"Under utevistelsen ska väl barnen inte bara leka av sig?" : En kvalitativ intervjustudie av förskollärares beskrivningar av undervisning under förskolans utevistelse.

”Under utevistelsen ska väl barnen inte bara

leka av sig?”

KURS:Examensarbete för förskollärare, 15 hp

PROGRAM: Förskollärarprogrammet

FÖRFATTARE: Emma Sjölin, Malin Jonsson

EXAMINATOR: Catarina Schmidt

TERMIN:VT20

En kvalitativ intervjustudie av förskollärares beskrivningar av

undervisning under förskolans utevistelse

Sökord: förskola, förskollärare, pragmatism, undervisning, utomhus, utevistelse, barns inflytande

Postadress Gatuadress Telefon

Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-101000 och kommunikation (HLK)

Box 1026

551 11 Jönköping

JÖNKÖPING UNIVERSITY

School of Education and Communication

Examensarbete för förskollärare 15hp Förskollärarprogrammet

VT20

SAMMANFATTNING

Emma Sjölin, Malin Jonsson

”Under utevistelsen ska väl barnen inte bara leka av sig?”

En kvalitativ intervjustudie av förskollärares beskrivningar av undervisning under förskolans utevistelse.

”Should children really just be playing during outdoor stay?”

A qualitative interview study of preschool teachers’ descriptions of teaching during preschools’ outdoor stay.

Antal sidor: 31

Syftet med studien är att, med utgångspunkt i förskollärares beskrivningar, bidra med ökad kunskap om undervisning under förskolans utevistelse. Studiens frågeställningar lyder: Hur beskriver förskollärare undervisning som genomförs under utevistelsen? Samt Vilka undervisningsmöjligheter anger förskollärarna som betydelsefulla i undervisning under utevistelsen?

Datainsamlingsmetoden som användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar var en kvalitativ intervjustudie. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med legitimerade förskollärare. Den insamlade empirin analyserades utifrån tematisk analys och den teoretiska utgångspunkten pragmatism i relation till begreppet kunskap i och genom handling. Resultaten påvisar tre teman som förskollärarna lyfter i relation till undervisning under utevistelsen: planerad och oplanerad undervisning, förskollärarrollen samt förskollärares syn på barnens inflytande. Vidare framgår att förskollärares kunskapssyn samt barnsyn påverkar hur undervisningen under utevistelsen kommer till uttryck, samt betydelsen av närvarande förskollärare som aktivt och medvetet reflekterar kring undervisning under utevistelsen utifrån barnens intresse och meningsfyllda lärande.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 2

Historisk tillbakablick på förskolans utevistelse ... 2

Tidigare forskning ... 3

Undervisning under förskolans utevistelse ... 3

Förankring i styrdokument ... 5

Teoretisk utgångspunkt ... 6

Kunskap i och genom handling ... 7

Syfte ... 9 Frågeställningar ... 9 Metod ... 10 Metodval ... 10 Urval ... 10 Genomförande ... 10 Tematisk analysmetod ... 12 Tillförlitlighet ... 13 Etiska aspekter ... 13 Resultat ... 15

Planerad och oplanerad undervisning ... 15

Förskollärarrollen ... 17

Förskollärares syn på barnens inflytande ... 18

Resultatsammanfattning ... 20 Diskussion ... 21 Metoddiskussion ... 21 Resultatdiskussion ... 23 Slutdiskussion ... 27 Vidare forskning ... 28 Referenser ... 29 Bilagor ... Bilaga 1: Intervjuguide ... Bilaga 2: Missivbrev ... Bilaga 3: Samtyckeskrav ...

1

Inledning

Förskolan ska enligt Skollagen (SFS 2010:800) vara en trygg, lustfylld samt berikande plats som främjar barnens lärande och utveckling. Det är förskollärarens ansvar att erbjuda barnen en god miljö med en genomtänkt undervisning i en varierad omgivning där utveckling, lärande och omsorg bildar en helhet. I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) framgår det att förskollärare dagligen ska inspirera, planera och förbereda undervisningsmöjligheter. Förskolläraren ska även tillvarata varje del av förskolebarnens dag och därmed göra utevistelsen inbjudande och meningsfull för de som deltar i verksamheten. En innehållsrik och inbjudande utevistelse ger barnen möjlighet till att utforska samt utveckla sina kunskaper och intressen (Skolinspektionen, 2012).

Vidare beskriver Skolinspektionen (2012) utevistelsen som en självklar och viktig del i förskolans vardag. Dock belyses det även i rapporten att utevistelsen kan uppfattas som enformig och oinspirerad ur en lärandesynpunkt. Exempelvis framgår det att förskollärare inte alltid har en specifik pedagogisk avsikt med undervisningen eller har reflekterat över dess betydelse (Skolinspektionen, 2012). Fortsättningsvis beskriver rapporten att utevistelsen blir en stund av dagen där barnen bara gör av med energi mellan förskollärares planerade och specifika undervisning. Det kan ses som problematiskt att förskollärare inte reflekterar eller har en pedagogisk avsikt kring barnens lärande och utveckling under utevistelsen. I och med att leken har stor betydelse för barnens möjlighet till lärande (McClintic & Petty, 2015), behöver de då utmanas i sagda lek för att kunna utvecklas. Enligt Engdahl (2014) kan denna problematik bland annat bero på att förskolans styrdokument endast beskrivs i övergripande mål samt läroplanens generella beskrivning kan upplevas som otydliga. Då det kan råda osäkerhet om hur undervisning bedrivs under förskolans utevistelse, ämnar undersöka vilka undervisningsmöjligheter förskollärare uttrycker som betydelsefulla i undervisning under utevistelsen.

Att vistas ute på förskolans gård och i dess omgivning bidrar med många olika lärandemöjligheter. Det är något som alltid legat oss varmt om hjärtat. Det är våra erfarenheter i arbetslivet och sedan tidigare verksamhetsförlagda utbildningar som har utvecklat vårt stora intresse kring undervisning under utevistelsen. Vår förhoppning är att denna studie bidrar med ökad kunskap inom detta område som förskollärare kan ta hjälp av i sin undervisning under utevistelser.

2

Bakgrund

I detta avsnitt redovisas en historisk tillbakablick samt tidigare forskning som är relevant i studien. Vidare presenteras bärande centrala begrepp för uppsatsen i relation till aktuella styrdokument. Avsnittet presenterar även studiens teoretiska utgångspunkt, pragmatism och begreppet kunskap i och genom handling.

Historisk tillbakablick på förskolans utevistelse

Förskolans verksamhet har influerats av flera olika pedagoger under de senaste århundradena, ett exempel på dessa är Rousseau, Pestalozzi, Fröbel samt Dewey (Brodin, 2011). Under mitten av 1700-talet förespråkade Rousseau intresset för naturen med dess betydelse och intryck för barnens lärande och utveckling. Rousseau menade att barnen lär sig som mest när de konkret upplever och erfar närmiljön med naturens föremål (Brodin, 2011). Vidare hävdar Brodin (2011) att pedagogen Pestalozzi såg naturmiljön som ett viktigt innehåll för barnens inspiration och inlärning, där leken skulle vara avskild från arbete. Pestalozzis pedagogiska tankar har utgångspunkt i sinnesupplevelser och att tillvarata varje barns förmågor. Pestalozzi var en förebild för pedagogen Fröbel som under slutet av 1700-talet inspirerades av Pestalozzis idé om kindergarten (barnträdgård). Fröbels grundtanke med lärandet i förskolan var att förskollärarna och barnen lär sig tillsammans genom barnens egen drivkraft om lärande och utveckling. Fröbel såg naturen och dess material som ett stöd för barnen att kunna utforska och genom detta utveckla nya kunskaper. Pedagogiken handlade mycket om att bilda en helhet mellan allt liv på jorden och undervisningen på förskolan (Brodin, 2011). Vidare var pedagogen Dewey intresserad av barnens sinnesintryck och upplevelser i naturen, vilka sågs som främjande för deras utveckling och lärande. Pedagogiken speglade även det praktiska handlandet genom begreppet learning by doing som blivit en utgångspunkt inom förskolans pedagogik (Brodin, 2011). I den pedagogiska filosofin inom de kommunala daghemmen i Reggio Emilia benämns miljön som den tredje pedagogen, vilket spelar en väsentlig roll i förskolan (Dahlberg & Åsén, 2011). Ytterligare nämner författarna att aktiv undervisning och lekar för barnen, vilka båda är delar av barnens lärande, påverkas av miljön som är i en ständig förändring. Det vill säga utevistelser inom förskolan har alltid ansetts och fortsätter att vara av betydelse för barns lärande och utveckling (Dahlberg & Åsén, 2011).

