Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Beläggningsplattor vid E4, Salem, Häggvik och Upplands-Väsby. Lägesrapport 1993

(1)

VT notat Nr: 8/93 Titel: Författare: Resursgrupp: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution: 1993-09-01 Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Beläggningsplattor vid E4, Salem, Häggvik och Upplands-Väsby. Lägesrapport 1993

Torbjörn Jacobson Asfaltbeläggningar 60100 Asfaltbeläggningars nötningsresistens Vägverket Fri din Väg- och Trafik-/

Ins%tutet

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING

1. INLEDNING OCH SYFTE ... ..1

2. MÄTNINGAR PERIODEN 1990-93 ... ..2 2.1 Metod ... ..2 2.2 Trañkdata ... ..3 3. RESULTAT ... ..5 3.1 Avnötning ... ..5 3.2 SPS-tal... ..11

(3)

(4)

VTI

Torbjörn Jacobson

SAMMANFATTNING

Sedan några har VTI, som ett alternativ till fullskaliga provvägar, undersökt slitlagerbeläggningars nötningsegenskaper på beläggningsplattor utplacerade på högtrafikerade vägar. Provplattoma, som har formatet 47,5 * 75 cm, är tillverkade på laboratoriet under realistiska och väl kontrollerade former.

I föreliggande lägesrapport redovisas dubbavnötningen från tre olika plattserier på E4, Upplands-Väsby, Häggvik och Salem strax söder och norr om Stockholm.

Redovisningen omfattar dels avnötningen vintern 1992/93, dels den totala avnötningen de senaste tre vintrarna, 1990/91, 1991/92 och 1992/93. Avnötningen, som erhållits genom noggranna tvärprofilmätningar med VTIs laserprofilometer höst och Vår redovisas som medelavnötning i millimeter per beläggningsplatta. Från trañkdata och uppmätta avnötningar har också SPS-talen beräknats. Försöken är dock upplagda som relativa, jämförande

undersökningar av beläggningens resistens mot dubbade däck.

Plattorna vid Upplands-Väsby omfattar olika typer av skelettasfalter med konventionellt eller polymermodifierade bindemedel. Provplattorna lades ut hösten 1989. Stenmaterialet större än 8 mm utgörs av högkvalitativ porfyr. Syftet var att studera och jämföra de

slitlagerbeläggningar som då ansågs vara de bästa på marknaden. Som jämförelse ingår också några varianter av tät asfaltbetong, HABT.

Plattorna vid Salem och Häggvik omfattar olika varianter av skelettasfalt (typ HABS) och några jämförande plattor med konventionell tät asfaltbetong. Syftet var bl a att studera effekten av kubisering av det grövre stenmaterialet, stenstorlek, stenkvalitet och bindemedlet Polybilt i skelettasfalt. Plattorna lades ut hösten 1990.

Resultaten visar bl a att avnötningens storlek är beroende av stenmaterialkvalitet,

beläggningstyp, stenhalt och maximal stenstorlek. Kubiseringskrossning innebär förbättrad slitstyrka hos beläggningen och effekten kvarstår efter tre års trafik, dock i minskad grad. Polymermodiñerade bindemedel förbättrar inte slitstyrkan hos skelettasfalt jämfört med konventionella bindemedel, åtminstone inte de tre till fyra första åren som mätningarna omfattar.

(5)

(6)

VTI 1 Torbjörn Jacobson

1. INLEDNING OCH SYFTE

Som ett alternativ till fullskaliga provvägsförsök har sedan några år laboratorietillverkade provplattor placerats ut i befintliga beläggningar på vägen för studierav asfaltbeläggningars nötningsegenskaper. Sedan i slutet av 1980-talet har totalt 120 provplattor av typen HABT och HABS lagts ut vid 11 olika lokaler runt om i södra och mellersta Sverige.

Provplattoma med formatet 47,5 * 75 cm tillverkas på laboratoriet under realistiska och väl kontrollerade former och kan antingen testas i fält som ovan eller genom accelererande provning i VTIs provvägsmaskin. Utborrade prov kan också testas, t. ex. genom

Trögerprovningen. Den noggranna proceduren kring blandning, hantering och vältning av massorna på laboratoriet medför att provplattoma erhåller en mycket homogen

sammansättning och hög packningsgrad (>97%).

