– Vattenriskutredning, E4 Häggvik-Arlanda Ärendenummer: TRV 2016/53391

PM – Vattenriskutredning, E4 Häggvik-Arlanda

Ärendenummer: TRV 2016/53391

Bild från Länsstyrelsen Stockholms län

2 Dokumenttitel: PM Vattenriskutredning E4 Häggvik-Arlanda

Skapat av: Maja Kling Ek och Jenny Rondahl Granskare: Jenny Dorell

Dokumentdatum: 2017-05-30 Dokumenttyp: PM

Ärendenummer:TRV 2016/53391 Version: 1.0

Dokumentdatum: 2017-07-04 Publikationsnummer: 2017:137 ISBN: 978-91-7725-133-0 Utgivare: Trafikverket

Kontaktperson: Cecilia Mårtensson

Uppdragsansvarig: Carina Jönhill Nord

3

Innehåll

1. Inledning ... 5

1.1 Problembeskrivning och syfte ... 5

2. Befintliga förhållanden och förutsättningar ... 5

2.1 Områdesbeskrivning... 5

2.2 Geologi ... 6

2.3 Hydrogeologi ... 7

2.4 Grundvattenförekomster enligt vattendirektivet ... 9

2.5 Ytvattenförekomster enligt vattendirektivet ... 10

2.6 Vattenskyddsområde ... 11

2.7 Dagvattenhantering ... 13

2.8 Halkbekämpning ... 14

2.9 Brunnar ... 14

2.10 Trafikbelastning och säkerhet ... 14

2.11 Förorening till följd av trafikolycka ... 15

3. Riskanalys ... 15

3.1 Konfliktsträckor ... 15

3.2 Värde ... 17

3.3 Sårbarhet ... 19

3.4 Konsekvens... 23

3.5 Sannolikhet... 24

3.6 Risk ... 26

3.7 Sammanfattning av riskanalysen ...28

4. Slutsatser... 29

Bilagor ... 30

Referenser ... 31

4

Sammanfattning

I detta PM redovisas en riskanalys för påverkan från väg på yt- och grundvatten inom vägsträckan E4 Häggvik-Arlanda. Riskanalysen ingår i åtgärdsvalsstudie (ÅVS) E4 Häggvik-Arlanda. Målet för åtgärdsvalsstudien är att ta fram förslag på en kombination av åtgärder som bidrar till förbättrad kapacitet på E4 Häggvik – Arlanda dels till år 2025 och dels till år 2050. Riskanalysen har genomförts enligt Trafikverkets handbok för Yt- och grundvattenskydd 2013:135 enligt nivå 2. Det geografiska urvalet har gjorts utmed en buffertzon på 100 meter längs sträckan. Risk beskrivs i handboken som en

sammanvägning mellan sannolikheten för ett utsläpp av miljöfarligt ämne från en trafikolycka och konsekvensen av olyckan på yt- och grundvatten. Analysen har utförts genom att bedöma sannolikhet för att en olycka inträffar, värde och sårbarhet för fem olika konfliktsträckor (A-E). En konfliktsträcka är ett vägavsnitt som kan utgöra en väsentlig risk för vattenförekomster. Längs med E4 Häggvik – Arlanda finns totalt tre grundvattenförekomster, Stockholmsåsen-Norrsunda, -Sollentuna och -Upplands Väsby. Respektive grundvattenförekomst skyddas av vattenskyddsområdena Hammarby, Rotsunda och Ström. E4 Häggvik – Arlanda passerar även två sjöar Norrviken och Fysingen samt korsar tre vattendrag, Edsån, Verkaån och Märstaån- Halmsjöbäcken.

Resultatet från riskanalysen visar att konfliktssträcka A, B och D är klassade med en hög risk vilket innebär att olyckshändelser inträffar återkommande och att konsekvenserna om ett utsläpp skulle nå och påverka skyddsobjektet är mycket stora. Enligt handboken motiverar det att trafikmängden regleras och att långtgående riskreducerande åtgärder vidtas på konfliktsträckorna. Bedömningen är att åtgärdsbehovet är stort för

konfliktsträcka A, B och D, men det krävs mer fördjupade analyser för att veta vilka åtgärder som behövs. Konfliktsträcka C har riskklassats med en måttlig risk vilket innebär att olyckshändelser inom skyddsobjektet har förekommit och att konsekvenser av utsläpp är betydande. Enligt handboken kan det på konfliktsträckan vara motiverat med omfattande åtgärder och att förebyggande riskreducerande åtgärder vidtas, för att komma fram till åtgärder behövs fördjupade analyser även för sträcka C. Det bedöms att det finns åtgärdsbehov för sträckan då ytvattenförekomsten Verkaån är ett värdefullt vatten med avseende på den hotade arten Asp. Resultatet för konfliktsträcka E visar en låg risk vilket innebär att sannolikheten för skadehändelser och eller nödvändiga saneringsinsatser tar små resurser i anspråk. Inga förebyggande åtgärder är motiverade för konfliktsträcka E.

Studien är genomförd som en utökad skrivbordsanalys, inga fältbesök har genomförts.

Underlag kring bland annat dagvattenhantering och avstånd till grundvatten och redan

befintliga skyddsåtgärder ingår inte i studien. För att ta fram konkreta åtgärder för

sträckan krävs fältundersökningar samt mer detaljerade underlag.

5

1. Inledning

1.1 Problembeskrivning och syfte

E4 mellan Häggvik och Arlanda brister i dagsläget gällande både kapacitet och

trafiksäkerhet. Köbildning uppstår dagligen och allvarliga olyckor har inträffat på vägen.

Trafikolyckor kan innebära stora miljörisker för det yt- och grundvatten som E4 korsar eller tangerar. Som en del av åtgärdsvalsstudien (ÅVS) Häggvik-Arlanda har därför en riskanalys för olika vägavsnitt som korsar eller tangerar yt- och grundvattenförekomster genomförts.

Syftet med PM-Vattenriskutredning är att kartlägga och bedöma hydrogeologiska förutsättningar, samt identifiera och lokalisera möjliga åtgärdsbehov. Detta görs med hjälp av en riskanalys för yt- och grundvatten utmed vägsträckan E4 mellan Häggvik- Arlanda enligt Trafikverkets handbok för Yt- och grundvattenskydd 2013:135, nivå 2.

I handboken beskrivs risken som en sammanvägning mellan sannolikheten för ett utsläpp av miljöfarligt ämne och konsekvensen av det. Analysen görs genom att bedöma sannolikhet, värde och sårbarhet. Alla parametrar är i en femgradig skala. Riskanalysen har genomförts utefter fem konfliksträckor som har identifierats. Det har inte utförts något fältarbete i arbetet med riskanalysen. Det geografiska urvalet har gjorts enligt rekommendationer från Trafikverkets handbok, utmed en buffertzon på 100 meter längs sträckan. Utöver Trafikverkets handbok har underlag från bland annat Trafikverket, Sveriges geologiska undersökning, Vatten Informationssystem Sverige och Lantmäteriet.

Studien är avgränsad till nivå 2 i Trafikverkets handbok, utökad skrivbordsanalys.

Studien är till för att utgöra underlag för beslut för vidare åtgärder.

2. Befintliga förhållanden och förutsättningar

2.1 Områdesbeskrivning

Mellan Häggvik och Upplands Väsby sträcker sig E4an genom tätortsbebyggelse. Vid

Häggvik upp till Bollstanäs ligger sjön Norrviken på E4ans östra sida. Mellan Upplands

Väsby och Rosersberg varierar landskapet av skogsmark och öppen jordbruksmark. På

östra sidan mellan Upplands Väsby och Rosersberg sträcker sig sjön Fysingen längs

E4ans östra sida. Landskapet är relativt flackt längs hela sträckan. Vid Norrviken och

Fysingen sluttar landskapet nedåt mot sjöarna. Se figur 1 för hela vägsträckan.