3

Tidigare forskning

Utevistelsen är enligt McClintic och Petty (2015) ett betydelsefullt inslag i förskolans vardag eftersom den förekommer varje dag. Det framgår även i deras forskning att förskollärare har ett ansvar över att undervisningen frambringar en inbjudande och innehållsrik utevistelse. Som tidigare nämnt behöver barnen bli utmanade och inspirerade i leken, där undervisningen bjuder in till utforskande i ett kollektivt lärande (McClintic & Petty, 2015). Barnen utvecklas i den miljö som de befinner sig i, samt påverkas av förskollärares kunskap och hur undervisningen formas utifrån barnens inflytande (Engdahl, 2014).

Undervisning under förskolans utevistelse

Utevistelsen i förskolan är en central del av verksamheten då den erbjuder varierade undervisningsmöjligheter där förskollärare och barn från olika avdelningar på förskolan möts i det dagliga lärandet (Engdahl, 2014). Då utevistelsen möjliggör ett lärande med hela kroppen blir det en didaktisk möjlighet som förskollärare kan använda för att sammankoppla kunskaper med barnens upplevelser och erfarenheter (Szczepanski & Dahlgren, 2011). I förskolans verksamhet bör de vardagliga och återkommande aktiviteterna som sker på förskolan bilda en helhet mellan barns sociala, emotionella och kognitiva lärande. Med detta som utgångspunkt, kan förskollärarna genom ett planerat innehåll utifrån barnens intressen och de didaktiska kompetenser som de besitter möjliggöra lärande och utforskande (Jonsson, Williams & Pramling Samuelsson, 2017). Undervisningen som sker i förskolan kan ses som en interaktion mellan den som undervisar och den som undervisas. I förskolan är det oftast förskolläraren som undervisar barnen, men det kan även vara barnen som undervisar förskolläraren då begreppet undervisning är något alla människor besitter och kan utföra (Jonsson et al., 2017). Författarna menar att människan medvetet kan bidra med sin kunskap och påverka andra människors utveckling. Under utevistelsen möjliggörs därmed ett utforskande för barnen tillsammans med förskollärare om den naturbaserade undervisningen (Yildirims & Özyilmaz Akamca, 2017).

Vidare bör undervisning enligt Sheridan och Williams (2018) ske under förskollärares didaktiska ledning där de använder de didaktiska frågorna vad, hur och varför för att skapa situationer som är gynnsamma för barns utveckling och lärande. Utevistelsen i förskolan har med hjälp av ett didaktiskt innehåll fått en starkare koppling till ett målstyrt lärande i leken. Det didaktiska innehållet kan därför användas som stöd för förskollärare i deras planering av undervisning för att stimulera, inspirera, utmana och uppmuntra barnen gällande naturen i

4

förskolan (Rubinstein Reich, 2015). Samtidigt menar McClintic och Petty (2015) att förskollärare oftast inte lägger tillräckligt med fokus på lärande och utveckling under utevistelsen. Författarna belyser att många förskollärare saknar kunskap om hur undervisningen kan utformas under utevistelsen, och använder istället miljön till att låta barnen leka av sig mellan deras planerade aktiviteter. Det är dock av vikt att kunna genomföra en planerad och genomtänkt undervisning, där förskollärare utgår från en utevistelse som erbjuder varierade möjligheter (Muela, Larrea, Miranda & Barandiaran, 2016). Författarna menar att barnen behöver få möjligheten till att lära och styra undervisningsinnehållet genom sina intressen. Genom att förskollärare tillvaratar barnens tankar och funderingar kan de belysa det som blir betydande för barnens utveckling och lärande (Muela et al., 2016). Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson (2019) menar att ett meningsfullt lärande för barnen innefattar undervisningsinnehåll som beaktar barnens intressen samt utgår från ett läroplansmål eller ett ämnesområde ur förskolans läroplan.

Inom förskolans verksamhet förekommer det olika undervisningsmöjligheter, exempelvis hur förskollärarens roll påverkar barnen och deras möjlighet att vara med och delta i undervisningen. Därmed skapas förutsättningar samt en betydelse för hur undervisningen under utevistelsen framkommer. Undervisning definieras som en komplex handling, där förskolläraren behöver fördjupad kunskap kring olika undervisningsområden för att kunna erbjuda barnen målmedvetna och tankeväckande lärandeupplevelser (Mårtensson, 2004; Bilton, 2019). Det är i och genom tänkandets handlingar som kunskap utvecklas, det vill säga förskollärares sätt att beskriva sina tankar om utevistelsen. Genom förskollärarens kunskap och barnens intressen kan därmed ett syfte utformas, vilket kan ligga till grund för hur undervisningen utvecklar och lär barnen (Alvesson & Sköldberg, 2017; Wickman, 2014). Förskolornas utevistelse ser därmed olika ut då den är beroende av de erfaren-heter och kunskaper som förskollärare bär med sig in i verksamheten. Genom att vidga förståelsen för det som anses vara komplext, får utevistelsen en ny innebörd i förskolans vardagliga undervisning (McClintic & Petty, 2015). Ohlsson (2015) beskriver att förskollärare behöver vara delaktiga och närvarande för att kunna skapa en lärandesituation under utevistelsen. Författaren definierar begrepp som synliggör förskollärarrollen och som möjliggör barnens lärande och utveckling i undervisningen, vilka är medundersökande, medupplevande och medupptäckande. Inom begreppet medundersökande framträder förskollärare i samspelet med barnen genom att undersöka upptäckter och barnens intressen. Författaren beskriver att förskollärare även kan definieras som medupplevande genom att skapa ett lustfyllt lärande

5

tillsammans med barnen, vilket kan leda till minnen som följer med barnen resten av livet. Vidare belyser författaren att förskollärare kan verka medupptäckande genom att vara nära barnen i deras utforskande och upptäckande. När undervisningen genomförs med hjälp av dessa roller tar förskolläraren tillvara på barnens inflytande (Ohlsson, 2015).

Bilton (2019) diskuterar undervisning i relation till förberedda, organiserade och förutbestämda uteaktiviteter samt utelekar, där förskollärare behöver medvetet rikta barnens uppmärksamhet mot ett specifikt lärandeinnehåll. Undervisningen kan även innebära att rikta fokus mot barnens fria lekmöjligheter, där förskollärare fångar upp barnens intressen i stunden (Bilton, 2019). Hur den fria leken kommer till uttryck i förskolan är dock, enligt van Oers (2014), beroende av hur förskollärare talar om den. Enligt författaren kan den fria leken uttryckas som fri från eller fri att. En lek som uttrycks fri från kan uppfattas som fri från pedagoger och undervisning, medan uttrycket fri att är mer mottaglig för att möjliggöra undervisning. Den roll som förskollärare tar på sig i förskolans inomhus- och utomhusmiljö påverkar därmed barnens lek och lekmöjligheter (van Oers, 2014). Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) betonar att förskollärare behöver vara aktiva och närvarande i barnens lek, men inte styrande. Förskollärare bör vara medforskande i aktiviteter där barnen styr innehållet.

Förankring i styrdokument

Förskolan vilar enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) på en demokratisk grund och ingår i skolväsendet som ska främja lärande och utveckling för alla barn i deras livslånga lärande. Verksamheten har, sedan den första läroplanen kom ut 1998, utgått från de mål och riktlinjer som tagits fram för det som ska planeras, genomföras och utvecklas. I denna studie relaterar vi detta till undervisning under utevistelsen, där alla barn har rätt till att göra sin röst hörd genom att uttrycka tankar och åsikter utifrån det som berör dem. Begreppet undervisning i denna studie avses vara lärande och utveckling för barn under ledning av förskollärare, där det pedagogiska innehållet utgår från förskolans uppdrag samt barnens inflytande och intressen. Samtidigt som undervisning bedrivs på förskolan ska barnen erbjudas en varierad miljö där de upplever trygghet och lust till att lära och utvecklas (SFS 2010:800). Den undervisning som sker på förskolan ska erbjuda olika aktiviteter som kan ske i varierade miljöer, såväl inomhus som utomhus (Skolverket, 2018).