Föreliggande lägesrapport behandlar slitagemätningarna vintern 1992/93 på provplattoma från 1989- och 1990-års program. Plattorna är placerade på E4:an vid Upplands-Väsby, Häggvik och Salem norr resp söder om Stockholm. Vid Upplands-Väsby handlar det om fjärde vinterns slitage medan det vid Häggvik och Salem handlar om tredje vintern. Avnötningen redovisas dels för vintern 1992/93, dels för hela mätperioden från det att plattorna lades ut på vägen. Första årets mätning från Upplands-Väsby saknas dock.

1989-års plattor omfattar olika varianter av skelettasfalt (HABS) och några jämförande plattor med konventionell tät asfaltbetong, HABT. Det grova stenmaterialet, större än 4 resp 8 mm, utgörs i samtliga fall av porfyr från Älvdalen. Materialet mindre än 4 resp 8 mm kommer från Farstaverken. Syftet var att studera och jämföra de slitlagerbeläggningar som då ansågs vara de bästa på marknaden. Plattorna liksom resultaten från tre tidigare mätsäsonger finns redovisade i VTI Notaten V132, V150 och V198.

1990-års plattor omfattar i huvudsak HABS-beläggning. Syftet var bl a att studera inverkan av kubisering, stenstorlek, stenkvalitet och bindemedlet Polybilt. Några jämförande plattor med HABT16 ingår också i undersökningen. Plattorna och första årets mätningar finns redovisade i VTI Notat V162. Plattserierna vid Häggvik och Salem är identiska (dubbelprov).

En utförligare beskrivning över provplattoma, bl a materialsammansättning och materialkontroller, ges i bilaga 1.

(7)

VTI ₂ Torbjörn Jacobson

2. _{MÄTNINGAR PERIODEN 1990-93}

2.1 Metod

Avnötningsmätningarna har gjorts med VTI:s laserproñlometer, som består av en1 meter lång mätbalk med stödben, figur 1 och bilaga 5. Profilometem bygger på kontaktlös

avståndsmätning mellan mätbalken och vägytan genom laserteknik. Tvärprofilen registreras med en avläsningsnoggrannhet av ca 0,01 m och med en samplingstäthet av 400 mätpunkter per meter.

Vid mätningen placeras laserproñlometerns ben i fixar som gjutits in i den intilliggande beläggningen. På varje platta mäts avnötningen utmed sex mätlinjer. För att kontrollera trañkens placering och fördelning i vägens sidled finns en mätlinje som täcker hela körfältsbredden placerad omedelbart efter varje plattserie.

Slitaget (avnötningen) beräknas ur skillnaden mellan nollmätningen och slutmätningen som görs på hösten respektive våren strax före och efter dubbsäsongen.

(8)

2.2 Trañkdata

Uppgifter om trañkdata harhämtats från mätningar utförda av VTI i december 1991 och från. Vägverket. Dubbfrekvensen kommer från Stockholms gatukontor. I tabellerna 1 - 3 och figur 2 redovisas trafikdata-underlaget som bl a ligger till grund för beräkning av SPS-talet.

1989-års plattor:

Tabell 1. Trafikdata, E4 Upplands-Väsby.

1990/91 1991/92 1992/93

Mätstart:

Är:

90

91

92

Mån: 1 l l 1 1 1 Dag: 8 1 l

Mätslut:

Är:

91

92

93

Mån: 4 4 4 Dag: 3 22 19 Skyltad hastighet: 90 90 110 Uppmätt hastighet: - 97,7

-Antal fordon per dygn: 10534 10534 10534

Dubbfrekvens: 45 3 1 38

Antal dubb. fordon: 4740 3266 4003

Slitageperiod, dygn: 146 173 169

Totalt antal dubb.

(9)

VTI

Torbjörn Jacobson

1990-års plattor:

Tabell 2. Trafikdata, E4 Häggvik.

1990/91 1991/92 1992/93

Mätstart:

Är:

90

91

92

Mån: 1 1 1 1 1 1 Dag: 5 1 1

Mätslut:

Är:

91

92

93

Mån: 4 4 4 Dag: 16 22 19 Skyltad hastighet: 90 90 110 Uppmätt hastighet: 100,0 94,1

Totalt antal dubb.

fordon på platta: 528161 388550 465274

Tabell 3. Trafikdata, E4 Salem.

