Virkestorkar, torkningsforskning och kommersiella träslag i Australien och Nya Zeeland rapport från resa 1984-02-14--03-02

8510014

Björn Esping

Virkestorkar, torkningsforskning och

kommersiella träslag i Australien och

Nya Zeeland

Rapport från resa 1984-02-14 - 03-02

TräteknikCentrum, Rapport serie P nr 30

Trätekni kCentru m

VIRKESTORKAR, TORKNINGSFORSKNING OCH KOMMERSIELLA TRÄSLAG I

AUSTRALIEN OCH NYA ZEELAND

Rapport från resa 1984-02-14—03-02 TräteknikCentrum, Rapport s e r i e P nr 30 Nyckelord kiln drying drying Australia New Zealand research species

i

flUSTRRLICN

AUKLANP

C7

ROTORUA

^ ^ h / y n zEflLflND

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sid SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 8 AUSTRALIEN 1. Besök v i d trä- och s k o g s f o r s k n i n g s o r g a n i s a t i o n n r 1 : 9 Wood Technology and F o r e s t Research D i v i s i o n , F o r e s t r y Comission

of New South Wales (NSW), Sydney

2. Gäst hos a u s t r a l i s k a trätorkningsforskare v i d deras årliga samman- 18 t r a d e i J o i n t Timber Seasoning Committee v i d T u l l a m a r i n e , Melbourne, V i c t o r i a

3. Besök v i d trä- och s k o g s f o r s k n i n g s o r g a n i s a t i o n nr 2: 20 Commonwelth S c i e n t i f i c and I n d u s t r i a l Research O r g a n i z a t i o n

(CSIRO), Melbourne, V i c t o r i a

4. Besök v i d trä- och s k o g s f o r s k n i n g s o r g a n i s a t i o n n r 3: 27 Woods and Forests Department o f South A u s t r a l i a , Mount Gambler

4.1 Besök v i d två av o r g a n i s a t i o n e n s norra s k o g s p l a n t e r i n g a r 27

4.2 Besök v i d o r g a n i s a t i o n e n s sågverk i Mount Gambler 29 5. Besök v i d i n t r e s s e o r g a n i s a t i o n e n för Radiata Pine 37

Radiata Pine A s s o c i a t i o n o f A u s t r a l i a (RPAA), Adelaide

6. Besök v i d trä- och s k o g s f o r s k n i n g s o r g a n i s a t i o n nr 4: 41 Department o f F o r e s t r y , Queensland, Brisbane

7. Besök v i d sågverket Robb and Brown L t d Hardware i Brisbane, Queens- 47 land

8. Besök hos en torkkonstruktör v i d I n t e r t h e r m Pty L t d i Brisbane, 48 Queensland

9. Besök v i d sågverket Wilkinsons Timber I n d u s t r i e s Pty L t d ( W i l c o ) , 49 Caboulture, Queensland

10. Besök v i d sågverket Northcoast Sawmills (NCS), Queensland 51 11. Besök v i d sågverket Kandanga Sawmill i Kandanga, Queensland 53

NYA ZEALAND 58 12. Besök v i d träforskningsinstitutet "Forest Research I n s t i t u t e FRI" i 59

Rotorua

12.1 Trätorkning och t o r k n i n g s f o r s k n i n g i Nya Zealand - en 59 i n t r o d u k t i o n

12.2 D i s k u s s i o n med Dr WR M i l l e r k r i n g t o r k k o n s t r u k t i o n e r 61 12.3 D i s k u s s i o n med Dr DH W i l l i a m s k r i n g högtemperaturtorkning

12.4 Nya Zeelands råvara och t o r k n i n g s t e k n i k - synpunkter från Mr 64 AN H a s l e t t

12.5 Nedklassning v i d t o r k n i n g hos "new c r o p " ("nya skörden") av 65 Radiata Pine - synpunkter av Dr John Kininmonth

12.6 Synpunkter på p e r m e a b i l i t e t e n hos Radiata Pine - d i s k u s s i o n 66 med Dr R Booker

13. Rundabordsdiskussion med torkgruppen v i d FRI - ordförande Dr 3 67 Kininmouth

14. Seminarium k r i n g trätorkning i Sverige 69 15. Besök v i d sågverket "Waipa Sawmill", ägt av S t a t e c r a f t 69

16. Besök v i d sågverket "Forest Products Sawmill" 74 17. Besök v i d snickeriföretaget "Woodmasters Timber I n d u s t r i e s " 76

18. Besök v i d "Kaingaroa S t a t e F o r e s t " , sydväst om Rotorua 77 19. Besök v i d Tasman Pulp and Paper Company L t d , sågverket 81

20. Besök v i d Senton Sawmill 84 BILAGORNA 1-5

LITTERATURHÄNVISNINGAR 86

flUSTRAUA ' SOUTH ^ B f i i b o n e

S A M M A N F A T T N I N G

Föreliggande r a p p o r t utgör en redogörelse för de studiebesök som g j o r d e s v i d träforskningsinstitut och sågverk i A u s t r a l i e n och Nya Zeeland våren 1984. S y f t e t med s t u d i e r e s a n v a r främst a t t s t u d e r a en h e l t annorlunda t o r k n i n g s t e k n i k än den som används i S v e r i g e . Av särskilt i n t r e s s e v a r a t t undersöka de p r a k t i s k a åtgärder som v i d t a s för a t t minska v i r k e s d e f o r m a -t i o n i samband med v i r k e s -t o r k n i n g e n och r e s u l -t a -t e -t av de vid-tagna å-tgär- åtgär-derna. Problemet med v i r k e s d e f o r m a t i o n t e n d e r a r a t t öka v i d skandinaviska sågverk eftersom andelen klentimmmer utgör en större andel av sågtimret än t i d i g a r e .

Huvuddelen av ('m avverkade volymen sågtimmer i såväl A u s t r a l i e n som i Nya Zee-land kommer från plantageskogar med utländska P i n u s - a r t e r , främst Radiata

p i n e . Radiatan infördes t i l l A u s t r a l i e n (från USAs västkust) och började p l a n t e r a s redan i början av 1 9 0 0 - t a l e t , men p l a n t e r i n g för kommersiell d r i f t s t a r t a d e först under 2 0 - t a l e t .

T r o t s tillgång på inhemska träslag (löv- och barrträd i A u s t r a l i e n och främst barrträd i Nya Zeeland) h a r en s t a r k marknadsföring av trävaror från utländska träslag (främst Radiata p i n e ) medfört a t t huvuddelen av såväl p r o d u k t i o n av sågade trävaror som f o r s k n i n g inom området t i l l a l l r a största delen har i n r i k t a t s mot de utländska träslagen.

I både A u s t r a l i e n och i synnerhet i Nya Zeeland b e d r i v s en mycket a k t i v och t e k n i s k t högt stående f o r s k n i n g inom området "trätorkning". För båda områ-dena gäller a t t p r o d u k t i o n e n av sågade trävaror inom den närmaste t i d e n

(10-15 år) beräknas ökas med mellan 50 - 100 %. Emedan den inhemska marknaden anses vara i det närmaste mättad, kommer produktionsökningen a t t i n -r i k t a s mot e x p o -r t (Japan, USA, Kanada, Indonesien m f l ) .

Såväl f o r s k n i n g som i n d u s t r i står för närvarande inför en b r y t n i n g s t i d . De första plantageskogarna har redan uppnått avverkningsmogen ålder och har t i l l större delen redan a v v e r k a t s . Andra och t r e d j e generationens p l a n t a g e -skogar kommer a t t b l i råvara t i l l i n d u s t r i n och med de ännu k o r t a r e om-l o p p s t i d e r d e t här b om-l i r fråga om kommer i n d u s t r i n a t t i s t o r t få en "ny" råvara med andra egenskaper än den råvara som kommer från mer mogen skog. Y t t e r l i g a r e e t t problem för i n d u s t r i n (främst i östra A u s t r a l i e n ) är a t t en s t a r k f o l k o p i n i o n h a r v u x i t fram mot avverkning av de u r s p r u n g l i g a skogs-r e s u skogs-r s e skogs-r som f i n n s (fskogs-rämst s u b t skogs-r o p i s k a och t skogs-r o p i s k a skogaskogs-r på A u s t skogs-r a l i e n s östkust). Vissa a r e a l e r har redan a v s a t t s som n a t u r r e s e r v a t och främst p l y -w o o d i n d u s t r i n har fått börja se s i g om e f t e r ny råvara då tillgången på lämpligt lövvirke d r a s t i s k t minskat e l l e r försvunnit.

Vid studiebesöken u t v e c k l a d e s d i s k u s s i o n e r n a t i l l ingående samtal k r i n g t o r k n i n g v i d höga t e m p e r a t u r e r , t o r k n i n g s f e l - s p e c i e l l t v i d t o r k n i n g av v i r k e från klentimmer, hur t o r k n i n g s - / k r y m p n i n g s d e f o r m a t i o n e r kan undvikas samt orsaker t i l l skevhet.

Beträffande v r i d n i n g (hos t ex Radiata p i n e ) v i d t o r k n i n g och hur man bör t o r k a för a t t undvika d e f o r m a t i o n går u p p f a t t n i n g a r n a en aning isär inom f o r s k n i n g e n i A u s t r a l i e n och Nya Zeeland. V i d i n s t i t u t e t i New South Wales (Sydney) ansåg man a t t deformationen minskar v i d t o r k n i n g v i d hög tempera-t u r med s a m tempera-t i d i g b e l a s tempera-t n i n g av v i r k e tempera-t . V i d f o r s k n i n g s i n s tempera-t i tempera-t u tempera-t e tempera-t i Nya Zeeland (Rotorua) ansåg man däremot a t t deformationen minskar även v i d

f a k t o r n .

Att s p i r a l f i b r i g h e t var huvudorsak t i l l v r i d n i n g rådde det ingen tvekan om. Likaså v a r man v i d samtliga f o r s k n i n g s i n s t i t u t eniga om a t t den b'asta metoden a t t minska problemen med v r i d n i n g tveklöst v a r t o r k n i n g under

be-l a s t n i n g . S p i r a be-l f i b r i g h e t ( " s p i r a be-l g r a i n " ) uppträder från och med den andra t i l l den femtonde årsringen, varför klentimmer (här timmer från plantage-skogar med k o r t a o m l o p p s t i d e r ) innehåller en s t o r d e l s p i r a l f i b r i g ved i v i r k e t .