6

I denna studie inbegriper begreppet utevistelse den tid och plats som barnen tillbringar utomhus på förskolan, vilket kan vara på förskolans gård likaväl som i närliggande naturmiljö. I barnkonventionen (SFS 2018:1197) tydliggörs det att utevistelsen ska erbjuda barnen möjligheten till att utforska och lära med alla sina sinnen. De naturupplevelser som kan ske under utevistelsen är en viktig del som barnen har rätt till då de möjliggör för ökad förståelse för och hänsyn till den naturmiljö som de vistas i. I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) framgår det att utevistelsens varierade undervisningsmoment ska inspirera samt uppmuntra barnen till lek och kreativitet. I Skollagen (SFS 2010:800) framhålls att barnen har rätt till utbildning där förskolan ansvarar för att lärande och utveckling sker i en trygg miljö. Utevistelsen kan därmed bidra till god stimulans samt främja lärande. Verksamheten ska även utgå från undervisning där barnens lärande, omsorg och utveckling bildar en helhet, och där utevistelsen är en viktig aspekt (Skolverket, 2018). I barnkonventionen (SFS 2018:1197) står det att den svenska förskolan bör uppmuntra barnen till att bli självständiga individer i dagens samhälle. Det framgår även att utevistelser har stor betydelse för barns utveckling och lärande, då de bidrar med möjligheter och förutsättningar till nya upplevelser, lek och utforskande. Genom läroplanens mål, förskollärares kunskap samt barnens inflytande kan barnen leka, lära och utvecklas samtidigt som de känner sig trygga och har roligt i förskolan (Skolverket, 2018).

Teoretisk utgångspunkt

Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är pragmatism. Teorin härstammar från den amerikanska pragmatismen som utvecklades under 1800-talet. Det var dock inte förrän på 1900-talet som teorin fick sin framgång, med Dewey som en av de mest framstående filosoferna. Pragmatism för Dewey handlar om kunskap kopplat till vardag och verklighet (Säljö, 2014a; Zackariasson, 2002), där handlandet, det vill säga språkandet, görandet och lekandet, behöver kopplas samman med tänkandet om detsamma. En utgångspunkt i Deweys teori inom pragmatism är att människan blir till i sociala sammanhang, vilket handlar om barns möjligheter att lära och utveckla kunskap genom samspel med omvärlden. Pragmatism belyser att människan använder sina kunskaper för att kunna hantera de problem och situationer som uppstår, vilka har en relation till varandra genom tänkandets handlingar (Säljö, 2014a). Dewey menade att lärande möjliggörs genom människors erfarenheter, där upplevelser förenas med teori. För att teori ska kunna bli kunskap för den enskilde individen måste den teoretiska tanken testas i praktiken (Mounce, 2000). Ett exempel på detta utifrån studiens problemområde kan vara att utevistelsen saknar undervisning och att detta problem måste lösas genom att skapa en

7

undervisning under utevistelsen. Här skapas ett problem, det vill säga vad som ska göras, hur ska det gå till och varför det görs. Det är dessa didaktiska frågor som berör varje individs sätt att tänka på och handla utifrån de tidigare erfarenheterna. Handlingen ska, enligt Dewey, kopplas samman med tänkandet (Säljö, 2014a; Zackariasson, 2002). En aktivitet utomhus kan därmed planeras utifrån en teori om hur det kan gå till, men det blir inte kunskap förrän aktiviteten är genomförd och man såg hur det gick. De didaktiska frågorna influerar även undervisningssätt och undervisningsinnehåll samt erbjuder barnen meningsskapande i förskolan (Sundgren, 2018).

Pragmatism värdet av kunskap som erhålls genom det som görs och det som upplevs (Cherryholmes, 2000). Inom pragmatismen skapar personliga erfarenheter ett värde som överensstämmer med verklighetsuppfattningar, vilket inom pragmatismen leder till praktiskt tänkande (Ohlsson, 2015). Genom öppen kommunikation mellan barnen och förskollärarna i verksamheten kan utforskande utvecklas. Deweys tankar om undervisning grundar sig i möjligheter för barns deltagande med demokrati som mål, då barnen bör vara delaktiga och påverka undervisningen med självständigt tänkande. För att pragmatism ska kunna existera i förskolan behövs därmed demokrati (Cherryholmes, 2000). Det är genom en demokratisk undervisning och pragmatismens syn på lärande, som barnen blir medvetna om deras rätt till lärande samt att utveckling och lärande sker gemensamt genom erfarenheter (Cherryholmes, 2000; James, 2003).

De didaktiska frågorna utifrån pragmatism är utgångspunkten i denna studie och representerar undervisningsmetoder som erbjuder barnen förutsättningar till att reflektera och tänka självständigt samt baserat på personliga erfarenheter och kunskaper. Det teoretiska begreppet som denna studie utgår från är kunskap i och genom handling. I studien används pragmatism för att bidra till nya utgångspunkter och kunskap om förskollärares beskrivningar om undervisning under utevistelser, där det är förskollärarnas tänkande som är handlandet i studien.

Kunskap i och genom handling

Begreppet kunskap i och genom handling är ett synsätt om att lärande utvecklas genom att människor använder sina färdigheter och kunskaper i handlandet. Enligt Cherryholmes (2000) förknippas handlandet med att tänka och reflektera. I denna studie relaterar handlandet till förskollärares tankar och beskrivningar kring undervisningen under förskolans utevistelse.

8

Kunskap i och genom handling kopplas samman med något meningsfullt som har betydelse för hur förskollärare väljer att handla inom tänkandet (Wickman, 2014), det vill säga kunskapen som uppkommer genom att agera påverkar hur tänkandet utvecklas. Inom pragmatism innebär detta att utgå från barnen, låta dem bli delaktiga och få inflytande utifrån sina erfarenheter. Barnen ses som medskapare, och det är tillsammans med dem som förskollärare har möjlighet att utforma ett hur där kunskapen utvecklas i och genom handling. Betoningen ligger på att kunskapen relateras till något användbart som berör människan och ses som en didaktisk möjlighet för människans tänkande och medvetna reflektion (Säljö, 2014b).

9

Syfte

Syftet med studien är att, med utgångspunkt i förskollärares beskrivningar, bidra med ökad kunskap om undervisning under förskolans utevistelse.

Frågeställningar

• Hur beskriver förskollärare undervisning som genomförs under utevistelsen? • Vilka undervisningsmöjligheter anger förskollärarna som betydelsefulla i

10

Metod

I denna del presenteras studiens metodval, urval, genomförande, databearbetning och analys, tillförlitlighet samt etiska aspekter i relation till relevant forskning utifrån studiens syfte och frågeställningar.

Metodval

Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats då syftet är att undersöka förskollärares beskrivningar av och tankar kring undervisning under utevistelsen. Enligt Bryman (2011) kan en kvalitativ studie beröra sådant som inte går att mäta, exempelvis åsikter eller tankar. Det eftersträvades en nära relation till de deltagande förskollärarna för att ta del av deras individuella upplevelser utifrån deras egna ord. Genom intervjuer skapas förståelse för respektive deltagares erfarenheter, beskrivningar och reflektioner (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).

Urval

Med vetskap om att förskolor ofta väljer att arbeta åldersuppdelat i förskolan gjordes ett strategiskt medvetet urval i studien. Urvalet gjordes utefter deltagare med erfarenheter som ansågs kunna tillföra värdefull kunskap till forskningsämnet (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). I studien tillfrågades tre förskollärare som arbetar med de yngsta barnen samt tre förskollärare som arbetar på syskonavdelningar. Detta för att inkludera alla barn i förskolan oavsett ålder, samt för att få en bred bild av hur förskollärare beskriver undervisningen under förskolans utevistelser. Studien omfattar legitimerade förskollärare, vilka arbetar på olika förskoleenheter och har mellan fem och trettio års erfarenhet inom yrkesrollen. Målsättningen var att få fram ett resultat som var baserat på förskollärares professionella erfarenheter och kunskap. Utifrån den tidsaspekt som beräknades för studien, gjordes även ett bekvämlighetsurval. Urvalet innebar att kontakter från vår tidigare bekantskap som visade intresse för att delta nyttjades, såsom handledare och kollegor. Det kan vara en fördel i mindre forskningsprojekt med tidsbegränsning (Bryman, 2011).

Genomförande

Först skickades missivbrev (se bilaga 2) till två förskolechefer via mejl. I missivbrevet informerades de om studiens syfte och genomförande. Detta resulterade i svar från rektorer med

11

kontaktuppgifter till förskollärare som kunde kontaktas via mejl. Totalt sex förskollärare svarade att de ville delta i studien. Därefter bestämdes plats, datum och tid som var mest lämplig för intervjuer. Innan intervjuerna fick deltagarna skriva under en samtyckesblankett (se bilaga 3) där de blev informerade om studiens ändamål samt godkände att intervjun spelades in för att underlätta transkribering av empiri. Genom att förskollärarna blev informerade om studien bidrog det även till att intervjun höll sig till ämnet under samtalen.