1990/91 1991/92 1992/93

Mätstart:

Är:

90

91

92

Mån: 1 1 1 1 1 1 Dag: 5 1 1

Mätslut:

År:

91

92

93

Mån: 4 4 4 Dag: 16 22 19 Skyltad hastighet: 90 90 110 Uppmätt hastighet: 100,0 94,1

Totalt antal dubb.

fordon på platta: 502792 369886 442926

(10)

(11)

VTI Torbjörn Jacobson 1989 års plattor: zzzzzzzz .H m

N N N N N N N N ,H m 03 8. 3_ m m m m m < 2

m m m m m m m m m _> m m m m m m m m m _.P

_ _ q _ _ d 4 .5-3 5 2 5 I 5 0 S S 3 : : 5 5 2 5 5 . rde) 1992/93, Upplands-Väsby. Figur 3. Avno'tning vintern (fä

ndra, tredje o fjärde) 1990/91, 1991/92 och tning vintrama (a

Figur 4. Sammanlagd avnö 1992/93, Upplands-Väsby.

(12)

VTI 7 Torbjörn Jacobson Re la ti vt sl it ag e

Figur 5. Relativt slitage perioden 1990-93, Upplands-Väsby.

Kommentarer:

Resultaten från fjärde vinterns, 1992/93, mätningar stämmer väl överens med föregående års resultat från Upplands-Väsby. Avnötningen är genomgående högre än åren innan. En orsak är att dubbanvändningen ökat under vintern 1992/93 jämfört med året innan, se figur 2. Tillåten hastighet har också höjts från 90 till 110 km/tim under 1992. Hastigheten är en av de

parametrar som inverkar markant på avnötningens storlek. Som tidigare nämnts saknas första vinterns avnötning från Upplands-Väsby utan uppföljningen omfattar andra, tredje och fjärde vinterns dubbavnötning.

Plattan med BCS-sten invältat i gjutasfalt uppvisar avvikande resultat beroende på att en stor del av det grövre stenmaterialet lossnat från ytan. Anledningen till stensläppen är att

packningen av BCS-stenen blev för dålig vid tillverkningen av plattorna på laboratoriet. Resultaten bedöms därför inte som relevanta för den här typen av massor. Försök från

provvägsmaskinen har visat att gjutasfalt med BCS-sten ligger på samma nivå som skelettasfalt med motsvarande stenmaterial, i alla fall den första tiden innan BCS-stenen slitits igenom.

(13)

Plattan med HABT12 med BCS erhåller något accelererande avnötning jämfört med Övriga provplattor.

Slitlager av typ HABS uppvisar markant lägre avnötning än slitlager av typ HABT. Polymermodifierat bindemedel verkar inte ha reducerat avnötningen nämnvärt. Som det framgår av resultaten erhåller Viacotop med konventionella bindemedel, B85 och B180, avnötning av ungefär samman storleksordning som HABS-variantema med

polymermodiñerade bindemedel. Jämförs de olika skelettasfaltema inbördes är skillnaden mellan den bästa och sämsta massatypen ungefär 50 % (rel.slitage 1 - 1,5) efter tre års uppföljning. Skillnaden beror sannolikt på att stenhalten, material större än 8 mm, varierar mellan de olika massatypema, se figur 6. Viacotop innehåller t ex mer grovt material än Stabinor. Det innebär vidare att de olika skelettmassoma som ingår i försöket innehåller varierande halter av porfyr eftersom materialet större än 8 mm utgörs av porfyr från Älvdalen.

Figur 6. Avnötningen som funktion av stenhalten (material > 8 mm). Skelettmassorfrån E4, Upplands- Väsby.

(14)

____________

_______5

____________

________

r

| B mm 1.! 3 .m s

=______

___________

________

l

====______

__________

_{_______}

l

==_________

___________

_{___}

W// /// ///_% "mom Häggvik å Salem Torbjörn Jacobson Plattor 1990:

Figur 7. Avno'tning vintern (tredje) 1992/93, Häggvik 0 Salem.

