EXAMENSARBETE 30HP
Västerås 2010-01-29
Akademin för hållbar samhälls och teknikutveckling
Inneklimatundersökning
Hur fungerar ventilationssystemen i två större lokaler och hur
ser kommunikationen kring detta ut mellan hyresgäster,
hyresvärd och projektör?
Foto: Privat (080906)
Examensarbete vid Mälardalens Högskola i samarbete med Savtec. Utfört av Eva Nordin
Abstract
This examination paper is a study of the indoor climate in a theatre and a practice room for orchestras placed in Sickla in Stockholm. The designer of the ventilation system wondered if he had managed too make a good environment for the users and he also wondered which of the rooms that had the most desirable climate. The project includes polls for visitors, interviews of people connected to the rooms and measurements of the physical environment. The results show a small dissatisfaction about the thermal indoor climate, it’s a little bit to cold and the air draws. However it’s a good and likeable climate, the problem that is mentioned, is as it says only a small dissatisfaction. Actually the dissatisfaction only shows in the polls and in some of the interviews, in the measurements the climate seems very good. The people who work at the place seem to have adequate knowledge for their tasks but in some case the communication between theme and the users have more to wish for.
Förord
Jag vill tacka alla som varit till hjälp i utförandet av detta exjobb. Först vill jag tacka min handledare på Savtec Tomas Saveros som tagit fram uppgiften till mig och handlett mig genom projektet. Hjälp har också funnits på plats i Sickla och där syftar jag främst på driftteknikern Stefan Hernodh som gjort lokalerna tillgängliga och även bistått med framtagning av driftdata. Förutom Stefan har även Erik Nylund och Tommy Lager varit givande kontakter på Atrium Ljungberg. På högskolan finns ett antal personer som också hjälp till. För det första, Tommy Törnqvist som har bistått med kloka råd i samband med utformning av enkäterna och andra samhälls- och beteendevetenskapliga inslag som förekommit i projektet. För det andra Gert Bard och Robert Öman som har tagit fram och lånat ut instrument för mätningarna i projektet. För det tredje vill jag tacka Bengt Arnryd som handlett och svarat på frågor. Sist vill jag också nämna examinatorn Ingemar Josefsson som i vissa avseenden varit handledare och framför allt pådrivare. Jag tackar er alla.
Innehåll
1 SAMMANFATTNING ... 3
2 FÖRKORTNINGAR OCH BETECKNINGAR ... 5
2.1 OPERATIV TEMPERATUR ... 5 2.2 PMV–MEDELUTLÅTANDE AV INNEKLIMATET ... 5 2.3 PPD ... 6 3 TEORI ... 7 3.1 BERÄKNING AV FÖRORENINGSKONCENTRATIONER ... 7 3.2 ENKÄTER ... 7 3.2.1 Effekten av konkretisering ... 8 3.3 INTERVJUTEKNIK ... 8
3.4 DEFINITION AV MÄNSKLIG KOMFORT ... 9
3.4.1 Variabler i den fysiska miljön... 9
3.4.2 Fysiologiska variabler ... 10
3.4.3 Beteendemässiga variabler ... 11
3.4.4 Psykologiska faktorer ... 12
4 INLEDNING OCH BAKGRUND ... 14
4.1 BAKGRUND... 14 4.2 FÖRUTSÄTTNINGAR ... 14 4.3 SYFTE ... 15 4.4 MÅL ... 15 4.5 AVGRÄNSNING ... 15 4.6 METOD ... 16
4.6.1 Enkät och intervju ... 16
4.6.2 Mätning ... 16
4.7 MATERIAL ... 16
5 RESULTAT ... 17
5.1 INTERVJUER ... 17
5.1.1 Projektör Tomas Saveros ... 17
5.1.2 Hyresvärdens driftchef Erik Nylund ... 18
5.1.3 Hyresvärdens drifttekniker Stefan Hernodh ... 18
5.1.4 Teknisk producent teatern Dan Engström (hyresgäst) ... 18
5.1.5 Musiker och ansvarig för orkestersalen Lars Thomas Heggestad (hyresgäst) ... 19
5.2 ENKÄTSVAR ... 19
5.2.1 Orkestersalen ... 20
5.2.2 Teatern ... 21
5.2.3 Drift under enkätundersökningarna ... 22
5.3 MÄTNINGAR ... 22 5.3.1 Luftflöden ... 22 5.3.2 Temperaturer ... 23 5.3.3 PMV och PPD ... 29 5.3.4 CO2 ... 35 5.3.5 Ljud ... 37 5.3.6 Rök ... 37
6 DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 39
AVSLUTANDE SAMMANFATTNING ... 42
7 REFERENSER ... 43
BILAGA 1 - ENKÄT FÖR TEATERBESÖKARE ... 44
BILAGA 2 - ENKÄT FÖR ORKESTERSALENS BRUKARE ... 46
BILAGA 3 - ENKÄTSVAR ORKESTERSALEN ... 48
BILAGA 4 - ENKÄTSVAR TEATERN ... 52
BILAGA 5 - DRIFTSBESKRIVNING LÄNSMUSIKEN ... 56
3
1 Sammanfattning
Objekten för detta examensarbete är två större lokaler i Dieselverkstaden i Sickla i Nacka som ägs av AtriumLjungberg. I de två lokalerna, som är en teater och en orkestersal, distribueras tilluften på olika sätt och de som projekterat installationerna är nu angelägna om att få en utredning gjord kring dessa lokaler. Genom detta önskar de få kunskap om vilken av lösningarna som fungerar bäst i denna typ av lokal för framtida projekt. De är också intresserade av att veta om driften sker på det sätt som det från början var tänkt och hur bra överlämningen till personalen fungerat.
De båda lokalerna tillhör olika system i byggnaden men både teatern och länsmusiken har ett FTX-system med roterande värmeväxlare. Rummen tillförs tempererad luft, dock svalare luft än rumsluften, som kan forceras både automatiskt och manuellt vid behov.
Teatern består av en liten och en stor salong. I detta projekt behandlas endast den stora salongen. Salongen har cylinderformade låghastighetsdon placerade efter väggarna i hög bröstningshöjd, i salongen finns det 10 st don utefter långsidorna. Normalt ligger luftväxlingen i rummet på 1600 l/s medan den maximala forceringen ligger på 4000 l/s. I bägge fallen råder jämvikt mellan till- och frånluft.
I länsmusikens orkestersal tillförs luften genom en längsgående öppning längst ner på två av väggarna. Man kan beskriva det som en vägg framför väggen, som är öppen nertill där luften strömmar ut, alltså även här deplacerande ventilation. Normalt ligger luftväxlingen i rummet på 500 l/s och vid forcering på 3000 l/s. Även här råder det jämvikt mellan till- och frånluft i bägge fallen.
I inledningen av projektet kontaktades flera av de som har varit, eller fortfarande är, delaktiga lokalernas inneklimat. De som kontaktades var projektören, driftchefen, driftteknikern samt brukare av lokalerna och de intervjuades kring deras roll i det hela.
För att ta reda på hur besökarna på länsmusiken och teatern upplever sin tid där konstruerades två enkäter, en för varje lokal, som delades ut vid två tillfällen på respektive lokal. Som komplement till enkäterna gjordes en mängd mätningar på olika fysiska parametrar. Mätningarna utfördes både med och utan personer i lokalen och det mättes både vid enkättillfällena och vid andra tillfällen. Mätaningarna gjordes på lufttemperatur, CO2-halt, lufthastighet, relativ luftfuktighet, operativ
temperatur, ljud och utöver detta gjordes en rökgassimulering på luftrörelserna i rummet. En av mätarna anger utifrån operativ temperatur, relativ luftfuktighet och lufthastighet ett förutsett medelutlåtande kring inneklimatet, PMV, vilket kan sedan kunde jämföras med enkätsvaren.
Enkätsammanställningen ger bilden av att rummen i båda fallen har ett ganska tillfredsställande klimat för brukarna. De störandemoment som dock togs upp var att det kändes för kallt och att det kändes för dragit. Temperaturmätningarna visar dock inte på några uppseendeväckande låga temperaturer eller höga temperaturer för den delen. PMV visade sig vara på samma sida om nollstrecket som enkätsvaren det vill säga utlåtandet i båda fallen var att det var mer kallt än varmt.