Semistrukturerade intervjuer genomfördes som kvalitativ datainsamlingsmetod då studien hade ett tydligt fokus med specifika frågeställningar. Utifrån studiens frågeställningar utformades en lista med frågor utifrån teman som berördes under intervjun, vilket enligt Bryman (2011) kallas för en intervjuguide (se bilaga 1). Frågorna som intervjuguiden bestod av var inte låsta till en specifik ordning, utan kunde ställas när det passade samtalet och för att ge deltagarna möjligheten att besvara frågorna mer ingående. Även följdfrågor som inte fanns med i intervjuguiden ställdes då de upplevdes relevanta för intervjun, vilket är en fördel för att betona intervjupersonernas egna tolkningar och föreställningar utifrån studiens syfte (Bryman, 2011). Förskollärares kunskap framkommer, inom pragmatismen, genom att handlingen kopplas samman med tänkandet och kunskapen blir till först efter att den teoretiska tanken som förskolläraren har testas i praktiken. Till exempel när man tillämpar en idé om hur undervisningen bedrivs under utevistelsen i praktiken.

De enskilda intervjuerna tog 30–40 minuter att genomföra. Båda studentforskarna deltog vid varje intervju för att dela upp ansvaret under intervjuerna och försöka säkerställa att relevant empiri samlades in. En studentforskare genomförde intervjun och ställde intervjufrågorna, medan den andra studentforskaren förde anteckningar och kontrollerade att intervjun spelades in. Intervjuerna spelades in med två mobiltelefoner för att säkerställa att all dokumentation kom med. Denna metod var gynnsam för att kunna följa upp och tydliggöra teman som förekom under intervjuerna, vilket är viktigt enligt Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015). Det var väsentligt att deltagarna kände sig bekväma med att öppna upp sig kring sina tankar och reflektioner.

Intervjuerna genomfördes under tre dagar, med två intervjuer per dag. Det var av vikt att ha gott om tid för varje intervju ifall det skulle ske något oväntat eller om deltagaren behövde avbryta för en stund. Intervjuerna genomfördes på respektive förskola, vilket kan ha underlättat för förskollärarna då det kan vara svårt för dem att komma ifrån sin arbetsplats under

12

dagtid. Enligt Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) kan det dessutom vara fördelaktigt att genomföra intervjuer på en för deltagarna välbekant plats, då det kan få dem att känna sig trygga och bekväma. Intervjuerna tog plats i kontor på förskolorna som deltagaren arbetade på. Detta för att säkerställa att ingen skulle komma in och avbryta intervjuerna, men även för att minimera andra ljud som kunde störa intervjun. I förebyggande syfte sattes det även upp en stoppskylt som informerade om att det skedde en intervju som ljudinspelades.

Det inspelade materialet från intervjuerna transkriberades. Att transkribera innebär att talet i det inspelade materialet omvandlas till text (Kvale & Brinkmann, 2009). Detta bör göras i en systematisk studie så tidigt som möjligt under datainsamlingen, då det är fördelaktigt för att få med de “färska” intrycken av deltagarna (Bryman, 2011; Öberg, 2015). Transkriberingen av de inspelade intervjuerna skrevs fram i ett formellt skriftspråk för att texten inte ska bli svårläst. Däremot var deltagarnas uttryck och ordföljd densamma, vilket rekommenderas av Kvale och Brinkmann (2009). Den nedskrivna transkriptionen lästes igenom flera gånger för att gemensamma drag och begrepp som användes av deltagarna skulle definieras.

Tematisk analysmetod

I studien har tematisk analys använts för att analysera datainsamlingen som framkom utifrån de sex intervjuerna som genomfördes. En tematisk analys innebär att den insamlade empirin analyseras utifrån de teman som identifieras och kategoriseras i det insamlade materialet (Ahrne & Svensson, 2015). Enligt Rennstam och Wästerfors (2015) finns det tre grundläggande arbetssätt som kan underlätta analysarbetet av det insamlade materialet, vilka är sortera, reducera samt argumentera. Författarna beskriver att arbetssättet, sortera, innebär att materialet delas upp, vilket gjordes genom att färgmarkera återkommande teman i det insamlade materialet, där varje färgmarkering representerade ett tema. Vidare lästes empirin noggrant igenom ett flertal gånger, vilket gjorde att studentforskarna blev förtrogna med materialet. Det andra arbetssättet, reducera, innebär att delar ur materialet väljs ut (Rennstam & Wästerfors, 2015). Därigenom framkom aktuella teman i form av de mönster som upprepats, genom att materialet klippte isär och delades in i olika samlingshögar. Det sistnämnda arbetssättet, argumentera, genomförs för att frambringa en självständighet samt ett formulerat akademiskt språk (Rennstam & Wästerfors, 2015).

13

I denna studie utformades sammanlagt tre teman, vilka är: planerad och oplanerad undervisning, förskollärarrollen samt förskollärares syn på barnens inflytande. Temana synliggjordes genom analys av empirin utifrån studiens frågeställningar, vilka är följande: Hur beskriver förskollärare undervisning som genomförs under utevistelsen? samt Vilka undervisningsmöjligheter anger förskollärarna som betydelsefulla i undervisning under utevistelsen?

Tillförlitlighet

För att öka studiens tillförlitlig användes Brymans (2011) kvalitetskriterier, vilka innefattar trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Trovärdighet omfattar att resultatet har försökts säkerhetsställas genom delgivning till berörda parter samt utgått från de regler som finns kring examensarbete, det innebär bland annat att deltagarnas uppfattningar överensstämmer med studiens innehåll. Överförbarhet handlar om huruvida studien samt resultatet kan utövas i andra kontexter, vilket betyder att studien skrivits fram så tydligt som möjligt för att andra ska kunna göra en bedömning om det är möjligt att använda studiens resultat i ett annat sammanhang (Bryman, 2011). Pålitlighet innebär att det detaljrikt redogjorts hur studien har utförts samt vad som påverkat genomförandet och resultatet. Slutligen omfattar konfirmering studentforskarnas ställningstagande och perspektiv kring hur resultatet har sakligt skrivits fram (Bryman, 2011). Vidare transkriberades och analyserades studiens insamlade data, vilket möjliggjorde för studentforskarna att gå tillbaka och lyssna på innehållet i ljudinspelningarna flera gånger.

Etiska aspekter

Studien har beaktat de fyra forskningsetiska huvudkraven, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Enligt informationskravet informerades de deltagande förskollärarna samt rektorerna om studiens syfte och deras rättigheter som deltagare (Bryman, 2011). Detta gjordes genom missivbrevet som skickades ut via mejl till deltagarna med information om studien samt intervjun. Deltagarna blev även informerade om detta innan intervjun började. Studentforskarna tydliggjorde deltagarnas rättigheter att när som helst välja att dra tillbaka sin medverkan i studien. Vidare beskriver Bryman (2011) att samtyckeskravet innefattar deltagarens bekräftelse om deltagandet i studien. Genom att deltagarna skrev under samtyckesblanketten innan deras intervju började, bekräftade de sitt deltagande samt att de hade förstått sina rättigheter.

14

Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att deltagarens personliga uppgifter skyddades samt att deras identitet avidentifierades i studien (Bryman, 2011). Nyttjandekravet säkerställdes genom att deltagarna fick information om att materialet som samlades in under studien endast användes i utbildningssyfte samt förvarades på ett USB-minne som endast studentforskarna hade tillgång till. Deltagarna informerade även om att studien laddades upp på en databas för studenter (DIVA) samt att allt insamlat material raderades när arbetet godkändes av institutionen (Bryman, 2011).

15

Resultat

I följande avsnitt redovisas studiens resultat som består av tre olika teman, vilket representerar nedanstående rubriker. Första frågeställningen besvaras under temat Planerad och oplanerad undervisning, medan den andra frågeställningen besvaras under temana Förskollärarrollen och Förskollärares syn på barnens inflytande. Deltagarna har avidentifierats i resultatet genom siffrorna 1–6.