VTI

Figur 8. Sammanlagd avnötning vintrama (första, andra 0 tredje) 1990/91, 1991/92 och 1992/93, Häggvik 0 Salem (medelvärdenfo'r båda objekten).

(15)

10

Torbjörn JacobsonVTI

.mm

f

å

Mm

mm

m

.a

na

mm

a

6 M

d

e

m

e

ük

üs

m

/m

m

MM

MW

Mm

mm

%

.

m

ca

m

gm

wo

o

m

b

m

wm

vs

a&

Sm

n.

cm

.w

m

M

m

mm

;

m

,mm

F

K

R

o

m

n

o

D

üm

S

H

.

m

H

P

(16)

VTI 1 1 Torbjörn Jacobson

framtiden kommer finkornigare massor, typ HABSS, att testas vid lägre hastighet i maskinen än hittills.

Jämförs HABSIÖ med HABT16 reduceras avnötningen betydligt mera för plattorna

innehållande porfyr jämfört med granit. Efter tre års trafik har avnötningen reducerats med ca 29 % för porfyren och med 17 % för graniten. Det tyder på att slitageskillnaden mellan HABS-och HABT-beläggning är störst för de högkvalitativa stenmaterialen vilket verkar rimligt. Är skillnaden stor mellan brukets (ñnandelens) och det grövre stenmaterialets kvalitet som fallet är vid porfyr ökar den relativa skillnaden mellan HABS och HABT jämfört med sämre

stenmaterial, typ ortens, där skillnaden mellan brukets och det grövre stenmaterialets kvalitet är mindre. Vid den här typen av jämförelser är det viktigt att stenhalten är så lika som möjligt. Stenhalten, främst då materialet större än 8 mm, är en parameter som markant påverkar avnötningens storlek.

3.2 SPS-tal

Med utgångspunkt från tidigare redovisade trañkdata och avnötningsmätningar har

provbeläggningarnas SPS-tal beräknats. Eftersom försökens uppläggning i första hand bygger på jämförande studier mellan plattorna inom varje objekt samt i förhållande till referensplattan har trafikdatamätningama begränsats. Det medför att SPS-talen måste uppfattas som

ungefärliga och inte absoluta värden på slitaget. SPS-talet påverkas också av hastigheten, vilket försvårar direkta jämförelser mellan olika objekt. Eftersom SPS-talet ofta efterfrågas (i brist på annat) har dock en beräkning gjorts utifrån det material som finns, t ex endast en trañkmätning. De redovisade SPS-talen bör således tolkas och användas med viss försiktighet. Resultaten redovisas i följande figurerna 10 -12.

(17)

SPS-tal = specifikt slitage

Deñnition:

- bortsliten mängd beläggningen uttryckt i ton per kilometer väg, som passeras av en miljon fordon med dubbade däck

eller

- den mängd beläggning, uttryckt i gram, som ett fordon med dubbade däck sliter bort på en sträcka av en kilometer

Beräkning:

medelavnötning (mm)*2*körfältsbredd (m)*skrymdensitet

SPS =

* 106

antal dubbade fordon under mätperioden Antal dubbade fordon = antal personbilar

= dubbfrekvens = antal mätdygn

Antal personbilar = ÅDT eller trafikmätning

= fördelning mellan tunga och lätta fordon = fördelning mellan körfält

(18)

Figur 11. Beräknat SPS-tal på plattorna vid Häggvik. Äl vd al en 4-16 ,H AB T, re f Ad el öv kub . 4-16 Ad el öv ej kub .4 .16 Bål st a kub . 4-16 Bål sta e] kub .4 -16 Äl vd al en 8-20 Äl vd al en 8-16 Äl vd al en 4-3 Sk är lun da H A B S Sk år lun dl H A B T Be ll nt ll g be läg gn . 0 5 d 0 SP S-ta l 20 -IUI 25 [[D 92/93 ä 90/91 91/92

Illl

Il l

1990-års plattor:

Figur 10. Beräknat SPS-tal på plattorna vid Upplands-Väsby.

