Patienters erfarenheter av stöd ur
psykosociala aspekter vid hjärtinfarkt
En litteraturstudie
Patients experiences of support from
psychosocial aspects of myocardial
infarction
A literature review
Författare: Erika Haglert och Hanna Fernvik
VT 2020
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Inger Wätterbjörk, universitetslektor, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro Universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar, som hjärtinfarkt innefattas av, är den vanligaste
dödsorsaken i världen. Tidsaspekten är avgörande för utfallet, snabb behandling krävs och vårdtiden på sjukhus motsvarar en halv vecka följt av sjukskrivning och rehabilitering. Det biomedicinska perspektivet räcker inte för att förklara hälsa utan hänsyn bör även tas till psykosociala aspekter, vilket innefattar bl.a. känslor och upplevelser. Stöd är t.ex. informations- och känslomässigt stöd.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av stöd ur psykosociala
aspekter vid hjärtinfarkt.
Metod: En litteraturstudie med sökningar i Cinahl, PsycINFO och Pubmed genomfördes.
Elva vetenskapliga artiklar analyserades genom integrerad analys.
Resultat: Patienter hade erfarenheter av stöd från anhöriga, andra personer som upplevt
hjärtinfarkt och sjukvårdspersonal. Stödet från anhöriga upplevdes positivt, negativt eller otillräckligt. Stöd ifrån andra som upplevt hjärtinfarkt ökade förståelsen och motivationen. En del patienter var nöjda med stödet från sjukvårdspersonal och andra ansåg att
informationen var bristande.
Slutsatser: Information från sjukvårdspersonal och att patienten får vara delaktig i sin vård
kan minska lidandet, öka välmåendet och öka tillfredsställelsen med vården. Likaså kan delaktiga anhöriga bidra till detta samt ett mer gynnsamt stöd för patienten.
Nyckelord: Hjärtinfarkt, kommunikation, patienterfarenheter, psykosocial, sjuksköterska,
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1 2. Bakgrund ... 1 2.1 Hjärtinfarkt ... 1 2.2 Psykosociala aspekter ... 2 2.3 Stöd ... 2 3. Problemformulering ... 3 4. Syfte ... 3 5. Metod ... 3 5.1 Design ... 3 5.2 Sökstrategi ... 3 5.3 Urval ... 4 5.4 Kvalitetsgranskning ... 4 5.5 Dataanalys ... 4 5.6 Forskningsetiska överväganden ... 5 6. Resultat ... 5 6.1 Stöd av anhöriga ... 6 6.1.1 Positivt stöd av anhöriga ... 66.1.2 Otillräckligt eller negativt stöd av anhöriga ... 6
6.2 Stöd av andra personer som upplevt hjärtinfarkt ... 7
6.3 Stöd av sjukvårdspersonal ... 7
6.3.1 Stöd av sjukvårdspersonal i den akuta fasen ... 7
6.3.2 Stöd av sjukvårdspersonal i återhämtningsfasen ... 8
7. Resultatsammanfattning ... 9
8. Diskussion ... 9
8.1 Resultatdiskussion ... 9
8.1.1 Stöd av anhöriga ... 9
8.1.2 Stöd av sjukvårdspersonal i den akuta fasen ... 10
8.1.3 Stöd av sjukvårdspersonal i återhämtningsfasen ... 11
8.2 Metoddiskussion ... 11
8.2.1 Design... 11
8.2.2 Datainsamling ... 12
8.2.3 Dataanalys ... 13
9. Slutsats och kliniska implikationer ... 13
10. Fortsatt forskning ... 14
Bilaga 1, Sökmatris Bilaga 2, Artikelmatris
1. Inledning
Författarna till denna studie hade en verksamhetsförlagd utbildning tillsammans på en
hjärtavdelning. Den verksamhetsförlagda utbildningen gav en bild av att många patienter som insjuknat i hjärtinfarkt upplever rädsla och oro tiden under och efter hjärtinfarkten.
Kommer jag att dö nu? Det är nog den vanligaste frågan som kommer när man drabbas av en
hjärtinfarkt. Ibland är den uttalad till en läkare eller sjuksköterska, ännu oftare är det nog en tyst fråga som man bara ställer i sitt inre. (Ratz Endler & Ratz, 2020, s. 11).
Från att vara fullt frisk till att ligga på hjärtintensiven kan inträffa på kort tid (Ratz Endler & Ratz, 2020). Att få en akut livshotande diagnos kan upplevas som en chock, innebära känslomässiga svängningar och skapa en krisreaktion då personen kan uppleva att den inte kan hantera situationen (Wiklund Gustin, 2015). Det är stor stress för kroppen och vanligt förekommande symtom är rädsla och ångest (Drevenhorn & Gabrielsson, 2016).
2. Bakgrund
2.1 Hjärtinfarkt
Ur ett globalt perspektiv är kardiovaskulära sjukdomar, vilket innefattar bl.a. akuta koronara syndrom och stroke, den vanligaste dödsorsaken i världen (World Health Organisation [WHO], 2017). Prevalensen för akut hjärtinfarkt år 2018 uppskattade vara 24 800 fall i Sverige och knappt en fjärdedel av dessa fall ledde till död, vilket indikerade på en minskning från tidigare år (Socialstyrelsen, 2019).
I Sverige är akuta koronara syndrom en av de vanligaste dödsorsakerna. Akuta koronara syndrom är ett samlingsnamn som innefattar bl.a. instabil kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt (Erlinge & Nilsson, 2017). Typiska symtom för hjärtinfarkt är kraftig smärta i bröstet, vilket kan spridas i armarna som strålande smärta, känsla av obehag i bröstet vilket också kan spridas till axlar, hals och käkar. Även andningssvårigheter, illamående, kallsvettningar, ångest och rädsla är vanliga symtom. Symtombilden kan variera beroende på kön. Omgående behandling krävs för att förebygga död (Kunskapsguiden, 2018).
PCI, Percutan Coronar Intervention, tillämpas vid akut hjärtinfarkt genom att återställa hjärtats cirkulation då stoppet avlägsnas och kärlet vidgas med en ballong samt fixeras med ett stent (Socialstyrelsen, 2018). Ett stopp i kranskärlet kan lösas upp med hjälp av läkemedel, trombolys och används främst då möjligheter till PCI-behandling är begränsad, exempelvis p.g.a. långt avstånd till närmaste sjukhus. CABG, coronary artery bypass graft, även benämnd öppen kranskärlskirurgi, är också ett behandlingsalternativ vid hjärtinfarkt som framförallt används om flera kranskärl är drabbade. EKG-undersökning kan påvisa ST-sänkning eller ST- höjning vid hjärtinfarkt, när EKG påvisar höjning av ST-kurvan indikerar det en akut
hjärtinfarkt. Tidsaspekten är avgörande för prognosen, cirkulationen ska stabiliseras inom två timmar om PCI ska utföras vid höjning av ST-kurvan (Socialstyrelsen, 2018).
Standard behandlingstid på sjukhus motsvarar en halv vecka följt av sjukskrivning och rehabilitering (Kunskapsguiden, 2018). Efter utskrivningen är sekundärprevention mot
riskfaktorer och rehabilitering av stor vikt. Fysisk aktivitet är en väsentlig del av rehabilitering och bör inledas omgående efter insjuknandet. Både pulshöjande och konditionsträning ska vara individanpassad och regelbunden (Socialstyrelsen, 2018).
En studie av Emslie (2005) påvisade att tidigare forskning om hjärtsjukdom har fokuserat på symtom och tidiga symtom relaterat till uppsökande av vård samt riskfaktorer. Forskningen har under åren skiftat från att endast innefatta män till att endast innefatta kvinnor (Emslie, 2005).