6

Figur 1. Den berörda vägsträckan E4 mellan Häggvik och Arlanda med de befintliga trafikplatserna. Underlagskarta från Lantmäteriet.

2.2 Geologi

Jordarterna längs vägsträckan består främst av lera med vissa delpartier av moig till

grusig morän, sand och berg i dagen. Mellan trafikplats Rotebro och norr om trafikplats

Glädjen samt söder om trafikplats Märsta finns stora inslag av isälvsavlagring, se figur 2.

7

Figur 2. Jordarter längs med vägsträckan E4 Häggvik - Arlanda inklusive en buffertzon på 100 meter. Underlag från Sveriges geologiska undersökning (SGU).

2.3 Hydrogeologi

E4 korsar eller tangerar tre grundvattenmagasin längs med vägsträckan. Magasinen är

namngivna efter vattenförekomsterna enligt vattendirektivet (VISS 2017) se figur 3.

8

Figur 3. Grundvattenmagasin som E4an tangerar eller korsar utmed vägsträckan Häggvik- Arlanda. Figuren visar uttagskapacitet och flödesriktning för grundvattnet. Karta från Sveriges geologiska undersökning (SGU).

I grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Sollentuna varierar uttagskapaciteten från 25- 125 l/s i norra delen till 5-25l/s i södra delen. Sydost om Norrvikens station finns ett förhöjt parti av isälvsavlagring vilket utgör en rörlig vattendelare. Strömningsriktningen är sydlig i södra delen av magasinet, nordligt i den mellersta och sydlig i den norra delen. Grundvattenmagasinet är huvudsakligen jordakvifer och överlagras inte till någon del av annat definierat magasin. Jordens genomsläpplighet är hög söder och norr om Häggviks trafikplats samt söder om trafikplats Rotebro, se figur 4.

Norr om Rotsunda gränsar grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby.

Uttagsmöjligheten varierar i magasinet från 1-5 l/s till 25-125 l/s. Grundvattnets strömningsriktning är nordlig i hela magasinet. Magasinet är huvudsakligen jordakvifer och överlagras inte till någon del av annat definierat magasin. Markens

genomsläpplighet är hög mellan Rotebro och Hammarby.

Söder om trafikplats Rosersberg finns ytterligare ett grundvattenmagasin

(Stockholmsåsen-Norrsunda). Uttagsmöjligheterna varierar mycket inom magasinet se figur 3. Grundvattnet strömmar i riktning mot sjön Fysingen. Magasinet är

huvudsakligen jordakvifer och överlagras inte till någon del av annat definierat magasin.

Markens genomsläpplighet är generellt sett hög längs E4ans östra sida mellan

Norrsunda och trafikplats Arlanda. På västra sidan har marken längs samma sträcka

generellt sett en låg genomsläpplighet.

9

Figur 4. Markens genomsläpplighet längs med vägsträckan E4 Häggvik-Arlanda.

Karta från Sveriges geologiska undersökning (SGU).

2.4 Grundvattenförekomster enligt vattendirektivet

Vattendirektivet är en EU-förordning som trädde i kraft år 2000. Syftet med direktivet är att alla vatten ska nå God status. Alla vatten som klassas som en vattenförekomst, dvs är av en viss storlek, statusklassas och har en miljökvalitetsnorm. Miljökvalitetsnormer enligt vattenförvaltningsförordningen är juridiskt bindande och ska säkerställas, vilket följer av 5 kapitlet 3 § miljöbalken. Vattenförekomsterna är listade i en särskild databas, VISS (Vatten Informations System för Sverige).

Sträckan E4 Häggvik-Arlanda berör tre grundvattenförekomster enligt vattendirektivet, de beskrivs nedan från söder till norr, se figur 7.

Stockholmsåsen-Sollentuna SE659431-162098

I grundvattenförekomsten finns ett grundvattenmagasin av typen sand- och

grusförekomst. Förekomsten har God kemisk grundvattenstatus och God kvantitativ status och ligger inom vattenskyddsområdena Hammarby och Rotsunda.

Miljökvalitetsnormen är God kemisk grundvattenstatus och God kvantitativ status.

Förekomsten har bedömts att löpa risk att inte uppfylla miljökvalitetsnormen på grund av mycket stor potentiell föroreningsbelastning samt att sulfat överskrider riktvärdet och det är en uppåtgående trend av konduktivitet. (VISS 2017)

Stockholmsåsen-Upplands Väsby SE660180-161975

I grundvattenförekomsten finns ett grundvattenmagasin av typen sand- och

grusförekomst. Förekomsten uppnår ej god kemisk status, otillfredsställande. Halterna

10 av klorid överstiger riktvärdet, trenden är signifikant sjunkande baserat på

vattentäktsarkivdata för perioden 2008-2012. Förekomsten har God kvantitativ status.

Förekomsten ligger inom vattenskyddsområdet Hammarby. Miljökvalitetsnormen är God kemisk grundvattenstatus 2021 och God kvantitativ status. Förekomsten har bedömts att löpa risk att inte uppfylla miljökvalitetsnormen på grund av att kloridhalten överstiger riktvärdet (100 mg/l) samt en mycket stor potentiell föroreningsbelastning.

(VISS 2017)

Stockholmsåsen-Norrsunda SE660965-161881

I grundvattenförekomsten finns ett grundvattenmagasin av typen sand- och grusförekomst. Det finns utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter i en del av grundvattenmagasinet, storleksordningen 25-125 l/s. Förekomsten har God kemisk och kvantitativ status. Grundvattenförekomsten ligger inom Ströms vattenskyddsområde.

Miljökvalitetsnormen är God kemisk grundvattenstatus och God kvantitativ status.

Förekomsten har bedömts att löpa risk att inte uppfylla miljökvalitetsnormen till angivet målår på grund av mycket stor potentiell föroreningsbelastning samt att sulfat

överskrider riktvärdet. (VISS 2017)

2.5 Ytvattenförekomster enligt vattendirektivet

Sträckan Häggvik-Arlanda berör fyra ytvattenförekomster och ett övrigt vatten enligt vattendirektivet, de beskrivs nedan från söder till norr. Ett övrigt vatten är mindre sjö eller vattendrag som inte har någon miljökvalitetsnorm. I grundvattenförekomsten finns ett grundvattenmagasin av typen sand- och grusförekomst. Ett generellt undantag med mindre stränga krav för kvicksilver och bromerad difenyleter finns för alla sjöar och vattendrag i hela landet. (VISS 2017)

Norrviken SE659728-161988

Ekologisk status: otillfredsställande status med avseende på makrofyter (vattenväxter), växtplankton och näringsämnen har måttlig status. Gränsvärdet för ammoniak

överskrids i sjön. Kemisk status: Uppnår ej god med avseende på kvicksilver och bromerad difenyleter. Vattenförekomsten har miljökvalitetsnormen God ekologisk status 2027 samt God kemisk ytvattenstatus. Påverkansbilden är komplex och det är oklart vilka åtgärder som är möjliga och mest kostnadseffektiva för att nå god ekologisk status.

Oxundaån – Väsbyån SE660017-161767

Ekologisk status: måttlig status med avseende på påväxtalger, näringsämnen har otillfredsställande status. Kemisk status: uppnår ej god status med avseende på kvicksilver. Vattendraget har förhöjda halter av nickel. Vattenförekomsten har miljökvalitetsnormen God ekologisk status 2021 samt God kemisk ytvattenstatus.