d O O! O SP S-ta l -I (II 20 25 L IIII W HA BT 20po rf 4-20 mm IH AB T2 0 po rf8. 20 mm V I A C O T O P 38 5 V I A C O T O P 13 18 0 H A B S I 6 Bl tul as tl c H A B S I 6 Ne la st ic HA BS IG Ca rl bl t HA BT 16 Re f. H A B T I 2+ BC S 12 -1 6 ST AB IN OR 12 ST AB lN OR lö RU Bl T Be fl nl lg W/ // W/ // á IIII IIII IIII IIIIIIII IIII IIII III W W W [Ill llll IIII IIII IIII IIIIIIII III W W W / á IIlI IlII IlIIIIII IIII lIII IIII IIII IIII lIII W W W _ l i -_ i i _ -IIII IIII IIlI IIII IIlI IIII IIII IIII IIII IIII IIIIIIII IIII IIII W W W IIII lIII IIII IIII IIII IIIIIIII IIII IIII I W W W IIII IIII IIIIIIII lIII lIII IIII III W W W / á _ _ _ _ _ llll lIII IIII IIII IIII IIII IIII IIIl IIII IIII IIII II 7/// //// //// //// //// //// //// //// //// //// //// ,

ä 90/91 91/92

1989 års plattor:

(19)

VTI 14 Torbjörn Jacobson 25 5 90/91 91/92 [[1]] 92/93 20

SP S-ta l

\

_

r. /

////

///2

////

///%

.- s \ \\ \\ Äl vd al en 8-20 Äl vd al en 4-8 Äl vd al en 8-16 Sk ar l nd a H A B S Sk ir lun da H A B T B ll nt ll g be la gg n. Ad el öv kub .4 -16 Ad lo ej k b 4-1 6 Bål sta kub .4 -1 6 Bål sta Jk ub 4-1 6 Äl vd al en 4. 16 ,H AB T, rel '

Figur 12. Beräknat SPS-tal på plattorna vid Salem.

Kommentarer:

1989 års plattor:

Studeras utvecklingen av SPS-talen erhåller endast plattan med invältad BCS-sten en klar tendens, avnötningen accelererar p g a att stenen slitits igenom. I Övrigt är det svårt att se någon tydlig förändring av SPS-talen med tiden utan nivån är oförändrad. De variationer som föreligger verkar vara slumpmässigt betingade.

Beläggningarna av typ HABS erhåller SPS-tal mellan 7 - 14. För HABT-beläggningarna varierar SPS-talet mellan 16 - 20. HABT12 med BCS-sten erhåller SPS på 11 - 17.

1990 års plattor:

Det är svårt att se någon tydlig trend för SPS-talen utan de variationer som finns är sannolikt slumpmässigt relaterade. Det är också svårt att se att första vinterns avnötning, som bl a innehåller initialslitaget, på ett markant sätt skiljer sig från följande års avnötning.

HABS-beläggningarna med porfyr från Älvdalen uppvisar SPS-tal på 6 - 11 medan

(20)

och Skärlunda) är SPS-talen 12 - 20 för HABSIÖ. Porfyr från Adelöv hanmar mellan 9 - 15 för kubiserat material. HABT16 med Skärlundagranit ger SPS på 18 - 23.

Plattorna innehållande bindemedlet Polybilt erhåller SPS-tal av samma storleksordning som _ motsvarande HABS-plattoma vid Upplands-Väsby med polymermodifierat eller

konventionellt bindemedel.

(21)

(22)

VTI

Torbjörn Jacobson

Bilaga 1 sidl (2)

Uppgifter om plattorna vid Upplands-Väsby.

Beläggningstyp

Stenmtrl Stenmtrl

Fiber

Stenhalt

Hålrum

Packn.

Bind.

ortens porfyr typ >8mm Marshall grad halt

Farsta

Älvdalen

mm mm vikt-% vol-% % vikt-%

HABT20 Porfyr >4mm

04 4-20

-

34 2,5

98,7

6,2

HABT20 Porfyr >8mm 0-8 8-20 - 35 2,3 98,7 6,1 Viacotop B85 0-8 8- 16 Arbocell 67 3 ,9 100,2 6,9 Viacotop B 180 0-8 8- 16 Arbocell 67 3 ,0 100,6 6,9 HABS 16 Bitulastie 0-8 8- 16 - 65 4,3 99,3 5,2 HABS 16 Nelastic 0-8 8- 16 - 63 3 ,5 99,3 5,3 HABS 16 Caribit 0-8 8- 16 - 45 2,9 99,0 7,3 Stabinor 12 0-8 8- 12 Inorphil 47 2,6 98,4 6,7 Stabinor 16 0-8 8- 16 Inorphil 55 2,5 98,2 6,5 Rubit 16 0-8 816 - 55 3,1 101,2 7,6 HABT12+BCS 12-16 0-8 812 + - - 1,9 99,0 6,7 12- 1 6 HABT16, referensplatta -2) 8-16 - 35 2,0 98,4 6,1 Beñntlig beläggning 1)