För A u s t r a l i e n gäller g e n e r e l l t (för Radiata) a t t man sällan p r a t a r om kvalitetstillväxt - man d i s k u t e r a r nästan enbart volymtillväxten. V i d köp och leverans av timmer sker i n t e h e l l e r någon k v a l i t e t s s o r t e r i n g av t i m -mer. V i d sågverken kan dock en v i s s s o r t e r i n g e f t e r k v a l i t e t e n ske.

B e v a t t n i n g av rundtimmer v i d sågverken förekommer normalt i n t e , de k o r t a l a g r i n g s t i d e r n a ( 1 dag - 4 veckor) anses tillräckliga för a t t man s k a l l undvika skador liksom snabb t o r k n i n g av sågade v a r o r . V i d den s t o r a skogs-branden i South A u s t r a l i a våren 1983 skadades s t o r a områden med Radiata p i n e . Stora i n s a t s e r har s a t t s i n för a t t t a t i l l v a r a det timmer som går a t t använda v i d sågverken. För närvarande f i n n s mycket s t o r a timmerupplag på e t t par p l a t s e r . Här måste dock b e v a t t n i n g ske e f t e r s o m l a g r i n g s t i d e r n a kan b l i mycket långa.

Kostnaden för t o r k n i n g av v i r k e är b e t y d l i g t högre i A u s t r a l i e n än i

Sverige. Detta beror d e l v i s på e t t r e l a t i v t högt p r i s på m a s k i n u t r u s t n i n g samt på e t t 3 - 4 gånger högre e l p r i s . T i l l s k i l l n a d från i Sverige subven-t i o n e r a s hushållens elförbrukning i A u s subven-t r a l i e n på bekossubven-tnad av i n d u s subven-t r i n s förbrukning.

Högtemperaturtorkning o m f a t t a r nivåerna 120 - 160 °C t o r r t e m p e r a t u r med en våttemperatur på 70 - 100 °C. Temperaturen bör uppnås e f t e r ca 2 timmar. Vid högtemperaturtorkning används v a n l i g e n separat konditioneringskammare av v i s s a skäl. Den europeiska d e f i n i t i o n e n på högtemperaturtorkning är a t t t o r k n i n g e n ska ske v i d t y = 100 °C.

Högtemperaturtorkning används för k o n s t r u k t i o n s v i r k e samt för mycket tunna och mycket breda bräddimensioner ( f u r u ) . Högtemperaturtorkningen ger i a l l -mänhet en större f u k t k v o t s s p r i d n i n g än lågtemperaturtorkningen.

T o r k t i d e n för 45 mm t j o c k Radiata (kärnved) är ca 18 timmar och för Radiata ( s p l i n t v e d ) 24 timmar. Torkningen sker från rått t i l l 6 - Q % f u k t k v o t v i d ca 3,5 m/s l u f t h a s t i g h e t . Torkningen följs o f t a av 12 timmars avsvalning och efterföljande k o n d i t i o n e r i n g (4 timmar v i d t = 99 °C, t - t y = 1 - 2 °C). För a t t komma upp i så höga t o r k n i n g s t e m p e r a t u r e r som 160 "C används mer och mer o l j a som värmemedium i stället för ånga. Pannanläggningen kan då vara av lågtryckstyp och f o r d r a r i n t e k v a l i f i c e r a d d r i f t p e r s o n a l k o n t i n u e r -l i g t . Torkning med hjä-lp av o -l j a som värmemedium medför dock a t t sågverken för k o n d i t i o n e r i n g e n måste s k a f f a en panna för basningen.

Vid en d e l sågverk använde man t e m p e r a t u r f a l l e t över v i r k e s p a k e t e t som e t t mått på när torkningen var k l a r - exempelvis 2 "C t e m p e r a t u r f a l l under 20 minuter för e t t ca 2 m b r e t t paket v i d högtemperaturtorkning.

För a t t undvika skevhet v i d t o r k n i n g e n används v i d sågverken b e l a s t n i n g av v i r k e s p a k e t e n - ca 40 cm t j o c k a betongblock (motsvarande ca 1 000 kg/m^) v i d t o r k n i n g av r e g e l v i r k e från klentimmer. På övrigt v i r k e används en be-l a s t n i n g om ca 20 cm t j o c k a betongbbe-lock.

Y t t e r l i g a r e en åtgärd för a t t motverka skevhet ( v i d mycket svårtorkade trä-s l a g ) är uppträ-ströning och t o r k n i n g på förvridna u n d e r l a g .

A l l b e l a s t n i n g (och förvridna underlag) behålls på v i r k e t under såväl t o r k -n i -n g , a v s v a l -n i -n g som k o -n d i t i o -n e r i -n g .

Problemet med s p r i c k o r anser man förekommer främst v i d dimensioner över 50 mm. Sågade v i r k e s d i m e n s i o n e r av f u r u ( i A u s t r a l i e n och Nya Zeeland) är sällan grövre än 50 mm. De t j o c k a "sprickkänsliga" dimensionerna som v i har i Sverige f i n n s således i n t e i varken A u s t r a l i e n e l l e r Nya Zeeland.

A l l t r e g e l v i r k e h y v l a s varför det ( e n l i g t förebild från USA) har f y r a släta y t o r och rundade hörn.

T o r k n i n g s u t r u s t n i n g e n var t i l l övervägande delen kammartorkar en 1 i g t nord-amerikansk modell (USA och Kanada). Andra t o r k n i n g s t y p e r provades, b l a

kon-d e n s a t i o n s t o r k a r . E r f a r e n h e t e r n a mekon-d Westairs k o n kon-d e n s a t i o n s t o r k a r var nega-t i v a i A u s nega-t r a l i e n - de ansågs vara svårsnega-tyrda.

T o r k h u s t o r k n i n g av s t o l p a r med en diameter på 30 cm förekommer v i d sågverk i A u s t r a l i e n . Torkningen utförs innan s t o l p a r n a impregneras. S t o l p a r n a t o r -kas t i l l ca 30 % f u k t k v o t under 72 timmar v i d t o r r t e m p e r a t u r e n 93 "C. Lövträd som Eucalyptus (25 mm t j o c k Redgum) t o r k a s med t = 85 °C och

t ^ - 79 "C från 25 - 30 % t i l l 10 - 15 % f u k t k v o t under 5 dygn, följt av en dags k o n d i t i o n e r i n g .

Liksom A u s t r a l i e n har Nya Zeeland en mycket omfattande f o r s k n i n g inom t o r k -n i -n g s t e k -n i k e -n . Det 4-åriga forsk-ni-ngsprogrammet som torkgruppe-n v i d FRI (Forest Research I n s t i t u t e , Rotorua) presenterade är mer omfattande än t ex motsvarande program för t o r k n i n g s f o r s k n i n g i Sverige. Detta t r o t s a t t i Nya Zeeland endast producerar en femtedel av hela Sveriges p r o d u k t i o n av sågade trävaror.

T i l l s k i l l n a d från A u s t r a l i e n sågar Nya Zeeland nästan enbart barrträd. Endast en mycket l i t e n andel av den sågade volymen utgörs av lövträd. T i l l övervägande d e l utgörs den sågade volymen av Radiata p i n e .

Förutom Radiata p i n e har under många år andra barrträd ( p i n u s - a r t e r ,

Douglas gran, lärk m m) p r o v a t s som plantageträd, men Radiata p i n e anses ur f l e r a synpunkter vara mest lämplig. Nya Zeelands 4-åriga skogsprogram base-ras t i l l s t o r d e l på Radiata.

Om 15 år kommer p r o d u k t i o n e n i Nya Zeeland av sågade trävaror a t t fördubb-l a s , v i fördubb-l k e t beror på a t t e t t mycket a k t i v t s k o g s o d fördubb-l i n g s - och skogsskötsefördubb-l- skogsskötsel-program ökar tillgången på avverkningsmogna Radiata-bestånd. Radiata p i n e används mest för k o n s t r u k t i o n s v i r k e och möbeltillverkning.

Från 6 0 t a l e t och fram t i l l 1982 byggdes huvudsakligen " k o n v e n t i o n e l l a v i r -k e s t o r -k a r " med t y = 60 "C. Numera byggs huvudsa-kligen högtemperaturtor-kar med t y = 80 - 100 "C. Man anser a t t hÖgtemperaturtorkningen är mer ekono-misk, mindre energikrävande samt snabbare än k o n v e n t i o n e l l t o r k n i n g .

behandlas (ca 5 ^ i S v e r i g e ) .

Träskyddsbehandling av v i r k e (främst impregnerinq) utgör e t t v i k t i g t område i Nya Zeeland och en ny i bruk varande impregneringsmetod möjliggör impreg-n e r i impreg-n g av furukärimpreg-na.

På samma sätt som i Sverige har man i Nya Zeeland svårigheter med a t t övertyga virkesanvändarna om a t t det i n t e är årsringsbredden som är av b e t y -delse för v i r k e t s hållfasthet utan a t t det är andelen sommarved jämfört med andelen vårved,

Radiata Pine A s s o c i a t i o n o f A u s t r a l i a , RPAA, är en o r g a n i s a t i o n som kan sägas vara en b l a n d n i n g av Träinformation och 5STEF i S v e r i g e . RPAA h a r , förutom marknadsföring av sågade trävaror av Radiata även u t a r b e t a t t o r k -n i -n g s s t a -n d a r d e r för k o -n s t r u k t i o -n s v i r k e . RPAA utövar äve-n k o -n t r o l l av med-lemsföretagens torkanläggningar och k v a l i t e t e n på v i r k e s p r o d u k t i o n e n . Medlemsanslutningen t i l l RPAA är 95 % av Radiata-producenter och medlems-a v g i f t e n ( f e b r u medlems-a r i 1984) vmedlems-ar motsvmedlems-armedlems-ande 1,6 SEK/producermedlems-ad m^. Rmedlems-adimedlems-atmedlems-a Pine Research I n s t i t u t e , RPRI, f i n a n s i e r a s som övriga f o r s k n i n g s i n s t i t u t t i l l 50 % av medlemsbidrag och t i l l 50 % av s t a t s m e d e l .

Beträffande v r i d n i n g e n ansåg man på v i s s a håll a t t sågningen (sågningssättet) inverkade på v r i d n i n g e n . A l l v r i d n i n g ansågs i n t e bero på t o r k -ningen utan en v i s s v r i d n i n g kan uppkomma redan v i d såg-ningen. Vidare an-sågs ströläggningen i n v e r k a på v r i d n i n g e n , t ex a n t a l strörader, jämna strörader i v i r k e s p a k e t e n m m.