Oxundaån – Verkaån

Ekologisk status: måttlig status, utslagsgivande för den sammanvägda bedömningen av ekologisk status är parametrarna konnektivitet och morfologiskt tillstånd.

Näringsämnen har God status. Kemisk status: uppnår ej god status med avseende på

kvicksilver. Vattendraget har förhöjda halter av nickel. Vattenförekomsten har

miljökvalitetsnormen God ekologisk status 2021 samt God kemisk ytvattenstatus.

11 Fysingen SE660749-161885

Fysingen ligger ca 500 meter från buffertzonen, men påverkas av vägområdet då marken sluttar ner mot sjön. Ekologisk status: måttlig status med avseende på växtplankton.

Kemisk status: uppnår ej god kemisk status med avseende på nickel, tribetyltenn (TBT), kvicksilver samt bromerad difenyleter. Vattenförekomsten har miljökvalitetsnormen God ekologisk status 2021. God kemisk status 2027, undantag för TBT, bedömningen är att även om åtgärder genomförs kommer det att ta lång tid för vattenförekomsten att uppnå God kemisk status.

Den nordvästra delen av Fysingen ingår i naturreservatet Fysingen i Sigtuna kommun.

Sjön och dess stränder är en av länets bästa fågellokaler med kanske 100 häckande fåglar. Strandängarna är avsatta som fågelskyddsområde. Länsstyrelsen (2017)

Märstaån – Halmsjöbäcken

Vattendraget är ett Övrigt vatten enligt vattendirektivet. Det betyder att vattendraget inte är statusklassat och har ingen miljökvalitetsnorm.

2.6 Vattenskyddsområde

Vägsträckan berör tre vattenskyddsområden, se beskrivning nedan och figur 5. Om den ordinarie vattentäkten inte kan användas kan man behöva ta råvatten från en

reservvattentäkt. Reservvattentäkten måste skyddas och leva upp till samma krav som en ordinarie vattentäkt. (Svenskt vatten 2016)

Ströms vattenskyddsområde, Sigtuna kommun

Vattenskyddsområdet vid Ströms gård är en reservvattentäkt, Norrvatten är huvudman för täkten. Skyddsföreskrifterna för området fastställdes 1979. Norrvatten har ansökt om nya skyddszoner samt föreskrifter för området, ansökan kommer att kungöras och remitteras under våren 2017. Beslutet kommer tidigast strax före jul eller under våren 2018.

Hammarby, Upplands Väsby kommun

Vattenskyddsområdet Hammarby är en reservvattentäkt, skyddsföreskrifterna för området fastställdes 1982. Skyddsområdet är indelat i två brunnsområden, två inre skyddszoner samt en yttre skyddszon.

Rotsunda, Sollentuna kommun

Vattenskyddsområdet Rotsunda är en reservvattentäkt, skyddsföreskrifterna för området fastställdes 1974. Skyddsområdet består av brunnsområden, två inre skyddszoner och en gemensam yttre skyddszon.

Nytt vattenskyddsområde

Kommunalförbundet Norrvatten, Jästbolaget AB och Stockholms Läns Landsting har ansökt om nytt gemensamt vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter.

Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt primär, sekundär och tertiär

skyddszon. Inom vattentäktszonen får endast drift av vattenverk och vattenverksamhet

bedrivas. Inom den primära skyddszonen får inte vägsaltning eller användning av

dammbindande medel ske utan tillstånd av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Inom den

sekundära skyddszonen ska vägsaltning och användande av dammbindande medel ske

restriktivt så att grundvatten och ytvatten inte förorenas. Nyanläggning och ombyggnad

12 av väg får inte ske utan att erforderliga skyddsåtgärder vidtages för att hindra förorening av grundvatten och ytvatten. Inom den tertiära skyddszonen får inte verksamheter bedrivas på sådant sätt att det medför risk för förorening av mark, grundvatten eller ytvatten. Området berör grundvattentäkterna Jästbolaget och Rotsunda i Sollentuna kommun samt Hammarby och Löwenströmska i Upplands Väsby kommun. De befintliga vattenskyddsområdena vid Rotsunda och Hammarby kommun kommer att ersättas med det nya föreslagna vattenskyddsområdet. Kartor på förslaget för nytt vattenskyddsområde finns i bilaga 1 och 2. Kartorna kommer från det förslag som Norrvatten skickade in till Länsstyrelsen 2009.

Riksintresse

Områden som är av nationell betydelse kan pekas ut som riksintresse för olika ändamål.

Vattenförsörjningen har stor betydelse för samhället. Dricksvattenförsörjningen är ett kommunalt ansvar, men organiseras ofta regionalt. Några anläggningar bedöms vara så strategiskt viktiga att de är av riksintresse. Att områden pekas ut som riksintresse ska skapa förutsättningar för hänsynstagande. Riksintresset ska tas hänsyn till i

planeringsprocesser och vid prövning av verksamheter. Det är i första hand när markanvändningen ändras som bestämmelser för riksintresset gör sig gällande.

Pågående markanvändning påverkas inte. Havs- och vattenmyndigheten har beslutat om 28 områden som de bedömer vara av riksintresse för vattenförsörjning. (Havs- och vattenmyndigheten 2017).

År 2016 pekades Norrvattens reservvattenverk i Stockholmsåsen ut av Havs- och

Vattenmyndigheten till riksintresse för dricksvattenanläggningar. Verken ligger i

Sigtuna, Sollentuna, Solna och Upplands Väsbys kommuner. De täkter som ingår i

riksintresset är: Ströms gård, Märsta, Hammarby, Rotsunda och Ulriksdal. Motivet till

utpekandet är att vattenverken nyttjas/kan nyttjas av många människor, de har stor

kapacitet och god kvalitet. Det finns en liten risk att de påverkas av klimatförändringar

och de behövs som reserv eller för framtida användning.

13

Figur 5. Vattenskyddsområden utmed sträckan E4 Häggvik-Arlanda. Underlag från Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Lantmäteriet.

2.7 Dagvattenhantering

Dagvatten från vägar innehåller en del föroreningar såsom olja, närsalter, organiska och oorganiska miljögifter. Föroreningsgraden stiger oftast med mängden trafik och uppnår risknivåer för omgivningen vid en trafikmängd överstigande ca 10 000 fordon/dygn.

E4an har ett högt trafikflöde. Det är som mest trafik mellan Häggvik och Rotebro med 92 000 fordon/dygn, trafikmängden avtar norrut.

Inom arbetet med riskanalysen har inte dagvattenhanteringen utmed E4 utretts. Enligt

Vägverket (2009) saknas åtgärder för omhändertagande av dagvatten på 2/3 av sträckan

14 Upplands Väsby-Arlanda. En fördjupad analys av dagvattenhanteringen för E4 Häggvik- Arlanda behövs.

2.8 Halkbekämpning

Grundvattens kvalitet kan påverkas av salt från halkbekämpning av vägar, det kan ge förhöjda kloridhalter i vattnet. E4an saltas, men det är okänt hur mycket salt som används på den aktuella vägsträckan. Grundvattenförekomsten Stockholmsåsen- Upplands Väsby har kloridhalter som överskrider riktvärdet, förekomsten ligger inom Hammarbys vattenskyddsområde.

2.9 Brunnar

Det finns två vattenbrunnar inom buffertzonen på 100 meter utmed sträckan. De är båda borrade på 80-talet och enligt SGU:s brunnsarkiv är placeringen av brunnarna osäker. SGU:s brunnsarkiv är inte heltäckande, fler vattenbrunnar kan finnas utmed sträckan. (SGU 2017)

2.10 Trafikbelastning och säkerhet

Trafikbelastningen är mycket hög och varierar längs sträckan med en hög till avtagande från syd till norr. I figur 6 visas uppmätt dygnstrafik längs sträckan.