1) Rernixing 90HABT16, porfyr, Älvdalen

(23)

VTI

Torbjörn Jacobson

Bilaga 1 Sid2 (2)

Uppgifter om plattorna vid Salem och Häggvik.

Beläggnings

Bind.

Stenmtrl

Fiber

Stenhalt Hålrum

Packn.

Bind.

typ typ grovandel ñnandel typ >8mm Marshall grad halt

mm mm vikt-% vol-% % vikt-%

HABT 16 ref B85 Porfyr 4- Skärlunda - 36 1,9 100 6, 1

16 0-4

Stabin0r16 B85 Adelöv Skärlunda Inorphil 60 2,5 99 6,0 kub. 4-16 0-4

Stabin0r16 B 85 Adelöv ej Skärlunda Inorphil 60 2,8 98 6,0

kub. 4- l 6 0-4

HABS 16 B85 Bålsta kub. Skärlunda Arbocell 67 1,9 98 6, 1

4-16 0-8

HABS 16 B85 Bålsta ej Skärlunda Arbocell 66 2,1 98 6,1 kub. 4-16 0-8

HABS20 B85 Porfyr Skärlunda Arbocell 67 2,4 99 6,0

8-20 0-8

-HABS 16 Polybilt Porfyr Farsta Inorphil- 60 3,2 97 6,3

8-16 0-8

HABS8 Polybilt Porfyr Farsta Inorphil 60 2) 2,8 99 6,9

4-8 0-8

HABS 16 B85 Skärlunda Skärlunda Arbocell 67 3,6 99 6,1

8-16 0-8

HABT16 B85 Skärlunda Skärlunda - 36 2,7 101 6,1

8-16 0-8

Beñntlig - - -

-bel. 1)

1) Salem = Stabinor16, Remixing, porfyr, Adelöv

1) Häggvik = 60Viacotop, Heating, porfyr, Älvdalen

(24)

VTI

Torbjörn Jacobson

Bilaga 2

Ufpmätta avnötningar vintrarna 1990/91, 1991/92 och 1992/93 vid Upplands-Väsby.

Beläggningstyp Porfyr- Mdv Std Mdv Std Mdv Std fraktion 90/91 90/91 91/92 91/92 92/93 92/93 HABT20 Porfyr >4mm 4-20 2,49 0,29 2,15 0,27 2,53 0,36 HABT20 Porfyr >8mm 8-20 2,79 0,24 2,32 0,18 2,79 0,52 Viacotop B85 8- 16 1,39 0,12 1,29 0,21 1,56 0,56 Viacotop B180 8-16 1,27 0,11 1,12 0,08 1,16 0,07 HABS 16 Bitulastic 8-16 1,20 0, 13 1,19 0,16 1,37 0,40 HABSl6 Nelastic 8-16 1,15 0,16 1,11 0,22 1,23 0,21 HABS 16 Caribit 8- 16 1,68 0,22 1,45 0,15 1,66 0,30 Befintlig beläggning - 2,41 0,22 1,95 0,15 1,96 0,16 HABT16, referensplatta 8- 16 2,75 0,40 2,54 0,36 2,99 0,58 HABT12+BCS 12- 1 6 8-16 1,78 0,15 2,05 0,34 2,70 0,41 Stabinor 12 8- 12 1,64 0,20 1,59 0,16 1,81 0,26 Stabinor 16 8- 16 1,94 0,28 1,78 0,31 1,97 0,34 Rubit 16 8-16 1,58 0,19 1,51 0,13 1,81 0,09 GJAP12+BCS 12-16 8- 16 1,74 0,53 2,78 1,07 4,41 1,09 Befintlig beläggning - 2,41 0,41 2,12 0,31 2,22 0,29

(25)

(26)

VTI

Torbjörn Jacobson

Bilaga 3

Uppmätta avno'tningar vintrarna 1990/91, 1991/92 och 1992/93 vid Häggvik.