När det gäller kommunikationen mellan de olika parterna, hyresgäst, hyresvärd och projektör, är den både bra och dåligt. En intressant sak var att det rådde delade meningar om hur bra kommunikationen var mellan hyresvärdarnas tekniker och hyresgästerna. Teknikerna hade uppfattningen att det var en bra dialog och att det var väl fungerande lokaler utan problem medan en av hyresgästernas språkrör
4
hade en del att klaga på och tyckte att det var framfört klart och tydligt men utan respons. Samtidigt hade ett annat av språkrören inga problem med kommunikationen med hyresvärden.
5
2 Förkortningar och beteckningar
2.1 Operativ temperatur
Den operativa temperaturen är ett medelvärde av temperaturerna på den omgivande luften och på omgivande ytor.
2.2 PMV – Medelutlåtande av inneklimatet
Alla upplever inneklimat på väldigt olika sätt, det finns ändå olika bra inneklimatförhållanden, det optimala förhållandet är när så få som möjligt är missnöjda. PMV, som står för Predicted Mean
Vote, är resultatet av en komfortekvation som beräknar just förutspått medelutlåtande från
människor i ett rum. Den tar hänsyn till en rad olika faktorer som alla påverkar upplevelsen av
inneklimatet. Exempelvis hur mycket kläder personerna har på sig och hur mycket de rör på
sig, vilka temperaturer det är på omgivande ytor och i luften samt lufthastigeter. Nedan
presenteras just denna formel följt av en förklaring av varje ingående variabel.
(
)
{
[
(
)
]
(
)
[
]
(
)
(
)
(
) (
)
[
cl mrt]
cl c(
cl r)}
cl r a a Mt
t
f
t
t
f
t
M
p
M
W
M
p
W
M
W
M
e
PMV
−
−
+
−
+
⋅
−
−
−
−
⋅
−
−
−
−
−
−
−
⋅
−
−
+
=
− − − −α
4 4 8 5 3 036 , 0273
273
10
96
,
3
34
0014
,
0
5867
10
7
,
1
15
,
58
42
,
0
99
,
6
5733
10
05
,
3
)
028
,
0
33
,
0
(
där(
)
(
)
(
) (
)
[
]
{
8 4 4}
273
273
10
96
,
3
028
,
0
7
,
35
+
−
+
⋅
−
−
−
−
−
=
− rmt cl cl cl r cl c cl cl clt
t
f
I
t
t
f
I
W
M
t
α
(
)
(
)
(
)
<
−
>
−
−
=
ar r cl ar ar r cl r cl cv
t
t
för
v
v
t
t
för
t
t
1
,
,
12
38
,
2
1
,
12
1
,
12
38
,
2
38
,
2
25 , 0 25 , 0 25 , 0α
° > + ° < + = W C m I för I W C m I för I f cl cl cl cl cl / 0078 , 0 645 , 0 05 , 1 / 078 , 0 290 , 1 00 , 1 2 26
[
]
[
]
[
]
[ ]
[ ]
[ ]
[ ]
[
]
[
]
[ ]
C
t
K
W/m
K
W/m
p
m/s
v
C
t
C
t
-f
K/W
m
K/W)
m
,
clo
unit
clothing
(
I
W/m
r)
aktivitete
de flesta
(noll för
W
W/m
)
W/m
,
met
m
metabolis
(
M
cl c a ar mrt r cl cl°
=
=
=
=
°
=
°
=
=
=
=
=
=
=
=
=
ur,
yttemperat
ns
Beklädnade
fficient,
föringskoe
värmeöver
konvektiv
an,
vattenång
på
ck
Partialtry
oppen,
människokr
till
e
förhålland
i
het
Lufthastig
ratur,
ningstempe
Medelstrål
atur,
Lufttemper
kropp
naken
en
och
kropp
beklädd
en
på
kroppsytan
mellan
e
Förhålland
,
55
1
1
1
beklädnad,
på
motstånd
Termiskt
,
,
kroppsytan
på
försel
värmetill
Yttre
,
2
58
1
1
kroppsyta
nivå
Metabolisk
2 2 2 2 2 2 2α
Utlåtandet anges på en 7-gradig skala enligt följande:
+3 = Mycket varmt
+2 = Varmt
+1 = Något varmt
0 = Neural
-1 = Något kallt
-2 = Kallt
-3 = Mycket kallt
2.3 PPD
Den väntade andelen missnöjda eller PPD (Percentage of Predicted Dissatisfied) som det också kallas, kan utifrån PMV bestämmas, sambandet mellan dessa visas i figur 1.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% -3 -2 -1 0 1 2 3 PMV PPD
Figur 1 – Förhållande mellan PPD och PMV.
Utifrån figuren kan det konstateras att bästa möjliga resultat, alltså lägst PPD är 5%. Vilket betyder att även det mest optimala termiska klimatet inte kan tillfredsställa alla.
7
3 Teori
Här beskrivs fakta kring några av de moment som senare utförs i rapporten.
3.1 Beräkning av föroreningskoncentrationer
Medelkoncentrationen av olika föroreningar i luften som t.ex. CO2 kan beräknas för ett rum vilket kan
vara intressant i fall som detta. Detta kan beräknas både i ett stationärt samt ett transient förhållande, men i de lokaler som detta projekt innehåller råder inget stationärt förhållande utan båda lokalerna har varierande belastning av föroreningstillskott. Därför visas här bara hur detta ser ut i ett transient förhållande.
Beräkningen ger tyvärr aldrig en helt sann bild av verkligheten utan vissa förenklingar måste göras sig. Koncentrationen i frånluften antas vara densamma som medelkoncentrationen i rummet och den koncentrationen vid tiden τ = 0 antas vara K0. Tillförseln av föroreningen räknas också fram med
statistik vilken inte alltid visar sanningen. Detta kan dock ge en relativt pålitlig bild av hur koncentrationen kan se ut när den inte kan mätas i verkliga fall.
τ V q t v fö t v fö v
e
K
K
q
M
K
q
M
K
−
−
+
−
+
=
0Ekv. 1
där
[
]
[ ]
[ ]
[
]
[
]
[ ]
tiden
m
volym
rummets
kg/m
0
tiden
vid
förorening
av
ion
koncentrat
kg/m
tilluften
i
förorening
av
ion
koncentrat
/s
m
luftflöde
konstant
kg/s
förorening
av
illförsel
konstant t
kg/m
förorening
av
ntration
medelkonce
3 3 0 3 3 3=
=
=
=
=
=
=
=
τ
τ
V
K
K
q
M
K
t v fö[
kg s]
g n Mfö = ( ⋅ρ
) / Ekv. 2där
[
]
[
3]
3 kg/m densitet ens förorening / m en förorening av alstring människor antal = = =ρ
s g n3.2 Enkäter
I inledningen av en enkät måste den svarande få klart för sig hur undersökningen ska gå till och inga oklarheter får förkomma. Hon eller han kan också behöva veta varför detta genomförs och vem som gör undersökningen. De kommer förmodligen också vara nyfikna på varför just de blivit utvalda att delta och hur informationen kommer användas när det t.ex. gäller deras identiteter. Inledningen är
8
mycket viktig och hela den måste vara neutral och inte positivt eller negativt vinklad, då detta enligt en studie påverkar frågornas svar. (Andersson, 1994)
Frågornas utformning är självklart också viktig. Frågorna får inte var otydliga på något vis och de ska helst inte innehålla flera delfrågor. Tydligheten får dock inte sluta i för långa och svårlästa frågor som gör att läsaren tappar lusten och inte läser igenom dem. Ibland kan det vara lätt att tänka fel om frågorna innehåller negationer, dessa bör därför undvikas. Självklart måste frågorna precis som inledningen också vara neutral och inte ledande.
Frågornas följd är också viktig att tänka över. Detaljerade frågor bör komma senare i enkäten eller intervjun medan de med allmänna kan få inleda.