Planerad och oplanerad undervisning

Samtliga deltagare beskriver sin undervisning under utevistelsen som både planerad respektive oplanerad undervisning. De flesta förskollärarna menar att undervisning under utevistelsen är ett planerat tillfälle med möjlighet till och inslag av oplanerade aktiviteter, utifrån barnens önskemål, intressen och uppmärksamhet. Förskollärarna betonar därmed att planerade samt oplanerade tillfällen är lika viktiga i verksamheten. En av förskollärarna uttrycker att:

Undervisningen i förskolan är verkligen ett stort och viktigt inslag i verksamheten. Beroende på vad som sker på avdelningen kan utevistelsen planeras på olika sätt. Det oplanerade sker, om och när förskolläraren är närvarande och uppmärksammar barnens inflytande, kreativitet och upptäckter. Den planerade undervisningen utgår från något som förbereds på förhand […] – Förskollärare 1

I citatet redogör förskolläraren för hur undervisning sker genom att vara uppmärksam och närvarande kring det som intresserar barnen. Förskolläraren synliggör att undervisningen under utevistelsen varierar beroende på vad de väljer att göra utifrån barnens fantasi och inspiration. Det som sker oplanerat är den undervisning som fångar barnens intresse här och nu. I jämförelse med den oplanerade undervisningen, framhäver förskolläraren att planerad undervisning innebär att förbereda ett specifikt syfte och en tydlig framstående metod. En annan förskollärare uttrycker att:

[…] man vill ju alltid ha en planerad undervisning, men den planerade undervisningen kan också innebära att inte planera något, utan istället se hur barnen reagerar och vad dem väljer att göra. […] Till exempel när vi skulle gå till lekparken då ett barn hittade skräp vid vägkanten. Den förmiddagen blev en skräpplockardag och promenad till återvinningsstationen istället. – Förskollärare 2

Förskolläraren i citatet strävar efter en planerad undervisning som kan innehålla oplanerade tillfällen. För förskolläraren är det väsentligt att erbjuda barnen en variation mellan en planerad respektive oplanerad undervisning. Oavsett om undervisningen sker planerad eller oplanerad,

16

utgör barnens intressen alltid utgångspunkten för hur undervisningen kommer till uttryck under utevistelsen. Utifrån exemplet i citatet, beskriver förskolläraren att den planerade aktiviteten förändrades och blev istället en oplanerad undervisning utifrån vad som väckte barnens intressen. Tanken var från början att gå till lekparken, men på vägen dit handlade innehållet i undervisningen mer om återvinning. En annan förskollärare uttrycker den oplanerade undervisningen på följande vis:

[…] Ibland är bara promenaden i sig viktig och barnen kanske upptäcker något på vägen kanske vi spontant väljer att följa upp de istället. Exempelvis kanske vi ser en myra under promenaden som vi då följer och tar reda på fakta om med hjälp av en Ipad och observerar vad den gör och hur den ser ut, vilket för mig är oplanerad undervisning. – Förskollärare 3

Förskolläraren beskriver att den oplanerade undervisningen inkluderar det barnen själva är intresserade av och vill utforska vidare direkt, tillsammans med förskolläraren. Vidare menar förskolläraren att det som planeras oftast är promenader till uteplatser, medan det som sker oplanerat oftast är oförutsedda händelser såsom konflikter eller spontana upptäckter i barngruppen. En annan förskollärare förklarar:

[…] Vi brukar dela upp undervisningen under utevistelsen. En del av tiden går till den planerade undervisningen, oftast är det en del av våra utedagar som är planerade, att rikta fokus mot någonting mer specifikt kring barnens upptäckter. […] Vi har planerade utedagar varje vecka, då vi till exempel tar med temaarbetet ut. Just nu arbetar vi med sagan om Bockarna Bruse. Då kan det handla om att vi i skogen letar efter teater-rekvisita för att göra sagan där. Liten, mellan och stor pinne för att illustrera bockarna. – Förskollärare 4

I citatet belyser förskolläraren att den planerade undervisningen tar upp en stor del av tiden som de är ute. Förskolläraren menar att deras utedagar oftast är planerade, men att de samtidigt försöker rikta fokus mot att genomföra undervisning specifikt kring det som barnen själva upptäcker, som exemplet ovan med sagan om Bockarna Bruse. Förskolläraren redogör för kärnan i både en planerad och oplanerad undervisning är barnens intressen i verksamheten. Vidare konstaterar förskolläraren att undervisning under utevistelsen, oavsett om den är planerad eller oplanerad, ses som ett undervisningstillfälle där det bara är fantasin och tänkandet som sätter gränser. Undervisningen blir således ett redskap som fyller ett meningsfullt innehåll under utevistelsen.

17

Förskollärarrollen

I flera intervjuer framkom det att förskollärarens inställning, medvetenhet och förhållningssätt påverkar hur undervisningen kommer till uttryck under utevistelsen. Det framgår att den roll som förskolläraren väljer att vara i olika sammanhang påverkar hur förskollärare ser på sin yrkesprofession. Det framgår även i ett antal intervjuer att professionen som förskollärare innefattar att reflektera över och ha en genomtänkt tanke med det som görs, utifrån hur de väljer att bemöta barnen. I följande citat belyser en av förskollärarna sin syn på förskollärarrollen vid undervisning under utevistelsen:

Förskollärarrollen har en betydande roll inom undervisningen. Det handlar om att reflektera och fokusera på det som händer här och nu, inte då och sen. […] För mig handlar det även om att vara medupptäckande och utforska utifrån det som barnen är intresserade av. – Förskollärare 3

I citatet framgår att förskollärare bör aktivt reflektera samt uppmärksamma det som sker i stunden, här och nu. Förskolläraren belyser även att nyfikenhet och intresse är redskap som möjliggör att förskolläraren tillsammans med barnen skapar ett utforskande utifrån nuet under utevistelsen. En annan förskollärare beskriver:

[…] ser några barn en skalbagge på gården så kan det vara huvudundervisningen under hela utevistelsen och sedan tar vi med oss våra erfarenheter hela dagen och ibland veckor, […] det handlar om hur jag som förskollärare väljer att ta tillvara på alla möjliga tillfällen tillsammans med barnen. – Förskollärare 5

Således blir undervisningen vad barnen och förskolläraren tillsammans väljer att göra det till. Förskolläraren betonar sin roll genom att vara närvarande och medundersökande tillsammans med barnen. Det som blir avgörande för undervisningens uttryck under utevistelsen är hur förskollärare ser och reflekterar kring samt fångar barnens reaktioner och intressen. Vidare menar förskolläraren att professionen skapas i dialog samt i möte med andra och därmed inbegriper att de tar ansvar för vad som görs med det de ser och möter. En av förskollärarna uttrycker sig på följande sätt:

Det är en utmaning när barnens intresse växlar hit och dit. Barnen kan snappa upp ett intresse kring en fjäril i ena stunden och i nästa är intresset på något helt annat. För mig handlar det om att våga utforska tillsammans med barnen utan att ha svaren direkt framför sig […] – Förskollärare 6

18

Citatet belyser att undervisning kan bli utmanande för förskollärarrollen när barnens intressen varierar. Förskolläraren beskriver att förskollärarrollen innebär att ständigt vara medveten om och reflektera över vad som sker under utevistelser. Det framkommer även att den roll som förskolläraren väljer påverkas av vilka kompetenser, kunskaper och färdigheter som förskolläraren bär med sig in i verksamheten. Vidare uttrycker en annan förskollärare:

[…] Att man är medveten om det som man tänker och gör i utevistelsen utifrån barnen, både när det kommer till den planerade undervisningen, men också när det handlar om den oplanerade undervisningen. […] att ta tillvara på och diskutera det barn visar och säger, att agera utifrån min förskollärarroll samt utifrån samspel och fantasi, till exempel att leka att vi handlar i en glasskiosk, stå i kö, vänta på sin tur, betala, lägga upp glass, vilka smaker som finns, hur många olika smaker det finns att välja på osv. – Förskollärare 1

Förskolläraren menar att utevistelsen synliggör en undervisningsmiljö utifrån hur förskollärare reflekterar kring det som sker i verksamheten. Förskolläraren beskriver ett exempel på innehållet av undervisningen hur det går till när förskolläraren tillsammans med barnen leker en lek om att köpa glass i en kiosk. Förskollärarrollen belyses genom att tillvarata och reflektera kring förskollärarens sätt att agera utifrån det som intresserar barnen. I ett antal intervjuer framgår det även att förskollärarrollen inbegriper förmågan att kommunicera och lyssna på andra för att därigenom kunna välja en passande undervisning som berikar barnens möjligheter att utvecklas och lära. Det handlar enligt förskollärarna om att vara en god förebild för barnen.