2.2 Psykosociala aspekter
WHO (u.å.) definierar hälsa som “Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.” (stycke 1). Hälsa och ohälsa har länge förklarats utifrån den biomedicinska modellen (Engel, 2012). Engel (2012) hävdade 1977 att det fanns brister i att endast förklara hälsa och ohälsa ur ett biomedicinskt perspektiv, därför bör hälsa förklaras av biologiska, psykologiska och sociala aspekter för att få
helhetssyn av människan. Psykosocial kan definieras som psykologiska och sociala aspekter som en person upplever (McFerran & Martin, 2008). Kaslow et al. (2007) visade på att psykologiska aspekter innefattade bland annat reglering, erfarenheter och tolkningar gällande emotioner samt stress, kognitiva processer samt upplevelser av stöd. Sociala aspekter var bland annat ensamhet, relationer, yttre stressorer och fysisk omgivning (Kaslow et al., 2007). ”Omvårdnaden är riktad mot patientens grundläggande behov och upplevelser i det dagliga livet vilket inkluderar fysisk, psykosocial, andlig och kulturell dimension.” (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017b, s. 5). Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017b) ska sjuksköterskan se patienten i sin helhet. Vid akut eller kritisk sjukdom är det vanligt att patienten känner rädsla, oro, lidande och att existentiella tankar uppkommer (Stubberud, 2015). Rädsla kan definieras som ett känslomässigt tillstånd som uppstår vid fara eller hot (McFerran & Martin, 2008). Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2016b) är ett syfte med omvårdnaden att lindra lidande. För en sjuksköterska är det avgörande att bedriva omvårdnad som underlättar patientens lidande och att inte åstadkomma patienten nytt lidande. Lidandet är personligt och unikt, förenat med egenupplevd händelse och kan skildras som att mista
kontrollen (Svensk sjuksköterskeförening, 2016b).
2.3 Stöd
Ett syfte med omvårdnaden, utöver att lindra lidande, är att främja hälsa. Att ge en patient stöd kan vara en del av omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening, 2016b). En
sjuksköterska ska främja hälsa genom att stödja resurser som patienten har och hjälpa patienten, genom stöd, att återfå sin autonomi (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).
Hupcey och Morse (1997) liknande stöd med socialt stöd, vilket i sin tur kunde delas upp i olika kategorier, t.ex. informationsstöd och känslomässigt stöd. Stöd kunde även vara professionellt stöd (Hupcey & Morse, 1997). Informationsstödet innebär att ge information och vägledning medan det känslomässiga stödet är tröstande (Wiklund Gustin, 2015). Hupcey och Morse (1997) förklarade att både det sociala och det professionella stödet var
relationsbaserat, byggde på tillit och dialog samt involverade minst två personer. I det sociala stödet var personerna likvärdiga varandra och baserades på den naturliga relationen.
Anledningen till att det sociala stödet gavs kunde vara för den egna, den andre personens eller relationens skull. Om det sociala stödet var obefintligt eller begränsat kunde det kompenseras med professionellt stöd från sjuksköterskan. Det professionella stödet baserades på och begränsades av lagar och riktlinjer samt var en del av arbetsuppgifterna, vilket innebar att det var en skyldighet och utfördes för patientens skull (Hupcey & Morse, 1997).
Skärsäter (2014) hävdar att stödet från sjuksköterskan innefattar att patienten är expert på sina tillgångar och sin kropp, fysisk och psykiskt, medan sjuksköterskan är omvårdnadsexpert. Stöd kan hjälpa patienten att få kontroll då sjuksköterskan kan hjälpa patienten att
kommunicera om sina känslor, tankar och ge patienten verktyg för att återuppta egenvården så patienten kan återgå till det normala livet (Skärsäter, 2014). Denna kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan vara både icke-verbal och verbal samt att den innebär mer än ett informationsutbyte (Svensk sjuksköterskeförening, 2017c). Enligt Socialstyrelsen (2015) är sjuksköterskan skyldig att involvera patienten i patientens vård. Sjuksköterskan ska informera om patientens situation på ett, för patienten, konkret och begripligt sätt (Patientlagen, SFS 2014:821, kap. 3, 1 §; Patientlagen, SFS 2014:821, kap. 3, 7 §). Trots detta upplever patienter att det finns flera brister i informationen, t.ex. otillräcklig information om patientens situation (Inspektionen för vård och omsorg [IVO], 2017).
3. Problemformulering
Hjärtinfarkt är ett akut tillstånd som kräver skyndsam behandling samt innefattar en kort vårdtid. Efter sjukhustiden är rehabiliteringen viktig för patienten. Forskning har länge genomförts ur en biomedicinskt aspekt gällande sjukdom, fysiska symtom och följder av sjukdomen är kända. De psykosociala aspekterna är dock inte lika beforskade, därav är de psykosociala symtomen och följderna inte lika kända. Vid akut sjukdom är det dock känt att psykosociala symtom uppkommer. En sjuksköterska ska ha ett helhetsperspektiv för att ge adekvat omvårdnad till patienten. Stöd, av sjukvårdspersonal eller anhöriga, kan vara en del av omvårdnaden, som bl.a. ska lindra lidande och främja hälsa. Informationen, som är en del av stödet, är ofta otillräcklig enligt patienter. En litteraturstudie kan bidra till ökad förståelse för hur patienter som insjuknat i hjärtinfarkt upplever stödet kring psykosociala aspekter och därmed öka dessa patienters välmående samt tillfredsställelse med vården.
4. Syfte
Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av stöd ur psykosociala aspekter vid hjärtinfarkt.
5. Metod
5.1 Design
En litteraturstudie med systematisk sökning (Kristensson, 2014) genomfördes för att besvara studiens syfte.
5.2 Sökstrategi
Artiklar har sökts fram i databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmeds nya upplaga. De meningsbärande orden stöd, psykosocial och hjärtinfarkt i syftet översattes till engelska med hjälp av Svensk MeSH där även synonymer hittades. Dessa ord resulterade i sökblock med sökord. Sökblocket till stöd innefattade communication, dialog, interaction, information och
support. Sökblocket till psykosocial innefattade existential, emotion, fear, worry och psychosocial. Sökblocket till hjärtinfarkt innefattade myocardial infarction och acute coronary syndrome. Den booleska operatorn OR användes mellan sökorden i sökblocken.
Sökorden söktes som kontrollerade ämnesord eller som frisökning i databaserna. Trunkering i form av * samt frassökning användes vid frisökning. Den booleska operatorn AND användes
för att kombinera sökblocken och ordet nurse till likvärdiga sökningar i databaserna. Begränsningarna som användes i samtliga databaser var engelskt språk och åren 2010 till 2020. I Cinahl och PsycINFO begränsades sökningarna även till tidskrifter som är granskade. I Pubmed begränsades sökningen till artiklar innehållandes ett abstract. För sammanställd information om sökningarna i varje databas, se Bilaga 1, Sökmatris.
5.3 Urval
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle innefatta patienters erfarenheter, hjärtinfarkt eller instabil kranskärlssjukdom, psykosociala aspekter och någon typ av stöd. Stödet skulle ha koppling till de psykosociala aspekterna. Exklusionskriterierna var review artiklar, fokus på följdsjukdomar eller symtom på följdsjukdomar, artiklar som endast innefattar den
prehospitala vården och de som endast fokuserar på och utvärderar den medicinska eller kirurgiska behandlingen. Artiklar som endast innefattade anhörigas eller sjukvårdspersonalens perspektiv exkluderades. Artiklar som endast innefattade prevention, primär eller sekundär, exkluderades. Artiklar som endast innefattade stabil kranskärlssjukdom exkluderades.
Urvalet bestod av tre delar. Först lästes titlar, sedan abstract och sist fulltext. Efter författarnas enskilda läsning diskuterade författarna inklusions- och exklusionskriterierna i samtliga delar av urvalet. De artiklar som innehöll exklusionskriterier exkluderades. Samtliga titlar i
sökningarna, i alla tre databaserna, lästes av båda författarna och diskuterades. De artiklarna vars titlar som hade potential till att innehålla inklusionskriterierna inkluderades, urval 1. Därefter lästes och diskuterades abstract till artiklar från urval 1 och artiklarna vars abstract innehöll eller hade potential till att innehålla inklusionskriterierna inkluderades, urval 2. Därefter lästes och diskuterades artiklarna från urval 2 i fulltext. Artiklar som i fulltext, med fokus på resultatdelen, som innehöll inklusionskriterierna och svarade på syftet inkluderades för granskning, urval 3. Slutligen inkluderades tolv artiklar till kvalitetsgranskningen, tio från Cinahl, två från Pubmed och noll från PsycINFO. För sammanställd information om urvalet, se Bilaga 1, Sökmatris.
5.4 Kvalitetsgranskning
Tolv artiklar, elva kvalitativa och en kvantitativ artikel, granskades kritiskt gällande
trovärdighet, tillförlitlighet, svagheter och styrkor. Den kvantitativa artikeln granskades med hjälp av en checklista för enkäter av Billhult och Gunnarsson (2012) och kompletterades med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2019) granskningsmall
Bedömning av icke randomiserad studie (retrospektiv och prospektiv ITT) samt en
bedömningsmall för tvärsnittsstudier av Kristensson (2014). SBUs (u.å.) granskningsmall
Bedömning av studier med kvalitativ metodik användes till de elva kvalitativa artiklarna. Den
kompletterades med frågor från en checklista för artiklar av kvalitativ metod av Forsberg och Wengström (2016). Författarna läste samtliga artiklar enskilt och diskuterade samt jämförde åsikterna om kvalitén därefter, fråga för fråga i granskningsmallarna. Efter den kritiska granskningen bestod elva artiklar till dataanalysen. Styrkor och svagheter för de inkluderade artiklarna redovisas i Bilaga 2, Artikelmatris.
