister ha det lättare att reflektera över dessa idéer och på så vis lättare acceptera de. Enligt denna teori skulle motståndet till djupare europeisk integration beskrivas som rädsla eller fientlighet mot andra kulturer. En djupare europeisk integration innebär inte enbart för- och nackdelar för individens egna liv, utan innebär även problem relaterade till nedgradering av nationalstaten (McLaren, 2002; 553–554).

EU-skepticismen ses ha sin uppkomst i en identitetspolitik, i vilken nationalstaten är samständing med den individuella identiteten och att EU underminerar integriteten av

nationalstaten och därmed skadar individens nationella identitet. Det finns olika upplevda hot mot nationell integritet, såsom globalisering och invandring, och EU ses som orsaken till detta. Därför uppstår en situation där en del européer uppfattar ett hot när EU förändrar nationalstatens integritet och autonomi allt för mycket, något som ökat i takt med att EU i större utsträckning gått från att endast vara en frihandelsorganisation till att bli en organisation som till viss del ersätter nationalstaten. Detta kommer till uttryck i specifika policyförslag, såsom negativa attityder till invandring, som indikerar på en rädsla för att andra kulturer underminerar den nationella kulturen. McLaren beskriver denna upplevelse av hot som ett realistiskt hot medan den andra dimensionen beskrivs som symboliskt hot. Det symboliska hotet kommer i uttryck i symbolpolitik. Symbolpolitik kan hänvisas till vad människor lärt sig i tidig barndom och kan ses som instinktiva reaktioner på vissa idéer. På så vis reagerar EU-medborgare på den europeiska integrationen på ett symboliskt sätt genom att de har

socialiserats för att acceptera nationalstatens suveränitet och makt. Detta kommer i uttryck i att identifiera sig i nationella intressen. Den aktuella forskningen tar denna typ av analys genom att mäta specifika hot som en person kan känna till följd av nationalstatens försämring (McLaren, 2002; 554).

2.5 Sammanfattande teori och analysmodell

Utifrån de teoretiska utgångspunkterna kan vi hypotetiskt förvänta oss att sambandet mellan upplevd europeisk identitet och stödet för EU är positivt. Den beroende variabeln för EU:s stöd bygger på två dimensioner i form av regimstöd och policystöd. Regimstödet bygger på stödet för EU som institution, medan policystödet bygger på stödet för specifika

policyförslag. Identiteten bygger på två dimensioner av en individuell känsla av självkategorisering och en affektiv känsla av närhet till andra européer.

Vår utgångspunkt för de andra perspektiven är att de är medierande faktorer, alltså de är mellanliggande i den utsträckningen att de påverkar såväl upplevd europeisk identitet och det

14 medborgerliga stödet för EU. Utifrån den socioekonomiska faktorn, utifrån inkomst,

utbildning och borde låga nivåer av denna indikation påverka och interagera med sambandet negativt, medan höga nivåer av detta påverka sambandet positivt. Gällande den kulturella faktorn så som realistiskt hot och symboliskt hot borde upplevelser av dessa av i form av degradation av statens suveränitet och den nationella kulturen indikera även interagera på negativ påverkan på sambandet. Hypotetiskt utifrån de teoretiska perspektiven borde

upplevelsen av Europeisk identitet vara en bakomliggande orsak som påverkar upplevelsen av hot. Även kan denna påverka faktor påverka såväl stödet för EU och den självupplevda

europeiska identiteten. Även tror vi att stödet för EU påverkar en självupplevd europeisk identitet. Utifrån detta testar vi hur Stödet för EU påverkas av självupplevd identitet och upplevelse av hot. Hur stor påverkan har självupplevelsen av europeisk identitet på upplevelsen av hot. Vidare beskrivs operationaliseringen i metodavsnittet.

Figur 1. Analysmodell över huvud sambandet och de oberoende variablernas interaktion

Stöd för EU

Hushållsinkomst

Antal år av utbildning

Självupplevd

europeisk

identitet

Upplevelse

av Hot

15 3. Metod

För att kunna besvara problemformuleringen vetenskapligt passar en kvantitativ metod, eftersom problemformuleringen gör det möjligt att kvantifiera och det ses som ett naturligt steg till att besvara frågan med en kvantitativ analys. Kvantitativ analys beskrivs som en av de vanligare metoderna för att mäta och analysera bland annat, demokrati, demokratisering, opinion, och väljarbeteenden. En kvantitativ analys kräver att empirin man avser att studera ska vara möjlig att kvantifiera till siffror, då det gäller så väl nominala variabler, ordinala variabler och variabler på skalnivå (Harpelin & Heath, 2012). Lim (2016) beskriver att statistiska analyser skapar goda förutsättningar för att visa olika fenomens relationer till varandra. På så vis kan man förklara hur den oberoende variabeln X påverkar variabeln Y (Lim, 2016;21–22).

Utifrån Harpelin & Heath (2012) och kopplat till uppsatsens syfte att studera hur attityderna kring EU:s politiska institutioner kan kopplas samman till den mängd som upplever en gemensam europeisk identitet. Dessa frågor är möjliga att kvantifiera till olika värden och på så vis blir det möjligt att dra statiska samband mellan variablerna i så väl en bivariat

regressionsanalys, och en multipel regressionsanalys (Harpelin & Heath, 2012). Uppsatsen har även en deduktiv ansats som beskrivs av Bryman (2011) att man utgår från hypoteser som är grundade i utforskningsbara företeelser samt teorier. Teorin blir på så vis styrande för såväl för att bekräfta eller falsifiera teorier på ett empiriskt material (Bryman, 2011; 26).

