UNGA SOMALISKA KILLARS SJÄLVPRESENTATION I
VARDAGEN
Sociologi med socialpsykologisk inriktning SOA135 Akademin för hälsa, vård och välfärd. VT 2020 Mälardalens högskola
Författare: Nadra Mohammed Nur Handledare: Niklas Odelberg Examinator: David Redmalm
Sammanfattning
Denna studie undersöker unga somaliska killars självpresentation i vardagen. Studien syftar till att få en ökad kunskap och förståelse för hur invandrarungdomars självpresentation påverkas av omgivningen. Vidare delas studiens syfte in i två frågeställningar vilka är följande: Hur självpresenterar unga somaliska killar sig själva? och Hur påverkas deras självpresentation av att de är en stigmatiserad samhällsgrupp? För att besvara studiens frågeställningar har fem semistrukturerade intervjuer gjorts och fem svensksomaliska ungdomar mellan åldrarna 16-19 deltog. Studiens lutar sig på ett teoretiskt begreppsligt ramverk av Ervig Goffman och George H. Meads teorier om symbolisk interaktionism. Studiens resultat presenterar en huvudtolkning som visar att ungdomarnas självpresentation präglas av spänningen mellan de motstridiga sociala arenorna. Ungdomarnas vardag präglas av olika former av stereotyper och stigman, de två som stereotyper som är främst
förekommande är att uppfattas som ortengrabb och försvenskad av omgivningen. Den sociala omgivningen beskrivs som fyra olika sociala arenor vilka är följande: Ungdomarnas
vänskapsrelationer, Offentliga platser, Dynamiken inom familjen och det Somaliska samhället. Genom sitt språkbruk och intryckstyrning navigerar ungdomarna mellan dessa olika sociala arenor och spänningen mellan dessa bidrar till att ungdomarna reglerar sin självpresentation för att inte bli stigmatiserade av omgivningen, antingen som försvenskade eller som ortengrabbar.
Nyckelord: Invandrarungdomar, stigma, ortengrabb, försvenskad, sociala arenor, hermeneutik
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning & Bakgrund ... 1
1.2 Syfte & Frågeställning ... 2
2. Tidigare forskning ... 2
2.1 Att leva med två kulturer ... 2
2.2 Rolltagande och hantering av stigma ... 3
2.3 Sammanfattning av tidigare studier ... 5
2.4 Mitt bidrag till studien ... 6
3. Teoretisk referensram ... 6
3.1 Social interaktion ... 6
3.2 Rolltagande / det dramaturgiska perspektivet ... 8
3.3 Självet och självpresentation ... 8
3.4 Stigma ... 9 4. Metod ... 10 4.1 Motivering av metodval ... 10 4.2 Hermeneutikens grundantaganden ... 10 4.3 Förförståelse ... 11 4.4 Urval... 11 4.5 Datainsamling ... 12 4.6 Analys ... 12 4.7 Etiska överväganden... 13 5 Resultat ... 13 5.1 Inledande tolkning ... 14 5.1.1 Ortengrabb ... 14 5.1.2 Försvenskad ... 14 5.1.3Korrekt/formell svenska ... 14 5.1.4 Somaliska ... 14 5.1.5 Vara sig själv ... 14 5.1.6 Dela bakgrund ... 15 5.1.7 Bra betyg ... 15
5.1.8 Prata med lärare ... 15
5.1.9 Kundbemötande ... 15
5.1.11 Språkskillnader inom familj ... 15
5.1.12 Högtider ... 15
5.1.13 Krav på familj ... 16
5.1.14 Qurbo joog ... 16
5.2 Fördjupad tolkning ... 16
5.2.1 Att uppfattas som en stereotyp ... 16
5.2.2 Språket som verktyg i vardagen ... 18
5.2.3 Ungdomarnas vänskapsrelationer ... 20
5.2.4 Offentliga platser ... 21
5.2.5 Dynamiken inom familjen ... 22
5.3 Huvudtolkning ... 25
5.3.1 Unga somaliska killars självpresentation präglas av spänningen mellan de motstridiga sociala arenorna ... 25
5.3.2 Sammanfattning... 29
6 Diskussion ... 29
6.1 Tidigare forskning i relation till studiens resultat ... 30
6.2 Teoretisk och begreppslig referensram i relation till studiens resultat ... 31
6.3 Metodologiska reflektioner ... 31
6.4 Egna reflektioner, min förförståelse och förslag på framtida forskning. ... 32
7 REFERENSLISTA ... 33
BILAGA A: MISSIVBREV ... 35
1
1. Inledning & Bakgrund