Som deltagande i en enkät eller intervju händer det att man är lite för artig mot den undersökande och försöker vara en ”god” försöksperson. Risken finns att man vid attitydundersökning ger den åsikt som man förväntas ha, som är norm. För att undvika detta är det bra att ge exempel som har åtskilda åsikter. Exempelvis:
- En del människor tycker att kvinnan är mer lämpad att sköta hemmet än mannen, andra tycket att det inte är så stora skillnader mellan dem eller att mannen egentligen är mer lämpad. Tycket du att kvinnan eller mannen är mest lämpad att sköta hemmet eller är det inge skillnader. (Andersson, 1994 s.148)
3.2.1 Effekten av konkretisering
Beroende på om frågorna lämnar mycket utrymme åt den svarande att själv göra en fri bedömning eller inte, påverkar svaren markant. En fråga om buller som ställdes på en arbetsplats ställdes på följande tre olika sätt:
1. Besväras du av buller? (ja/nej)
2. Är arbetet bullrigt? (ja, för jämnan/ ja, ibland/ nej)
3. Bullrar det så starkt att man måste skrika för att göra sig hörd? (några timmar om dagen eller mer/några timmar i veckan eller mindre)
Innan frågorna ställdes hade mätningar gjorts och enligt det resultatet hade man gjort en bedömning av hur svaren skulle bli bland de anställda. Den sista frågan har anpassats efter resultatet och det visade sig att ”felet” jämfört med det förväntade svaret var minst i det fallet. Det är förståligt att man i första frågan har lite svårt att avgöra om man utsätts för buller eller ej, då man inte vet var gränserna går och inte kan relatera till något. Svaret säger inte lika mycket om hur mycket de störs och hur illa det egentligen är. (Wärneryd, 1993)
3.3 Intervjuteknik
Precis som vid en enkätundersökning är det inför en intervju viktigt att se till att den som blir tillfrågad har klart för sig vad intervjun har för syfte och vad som förväntas av honom eller henne. Självklart ska också personen även få veta hur materialet kommer att användas efter intervjun är färdig.
Inför en intervju måste man som intervjuare alltid tänka igenom vad man vill få fram och förbereda frågorna. Det är dock lätt att gå ifrån sin plan när man är i intervjusituationen t.ex. att hoppa över
9
frågor eller att inte anteckna alla svar. Att notera vilka frågor man har ställt och skriva ner alla svar är viktigt även om man inte får något svar. En regel är att man inte ska tro att man ska komma ihåg något som man inte skriver ner.
Under intervjun är det viktigt att låta personen få säga det den vill och en paus är bara bra för att man ska få en utveckling av svaret. Paus men även följdfrågor kallas också probes och de har syftet att få så rikliga svar som möjligt av den intervjuade och är inte till för att lura eller manipulera den samme. Proba är svårt och det kräver praktisk övning för att lära sig det ordentligt men att läsa kring det är en bra bit på väg. (Andersson, 1994)
3.4 Definition av mänsklig komfort
Vad som påverkar hur vi upplever klimatet är en betydande kunskap när en utredning av detta slag ska utföras. Nedan presenteras variabler som mer eller mindre rör den fysiska miljön, människans fysiologi, beteende och psykologi.
3.4.1 Variabler i den fysiska miljön
När människor reagerar på den fysiska miljön de befinner sig i tenderar de ofta i att beskrivas utifrån ett termiskt tillstånd. Det verkar vara enklast att beskriva för oss, vi kallar t.ex. till och med färger som ”varma” och ”kalla” som är en helt estetisk variabel. Det finns dock flera parametrar att beakta.
3.4.1.1 Trygghet och säkerhet
Precis som det beskrivs i Maslows behovstrappa är trygghet och säkerhet basala behov, även när det gäller den omgivande fysiska miljön. Innan vi överhuvudtaget kan acceptera den omgivande miljön måste dessa behov vara tillfredställda. Vad trygghet är, varierar med kultur, geografiskt läge, typ av lokal och personlighet, vilket bör tas med i beaktning.
3.4.1.2 Skydd mot väder
En av alla byggnaders huvudsakliga uppgifter är att skydda oss från vind och nederbörd och andra vädertillstånd. Alla byggnader från den allra enklaste har detta skydd åtminstone för tillfället och till viss del men om en byggnad ska klara av att skydda i alla väder krävs mycket avancerad teknik. Det är sällan värt kostnaden att bygga hus som till exempel står emot tornadovindar. Riskerna ställs alltid i förhållande till kostnaderna i besluten om detta.
3.4.1.3 Termisk variation
En central variabel när det gäller komfort är det termiska klimatet. Det termiska klimatet är i själva verket en kombination av lufttemperatur, omgivande yttemperaturer, relativ luftfuktighet och lufthastighet och alla dessa faktorer vägs samman när vi bildar oss en uppfattning kring hur kallt eller varmt det är.
3.4.1.4 Luftkvalité
Luft som innehåller giftiga mängder av farliga kemikalier, giftiga mikrober eller giftiga gaser är helt klart inte acceptabelt. Även luft som innehåller partiklar och kemikalier som inte är direkt farliga kan vara oacceptabla om de har en störande lukt för de som vistas i lokalen.
10
3.4.1.5 Ljud/buller
Ljud kan vara en kritisk variabel för den fysiska miljön även om det inte är det första som man tänker på. Det är lätt att förstå att vissa starka ljud som t.ex. hammarslag, startande flygplan eller liknande är störande men svagare ljud kan också vara störande som t.ex. surrande fläktar. Oönskat ljud kallas buller och det kan i vissa fall vara svårt att avgöra om ett ljud är buller eller inte då det alltid är upp till individen att avgöra vad som är oönskat och inte. En viss sorts musik t.ex. kan för en person vara vackert medan det för en annan är buller.
3.4.1.6 Ljus
Människan är som mest aktiv under dagen då vi har dagsljus och vi behöver ljus även i vår inomhusmiljö. Hur mycket ljus som behövs för olika aktiviteter varierar, det är även viktigt att ljusets kvalité är det rätta, vilket inkluderar ljusets färg, ljusets kontrast, förhållande och reflektioner. Det är viktigt med bra ljus men ofta väldigt svårt att konstruera.
3.4.1.7 Estetik
Alla vill ju ha rent och fint omkring sig men vad som är rent och fint varierar med person, därför är det så svårt att sätta en acceptabel nivå. Ett problem är att människor verkar ha en estetisk toleransnivå och är den inte uppfylld kan människor vägra vistas i miljön. När inredningen blir för fattig och ful och när det blir för stökigt eller smutsigt överges den ibland och blir obrukbar.
3.4.1.8 Kontrollerbarhet
Möjligheten till kontroll är en variabel på det fysiska klimatet som är både ogripbar och relativ. Det står dock klart att när människor befinner sig i en lokal där de har möjlighet eller åtminstone tror att de har möjlighet till att påverka sin omgivande miljö, är de mer nöjda. Saker som termostat, strömbrytare till lampor, öppningsbara fönster med solskydd eller en bordsfläkt kan ha stor betydelse inte bara för att de gör skillnad utan även för att de ger en möjlighet till att påverka sin situation själv.
3.4.1.9 Storlek
Överlag är problem med för små ytor större än problem med för stora ytor. Det finns en viss nivå av prestige inblandad i detta också, ju större yta men ockuperar desto högre status, vilket tydliggörs ganska ofta i kontorsmiljöer.
3.4.2 Fysiologiska variabler
3.4.2.1 Ålder
Mycket unga och mycket gamla människor är överlag känsligare för förändringar i den omgivande miljön. Äldre har ofta sämre blodcirkulation och/eller försämrad effektivitet på inre organ. Mycket unga människor håller fortfarande på att utveckla inre system och har även större andel yta/hud i förhållande till kroppsvolym som gör att det är känsliga för framför allt temperaturavvikelser. Deras större andel värmeöverförande yta vägs dock till viss del upp av att de har bättre ämnesomsättning.
3.4.2.2 Kön
Det finns stora skillnader mellan kvinnors och mäns kroppsuppbyggnad, män är i regel större än kvinnor och kvinnor har mer kroppsfett och har i fertilitetsåldern varierande kroppstemperatur beroende på hormonbalans i menstruationscykeln. En vanlig uppfattning är att kvinnor är mer känsliga
11
för förändringar i den omgivande miljön än män men inga undersökningar tyder på att detta stämmer. Trots de stora skillnaderna förefaller kön inte ha någon större betydelse för den humana komforten.