Figur 6. Trafikmängd, antal fordon/dygn, utmed vägsträckan E4 Häggvik-Arlanda.

Antalet tunga fordon/dygn varierar mellan 10 000 till drygt 6 000 från söder till norr, vid trafikplats Måby har den tunga trafiken minskat till ca 1500 fordon.

E4 mellan Häggvik och Arlanda är generellt klassad som God eller Mycket god enligt Nationella vägdatabasens (NVDB) trafiksäkerhetsklassning. Klassningen bygger på faktorer såsom separering, väggeometri, sidoområden, trafikmängder och hastigheter.

Det finns ett tydligt samband mellan en stor trafikmängd och många trafikolyckor.

Enligt en analys av data från STRADAs olycksstatistik för polis och sjukhusrapporterade

olyckor för perioden 1 januari 2009 - 31 december 2015 har det skett totalt 491 olyckor

på vägsträckan.

15

2.11 Förorening till följd av trafikolycka

De allvarligaste konsekvenserna för yt- och grundvatten uppstår i trafikolyckor med tung trafik. Tung trafik bidrar till ökat krockvåld och har stora mängder bränsle. Desto större bli konsekvenserna om tung trafik transporterar miljöfarligt gods, det vill säga gods som kan skada vattnet. Det är viktigt att förtydliga att tunga fordon som är klassade som farligt gods inte nödvändigtvis klassas som miljöfarligt gods. Sannolikheten för att godstankar går söder och medför utsläpp är relativt låg. (Trafikverket 2014)

Konsekvenserna av en olycka beror bland annat på vad som transporteras, mängden och omständigheter runt olyckan i form av väderförhållanden. Stora utsläpp sker ofta om fordon välter och tanken skadas. Utsläpp av exempelvis diesel kan utgöra hot mot vattentäkter då det räcker med små volymer för att göra vattnet odrickbart.

Smakgränsen för diesel är så låg som 0,5µg/l. För reservvattentäkter uppstår inga direkta konsekvenser för människan men kan innebära att värdefulla naturvärden påverkas och att vattnet blir obrukbart för framtida generationer. (Vägverket 2007)

Spridningen av föroreningen från en olycka till yt- och grundvatten påverkas bland annat av möjligheten till transport i vattenflödet, variation i flödeshastighet och flödesväg hos vattenpartiklarna/föroreningen, koncentrationsutjämning, bindning till partiklar i marken samt ämnets täthet och löslighet (SGU 2014). Ämnen så som petroleumprodukter som generellt sett är olösliga i vatten flyter antingen på vattenytan eller grundvattenytan. Olösliga ämnen kan även ansamlas i botten av en vattenvolym (Vägverket 2007).

3. Riskanalys

Riskanalysen som har utförts ska ligga till grund för vidare utredning för vilka åtgärder som behöver vidtas och i vilken omfattning. Inga fältundersökningar har utförts,

analysen är gjord utifrån befintligt material som har tillhandahållits främst från Sveriges geologiska undersökning (SGU), Trafikverket samt Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Trafikverket definierar vattenskydd som en sammanvägning av sannolikhet för en oönskad händelse och konsekvens av denna. Konsekvensen är i sin tur en

sammanvägning av värde och sårbarhet. I det här kapitlet redovisas de parametrar som ingår i riskanalysen samt riskklassningen. Riskanalysen längs E4an har genomförts utefter fem så kallade konfliktsträckor.

3.1 Konfliktsträckor

Förhållandena längs vägsträckan E4 Häggvik-Arlanda skiljer sig åt, därför har fem konfliksträckor identifierats. Konfliksträckorna utgör " en vägsträcka som korsar, tangerar eller har sådan närhet till en vattenförekomst att det är troligt att avrinnande vatten från vägen kan nå vattenförekomsten eller att vägen på annat sätt kan förväntas påverka detta vatten" (Trafikverket, 2013). Indelningen av sträckorna har gjorts utifrån var vägen med en buffertzon på 100 meter korsar grundvatten, ytvatten och

vattenskyddsområden. För indelningen av konfliktsträckorna har vattenskyddsområde, grundvattenförekomsterna och ytvatten varit styrande. Den vägsträcka som går genom ett vattenskyddsområde har blivit en konfliktsträcka. Till exempel, konfliktsträcka A går igenom vattenskyddsområde Rotsunda och korsar grundvattenförekomsten

Stockholmsåsen-Sollentuna medans konfliktsträcka B korsar ett annat

16 vattenskyddsområde och förekomst. För en mer detaljerad indelning av

konfliktsträckorna krävs fältbesök. Ett fältbesök ger mer information om bland annat hur marken lutar, hur avvattningen från vägen sker och hur sikten längs vägsträckan är.

Värde, sårbarhet, sannolikhet och risk har bedömts för konfliktsträckorna.

Konfliktsträckorna beskrivs nedan och visas i figur 7.

Konfliktsträcka A

Konfliksträckan har avgränsats med avseende på vattenskyddsområdet Rotsunda och grundvattenförekomsten Stockholmsåsen-Sollentuna. Konfliktsträckan sträcker sig från norr om trafikplats Häggvik vid Pommern till strax innan trafikplats Bredden och är cirka 4,8 kilometer lång. Sträckan tangerar vattenskyddsområdet Rotsunda i söder och befinner sig norrut helt inom området. Vid Rotebro korsar konfliktsträckan

grundvattenförekomsten Stockholmsåsen-Sollentuna.

På södra delen av konfliktsträckan ligger sjön Norrviken på östra sidan. Gradienten mot sjön är svagt sluttande. Vid Rotebro korsar konfliktsträckan Edsån som rinner mellan Norrviken och Edssjön. Enligt SGU:s jordartskarta dominerar lera med vissa partier av morän, grus, sand och berg i dagen mellan Pommern och trafikplats Rotebro. Norr om Rotebro finns partier av isälvsavlagringar. Där isälvsavlagring och sand finns är jordarten genomsläpplig vilket kan innebära en snabb transporttid till

grundvattenförekomsten.

Konfliktsträcka B

Konfliktsträckan har avgränsats med avseende på vattenskyddsområdet Hammarby och grundvattenförekomsten Stockholmsåsen-Upplands Väsby. Konfliktsträckan sträcker sig från trafikplats Bredden till Verka norr om Hagängen mellan Oxundasjön och Fysingen och är cirka 7,5 kilometer lång. Hela konfliktsträckan befinner sig inom vattenskyddsområdet Hammarby och korsar grundvattenförekomsten Stockholmsåsen- Upplands Väsby på ett flertal platser. Jordarten består i södra och i mitten av sträckan främst av isälvsavlagring och i norra delen av morän, lera och berg i dagen. Jordarten är genomsläpplig på de partierna med sand och isälvsavlagring vilket kan innebära en snabb transporttid till grundvattenförekomsten.

Konfliktsträcka C

Konfliktsträckan ha avgränsats med avseende på ytvattenförekomsten Verkaån. Den sträcker sig över ytvattenförekomsten Verkaån och är cirka 0,5 km lång. Verkaån rinner ut i Oxundasjön som sedan rinner ut i Mälaren som i sin tur mynnar ut i Östersjön.

Jordarten består främst av lera med små inslag av berg i dagen.