Denna studie kommer att studera hur svensksomaliska ungdomars självpresentation ser ut i olika sociala sammanhang. Jag har valt att fokusera på somaliska ungdomar av det manliga könet för att kunna belysa deras självpresentation och rolltagande. Anledningen till att jag valt ungdomar är för att ungdomar under tonåren genomgår en händelserik period men även för att denna period är viktig för utvecklandet av personlighet och identitet (Psykologiguiden, 2009). Tonåren är en viktig tid för individens identitetsskapande och ungdomarna försöker under denna period skapa en fast identitet och grupptillhörighet. Självpresentation är intressant att studera hos ungdomar som är uppvuxna inom två kulturer och pendlar mellan dessa. Rolltagande och självpresentation kan vara betydligt mer påtagliga och tydliga i processen av att navigera mellan kulturerna. Anledningen till att jag valt att undersöka ungdomar som fortfarande bor hemma är för att dessa ungdomar är mer exponerade och influerade av den somaliska kulturen, jämfört med ungdomar som inte bor hemma. Enligt Kamali (1999, s.39) tillhör invandrarungdomar en grupp som många gånger hamnat mellan två världar, vilket är familjen och samhället. Dessa ungdomar får enligt Kamali (1999, s. 67) prestera och kämpa hårt för att kombinera dessa världar och nå en form av acceptans från båda hållen.
Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) finns det sammanlagt 91 832 somalier i Sverige varav 25 454 är svenskfödda. Somalier är den största gruppen som är utrikesfödda från Afrika (SCB, 2018). Anledningen till att jag fokuserar på somaliska killar som urvalsgrupp är för att denna grupp tillhör en stigmatiserad grupp och problematiseras i media och andra
plattformar. Arbetslöshet och bristande sysselsättning är något som präglar denna
samhällsgrupps vardag, då somalier upplever den svenska arbetsmarknaden som tuff och många hittar inte jobb trots kompetens och utbildning (Arbetet, 2015). Somalier i andra länder som USA, Kanada och England har kunnat komma in i arbetsmarknaderna och starta egna företag i större uträckning än somalierna i Sverige. I de andra länderna är arbetslösheten inom den somaliska gruppen lägre än den i Sverige. Detta är ett samhällsfenomen och främst en samhällsproblematik där denna grupps röst inte hörs i större uträckning. I media
problematiseras bilden av somaliska ungdomar och de associeras med kriminalitet, skjutningar och gängrelaterade händelser. Denna problematik uppmärksammas mest i
drabbade Stockholmsområden och sker i större utsträckning bland unga somaliska killar. Hos svensksomaliska föräldrar finns det oro för att deras unga söner ska drabbas av gängkonflikt (Svt, 2018).
Samhällsproblematiken som har beskrivits i kombination med dualiteten i kulturer samt sökandet efter acceptans mellan två världar kan bidra till att det finns förväntningar på hur ungdomarna ska och inte ska vara. Ungdomarna kan därför anta roller och vidare framhäva eller tona ner olika delar av ens själv i interaktion med andra individer i ens sociala värld. I en rapport av Integrationsverket (1999) påvisas det att ungdomar har två identiteter, en i hemmet och en i skolan. I hemmet är de unga somalier som följer religiösa och kulturella regler och respekterar sina föräldrar samt lever under somalisk tradition medan i skolan är de svenskar (Integrationsverket, 1999). Med tanke på sökandet av acceptans och pendlandet mellan två kulturer är det intressant att studera rolltagandet hos ungdomarna med invandrarbakgrund, för att vidare få förståelse för hur självpresentationer sker och även påverkas i ungdomarnas vardag. Alicia D. Cast (2004) förklarar hur vi individer lever oss in och föreställer oss på många sätt hur andra tänker och känner kring oss, detta för att vi ska kunna uppleva och anpassa oss till den sociala miljön som vi befinner oss i med andra. Detta kan därför relateras
2
till hur ungdomarna försöker anpassa sig och accepteras av båda kulturerna och pendlar mellan dessa.