5.5 Dataanalys
Integrerad analys i tre steg (Kristensson, 2014) användes för att analysera artiklarnas resultat. Analysen inleddes med att författarna läste samtliga artiklar enskilt. Denna genomläsning var första steget och övergripande skillnader och likheter i artiklarna identifierades. Dessa
övergripande kategorier för artiklarnas resultat skapades. Underkategorier skapades dessutom till två av tre kategorier. Därefter sammanställdes delarna av artiklarnas resultat som svarade på syftet under varje kategori, steg tre.
5.6 Forskningsetiska överväganden
Samtliga inkluderade artiklar granskades gällande forskningsetiska överväganden. Enligt Wallengren och Henricson (2012) ska vetenskapliga artiklar innehålla ett etiskt resonemang eller redovisa att de har ett godkänt etiskt tillstånd. Alla artiklar som inkluderats i studien har därför etiskt tillstånd och/eller ett etiskt resonemang. Enligt Kjellström (2012) kan
felaktigheter i en litteraturstudie uppkomma p.g.a. språkbrister samt att patientgruppen kan ta skada. Resultatet ska även presenteras i sin helhet (Kjellström, 2012), därav uteslöts inget material från studien. Författarna har minskat risken för språkliga missförstånd genom att välja artiklar på endast engelska och översatt ord till svenska. Författarna presenterade allt material med ett icke-värdeladdat språk för att värna om patientgruppen. Författarna har varit objektiva under studien, bl.a. genom diskussion.
6. Resultat
Resultatet baseras på elva kvalitativa studier. Genom den integrerade analysen framkom tre kategorier och underrubriker till två av kategorierna. Kategorier, underrubriker och
relevanta studier för varje kategori och subkategori presenteras i Tabell 1, Resultattabell.
Tabell 1, Resultattabell
Kategori Underrubriker Relevanta studier
Stöd av anhöriga Positivt stöd av anhöriga Ammouri et al. (2017) Askham et al. (2010) Bårdsgjerde et al. (2019) Delmar et al. (2012) Junehag et al. (2014) Petriček et al. (2017) Salminen-Tuomaala et al. (2012) Stevens & Thomas (2012) Wieslander et al. (2016)
Otillräckligt eller negativt stöd av anhöriga
Askham et al. (2010) Delmar et al. (2012) Petriček et al. (2017)
Salminen-Tuomaala et al. (2012) Stevens & Thomas (2012)
Stöd av andra personer som upplevt hjärtinfarkt Bårdsgjerde et al. (2019) Simonÿ et al. (2015) Wieslander et al. (2016) Junehag et al. (2014) Stöd av sjukvårdspersonal Stöd av sjukvårdspersonal i den akuta fasen
Askham et al. (2010) Bårdsgjerde et al. (2019) Stevens & Thomas (2012)
Stöd av sjukvårdspersonal i återhämtningsfasen Askham et al. (2010) Bårdsgjerde et al. (2019) Iles-Smith et al. (2017) Junehag et al. (2014) Petriček et al. (2017) Salminen-Tuomaala et al. (2012) Simonÿ et al. (2015)
Stevens & Thomas (2012) Wieslander et al. (2016)
6.1 Stöd av anhöriga
6.1.1 Positivt stöd av anhöriga
Patienter såg familjen som ett positivt och viktigt stöd vid hjärtinfarkt (Ammouri, Kamanyire, Abu Raddaha, Achora & Obeidat, 2017; Askham et al., 2010; Delmar, Jakobsen, Forup & Pedersen, 2012; Junehag, Asplund & Svedlund, 2014; Petriček, Buljan, Prljević & Vrcić- Keglević, 2017; Salminen-Tuomaala, Åstedt-Kurki, Rekiaro & Paavilainen, 2012;
Wieslander, Mårtensson, Fridlund & Svedberg, 2016). Vissa ansåg att den var det viktigaste stödet (Petriček et al., 2017), men även vänner kunde ses som ett betydelsefullt stöd
(Ammouri et al., 2017; Salminen-Tuomaala et al., 2012; Wieslander et al., 2016). Anhöriga, dvs. familj och vänner, kunde ge patienten ett känslomässigt eller praktiskt stöd, vilket innebar en stressreduktion (Ammouri et al., 2017; Askham et al., 2010; Wieslander et al., 2016). Det ledde till en känsla av att vara respekterad och bekräftad i situationen (Wieslander et al., 2016). Anhörigas känslomässiga stöd gav vissa patienter en känsla av gemenskap, att vara värdefull och minskade upplevelsen av ensamhet (Ammouri et al., 2017).
Patienter som mottog stöd från anhöriga upplevde att situationen blev mer hanterbar (Ammouri et al., 2017; Askham et al., 2010; Delmar et al., 2012; Junehag et al., 2014; Salminen-Tuomaala et al., 2012; Wieslander et al., 2016). Stödet kunde även hjälpa
patienterna i rehabiliteringen (Ammouri et al., 2017) och främja återhämtning (Delmar et al., 2012; Junehag et al., 2014; Salminen-Tuomaala et al., 2012; Wieslander et al., 2016).
Patienten kunde stärkas av att samtala med anhöriga (Junehag et al., 2014; Wieslander et al., 2016). Det kunde hjälpa patienten att reflektera, omvärdera och se meningen med livet
(Delmar et al., 2012). Närvarande anhöriga, att de fanns där, gav patienten trygghet
(Ammouri et al., 2017; Askham et al., 2010; Junehag et al., 2014; Petriček et al., 2017; Stevens & Thomas, 2012; Wieslander et al., 2016). Stödet och närvaron av anhöriga kunde göra att patienterna vågade utsätta sig för situationer som de var rädda för då de var ensamma. Rädslan gällde främst kvarstående symtom och rädsla för en ny hjärtinfarkt, anhöriga gjorde dock att rädslan övervanns och patienter upplevde motivation och trygghet (Junehag et al., 2014; Stevens & Thomas, 2012). Vissa patienter upplevde att stödet i form av närvaro minskade negativa och existentiella tankar (Junehag et al., 2014). Även i det akuta skedet kunde anhörigas närvaro anses vara viktig (Bårdsgjerde, Kvangarsnes, Landstad, Nylenna & Hole, 2019).
6.1.2 Otillräckligt eller negativt stöd av anhöriga
Att tillhöra en familj innebar inte per automatik att alla patienter erhöll stödet som de hade behov av, vilket kunde resultera i en ensamhet i sjukdomshanteringen (Askham et al., 2010; Delmar et al., 2012). Vissa patienter ville ha stödet från anhöriga i början av
sjukdomshanteringen men valde att inte ta emot det (Delmar et al., 2012), ett flertal patienter skyddade anhöriga genom att dölja symtom och upprätthålla en fasad av välmående (Delmar et al., 2012; Salminen-Tuomaala et al., 2012; Stevens & Thomas, 2012). Patienter förnekade eller ville inte prata om känslor och tankar, såsom oro för framtiden och rädsla, med anhöriga i syfte att skydda, avlasta och inte vara en börda för anhöriga (Delmar et al., 2012; Salminen- Tuomaala et al., 2012; Stevens & Thomas, 2012). Somliga patienter ansåg att stödet från familjen, att samtala om situationen för att minska ensamheten, inte skulle hjälpa (Delmar et al., 2012).
Patienter kunde se anhörigas stöd som negativt och överbeskyddande. Patienters integritet och autonomi begränsades av anhöriga vilket kunde skapa ett ökat lidande (Delmar et al., 2012; Petriček et al., 2017; Salminen-Tuomaala et al., 2012). En del patienter upplevde att de blev sedda som sköra och sjuka (Petriček et al., 2017). Vissa manliga patienter upplevde sig bevakade och att partnern inte visade tillit till dem medan en del kvinnliga patienter upplevde att de inte fick utföra deras vardagliga sysslor. Relationen mellan patienten och anhöriga kunde påverkas på flera plan och kretsa kring sjukdomen (Salminen-Tuomaala et al., 2012).