Konfliktsträcka D

Konfliksträckan har avgränsats med avseende på vattenskyddsområdet Ströms. Den sträcker sig från trafikplats Rosersberg till trafikplats Märsta och är cirka 3,6 kilometer lång. Konfliktsträckan tangerar Ströms vattenskyddsområde på östra sidan och sträcker sig över grundvattenförekomsten Stockholmsåsen-Norrsunda i mitten av

konfliktsträckan. Jordarten består i södra delen av sand och morän, samt berg i dagen.

Norr om Rosersberg övergår jordlagret i lera och strax söder om Norrsunda kyrka

dominerar isälvsavlagring. Norr om Norrsunda kyrka upp till Märsta trafikplats består

jordlagret av lera med små inslag av berg i dagen. Jordarten är genomsläpplig längs

sträckan på de platser där isälvsavlagring, sand och morän finns vilket kan innebära en

snabb transporttid till grundvattenförekomsten Stockholmsåsen-Norrsunda.

17 Konfliktsträcka E

Konfliktsträckan har avgränsats med avseende på ytvattenförekomsten Märstaån- Halmsjöbäcken. Den sträcker sig över ytvattenförekomsten Märstaån-Halmsjöbäcken vid trafikplats Måby och är cirka 0,2 km lång. Jordarten består främst av moig till grusig morän och lera.

Figur 7. Konfliktsträckorna A-E, grundvattenförekomster och vattenskyddsområden utmed sträckan E4 Häggvik-Arlanda. Underlag från Lantmäteriet, SGU och SMHI.

3.2 Värde

Den princip för värdering som föreslås i Trafikverkets handbok bygger på följande. För ytvatten utgår man ifrån om det finns ett utpekat värde i form av ”särskilt värdefulla vatten”, Natura 2000-område eller dricksvattentäkt. Inom det studerade området finns ett naturreservat, Fysingen, men inget Natura 2000-område. E4 är riksintresse för väg och stora delar av området ingår i riksintresset för flyg. Det finns även riksintresse kulturmiljövård utmed sträckan. För grundvatten görs värderingen utifrån bedömd uttagskapacitet, karteringskvalitet och eventuellt nyttjande. De parametrarna ger tillräckligt med underlag för att sätta ett intervall på värdet. För att få en mer noggrann klassificering av värdet måste en fördjupad utredning med objektspecifika uppgifter göras. För att kunna genomföra riskanalysen för nivå 2 enligt handboken, sattes ett värde för konfliksträckorna baserat på parametrarna vattenskyddsområde,

grundvattenmagasin/förekomster och ytvatten. Värdet kan i ett senare skede aldrig justeras uppåt, utan endast nedåt. Av den anledningen är värdena satta konservativt, det vill säga att vid gränsdragningar har det högre värdet valts.

Värdeklasserna beskrivs i Trafikverkets handbok enligt nedan:

 Värdeklass 5 – Särskilt värdefulla vatten. Exempel: Ett vatten som utgör en fundamental förutsättning för en utpekad och särskilt skyddad ekologisk miljö.

Ett vatten med hög uttagskapacitet som nyttjas för dricksvattenförsörjning för

en stor population och där reserv- och alternativkapacitet saknas.

18

 Värdeklass 4 – Mycket värdefulla vatten. Exempel: Ett vatten som är av betydelse för en utpekad och särskild skyddad ekologisk miljö.

 Värdeklass 3 – Värdefulla vatten. Exempel: Ett vatten som nyttjas för dricksvattenförsörjning för en medelstor population och där reserv- och alternativkapacitet finns tillgänglig

 Värdeklass 2 – Måttligt värdefullt vatten. Exempel: Ett vatten som nyttjas för dricksvattenförsörjning för en mindre population och där reserv- och

alternativkapacitet finns tillgänglig.

 Värdeklass 1 – Resterande vatten. Exempel: Ett vatten som översiktligt bedömts ha en god uttagskapacitet som inte nyttjas idag och där det inte heller finns utpekanden för framtida nyttjande.

Konfliktsträcka A

Hela sträckan tangerar eller ligger inom vattenskyddsområdet Rotsunda. Den korsar vattenförekomsten Stockholmsåsen-Sollentuna, grundvattenmagasinet är en reservtäkt och har en uttagskapacitet på 25-125 l/s, lokal kartering vilket ger en hög klass enligt Trafikverkets handbok. Sträckan går över Edsån och passerar sjön Norrviken. Edsån är en vattenförekomst enligt Vattendirektivet och är utpekat som värdefullt vatten inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Edsån är utpekad med avseende på den hotade arten Asp.

Värdeklassen bedöms till 4.

Konfliktsträcka B

Hela sträckan ligger inom vattenskyddsområde Hammarby. Sträckan korsar

vattenförekomsten Stockholmsåsen-Upplands Väsby vid tre ställen. Vid två av ställena är uttagskapaciteten i grundvattenmagasinet 1-5 l/s och vid ett ställe 25-125 l/s.

Stockholmsåsen-Upplands Väsby är en reservtäkt.

Värdeklassen bedöms till 4.

Konfliktsträcka C

Sträckan korsar Verkaån som är en vattenförekomst enligt Vattendirektivet och är utpekat som värdefullt vatten inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Verkaån är utpekad med avseende på den hotade arten Asp.

Värdeklassen bedöms till 3.

Konfliktsträcka D

Hela sträckan tangerar vattenskyddsområdet Ströms på östra sidan. Sträckan korsar vattenförekomsten Stockholmsåsen-Norrsund, grundvattenmagasinet är en reservtäkt och har en uttagskapaciteten 5-25 l/s.

Värdeklassen bedöms till 3

Konfliktsträcka E

Sträckan korsar Märstaån-Halmsjöbäcken.

19 Värdeklassen bedöms till 2.

3.3 Sårbarhet

Det är generellt svårt att göra sårbarhetsbedömningar utan besök i fält. Det kan visa sig vid en närmare analys att sårbarheten skiljer sig mellan olika delar av en konfliktsträcka.

Viktiga parametrar vid bedömning av sårbarhet är tiden mellan utsläpp och upptäckt samt typ av ämne och volym, samt att man tittar på saneringsbarheten.

Ytvattenförekomster är generellt betydligt mindre sårbara ur ett dricksvattenperspektiv.

Ur ett ekologiskt perspektiv kan en ytvattenförekomst vara mycket sårbar, omsättningstiden är avgörande.

Sårbarhetsklasserna beskrivs i Trafikverkets handbok enligt nedan:

 Sårbarhetsklass 5 – Det är i praktiken omöjligt att efter inträffad skadehändelse (t ex olycka med utsläpp) förhindra att skyddsobjektet förorenas/skadas.

Skadan är dessutom av sådan art att skyddsobjektet upphör att fungera.

Exempelvis en vattentäkt som måste tas ur bruk för obestämd framtid på grund av att den förorenats med petroleumprodukter.

 Sårbarhetsklass 4 – Vid god beredskap och gynnsamma förutsättningar så klarar man med räddnings- och saneringsinsatser att efter inträffad

skadehändelse förhindra skada på skyddsobjektet eller att det bedöms möjligt att inom överskådlig tid reparera den skada som uppkommer på skyddsobjektet.

Exempelvis ett ekosystem som förorenas och där ekologin lidit svår skada. Efter sanering så kvarstår dock inga föroreningar och ekosystemet har möjlighet att återhämta sig.

 Sårbarhetsklass 3 – Spridningsförloppet vid ett utsläpp är begränsat så att akuta och efterföljande räddnings- och saneringsinsatser förhindrar skada på

skyddsobjektet även under mindre gynnsamma förutsättningar. Alternativt är skadan på skyddsobjektet av sådan art att den kan fortsätta att fungera om än i reducerad omfattning. Exempelvis en vattentäkt där halkbekämpning medför förhöjda kloridhalter. Denna är brukbar även om kloridhalterna överskrider gällande riktvärden.