Den analysmetod som vi utför för att studera sambanden mellan variablerna är en multipel regressionsanalys och kan beskrivas utifrån Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen (2018) att den beroende variabeln är kvantitativ och bygger även på att de ingående variablerna är

kvantitativa, men binära variabler kan även behandlas som kvantitativa vilket är metodens stora styrka, eftersom man via denna väg kan jobba med alla slags variabler, så länge den beroende variabeln är kvantitativ och icke binär (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2018; 311). På grund av denna smidighet lämpar sig en multipel regressionsanalys vårt syfte i att analysera resultatet eftersom det medborgerliga stödet för EU går att vända till en kvantitativ variabel samt att variablerna som kontrollerar går att göra till binära variabler. På så vis blir denna metod smidig att jämföra sambandet i olika modeller. Uppsatsens regressionsanalyser kommer att bestå av fyra modeller, där var och en av modellerna testar de olika teoretiska utgångspunkterna.

16 Eftersom en av en av uppsatsens hypoteser är om en bakomliggande orsak såsom identiteten påverkar relationen mellan upplevda och identitet, passar det att utföra en stiganalys eftersom en av studiens hypoteser är att titta kontroll variablernas effekter på sambandet. Det är en vidareutveckling där man kopplar och spårar kedjor eller stigar, som spårar kausala samband. Precis som i en multipel regressionsanalys kan de olika variablerna förutses med ´´vikter´´ som är analoga med betakofficienterna i en multipel regressionsanalys. I fallet gällande stiganalyser (Djurfeldt, Stjärnhagen & Larsson, 2018; 373). Materialet analyseras med Statistikprogrammet IBM SPSS Statistics och uppsatsatsens diverse figurer, diagram och tabeller, samt även beräkningarna i stiganalysen är skapade i Microsoft Excel. Materialet som vi analyserar är data från European Social Survey 2018.

3.1 Validitet och Reliabilitet

Validitet och reliabilitet är två viktiga metodologiska begrepp vid kvantitativa studier. Validiteten utgör studiens begreppsmässiga och teoretiska relevans. Det vill säga hur de frågor som ställs till materialets respondenter i studierna vi använder oss av, ger svar på det som ska undersökas. Bland annat handlar det om att överföra den teoretiska förståelsen, antaganden, begrepp och frågeställningar till mätbara frågor, så att svaren blir meningsfulla och speglar det vi är ute efter att undersöka. Validiteten handlar på så vis om studiens giltighet i den mån vi mäter eller frågar om. Att operationalisera på rätt sätt, att gå från begrepp till frågor är bland de svåraste momenten i alla undersökningar. Ett misslyckande av

operationalisering gör att undersökningen präglas av systematiska fel. Hög validitet kan definieras som frånvaro av systematiska fel. Kvantitativa intervjuer beskrivs av Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen (2018) som ett sätt att skapa hög validitet, genom att man enklare kan operationalisera teorin, snarare än enkäter som tenderar att ha standardiserade svar vilket tenderar att skapa en viss fyrkantighet (Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen 2018;105).

Reliabiliteten utgör frågornas tillförlitlighet snarare än deras relevans och besvarar på så vis frågan hur vi mäter någonting. Reliabiliteten utgör även studiens replikerbarhet.

Hög reliabilitet utgör även frånvaron av slumpmässiga fel och en hög överensstämmelse mellan olika mätningar med samma instrument (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2018; 104–105). Utifrån dessa antaganden vill vi säkerställa en hög validitet och reliabilitet som möjligt. Utifrån att vi utför en kvantitativ studie där vi använder oss av sekundärdata, kan det finnas problem med att uppnå hög validitet, eftersom man har ingen kontroll över kvaliteten på datamängden. Bryman (2011) beskriver att en av sekundäranalysernas begräsningar är att

17 informationen inte passar alla de behov som en sekundäranalys har, eftersom den ursprungliga datainsamlingen kan ha gjorts i helt andra syften. Samt att nyckelvariabler kan saknas som är viktiga betydelser för teorins begrepp och kopplingar (Bryman, 2011; 321). På så vis finns det en utmaning att operationalisera teorin på datan i den utsträckningen som teorin beskriver diverse variabler. Vilket är en av studiens stora brister och problem. Utifrån detta antagande försöker vi komma så nära de teoretiska innebörderna som möjligt när vi operationaliserar teorin. ESS data har hög kvalitet och dessutom har datan i sig har hög reliabilitet eftersom den når ut till 1500 européer i varje land, vilket skapar en hög generaliserbarhet eftersom det är många respondenter som deltar i undersökningen. Vidare beskrivs sekundärdatan och studiens variabler i uppsatsens operationaliseringsavsnitt.

3.2 metodkritik

Likt som vi tidigare har beskrivit så utgår denna uppsats ifrån sekundärdata vilket kan vara problematiskt vid operationalisering från teori till variabler. På grund av materialets brister så blir det utmanande att exempelvis få med alla dimensioner av ett begrepp, ett sådant begrepp är självupplevd europeisk identitet, som kan beskrivas ha en relativt subjektiv innebörd och därmed svår att få med alla dimensioner utifrån de teoretiska avgränsningarna. Därmed kan vi enbart utifrån uppsatsens reliabilitet statistiskt generalisera det som vi har testat och kanske inte riktigt i samma utsträckning generalisera teorierna i den mån som teorierna beskriver fenomenen. Vi kan inte heller genom denna metodologiska ansats förklara varför man som höginkomsttagare eller högutbildad tycks vara mer positivt inställd till EU än en person med lägre inkomster och lägre utbildning. Eller varför man som mer positiv till invandring tenderar att i högre utsträckning vara i högre utsträckning uppleva europeisk identitet och på så vis vara mer stödjande till EU.