Förskollärares syn på barnens inflytande

I flera intervjuer framkommer det att barnens inflytande ses som en förutsättning för att kunna bedriva undervisning under utevistelsen. Det framgår att samspelet mellan barnen och förskollärare har en betydande roll, där undervisningens innehåll och metod planeras utifrån barnens intressen och inflytande. Förskollärarna beskriver undervisningen utifrån barnens sätt att bli inkluderade samt få möjligheten att yttra sina tankar och funderingar. Utevistelsen utformas och struktureras utifrån det som lockar barnens uppmärksamhet och som ger dem inflytande i undervisningen. En förskollärare uttrycker att:

[…] det som sker i verksamheten är det som barnen intresserar sig för och som vi tillsammans utforskar under vägens gång. Det är där vi tar vara på och diskuterar det barn visar, säger och uttrycker. Inflytande för mig handlar om att barnen får vara med och påverka verksamhetens utformning på ett konkret sätt, exempelvis vad vi ska ha för projekt och temaarbete. – Förskollärare 4

19

Förskolläraren menar att barnens delaktighet och inflytande kommer till uttryck genom att deras intressen får ligga till grund för undervisningen. Med hänsyn till vad barnen vill och visar intresse för kan innehållet av utevistelsen därmed ändras. Förskolläraren beskriver att barnen är med och bestämmer temaarbete och projekt, på så sätt får barnen utifrån vad som intresserar dem, möjligheten att påverka undervisningens innehåll. Vidare beskriver förskolläraren utevistelsen som ett stort rum att leka i och utforska, där barnens inflytande synliggörs utifrån deras utveckling och lärande. Förskolläraren menar att undervisningen behöver vara anpassad och utformad efter de barn som deltar i verksamheten. En annan förskollärare beskriver:

[…] om man inte lyssnar på barnen och utgår från deras intressen, spelar det ingen roll om undervisningen är planerad eller oplanerad. För barnen kommer då snabbt tappa sitt intresse, om de ens kommer vilja vara med. Därför är det så viktigt att låta barnens inflytande bli utgångspunkten för verksamheten. – Förskollärare 2

I citatet belyser förskolläraren betydelsen av att fånga barnens intressen och inflytande i undervisningen. Det framkommer att barnen och deras sätt att bli hörda och sedda på är utgångspunkt för hur undervisningen kommer till uttryck under utevistelsen. Förskolläraren beskriver även att den planerade undervisningen kan bli enformig och barnens upplevelser kan glömmas bort, då vuxna väljer att prioritera genomförda aktiviteter istället för att fånga upp barnens intresse och inflytande här och nu. En av förskollärarna betonar att:

[…] På min avdelning arbetar vi med bussar som projekt och där planeras utevistelsen exempelvis genom att vi tillsammans med barnen går ut i staden och undersöker vad som intresserar dem. Det kan vara vart bussar finns, hur en busshållplats ser ut, vilka delar det finns på en buss osv. Barnen dokumenterar med hjälp av iPad och fotona de tar kan vi sedan reflektera kring tillsammans. I och med barnens rätt till inflytande över verksamheten planeras det att göra denna aktivitet vid fler tillfällen. Det handlar om att genomföra undervisning även under utevistelsen, för under utevistelsen ska väl barnen inte bara leka av sig? - Förskollärare 5

I citatet beskriver förskolläraren hur dem arbetar med projektet bussar utifrån vad som intresserar barnen inom projektet. Förskolläraren belyser att barnens engagemang och inflytande samt det som barnen dokumenterar styr innehållet i undervisningen. Vidare beskriver förskolläraren att barnens inflytande inom projektet driver arbetet framåt i den riktning och utifrån det innehåll som barnen intresserar sig för. I det här sammanhanget handlar det om att förskolläraren anser att utevistelsen inte bara ska bara en stund av dagen där barnen leker av sig. Förskolläraren menar att utevistelsen är en betydelsefull del för barnens dagliga lärande.

20

Resultatsammanfattning

I resultatet tydliggörs hur förskollärare beskriver undervisning under utevistelsen som både planerade och oplanerade undervisningstillfällen. Det framkommer att båda undervisnings-tillfällena är lika viktiga och har stor betydelse för barns lärande och utveckling. Dock förekommer den oplanerade undervisningen oftare under utevistelser. Förskollärarna belyser även att förskollärarrollen ses som en undervisningsmöjlighet under utevistelsen. Studiens frågeställningar besvaras även genom att barnens inflytande ses som en betydelsefull undervisningsmöjlighet. Det främjas genom att förskollärarna är nyfikna och intresserade samt uppmärksammar barnen och deras intressen. Således skapas många rika möten i undervisningen som förskolläraren tillsammans med barnen kan utforska under utevistelsen utifrån barnens inflytande och påverkan.

21

Diskussion

Syftet med studien är att, med utgångspunkt i förskollärares beskrivningar, bidra med ökad kunskap om undervisning under förskolans utevistelse. I detta kapitel diskuteras studiens resultat i anknytning till tidigare forskning och begreppet kunskap i och genom handling inom pragmatism. Vidare redogörs studiens slutdiskussion, metoddiskussion och förslag på vidare forskning.

Metoddiskussion

I studien samlades data in genom intervjuer som gav detaljerade beskrivningar om hur förskollärarna reflekterar kring samt beskriver undervisning under utevistelsen. Följande kvalitativa metod gav insikt om att fenomen kan uppfattas på många olika sätt. Denna insikt var till hjälp vid jämförelser av de olika svar som undersökningen genererade. Att genomföra intervjuer med enskilda förskollärare var en fördel i denna studie då det skapade stort utrymme för deltagarnas egna åsikter, tankar och erfarenheter. Ljudinspelningarna kompletterades med anteckningar som gjordes under samtalens gång för att förtydliga utmärkande drag och uttryck i förskollärarnas svar. Att spela in intervju är något som Bryman (2011) påpekar kan vara bra att göra då det ger möjlighet att gå tillbaka till intervjusvaren.

Semistrukturerade intervjuer valdes för att få en nära och djup kontakt med deltagarna. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som var förbered sedan tidigare. Intervjuerna var inte låsta till intervjuguiden, utan relevanta följdfrågor ställdes vid tillfälle. Således bjöd intervjufrågorna in till ett djupgående samtal där deltagarna fick delge samt utveckla deras svar om kunskaper, erfarenheter och åsikter kring innehållet. Här kan förskollärarnas kunskap kopplat till deras vardag synliggöras, eftersom de utgår från sina erfarenheter i förhållande till hur de bemöter vardagssituationer, vilket är vad vår valda teori pragmatismen handlar om (Mounce, 2000). Dock kan det finnas risk för att vi kan tolka förskollärarna på ett annat sätt än vad de egentligen menar och vill få sagt, men vi arbetade emot det då vi hade följdfrågor som tydliggjorde deltagarens åsikter och tankar. Deltagarna uppskattade intervjuerna då de fick chans till att samtala och reflektera kring hur de upplevde undervisning under utevistelsen. Tillsammans med studentforskare diskuterades och problematiserades intervjufrågorna, vilket resulterade i djupa samtalsämnen kopplat till studiens syfte. Dessa intervjuer ledde därmed även till att förskollärarna utvecklade ny kunskap kring ämnet som de sedan kunde ta med tillbaka till deras arbetslag och enhet för att diskutera vidare.

22

I intervjuerna betonades deltagarnas enskilda föreställningar och tolkningar då det låg i linje med studiens syfte och frågeställningar. Om däremot gruppintervjuer använts som metod i denna undersökning skulle deltagarna få möjlighet till att resonera tillsammans med varandra. Gruppintervjuer hade kunnat bidra till en djupare diskussion inom ett kollektivt lärande, där förskollärarna skulle kunna få ta del av andras tankesätt och tillvägagångssätt att undervisa. Dock skulle en gruppintervju kunna sväva bort från studiens syfte då deltagarna kan ställa följdfrågor till varandra och göra samtalet mindre styrt. Därmed ansågs intervjuer vara den mest relevanta datainsamlingsmetoden för att uppfylla studiens syfte.