Hur ska man då undvika v r i d n i n g ? E t t sätt är a t t p l a c e r a a l l t m a t e r i a l som anses vr i dbenäget i b o t t e n på v i r k e s s t a p e l n . Vidare kan man separera v r i d -ningsbenäget v i r k e ( t ex klentimmer) redan före sågningen. D e t t a ströläggs separat och läggs som b o t t e n p a k e t . 3ämna strörader och k o r t a ströavstånd, ca 50 - 75 cm^"nrpkommer i A u s t r a l i e n .

A u s t r a l i s k a trätorkningsforskare anser d e t vara en fördel om kådan i v i r k e t smälter f o r t utan a t t gå över i k r i s t a l l i n form och sedan snabbt r i n n e r u t i v e d c e l l e r n a för a t t i s t o r t s e t t fungera som e t t " l i m " e l l e r " s t a b i l a t o r " 1 v i r k e t .

En s p e c i e l l metod för s n a b b t o r k n i n g av t o r r v i k t s p r o v e r har u t v e c k l a t s av t o r k f o r s k a r e v i d i n s t i t u t e t i Sydney, nämligen användning av en konven-t i o n e l l mikrovågsugn.

Vid CSIRO, Melbourne, sker f o r s k n i n g s a r b e t e med u t v e c k l i n g av nya t o r k -t y p e r . Mes-t känd är " V e r -t i k a l -t k o n -t i n u e r l i g -t ma-tad v i r k e s -t o r k " .

Forskargruppen inom trätorkning v i d Nya Zeelands enda träforskningsinstitut - FRI - utgörs av 4 f o r s k a r e med hög akademisk u t b i l d n i n g . Gruppen har god k o n t a k t med i n d u s t r i n och de f l e s t a sågverk med v i r k e s t o r k a r har under en 2 - 3-årsperiod fått bpsök av en r e p r e s e n t a n t för gruppen.

Torkskötare v i d l a n d e t s sågverk f i n n s i r e g i s t e r hos torkgruppen och grup-pen ger regelt)undet u t i n f o r m a t i o n s b l a d om t o r k n i n g s t e k n i k , v i l k a sänds d i r e k t t i l l torkskötarna som är medlemmar i en "Dry K i l n r i u h " .

Forkiiruppen har g j o r t omfattande analysc^r för a t t få fram den lämpligaste utformnintjon på v i r k o s t o r k a r n a . Även i Nya Zeeland har man dåliga e r f a r -enheter av kommersiella kondensat i o n s t o r k a r . En stanriarrl har t a g i t s fram för u t f o r m n i n g av j u s t k o n d e n s a t i o n s t o r k a r .

T i l l s k i l l n a d från f o r s k a r e i A u s t r a l i e n menar som sagt f o r s k a r e i Nya Zeeland a t t b e l a s t n i n g e n av v i r k e s p a k e t för a t t minska skevtiet ( v r i t l n i n g ) är l i k a e f f e k t i v v i d liåde hög- som v i f i lågtemperaturtorkninc]. V r i d n i n g / skevhet anser man v i d a r e minskar med ökad b e l a s t n i n g på v i r k e t . Kork, f l a t -l)öj och kupning påverkas i n t e av b e l a s t n i n g e n . Risk f o r krok och flathöj ökar v i d närvaro av märg, k v i s t och t j u r v e d nära ena f l a t s i d a n på v i r k e t . Man anser v i d a r e i Nya Zeeland, t i l l s k i l l n a d från i A u s t r a l i e n , a t t v i r k e t

i n t e ska svalna mellan t o r k n i n g e n och k o n d i t i o n e r i n g e n i k o n d i t i o n e r i n g s -kammare.

Virkesdimensioner större än 50 mm t j o c k l e k och CCA-impregnerat v i r k e anser man i n t e ska högtemperaturtorkas. Htförs d e t t a uppstår i n r e s p r i c k o r i v i r -k e t .

Vid t o r k g r u p p e n , FRI, har man g j o r t en v i d a r e u t v e c k l i n g av USAs (Weyer-hatjeser) CIU-torkningsmetod. Systemet benämns här Constant Increased Tem-p e r a t u r e ( C l l ) .

Högtemperaturtorkar utsätts för s t o r a påfrestningar och måste vara gediget utförda. I Nya Zeeland använde man s i g av expansionsskarvar var fjärde meter i högtemperaturtorkarnas väggar. Invändigt i s o l e r a d e s väggarna med "foam g l a s s " (ångtät g l a s u l l ) . För a t t väggarna i v i r k e s t o r k a r n a ska stå emot ångdiffusionen v i d temperaturnivåer på 70 - 80 °C b e s t r y k s betong-blocken invändigt med aluminiumfärg.

Det är känt a t t träslagen i A u s t r a l i e n och Nya Zeeland är svårtorkade.

S p e c i e l l t de i n p l a n t e r a d e barrträden med mycket snabb tillväxt har en s t o r ande j u v e n i l v e d . Denna ved har egenskaper som förorsakar svåra

virkesdeforma-t i o n e r ( s k e v h e virkesdeforma-t , kanvirkesdeforma-t- och flavirkesdeforma-thöjd) under virkesdeforma-t o r k n i n g s p r o c e s s e n . L i k a r virkesdeforma-t a d e problem förekommer v i d t o r k n i n g av klentimmer från n o r d i s k a barrträd. Svårigheter förekommer även v i d t o r k n i n g av inhemska träslag, s p e c i e l l t Eucalyptus sp.

De besökta länderna s a t s a r s t o r a r e s u r s e r på t o r k n i n g s f o r s k n i n g e n . Så t ex har A u s t r a l i e n t i o f o r s k a r e v i d f y r a trä- och s k o g s o r g a n i s a t i o n e r som a r b e t a r med trätorkningsprojekt. Landet har en sågad årsproduktion av 3,3 m i l j m^ (därav 2 m i l j m^ lövträ).

Inom 10-15 år räknar man med en fördubbling av den i n p l a n t e r a d e barrträpro-d u k t i o n e n . I Nya Zeelanbarrträpro-d har man f y r a f o r s k a r e och två a s s i s t e n t e r för en sågad årsproduktion av 2,3 m i l j m^.

I r a p p o r t e n hänvisas t i l l 124 s k r i f t e r som erhölls under s t u d i e r e s a n . Dessa f i n n s sammanställda s i s t i r a p p o r t e n och kan lånas av TräteknikCentrums Torkgrupp.

E t t tack t i l l Eva Esping och Lars Malmquist för medverkan och u t f o r m n i n g av r a p p o r t e n .

Björn Esping

A U S T R A L I E N Folkmängd:

Yta:

Huvudstad:

Dygnsmedeltemperatur och månads-medelnederbörd i Brisbane : Sydney : Melbourne : ( j f r Stockholm Sågad virkesmängd: A n t a l f o r s k a r e inom trätorknings-området : 15 m i l j o n e r

76 800 m i l 2 dvs något mindre än Europa (105 000 m i l 2 ) Canberra Jan 27''C/170 mm, j u l i 16°C/65 mm -"- 23''C/90 mm, -"- 14"0/140 mm -"- 21 "0/50 mm, -"- ll''C/50 mm -"- 3''C/40 mm, -"- 19°C/70 mm) 3,3 m i l j m3 varav Radiata pine 1 m i l j m3, inhemska barrträ 0,3 m i l j m3 och inhemska lövträ 2,0 m i l j m3. Medel-tillväxten för Radiata är 16,5 m3/ha. 10 f o r s k a r e v i d f y r a trä- och skogs-f o r s k n i n g s o r g a n i s a t i o n e r .

1. BESÖK VID TRÄ- OCH SKOGSFORSKNINGSORGANISATION NR 1 :

WOOD TECHNOLOGY AND FOREST RESEARCH DIVISION, FORESTRY COMMISSION OF NEW SOUTH WALES, SYDNEY

Den v i d i n s t i t u t i o n e n besökta gruppen går under benämningen Forest Conversion Engineering och består av:

Mr Jamie H a r t l e y , Head o f Drying Group (värd och guide) Mr N M N a s s i f , Research O f f i c e r , D r y i n g Group

Mr P a r i s A l e x i o n ,

-"-Mr Rex S Johnstone, P r e s e r v a t i o n ' " Richard Kenneth Bamber, Ph D,

Arbetsområdet för F o r e s t r y Commission o f New South Wales utgör enbart s t a t s s k o g a r , v i l k a o m f a t t a r ca 80% av skogsarealen i New South Wales. F o r e s t r y Commission varken avverkar e l l e r d r i v e r sågverk, utan utför f o r s k -ning och ombesörjer enbart skötsel av skogsinnehavet och försälj-ningen av timmer. / I /

Huvudkontoret är beläget i Sydney med en a d m i n i s t r a t i v uppdelning av verk-samheten på 6 s e k t i o n e r i d e l s t a t e n New South Wales. F o r e s t r y Commission är a n s v a r i g inför d e l s t a t s p a r l a m e n t e t .

Wood Technology and Forest Research I n s t i t u t e utgör en av 6 d i v i s i o n e r inom F o r e s t r y Commission och är beläget ca 2,5 m i l utanför Sydney.

I n s t i t u t e t är i s i n t u r uppdelat på 12 a v d e l n i n g a r ( b i l a g a 1 ) , av v i l k a Forest Conversion Engineering är den som a r b e t a r med trätorkning.

Vid i n s t i t u t e t sysselsätts för närvarande 3 personer med f o r s k n i n g k r i n g trätorkning, v i l k e t är d e t forskningsområde som har f l e s t a n t a l f o r s k a r e s y s s e l s a t t a v i d i n s t i t u t e t .

Av övriga avdelningar s y s s l a r Timber I n s p e c t o r a t e med k o n t r o l l av sågver-kens s o r t e r i n g , dvs de gör s t i c k p r o v s k o n t r o l l e r v i d sågverk för a t t under-söka om s o r t e r i n g e n av deras produkter har följt de sorteringsbestämmelser som gäller för New South Wales.

11

F o r e s t r y Ecology, främst Wild L i f e , a r b e t a r nära tillsammans med a v d e l n i n g S i l v i c u l t u r e och försöker kartlägga faunans krav och behov av skogsmark för a t t överleva. T i l l s k i l l n a d från andra länder har de v i l d a d j u r e n i skogs-områdena i New South Wales i n g e t jaktvärde ( j f r älg och rådjur) och kan därför e j åsättas något d i r e k t värde.