3.4.2.3 Tid
Tid har betydelse på olika sätt, vår egen kroppstemperatur varierar över dygnet, och som tidigare nämnts, under månaden för vissa kvinnor men även utemiljön har varierande temperatur under dygnet och året. Dessa variationer har betydelse för hur vi upplever klimatet inomhus.
3.4.2.4 Hälsa och Medicinering
En inomhusmiljö med dålig kvalité kan vara direkt skadligt för människors hälsa. Luft kan till exempel innehålla gifter som skadar inre organ och system eller ger sjukdomar. För de som redan är sjuk, tillfälligt eller kroniskt, är ofta mer känsliga för den omgivande miljön. Till exempel har vi sämre förmåga att reglera vår egen kroppstemperatur vid feber och extrema temperaturer kan försena tillfriskning.
Viss medicinering kan påverka blodcirkulationen som i sin tur gör kroppen mer känslig för temperaturförändringar andra kan ha effekt på kroppens förmåga att svettas och därmed reglera kroppstemperaturen. Medicin som används vid psykiska besvär kan påverka humöret vilket kan göra oss sämre på att korrekt uppfatta omgivningen.
3.4.3 Beteendemässiga variabler
Våra dagliga beslut och beteende har betydelse för hur våra liv ser ut och hur vi relaterar oss till omgivningen.
3.4.3.1 Klädsel
En basalt beteende som påverkar uppfattningen av inneklimatet är hur vi klär oss. Med hjälp av kläder kan vi som bekant klara av stora variationer i temperatur och vi klär oss med mindre och mindre kläder ju högre temperatur det är, ner till en viss, kulturellt acceptabel, nivå. Vad en acceptabel nivå är har förändrats genom tiderna och det finns rådande skillnader i olika kulturer idag, alltså vad vi i Sverige ser som acceptabelt idag kanske aldrig hade accepterats för 50 år eller just nu i andra kulturer.
3.4.3.2 Lokalisering
Beroende på var man befinner sig i en lokal kan man påverka hur mycket ljus från fönster eller lampor man får, hur mycket värme man känner från t.ex. radiatorer eller hur mycket kyla man känner från t.ex. kylbafflar. Förutsatt att man har möjlighet att förflytta sig kan man på så vis göra det mer komfortabelt för sig själv.
3.4.3.3 Aktivitet
Vi kan genom vår aktivitet anpassa oss till omgivningens temperatur. Om vi fryser hjälper det att röra på sig för att bli varmare och tvärt om när vi är för varma. I vissa situationer är detta dock inte en valmöjlighet.
3.4.3.4 Kroppsställning
Man kan med hjälp av olika kroppsställning göra den värmeöverförande kroppsytan mot omgivningen större eller mindre beroende på om man vill göra sig av med värme eller behålla så mycket som möjligt av det.
12
3.4.3.5 Använda kontrollmöjligheter
Vi kan utnyttja de möjligheter som finns till att påverka omgivningen som beskrivs under rubriken ”Kontrollerbarhet”. Problemet kan vara att människor inte vet vad de har kontroll över, t.ex. har de kanske inte kunskap om vad ”forcering” innebär om det är vad som står över en knapp i konferensrummet eller så har man inte ens sett knappen. Det är också vanligt att man använder möjligheterna på fel sätt t.ex. genom att höja eller sänka termostater till max och miniminivåer som egentligen leder till att temperaturen oftast hamnar för högt eller för lågt i jämförelse med vad som är lagom nivå. I smarta system som automatiskt anpassar sig efter rådande situation tar man bort den mänskliga faktorn som felkälla men man tar samtidigt bort möjligheten att påverka vilket i sig ger oss bättre inställning till situationen. Fördelarna med systemmöjligheterna måste vägas mot varandra och anpassas efter användarens behov och kunskaper.
3.4.4 Psykologiska faktorer
Precis som fysiska faktorer har inverkan på våra känslor kan vårt känslomässiga tillstånd påverka vår uppfattning av den fysiska omgivningen.
3.4.4.1 Nära relationer
När våra närmaste relationers status har stor betydelse för allt som har med oss att göra och även om det inte verkar ha så stor koppling till inomhusklimat kan man inte bortse från dess inverkan. När vi går igenom en kris i en nära relation har vi svårt att hantera allt omkring oss där ibland omgivande miljö, vi mår dåligt hur bra än klimatet är. Om vi i motsats till det går igenom t.ex. en förälskelse så verkar inget annat ha betydelse och man märker knappast av sin omgivning än hur den är.
3.4.4.2 Relationer på vår dagliga verksamhetsplats
Att relationer på vår arbetsplats eller i skolan har betydelse för hur mycket vi trivs där, är ingen nyhet. Det kanske inte är lika klart att det också kan påverka hur vår inställning blir till inneklimatet. Är vi allmänt missnöjda med vår situation så tenderar det också att göra oss negativt inställda till omgivande miljö. När vi trivs med våra relationer på jobbet har vi oftast en högre toleransnivå mot inneklimatet.
3.4.4.3 Arbetstillfredsställelse
Precis som när vi känner oss nöjda med våra relationer på jobbet har tillfredställelse med arbetsuppgifterna en positiv effekt på vår uppfattning av omgivningen. Vi verkar tåla mer helt enkelt om vi är nöjda med annat. Bra underhållning skulle på samma sätt kunna ha samma effekt i lokaler som detta arbete behandlar.
3.4.4.4 Stress
Ett modernt liv är fullt av stress. Stress skulle kunna vara en bidragande faktor till att vi blir mer känsliga för variationer i vår miljö. Detta är dock inte så väl utforskat och dokumenterat.
3.4.4.5 Psykoser
När någon har en psykisk sjukdom kan verklighetsuppfattningen vara annorlunda än andras och det påverkar även i detta sammanhang.
13
3.4.4.6 Upplevelse av kontroll
Som tidigare nämnts under rubriken ”Kontrollerbarhet” har möjligheten till kontroll positiv påverkan på vår uppfattning av innemiljön. Även känslan av att man kan påverka kan hjälpa även om det i själv verket inte är sant.
14
4 Inledning och bakgrund
4.1 Bakgrund
Objekten för detta examensarbete är två större lokaler, en teater och en orkestersal, i Dieselverkstaden i Sickla i Nacka. Lokalerna ägs av Ljungberggruppen. I de två lokalerna distribueras tilluften på olika sätt och de som projekterat installationerna är nu angelägna om att få en utredning gjord kring dessa lokaler. Genom detta önskar de få kunskap om vilken av lösningarna som fungerar bäst i denna typ av lokal för framtida projekt. De är också intresserade av att veta om driften sker på det sätt som det från början var tänkt och hur bra överlämningen till personalen fungerat.
4.2 Förutsättningar
De båda lokalerna tillhör olika system i byggnaden men både teatern och länsmusiken har ett FTX-system med roterande värmeväxlare. Rummen tillförs tempererad luft, dock svalare luft än rumsluften, som kan forceras vid behov.
Teatern består av en liten och en stor salong. Salongen har cylinderformade låghastighetsdon (se figur 2) placerade efter väggarna ca 2,5 m från golvet, i den stora salongen finns det 10 st don utefter långsidorna. Normalt ligger luftväxlingen i rummet på 1600 l/s och vid maximal forcering på 4000 l/s. Jämvikt råder mellan till- och frånluft. För att få en tydligare översikt av lokalen se Bilaga 7.
15
I länsmusikens orkestersal tillförs luften genom foten av en vägg, se figur 3. Man kan beskriva det som en vägg framför väggen, som är öppen nertill där luften strömmar ut, alltså även här deplacerande ventilation. Normalt ligger luftväxlingen i rummet på 500 l/s och vid forcering på 3000 l/s. Även här råder det jämvikt mellan till- och frånluft i bägge fallen. En översikt av orkestersalen hittas i Bilaga 8.
Figur 3 – Tilluft i orkestersalen. Foto: Privat (080906)
4.3 Syfte
Syftet med projektet är att fördjupa kunskaperna hos projektutföraren ytterligare inom ämnet samhällsteknik och främst inom inriktningen energiteknik och inneklimat. Det syftar även till att lära inblandade personer att se hela processen från projektering till förvaltning av en byggnad och hur den mänskliga faktorn är inblandad i detta.