Det var ett krav att samtliga deltagare var legitimerade förskollärare, vilket inte var någon svårighet att uppfylla. Intervjuerna genomfördes med endast legitimerade förskollärare på grund av att de har en likdanande pedagogisk utbildning som vi har gått. Barnskötare hade också kunnat bli inkluderade då de har en pedagogisk utbildning, men vi valde i denna studie att utgå från de som har en högskoleutbildning, vilket inte inkluderar barnskötare. Dock uppstod svårigheter med att hitta tider för intervjuer som passade både deltagarna och studentforskarna då förskollärarna hade svårt att komma från verksamheten på arbetstid. Därmed genomfördes intervjuerna på respektive deltagares arbetsplats, vilket underlättade för förskollärarna i deras verksamhet. Detta innebar dock viss problematik med att enstaka intervjuer blev avbrutna mitt i genomförandet av olika anledningar. Avbrott och störningsmoment hade kunnat undvikas om intervjuerna genomfördes i en annan ostörd miljö.

Eftersom pragmatism var den teoretiska utgångspunkten i studien hade vi grundläggande delar inom teorin i åtanke när empirin analyserades. Analysen genererade en fördjupad uppfattning av datainsamlingen utifrån begreppet kunskap i och genom handling, det vill säga att en teori inte blir kunskap förrän den har utförts i en handling (Cherryholmes, 2000; Wickman, 2014). Det är genom att arbeta med det insamlade materialet utifrån frågeställningarna och en teoretisk utgångspunkt, som i denna studie är pragmatismen, som frambringar förståelse för ämnet (Ahrne & Svensson, 2015). Därigenom bidrog den valda datainsamlingsmetoden till att studiens frågeställningar och syfte besvarades, vilket medför ett trovärdigt resultat av hur förskollärare beskriver undervisningen under förskolans utevistelse. För att öka trovärdigheten av resultatet hade vi kunnat genomföra fler intervjuer för därigenom få fram mer empiri att analysera.

23

Resultatdiskussion

Jonsson et. al (2017) belyser att undervisningen i förskolan främst handlar om samspelet mellan alla som deltar, såväl mellan barn som mellan förskollärare och barn. I resultatet framgår det bland annat att förskollärare behöver skapa sig en förståelse för undervisningsinnehållet och barnens intresse, för att därigenom kunna lära ut och undervisa om det som anses meningsfullt för barnen. För att skapa en förståelse och få kunskap om barnens intressen behöver förskollärare testa sina teorier i praktiken (Säljö, 2014a; Zackariasson, 2002). Resultatet belyser även att undervisningen under utevistelsen planeras enligt förskollärarna med hänsyn till läroplanen samt barnens inspiration och lärande, vilket bidrar till barnens inflytande.

Resultatet visar att förskollärarna menar att barnen blir mer självständiga genom gemenskap med andra som inkluderar att leka, utforska och upptäcka tillsammans. Detta ligger i linje med Engdahl (2014) som belyser att förskollärare bör vara medvetna om och skapa sig en fördjupad förståelse för hur de organiserar undervisningen under förskolans utevistelse och vad de vill främja. Dessutom belyser Bilton (2019) att undervisning kan ses som komplex, då inlärning och tillvägagångssättet påverkas av vilka erfarenheter och kunskaper förskollärare bär med sig in i verksamheten. Med detta menar vi att resultatet belyser att vissa förskollärare upplever det som utmanande att bedriva undervisning med en genomtänkt tanke under utevistelsen.

Brodin (2011) betonar att utevistelsens undervisningsinnehåll bör delas in i olika lärandetillfällen som kan bedrivas på varierande sätt. Ett utmärkande tema i resultatet är att förskollärarna menar att undervisning under utevistelsen både inkluderar planerad och oplanerad undervisning. Det framgår i resultatet att oplanerade tillfällen oftast ses som oförutsedda händelser och sker när förskolläraren är närvarande och observant kring det som intresserar barnen. Vidare beskriver förskollärarna att planerad undervisning är något som planeras i förhand med en medvetenhet kring det som ska läras ut. Med andra ord har undervisningen ett specifikt syfte. Vi tolkar därmed resultatet som att planerad och oplanerad undervisning kan förklaras på följande sätt: barnen blir nyfiken på en groda som de hittar på gården som de tillsammans med förskollärarna utforskar samt utvecklar en vilja att lära sig mer om. Förskollärarna söker därefter mer kunskap och information om grodor tillsammans med barnen som de sedan undervisar om under en samling. Detta exempel av undervisning under förskolans utevistelse inkluderar både planerad och oplanerad undervisning som utgår från barnens intressen från start till slut. I resultatet framställs planerade och oplanerade tillfällen

24

som lika viktiga i barnens lärande. Detta ligger i linje med Skolverket (2018) som förespråkar att barn utvecklas och lär sig hela tiden, oavsett plats, och att förskolans med dess läroplan ska bidra till att främja lärande och utveckling för alla barn i deras livslånga lärande.

De flesta förskollärarna i denna studie beskriver att syftet med undervisning, oavsett om den är planerad eller oplanerad, är att utveckla barnens nyfikenhet, kreativitet och erfarenhet till att lära utifrån deras inflytande och delaktighet. Det som dessutom oftast tillåts är tillfångatagandet av barnens intresse för stunden, vilket är en viktig del av lärandet (Brodin, 2011). Således betonar förskollärarna att undervisning under utevistelsen är ett verktyg för att skapa ett meningsfullt och varierande innehåll. Förskollärarna belyser att det är genom att medvetet reflektera kring det som är meningsfullt under utevistelsen som främjar barnens möjligheter att lära och utforska i undervisningen. En tolkning av detta är att förskollärarna utgör en förebild för vad undervisningen erbjuder barnen och hur de väljer att tolka innehållet. Relaterat till pragmatism kan förskollärarnas medvetna tillvägagångssätt hänvisas till begreppet kunskap i och genom handling. Enligt Wickman (2014) förknippas begreppet med att kunskap sker i samband med tänkandets handlingar. Inom pragmatism innebär detta att undervisningen bör utgå från barnen genom att de tillåts vara delaktiga och få inflytande utifrån deras erfarenheter (Wickmans, 2014). Författaren menar att pragmatismen utvecklar förskollärarnas och barnens medvetenhet och förståelse för undervisningens innehåll. Vi tolkar det som att det är genom lyhördhet och närvaro i det barnen uttrycker som förskollärarna har möjligheten att skapa sig kunskaper kring vad det som är meningsfullt att undervisa om under utevistelsen.

Inom temat förskollärarrollen framgår det att undervisning under utevistelsen kan upplevas som utmanande. Brodin (2011) beskriver förskollärarrollen som en betydelsefull undervisningsmöjlighet för barnens lärande och utveckling. I resultatet framgår det att meningsfullt lärande under utevistelsen kräver närvarande och delaktiga förskollärare som utgår från barnens intressen och kopplar leken till undervisning. Som tidigare nämnt beskriver Ohlsson (2015) begreppen medundersökande, medupplevande samt medupptäckande. I resultatet återkommer dessa begrepp, där dess innebörd framstår som betydelsefulla i barnens lärande och utveckling. Förskollärarna beskriver att de tar på sig de olika rollerna när de utforskar med barnen. Rollen som medundersökande framkommer genom upptäckten där förskolläraren tillsammans med barnen utforskar en skalbagge som barnen visade intresse för. Vi tolkar det därmed som att förskolläraren var aktiv i samspelet med barnen och gjorde därigenom en ny upptäckt där de tillsammans fick ny kunskap. Det kan även tolkas som att

25

förskolläraren i undersökandet kan vara medupplevande, där hen tillvaratog barnens nyfikenhet och gjorde lärandet lustfyllt samtidigt som de skapade nya minnen. Genom att förskolläraren tillsammans med barnen utforskade skalbaggen som fanns i naturen kan förskolläraren upplevas vara medupptäckande, eftersom det som medupptäckande handlar om att befinna sig på samma plats och att delta i upptäckten (Ohlsson, 2015). Utifrån detta exempel från resultatet i studien tolkar vi det som att förskolläraren behöver gå in i dessa olika roller för att kunna bedriva undervisning, annars kan verksamheten gå miste om dessa lärandetillfällen. Enligt Skolverket (2018) har förskolläraren ett ansvar för att undervisning bedrivs under de olika vistelserna på förskolan. Barnen utforskar hela tiden både inomhus och utomhus, och enligt Engdahl (2014) påverkas deras lärande och utveckling av vilken kunskap förskollärarna besitter och hur det formas i verksamheten. Utifrån studiens resultat ser vi därmed förskollärarrollen som en möjlighet för hur undervisningen kommer till uttryck under utevistelsen, då detta präglas av förskollärarens medvetenhet och inställning till sagda undervisning.