 Sårbarhetsklass 2 – Spridningsförloppet av ett utsläpp är starkt begränsat, men kommer med tiden ändå att förorena skyddsobjektet om inte sanering görs.

Exempelvis en transformator som läcker ut några hundra liter olja på finkornig jord där den beräknade vertikala transporttiden är några decimeter per dygn.

Här förväntas den omättade zonen ha en kvarhållande kapacitet så att flödet i princip upphör. Föroreningen kan dock förväntas att åter mobiliseras vid nederbörd, särskilt vid starkare sådan.

 Sårbarhetsklass 1 – Spridning såväl vertikalt som horisontalt är begränsad till

utrinnande över en mindre yta och nedträngningen är begränsad till det djup

där biologisk aktivitet pågår och upprätthåller en porositet, vanligtvis inte

djupare än 30 cm. Underliggande jordar är att betrakta som täta. Exempelvis en

bränsletank som läcker ut i vägs sidoområde på en lerjord i flack terräng.

20 Egenskaper som vanligtvis ingår vid en bedömning av grundvattens sårbarhet är

grundvattenytans djup under markytan, jordens genomsläpplighet, avstånd till eventuella brunnar, grundvattnets strömningsriktning- och hastighet samt

grundvattenmagasinets storlek (SGU 2014a). I figur 8 presenteras en karta framtagen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) som visar grundvattenmagasinens sårbarhet baserat på jordarternas genomsläpplighet, förmodade in- och utströmningsområden och förekomst av betydande grundvattentillgångar. Den sårbarhetsanalys som genomförts har baserats på SGU:s sårbarhetskarta, om det finns isälvsmaterial utmed sträckan och hur saneringsförhållandena är.

Det röda på SGU:s sårbarhetskarta visar en hög genomsläpplighet och en hög sårbarhet.

På dessa platser finns isälvssediment (grus och sand) eller svallsediment. Isälvssediment ligger ofta direkt på berg eller morän. Det gula på kartan visar en medelhög sårbarhet och genomsläpplighet. Jordarten består på dessa platser av osorterad morän, ofta direkt på berg. Det som är grönt på kartan har en låg genomsläpplighet och sårbarhet.

Jordarten består vid de gröna partierna av finkorniga jordarter (silt eller lera) eller av torvjordar (organiska jordar, torv och gyttja). Silt och lera ligger ofta på andra jordarter.

Sårberhetskartorna visar även den tid det tar för en förorening att transporteras nedåt i

marken. Kartorna är ett viktigt verktyg för att räddningstjänsten ska kunna avgöra hur

bråttom det är med insatser. Röd färg innebär som ovan nämnt en hög sårbarhet vilket

innebär att en mycket snabb saneringsinsats bör övervägas och att miljöförvaltningen

ska kontaktas. (SGU 2014a)

21

Figur 8. Sårbarhetskartorna visar markens genomsläpplighet och hur stor risken är för att ett farligt ämne snabbt kan nå grundvattnet (SGU 2014b).

SGU:s sårbarhetskarta beaktar inte faktorer så som mängden förorening,

föroreningstyp, avstånd till grundvatten, dagvattenledningar, diken, tunnlar eller eventuella befintliga skyddsåtgärder.

Vilka saneringsåtgärder som väljs är beroende av föroreningens egenskaper (Vägverket 2007). Oavsett förorening är det i en omättad zon med snabb infiltration viktigt att saneringsarbetet inleds snabbt. I en omättad zon med ett jordlager av silt/lera eller naturliga/konstgjorda lager kan infiltrationen ske långsammare. På dessa platser är det viktigt att se till att tätare skikt inte grävs sönder. I en mättad zon, så som i grundvatten, är det mycket svårare och dyrare med åtgärder. Om en förorening infiltreras till bergets spricksystem är sanering i stort sett omöjlig. Når föroreningen grundvattenzonen bör en väl tilltagen uppehållstid mellan vattentäkt och utsläppspunkt finnas. Detta för att kunna åtgärda föroreningen innan den når vattentäkten. (SGU 2014a)

Saneringsförhållandena utmed hela sträckan mellan Häggvik och Arlanda har bedömts som gynnsamma enligt definition nedan från Trafikverkets handbok.

 Gynnsamma – Sanering med nödvändig kapacitet inledd inom 1 h efter olycka.

Uppehållstider inom sanerbart avstånd/djup på 6 h är tillräckliga för att ange sårbarhetsklass 3 eller lägre.

o Räddningsinsats inleds inom 1 h efter olycka

o Åtkomst för sanering är god

o Saneringsinsats kan förväntas inledas under räddningstjänst

22 o Nära större ort och korta resavstånd för räddningstjänsten

 Mindre gynnsamma – Sanering med nödvändig kapacitet inledd inom 1 dygn efter olycka. Uppehållstider inom sanerbart avstånd/djup på 2 dygn är tillräckliga för att ange sårbarhetsklass 3 eller lägre.

o Räddningsinsats inleds inom 1-6 h efter olycka

o Åtkomst för sanering är tillfredsställande

o Det kan ta flera timmar innan saneringsinsats kan inledas

o Större resavstånd för räddningstjänsten

o Svårigheter med åtkomst exempelvis på grund av räckesväg som innebär att insatsstyrkor blir fast i bilkö

 Ogynnsamma – Det kan ta flera dygn innan saneringsinsats inleds.

Uppehållstider inom sanerbart avstånd/djup på minst 7 dygn är nödvändiga för att ange sårbarhetsklass 3 eller lägre.

o Räddningsinsats inleds inte med säkerhet inom 6 h

o Stora resavstånd för räddningstjänsten

o Dålig åtkomst för sanering

o Svårt att rekvirera saneringsutrustning inom närområdet

Trots att saneringsmöjligheterna har bedömts som gynnsamma har resultatet av

sårbarhetsanalysen främst baserats på SGU:s sårbarhetskarta. Utifrån SGU:s

sårbarhetskartor, förekomst av isälvsmaterial och saneringsmöjligheter har

konfliksträckorna sårbarhetklassats, se tabell 1.

23

Tabell 1. Sårbarhetsanalys av konfliktsträckorna A-E.

Konflikt- sträcka

SGU:s

sårbarhetskarta

Isälvsmaterial Sanering Klass

A Hög sårbarhet från Sollentuna kyrka

Isälvsmaterial där vägen går närmast Norrviken

Gynnsamma 4

B Hög sårbarhet där sträckan passerar grundvatten- förekomsten.

Utmed Fysingen – låg- medel

Isälvsmaterial genom Upplands Väsby

Gynnsamma 4

C Låg-medel Gynnsamma 3

D Hög sårbarhet Korsande väg vid

Norrsunda

Gynnsamma 4

E Låg Gynnsamma 2

3.4 Konsekvens

Konsekvensanalysen enligt metoden i Trafikverkets handbok är en kvalitativ indelning i konsekvensklasser där klasserna avser att representera olika storleksordningar i termer av störningar och åtgärdskostnader som skulle uppkomma vid en skadehändelse på yt- och grundvatten. Konsekvensen bedöms utefter en kombination av värde och sårbarhet enligt figur 9.

Värde

5

4 A, B

3 C D

2 E

1

1 2 3 4 5 Sårbarhet

Figur 9. Konsekvensmatris där konsekvensklasser representeras av olika färger.

Konfliktsträckorna A-E har placerats in utefter värde och sårbarhet.