4.4 Mål
Målet är att ta reda på vilken eller vilka typer av ventilations- och kylningslösningar som i lokaler av detta slag fungerar bäst och under vilka förutsättningar detta gäller. Målet är även att få en bra bild över hur driften av systemet ser ut idag och att åtgärda eventuella missförstånd som uppstått kring detta.
4.5 Avgränsning
16
• I detta projekt behandlas endast den stora salongen i teatern inte den lilla. Omgivande verksamhetstillhörande smårum kring teatern och orkestersalen kommer ej att undersökas. • Huvudsakligen är det ventilationssystemet som kommer att undersökas.
4.6 Metod
4.6.1 Enkät och intervju
Utifrån definitionen av mänsklig komfort och med hjälp av informationen från olika metodböcker i ämnet har en enkät utformats för att ta reda på hur besökarna på länsmusiken och teatern upplever sin tid där.
4.6.2 Mätning
Mätningar kommer att utföras på olika sätt, både med och utan personer i lokalen och både genom loggning och direkt avläsning. Vid enkätundersökningarna genomförs samtidigt loggningar via driftsdatorn över temperaturer i lokalerna. Eftersom dessa endast mäter vid givarna i rummet kan det vara intressant att jämföra dessa med egna utsatta loggrar i lokalen. En sådan jämförande mätning samt en fuktmätning kommer att genomföras med belastning i rummet. Förutom dessa mätningar kommer det även att ske mätningar på ljud från installationer, mätningar av CO2-halt, operativ
temperatur, lufthastighet, lufttemperatur i rummen samt mätningar på flöden och temperaturer i kanaler. Genom en rökgassimulering kommer även luftrörelserna i rummen att studeras.
4.7 Material
För de olika mätningarna som skall göras krävs tillgång till vissa mätinstrument. Högskolan kan bistå med flera av dessa.
Den mest avancerade mätaren är Vivo controller, som visar hur många som skulle ha varit missnöjda med inneklimatet. Det mätar PPD och PMV och om detta går det att läsa i kapitel 1 Förkortningar och beteckningar.
Utöver den mätaren kommer en ljudmätare, en CO2-mätare, en, lufthastighetsmätare och en
lufttemperaturmätare att användas.
Till rökgassimuleringen kommer en vanlig discorökmaskin att användas samt en kamera för både stillbilder och rörliga bilder.
17
5 Resultat
5.1 Intervjuer
5.1.1 Projektör Tomas Saveros
Plats: Projektörens arbetsplats, Kista. Datum: 080229
Varför valdes de system som finns i lokalerna idag?
- Orkestersalen: Det höga taket omöjliggjorde ventilation från taket och deplacerande ventilation var lämplig eftersom verksamheten i lokalen främst användes som övningslokal för musiker och därmed var ganska stillasittande. Väggspalten valdes för dess estetiska fördel men också för att den har en jämn fördelning av luft. Dessutom möjliggjorde möbleringen i rummet lösningen då det inte var meningen att något skulle stå emot väggen.
- Teatern: Det var från början tänkt att ventilationen skulle komma ur dysdon i läktaren men detta blev helt uteslutet då läktaren skulle vara mobil. En andra tanke var att ha samma lösning som i orkestersalen men detta förslag räknades bort när det verksamhetsmässigt krävdes att väggarna skulle vara fria. Därför sitter donen högre och därför ville man också slippa ha exempelvis radiatorer i vägen. Kravet blev då också att donen både skulle kunna ha kyld och värmd luft. De don som valdes hade möjligheten att ställa om från låghastighetsdon till högre hastigheter vid inblåsning av värmd luft. De valda donen hade en annan fördel, nämligen att de hade ett industrimässigt utseende vilket stämde in med resten av omgivningen.
Hur styrs forceringen?
– Temperaturstyrt med möjlighet att styra manuellt.
Hur många personer har man dimensionerat för?
– Ventilationen är dimensionerat för 10 l/s och person vilket betyder att orkestersalen vad dimensionerat för maximalt 300 personer och teatern för maximalt 400 personer.
Vad har framkommit till dig om hur lokalerna fungerar?
– Det enda var klagomål en gång men detta visade sig var ett mekaniskt fel på ett spjäll och kunde åtgärdas snabbt. Annars har varken positiv eller negativ kritik framkommit.
Har ändringar skett i efterhand?
– Nej, inte vad vi vet. Eller en sak, det var tydligen problem men ett trumskinn i orkestersalen son inte tålde temperaturskillnaderna som uppstod med den underkylda luften. Det löstes med att utblåset blockerades just vid trummisen, detta påverkar dock inte ventilationen i stort eftersom utblåset är så stort.
18
5.1.2 Hyresvärdens driftchef Erik Nylund
Plats: Dieselverkstaden, Sickla Datum: 080423
Erik Nylund jobbar som driftchef på fastigheten dieselverkstan där båda lokalerna finns. Han är dagligen i kontakt med lokalerna och med hans drifttekniker. Han tycker att han har bra koll på hur det är.
Erik är väldigt nöjd med båda lokalernas inneklimat, han har inte hört mycket klagomål kring dem. Länsmusikens lokal är han mest nöjd med, han tror att det beror på att det är så bra rymd i rummet. Teatern kan ibland vara varm men det var inget stort problem. Han nämner dock att det ibland händer att ventilationen slår av då man har rök på scen. Rökdeckarna reagerar och stänger av ventilationen. Lite dumt tycker han, en onödig grej. Han tycker att systemen i sig är bra och kan inte klaga på hur de i stort är uppbyggda.
Den ändring som tillkommit är den rumsreglering som finns i orkestersalen.
5.1.3 Hyresvärdens drifttekniker Stefan Hernodh
Plats: Dieselverkstaden, Sickla Datum: 080423
Stefan jobbar med lokalerna dagligen och sköter den dagliga driften av dem. Han har personlig kontakt med hyresgästerna. Han har inte varit med sen lokalerna byggdes om till nuvarande skick utan började 2004. Hans introduktion på arbetsplatsen beskiver han kort: Där är huset och här är
nycklarna. Det innebar dock inga större problem för honom då han har erfarenhet av arbetsuppgifterna
sedan tidigare arbetsplatser och därför att han i grunden har en styr- och reglerteknisk utbildning. Han har därmed inga problem att själv läsa sig till det han behöver.
Stefan tycker att lokalerna fungerar mycket bra. Han har bra kontakt med hyresgästernas ansvarige ”vaktmästare” och tycker det fungerar bra också. Hyresgästen i teatern är dock lite dålig på att städa/rensa i donen, vilken medför att flödet minskar. Han anser inte att det beror på okunskap eftersom han ofta brukar prata med dem om detta.
Det känns tydligt att Stefan inte ser några egentliga problem kring lokalernas inneklimat utan tycker allt rullar på bra.
5.1.4 Teknisk producent teatern Dan Engström (hyresgäst)
Telefonintervju. Datum: 090427
Dan jobbar med alla tekniska detaljer kring scenen och annat i samband med att teatern används. Han tycker att klimatet är bra och har inte haft så mycket att anmärka på under de senaste åren då alla barnsjukdomar var lösta. Han tycker att kontakten men hyresvärden är bra och det har inte behövts så mycket övertygande för att de ska komma och fixa de problem som funnits. På frågan om han
19
använder omkopplaren svarar han att den inte används så mycket och att den normalt står på normalläge. Han tror att det beror på att de oftast är nöjda med klimatet och därför inte tänker så mycket på att den finns. Om det däremot hade varit problem med lokalen hade man nog letat efter åtgärder som den, säger han.
Det är i princip aldrig fullsatt i lokalen, alltså 600 personer, utan det är snarare 300-400 stående besökare när det är som mest.
Han nämner att de haft problem med att det kommer rök till fläktrummet när de kör rökmaskin i lilla salongen.