Resultatet från denna studie belyser att förskollärarna kontinuerligt behöver reflektera och uppmärksamma hur deras inställning och kunskap är avgörande för hur undervisningen utövas på förskolan. Mårtensson (2004) betonar även förskollärares förhållningssätt och förståelse för undervisningen som en viktig möjlighet under utevistelsen. Vi har därmed tolkat det som att undervisning erbjuder samt berör barnens delaktighet och inflytande i deras leksammanhang. Å ena sidan kan resultatet tolkas som att undervisning under förskolans utevistelse upplevs som svår att bedriva på grund av förskollärares kunskap och intresse för vistelsen. Å andra sidan kan det bero på hur förskollärare betraktar undervisning i leken (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Författarna betonar att förskollärare antingen kan vara delaktig eller ta avstånd från barnens lek under utevistelsen, vilket i sin tur avgör vilken roll förskolläraren får i lekens undervisning.

Som tidigare nämnt kan undervisning, utifrån pragmatismen, hänvisas till begreppet kunskap i och genom handling. Wickman (2014) menar att hur undervisningen framställs inom begreppet, beror på vilken roll förskolläraren har, samt vad barnen bär med sig för tidigare erfarenheter och kunskaper in i verksamheten. I resultatet synliggörs begreppet kunskap i och genom handling utifrån förskollärarens fördjupade kunskaper och medvetenhet kring ett didaktiskt hur. Förskollärarna uttrycker således att ett nyfiket och intresserat förhållningssätt som utgår från ett didaktiskt innehåll – med fokus på frågorna vad, hur och varför – kan främja barnens lärande i nuet. Rubinstein Reich (2015) menar dessutom att ett didaktiskt innehåll kan möjliggöra ett

26

målstyrt lärande under utevistelsen, och att det därmed kan användas som ett stöd i undervisningen. Detta kan ses som särskilt betydelsefullt då det enligt Skolverket (2018) är förskollärares ansvar att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Dock belyser McClintic och Petty (2015) att många förskollärare saknar både kompetens och intresse för att kunna bedriva undervisning som möjliggör utveckling och lärande under utevistelsen. Då resultatet i denna studie lyfter upplevelser om att verksamheten ligger till grund för förskollärares kunskapssyn samt deras förmåga att anpassa undervisningen till barngruppen, kan det tolkas som att undervisning under utevistelsen är beroende av den enskilde förskollärarens kunskaper och erfarenheter. Förskollärarna i studien betonar att det är deras ansvar att skapa de bästa förutsättningarna för att barnen ska känna trygghet, trivas och därigenom lära sig. Enligt vår tolkning av resultatet kan det dock krävas kompetensutveckling för att förskollärare ska kunna uppfylla sin professionella ansvarsroll under utevistelsen.

Resultatet visar att barnens inflytande betonas som en betydelsefull undervisningsmöjlighet under utevistelsen. Enligt Brodin (2011) har barnens inflytande en stor betydelse för deras lärande och utveckling. I resultatet framgår det att undervisningens innehåll ska genomsyras av barnens intressen, både i de planerade respektive oplanerade tillfällena. Vi tolkar det därmed som att barnens inflytande ses som en undervisningsmöjlighet för hur utevistelsen framställs, eftersom barnen och deras intresse styr innehållet i undervisningen. Genom att se varje barn och deras intressen som en tillgång i verksamheten, kan en känsla av gemenskap skapas som inbegriper att alla behövs för att kunna genomföra en betydelsefull verksamhet (Brodin, 2011). I resultatet belyser flera förskollärare att det inte bara handlar om intresset i stunden utan även intresse på lång sikt. Vidare framgår det att barnen befinner sig i en ständig utveckling, där de behöver bli både utmanade och inspirerade till att utveckla mer kunskaper. I denna studie tyder detta på att barnen och deras inflytande påverkar hur undervisningen kommer till uttryck, samt vilka möjligheter och förutsättningar innehållet ges under utevistelsen på förskolan.

Wickman (2014) menar att de didaktiska frågorna vad och hur ska forma innehållet i undervisningen då de uppmuntrar barnen till att bli medskapare. Författaren beskriver utevistelsen som en tillåtande vistelse där barnen kan vidga sitt perspektiv och låter sig själva ta in alla intryck av den breda värld som kretsar kring oss. Enligt Säljö (2014a) och Zackariasson (2002) kan detta relateras till begreppet learning by doing som framhävdes av Dewey. Filosofen menade att lärandet sker genom de erfarenheter som vi människor tillägnar oss för. Dewey sågs även vara en framstående filosof inom pragmatism, med fokus på kunskap

27

i samband med verklighet och vardag (Säljö, 2014a; Zackariasson, 2002). Inom pragmatism bör barnens erfarenheter och intressen därmed vara utgångspunkten i undervisningen som sker på förskolan då det skapar inflytande (Brodin, 2011). Ytterligare menar författaren att barnens inflytande kan förstärkas eftersom detta är en metod som kan användas för att möta den svårighet som förskollärare i denna studie lyfter kring kunskapsbrist om undervisning under utevistelsen. Vi tolkar att genom inflytande och det fria utforskandet får barnen större kunskap kring det som är meningsfullt för dem i stunden. Detta kan även relateras till Mårtensson (2004) som belyser att planerad undervisning som utgår från barnens inflytande ger dem möjligheter till att våga utforska det som intresserar dem och upptäcka nya erfarenheter som annars förmodligen hade uteblivit. Med detta sagt drar vi slutsatsen att när förskollärare därmed bryter eventuella rutiner och normer som finns på förskolan, möjliggörs ett nytt utforskande som de tillsammans med barnen kan utveckla kunskap kring.

Slutdiskussion

Undervisningen som sker under utevistelsen har stor betydelse för barns utveckling och lärande. Genom att analysera förskollärares beskrivningar kring undervisning under utevistelsen till teorier och tidigare forskning, uppnåddes studiens syfte. Frågeställningarna besvarades och genererade fördjupad förståelse för samt ny kunskap kring undervisningens möjligheter och innebörd under förskolans utevistelse.

Sammanfattningsvis påvisar denna studie att kunskap i och genom handling inom pragmatism tar sig uttryck i undervisning under utevistelsen genom förskollärares beskrivning av planerad och oplanerad undervisning, förskollärarrollen samt förskollärares syn på barnens inflytande. Utifrån resultatet tolkar vi dessa teman som betydelsefulla undervisningsmöjligheter för hur undervisning under utevistelsen kommer till uttryck i verksamheten. Vidare sker lärande oftast genom reflektion och utvärdering tillsammans med andra (Sundgren, 2018; Szczpanski & Dahlgren, 2011). Genom medveten kunskap, reflektion och erfarenhet kan undervisningen utveckla barnen till att bli goda samhällsmedlemmar (Skolverket, 2018). Vi tolkar det därmed som att förskollärare genom medvetenhet om undervisning under utevistelsen kan främja ett meningsfullt lärande och utveckling för både barnen och sig själva.

Studiens titel “Under utevistelsen ska väl barnen inte bara leka av sig?” är formulerad efter en av förskollärarnas reflektion under intervjun. Citatet belyser medvetenhet om förskollärarens

28

ansvar för undervisning under utevistelsen. Vår förhoppning är att denna studie därmed kan bidra till fördjupade förståelser kring betydelsen av hur förskollärare väljer att se och reflektera kring undervisning under utevistelsen. En sammanfattande slutsats för denna studie inbegriper att lärande och utveckling bildar en helhet där förskollärare lär och utvecklas tillsammans med barnen inom undervisningen under utevistelsen.

Vidare forskning

Studien påvisar att förskollärare betonar förskollärarrollen samt barnens inflytande som betydelsefulla undervisningsmöjligheter under utevistelsen. För att undersöka detta vidare samt vidga förståelsen för hur dessa betydelsefulla undervisningsmöjligheter framkommer under utevistelsen, skulle det i vidare forskning vara intressant att undersöka hur förskollärare gör för att möta upp barnens intressen. Framtida studier skulle kunna diskutera praktiska handlingar relaterat till pragmatism i den planerade respektive oplanerade undervisningen. En lämplig datainsamlingsmetod för sådana studier skulle kunna vara observation för att synliggöra vad förskollärare gör och hur de går tillväga i undervisning under utevistelsen. Det skulle även vara intressant att genomföra gruppintervjuer för att få ett djupare och kollektivt samtal med flera förskollärare som diskuterar och reflekterar tillsammans. Exempelvis skulle förskollärare kunna föra vidare diskussionerna och de nya kunskaperna till arbetslaget på arbetsplatsen.