3.3 Operationalisering

3.3.1 Data

Den datan studien utgår ifrån är data från European Social Survey 2018 rond 9 och är även sekundärdata. European social survey är en akademiskt driven tvärnationell

enkätundersökning som har genomförts i Europa vartannat år sedan 2001. ESS mäter människors attityder, uppfattningar och beteenden i över 30 länder. Ett av ESS syfte är att kartlägga stabilitet och förändringar i sociala strukturer, levnadsförhållanden och attityder i Europa. Samt även att tolka hur Europas sociala, politiska och moraliska system förändras. Datan samlas in via kvantitativa intervjuer ´´face-to-face med personer från 15 år och uppåt. Urvalet för respondenterna är slumpmässigt utvalda och cirka 1500 personer deltar från varje

18 land. Datan är insamlad av nationella mätinstitut. Bland annat så är datan i Sverige insamlad av Ipsos (European Social suvery, 2018). ESS som data som material lämpar sig väl utifrån uppsatsen syfte, problemformulering och frågeställningar, då vi avser att studera attityder gällande den Europeiska unionen, samt att uppsatsen ämnar sig att studera såväl kulturella uppfattningar, uppfattningar om identiteten och socioekonomiska faktorer. För det andra lämpar sig ESS som data eftersom undersökningen når ut till många européer över gränserna. 3.3.2 Stöd för EU

Variabeln som mäter stödet för EU är en variabel bestående av ´´European Union: European

unification go further or gone to far’’ (Euft). Frågan som ställs är ´´Now thinking about the European Union, some say European unification should go further. Others say it has already gone too far. Using this card, what number on the scale best describes your position? ´´.

Respondenten får på samma sätt värdera från 0 till 10, där 0 innebär att enandet gått för långt och man är inte stödjande mot EU. Värdet 10 innebär att enandet av Europa bör utvidgas och man ställer sig positivt till EU. Inför den statistiska analysen är alla värden som ej svar och vet ej exkluderade.

3.3.3 Europeisk identitet

Att mäta den europeiska identiteten är ett problem utifrån validitet, och där med ett svårt begrepp att operationalisera. Det närmaste vi kan komma är en känsla av bundenhet till Europa och fångar på så vis upp en form av upplevelse av kollektiv bundenhet till europa. . Utifrån European social suverys data finns det en variabel ´´How emotionally attached to Europe´´ (atcherp). Frågan som ställs är följande ´´And how emotionally attached do you feel

to Europe? ´´ (0-10). Noll innebär att man inte alls är känslomässigt bunden till Europa,

medan 10 innebär att man är mycket bunden till Europa (European social suvery, 2018). Variablen är omkodad till en ny variabel och går från 0–10, där alla värden som ej svarat på frågan eller vet ej är exkluderade inför analysen.

3.3.4 Utbildning

Variabeln som vi använder oss av för att mäta utbildning är variabeln ´´Years of full-time

education completed´´ (eduyrs). Frågan som ställs är ´´About how many years of education have you completed, whether full-time or part-time? Please report these in full-time

equivalents and include compulsory years of schooling´´. Resopondenten får då ange hur

19 Variabeln är omkodad så att svar som innehåller vet ej och ej svar har exkluderats inför

analysen. 3.3.5 Inkomst

Ett problem som uppsatsens operationalisering stod inför var att hitta ett jämförbart mått i hushållsinkomsten, eftersom olika länders valutor inte är jämförbara och det fanns ingen enhetlig variabel i exempelvis Euro. Så enklast var att ta en variabel där respondenten fick uppskatta sin inkomst utifrån en normalfördelningskurva. Variabeln för inkomst är baserad på ´´Household's total net income, all sources´´(hincastra). Frågan som ställs är ´´Using this

card, please tell me which letter describes your household's total income, after tax and compulsory deductions, from all sources? If you don't know the exact figure, please give an estimate. Use the part of the card that you know best: weekly, monthly or annual income.´´.

Respondenten får klassificera sig själv och sin hushållsinkomst utifrån en

normalfördelningskurva som går 1–10. Där 1 innebär att man klassificerar sin inkomst som lägst hushållsinkomst utifrån en normalfördelningskurva och 10 innebär att man upplever att sin inkomst är bland de högre (European Social Survey, 2018). Variabeln är kodad så att den går från 0–9. Respondenter som ej svarat på frågan eller har svarat vet ej har vi valt att exkludera inför den statistiska analysen.

3.3.6 Frånvaro av upplevelse av hot

Variabeln för upplevda hot är ett index baserad på tre variabler gällande uppfattningar av hot i den form som Mclaren(2003) beskriver i och med attityder gällande invandring, dvs realistiskt hot. Variablerna är bland annat ´´Immigration bad or good for country's economy´´(0-10). Frågan som ställs är: ´´Would you say it is generally bad or good for [country's economy that

people come to live here from other countries? ´´. Den andra variabeln ´´Country's cultural life undermined or enriched by immigrants´´ (0-10), ´´Immigrants make the country a worse or better place to live´´(0-10). Värdet 10 i varje fråga innebär att man ställer sig positiv och

att man tycker att invandring berikar kulturen, förbättrar ekonomin och gör landet till en bättre plats (European social survey, 2018). Variablerna är omkodade så att ej svar och respondenter som ej vet har exkluderats. Därefter är variablerna har variablerna adderats ihop till ett index som går från 0–30. Utifrån att variabeln högsta värde innebär att låg upplevelse av hot har variabeln fått namnet frånvaro av upplevelse av hot.

20

Tabell 1. Operationalisering och mått

Koncept Variabel Mått

Stöd för EU, utifrån regimstöd och policystöd

Variabel baserad på svarsalternativ på fråga ´´European Union: European

unification go further or gone to far’’(0-10).

0–10

Upplevd europeisk identitet

Variabel baserad på svarsalternativ på fråga ´´And how emotionally attached

do you feel to Europe?´´(0-10)

0–10

Antal år av utbildning

Variablen är baserad på ´´Years of full-time education completed’’ och respondenten får ange hur många år den har av heltidsutbildning

0–60 Hushållsinkomst Variabeln är baserad svarsalternativ på fråga ´´Household's total net income,

all sources´´ (1-10)

0–9 Frånvaro av

upplevda hot

Index baserat på tre variabler ´´Immigration bad or good for country's

economy´´(0-10) ´´Country's cultural life undermined or enriched by

immigrants´´ (0-10) och ´´Immigrants make country worse or better place to live´´(0-10).