Wild L i f e föreslår lämpliga skogsskötsel- och a v v e r k n i n g s p r i n c i p e r , v i l k a S i l v i c u l t u r e försöker a t t t a hänsyn t i l l och följa.

I New South Wales och även i hela A u s t r a l i e n f i n n s e t t s t o r t a n t a l inhemska träslag, av v i l k a ca 50 används k o m m e r s i e l l t . En s t o r d e l av a l l t v i r k e som bearbetas i New South Wales, ca 40%, i m p o r t e r a s , främst från USAs och

Kanadas västkust samt Indonesien. Även importen av v i r k e o m f a t t a r en s t o r mängd träslag.

Vid a v d e l n i n g B i o l o g y har man s p e c i a l i s e r a t s i g på a t t i d e n t i f i e r a o l i k a träslag med mikroskopiska metoder. T i l l s i t t förfogande har man e t t k a r t o tek av m i k r o s k o p s n i t t från en s t o r mängd träslag, v i l k a används som r e f e -r e n s m a t e -r i a l v i d i d e n t i f i k a t i o n av o l i k a t-räslagsp-rove-r.

I n s t i t u t e t s arbete f i n a n s i e r a s t i l l största delen av d e l s t a t s p e n g a r , mindre a n t a l a r b e t s u p p g i f t e r utförs även på k o n t r a k t s b a s i s . Rådgivning t i l l i n d u -s t r i n (indu-stribe-sök) - om -så ön-ska-s - er-sätt-s enbart med re-seko-stnader. Denna t y p av arbete tycks dock förekomma sparsamt. P r i n c i p e n är a t t rådgiv-n i rådgiv-n g och k o rådgiv-n s u l t a t i o rådgiv-n t i l l i rådgiv-n d u s t r i rådgiv-n ska vara i s t o r t s e t t k o s t rådgiv-n a d s f r i . De f u k t k v o t s k o n t r o l l e r som i n s t i t u t e t utför v i d o l i k a sågverk b e t a l a s dock av de e n s k i l d a företagen.

I n f o r m a t i o n s u t b y t e t med i n d u s t r i n är e t t problem eftersom d e t endast förekommer i begränsad o m f a t t n i n g . Svårigheter t y c k s förekomma med a t t få i n d u -s t r i r e p r e -s e n t a n t e r a t t -ställa upp på o l i k a möten e l l e r a t t -sända o l i k a per-s o n a l k a t e g o r i e r t i l l kurper-sverkper-samhet.

E n l i g t i n s t i t u t e t vore det bästa a t t besöka företagen och ge dem råd och hjälp d i r e k t på p l a t s e n .

I n r i k t n i n g e n av i n s t i t u t e t s forskningsverksamhet bestäms främst e n l i g t föl-jande e n l i g t Drying Group:

- Direktförfrågan från i n d u s t r i n , t ex företag som önskar hjälp med torkningsprogram för eucalyptus från hög a l t i t u d .

- I n i t i a t i v från F o r e s t r y Commission, t ex utreda huruvida barrträ (softwood) har en p o t e n t i e l l f r a m t i d som ännu i n t e u t n y t t j a s . Är det en f r a m t i d a marknad för e x p o r t ?

- P l y w o o d i n d u s t r i n i New South Wales har a l l t i d v a r i t baserad på v i r k e från gammal inhemsk skog ( n a t i v e f o r e s t s ) men på grund av f o l k o p i n i o n e n har många inhemska skogar a v s a t t s som r e s e r v a t och p l y w o o d i n d u s t r i n s råvara abrupt minskat. Därför undersöks om andra träslag än de som f i n n s i gammal inhemsk skog passar för plywood-i n d u s t r plywood-i n .

Ingen given fördelning av förslagen ovan t y c k s förekomma, utan i n s t i t u t e t s egna idéer t i l l forskningsprogram kan överväga, v i l k e t t y c k t e s vara f a l l e t . Vid i n s t i t u t e t f i n n s även New South Wales Timber Advisory C o u n c i l ( " v i r k e s -rådgivningsrådet"), v i l k e t i s t o r t förvaltar en fond, bestående av medel t i l l hälften från medlemsföretag och t i l l hälften från s t a t e n . Rådet ger pengar som stöd t i l l f o r s k n i n g s p r o j e k t , pengar t i l l inköp av u t r u s t n i n g samt f i n a n s i e r a r en v i s s informationsverksamhet.

En d e l idéer e l l e r uppslag för f o r s k n i n g s p r o j e k t t i l l Torkgruppen ( D r y i n g Group) kommer även från d e t t a håll. Rådets pengar används som t i l l s k o t t t i l l de rammedel som i n s t i t u t e t erhåller från d e l s t a t e n .

I New South Wales och v i d i n s t i t u t e t är i första hand e u c a l y p t u s , övriga lövträd (hardwoods) samt inhemska barrträd (softwoods) såsom A r a u c a r i a sp, Casuarina sp av största i n t r e s s e som kommersiella träslag. I n p l a n t e r a d Radiata pine (Pinus r a d i a t a ) förekommer i New South Wales men i b e t y d l i g t större o m f a t t n i n g i andra t e r r i t o r i e r . I n p l a n t e r a d e barrträd benäms " e x o t i c p i n e s " .

T o t a l t i A u s t r a l i e n f i n n s (1982) ca 750 000 ha plantageskogar nied Radiata, från v i l k a 25% av a l l timmerproduktion kommer, övriga 75% av a l l annan t i m -merproduktion kommer från 14 m i l j ha inhemsk skog. R a d i a t a - p l a n t e r i n g a r görs på lågproduktiva marker e l l e r äldre jordbruksmarker, v i l k a inköpts av r e s p e k t i v e d e l s t a t .

Forskning k r i n g trätorkning förekommer i a l l a östliga d e l s t a t e r ( t e r r i t o -r i e -r ) v i d 3 i n s t i t u t i o n e -r . En v i s s t o -r k n i n g s f o -r s k n i n g fö-rekomme-r även v i d RPAA i Adelaide ( s e k a p i t e l 5) och v i d i n s t i t u t i o n e n i Perth ( F o r e s t Pro-ducts A s s o c i a t i o n ) i västra A u s t r a l i e n . I n g e t s p e c i e l l t forskningssamarbete

förekommer ( p l a n t e r i n g ) , men man anser a t t med de små r e s u r s e r som f i n n s tillgängliga kan knappast något överlappande arbete ske.

Vid i n s t i t u t i o n e n f i n n s för torkgruppens a r b e t e två små p r o v t o r k a r ( v i r k e s längd 1 m r e s p e k t i v e 30 cm) samt en konditioneringskammare ( 1 m långt v i r -ke) . P r o v t o r k n i n g a r n a sker för närvarande u t e s l u t a n d e v i d höga temperatu-rer. A r b e t e t v i d gruppen o m f a t t a r främst f r a m t a g n i n g av torkningsscheman i n k l u s i v e k o n d i t i o n e r i n g s t i d för t o r k n i n g av de v a n l i g a s t förekommande trä-s l a g e n . Deträ-strä-sutom trä-sker u t p r o v n i n g av k o n d i t i o n e r i n g trä-s t e k n i k i trä-samband med t o r k n i n g i a v s i k t a t t återställa v i r k e t s form e f t e r t o r k n i n g e n (deforma-t i o n e r och k o l l a p s *) orsakade av (deforma-t o r k n i n g e n ) . E (deforma-t (deforma-t f l e r (deforma-t a l prover av o l i k a träslag visades som påvisade d e t t a . V i r k e s s t r u k t u r e n skadades s y n l i g t v i d t o r k n i n g e n men skadorna var h e l t o s y n l i g a e f t e r k o n d i t i o n e r i n g e n . Kvar-varande skador måste bestå i form av i n r e s p r i c k o r (honey comb) men åter-tagande av u r s p r u n g l i g v i r k e s v o l y m t y c k s e j medföra n e g a t i v a konsekvenser. Konditioneringskammaren var en separat enhet och u t g j o r d e s av en invändigt kopparklädd kammare (för a t t undvika k o r r o s i o n ) med b o t t e n täckt av s t e n

b i t a r . Änga med några k i l o s t r y c k leds i n och fördelas jämnt under s t e -narna. Stenarna ger även den e f f e k t e n a t t man k l a r a r av a t t hålla 100% RL i hela kammaren v i d + lOCC våttemperatur e f t e r ca 10 m i n u t e r . V i r k e t s volym återställs v i d k o n d i t i o n e r i n g e n e n l i g t en l o g a r i t m i s k t i d s f u n k t i o n , v a r v i d 80?^ har återställts e f t e r 2 timmar.

*) K o l l a p s = träceilerna f a l l e r ihop på grund av höga spänningar orsakade av yttorrhet/ythårdhet.

13

Vid en d e l sågverk har man separat u t r u s t n i n g för k o n d i t i o n e r i n g av v i r k e t e f t e r t o r k n i n g e n i en v i r k e s t o r k beroende på a t t :

- En separat konditioneringskammare som komplement t i l l t o r k e n är b i l l i g a r e än en kombinerad t o r k / k o n d i t i o n e r i n g s k a m m a r e ;

- V i r k e s t o r k e n b l i r l e d i g för t o r k n i n g av y t t e r l i g a r e v i r k e s p a k e t ; - U t r u s t n i n g e n i v i r k e s t o r k e n tål i n t e k o n d i t i o n e r i n g s k l i m a t e t v i d

våttemperaturen lOCC.

Forskning k r i n g k o l l a p s i v i r k e t görs främst på "hardwoods" och k o l l a p s an-ses allmänt inträffa i vårveden, v i l k e t är den svagare veden. Störst r i s k

för k o l l a p s förekommer v i d övergång från f r i t t t i l l bundet v a t t e n ( d v s vid fibermättnadsgränsen) och t o r k n i n g e n måste här ske v i d temperaturer som ej överstiger 40-60°C.

Allmänt i A u s t r a l i e n har man f u n n i t a t t v i r k e t s d e n s i t e t minskar söderut med s a m t i d i g ökning av k o l l a p s i v i r k e t .

Vid t o r k n i n g under b e l a s t n i n g för a t t motverka v r i d n i n g ( t w i s t ) används v a n l i g e n en b e l a s t n i n g på ca 1 ton/m^ (0,1 kg/cm^). I l a b o r a t o r i e s k a l a an-vänds m e t a l l p l a t t o r men v i d sågverk v a n l i g e n betongblock som är ca 20-40 cm t j o c k a .