Bel.typ Bind. Sten. Mdv Std Mdv Std Mdv Std

90/91 90/91 91/92 91/92 92/93 92/93

HABT 16 ref B85 Porfyr 4- 16 2,90 0,45 1,78 0,26 2,29 0,88

Stabin0r16 B85 Adelöv kub. 2,19 0,32 1,87 0,22 2,23 0,53

4-16

Stabin0r16 B85 Adelöv ej kub. 3,33 0,34 2,44 0,51 2,67 0,74 4-16

HABS 16 B85 Bålsta kub.4- 3,69 0,65 3,10 0,55 3,16 0,68

16

HABS 16 B85 Bålsta ej kub. 4,52 0,35 3,52 0,30 3,90 0,62

4-16

HABS20 B85 Pørfyr 8-20 1,62 0,35 1,25 0,16 1,22 0,38

HABS 16 Polybilt Porfyr 8-16 1,91 0,28 1,35 0,12 1,45 0,16

HABS8 Polybilt Porfyr 4-8 2,25 0,46 2,02 0,17 2,16 0,32

HABS 16 B85 Skärlunda 3,93 0,45 3,40 0,76 4,29 0,84

HABT16 B85 Skärlunda 4,94 0,28 4,09 0,40 4,60 0,55

(27)

(28)

VTI

Torbjörn Jacobson

Bilaga 4

Uppmätta avno'tningar vintrama 1990/91, 1991/92 och 1992/93 vid Salem.

Bel.typ Bind. Sten. Mdv Std Mdv Std Mdv Std

90/91 90/91 91/92 91/92 92/93 92/93

HABT 16 ref B85 Porfyr 4-16 3,10 0,27 1,97 0,19 2,49 0,48

Stabin0r16 B85 Adelöv kub. 2,18 0,18 2,02 0,40 3,02 0,47

4- 16

Stabinorlö

B85 Adelöv ej kub. 3,19 0,57

2,77 0,42

3,43

0,54

4-16

HABS 16 B85 Bålsta kub. 4- 2,79 0,39 2,65 0,27 3,31 0,81

16

HABSl6 B85 Bålsta ej kub. 3,69 0,62 3,44 0,61 3,81 0,38

4-16

HABS20 B85 Porfyr 8-20 1,71 0,36 1,09 0,14 1,66 0,38

HABS 16 Polybilt Porfyr 8-16 2,19 0,31 1,51 0,26 1,91 0,55

HABS8 Polybilt Porfyr 4-8 1,64 0,41 1,66 0,47 1,88 0,30

HABS 16 B85 Skärlunda 3,11 0,37 3,05 0,26 3,63 0,51

HABT16 B85 Skärlunda 4,11 0,19 3,61 0,31 4,31 0,28

(29)

(30)

VTI

Torbjörn Jacobson

Bilaga 5 sid 1 (4)

A

(31)

VTI

Torbjörn Jacobson

Bilaga 5 sid 2 (4)

(32)

VTI

Torbjörn Jacobson

Bilaga 5 sid 3 (4)

(33)

Bilaga 5 sid 4 (4)

(34)

Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Beläggningsplattor vid E4, Salem, Häggvik och Upplands-Väsby. Lägesrapport 1993

Ins%tutet

SAMMANFATTNING

1.

INLEDNING OCH SYFTE

2.

MÄTNINGAR PERIODEN 1990-93

Mätstart:

Är:

90

91

92

Mätslut:

Är:

91

92

93

Mätstart:

Är:

90

91

92

Mätslut:

Är:

91

92

93

Mätstart:

Är:

90

91

92

Mätslut:

År:

91

92

93

____________

_________5__

____________

____________

____________

________

r

__=________

___________

________

====______

__________

_______

==_________

___________

___

.mm

f

å

Mm

mm

m

m

.a

na

mm

a

6

M

d

e

m

e

ük

üs

m

/m

m

MM

MW

Mm

mm

mm

_{MÄTNINGAR PERIODEN 1990-93}

_______5

=______

_{_______}

_{___}