21 4. Resultat

I detta avsnitt presenteras data av statistiska tester med tillhörande statistiska resultat. Dessa redovisas i tabeller och diagram. De statistiska resultaten diskuteras inte i någon större utsträckning då detta genomförs slutligen i avsnittet för Analys och Diskussion. Avsnittet inleds med en deskriptiv statistik, där vi presenterar varje enskild variabels värde, medelvärde, standardavvikelse och fördelning. Därefter presenteras en korrelationsmatris över uppsatsens alla variabler, samt en närmare titt på huvud sambandet mellan identitet och stöd. Efter det presenteras en regressionsanalys där uppsatsens olika teoretiska modeller prövas. Slutligen utförs en stiganalys och ett test om modererande effekter på sambandet mellan stöd och identitet.

4.1 Bivariatanalys

I följande avsnitt presenteras en deskriptiv statistik där uppsatsens enskilda variabler redovisas och analyseras.

Tabell 2. Deskriptiv analys

N Minimum Maximum Mean Std.

Deviaton Skrewness Kurtosis Stöd för europeisk integration 45647 0 10 5,2610 2,74827 -0,157 -0,627 Emotionell bundenhet till Europa 48494 0 10 5,88 2,620 -0,515 -0,288 Antal År av utbildning 48811 0 60 12,96 4,164 0,471 3,334 Hushållsinkomst 39865 0 9 4,24 2,782 0,114 -1,150 Frånvaro av upplevelevda hot 25391 0 30 15,79 8,678 -0,283 -1,143 Valid N 19426

Utifrån tabellen kan vi avläsa att variablerna som uppsatsen testar är relativt normalfördelade, med undantaget av år av utbildning, då denna variabel har ett kurtosis-värde som

22 överstigermaxgränsen på 3,0. Detta innebär att variabeln kommer att logaritmernas vid

regressionsanalysen. Utifrån medelvärdena i variablerna kan vi se att de vanligaste värdena ligger relativt centrerat i distansen mellan variabelns högsta värde och lägsta värde. Med standardavvikelsen i beräkningen kan vi se att de vanligaste värdena mellan studiens variabler ligger ganska nära medelvärdet och ligger närmre medelvärdet än variablernas max och minimumvärden, vilket tyder på att variablerna är normalfördelade. Antalet fall som den här uppsatsen analyserar är 19 426.

4.2 Korrelationer

I detta delavsnitt presenteras korrelationer mellan uppsatsens variabler.

Tabell 3. Korrelationsmatris Stödet för europeisk integration Emotionell Bundenhet till Europa

Utbildningsnivå Hushållsinkomst Frånvaro av upplevelse av hot Stödet för europeisk integration 1 ,301*** _,103*** _,083*** _,467*** Emotionell bundenhet till Europa - 1 ,129*** _,138*** _,324*** Antal år av utbildning - - 1 ,345*** ,282*** Hushållsinkomst - - - 1 ,207*** Frånvaro av upplevda hot - - - - 1 Kommentar: ***=P<0,000

Korrelationerna är testade med Pearsons-R och talar för att korrelationerna är linjära. Av Korrelationsmatrisen kan vi avläsa att alla korrelationer är signifikanta Eftersom deras P-värden är mindre än ,000. Med andra ord kan dessa korrelationer statistiskt generaliseras. Relativt starka korrelationer återfinns mellan vissa av studiens variabler. Tittar man på korrelationerna mellan studiens beroende variabel kan vi se relativt starka korrelationer mellan emotionell bundenhet till Europa och frånvaron av upplevda hot. Även återfinns

23 relativt svaga korrelationer mellan stödet för europeisk integration och variablerna Antal år av utbildning och hushållsinkomst.

Studiens oberoende variabler korrelerar inte heller för starkt med varandra så att det kommer att skapa en multikoloniaritet vid regressionsanalysen som presenteras i nästa delavsnitt i resultatet.

4.3 Regressionsanalys

I följande delavsnitt presenteras en regressionsanalys där teoriernas effekter på stödet för europeisk integration testas.

Tabell 4. Regressionsanalys: Resultat av regressionsanalysen. Ostandardiserade b-koefficienter och standardfel inom parenteser. Beroende variabel; Stödet för europeisk integration.

Modell (1) Modell (2) Modell (3) Modell (4)

Emotionell bundenhet till Europa ,320*** (,005) ,309*** (,005) ,233*** (,006) ,235*** (,007) Log_Antal år av Utbildning ,389*** (0,005) -,020 (,054) Hushållsinkomst ,031*** (,005) ,010 (,007) Frånvaro av upplevda hot ,132*** (,002) ,126*** (,002) Intercept 3,358 - 1,777 - R2 _{,09 ,094 ,25 ,24} N 45 185 36 605 23 794 19 485 Kommentar: ***=P<0,000

Tabellen redovisar fyra modeller där varje teori testas på stödet för EU. Den första modellen där den emotionella bundenheten testas mot stödet för djupare integration kan vi se att när den emotionella bundenheten ökar med ett steg ökar Stödet för europeisk integration med ,320 steg. Sambandet är positivt efter som att det rör sig uppåt snarare än nedåt. När den

24 emotionella bundenheten till Europa är av värde 0 så är värdet på stödet för europeisk

integration på 3,358 vilket innebär om man avrundar det till heltal så ligger det ganska nära 0. Alltså är man mindre positiv till europeisk integration ju lägre utsträckning som man upplever europeisk bundenhet till Europa. Standardfelen inom parenteserna är relativt lågt och kan beskrivas som att koefficienten kan differentiera 0,002 steg. R2_{-värdet ligger på ,090 vilket}

innebär att det medborgerliga stödet för europeisk integration kan förklaras till 9% utifrån materialet som studeras. Variabeln är även signifikant vilket innebär att detta samband kan statistiskt generaliseras.