6.2 Stöd av andra personer som upplevt hjärtinfarkt
Att möta andra personer som upplevt hjärtinfarkt upplevdes som ett positivt stöd bland patienterna (Bårdsgjerde et al., 2019; Simonÿ, Pedersen, Dreyer & Birkelund, 2015; Wieslander et al., 2016). Patienterna kunde uppleva en samhörighet och dela tankar med varandra vilket ledde till välmående (Junehag et al., 2014; Wieslander et al., 2016). Insikten om att oro och rädsla var normala reaktioner efter en hjärtinfarkt skapades genom samtal, känslorna normaliserades därmed hos vissa patienter. Trots stöd från andra personer som upplevt hjärtinfarkt upplevde vissa patienter både rädsla och ångest kvarstod. Somliga patienter ansåg också att samtal, med andra personer som upplevt hjärtinfarkt, inte behövdes och avböjde därför samtal (Junehag et al., 2014).
Patienter kunde mötas i träningsrelaterade situationer i rehabiliteringen, där de kunde likna sig med varandra och lära sig av varandra. Detta skedde bl.a. genom samtal och upplevdes som motiverande bland patienterna (Bårdsgjerde et al., 2019; Simonÿ et al., 2015). Gemenskap, stöttning och närvaro av andra i samma situation ledde till minskad osäkerhet, att fokus på sjukdomen och att rädsla till kroppens reaktion, som påminde om hjärtinfarkten, distraherades vilket resulterade i att patienter vågade vara mer fysiskt aktiva. Rädslan kunde även minska genom att se andra personer lyckas och att utmana sig själv, medvetet eller omedvetet i mötet med andra patienter, därmed uppstod en ökad tilltro till sin fysiska förmåga till följd av den minskade rädslan (Simonÿ et al., 2015).
6.3 Stöd av sjukvårdspersonal
6.3.1 Stöd av sjukvårdspersonal i den akuta fasen
En del patienter mottog information om hjärtinfarktdiagnosen och planen för hur
hjärtinfarkten skulle behandlas vilket patienterna ansåg var nödvändig information i den akuta fasen då det gav patienten en känsla av hanterbarhet. Både innan och efter en PCI-behandling mottog patienten individualiserad information vilket bidrog till att patienten upplevde en viss kontroll och kände sig lugnare (Bårdsgjerde et al., 2019). Vissa patienter upplevde dock att de saknade stöd från sjukvårdspersonalen och den information de mottog beskrevs som
obefintlig eller bristande (Askham et al., 2010; Bårdsgjerde et al., 2019; Stevens & Thomas, 2012). Det gjorde att vissa patienter kände sig övergivna och ensamma (Bårdsgjerde et al., 2019). En del patienter beskrev att de kan ha fått information men ej haft möjlighet att ta emot och tolka informationen (Askham et al., 2010; Bårdsgjerde et al., 2019; Stevens & Thomas, 2012).
Omgivningen och sjukvårdspersonalens agerande tolkades av vissa patienter för att försöka förstå situationen (Bårdsgjerde et al., 2019). När sjuksköterskan agerade lugnt och metodisk uppfattade dessa patienter situationen som lugn och kontrollerad, då upplevdes trygghet och tillit till sjuksköterskan uppstod. Om sjuksköterskans agerande och situationen upplevdes som ostrukturerad och stressad upplevde vissa patienter en kontrollförlust och minskad trygghet (Bårdsgjerde et al., 2019).
6.3.2 Stöd av sjukvårdspersonal i återhämtningsfasen
Patienterna besatt erfarenhet av att informationen de fick inför och vid utskrivningen innehöll brister (Askham et al., 2010; Bårdsgjerde et al., 2019; Iles-Smith, Deaton, Campbell, Mercer & McGowan, 2017; Junehag et al., 2014; Petriček et al., 2017; Salminen-Tuomaala et al., 2012; Stevens & Thomas, 2012). Många patienter upplevde oro inför utskrivningen p.g.a. ovissheten som uppstod (Bårdsgjerde et al., 2019). Den korta sjukhusvistelsen gjorde att vissa patienter upplevde sig förvirrade, förstod inte att hjärtinfarkten hade inträffat och hade svårt att ta in informationen de fick innan utskrivningen (Iles-Smith et al., 2017; Salminen- Tuomaala et al., 2012).
Utskrivningsinformationen kunde upplevas generell och inte anpassad efter patienterna (Junehag et al., 2014; Stevens & Thomas, 2012). De behövde både generell och
individanpassad information efter en hjärtinfarkt ansåg vissa patienter (Petriček et al., 2017). De önskade att de hade fått vetskap om vanliga känslor, som oro, som kan uppstå efter utskrivningen och därmed varit beredda på känslorna och att hantera dem (Junehag et al., 2014; Stevens & Thomas, 2012). Även brist på information om normala fysiska symtom ledde till en förvirring, oro och rädsla bland patienterna när symtomen uppstod hemma (Askham et al., 2010; Iles-Smith et al., 2017; Stevens & Thomas, 2012). Att inte få sina känslor som uppstod till följd av symtomen validerade av sjukvårdspersonalen ökade ångesten och oron (Iles-Smith et al., 2017). Den bristande informationen vid utskrivningen innebar att patienterna kunde uppleva att de var lämnade ensamma i deras situation vilket skapade oro (Salminen-Tuomaala et al., 2012; Stevens & Thomas, 2012). Att mottaga flera olika budskap gällande utskrivningen kunde också leda till oro (Bårdsgjerde et al., 2019).
Merparten av patienterna upplevde att stödet från sjukvårdspersonalen vid uppföljningen var tillfredsställande. Ett eventuellt deltagande i rehabiliteringsprogram samt regelbunden uppföljning, där dialog och kommunikation var i fokus, bidrog till en upplevelse av gott stöd (Bårdsgjerde et al., 2019; Junehag et al., 2014; Simonÿ et al., 2015; Wieslander et al., 2016). Vissa patienter hävdade även att de uppskattade då sjuksköterskan fokuserade på mer än endast sjukdomen och bemötte dem som en person, vilket gjorde att de kände sig bekräftade (Wieslander et al., 2016). En del patienter hade även möjlighet att kontakta sjuksköterskan via telefon under uppföljningen vilket resulterade i en trygghet (Junehag et al., 2014; Wieslander et al., 2016). Den här tryggheten gjorde att dessa patienter upplevde att de inte bröt samman. Vissa patienter som hade en lägre kontinuitet gällande uppföljning upplevde inte samma trygghet (Junehag et al., 2014).
Uppföljningen uppfyllde inte alla patienters förväntningar, vilket kunde resultera i känslor som t.ex. övergivenhet, oro och förvirring (Junehag et al., 2014; Salminen-Tuomaala et al., 2012). Ett flertal patienter upplevde att kunskap hjälpte dem att vara lugna i deras situation och hantera känslorna (Petriček et al., 2017; Salminen-Tuomaala et al., 2012; Wieslander et al., 2016). Att anhöriga inkluderades i rehabiliteringen och fick information uppskattades av en del patienter då de anhöriga var medvetna om vanliga känsloreaktioner som kunde uppstå (Wieslander et al., 2016).
Somliga patienter fick bristande information om hur mycket fysisk aktivitet som var lämplig initialt, vilket ledde till att de upplevde sig förvirrande, oroliga och rädda för att eventuellt
röra sig för mycket (Askham et al., 2010; Salminen-Tuomaala et al., 2012). Att utföra ett rehabiliteringsprogram innefattande fysisk aktivitet i närvaro av sjukvårdspersonal ansågs som en säker miljö, ångesten minskade och de vågade därmed utföra fysisk aktivitet
(Bårdsgjerde et al., 2019; Simonÿ et al., 2015; Wieslander et al., 2016). Även vänlighet och kompetens hos personalen bidrog till detta samt att patienternas oro bl.a. för att överanstränga hjärtat kunde minska (Wieslander et al., 2016). Detta ledde till en ökad tro till kroppen och att de blev mer aktiva efter rehabiliteringsprogrammet (Simonÿ et al., 2015; Wieslander et al., 2016).
7. Resultatsammanfattning
Patienter hade erfarenhet av stöd, ur psykosociala aspekter, från anhöriga, andra personer som upplevt hjärtinfarkt och sjukvårdspersonal. I kategorin stöd av anhöriga framkom det att stödet från anhöriga kunde upplevas positivt, i form av stressreduktion och trygghet, och negativt, i form av överbeskydd och påverkan på relationen. Alla patienter fick inte stödet eller upplevde ett otillräckligt stöd från anhöriga och vissa ville inte ta emot stöd av anhöriga. I kategorin stöd av andra personer som upplevt hjärtinfarkt framkom det att patienterna fick ökade förståelse och upplevde en samhörighet. Patienterna fick även motivation av att samtala och se andra i samma situation. I kategorin stöd av sjukvårdspersonal framkom det att
information skapade trygghet och tolkningar av omgivningen samt ageranden kunde skapa både trygghet och otrygghet i det akuta skedet. Patienter upplevde bristande information, i synnerhet vid utskrivning, vilket ledde till ökad oro och ångest. Kontinuitet och närvaro av sjukvårdspersonal vid uppföljningen uppskattades av patienterna och skapade trygghet i återhämtningsfasen.