I p r a k t i k e n sker b e l a s t n i n g e n av virkespaketen huvudsakligen e n l i g t t r e p r i n c i p e r :

- Automatisk på- och a v l a s t n i n g av betongblock v i d o l i k a s t a t i o n e r på en rundbana v i d ströläggning och avströning; ("automatisk" avser t r a v e r s - e l l e r t e l f e r a n o r d n i n g )

- Betongblocken l y f t s på och av med hjälp av g a f f e l t r u c k (hål i blocken för g a f f l a r n a ) ;

- H y d r a u l i s k t pressystem ( h y d r a u l k o l v a r ) för v a r j e e n s k i l t paket. Systemet fungerar i n t e så bra i p r a k t i k e n då hydraulsystemen i n t e t y c k s svara på v i r k e t s krympning. (Se RPAA k a p i t e l 5.) U p p f a t t n i n g e n v i d i n s t i t u t i o n e n var a t t v i d t o r k n i n g av t ex Radiata och andra träslag som t o r k a s under b e l a s t n i n g , används ned t i l l 75 cm mellanrum mellan ströraderna.

Beträffande v r i d n i n g (hos t ex Radiata) går meningarna isär en aning be-träffande t o r k n i n g för undvikande av d e f o r m a t i o n . V i d i n s t i t u t e t anser man att deformation minskar v i d t o r k n i n g med hög temperatur under b e l a s t n i n g . Vid t ex f o r s k n i n g s i n s t i t u t e t på Nya Zeeland anser man däremot a t t deforma-t i o n e n minskar även v i d deforma-t o r k n i n g med låg deforma-temperadeforma-tur och under b e s l a s deforma-t n i n g . En t e k n i k som är baserad på Weyerhaeusers CRT-metod (Constant R i s i n g

Tempe-r a t u Tempe-r e ) haTempe-r t a g i t s fTempe-ram v i d i n s t i t u t e t och k a l l a s CVS (Continuously VaTempe-rying Schedule) /2/. Metoden s k i l j e r s i g från CRT genom a t t både t och t ^ ökas k o n t i n u e r l i g t . Man använder i båda metoderna extremt låga l u f t h a s t i g h e t e r (0,5-1,5 m/s), v i l k e t ger laminär i stället för t u r b u l e n t strömning.

Vid t o r k n i n g av lövträ med CVS-metoden ( t o r k n i n g från rått tillstånd) används en långsammare psykrometerskillnadsökning samt en högre l u f t h a s t i g -het (1,3 m/s) än v i d t o r k n i n g av barrträ.

Förtorkning ( p r e d r y i n g ) är tämligen v a n l i g och sker u t e s l u t a n d e v i d t o r k -n i -n g av lövträ. I s t o r a spårbu-nd-na kammartorkar sker e-n lå-ngsam t o r k -n i -n g v i d låg temperatur ner t i l l fibermättnad. V i r k e t k o n d i t i o n e r a s efteråt för a t t spänningar i v i r k e t ska utjämnas och k o l l a p s a t v i r k e återta s i n normala form. Därefter s l u t t o r k a s v i r k e t (end-use m o i s t u r e c o n t e n t ) i kammartork. Vid i n s t i t u t e t presenterades en undersökning över fördelningen av " s p i r a l g r a i n " ( s p i r a l f i b r i g h e t ) i Radiata ( s e BILAGA 2 ) . Undersökningen visade fördelningen av s p i r a l f i b r i g h e t e n över o l i k a årsringar och störst s p i r a l -f i b r i g h e t -förekom i medeltal i r i n g 1-5 (-10°) men v a r i a t i o n e n var s t o r (-20 - 0°). E f t e r ca 10-11 årsringar var medelvärdet nära 0°.

Vid i n s t i t u t e t har 3 mindre r a p p o r t e r p u b l i c e r a t s av N M Nassif rörande s n a b b t o r k n i n g av trä i mikrovågsugn ( k o n v e n t i o n e l l mikrovågsugn för matlag-n i matlag-n g ) för mätmatlag-nimatlag-ng av f u k t k v o t e r e matlag-n l i g t t o r r v i k t s m e t o d e matlag-n .

15

Två av r a p p o r t e r n a o m f a t t a r a r b e t e med f a n e r och en med R a d i a t a . Idén med undersökningarna v a r a t t f i n n a en metod för a t t s n a b b t få en fuktkvotsmät-n i fuktkvotsmät-n g e fuktkvotsmät-n l i g t t o r r v i k t s m e t o d e fuktkvotsmät-n / 3 - 5 / .

F i g u r 2. Utanför i n s t i t u t e t v ' a d e r t e s t a d e s en s t o r mängd m a t e r i a l . E t t hus hade b y g g t s för d e m o n s t r a t i o n av o l i k a t y p e r av spikplåtar. Dessutom v i s a d e s v a r o c h h u r de o l i k a i n h e m s k a träslagen s k a användas i e t t h u s .

1

F i g u r 3. En av de två v a n l i g a s t e t o r k t y p e r n a i A u s t r a l i e n (även i Nya Z e e l a n d o c h USA). 1. S o c k e l 9. Två r e g l e r b a r a v e n t i l e r för t i l l -2. Spår r e s p e k t i v e frånluft 3. Fläktvåning 10. F u k t i g e v a k u e r i n g s l u f t 4. K o n d e n s a t u t 1 1 . T i 1 l u f t 5. K o n d e n s a t i n 12. A n g b a s n i n g 6. Värmebatterier 13. C i r k u l a t i o n s l u f t e n s h u v u d r i k t n i n g 7. 8. Fläkt på m o t o r d r i v e n a x e l Fläktvägg ( r e v e r s i b e l )

17

(

Fläktar back

F i g u r 4. Den a n d r a v a n l i g a t o r k t y p e n i A u s t r a l i e n (även i Nya Z e e l a n d och USA).

2. GÄST HOS AUSTRALIENSISKA TRÄT0RKNING5F0RSKARE VID DERAS ÄRLIGA SAMMAN-TRÄDET I JOINT TIMBER COMMITTEE VID TULLAMARINE, MELBOURNE

S t u d i e g r u p p e n d e l t o g på begäran i den sammankomst k r i n g ämnet trätorkning som träforskningsinstitut o c h i n d u s t r i i A u s t r a l i e n a n o r d n a r ungefär en gång p e r år. D e l t a g a r n a i årets sammankomst v a r r e p r e s e n t a n t e r för 4 av de 5 trä- o c h s k o g s f o r s k n i n g s o r g a n i s a t i o n e r som f i n n s i A u s t r a l i e n samt r e p r e s e n t a n t e r för R a d i a t a P i n e A s s o c i a t i o n o f A u s t r a l i a o c h sågverksindustrin. S t u d i e g r u p p e n r e d o g j o r d e för träforskningsorganisationen o c h dess u p p b y g g nad i S v e r i g e ( p e r s o n e l l a o c h m a t e r i e l l a r e s u r s e r , l o k a l i s e r i n g , f i n a n s i e -r i n g m m) samt f o -r s k n i n g s p -r o g -r a m m e t inom t-räto-rkningen. B E s p i n g -r e d o g j o -r d e med hjälp av d i a b i l d e r för de v a n l i g a s t förekommande v i r k e s t o r k t y p e r n a i S v e r i g e , p r i n c i p e n för v a n d r i n g s t o r k a r samt i d e t a l j för a k t u e l l a o c h

pågående p r o j e k t inom området ( e n e r g i p r o j e k t , klimatmätare, g a r a n t i k r a v v i d u p p h a n d l i n g m m ) .

Dr M a l m q u i s t r e d o g j o r d e för t o r k m o d e l l e n o c h E E s p i n g berättade k o r t om k o n s u l e n t v e r k s a m h e t e n samt p l a n e r a d e a k t i v i t e t e r i n o m trätorkningsklubben. P r o g r a m p u n k t e n m o t t o g s med s t o r t i n t r e s s e o c h en mängd frågor ställdes. A t t i n d u s t r i n s a t t e gränsen för nivån på f o r s k n i n g s a n s l a g e n ( o c h i n t e s t a t e n ) väckte förvåning, l i k s o m prisnivån på den sågade p r o d u k t e n från s v e n s k a sågverk. Prisnivån ansågs allmänt v a r a för låg!

R e p r e s e n t a n t e r n a för de o l i k a f o r s k n i n g s o r g a n i s a t i o n e r n a p r e s e n t e r a d e några s a m m a n f a t t n i n g a r från a k t u e l l a träforskningsprojekt / 6 , 7, 8, 9/. D e s s u t o m gavs en redogörelse över d e n besvärliga råvarusituationen i S o u t h A u s t r a l i a ( s e Mt G a m b i e r ) . Förra årets s t o r a s k o g s b r a n d o r s a k a d e o m f a t t a n d e s k a d o r på p l a n t e r i n g a r n a av R a d i a t a o c h man beräknar a t t t o t a l t 2,6 m i l j m^ s k a d a t s . A v v e r k a d e v i r k e s v o l y m e r försöker man rädda genom a t t l a g r a u n d e r b e v a t t n i n g e l l e r i större dammar.

E t t r e f e r a t från sammankomsten med s a m t l i g a föredrag o c h d i s k u s s i o n e r u t a r b e t a s av Mr R L N o r t h w a y , CSIRO, M e l b o u r n e /124/.

19 L i s t o f member j o i n t t i m b e r s e a s o n i n g c o m m i t t e e T e l e f o n Mr B i l l A t y e o C o m m e r c i a l D i v i s i o n Woods & F o r e s t s D e p t P.O. Box 162 MT GAMBIER SA 5290 ( 0 8 7 ) 24 27 11 Mr G.S. C a m p b e l l 37 K i d d e r m i n s t e r Dr WANTIRNA 3152 ( 0 3 ) 2 2 1 49 18 Mr D. Gough Q u e e n s l a n d F o r e s t S e r v i c e D i v i s i o n o f T e c h n i c a l S e r v i c e s P.O. Box 5 BRISBANE ROMA ST QLD 4 0 0 1 ( 0 7 ) 229 65 00 o r 277 17 11 Mr J . H a r t l e y F o r e s t r y C o m m i s s i o n o f NSW Wood T e c h n o l o g y D i v i s i o n P.O. Box 100 BEECROFT NSW 2119 ( 0 2 ) 8 7 1 32 22 Mr R.L. Hyne

Hyne & Son P t y L t d P.O. Box 106 MARYBOROUGH Q 4650 ( 0 7 1 ) 2 1 22 7 1 Mr 3. I b e l l APM Wood P r o d u c t s P.O. Box 120 MAWSON ACT 2607 ( 0 6 2 ) 60 12 33 Mr B.L. R u m b a l l R a d i a t a P i n e A s s o c i a t i o n o f A u s t r a l i a 35 N o r t h T e r r a c e HACKNEY SA 5069 ( 0 8 ) 4 2 57 24 Mr R. S c h a f f n e r Tasmanian T i m b e r P r o m o t i o n B o a r d 68 Y o r k S t r e e t (P.O. Box 1 2 1 2 ) LAUNCESTON TAS. 7250 ( 0 0 2 ) 20 2 1 42 Mr F.J. C h r i s t e n s e n ( 0 3 ) 555 03 33 Dr W.E. H i l l i s ordförande Mr R.L. N o r t h w a y s e k r e t e r a r e Mr Ron Adams B u n n i n g B r o s , WA.