5.1.5 Musiker och ansvarig för orkestersalen Lars Thomas Heggestad
(hyresgäst)
Plats: Dieselverkstaden, Sickla Datum: 080516
Lars Tomas berättar att han tycker att det är ett problem med att det är för torr luft i orkestersalen,, hans uppfattning är att det är en allmän uppfattning bland musikerna som vistas där ofta. Han upplever också att det är för kallt under vår och höst och tror att det beror på att värmen är helt avstängd. Kontakten mellan honom och AtriumLjungberg anser han inte vara så god. Det var t.ex. svårt att få sina önskemål uppfyllda kring inneklimatet under helgen. Enligt honom fanns förut en annan som skötte driften som i princip bodde på stället och alltid kunde hjälpa till och om han inte var på plats kunde han styra allt hemifrån. Han inser att det inte är något man kan begära egentligen men hade gärna sett att va så även nu. Han tycker dock att det efterinsatta rumsreglaget var bra.
Vidare har han även lite bekymmer med drag och känslan av att det blir kallt. Dock berömmer han ljudet i lokalen, både akustiken för att spela musik och installationsljudet som aldrig störde.
På frågan hur många som brukar vara i lokalen när de är som flest svarar Lars Thomas att de i extremfallen är 250 st och då är det stillsam aktivitet alltså de står eller sitter.
5.2 Enkätsvar
För de bägge lokalerna utformades en enkät som sedan anpassades för respektive lokal. Enkätfrågorna formulerades med hjälp av den ovan skrivna definitionen av mänsklig komfort och utifrån frågeställningen i projektuppgiften. De skiljer sig dock lite, två frågor om fukt har förts in i enkäten i orkestersalen med anledning av vad som kom fram i en av intervjuerna. Den intervjuade påpekade att det var problem med för torr luft. De frågorna skulle ha kunnat finnas med på enkäten som delades ut i teatern också men den enkäten hann delas ut en gång innan dessa frågor lades till i den andra enkäten. Det finns ingen undersökning som säger att det finns några olikheter i hur män och kvinnor upplever inneklimatets komfort trots att de finns stora fysiologiska olikheter. En fråga om detta kan ändå vara intressant att ställa av den anledningen att det finns anledningar att tro att det kan finns skillnader. Dessutom kan det vara bra att ha en ”mjukstart” på enkäten och inte börja med de tyngre frågorna direkt. Utifrån egen erfarenhet kan även tilläggas att det ofta känns bra när någon är intresserad av vem man är och vad just jag har att säga och tycka till om vilket gör en mer benägen att svara på frågorna. Därför kan frågor om kön och ålder vara bra att ta med.
20
5.2.1 Orkestersalen
Enkäten delades vid ett tillfälle ut till 32 personer och vid ett annat till 35 personer. Vid det första tillfället bestod gruppen utav en ca 35 musiker stor militärorkester där de flesta var värnpliktiga. Vid tillfället vistades de i lokalen ca 1 timme. Klädseln var nästan uteslutande kraftiga långbyxor, långärmad tröja med polokrage och rejäla skor, allt från armén. De var med andra ord varmt klädda. Dock har de flesta, på frågan om hur de varit klädda, svarat att de inte är speciellt varmt klädda. Vilket är förståligt med tanke på att jag beskrivit varmt klädd som att man ska ha kofta/tröja och linne/undertröja, varma byxor och täckande skor. De kan hända att de inte ansåg att deras uniform uppfyllde kraven för detta. Ingen av deltagarna hade mycket låg eller mycket hög ålder i den bemärkelsen att det hade någon inverkan på den humana komforten.
Enligt den första enkäten är inneklimatet bra i lokalen, hälften hade inget att anmärka på över huvudtaget. Den flesta anmärkningarna kom från personer som befunnit sig i zon 5 (se bild nedan), alltså intill väggen mellan ingångarna, där klagar man på drag och kyla. Även personer i zon 2, alltså mitt i rummet, upplevde små störningar då främst av kyla. Resultatet av enkäten finns redovisat i bilaga 3.
Vid den andra enkätutdelningen fanns också en orkester i salen men i detta fall Stockholms läns blåsarsymfoniker som bestod av 43 stycken musiker. De vistades i lokalen mellan ca kl. 9:30 till 15:00 med undantag för lunch från ca kl.12:30. Vid det här tillfället fanns möjlighet att snappa upp kommentarer kring inneklimatet i samband med att enkäterna delades ut på notställen och många uttalade sitt missnöje kring den termiska komforten. De var ganska tydliga med att de ofta fryser på grund av drag och kyla. En person som presenterade sig som skyddsombud, hade en gång tidigare gjort temperaturmätningar på grund av klagomålen. De visade inga större tecken på för kall luft i rummet och han hade i och med det dragit slutsatsen att det i första hand var problem med drag. Skyddsombudet var också mycket nyfiken på hur ventilationen fungerade och efterlyste förklaringar i anslutning till deras börvärdespåverkande ratt samt vid en givare med display utanför lokalen. Deras ratt ställer om börvärdet i rummet +/- 3 °C och på displayen utanför rummet visades temperatur och CO2-halt på frånluften.
Enkäten visade också på missnöje kring drag och kyla men kanske inte lika tydligt som skyddsombudet menade. Det visades dock tydligare här än vid det andra enkättillfället. Värst verkar det vara att sitta i vid fönstren (område 1, figur 4) men också i området mellan dörrarna (område 5, figur 4) och längst väggen mittemot fönstren (område 4, figur 4). Minst klagomål kom från de som befann sig i mitten av rummet (område 1, figur 4). I enkäten visade det sig också finnas ett visst missnöje kring för torr luft.
21
5.2.2 Teatern
Den första enkäten för teatern delades ut under två tillfällen men under samma dag och publiken bestod då av barn och deras lärare/ledare. De 19 svarande var vuxna och svarade på enkäten efter att de hade vistats i lokalen i en timme. Tyvärr var de väldigt stressade när de skulle fylla i sina synpunkter, då barnen behövde uppsikt och en del lärare/ledare hade bråttom där ifrån.
Vid det andra tillfället användes lokalen med läktaren tillbakaskjuten under en konferens. Konferensen var internationell och ungefär hälften av alla som deltog kunde inte svenska. Den enkät som delades ut var på svenska så flertalet hade ej möjlighet att svara på den. Totalt var det ändå 24 st som fyllde i enkäten och lämnade in den.
Vid båda tillfällena fanns inget större missnöje bland gästerna men några påpekade dock att vissa problem fanns med för kall rumstemperatur och med drag. Dessa två kan vara mycket svårt att skilja på, drag förstärker ju upplevelsen av att det är kallt i rummet. Viktigt att se i detta är dock att människan uppfattar rummet som kallt och dragit och att det kan bero på både låg temperatur och höga lufthastigheter men även normal temperatur och höga lufthastigheter. Svaren redovisas som bilaga under rubliken 8.4.
22
Figur 5 – Indelning av lokalen vid enkätundersökningen, tillfälle 1 respektive 2.
5.2.3 Drift under enkätundersökningarna
Under undersökningarna dokumenterades hur ventilationen såg ut i rummet. Genom dessa fakta kan man se hur luftflödena varierar med tiden och temperaturen. De visar tydligt att det i båda lokalerna sker allt som det är tänkt, spjällen öppnar sig när temperaturen går upp och tvärtom. Vid det andra enkättillfället i teatern finns det tyvärr inget dokumenterat då dessa av någon okänd anledning förstördes. Detta skedde under en helg och anledningen kan ligga i faktumet att driftteknikern inte satte igång dem på plats utan ställde in allt innan helgen och någon komplikation uppstod.
5.3 Mätningar
5.3.1 Luftflöden
Luftflödena i kanalerna togs fram med hjälp av lufthastigheterna i dem. Tyvärr fanns ej möjligheten att mäta tryckfall över något spjäll då de satt otillgängligt till. Nedan finns alla mätresultat och alla framräknade flöden.