8. Diskussion
8.1 Resultatdiskussion
8.1.1 Stöd av anhöriga
I studiens resultat framkommer det att anhöriga kunde ge ett positivt, otillräckligt eller negativt stöd. Det positiva stödet av anhöriga minskade stress, rädsla och gav trygghet och hanterbarhet i rehabiliteringen för patienter. Enligt Hupcey och Morse (1997) baserades socialt stöd på en naturlig relation och känslomässigt stöd var en del av socialt stöd. Detta kan liknas med studiens resultat om det positiva stödet av anhöriga. I studiens resultat upplevde patienter även att det otillräckliga eller negativa stödet från anhöriga kunde resultera i ett ökat lidande. Resultatet tyder även på påverkan på relationen (Salminen-Tuomaala et al., 2012). Enligt Dalteg, Benzein, Fridlund och Malm (2011) kunde relationen påverkas genom bl.a. överbeskydd, otillräcklig kommunikation och ändrade roller. Bland patienterna ledde det här till frustration, ångest och en känsla av att vara kontrollerad medan anhöriga saknade kunskap att bemöta patientens känslor och höll därför avstånd. Enligt resultatet uppskattade vissa patienter att anhörigas inkluderades och fick information (Wieslander et al., 2016).
Personcentrerad vård är en teoretisk referensram som innebär att omvårdnaden ska utgå från ett holistiskt och humanistiskt perspektiv, att patienten är en del av ett personligt nätverk med anhöriga och sociala sammanhang samt är en central del i teamet (McCormack & McCance, 2006; Svensk sjuksköterskeförening, 2016a). Enligt McCormack och McCances (2006) studie var personcentrerad vård baserad på byggstenarna förutsättningar, vårdmiljö,
personcentrerade processer och resultat. I vårdmiljön var dialog en grund för delaktighet, i byggstenen förutsättningar var vårdpersonalens kunskap och attityd till patientens värderingar
viktig och byggstenen personcentrerade processer innefattade delaktighet. Resultatet av personcentrerad vård var bl.a. välbefinnande, delaktighet och tillfredsställelse (McCormack & McCance, 2006), vilket kan liknas med studiens resultat att delaktiga anhöriga kunde främja patientens mående. Alla tyckte dock inte att involveringen av anhöriga skulle hjälpa och främja måendet (Delmar et al., 2012).
Sjuksköterskan var skyldig att respektera, acceptera och lyfta fram patientens värderingar och lägga sina egna värderingar åt sidan i personcentrerad vård (McCormack & McCance, 2006). Det kan innebära att anhöriga ska involveras i omvårdnaden om patienten vill det och om patienten inte vill det ska detta inte göras. Enligt Scott och Thompson (2003) hade anhöriga behov av stöd i form av information om hur de kan hjälpa patienten och hantera känslor. Baserat på studiens resultat gällande otillräckligt och negativt stöd av anhöriga, Scott och Thompson (2003) samt McCormack och McCance (2006), kan patientens värderingar, som ska respekteras, innebära ett etiskt problem för sjuksköterskan då patientens val kan innebära ett mindre gynnande utfall både för patient och anhörig. Sjuksköterskan kan ha åsikten att involvering av anhöriga skulle minska patientens och anhörigas lidande men att patienten inte tillåter detta, vilket kan leda till ett ökat lidande för patient och anhöriga. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2016b) är en del av syftet med omvårdnaden att underlätta patientens lidande och inte åstadkomma patienten nytt lidande. Detta kan tolkas som ett etiskt problem då patientens värderingar och syftet med omvårdnaden eventuellt inte korrelerar.
8.1.2 Stöd av sjukvårdspersonal i den akuta fasen
Studiens resultat tyder på att information, tolkningar av omgivningen och ageranden, vilket kan liknas med verbal och icke-verbal kommunikation, kunde skapa både trygghet och otrygghet. Många patienter upplevde dock att de inte fick stöd i form av information och trots given information kunde patienterna ej tolka eller minnas informationen. Att däremot få nödvändig information bidrog till kontroll och lugnt agerande bidrog till en lugn patient (Bårdsgjerde et al., 2019). Enligt Hupcey och Morse (1997) var informationsstöd en del av socialt stöd och Skärsäter (2014) hävdade att stöd från sjuksköterskan kan ge patienten kontroll. Ökad kontroll leder till ett minskat lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2016b). Höglund, Winblad, Arnetz och Arnetz (2010) beskrev att information angående situationen kan tillfredställa och vara all information som patienten kan ta in. Sjuksköterskor ansåg att patientdelaktighet kan bidra till ökad kontroll för patienten (Höglund et al., 2010; Tierney et al., 2013). Tierney et al. (2013) hävdade att tidpunkten för informationen är avgörande för hur mycket patienten kan ta in.
Att sjuksköterskan är tekniskt skicklig och medkännande kunde bidra till trygghet (Tierney et al., 2013), det kan liknas med studiens resultat av den icke-verbala kommunikationen där patienter upplevde vårdsituationen som lugn och strukturerad (Bårdsgjerde et al., 2019). Enligt Socialstyrelsen (2015) är sjuksköterskan skyldig att involvera patienten i patientens vård och ge information om bl.a. situationen. Personcentrerade processer i personcentrerad vård innefattade också information, kommunikation och bidrog till delaktighet (McCormack & McCance, 2006). Detta innebär att information inte bara är en skyldighet utan också nödvändighet för att uppnå delaktighet och trygghet i relationen. Enligt McCormack och McCance (2006) var resultatet av personcentrerad vård bl.a. patienttillfredsställelse och en terapeutisk relation. Det kan liknas med resultatet, verbal och icke-verbal kommunikation ledde till delaktighet och trygghet, om kommunikationen uttrycks i lagom mängd och på ett lugnt vis, vilket kan ses som tillfredsställelse då lidandet minskas.
8.1.3 Stöd av sjukvårdspersonal i återhämtningsfasen
I studiens resultat framkommer det att stöd från sjukvårdspersonal i återhämtningsfasen var bristande gällande information vid utskrivning. Standard vårdtiden på sjukhus är en halv vecka efter en hjärtinfarkt (Kunskapsguiden, 2018), resultatet visar att denna begränsade tid i kombination med bristande information och ovisshet skapade förvirring och oro inför och efter utskrivningen. Patienter efterfrågade information om känslor, fysiska symtom och hur mycket fysisk aktivitet som är lämpligt. Scott och Thompson (2003) hävdade att det
föreligger flera olika informationsbehov. Både patienter och sjukvårdspersonal prioriterade information angående fysisk aktivitet som ett av de viktigaste behoven.
Hälsa är mer än frånvaro av sjukdom och det biomedicinska perspektivet räcker inte för att förklara hälsa (Engel, 2012; WHO u.å.). Enligt Scott och Thompson (2003) förekom det dock skillnader angående prioriterade informationsbehov mellan patienter och sjukvårdspersonal då patienter ansåg att information om känsloreaktioner och känslo- samt stresshantering var av yttersta vikt, vilket sjukvårdspersonal inte ansåg. Fysisk aktivitet, som är en central del av rehabiliteringen, tillämpas i för liten omfattning delvis p.g.a. att många patienter är rädda (Socialstyrelsen, 2018). I studiens resultat framkommer det att denna rädsla lindrades av en säker miljö, kunskap och närvaro av sjukvårdspersonal samt andra personer som upplevt hjärtinfarkt. Det framkommer även att uppföljningen var tillfredsställande bland många patienter, framförallt de som haft en kontinuerlig kommunikation och tillgång till kontakt med sjuksköterskan. Kunskapen hjälpte även patienterna att hantera känslor och vara lugna.
I studiens resultat, att bli sedd som en person och att fokus inte enbart riktades mot sjukdomen resulterade i en känsla att bli bekräftad (Wieslander et al., 2016). Enligt McCormack och McCance (2006) samt Svensk sjuksköterskeförening (2016a) ska patienten bli sedd som en person med värderingar och upplevelser och är därför mer än sin sjukdom. Att beakta och behandla patientens psykosociala behov, vilket även innefattar upplevelsen av sjukdomen, är av lika stor vikt som att behandla de fysiologiska behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2016a). Ovanstående kan tolkas som att sjukvårdspersonal bör ge information, se hela
patienten och stödja patientens känslohantering för att lyckas återhämta sig från hjärtinfarkten. Ett resultat av personcentrerad vård var välmående (McCormack & McCance, 2006), vilket då kan uppnås.
