Våld & konflikt – med fokus på polisens våld

Resultatet visar att båda nyhetsartiklarna fokuserar på våld och konflikt. Det är något som både tidigare forskning och protestparadigmet tar upp som frekvent förekommande i

nyhetsrapporteringar av demonstrationer (Baylor, 1996; McLeod, 2007; Shahin m.fl., 2016). En anledning till att det, även i denna studie, resulterar i att våld och konflikt är mycket framträdande kan vara att det är något som fångar läsarens uppmärksamhet. Lynn & Williams (2018:736) menar att anledningen till att det skrivs om protester på det här sättet är för att det är i våldet och konflikterna som det händelserika finns. Oftast behöver något dramatiskt hända för att demonstrationer i sig ska tas upp av nyhetsmedier (Baylor, 1996; McLeod, 2007:185), vilket kan resultera i att risken för en negativ rapportering där våld och konflikt förekommer blir högre.

Båda rubrikerna fokuserar på polisens våld, samt polisens och demonstranternas

konflikt. Rubriken är det som läsaren ser först och det är här som nyhetstidningarna placerar den, enligt dem, viktigaste informationen (Van Dijk, 2009:194). Rubrikerna överensstämmer med flera av nyhetsvärderingskriterierna, såsom conflict, drama och bad news

(Harcup och O'Neill, 2017:1482). Det visar att tidningarna har valt att framhäva dramatiken och våldet. Rubriken är till för att locka in till läsning på tidningarnas webbsidor och troligtvis har de utformats på det här sättet då nyhetsmedierna förmodligen ser det som mer intressant för läsaren och mer delbart på digitala plattformar. På så vis kan artiklarna även utformats för att passa in på kriteriet shareability (Harcup och O'Neill, 2017:1482). Artiklarna framför en våld- och konfliktgestaltning utifrån flera tydliga exempel, och allra främst i rubrikerna, men kanske inte riktigt på det sättet som tidigare studier visat där fokus legat på att det är

demonstranterna och demonstrationerna som framställs våldsamt (Baylor, 1996; Boykoff, 2006; Gottlieb, 2015; McLeod, 2007). Trots att båda artiklarna har en övergripande våld- och konfliktgestaltning, skiljer sig artiklarna från protestparadigmet och tidigare forskning

29 eftersom fokus i stället ligger på polisens våld. Artiklarna skriver troligtvis om polisens våld och att de använt gummikulor, tårgas och batonger mot demonstranterna eftersom det ses som händelserikt och artiklarna framhäver troligen polisens våld då det stämmer bättre överens med surprise- och drama-kriterierna (Harcup och O'Neill, 2017:1482) än vad

demonstranternas handlingar gör. Dagens Nyheter framför även antalet skadade i sin rubrik, vilket stämmer överens med nyhetskriterierna magnitude och bad news (Harcup och O'Neill, 2017:1482).

Konflikten mellan de två parterna är mycket framträdande och visas genom ord som ”stridsscen” (Dagens Nyheter 2019-06-12) och meningar som ”Fler än tio människor skadades i sammandrabbningar mellan demonstranter och polis, vissa flydde i panik […] (Göteborgs-Posten 2019-06-12). Konfliktgestaltningen är något som nyhetsmedia ofta använder sig av i sin nyhetsrapportering (Shehata, 2015:362) och gestaltningen används speciellt i nyheter om demonstrationer (Gottlieb, 2015:14; McLeod, 2007:186–187).

Artiklarna nämner hur demonstranterna viftat med paraplyer (Göteborgs-Posten 2019-06-12) och att de kastat vattenflaskormot polisen (Dagens Nyheter 2019-06-12). Enligt

protestparadigmet och Dardis (2006) kategorier är konfrontation med polis ofta

förekommande inom nyhetsrapporteringen av demonstrationer, och finns även med i de här artiklarna. Det framgår dessutom i artikeln från Dagens Nyheter att demonstranterna var ”utrustade med paraplyer som skydd mot tårgas.” och Dagens Nyheter rättfärdigar på så sätt demonstranternas handlingar i sin artikel från 12 juni 2019, handlingarna ses som ett

nödvändigt skydd mot polisen. Mer empati för demonstranterna och deras handlingar, och en större betoning på polisens våld, skapas även i Göteborgs-Postens artikel då det exempelvis står att ”[…] vissa flydde i panik sedan polisen satt in tårgas.” (Göteborgs-Posten 2019-06- 12). Eftersom polisen inte får uttrycka sig om demonstrationerna, utan endast skrivs om som en våldsam aktör i artiklarna, målas en negativ bild upp av polisen och det kan i sin tur få läsaren att sympatisera mer med demonstranterna.