Utifrån den andra modellen där Gabels (1998) teori om socioekonomiska faktorer på

sambandet mellan stöd för europeisk integration och emotionell bundenhet till europa testas kan vi avläsa att den emotionella bundenheten till Europa har sänkts något, då detta är på grund av två variabler som tillförts till analysen. betakoefficienten för den emotionella bundenheten till Europa sänks något men inte i större utsträckning. Detta beror på att variablerna har ganska små positiva effekter. Detta kan dock förklaras av de låga korrelationerna mellan uppsatsens beroende variabel i form av antal utbildningsår och hushållsinkomst. Eftersom antalet utbildningsår visade sig vara icke jämnt fördelade i den deskriptiva statistiken är variabeln i denna modell logaritmerad och dess ökning kan inte tolkas på samma sätt,

I modell 3 där McLarens (2003) teori om upplevda hot testas på sambandet kan vi se att sambandet mellan emotionell bundenhet och stödet för europeisk integration påverkas av frånvaron av upplevda hot. I denna modell kan vi avläsa att den emotionella bundenheten sänkts något till ,233. Variabeln för upplevda hot har en betakoefficient på 0,132, vilket innebär att i ju mindre utsträckning som man upplever hot ökar stödet för EU. Modellens intercept har även sänkts något, då när båda oberoende variabler i analysen har värdet noll är värdet på stödet för europeisk integration av värde på 1,777. Modellen har ett ökat R2_{-värde i}

jämförelse med den första modellen, då det i denna modell har ett R2_{-värde på 0,259 och de}

oberoende variablerna kan förklaras med 25,6 % för variationen i den beroende variabeln. Här blir det vidare intressant att analysera dessa upplevelsen av hots eventuella bakomliggande effekt.

Vidare i modell 4 testas båda teorierna på sambandet mellan affektiv bundenhet till Europa och Stödet för europeisk integration. Jämfört med modellen innan påverkas inte den

emotionella bundenheten I denna modell kan vi se ett R2_{-värde på ,24 vilket innebär att}

25 utbildningsår och hushållsinkomst är i denna regression icke signifikanta längre och dessa variablers påverkan kan inte längre generaliseras statistiskt, medan variablerna för den emotionella bundenheten till Europa och upplevelse av hot är även i denna analys statistiskt signifikanta. Även påverkar variablerna så som antal utbildningsår och hushållsinkomsten i låg utsträckning sambandet mellan den emotionella bundenheten, upplevda hot och stödet för europeisk integration. Eftersom variabeln antal utbildningsår är logaritmerad kan vi inte i denna analys uttala oss om interceptet.

Ett slutgiltigt steg i analysen är att testa de modererande effekterna av antal år av utbildning och hushållsinkomst på sambandet. Även testas variabeln om frånvaron av upplevda hot om dess effekter i en stiganalys i analysens slutgiltiga steg.

4.4 Effekter och moderation

Detta delavsnitt i resultatet presenterar djupare analyser av uppsatsens av uppsatsens hypoteser. Först presenteras en stiganalys gällande upplevda hot, den emotionella

bundenheten till Europa och Stödet för europeisk integration. Därefter presenteras antalet år av utbildning och hushållsinkomst som modererande effekter på sambandet mellan den emotionella bundenheten till Europa och stöd för europeisk integration.

26 Sambanden är mätta utifrån standardiserade betakoefficient. Utifrån figuren kan vi avläsa hur mycket av sambandet mellan emotionell bundenhet till Europa och Stöd för djupare europeisk integration kanaliseras genom variabeln frånvaron av upplevda hot. Sambandet mellan

emotionell bundenhet till Europa och upplevda hot ligger på ,320 och att sambandet mellan frånvaron av uppleva hot och stöd för europeisk integration ligger på,467. Sambandet mellan emotionell bundenhet till Europa och stöd för EU ligger på 0,301.

Tabell 5. Effekternas storlek

Total %

Indirekt effekt 0,143 32

Direkt effekt 0,301 68

Total effekt 0,444

Den totala effekten ligger på 0,444. Medan det direkta sambandet ligger på 0,301 och den indirekta ligger på 0,143. Räknar vi det i procent blir den direkta effekten 68 procent och den indirekta effekten ligger på 32 procent. På så vis kan vi avläsa att den emotionella

bundenheten till Europa är en bakomliggande faktor som påverkar sambandet mellan frånvaron av hot och stödet till europeisk integration. 32 procent av sambandets värde kommer ursprungligen från variabeln emotionell bundenhet till Europa.

27

Tabell 6. Modererande effekter på sambandet. Beroende variabel stödet för europeisk integration

Modell 1 Modell 2

Emotionell bundenhet till Europa ,278***

(,078) ,235*** (,016) Hushållsinkomst -,003 (,014) Antal år av utbildning ,004 (,009) Interaktion EmotionellBundenhetXHushållsinkomst ,007*** (,002) Interaktion EmotionellBundenhetXAntalÅrAvUtbildning ,006*** (,001) Kommentar: ***=P <0,000

I modell 1 testas hushållsinkomstens interaktion på sambandet mellan den emotionella bundenheten till Europa och stödet för europeisk integration. Eftersom Interaktionsvariabeln för modellen är signifikant föreligger en modererande effekt.

I modell 2 testas antalet år av utbildningens interaktion på sambandet mellan den emotionella bundenheten till Europa och stödet för europeisk integration. Eftersom interatkionsvariabeln är signifikant föreligger en modererande effekt av antal år av utbildning. För att avläsa

variablernas effekter redovisas två punktdiagram där vardera interaktionsvariabeln analyseras djupare.