8.2 Metoddiskussion
8.2.1 Design
I en litteraturstudie sammanställs befintlig forskning (Kristensson, 2014) och därför var den en lämplig metod för denna studie, trots att studier inom ämnet var begränsat. En enkät-, intervjustudie, granskning av skönlitterära texter eller bloggar skulle eventuellt varit lämpliga metoder men valdes bort p.g.a. tidsramen för studien, författarnas begränsade metodologiska erfarenheter och att resultatet inte skulle erhållit samma bredd samt bild av kunskapsläget. Enligt Henricson (2012) är det av vikt och påverkar trovärdigheten om författarnas
förförståelse beskrivs samt hur den hanterats. Författarna har diskuterat sin förförståelse kontinuerligt med varandra för att minska risken för påverkan och därmed ökat objektiviteten, vilket är en styrka. Att förförståelsen inte blev nedskriven är dock en svaghet som kan ha påverkat studiens verifierbarhet. Angående det meningsbärande ordet psykosocial i syftet hade författarna olika förförståelse vilket ledde till ett flertal diskussioner för att bibehålla objektivitet. Begränsad litteratur angående definition och information om psykosociala aspekter förekom vilket försvårade ytterligare för författarna och kan ha resulterat i svagheter i studien.
Kvalitativa artiklar är inte generaliserbara (Kristensson, 2014) därav är generaliserbarheten av denna studie begränsad då den endast baseras på kvalitativa artiklar. Studiens överförbarhet är begränsad då den baseras på endast elva artiklar, varav tre endast innefattade kvinnor.
Kvinnor och män kan tala och uttrycka sig olika (Smirthwaite, 2010) och det har påståtts att kvinnor är mer oroliga och värdesätter relationer mer än män (Määttä & Öresland, 2014). Emslie (2005) hävdade att en del kvinnor inte vill belasta och besvära sjukvården och anhöriga, därav uttrycks inte symtom och oro. Emslie (2005) hävdade även att forskning om hjärtsjukdom har under senare år fokuserat på kvinnor. Genusaspekten kan vara av vikt att se till i denna studie då resultatet kan ha påverkats av ovanstående.
I Sverige är ensamhushåll, med eller utan barn, den vanligaste boendeformen (Statistiska centralbyrån [SCB], 2020). Ett flertal av artiklarna som inkluderats i denna studie härstammar från länder utanför norden. Samhälleliga aspekter kan ha påverkat resultatet då
familjesammansättningen kan se annorlunda ut än i Sverige, vilket också påverkar överförbarheten.
8.2.2 Datainsamling
Databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO innefattar omvårdnad (Karlsson, 2012) och användes därför i studien. Enligt Karlsson (2012) är Pubmed och MEDLINE likvärdiga men Pubmed innefattar mer material därav valdes MEDLINE bort. Begränsningen till åren 2010- 2020 användes i syfte till att få aktuella artiklar. Enligt Kjellström (2012) ska
språkmissförstånd undvikas, därav begränsningen till engelska vilket kan ha begränsat antalet artiklar i sökningarna. PsycINFO är inriktad mot psykologi (Karlsson, 2012) och därför användes inte ämnesord för hjärtinfarkt då sökningen blev för begränsad. Pubmed är mer inriktad mot biomedicin (Karlsson, 2012), därför användes sökordet nurse i Pubmed i syfte att finna artiklar om omvårdnad.
Kjellström (2012) hävdar att metodologiska brister kan ses som ett forskningsetiskt problem. För att minska dessa och få sökningarna i databaserna likvärdiga tog författarna därför hjälp av en bibliotekarie. Genom handledning framkom det att sökblock med alla synonymer till de meningsbärande orden i syftet kunde vara mer lämpligt än att använda ämnesord. Innebörden av de meningsbärande orden, så som oro och rädsla samt information, kunde också ingå i sökblocken. I Pubmed användes både ämnesord och frassökning i frisökning för orden för hjärtinfarkt i syfte att få med samtliga artiklar. Även funktionen no explode användes i Pubmed gällande ämnesord, enligt instruktion av bibliotekarien, för att utesluta mer
diagnosspecifika termer. Likaså användes begränsningen att abstract skulle finnas för att öka sannolikheten att tidskriften är granskad samt att utesluta att artiklarna inte är skrivna enligt IMRAD. Patienterfarenheter i syftet användes inte som ett ord i sökningarna då det
begränsade antalet träffar och relevanta artiklar uteslöts, istället sållade författarna ut artiklar som innehöll patientperspektivet vid urvalet.
Ämnesordet för stöd var inte lämpligt och begränsade sökningen i samtliga databaser och användes därför inte. Ord som frisöktes trunkerades i syfte att inte utesluta artiklar som innehöll olika ändelser av orden i sökningen. Anxiety exkluderades som sökord då sökningar innehållande sökordet resulterade i artiklar om psykiatrisk sjukdom. Fler synonyma sökord till de meningsbärande orden i syftet existerar och skulle kunnat genererat fler artiklar i
Författarna bytte syfte ett flertal gånger p.g.a. brist på lämpliga artiklar, vilket påverkade tidsaspekten för litteraturstudien.
I urvalet finns ingen hänvisning till metodlitteratur då urvalet endast var snarlikt
metodlitteraturen. Ett första urval genom att läsa samtliga artiklars abstract (Kristensson, 2014) var inte lämpligt i studien då ett flertal artiklar hade titlar som innehöll
exklusionskriterier. Reliabiliteten stärks om samtliga författare granskar enskilt och diskuterar artiklarnas kvalitet (Henricson, 2012), vilket författarna gjorde. Kristensson (2014)
rekommenderar att granskningsmallar ska användas vid kvalitetsgranskning men att de kan behöva kompletteras för att passa artiklarnas metoder. Då författarna erhöll begränsad erfarenhet av kvalitetsgranskning kompletterades granskningsmallen för de kvalitativa artiklarna (SBU, u.å.) med en checklista (Forsberg & Wengström, 2016) för att veta vad som skulle ingår i varje del av artiklarna. Det fanns ingen passande granskningsmall till den
kvantitativa artikeln, därför användes en checklista för enkäter (Billhult, & Gunnarsson, 2012) och den kompletterades med en granskningsmall (SBU, 2019) samt en bedömningsmall för tvärsnittsstudier (Kristensson, 2014).
Kjellström (2012) beskriver att den vetenskapliga kvaliteten av en studie ska vara adekvat för att vara etiskt korrekt, därav exkluderades en artikel då den ej var försvarbar ur
forskningsetiska aspekter gällande kvaliteten. Inkluderade artiklar som inte har en
intressekonflikt redovisas inte som en styrka i Bilaga 2, Artikelmatris, artiklar som däremot inte redovisar om eventuell intressekonflikt föreligger redovisas som en svaghet. Finansiellt stöd kan eventuellt påverka analysen (SBU, u.å.), artiklar som fått finansiellt stöd för studien redovisas därför som en svaghet, i Bilaga 2, Artikelmatris, även om aktörerna eventuellt inte påverkat analysen. Det är en fördel om deltagaren fått välja var en intervju ska ske samt att miljön är anpassad och ostörd (Danielson 2012). I Bilaga 2, Artikelmatris framgår det därför som en styrka om deltagaren haft möjlighet att välja intervjuplats, att miljön anpassas eller intervjun skedde hemma hos deltagaren.
8.2.3 Dataanalys
I integrerad analys sammanställs ett flertal texter till flera kategorier (Kristensson, 2014) och var därför en lämplig analysmetod för studien som baserades på ett flertal artiklar. Författarna analyserade artiklarna enskilt och diskuterade därefter för att skapa kategorier och minska risken för individuella tolkningar av författarna baserat på förförståelse. Henricson (2012) hävdar att det är en styrka att analysen sker tillsammans och enskilt. Att resultatet granskas av medstudenter ökar trovärdigheten (Henricson, 2012), därför efterfrågades medstudenter åsikt vilket också ökade validiteten. Enligt Kjellström (2012) kan språkbrister ske och kan skapa etiska problem. Vid analysen kan språkförståelsen påverkat författarnas tolkning av
ordspråk/talesätt, där översättningen gör att ordspråket/talesätt mist sin betydelse. För att minska risken för detta förde författarna en dialog om sina tolkningar. En artikel hade en integrerad resultat- och diskussionsdel och för att undvika feltolkningar av resultatdelen diskuterade författarna delarna de var osäkra på om de hörde till resultatet eller diskussionen.