Konsekvensklasserna beskrivs i handboken enligt nedan:

24

 Konsekvensklass 5 – Katastrof – En dricksvattenresurs som försörjer tiotusentals personer slås ut permanent.

 Konsekvensklass 4 – Mycket stor – En dricksvattenresurs som försörjer tiotusentals personer slås ut temporärt, men kan återställas.

 Konsekvensklass 3 – Stor – En vattenresurs lider skada, men kan återställas.

Dess funktion kvarstår under återställningstiden om än i begränsad omfattning.

 Konsekvensklass 2 – Lindrig – Ett utsläpp utgör ingen omedelbar skada, men ett hot om skada kvarstår tills sanering är genomförd.

 Konsekvensklass 1 – Mycket liten – Hydrologiska förutsättningar finns för att ett utsläpp till slut ska riskera att förorena en värdefull vattenresurs.

Förutsättningar för sanering är dock goda såväl avseende omfattningen som tidsmässigt.

3.5 Sannolikhet

Sannolikheten avser händelser som leder till utsläpp av ämnen som kan vara skadliga för vatten. Det är generellt mycket svårt att kvantifiera den här typen av sannolikhet. De förändras över tiden och kan påverkas av exempelvis lagstiftning, förändringar i

transportarbete eller trafiksäkerhetsåtgärder. Det betyder att denna typ av

modellberäkning måste användas med stor försiktighet och ska inte enskilt användas som beslutsunderlag. Sannolikheten påverkas i vägsammanhang av trafikmängd och andel tung trafik.

Sannolikheten för en olycka med tungt fordon som leder till utsläpp av miljöfarligt ämne P

beräknas enligt följande formel:

P

= N · L · 1,6425 · 10

N = antalet tunga fordon per dygn (ÅDT-tung) L = längd för berörd vägsträcka (konfliktsträcka) i km Återkomstiden i år beräknas enligt:

a = 1/P

a = återkomsttiden i år

Sannolikhetsklasserna beskrivs i Trafikverkets handbok enligt nedan:

 Sannolikhetsklass 5 – Sannolikheten för minst en händelse med utsläpp inom

20 år [sic] är över 95%. Detta är en mycket hög sannolikhetsnivå som i regel är

oacceptabel inte bara ur ett vattenskyddsperspektiv. Om sannolikheter på denna

nivå identifieras bör detta snarast påtalas för samtliga berörda intressenter och

omedelbara åtgärder kan behöva vidtas.

25

 Sannolikhetsklass 4 – Sannolikheten för minst en händelse med utsläpp inom 50 år är nära 1. Sannolikheten är att betrakta som hög eller mycket hög och är i sig en stark indikator på att en oacceptabel risknivå kan föreligga.

 Sannolikhetsklass 3 – Sannolikheten för minst en händelse med utsläpp inom 50 år är mellan 39 och 92% vilket får anses vara en hög nivå. Riskkostnaderna kan vara allt ifrån låga till höga och det är i regel motiverat att genomföra fördjupade riskanalyser.

 Sannolikhetsklass 2 – Sannolikheten för minst en händelse med utsläpp inom 50 år är 39% eller mindre. Sannolikheten är signifikant och kan medföra en förhöjd risk, särskilt vid svåra konsekvenser. Riskkostnaderna kan i allmänhet förväntas vara låga i förhållande till kostnader för förebyggande åtgärder.

 Sannolikhetsklass 1 – Sannolikheten för minst en händelse med utsläpp inom 50 år är 6,9% eller mindre. Sannolikheten är låg nog att risken kan betraktas som försumbar såvida inte konsekvenserna av en skadehändelse är mycket stora.

 Sannolikhetsklass 0 – Sannolikheten för minst en händelse med utsläpp inom 50 år är 1 % eller mindre. Vid återkomsttider över 5000 år kategoriseras sannolikheten som försumbar.

Sannolikhetsklass enligt beräkningar för konfliksträckorna A-E redovisas i tabell 2.

I vissa fall kan det erhållna värdet vara tillräckligt, annars kan en fördjupad analys genomföras. I det här fallet har en optisk bedömning med hjälp av ortofoto och satellitbilder gjorts av konfliksträckorna. Om förhållandena bedöms som gynnsamma kan P

-värdet reduceras med en faktor 2 (det vill säga halveras). Förhållanden som inte är gynnsamma är bland annat korsningar, snäva kurvradier, föremål i sidoområdet nära vägen och branta släntlutningar. Vid den optiska bedömningen gjordes följande

slutsatser:

Konfliktsträcka A, värdet justeras inte då det finns många påfarter och trafikplatser utmed sträckan.

Konfliktsträcka B, värdet justeras inte då det finns många påfarter och trafikplatser utmed sträckan.

Konfliktsträcka C, värdet justeras med en faktor 2 då det inte finns någon korsande väg eller annat förhållande som bedöms ogynnsamt.

Konfliktsträcka D, värdet justeras med en faktor 2. Sträckan startar och slutar med en trafikplats, men bedömningen är att det är tillräckligt gynnsamma förhållanden utmed sträckan för att göra en justering.

Konflikträcka E, värdet justeras inte, dels är den beräknade sannolikheten låg och dels

så ligger den korta sträckan inom en trafikplats vilket då bedöms som ogynnsamma

förhållanden.

26 Sannolikhetsklasserna för konfliktsträckorna redovisas i tabell 2.

Tabell 2. Beräkning av sannolikhetsklass för konfliksträckorna A-E enligt Trafikverkets handbok.

Konfliktsträcka N L Pou Pou justerad a Sannolikhetsklass

A 10000 4,8 0,79 1,27 5

B 8500 7,5 1,05 0,96 5

C 8000 0,5 0,07 0,03 30,44 3

D 6700 3,6 0,40 0,20 5,05 5

E 1400 0,2 0,00 217,44 2

3.6 Risk

Trafikverkets modell i handboken bygger på att bedöma parametrarna sannolikhet, värde och sårbarhet i vardera fem steg och väga samman dessa till en risknivå som också värderas i fem steg, se figur 10.

Sannolikhet

5 A, B, D

4

3 C

2 E

1

Mycket

liten Lindrig Stor Mycket

stor Katastrof

Konsekvens Figur 10. Riskmatris där riskklasserna representeras av olika färger. Konfliktsträckorna A-E är placerade i matrisen utefter sannolikhet och konsekvens. Ju högre riskklass desto mer

långtgående åtgärder är motiverade.

Riskklasserna beskrivs enligt nedan i handboken och gränserna mellan dem ska betraktas som flytande:

 5 - Mycket hög risk (svart) – olyckshändelser inklusive skadehändelser inträffar återkommande, konsekvenserna om ett utsläpp skulle nå skyddsobjektet är katastrofala

o Långtgående riskreducerande åtgärder behöver vidtas, nedstängning och

flyttning av riskobjektet kan vara motiverad

27

 4 – Hög risk (rött) – olyckshändelser inträffar återkommande och

konsekvenserna om ett utsläpp skulle nå och påverka skyddsobjektet är mycket stora

o Långtgående riskreducerande åtgärder är motiverade, reglering av trafiken bör övervägas

 3 – Måttlig risk (orange) – olyckshändelser inom skyddsobjektet har förekommit, konsekvenser av utsläpp är betydande

o Riskreducerande förebyggande åtgärder bör vidtas, omfattande åtgärder kan i vissa fall vara motiverade

 2 – Förhöjd risk (gult) – konsekvenserna av en skadehändelse är inte försumbara, för de flesta tänkbara händelser är dock förutsättningarna för lyckad sanering mycket goda.

o Smärre riskreducerande förebyggande åtgärder kan vara motiverade

 1 – Låg risk (grönt) – låg sannolikhet för skadehändelser och/eller nödvändiga saneringsinsatser vid utsläpp tar små resurser i anspråk.

o Förebyggande åtgärder är inte motiverade

 0 – Försumbar risk (utanför riskmatrisen) – mycket låg sannolikhet för skadehändelser och/eller nödvändiga saneringsinsatser vid utsläpp tar små resurser i anspråk.

o Det är inte motiverat att initiera riskutredningar

28

3.7 Sammanfattning av riskanalysen

Konfliktsträcka Parametrar Risk

A

Tangerar och ligger inom vattenskyddsområde Rotsund. Korsar grundvattenförekomsten Stockholmsåsen-Sollentuna (reservtäkt med uttagskapacitet 25-125 l/s), passerar sjön Norrviken och korsar Edsån. Mycket värdefulla vatten, både yt- och grundvatten. Generellt hög sårbarhet längs hela sträckan (isälvsavlagringar). Sannolikheten för minst en händelse med utsläpp inom 20 år är över 95%.