23 Tabell 1 – Flöden i tilluften i teatern .
Teater Höger sida (för sittande) Vänster sida (för sittande) Totalt
Don Hastighet (m/s) Flöde (l/s) Procent av proj.flöde Don Hastighe t (m/s) Flöde (l/s) Procent av proj.flöde Procent av proj.flöde Grundflöde, 0 % forcering TD-H1 1,15 90 56 % TD-V1 0,11 9 5 % TD-H2 2,25 175 110 % TD-V2 2,6 203 127 % TD-H3 1,7 132 83 % TD-V3 1,9 148 93 % TD-H4 2,4 118 74 % TD-V4 2,1 210 131 % TD-H5 2,15 105 66 % TD-V5 2 200 125 % Totalt 620 78 % Totalt 769 96 % 87 % Maximalt forcerat vid normalläge på omkopplaren, 70% forcering TD-H1 5,7 444 135 % TD-V1 3,7 288 88 % TD-H2 4,8 374 114 % TD-V2 4,1 319 97 % TD-H3 1,3 101 31 % TD-V3 2 156 47 % TD-H4 5,2 255 78 % TD-V4 4,4 440 134 % TD-H5 4,75 233 71 % TD-V5 4,1 410 125 % Totalt 1407 86 % Totalt 1613 98 % 92 %
Det man kan utläsa från tabell 1 är att luftflödena i teatern inte riktigt kommer upp i de värden som de borde och de är lite ojämnt fördelade över donen. I grundflödesläget stryps de sista två donen nästan helt och de i mitten samt de två till höger vid scenen har lägre flöde än de andra. Enligt driftsdatorn skall dock alla don ha ett flöde på ca 200 l/s utom de två längst bak som ska vara helt avstängda. Totalt ligger de på ca 87 % av grundflödet tillsammans. Det ser ungefär likadant ut vid det forcerade läget, det är ojämnt fördelat med luft och det räcker inte riktigt upp i det rätta totala värdet. Det är dock lite närmare det projekterade flödet.
Tabell 2 – Flöde i tilluften i orkestersalen.
Medel (m/s) Area utblås (m2) Flöde (l/s) Procent av proj. flöde TD-bakre 1,39 1,1745 1636 TD-Främre 1,11 1,334 1476 Totalt 3112 104%
I tabell 2 redovisas flöden för maximalt flöde och de har tagits fram med hjälp av ett medelvärde på tilloppshastigheten i utblåset. Vi har en viss felmarginal men resultaten är fina, 104 % av projekterat flöde. Grundflödet visar inga tillförlitliga värden på grund av de låga hastigheterna, de har därför inte redovisats.
5.3.2 Temperaturer
Temperaturer har mätts på olika sätt både genom loggning och genom direkt avmätning. På olika placeringar i rummen har temperaturen loggats samtidigt som driftsdatorn loggat givartemperaturer och spjällägen under några timmar. I samband med detta har enkäterna för de olika lokalerna delats ut till brukarna av rummen. Utöver detta har även tilluftstemperaturer mätts upp direkt.
24
5.3.2.1 Direkt avläsning av temperaturer i kanaler
Samtliga tilluftstemperaturer finns redovisade nedan.Teater - temperaturer i ºC
Don X=1 X=2 X=3 X=4 X=5
TD-HX 18,9 18,1 18,2 18,1 17,8
TD-VX 20 18,2 18,3 17,9 17,7
Figur 6 – Temperaturer i tilluften i teatern.
Medeltemperaturen på tilluften i teatern blir alltså, enligt figur 6, 18,4 °C. I orkestersalen uppmättes temperaturen i båda tilluftsspalterna till 18,1 °C.
5.3.2.2 Loggning av temperaturer i rum
En temperaturloggning genomfördes i samband med enkätundersökning 2 på respektive lokal. Nedan visas resultatet av dessa. Fyra stycken mätare fanns utplacerade enligt figur 7 och 12 över lokalerna. De är placerade utspritt i rummet för att ge information om olika lägen och i första hand där det vistas människor eller där det antas vara ett speciellt klimat.
Mätaren i punkt B på orkestersalen och mätare i punkt D i teatern är samma mätare och den visar inte så många olika värden, den verkar bara registrera ett värde för varje grad och hoppar däremellan. Den har dessutom betydligt lägre värden än resterande mätare. Det kan vara en slump men troligtvis är den inte riktigt trovärdig.
25 17 18 19 20 21 22 23 07:12 07:55 08:38 09:21 10:04 10:48 11:31 12:14 12:57 13:40 14:24 15:07 15:50 Tid T em er at u r i ° C
Figur 9 – Temperaturer i orkestersalen i punkt B.
17 18 19 20 21 22 23 07:12 07:55 08:38 09:21 10:04 10:48 11:31 12:14 12:57 13:40 14:24 15:07 15:50 Tid T em p er at u r i ° C
26 17 18 19 20 21 22 23 07:12 07:55 08:38 09:21 10:04 10:48 11:31 12:14 12:57 13:40 14:24 15:07 15:50 Tid T em p er at u r i ° C
Figur 10 – Temperaturer i orkestersalen i punkt C.
17 18 19 20 21 22 23 07:12 07:55 08:38 09:21 10:04 10:48 11:31 12:14 12:57 13:40 14:24 15:07 15:50 Tid T em er at u r i ° C
Figur 11– Temperaturer i orkestersalen i punkt D.
Ingen av mätpunkterna har högre temperatur än dryga 22 °C någon gång över dagens lopp vilket borde betyda att ingen åtminstone tyckte att det var för varmt och enligt enkäterna vid detta tillfälle anser 2/35 personer att det störs lite av att det är för varmt. Däremot kan man misstänka att det kändes ganska kyligt i början när det bara är ca 18-19 °C i lokalen och det syns på svaren att det visst missnöje kring detta. Av all 35 som svarade på enkäten var 23 stycken mycket eller lite störd av detta. Dessutom klagar majoriteten på att det känns dragit och ibland kan det vara svårt att avgöra om det är draget som gör att det känns kallt eller om det är lufttemperaturen. Vid 12 tiden var full forcering igång och det syns tydligt att efter detta går temperaturen ner en aning.
I jämförelse med de loggningar som gjordes på driftsdatorn ser resultaten ungefär lika ut med den skillnaden att rummets givare anger ca 1 °C varmare än loggrarna. De följer alltså ungefär samma kurva men har inte samma värde.
27 Figur 12 – Placering av loggrar i teatern.
I teatern lyckades inte loggningen som planerat, någon störning uppstod och inget sparades. Därför finns inget att jämföra med i dessa fall.
17 18 19 20 21 22 23 07:12 07:48 08:24 09:00 09:36 10:12 10:48 11:24 12:00 12:36 13:12 13:48 14:24 Tid T em er at u r i ° C
28 Figur 14 – Temperaturer i teatern i punkt B.
Figur 15 – Temperaturer i teatern i punkt C.
17 18 19 20 21 22 23 07:12 07:48 08:24 09:00 09:36 10:12 10:48 11:24 12:00 12:36 13:12 13:48 14:24 Tid T em p er at u r i ° C 17 18 19 20 21 22 23 07:12 07:48 08:24 09:00 09:36 10:12 10:48 11:24 12:00 12:36 13:12 13:48 14:24 Tid T em p er at u r i ° C
29 17 18 19 20 21 22 23 07:12 07:48 08:24 09:00 09:36 10:12 10:48 11:24 12:00 12:36 13:12 13:48 14:24 Tid T em p er at u r i ° C
Figur 16 – Temperatur i teatern i punkt D.
I teatern ligger temperaturerna ungefär på samma nivå som i orkestersalen, ungefär emellan 20 - 22,5 °C om man bortser ifrån den avvikande mätaren. Alltså inga konstigheter som borde orsaka några starka klagomål i sig. Enkätsvaren under denna mätning säger att 2/24 tyckte att det var lite för varmt medan 6/24 tyckte att det var lite kallt, 2/3 tyckte alltså att det var bra temperatur vilket är rimligt med tanke på mätresultaten.
5.3.3 PMV och PPD
Utförandet av PMV-mätningen hade inte de rätta förutsättningarna för ett optimalt resultat. Önskan hade varit att få köra en mätning över en längre tid som en vecka eller mer och att det under den tiden var normal belastning av människor. På grund av risken för stöld eller skadegörelse av den dyrbara utrusningen kunde detta ej genomföras när ingen kunde ha ansvar för det. Det fanns inte heller möjlighet till att under en kortare tid, medan lokalen var i bruk, sitta och vakta mätaren medan den mätade. Anledningen till det var att hyresgästerna till lokalerna inte ville störas. I detta projekt genomfördes korta sekvenser av mätningar vid olika punkter i rummen samtidigt som de vaktades. Tyvärr fanns då ej några andra människor förutom vakten på plats och endast grundflödesfallet testades. Det känns inte rimligt att mäta ett fall som ändå inte förekommer nämligen att forceringen slås på med bara en person i lokalen. Nedan kan resultatet ses, först för orkestersalen sedan för teatern.