9. Slutsats och kliniska implikationer
Patienter som insjuknat i hjärtinfarkt har erfarenhet av flera olika typer av stöd, ur psykosociala aspekter, från flera olika aktörer. Information kan bidra till en ökad
patientdelaktighet och en delaktig patient har ökade möjligheter att känna tillfredsställelse angående vården. En del patienter upplever dock att informationen under den korta
sjukhusvistelsen är otillräcklig. Stöd utifrån en personcentrerad vård kan öka välmående och tillfredsställelsen bland patienterna. Stöd från anhöriga kan ibland leda till ett ökat lidande eventuellt p.g.a. kunskapsbristen hos anhöriga. Att anhöriga involveras och är delaktiga, om patienten vill det, kan leda till ett bättre stöd och öka tillfredsställelsen gällande vården för patienten. Delaktigheten kan minska lidande och öka en känsla av hanterbarhet vilket kan ses som välmående. Som sjuksköterska är det viktigt att se hela patienten och att vara medveten om samt stödja patientens känslohantering genom verbal och icke verbal kommunikation. Både psykosociala och fysiologiska behov bör inkluderas i omvårdnaden för att främja hälsa. Sjuksköterskan ska inte förutsätta att patienten kan och vill få stöd från anhöriga utan bör utgå från patientens situation och värderingar.
10. Fortsatt forskning
Denna studie visar hur patienter kan uppleva stödet ur psykosociala aspekter vid hjärtinfarkt. Djupare kunskap behövs dock för att skapa en större förståelse för hur dessa patienter kan uppnå ett ökat välmående och tillfredsställelse med vården. Den här studien baseras på ett flertal artiklar där endast kvinnor medverkat men både män och kvinnor drabbas av hjärtinfarkt. Fortsatt forskning behövs därför inom området för att få en överförbarhet till båda könen. Den fortsatta forskningen skulle kunna riktas mot familjefokuserad omvårdnad för att belysa familjens betydelse efter sjukhusvården.
11. Referenslista
*Ammouri, A. A., Kamanyire, J. K., Abu Raddaha, A. H., Achora, S., & Obeidat, A. A. (2017). Another Chance at Life: Jordanian Patients’ Experience of Going Through a Myocardial Infarction. Research & Theory for Nursing Practice, 31(4), 334–348. doi:10.1891/1541-6577.31.4.334
*Askham, J., Kuhn, L., Frederiksen, K., Davidson, P., Edward, K.-L., & Worrall-Carter, L. (2010). The information and support needs of Faroese women hospitalised with an acute coronary syndrome. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 19(9–10), 1352– 1361. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.03013.x
Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 139-149). Lund: Studentlitteratur.
*Bårdsgjerde, E. K., Kvangarsnes, M., Landstad, B., Nylenna, M., & Hole, T. (2019).
Patients’ narratives of their patient participation in the myocardial infarction pathway. Journal
of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 75(5), 1063–1073. doi:10.1111/jan.13931
Dalteg, T., Benzein, E., Fridlund, B., & Malm, D. (2011). Cardiac disease and its consequences on the partner relationship: A systematic review. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 10(3), 140–149. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.01.006
Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 163-174). Lund: Studentlitteratur.
*Delmar, C., Jakobsen, C., Forup, L., & Pedersen, B. D. (2012). The existential significance of social support: patients’ experiences after MI. British Journal of Cardiac Nursing, 7(2), 83–90. doi:10.12968/bjca.2012.7.2.83
Drevenhorn, E., & Gabrielsson, S. (2016). Risk för ohälsa. I A. Ekwall & A.-M. Jansson (Red.), Omvårdnad och medicin (s. 73-91). Lund: Studentlitteratur.
Emslie, C. (2005). Women, men and coronary heart disease: a review of the qualitative literature. Journal of Advanced Nursing (Wiley-Blackwell), 51(4), 382–395.
doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03509.x
Engel, G. (2012). The need for a new medical model: A challenge for biomedicine.
Psychodynamic Psychiatry, 40(3), 377-396. doi:10.1521/pdps.2012.40.3.377
Erlinge, D., & Nilsson, S. (2017). Ischemisk hjärtsjukdom. Hämtad 26 april, 2020, från Läkemedelsboken, https://lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. rev. utg.). Stockholm: Natur & kultur.
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad (s. 471-479). Lund: Studentlitteratur.
Hupcey, J. E., & Morse, J. M. (1997). Can a professional relationship be considered social support? Nursing Outlook, 45(6), 270–276. doi:10.1016/S0029-6554(97)90006-3
Höglund, A. T., Winblad, U., Arnetz, B., & Arnetz, J. E. (2010). Patient participation during hospitalization for myocardial infarction: perceptions among patients and personnel.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(3), 482–489. doi:10.1111/j.1471-
6712.2009.00738.x
*Iles-Smith, H., Deaton, C., Campbell, M., Mercer, C., & McGowan, L. (2017). The experiences of myocardial infarction patients readmitted within six months of primary percutaneous coronary intervention. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.),
26(21–22), 3511–3518. doi:10.1111/jocn.13715
Inspektionen för vård och omsorg. (2017). Hur upplever patienter och närstående vården?:
Sammanställning av klagomål som kommit in till patientnämnderna under 2016 (IVO, 2017-
16). Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg. Från
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter- 2017/sammanstallning-2016.pdf
*Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2014). A qualitative study: Perceptions of the psychosocial consequences and access to support after an acute myocardial infarction.
Intensive & Critical Care Nursing, 30(1), 22–30. doi:10.1016/j.iccn.2013.07.002
Karlsson, E.-K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 95-113). Lund: Studentlitteratur.
Kaslow, N., Bollini, A., Druss, B., Goldfrank, L., La Greca, A.-M., Wang, S., … Zeltzer, L. (2007). Health Care for the Whole Person: Research Update. Professional Psychology:
Research and Practice, 38(3). 278-289. doi:10.1037/0735-7028.38.3.278
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från ide till examination inom omvårdnad (s.69-92). Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: För studenter
Kunskapsguiden. (2018). Hjärt- och kärlsjukdomar. Hämtad 29 april, 2020, från https://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/hjart-karlsjukdomar/Sidor/default.aspx
McCormack, B., & McCance, T. V. (2006). Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing (Wiley-Blackwell), 56(5), 472–479.
doi:10.1111/j.1365-2648.2006.04042.x
McFerran, T. A., & Martin, E. A. (Eds.). (2008). A dictionary of nursing [Elektronisk resurs] (5. ed.). Oxford: Oxford University Press.
Määttä, S., & Öresland, S. (2014). Genusperspektiv i omvårdnad. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl., s. 323-339). Lund: Studentlitteratur.
*Petriček, G., Buljan, J., Prljević, G., & Vrcić-Keglević, M. (2017). Perceived needs for attaining a “new normality” after surviving myocardial infarction: A qualitative study of patients’ experience. European Journal of General Practice, 23(1), 35–42.
doi:10.1080/13814788.2016.1274726
Ratz Endler, J., & Ratz, M. (2020). Hjärtinfarkten: fakta, expertråd och personliga
berättelser. Stockholm: Bonnier fakta.
*Salminen-Tuomaala, M., Åstedt-Kurki, P., Rekiaro, M., & Paavilainen, E. (2012). Coping Experiences: A Pathwaytowards Different Coping Orientations Four and Twelve Months after Myocardial Infarction: A Grounded Theory Approach. Nursing Research and Practice, 2012, 1-9. doi:10.1155/2012/674783
Scott, J. T., & Thompson, D. R. (2003). Assessing the information needs of post-myocardial infarction patients: a systematic review. Patient Education & Counseling, 50(2), 167–177.
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
*Simonÿ, C. P., Pedersen, B. D., Dreyer, P., & Birkelund, R. (2015). Dealing with existential anxiety in exercise-based cardiac rehabilitation: a phenomenological-hermeneutic study of patients’ lived experiences. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 24(17–18), 2581–2590. doi:10.1111/jocn.12867
Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens
grunder: Hälsa och ohälsa (2. uppl,. s. 611-642). Lund: Studentlitteratur.