Mycket stora konsekvenser i termer av störningar och åtgärdskostnader.

4 Hög risk

B

Ligger inom vattenskyddsområde Hammarby, korsar grundvattenförekomsten Stockholmsåsen-Upplands Väsby tre gånger (reservtäkt med uttagskapacitet 1- 5l/s och 25-125 l/s). Mycket värdefulla vatten, både yt- och grundvatten. Hög sårbarhet där vägen korsar grundvattenförekomsten, låg – medel utmed Fysingen.

Sannolikheten för minst en händelse med utsläpp inom 20 år är över 95%. Mycket stora konsekvenser i termer av störningar och åtgärdskostnader.

4 Hög risk

C

Korsar Verkaån, värdefullt vatten. Låg – medel sårbarhet. Hög sannolikhet för trafikolycka med tungt fordon som leder till utsläpp. Sannolikheten för minst en händelse med utsläpp inom 50 år är mellan 39 och 92%, vilket anses vara en hög nivå. Stora

konsekvenserna i termer av störningar och åtgärdskostnader.

3 Måttlig risk

D

Tangerar vattenskyddsområdet Ström, korsar vattenförekomsten Stockholmsåsen-Norrsunda (reservtäkt med uttagskapacitet 5-25l/s). Värdefullt vatten. Hög sårbarhet. Sannolikheten för minst en händelse med utsläpp inom 20 år är över 95%. Mycket stora konsekvenser i termer av störningar och

åtgärdskostnader.

4 Hög risk

E

Korsar Märstaån- Halmsjöbäcken. Måttligt värdefullt vatten. Låg sårbarhet. Sannolikheten för minst en händelse med utsläpp inom 50 år är 39% eller mindre.

Lindrig konsekvens i termer av störning och åtgärdskostnader.

2 Låg risk

29

4. Slutsatser

Resultatet från riskanalysen visar att konfliktssträcka A, B och D är klassade med en hög risk (rött) vilket innebär att olyckshändelser inträffar återkommande och att

konsekvenserna om ett utsläpp skulle nå och påverka skyddsobjektet är mycket stora.

Enligt Trafikverkets handbok motiveras att trafikmängden regleras och att långtgående riskreducerande åtgärder vidtas på konfliktsträckorna. Bedömningen är att

åtgärdsbehovet är stort för konfliktsträcka A, B och D, men det krävs fördjupade analyser kring påverkan på vattenförekomsterna samt vilka åtgärder som är genomförda, t. ex. hur dagvattnet hanteras idag.

För konfliktsträcka C visar resultatet en förhöjd risk (gult) vilket innebär att

konsekvenserna av en skadehändelse inte är försumbara men att förutsättningarna för lyckad sanering är mycket goda i de flesta tänkbara händelser. Enligt Trafikverkets handbok kan smärre riskreducerande förebyggande åtgärder vara motiverade.

Konfliksträcka C korsar enbart ytvatten och berörs inte av ett vattenskyddsområde vilket förklarar att sträckan fick en lägre riskklass. Dock bedöms det finnas åtgärdsbehov då ytvattenförekomsten Verkaån är ett värdefullt vatten med avseende på den hotade arten Asp. För att komma fram till vilka åtgärder som kan bli aktuella för sträckan krävs även här fördjupade analyser kring påverkan på vattnet och vilka åtgärder som redan är genomförda.

För konfliktsträcka E visar resultatet en låg risk (grönt) vilket innebär att sannolikheten för skadehändelser och eller nödvändiga saneringsinsatser tar små resurser i anspråk.

Inga förebyggande åtgärder är motiverade för konfliktsträcka E. Konfliktsträcka E korsar enbart ytvatten och berörs inte av ett vattenskyddsområde vilket förklarar att sträckan fick en lägre riskklass. Ytvattnet som berörs är ett övrigt vatten enligt Vattendirektivet vilket ger ett lägre värde.

För lokalisering av åtgärder krävs en fördjupad analys av yt- och grundvattnet enligt nivå 3 i Trafikverkets handbok. Det underlag som kan behövas för en fördjupad analys är t. ex. fältundersökningar, beredskapsplaner från räddningstjänsten, avstånd till grundvatten, dagvattenhantering, förekomst av brunnar utöver det som finns i SGU:s brunnsarkiv, genomförda åtgärder.

Det är viktigt att resultatet från den här riskanalysen tolkas med en viss försiktighet.

Riskanalysen är genomförd som en utökad skrivbordsanalys och ger en översiktlig bild

av vilka åtgärdsbehov som finns utmed sträckan E4 Häggvik-Arlanda.

30

Bilagor

Bilaga 1. Förslag till vattenskyddsområde och indelning i skyddszoner för Hammarbyvattentäkten och Löwenströmska

Bilaga 2. Förslag till vattenskyddsområde och indelning i skyddszoner för

Rotsundavattentäkten och Jästbolagets vattentäkt, Sollentuna

31

Referenser

Havs- och vattenmyndiheten (2017). Riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning.

Lantmäteriet, underlagskartor GIS.

Länsstyrelsen Stockholms län (1974). Skyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattentäkter på fastigheten stadsägor 5975, 5903 C, 5974, 5973 och 5966 i Sollentuna kommun.

Länsstyrelsen Stockholms län (1979). Skydd för grundvattentäkter i Sigtuna kommun.

Länsstyrelsen Stockholms län (1981) Fastställelse av skyddsområde med

skyddsföreskrifter för grundvattentäkter på fastigheterna Hammarby 7:1 och 1:2 i Upplands Väsby kommun.

Länsstyrelsen Stockholms län (2017). 7. Fysingen

Länsstyrelsen Stockholms län (2017). WebbGIS, Länskarta Stockholms län.

Trafikverket (2013). TRV handbok - Yt- och grundvattenskydd 2013:135

Trafikverket (2014). Säkra transporter av farligt gods.

SGU (2014a). Behovsanpassade sårbarhetskartor för räddningstjänsten.

SGU (2014b). Sårbarhetskartor.

SGU (2017). Kartvisare, brunnsarkiv.

SMHI, yt- och grundvattenförekomster GIS.

Svenskt vatten (2016). Reservvattentäkt

Vägverket (2007). Beredskapsplanering för skydd av vattentäkt vid olycka med farligt gods – Handledning. TRV 2007:127.

Vägverket (2009). Effektanalys E4, Upplands Väsby-Arlanda

VISS (2017). Vatten Informationssystem Sverige.

32

Trafikverket, 172 90 Sundbyberg. Besöksadress: Solna strandväg 98,171 54 Solna Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00

www.trafikverket.se