28

Diagram 3. Moderationseffekter av antalet år av utbildning

Utifrån diagrammet ovanför kan vi avläsa respektive grupp av utbildningsår påverkan på sambandet mellan den emotionella bundenheten till Europa och stödet för europeisk

integration. Variabeln är uppdelad efter medianen så att alla respondenter med upp till 12 års utbildning är uppdelade i kategori 1 och de med mer än 12 års är indelade i kategori 2. Eftersom båda regressionslinjerna ligger relativt symmetriskt kan vi avläsa att effekterna av antalet utbildningsår är ganska svaga på sambandet mellan emotionell bundenhet till Europa och stödet för europeisk integration. Regressionslinjen för de med lägre utbildning ökar statistiskt med 0,29 steg medan de med högre utbildning ökar den med 0,34 steg, varav effekterna är marginella. Interceptet för båda kategorier verkar ligga på 4. Vilket innebär att när den emotionella bundenheten till Europa är av värde noll ligger värdet för stödet för europeisk integration på 4. Hade regressionslinjerna gått åt olika håll, samt olika intercept hade för respektive kategori hade vi kunnat uttala oss om utbildningsårens effekter.

Fortfarande är sambandet positivt och i ju högre emotionell bundenhet till Europa desto högre är stödet för europeisk integration. Variationen i med stödet för europeisk integration kan förklaras med 9,4 procent utifrån den emotionella bundenheten bland personer med mer än 12

29 år av utbildning. Medan variationen för stödet för europeisk integration utifrån kategorin för de med upp till 12 års utbildning kan förklaras med 0,08 %.

Diagram 4. Moderationseffekter av hushållsinkomst

Variabeln hushållsinkomst är uppdelad i två kategorier utifrån variabelns median. En kategori för som kategoriserat sig mellan 0–4 på hushållsinkomsten och en andra kategori för de respondenter som har kategoriserat sig mellan 5–9 på hushållsinkomsten.

Eftersom regressionslinjerna och ligger relativt nära varandra och går i samma riktning kan vi avläsa att effekterna av hushållsinkomsten på sambandet mellan emotionell bundenhet till Europa och stödet för europeisk integration är relativt små. För kategorin med högre

hushållsinkomst än 5 kan vi avläsa att stödet för djupare europeisk integration ökar med 0,34 steg för varje steg som den emotionella bundenheten ökar. När respondenten har angett lägsta värdet vid emotionell bundenhet till Europa har den statistiskt sett placerat sig vid en fyra på stödet för europeisk integration. För kategorin som kategoriserat sig upp till 5 kan vi avläsa att när denna grupps emotionella bundenhet till Europa ökar med 1 steg ökar stödet för europeisk integration med 0,3 steg. Även återfinns ett positivt samband för denna kategori, vilket kan avläsas av lutningskoefficienten. Även för denna grupp är stödet för europeisk integration vid värdet 3,4 när den emotionella bundenheten är vid lägsta värdet. Variationen för respektive grupp kan förklaras med 9% utifrån höghushållsinkomst, respektive 8% utifrån låg

hushållsinkomst Låg hushållsinkomst: y = 0,3x + 3,4 R² = 0,08 Hög hushållsinkomst: y = 0,33x + 3,4 R² = 0,09 $0 $2 $4 $6 $8 $10 $12 $0 $2 $4 $6 $8 $10 $12 St öd et för E ur op ei sk in te gr at ion

Emotionell bundenhet till Europa

Linjär (Låg hushållsinkomst) Linjär (Hög hushållsinkomst)

30 5. Diskussion och analys

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur européers upplevelser av en europeisk identitet påverkar det medborgerliga stödet för europeisk integration och om sambandet påverkas av såväl mellanliggande mekanismer och bakomliggande orsaker som

hushållsinkomst, antal år av utbildning och upplevelse av hot. Detta har analyserats genom såväl en kvantitativ analys och en deduktiv ansats, där varje teoretisk utgångspunkt för analysen har sammanfattats i olika hypoteser som har prövats utifrån det empiriska materialet ESS data från 2018. Slutsatserna utifrån hypoteserna är följande;

H1 _{Det finns ett positivt samband mellan självupplevd europeisk identitet och stöd för}

europeisk integration.

Utifrån studiens resultat där vi testat den emotionella bundenheten till Europa som vi kallar för europeisk identitet. Utifrån den statistiska analysen har vi kunnat se att det finns ett signifikant positivt samband mellan den emotionella bundenheten och stödet för europeisk integration. Med enbart dessa två variabler i beräkningen ökar stödet för europeisk integration med ,32 steg när den emotionella bundenheten ökar med ett steg. På så vis utifrån resultatets statistiska analys stämmer den teoretiska utgångspunkten framförd av såväl (Två teoretiska utgångspunkter) att det är två fenomen som korrelerar med varandra. Variationen i stödet för den europeiska integrationen kan även förklaras till 9 % utifrån den emotionella bundenheten Europa. Tidigare i inledningen beskriver vi ett påstått legitimitetsproblem beskrivet av Schmitt (2009) som EU står inför som kan kopplas till stödet av europeisk integration, där Schmitt kommer fram till att legitimiteten bygger på hur individer pratar om EU. Även utifrån Hobolt och Vries (2016) artikel så beskrivs EU som politisk institution framtida fördjupning och utbyggnad bygger på ett ökat medborgerligt stöd för EU. Med andra ord kan vi se utifrån vårt resultat att såväl stärka EU:s påstådda legitimitetsproblem som grundar sig i ett bristande stöd, som kan stärkas genom att fler individer upplever en kollektiv europeisk identitet utifrån våra resultat. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna framförda av såväl Keulman & Koós (2014) och Valentina, Brasili & Reverberi (2019) kan vi beskriva att deras teorier tycks stämma överens med våra resultat om en upplevda europeiska identiteten som ett fenomen som är positivt korrelerat med stöd för EU.