3. BESÖK V I D TRÄ- OCH SKOGSFORSKNINGSORGANISATION NR 2:

COMMONWEALTH SCIENTIFIC AND INDUSTRIAL RESEARCH ORGANIZATION ( C S I R O ) , MELBOURNE

Den v i d i n s t i t u t i o n e n besökta g r u p p e n går u n d e r benämningen D i v i s i o n o f C h e m i c a l a n d Wood T e c h n o l o g y , T i m b e r S e a s o n i n g , o c h består a v : Dr F r a n k C h r i s t e n s e n , L e a d e r , F o r e s t C o n v e r s i o n S c i e n c e Programme (värd o c h g u i d e ) Mr R i c h a r d N o r t h w a y , F o r e s t C o n v e r s i o n S c i e n c e Programme Mr K e i t h W F r i c k e , F o r e s t C o n v e r s i o n S c i e n c e Programme W E H i l l i s , C h i e f R e s e a r c h S c i e n t i s t , D i v i s i o n o f C h e m i c a l and Wood T e c h n o l o g y

Dr Warren Hewerson, C h i e f , CSIRO, D i v i s i o n o f C h e m i c a l a n d Wood T e c h n o l o g y , C l a y t o n (Monash U n i v e r s i t y )

För ca e t t år sedan d e l a d e s D i v i s i o n o f C h e m i c a l a n d Wood T e c h n o l o g y u p p . Den trätekniska d e l e n , b l a trätorkning, b l e v k v a r i de äldre l o k a l e r n a i H i g h e t t , medan främst p a p p e r - o c h m a s s a f o r s k n i n g e n p l a c e r a d e s i n y a l o k a l e r u t e i C l a y t o n . / l O , 1 1 /

A u s t r a l i e n är e g e n t l i g e n e t t lövträproducerande l a n d men e f t e r 2:a världs-k r i g e t s t a r t a d e i s t o r s världs-k a l a p r o d u världs-k t i o n av barrträ i p l a n t e r i n g a r . D e t t a gäller främst R a d i a t a , som här h a r en o m l o p p s t i d på ca 30 40 år. V i r k e s -p r o d u k t i o n e n h a r ökat s t a r k t o c h man står nu inför -p r o b l e m e t med a t t få g a l l r i n g a r n a lönsamma.

Man a n s e r a t t lövträproduktionen kommer a t t öka i f r a m t i d e n från n u v a -rande 1 m i l j m^/år kommer sedan ca 2 m i l j m^/år a t t f i n n a s tillgängligt. Även här gäller a t t f i n n a någon f o r m av användning för k l e n a r e d i m e n s i o n e r . I s l u t e t av 6 0 - t a l e t började man närmare a t t s t u d e r a t o r k n i n g s d e f o r m a t i o n e r ( d i s t o r t i o n ) h o s de snabbväxande " i n p l a n t a d e trädslag" (P R a d i a t a , P

C a r i b e a e , P E l i i o t t i i ) , d v s i c k e i l a n d e t n a t u r l i g t förekommande p i n u s -a r t e r . S p i r -a l f i b r i g h e t e n ök-ar v i r k e s d e f o r m -a t i o n e r n -a men med t o r k n i n g -av v i r k e t v i d t e m p e r a t u r e r på m i n s t + 100°C o c h med b e l a s t n i n g av v i r k e s p a k e -t e n l y c k a d e s man nå mycke-t goda r e s u l -t a -t o c h d r a s -t i s k -t m i n s k a v r i d n i n g e n . /13-26, 3 0 , 3 7 /

I undersökningen h a r man b l a f u n n i t e t t samband m e l l a n d e f o r m a t i o n o c h f u k t k v o t .

O l i k a v i r k e s t o r k s t y p e r o c h t o r k p r o c e s s e r h a r undersökts o c h 1973 p r o v a d e s i l a b o r a t o r i e s k a l a t o r k n i n g e n l i g t en h e l t ny t o r k p r i n c i p / 2 7 / .

21

F i g u r 5. V e r t i c a l C o n t i n u o u s - F e e d K i l n ( v e r t i k a l t k o n t i n u e r l i g t matad t o r k ) . T o r k n i n g s k a p a c i t e t e n är 20 m^/dygn v i d t o r k n i n g av 42 mm t j o c k P . R a d i a t a med 100°C våttemperatur, l é C C t o r r t e m p e r a t u r och 10-20 m/s l u f t h a s t i g h e t . Någon f u U s k a l e m o d e l l f i n n s ännu i n t e av t o r k t y p e n .

Denna p r i n c i p u t v e c k l a d e s s e n a r e t i l l den så k a l l a d e " V e r t i c a l C o n t i n u o u s Feed K i l n " / 2 8 , 2 9 , 3 1 / . M y c k e t förenklat går d e t h e l a u t på a t t o l i k a

v i r k e s l a g matas i n a u t o m a t i s k t i torkan)äqgningen uppifrån. V i r k e t b e l a s t a s genom den höga s t a p e l n s egen t y n g d . E f t e r t o r k n i n g k o n d i t i o n e r a s v i r k e t i samma s t a p e l . T o r k n i n g e n s k e r v i ( J t e m p e r a t u r e n ca léO^C o c h l u f t h a s t i g h e t e n 10-20 m/s. T o r k n i n g s t i d e n för 23 mm b a r r v i r k e v a r ca 2 t i m m a r . E f t e r s o m v i r k e s p a k e t e t i torkanläggningen - b e r o e n d e på v e r t i k a l m a t n i n g - håller k o n s t a n t höjd, behövs i n g e n y t t e r l i g a r e b e l a s t n i n g på v i r k e t för a t t mot-v e r k a s k e mot-v h e t .

Kärnveden i R a d i a t a h a r en f u k t k v o t på ca 4 0 - 6 0 % och v i r k e t h a r e t t större kådinnehåll ( h a r t s ) än d e n s v e n s k a f u r a n . N e g a t i v a e f f e k t e r av högtempera-t u r högtempera-t o r k n i n g e n a n s e s i n högtempera-t e förelig»jn.

R a d i a t a är e t t mycket v a r i a b e l t träslag, varför a l l a försök måste genom-föras i m y c k e t s t o r a s e r i e r .

V i d t o r k g r u p p e n h a r undersökningar g j o r t s för a t t mäta de k r a f t e r som behövs för a t t m o t v e r k a v r i d n i n g e n ( s k e v n i n g e n ) u n d e r t o r k n i n g e n . E t t

t y p i s k t mönster över k r a f t e r n a s ökande o c h m i n s k a n d e kunde n o t e r a s v i d t ex a v s v a l n i n g r e s p e k t i v e k o n d i t i o n e r i n g / 1 4 , 1 7 / .

KondiI I o

-7 ^

ÖAS-\^ hrdnnarc

F i g u r 6. C i r k u l a t i o n s l u f t e n s och rökgasernas strömning i den " v e r t i k a l t k o n t i n u e r l i g t matade t o r k e n " i f i g u r 5. V i d ändring av t ex v i r -k e s t j o c -k l e -k -k a n -k l i m a t e t ändras genom v e n t i l e r i n g v i d o l i -k a pun-k- punk-t e r e n l i g punk-t f i g u r e n . E punk-t punk-t k o n d i punk-t i o n e r i n g s s punk-t e g k a n k o p p l a s i n e f punk-t e r t o r k n i n g s f a s e n .

23

E t t sätt a t t m o t v e r k a v r i d n i n g e n u n d e r t o r k n i n g e n är " r e s t r a i n t t w i s t b a s e " , d v s v i r k e s p a k e t e t b y g g s upp med en m o t s a t t v r i d n i n g s v i n k e l . S p i r a l f i b r i g h e t ( s p i r a l g r a i n ) förekommer i unga träd e f t e r a n d r a års-r i n g e n . L u t n i n g s v i n k e l n ökaårs-r upp mot f e m t e t i l l sjätte åårs-rsårs-ringen, m i n s k a års-r mot den t i o n d e o c h är r e l a t i v t o b e t y d l i g b o r t mot den f e m t o n d e årsringen, se även BILAGA 2.

Varför föredrar man högtemperaturtorkning av v i r k e från i n p l a n t e r a d e b a r r -träd? Man a n s e r b l a a t t man erhåller en gynnsammare f u k t k v o t s g r a d i e n t i v i r k e t än v i d t o r k n i n g med låga t e m p e r a t u r e r .

I stället för en s t a r k t l u t a n d e g r a d i e n t , erhålles en r e l a t i v t f l a c k g r a d i -e n t , som bib-ehåll-es u n d -e r t o r k n i n g -e n . Förklaring-en a n s -e s b l a v a r a a t t

t e m p e r a t u r e n 100°C erhålles r e l a t i v t s n a b b t i n n e i v i r k e t , v a t t e n övergår i ånga med övertryck som t r y c k e r u t v a t t n e t u r v i r k e t .

V i r Uesbredcf

Över \00°c

F i g u r 7. P r i n c i p i e l l a s k i l l n a d e n i f u k t k v o t s g r a d i e n t e n v i d hög- r e s p e k t i v e lågtemperaturtorkning.

T o r k g r u p p e n a v s e r a t t fortsätta s i n a undersökningar k r i n g mekanismerna bakom högtemperaturtorkningen.

Förekomsten av s p i r a l f i b r i g h e t d i s k u t e r a d e s och man v a r av den u p p f a t t -n i -n g e -n a t t e g e -n h e t e -n v a r g e -n e t i s k t b e t i -n g a d och t r o l i g e -n h a r e t t samba-nd med s o l e n .