8.1.1. Stillsamma protester

Båda artiklarna tar även upp stillsamma aspekter av protesterna eller att tidigare protester varit fredliga, vilket oftast inte uppmärksammas i nyhetsmedia (McLeod, 2007:185). Exempelvis att demonstranterna ”[…] satt sig i gräset och haft picknick.” (Dagens Nyheter

2019-06-12) och att demonstrationerna ”[…] var till en början stillsamma, då en folksamling

30 inte mycket om stillsamheten och texterna övergår snabbt till att fokusera på de mer

våldsamma och dramatiska aspekterna, men det finns ändå med, vilket går emot protestparadigmet (McLeod, 2007:185). Varför tidningarna väljer att ta upp att

demonstrationerna var stillsamma, kan bero på att de vill rapportera om händelserna på ett så objektivt sätt som möjligt. Både Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten anser att de står för saklighet i sin nyhetsrapportering (Dagens Nyheter, 2016; Göteborgs-Posten, 2020). Att texterna snabbt lämnar de stillsamma aspekterna av protesterna kan bero på att det inte ses som lika intressant av medierna. Det stämmer överens med tidigare forskning och

protestparadigmet som menar att nyhetsmedia först rapporterar om demonstrationer när tillräckligt många är inblandade (Shahin m.fl., 2016:145) och när något mer dramatiskt har hänt (Baylor, 1996; McLeod, 2007:185).

8.2. Störning

I artiklarna från 12 juni rapporterar tidningarna om de störningar som uppstått på grund av demonstranterna, exempelvis att de blockerat gator och ingångar. Både

protestparadigmets demonisering och tidigare forskning menar att journalister många gånger skriver om negativa aspekter såsom störningar när det kommer till nyhetsrapporteringen av demonstrationer (McLeod, 2007:186–187; Boykoff, 2006:211). Störningar kan ses

som dramatiska händelser och hamnar därmed inom kriterierna för vad som blir en nyhet (Harcup och O'Neill, 2017:1482). Blockeringar kan ses som mer intresseväckande av

tidningarna och i brist på våldsamma handlingar från demonstranterna sida kan tidningarna i stället ha valt att ta med störningar. Däremot omringade demonstranterna parlamentet den 12 juni 2019 och blockerade ingången (Rüling, 2020:9). Rapporteringen förhåller sig då

till verkligheten och verkligheten stämmer i det här fallet överens med gestaltningen störning.

Dagens Nyheter (2019-06-12) nämner att det var barrikaderna som demonstranterna byggt som gjorde att debatten av lagförslaget tvingades skjutas upp till ett senare datum.

Demonstranterna beskrivs som att de stör parlamentet och det jobb som skulle ha utförts där. Det liknar Boykoffs studie (2006:201) som skriver om hur nyhetsmedia rapporterade att demonstranterna i Global Justice Movement störde mötena av organisationer som de protesterade mot. Trots att både Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten nämner att demonstranterna har stört genom att exempelvis blockera gator och ingångar så blir de negativa gestaltningarna starkare i artikeln från Dagens Nyheter. Där förekommer det att störandet fått en konsekvens, att debatten tvingats skjutas upp, medan Göteborgs-Posten inte

31 skriver något om vad störningen lett till och därmed kanske störningarna inte uppfattas som lika negativa. Däremot kan Dagens Nyheters gestaltning även ses som en vinst för

demonstranterna. Deras mål var att lagförslaget skulle dras tillbaka (Rühlig, 2020:7), och att de stoppade debatten om lagen kan därmed ses som ett steg i rätt riktning för

demonstranterna. Enligt Strömbäck (2014:118) kan nyhetsmediernas val av gestaltningarna bero på journalistiska rutiner och i det här fallet kan det vara därför som de två tidningarna skriver annorlunda. Innehållet i GP:s artikel kommer från TT, medan DN har en egen Asienkorrespondent som möjligen var på plats i Hongkong när händelsen utspelade sig och har kanske fått reda på att det faktiskt var på grund av demonstranterna som debatten sköts upp.