H2 _{Individer som upplever mindre hot mot den nationella kulturen och nationalstaten}

31 Utifrån de regressionsanalysen som utfördes tidigare i analysen kunde vi även se att frånvaro av upplevda hot har en förklaringsgrad på 25 procent på stödet för europeisk integration tillsammans med den emotionella bundenheten till Europa.

Denna hypotes kan vi bekräfta utifrån vårt material att det har en påverkande faktor och korrelerar positivt med såväl med den emotionella bundenheten till Europa och stödet för djupare europeisk integration. Ju högre värde på frånvaron av upplevda hot som innebär att man i lägre utsträckning är mindre kritisk mot invandring. Alltså har vi genom våra statistiska tester sett att ju mindre kritisk man är mot invandring desto högre utsträckning är man

stödjande för europeisk integration och i högre utsträckning mer emotionellt bunden till Europa. På detta sätt är detta en bakomliggande faktor på sambandet mellan upplevd identitet och stöd för europeisk integration. Med det sagt kan en del av de som svarat på

undersökningen gällande europeisk identitet och uppfattat hot kan vara postmaterialister och därför inte intresserar sig för eventuella hot mot nationen eller dess kultur, och därför antingen inte uppfattar någon konflikt mellan EU och nationen, eller stödjer EU eftersom de ser EU som ett “hot” mot nationen. Europeisk integration (både ekonomisk och kulturell) och europeisk identitet står inte till motpol mot den nationella kulturen. Europeisk

identitet/integration syftar på att knyta ihop Europa till en gemensam ekonomisk enhet där “europeiska värden” (frihet, tolerans, rättsstaten) råder. Europeisk identitet/integration syftar inte på att ersätta nationen eller kulturer och ersätta dem med EU. Alltså kan uppfattat hot gentemot den nationella kulturen/staten bygga på fantasier eller missförstånd. Med det sagt finns det legitim kritik mot den europeiska identiteten samt integration. Att viss makt flyttas till en extern part i EU och att alla medlemsländer förväntas skriva under på de liberala värderingarna (som europeisk kultur antas vara) kan ses som problematisk ifall individen har en annan uppfattning gällande liberalism.

H3 _{Socioekonomiska faktorer såsom antal år av utbildning och hushållsinkomst tenderar}

att påverka på sambandet mellan självupplevd europeisk identitet och stöd för europeisk integration.

Utifrån ESS data och uppsatsens tillvägagångssätt har vi funnit marginellt empiriskt stöd för att stödja denna hypotes. Utbildning och hushållsinkomst har utifrån analyserna relativt svaga effekter på sambandet mellan emotionell bundenhet till Europa och stöd för europeisk

integration. Vid såväl låg hushållsinkomst som hög hushållsinkomst återfinns ett positivt samband på 0,34, varav låg hushållsinkomst tenderar att påverka sambandet i en positiv riktning på 0,3. samt att båda dimensioner av variabeln tenderar att ha en positiv riktning på

32 sambandet mellan identitet och stöd. Interceptet påverkas inte i större utsträckning när

inkomst eller utbildningsnivån. Utifrån teorin framförd av Gabel (1998) så beskriver han att man utifrån socioekonomiska aspekter tenderar att stödja EU gradvis, utifrån

hushållsinkomsten och utbildningsgraden. Teorin beskriver även att man drar nytta av det europeiska samarbetet utifrån var människor bor någonstans i form av närhet till

gränsregioner och närhet till andra européer i andra länder. Denna tes har tyvärr inte kunnat prövas på det empiriska materialets begränsningar. Dock kan vi utifrån materialet vi testat i denna uppsats beskriva att stödet för europeisk integration tycks i låg utsträckning bygga på utbildningsgrad eller hushållsinkomst. Snarare har vi genom våra statistiska analyser kunnat se att den emotionella bundenheten och upplevelsen av hot har större betydelse för stödet för europeisk integration.

Utgångspunkten för denna uppsats har varit att studera fenomenet utifrån ett kvantitativt perspektiv samt att titta på fenomenet hur europeisk integration relaterar till upplevd europeisk identitet. Även hur detta påverkas av socioekonomiska faktorer såsom

utbildningsgrad och inkomst. En tydlig nackdel med att studera ett ganska subjektivt fenomen såsom upplevd europeisk identitet, vilket kan ha många innebörder och teoretiska

utgångspunkter, vilket skapar en problematik kring begreppets validitet samt

generaliserbarhet. I vår uppsats har fenomenet mätts genom en emotionell bundenhet till Europa, vilket talar för en dimension av den europeiska identiteten, i form av en kollektiv identitet som beskrivs av Aiello, Maurice & Brasili (2019). På grund av materialets begränsning gick det enbart att mäta den kollektiva identiteten. Ett alternativ hade kunnat varit att ta ett makroperspektiv och studera länders procentuella uppfattning av känslan av europeisk identitet, samt studera länders procentuella stöd för EU, samt dess medelvärde i form av upplevelse av hot och utbildningsgrad och den genomsnittliga hushållsinkomsten. På så vis hade man kunnat få en mer validitet och få med aspekten av den europeiska identiteten som självkategorisering som europé.

Utifrån att uppsatsen har tittat på fenomenen kring socioekonomiska faktorer samt upplevelsen av hot i form av invandring kvantitativt, så skulle resultaten eventuellt se annorlunda ut om studien utfördes kvalitativt. Exempelvis studera olika yrkesgruppers uppfattningar och attityder gentemot den europeiska identiteten och stödet för EU, i form av yrkesgruppers utbildningslängd och inkomst. Även vid ett sådant perspektiv kan man studera djupare upplevelsen av hot i form av materialistiska och postmaterialistiska värden.