Smirthwaite, G. (2010). Mellan biologism och diskursfundamentalism: om kön och genus i medicinen. I B. Wijma, G. Smirthwaite & K. Swahnberg (Red.), Genus och kön inom
Socialstyrelsen. (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig: Handbok
för vårdgivare, chefer och personal. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-4-10.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård: Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Statistik om hjärtinfarkter 2018. Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2019-12-6490.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (u.å.). Bedömning av studier med
kvalitativ metodik. Hämtad 24 april, 2020, från Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering, https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2019). Bedömning av icke
randomiserad studie (retrospektiv och prospektiv ITT). Hämtad 24 april, 2020, från Statens
beredning för medicinsk och social utvärdering,
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_icke_randomiserad_studie_retrospektiv_pro spektiv_itt.pdf
Statistiska centralbyrån. (2020). Hushåll i Sverige. Hämtad 18 maj, 2020, från Statistiska centralbyrån, https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-
sverige/hushall-i-sverige/
*Stevens, S., & Thomas, S. P. (2012). Recovery of Midlife Women From Myocardial Infarction. Health Care for Women International, 33(12), 1096–1113.
doi:10.1080/07399332.2012.684815
Stubberud, D.-G. (2015). Psykosociala konsekvenser av att vara akut och kritiskt sjuk. I D.- G. Stubberud (Red.), Psykosociala behov vid akut och kritisk sjukdom (s. 13-50). Stockholm: Natur & Kultur.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016a). Personcentrerad vård [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
Svensk sjuksköterskeförening. (2016b). Värdegrund för omvårdnad [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). Jämlik vård och hälsa [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_jamlik_vard_och_halsa.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-
legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017c). Teamets kommunikation inom vård och omsorg [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_teamets_kommunikation_inom_vard_och_o msorg.pdf
Tierney, S., Cook, G., Mamas, M., Fath-Ordoubadi, F., Iles-Smith, H., & Deaton, C. (2013). Nurses’ role in the acute management of patients with non-ST-segment elevation acute coronary syndromes: an integrative review. European Journal of Cardiovascular Nursing,
12(3), 293–301. doi:10.1177/1474515112451555
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination
inom omvårdnad (s. 481-496). Lund: Studentlitteratur.
*Wieslander, I., Mårtensson, J., Fridlund, B., & Svedberg, P. (2016). Women’s experiences of how their recovery process is promoted after a first myocardial infarction: Implications for cardiac rehabilitation care. International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-
Being, 11, 1–11. doi:10.3402/qhw.v11.30633
Wiklund Gustin, L. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.
World health organization. (u.å.). Constitution. Hämtad 20 maj, 2020, från World health organization, https://www.who.int/about/who-we-are/constitution
World health organization. (2017). Cardiovascular diseases. Hämtad 4 april, 2020, från World health organization, https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cardiovascular-
diseases-%28cvds%29
Bilaga 1, Sökmatris
1/3Databas Sökord Resultat av
sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2020-04-21 Kl.13:00 Begränsningar engelska 2010-2020 peer review 1.(MH”Myocardial Infarction”) 19 984 2.(MH”Acute coronary syndrome”) 5 603 3.communication* 113 236 4.dialog* 6 814 5. interaction* 96 959 6.inform* 369 237 7.support* 352 747 8.existential* 2 052 9.emotion* 76 329 10.fear* 24 024 11.worr* 7 253 12.psychosocial 317 771 11. 1 OR 2 24 420 12. 3 OR 4 OR 5 OR 6 OR 7 787 214 13. 8 OR 9 OR 10 OR 11 OR 12 377 109 15. 11 AND 12 AND 13 336 52 19 10
2/3
Databas Sökord Resultat av
sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien PsycInfo 2020-04-22 Kl. 08:00 Begränsningar engelska 2010-2020 peer review 1.”Myocardial Infarction*” 1 923 2. ”Acute coronary syndrome*” 462 3.communication* 125 313 4.dialog* 11 262 5. interaction* 126 984 6.inform* 243 315 7.support* 260 054 8.existential 3 392 9.emotion* 132 177 10. fear* 29 345 11. worr* 7 582 12. psychosocial 56 186 13. 1 OR 2 2 271 14. 3 OR 4 OR 5 OR 6 OR 7 599 790 15. 8 OR 9 OR 10 OR 11 OR 12 204 462 16. 13 AND 14 AND 15 133 33 12 0 (1**) (5*) *dubbletter Cinahl **dubbletter i PubMed
3/3
Databas Sökord Resultat av
sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien PubMed 2020-04-21 Kl. 08.15 Begränsningar engelska 2010-2020 Abstract Most recent 1. ”myocardial infarction”[MeSH: NoExp] 31 694 2. ”acute coronary syndrome”[MeSH: NoExp] 9 039 3. ”myocardial infarction” 71 235 4. ”acute coronary syndrome” 16 262 5. communication* 297 792 6. dialog* 9 152 7. interaction* 730 154 8. inform* 955 008 9. support* 4 119 828 10. existential* 2 178 11. emotion* 118 959 12. fear* 44 643 13. worr* 13 681 14. psychosocial 54 410 15. nurs* 256 940 16. 1 OR 2 OR 3 OR 4 80 328 17. 5 OR 6 OR 7 OR 8 OR 9 5 614 453 18. 10 OR 11 OR 12 OR 13 OR 14 212 677 19. 15 AND 16 AND 17 AND 18 84 32 17 2 (7*) *dubbletter Cinahl
Bilaga 2, Artikelmatris
1/11Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Ammouri, A. A., Kamanyire, J. K., Abu Raddaha, A. H., Achora, S., & Obeidat, A. A. (2017). Another Chance at Life: Jordanian Patients’ Experience of Going Through a Myocardial Infarction. Research &
Theory for Nursing Practice, 31(4), 334–348.
doi:10.1891/1541- 6577.31.4.334
Land: Jordanien
The aim of this study was to describe the
experiences of Jordanian patients when they suffered an MI attack and the varied meanings that they assigned to their experiences.
Inklusionskriterier:
Inneliggande på en hjärtavdelning p.g.a. hjärtinfarkt, ska förstå och tala arabiska. Exklusionskriterier: Psykiatriska diagnoser, tidigare hjärtinfarkt. Urvalsförfarande: Avsiktligt urval Beskrivning slutlig studiegrupp: 5 deltagare,
varav 4 män och 1 kvinna, 55-66 år. Datainsamlingsmetod: Intervju Analysmetod: Kvalitativ analys Styrkor: Hela analysprocessen beskrivs. Intervjuguide användes samt följdfrågor för utförligare svar. Exempel på frågor framgår. En forskningsassistent utförde samtliga intervjuer.
Framgår var och när intervjuerna ägde rum samt duration.
Svagheter: Intervjuer
ägde rum på sjukhuset. Forskarnas förförståelse och hur den hanteras framgår ej.
Framgår inte om ev. intressekonflikt föreligger.
Deltagarna uppskattade stöd av familj, vänner och grannar, vilket
underlättade
återhämtningen och hjälpte dem att hantera situationen. Deltagarna ansåg att de fick känslomässigt stöd av anhöriga.
2/11
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Askham J, Kuhn L, Frederiksen K, Davidson P, Edward K, & Worrall-Carter L. (2010). The information and support needs of Faroese women hospitalised with an acute coronary
syndrome. Journal of Clinical
Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 19(9–10), 1352–1361.
doi:10.1111/j.1365- 2702.2009.0313.x
Land: Danmark
The aim of this study is to describe the
experiences of a group of Faroese women focussing on their information and support needs. Inklusionskriterier: Upplevt hjärtinfarkt, kunna ge informerat samtycke, förstå och prata färöiska. Exklusionskriterier: Framkom ej. Urvalsförfarande: Avsiktligt urval Beskrivning slutlig studiegrupp: 8 kvinnor, 48-70 år. Datainsamlingsmetod: Intervju Analysmetod: Kvalitativ analys Styrkor: Intervjuguide
användes och finns bifogad.
Intervjuns duration framgår.
Många citat framkommer. Dataanalysen beskrivs tydligt gällande kodning, kategorier och
subkategorier.
Svagheter: Majoritet av
deltagarna intervjuades på sjukhuset, fick inte välja plats.
Framgår inte vem som intervjuade.
Tidpunkt för studien framgår inte.
Framgår inte om alla forskare analyserat data. Forskarnas bakgrund och förförståelse framgår inte samt hur denna hanterades. Framkommer inte om ev. intressekonflikt föreligger.
Deltagarna ansåg att familjen kunde ge ett känslomässigt stöd, bl.a. genom att vara där, som gav trygghet. Hälften av deltagarna ansåg dock att de inte fick stödet från familjen. Deltagarna upplevde bristande information under sjukhusvistelsen och vid utskrivning. Detta ledde till förvirring och oro gällande symtom och fysisk aktivitet. Rädslan för att återinsjukna gjorde att de undvek fysisk aktivitet.