Mr C h r i s t e n s e n påpekade a t t a l l v r i d n i n g i n t e b e r o r på t o r k n i n g e n . Själv v a r han av den u p p f a t t n i n g e n a t t t o r k n i n g s s c h e m a t i n t e i n v e r k a d e på v r i d n i n g e n . Däremot i n v e r k a r sågningen på v r i d n i n g e n (sågsättet). En v i s s v r i d -n i -n g k a -n uppkomma r e d a -n v i d såg-ni-nge-n.

Även ströläggningen h a r i n v e r k a n på v r i d n i n q e n , t ex a n t a l strö, strötjock-l e k , jämna strörader m m.

Hur k a n man u n d v i k a v r i d n i n g på v i r k e ? E t t sätt är a t t p l a c e r a a l l t mate-r i a l som a n s e s v a mate-r a benäget a t t v mate-r i d a s i g i b o t t e n av s t a p e l n . D e t t a fömate-r a t t man s k a s l i p p a b e l a s t a s t a p e l n . S e p a r e r a vridningsl)enäget v i r k e r e d a n före sågningen ( t ex k l e n t i m m e r ) - strölägg d e t t a s e p a r a t o c h lägg v i r k e t som b o t t e n p a k e t .

T j u r v e d / t r y c k v e d , i s y n n e r h e t nära märgen, g e r m y c k e t svår l o n g i t u d i n e l l k r y m p n i n g och o r s a k a r därvid v r i d n i n g , k r o k e l l e r flatböj.

V i d t o r k g r u p p e n v a r man av den u p p f a t t n i n g e n a t t s p i r a l f i b r i g h e t v a r h u v u d o r s a k t i l l v r i d n i n g o c h a t t bästa metod för a t t m i n s k a p r o b l e m e n v a r t v e k

-löst t o r k n i n g u n d e r b e l a s t n i n g .

F o r s k n i n g k r i n g trätorkning h a r pågått u n d e r många år och i n d u s t r i n h a r s u c c e s s i v t anammat de f o r s k n i n g s r e s u l t a t som f r a m k o m m i t och tillämpat dessa p r a k t i s k t .

Man känner a t t man i d a g inom såväl f o r s k n i n g som i n d u s t r i står inför en b r y t p u n k t : De gamla s k o g a r n a med inhemska trädslag som t i d i g a r e användes

som råvarukälla och l e v e r e r a d e mogen 100-200-årig s k o g f i n n s i n t e längre tillgängliga. De k v a r v a r a n d e inhemska h a r a v s a t t s som r e s e r v a t .

Förutom p l a n t a g e s k o g a r n a med utländska trädslag (med a l l t k o r t a r e o m l o p p s -t i d e r ) f i n n s en d e l inhemska -trädslag ( -t ex Hoop P i n e , A r a u c a r i a s p ) i f o r m av plantageträd. A v v e r k n i n g e n s k e r i d e t s e n a r e f a l l e t v i d b e t y d l i g t y n g r e ålder än de träd som t i d i g a r e erhölls från gamla s k o g a r med inhemska träd-s l a g . De p l a n t e r a d e inhemträd-ska trädträd-slagen h a r växt u n d e r h e l t a n d r a för-hållanden och u p p v i s a r h e l t a n d r a e g e n s k a p e r v i d sågverkshanteringen. De i n p l a n t e r a d e trädslagen som a v v e r k a s från p l a n t e r i n g a r n a får k o r t a r e omlop-p s t i d e r och d e t t a v i r k e u omlop-p omlop-p v i s a r också a n d r a e g e n s k a omlop-p e r v i d sågverkshante-r i n g än de äldsågverkshante-re tsågverkshante-räd som t i d i g a sågverkshante-r e kom fsågverkshante-rån p l a n t e sågverkshante-r i n g a sågverkshante-r n a .

Allmänhetens i n t r e s s e för s k o g s p r o d u k t i o n o c h s k o g s p o l i t i k i A u s t r a l i e n h a r v a r i t mycket s t o r t beträffande a v v e r k n i n g a r i de gamla inhemska s k o g a r n a . Den enorma o p i n i o n e n mot d e t t a är en av o r s a k e r n a t i l l varför en mycket s t o r d e l av de k v a r v a r a n d e i n h e m s k a s k o g a r n a a v s a t t s som r e s e r v a t . I en d e l f a l l förekommer dock f o r t f a r a n d e en d e l a v v e r k n i n g a r , men i mycket begrän-sad s k a l a . O p i n i o n e n mot p l a n t e r i n g a r n a av utländska trädslag h a r däremot v a r i t måttlig - h u v u d i n t r e s s e t h a r v a r i t r i k t a t mot s k o g a r med inhemska trädslag.

En d e l a r b e t e inom området e r g o n o m i h a r utförts v i d D i v i s i o n o f C h e m i c a l and Wood T e c h n o l o g y , u n d e r l e d n i n g av F r a n k C h r i s t e n s e n . A r b e t e t för när-v a r a n d e består i mätningar (på försökspersoner) för a t t undersöka när-v i l k a a r b e t s m o m e n t inom sågverksindustrin som är p s y k i s k t r e s p e k t i v e f y s i s k t b e t u n g a n d e . B l a uppmäts a d r e n a l i n h a l t e r , p u l s m m. Förslag t i l l f o r s k -n i -n g s p r o j e k t i-nom området e r g o -n o m i d i s k u t e r a s a l l t i d med sågverksarbetare i n n a n de genomförs.

E t t a n n a t a r b e t e som t i d i g a r e h a r utförts är a t t sammanställa en större mängd träslag med känd påverkan på människor ( h u d i r r i t a t i o n e r , a l l e r g i e r m m). Många träslag, främst lövträd^innehåller o l i k a k e m i s k a s u b s t a n s e r v i l k a k a n o r s a k a k r a f t i g a r e a k t i o n e r hos dem som b e a r b e t a r mc(i v i r k e t .

2S

Inom t o r k i j r u p p e n l i n r u n d e r e t t p a r års t i d n r h o t e pågått med a t t u t v e c k l a en p r o f j r e s s i v lågtemperaturtork (Low T e m p e r a t u r e P r o g r e s s i v e K i l n ) /Vi/. P r i n c i p e n i n o t s v a r a r f o r c e r a d hrn(l(|årdstorkning, d v s i n g e n t e m p e r a t u r r e g l e r i n g f i n n s o c h u t e t o m f ) e r a t u r e n uppvärms e n d a s t 1020°C v i d en l u f t h a s t i g -h e t av 0,3 m/s. • i t A B E S ' BOW Of S I l C K f O S / C E N I B I R J C » l diix » s v — OUI > : 0 F i g u r 8 a . CSIROs p r o g r e s s i v a lågpris-/lågtemperaturtork. C i r k u l a t i o n s l u f t e n h a r en "serpentinrörelse" genom t o r k e n . L u f t h a s t i g h e t e n genom v i r k e t är ca 0,3 m/s. o er =) \-< cc UJ 0-2: UJ a: QC o V-^0 30 20

T

' y '

\

\ \ \ f '«' 1 t 1 / 'A \ X 12 6 12 6 12 KLOCKSUflG 6 12 6 12 F i g u r 8 b . T e m p e r a t u r e n u n d e r två av t o r k n i n g e n s d a g a r . V i r k e t i t o r k e n h a r från början ca 30^ f u k t k v o t . A = u t e l u f t e n s t e m p e r a t u r , H = t o r k l u f t e n i uttagsänden, M = t o r k l u f t e n m i t t i t o r k e n och C = t o r k -l u f t e n i intagsänden.

T o r k m e t o d e n f i n n s i p r a k t i s k t b r u k v i d t r e företag och används u t e s l u t a n d e t i l l förtorkning av lövträ för a t t u n d v i k a k o l l a p s v i d en efterföljande högtemperaturtorkning. V i d e t t av de t r e företarjon t o r k a s k l e n a r e r u n d v i r -k e s d i m e n s i o n e r .

Inom t o r k g r u p p e n pågår även e t t a r b e t e med mätning av temperaturfördel-n i temperaturfördel-n g e temperaturfördel-n i v i r k e t samt åtemperaturfördel-ngtrycket v i d högtemperaturtorktemperaturfördel-nitemperaturfördel-ng. T r y c k e t mättes v i a e t t i n b o r r a t , silikontätat rör med en t i l l k n [ ) p l a d manometer. P r o v n i n g a r n a utfördes på 0,3 m r e g e l v i r k e i en l a b o r a t o r i e t o r k för 0,3 m v i r -k e s b i t a r , två ocli två åt gången.

En u t r u s t n i n g för mätning av v i r k e s d e f o r m a t i o n e n s s t o r l e k h a r k o n s t r u e -r a t s . Denna medge-r mätning ( o n l i n e ) av s k e v h e t , k a n t k -r o k o c h flatböi, se nedan / 1 2 4 / . Spr I ng I a ) F i x e r i n g av v i r k e s -s t y c k e t med hjälp av en klämma.

b) Rörligt huvud som mäter flatböj o c h k a n t k r o k .

: SkcvM

c ) V r i d b a r t huvud som mäter skev-h e t i förskev-hål- förhål-l a n d e t i förhål-l förhål-l a ) .

27

4. BESÖK VID TRÄ- OCH 5K0CSF0R5KNINGS0RGANISATI0N NR 3:

WOODS AND FORESTS DEPARTMENT OR SOUTH AUSTRALIA, MOUNT GAMBIER

4.1 Besök v i d två av o r g a n i s a t i o n e n s n o r r a s k o g s p l a n t e r i n g a r Mr B i l l A t y e o (värd o c h g u i d e )

Mr Grayme Laymont, L o g g i n g s u p e r v i s o r ( v i d besök på p l a n t e r i n g e n ) Woods & F o r e s t s a d m i n i s t r e r a r s t a t s s k o g a r n a ( S t a t e F o r e s t ) , men t i l l s k i l l nad från F o r e s t D e p t . o f New S o u t h Wales är man även affärsdrivande, e f t e r -som 3 sågverk o c h försäljning av sågade trävaror s o r t e r a r u n d e r Woods & F o r e s t s .

Inom r e g i o n e n förekommer t r e större skogsägare: Government F o r e s t s

R e s e r v e s , S o f t w o o d H o l d i n g L t d o c h S o u t h e r n A u s t r a l i a P e r p e t u a l F o r e s t s L t d .