33 6. Avslutning och sammanfattning

Uppsatsen har i utgångspunkt studerat hur upplevelsen av europeisk identitet påverkar stödet för europeisk integration, samt hur nivån av hushållsinkomsten och antalet utbildningsår påverkar sambandet och hur upplevelsen av hot påverkar sambandet. Dessa olika antaganden och hypoteser har varit baserad på teoretiska utgångspunkter. Uppsatsen har utgått ifrån sekundärdata, i form av European Social suverys data från 2018. Resultatet för uppsatsen har visat på att det finns ett relativt starkt samband mellan den upplevda europeiska identiteten och stödet för europeisk integration. En bakomliggande orsak på sambandet har vi sett att upplevelsen av hot. Vi har även sett att socioekonomiska faktorer som utbildning och hushållsinkomst har en svag påverkan på sambandet mellan upplevd identitet europeisk identitet och stödet för europeisk integration.

Vidare forskning på fenomenet utifrån denna studies resultat och analyser skulle kunna vara att studera fenomenet i form av stöd för en politisk institution genom det som McLaren (2003) beskriver som upplevelsen av hot, där han beskriver att postmaterialistiska värden och

materialistiska värden har betydelse för upplevelsen av hot och stödet. Eftersom vår uppsats har visat på att detta har stor påverkan på stödet för europeisk integration. En annan

fortsättning på att studera fenomenet hade kunnat vara att studera fenomenet utifrån en

kvalitativ ansats, där man kanske skulle kunna få andra resultat utifrån hushållsinkomsten och utbildningslängden, samt nå det som McLaren (2003) beskriver som ett symboliskt hot, vilket vi ej kunde nå och testa i denna uppsats.

34 7. Referenser

Aiello, V., Reverberi, P. M, Brasil, C. (2019) European identity and citizens' support for the EU: Testing the utilitarian approach. Regional Science Policy and Practice: 11(4), 673-693. doi: https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/rsp3.12242

Alvarez, R. (2002) European Union: The Role of Social Class, Social Stratification, and Political Orientation. Democratic Values in Cross-National Perspective. International Journal

of Sociology 58-76 32(1) url:

http://db.ub.oru.se/login?url=https://www.jstor.org/stable/20628641

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, Ola,. (2018). Statistisk verktygslåda 1:

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Tredje upplagan Lund:

Studentlitteratur

ESS Round 9: European Social Survey Round 9 Data (2018). Data file edition 3.0. NSD - Norwegian Centre for Research Data, Norway – Data Archive and distributor of ESS data for ESS ERIC. doi:10.21338/NSD-ESS9-2018.

European Social Survey (2018). ESS Round 9 Source Questionnaire. London: ESS ERIC Headquarters c/o City, University of London.

European Social Survey (2018) . About ESS, europeansocialsurvey.org, https://www.europeansocialsurvey.org/about/ [Hämtad-2020-12-12]

Foster, J., Freiden, J. (2017) Crisis of trust: Socio-economic determinants of Europeans’ confidence in government. The European Union Politics: 18(4). 511-535. doi:

https://doi.org/10.1177/1465116517723499

Gabel, M. (1998) Public Support for European Integration: An Empirical Test of Five Theories. The Journal of Politics: 60(2). 333-354 url: http://www.jstor.org/stable/2647912

Gabel, M., Palmer, H. (1995) Understanding Variation in Public Support for European Integration. European Journal of Political Research 27:3 (19). doi: 10.1111/j.1475-6765.

35 Hobolt, S. B., Vries, C(2016) Public Support for European Integration. Annual Review of

Political Science: 19, 413-432. doi: 10.1146/annurev-polisci-042214-0441571995.tb00627.x

Halperin, S. & Heath, O. (2012). Political research: methods and practical skills. Oxford, Oxford University Press

Keulman, K., & Koós, A. K. (2014). European Identity: Its Feasibility and Desirability. Lexington Books.

Lim (2016) Doing comparative Politics. An introduction to approaches and issues. 3., [rev.] uppl. Lynne Rienner Publishers. Boulder.

McLaren, L. M. (2002). Public support for the European Union: cost/benefit analysis or perceived cultural threat?. Journal of Politics: 64(2), 551-566. url:

https://www.jstor.org/stable/2691861

Pew Research Center (2019) Europeans Credit EU With Promoting Peace and Prosperity, but

Say Brussels Is Out of Touch With Its Citizens. url:

https://www.pewresearch.org/global/2019/03/19/europeans-credit-eu-with-promoting-peace-and-prosperity-but-say-brussels-is-out-of-touch-with-its-citizens/ [Hämtad: 2020-11-15]

Schmidt, V.A. (2012) Democracy and legitimacy in the European Union. The Oxford

handbook of the European Union . doi: 10.1093/oxfordhb/9780199546282.013.0046

Stockemer, D., Niemann, A., Unger, D., Speyer, J. (2019) Crisis of trust: Socio-economic determinants of Europeans’ confidence in government. International migration review doi:

https://doi.org/10.1177/1465116517723499

Stockemer, D. (2011) Citizens’ support for the European Union and participation in European

Parliament elections. European Union Politics 13 (1) 26–46 doi: 10.1177/1465116511419870

Tekiner, Ugur (2020). The ‘European (Union) Identity’: An Overview

https://www.e-ir.info/2020/04/15/the-european-union-identity-an-overview/

Ultan, Ö. (2017). European Cultural Integration: Theories and Practices. Url:

https://www.researchgate.net/publication/312076398_European_Cultural_Integration_Theori es_and_Practices

36 Verhaegen, S. (2018). What to expect from European identity? Explaining support for

solidarity in times of crisis. Comparative European Politics, 16(5), 871-904. doi: 10.1057/s41295-017-0106-x