30 Figur 17 – Komfortmätaren. Foto: Privat (080916)
Alla mätningar ägde rum på ca 60 cm höjds ovanför golvet vilket motsvarar sittande personer för mätaren. Punkterna valdes med tanke på troliga utsatta ställen och motsatser till dessa.
Figur 18 - Mätpunkter i orkestersalen.
31 Figur 19 – Medelutlåtandet i punkt A i orkestersalen.
I figur 19 kan man se PMV under mätningen i punkt A. PPD i denna punkt blev 18 %.
Figur 20 - Medelutlåtandet i punkt B i orkestersalen.
I figur 20 kan man se PMV under mätningen i punkt B. PPD i denna punkt blev 14 %.
Orkestersalen A -3 -2 -1 0 1 2 3 17:02:24 17:05:17 17:08:10 17:11:02 17:13:55 17:16:48 PM V Orkestersalen B -3 -2 -1 0 1 2 3 17:19:41 17:22:34 17:25:26 17:28:19 17:31:12 17:34:05 17:36:58 PM V
32 Figur 21 - Medelutlåtandet i punkt C i orkestersalen.
I figur 21 kan man se PMV under mätningen i punkt C. PPD i denna punkt blev 22 %.
Figur 22 - Medelutlåtandet i punkt D i orkestersalen.
I figur 22 kan man se PMV under mätningen i punkt D. PPD i denna punkt blev 18 %.
Orkestersalen C -3 -2 -1 0 1 2 3 16:42:14 16:45:07 16:48:00 16:50:53 16:53:46 16:56:38 16:59:31 PM V Orkestersalen D -3 -2 -1 0 1 2 3 16:24:58 16:27:50 16:30:43 16:33:36 16:36:29 16:39:22 16:42:14 PM V
33 Figur 23 - Mätpunkter i teatern.
Figur 23 visar mätarens olika placeringar i rummet.
Figur 24 - Medelutlåtandet i punkt A i teatern.
34 Figur 25 - Medelutlåtandet i punkt B i teatern.
I figur 25 kan man se PMV under mätningen i punkt B. PPD i denna punkt blev 26 %.
Figur 26 - Medelutlåtandet i punkt C i teatern.
I figur 26 kan man se PMV under mätningen i punkt C. PPD i denna punkt blev 32 %.
Teater B -3 -2 -1 0 1 2 3 13:35:02 13:37:55 13:40:48 13:43:41 13:46:34 13:49:26 13:52:19 13:55:12 PM V
Teater B vid forc.
-3 -2 -1 0 1 2 3 15:30:14 15:33:07 15:36:00 15:38:53 15:41:46 15:44:38 15:47:31 PM V
35 Figur 27 - Medelutlåtandet i punkt D i teatern.
I figur 27 kan man se PMV under mätningen i punkt D. PPD i denna punkt blev 21 %.
5.3.4 CO
2Eftersom lokalerna aldrig fylldes maximalt med folk så fanns det inte någon möjlighet att mäta av halten av CO2 vid ett kritiskt tillfälle. Istället beräknades halterna med hjälp av nedanstående data och
formler.
Kända fakta som gäller båda lokalerna.
• Sittande vuxna människor (1-1,2 met) producerar ca 19 liter CO2 per timme därmed är deras
alstring av CO2, g 5,2778·10 -6
m3/s. (Nilsson, 2003)
• Vuxna människor med låg fysisk aktivitet (3 met) producerar ca 50 liter CO2 per timme
därmed är deras alstring av CO2, g 1,3889·10 -5
m3/s. (Nilsson, 2003) • Koldioxid har en densitet, ρ på 1,98 kg/m3
i gasform. Känt för teatern:
• I lokalen vistas som mest 400 stående personer i publik samt maximalt 20 personer på scen med låg nivå av fysisk aktivitet.
• Tillförseln av luft är som mest 4000 l/s eller 4 m3
/s. • Koncentrationen i tilluften mättes till 0,000707 kg/m3
(365 ppm). • Koncentrationen i rummet utan belastning mättes till 0,000736 kg/m3
(380 ppm) • Volymen av rummet är ca 5558 m3
. Detta ger enligt Ekv. 1 och 2:
36
s
kg
M
fö=
400
(
5
,
2778
⋅
10
−6⋅
1
,
98
)
+
20
(
1
,
3889
⋅
10
−5⋅
1
,
98
)
=
0
,
00473
/
τ 5558 4000736
,
0
000707
,
0
4
00473
,
0
000707
,
0
4
00473
,
0
−
+
−
−
+
=
e
K
300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 1000 1050 0 30 60 90 120 150 180 210 240 Minuter PPMFigur 28 – Koldioxidhalt efter tiden τ i teatern.
Känt för orkestersalen:
• Mesta belastningen antas vara vid 250 st sittande eller stående personer. • Tillförseln av luft är som mest 3000 l/s eller 3 m3
/s. • Koncentrationen i tilluften mättes till 0,000712 kg/m3
• Koncentrationen i rummet utan belastning mättes till 0,000727 kg/m3
• Volymen uppmäter till 2937 m3
Detta ger enligt Ekv. 1 och 2:
s
kg
M
fö250
(
5
,
2778
10
1
,
98
)
0
,
00261
/
6⋅
=
⋅
=
− τ 2937 3000727
,
0
000712
,
0
3
00261
,
0
000712
,
0
3
00261
,
0
−
+
−
−
+
=
e
K
37 Figur 29 – Koldioxidhalt efter tiden τ i orkestersalen.
300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 0 30 60 90 120 150 180 210 240 Minuter PPM
5.3.5 Ljud
Ett försök till att göra mätningar på ljud gjordes på båda lokalerna. Tyvärr var det omöjligt att styra bakgrundsljudet som var väldigt ojämnt i styrka. Det är ointressant att jämföra ljudstyrkan från installationerna med bakgrundsljudet när det ena stunden var mycket bullrigt utanför lokalen och andra stunden var tyst utanför. Tyvärr var det inget som kunde göras något åt, lokalerna runt omkring är öppna och många rör sig där. Att mäta på natten då det är tomt var inget alternativ då det inte fanns tillgängligt för projektutföraren.
5.3.6 Rök
För att kunna studera hur luften rör sig tillfördes rök i teatern. Nedan i figur 29 visas en bild från utförandet.
38 Figur 30 – Rök i teatern.
I figuren kan man se att röken stiger upp under stolarna på den skjutbara läkaren.
En visualisering av luftrörelser av detta slag var ganska svårt att få till, det fanns många hinder. Det största hindret var att det överhuvudtaget inte kunde genomföras i orkestersalen då hyresgästen inte tillät detta på grund av att brandlarmet skulle lösas ut. Samma brandlarm fanns även i teatern men där fanns möjligheten att lätt stänga av det. En timer för avstängning av brandlarmet hade här installerats då samma typ av rök som användes i detta försök också ofta används på scen vid föreställningar. Andra hinder med detta experiment var att det var svårt att se hur luften rörde sig en bit från rökmaskinen. Den tillförde inte rök i tillräckligt snabb takt i förhållande till rummets volym så röken blandades ut ganska snabbt. Dessutom sprutades röken ut i relativt hög hastighet från maskinen och på så sätt förstörde den rummets naturliga luftrörelse. När röken stannat till och börjat följa ventilationens gång hade den redan börjat bli så utspädd att det var svårt att följa den. En annan nackdel var bristen på belysning och frånvaron av fönster som bidrog med alltför mörkt rum. Mörkret försvårade både för dokumentationen och för studien på plats.
Om det vore möjligt att till tillföra röken i kanalen innan donet hade man bättre kunnat se hur verklighetsfallet såg ut, i det fallet hade röken inte spritt sig så mycket när den väl stannat upp.