Privatskogsägarna följer de l a g a r o c h föreskrifter som Woods & F o r e s t s s t i f t a r ( v i l k e t s k e r i en r i n g a o m f a t t n i n g ) . S a m a r b e t e s k e r v a n l i g e n i n t e beträffande t ex a v v e r k n i n g , men i fråga om b r a n d b e v a k n i n g o c h brandbekämp-n i brandbekämp-n g s k e r s a m a r b e t e med p r i v a t - o c h s t a t s k o g a r .

L a g s t i f t n i n g beträffande k r a v på återplantering f i n n s i n t e - d e t är upp t i l l v a r j e skogsägare a t t göra v a d han/hon v i l l med s i n s k o g s m a r k . R a d i a t a p l a n t e r a s s k e r , e n l i g t u p p g i f t , på mark som Woods & F o r e s t s h a r köpt u n d e r åren o c h består v a n l i g e n av gammal åkermark o b r u k a d e l l e r b r u -kad - som i n t e a n s e s som k v a l i t a t i v j o r d b r u k s m a r k . Y t t e r l i g a r e s k o g s a r e a l e r a n s e s för närvarande svåra a t t erhålla, då y t t e r l i g a r e j o r d b r u k s m a r k i n t e anses v a r a tillgänglig.

Beträffande k v a l i t e t e n på t i m m e r t a r sågverken d e t mesta utom de träd som stått som kantträd mot skogsväg e l l e r b r a n d g a t a . Även på b r a n d s k a d a d e y t o r

lämnas kantträden o c h en t y d l i g k a n t e f f e k t k a n s e s på de k v a r v a r a n d e trä-den. På s i d a n mot k a n t e n u t v e c k l a s m y c k e t s t o r a o c h k r a f t i g a g r e n a r . Den svåra s k o g s b r a n d e n h a r 1983 i n n e b u r i t s t o r a förluster i p l a n t e r i n g a r n a och de s k a d a d e y t o r n a måste röjas u p p . Y n g r e bestånd som b r a n d s k a d a t s är h e l t oanvändbara v a d man s k a göra av v i r k e t v e t man i n t e . D e t kommer t r o -l i g e n a t t t a bortåt 10 år i n n a n a -l -l a områden h a r återp-lanterats o c h a -l -l t s k a d a t v i r k e omhändertagits.

D i r e c t o r Försälj-n i Försälj-n g s a v d . F k o n o m i -avd. S k o q s b r u k s -a v d . F o r s k n i n g o u t v e c k -l i n g s a v d . Biträdande c h e f e r V i r k e från 3 sågverk Kassa P e r s o n a l -adm. A v v e r k n i n g S k o g a r R e s e r v a t Tillgångar F o r s k n i n g T i 1lämpad f o r s k n i n g D a t o r e r C e n t r a l & N o r t h e r n S o u t h F a s t

F i g u r 9. O r g a n i s a t i o n e n för företaget Woods & F o r e s t s o f S o u t h A u s t r a l i a

En bilfärd ca 4 m i l n o r r om Mount Gambler g j o r d e s t i l l Woods & F o r e s t s p l a n t e r i n g a r av R a d i a t a . Fn m y c k e t s t o r d e l av p l a n t e r i n g a r n a i området för-stördes i den s t o r a s k o g s b r a n d e n , som r a s a d e i området för e t t år sedan

( 1 9 8 3 ) .

R a d i a t a p l a n t e r a s v a n l i g e n på s a n d i g a m a r k e r där den växer b r a . Man t a l a r b a r a om volymtillväxt o c h sällan om kvalitetstillväxt - sågtimmer s o r t e r a s i n t e i o l i k a k l a s s e r . P l a n t e r i n g a r h a r även utförts på k a l k r i k a m a r k e r , men tillväxten b l i r där sämre (lägre höjdtillväxt men större diametertillväxt). nestån(J n r 1 v a r ca 29 år gammalt o c h g a l l r a t för e t t p a r år s e d a n . V i d g a l l r i n g e n t o g s v a r t sjätte träd b o r t . Utrymmet användes v i f t den g a l l r i n g som pågick som stickväg.

29

Beståndet hade b l i v i t svårt s k a d a t av k r a f t i g a v i n d a r , en d e l t o p p b r o t t hade s k e t t och många träd l u t a d e k r a f t i g t . G a l l r i n g e n som g j o r d e s nu avsåg a t t t a b o r t skadade träd o c h de träd som l u t a d e m e s t . S t a m d e l a r n a

( 4 , 8 - 6 m ) a p t e r a d e s i l i k a längder o a v s e t t om de v a r a v s e d d a för massaved e l l e r sågtimmer. T i m m e r d e l a r n a f r a k t a d e s b o r t så f o r t som möjligt, medan g r e n a r och t o p p a r lämnades k v a r . A v v e r k n i n g s p l a t s e n såg u t som e t t h i m m e l -r i k e fö-r i n s e k t s a n g -r e p p , men man menade a t t någ-ra i n s e k t s s k a d o -r i n t e fö-re- före-kom.

Bestånd n r 2 v a r 42 år gammalt och s k a d a t genom b r a n d e n . S u c c e s s i v t huggs de f o r t f a r a n d e stående o c h b r a n d s k a d a d e träden n e r . En man med motorsåg fäller, k v i s t a r och k a p a r träden medan en V o l v o BM skötare kör v i r k e t t i l l e t t avlägg/välta. En s t o r d e l av de b r a n d s k a d a d e bestånden t y c k s e n d a s t ha s k a d a t s i b a r k e n - v i r k e t t y c k s v a r a o s k a d a t och k a n användas t i l l såg-t i m m e r .

R a d i a t a p l a n t e r a s i p a r c e l l e r om c a 12 - 13 ha och p l a n t e r i n g s r a d e r n a görs vinkelrätt mot v i n d r i k t n i n g och i f l e r a f a l l b l i r d e t t a d i a g o n a l t i p a r c e l -len. B r a n d g a t o r på ca 40 m m e l l a n p a r c e l l e r n a förekommer.

Man beräknar a t t ca 2,7 m i l j m^ v i r k e s k a d a d e s i den s t o r a b r a n d e n o c h r e s u r s e r h a r s a t t s i n för a t t försöka rädda d e l a r av d e t t a t i l l i n d u s t r i n . Ett s t o r t t i m m e r l a g e r på l a n d med s p r i n k l e r b e v a t t n i n g h a r a n o r d n a t s och d e t innehåller för närvarande 245 000 m^ sågtimmer. V a t t e n l a g r i n g i en större sötvattendamm förekommer också nära k u s t e n .

B e v a t t n i n g av sågtimmer ( i s y n n e r h e t R a d i a t a ) v i d sågverk förekommer i n t e . E f t e r s o m l a g r i n g s t i d e n är m e l l a n 1 dag o c h upp t i l l högst 4 v e c k o r , anser man i n t e a t t v i r k e t h i n n e r s k a d a s av l a g r i n g e n .

4.2 Besök v i d o r g a n i s a t i o n e n s sågverk i Mount Gambler Mr B i l l A t y e o ( g u i d e )

Sågverket sågar ca 73 000 m^/år o c h är t r o l i g e n A u s t r a l i e n s största såg-v e r k . Råsåg-varan är u t e s l u t a n d e R a d i a t a , åldern på a såg-v såg-v e r k a d råsåg-vara såg-v a r i e r a r en a n i n g men man räknar med en m e d e l d i a m e t e r på ca 33 cm. / 3 7 , 3 8 /

I n g e n b e v a t t n i n g av t i m r e t förekommer. T i m r e t b a r k a s så f o r t som möjligt v i d ankomst t i l l sågverket och l a g r a s b a r k a t i d i a m e t e r k l a s s e r .

Sågutrustningen i den nya sågen består av k a n a d e n s i s k a sågar (bandsågar och cirkelsåg) med s v e n s k (Kockum/Rema) d a t a u t r u s t n i n g . I första b a n d s t a t i o n e n ( 2 band) sågas 2 b a k a r b o r t och b l o c k e t går v i d a r e och sågas upp i en c i r -kelsåg med f a s t a k l i n g a r . E t t f l e r t a l bräder sågas u t . Röstningen v i d besökstillfället v a r sådan, a t t t j o c k a r e v i r k e sågades u r s p l i n t v e d e n och t u n n a r e v i r k e sågades u r kärnveden med en något t j o c k a r e bräda i m i t t e n . T j o c k l e k e n på bräder v a r ca 16 mm rått, m o t s v a r a n d e ca 12 - 13 mm t o r k a t . V i d s a m t l i g a sågoperationer v a r sågoperatören p l a c e r a d i h y t t e r - r e l a t i v t moderna med TV-övervakning för såglinjen.

43 mm rått är den grövsta d i m e n s i o n e n som sågas. E n d a s t 3% av den sågade v a r a n håller en d i m e n s i o n som är större än 43 mm.

6,1 m är d e n största längd som p a s s e r a r t r i m m e r n v i d råsorteringen.

V i d sågverket f i n n s både högtemperaturtorkar, lågtemperaturtorkar och sepa-r a t a k o n d i t i o n e sepa-r i n g s k a m m a sepa-r e .

F i g u r 10. En p r o d u k t i o n på 73 000 m^/år t o r k a d e s i 24 kammare ( v a r a v 2 högtemperaturtorkar). T o r k a r n a rymmer 3 v a g n a r i d j u p e t . M e l l a n t o r k a r n a och m a g a s i n e t l i g g e r en m a r k t r a v e r s som s a t s a r och t a r u t v i r k e t u r t o r k a r n a .

31

F i g u r 11. A l l t v i r k e som t a s ur t o r k a r n a ställs omedelbart under tak för a v s v a l n i n g .

F i g u r 13. Torkarna handregleras och temperaturerna r e g i s t r e r a s på runda s k r i v p a p p e r e n l i g t amerikansk m o d e l l .

35-45 mm t j o c k t v i r k e t o r k a s i högtemperaturtorkar e f t e r ungefär samma torkprogram. Då man t o r k a r grövre dimensioner än 45 mm, måste v i r k e t torkas med separat torkningsschema.

Kupning är e t t problem när man t o r k a r r e l a t i v t breda dimensioner - men man anser a t t högtemperaturtorkningen minskar problemet med kupningen.

En äldre sågavdelning från m i t t e n av 5 0 - t a l e t f i n n s f o r t f a r a n d e kvar och används som back-up t i l l den nya sågen. V i d besökstillfället stod den nya sågen tillfälligt, varför den äldre temporärt v a r i bruk.