1.2 Syfte & Frågeställning
Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse samt kunskap om hur svensksomaliska ungdomars självpresentation ser ut i olika sociala sammanhang. Studien genomförs med hjälp av hermeneutiken som forskningsmetod samt semistrukturerade intervjuer. För att besvara studiens syfte har jag valt följande frågeställning:
● Hur självpresenterar unga somaliska killar sig själva?
● Hur påverkas deras självpresentation av att de är en stigmatiserad samhällsgrupp?
2. Tidigare forskning
Informationen till studien har hittats via följande databaser: Google Scholar och Sociological Abstracts och de sökord jag använt mig av är Social interaction, Self-presentation, Immigrant youth, Racial differences och Role taking. Artiklarna kommer att analyseras under följande tema mellan punkt 2.1 till 2.2 och därefter kommer en vidare sammanfattning av forskningen skrivas samt mitt bidrag till det studerade fältet.
2.1 Att leva med två kulturer
I en amerikansk studie gjord av Phinney, et al. (2001) undersöktes påverkande faktorer gällande identitet hos invandrarungdomar med bakgrund i olika länder. I studien redogörs skillnader och likheter kring vad som kan påverka en individs etniska identitet bland de olika grupperna. De variabler som uppfattas som mest genomgående i studien gällande skapandet av etnisk identitet är betydelsen av språk, familj och vänner. Språket beskrivs som en sammanlänkande komponent mellan kulturer, i synnerlighet den kultur som föräldrarna har sina rötter inom. Föräldrarna anses vara måna om att ta tillvara på kulturen och detta beskrevs som en viktig del inom identitetsskapandet hos ungdomarna. Den sociala interaktionen med vänner av en och samma etniska bakgrund beskrivs ha en viktig roll och betydande effekt för upplevelsen av etnisk identitet. I studien förklaras det att interaktion med vänner har en starkare effekt på ungdomarnas upplevelse av sin etniska identitet. Barnen och ungdomarna gick i skolor där andra barn från samma land var dominerade, detta handlade främst om att bevara kulturen. Föräldrarna anses ha en genomgående påverkan på ungdomarnas etniska identitet, detta kan komma i uttryck genom att exempelvis prata samt främja det etniska språket hemma.
Qin (2009) konstruerade en kvalitativ studie där urvalsgruppen var bestående av 72 kinesiska ungdomar. Ungdomarna som deltog i studien var i snitt 9 år gamla när de kom till USA. Studien visar hur ungdomarna skapar sin identitet genom bemötandet av motstridiga förväntningar i både hem och skola samt hur ungdomarna bemöter dessa. I skolan bemötte tjejerna som deltog i studien förväntningar och krav från kompisar, vilket handlade främst om deras klädval, de skulle klä sig trendigt i mån om att inte uppfattas som annorlunda. Man
3
skulle uppfattas som populär, tacka ja till fester och andra sociala tillställningar samt att komma från en förmögen familj. Tjejerna som deltog i studien ansåg sig själva vara mest som kineser och hade det lättare att identifiera sig med deras kinesiska kultur, de lyssnade på kinesisk musik och läste kinesiska böcker. De upplevde även att de hade det lättare för det kinesiska språket än det engelska språket. Ungdomarna upplevde att det var viktigt att vara sig själv och inte populär och de föredrog att vara bra studenter än att vara populära. Likt resultatet i Phinney et al.s (2001) studie var föräldrarna till de kinesiska ungdomarna måna om att de deras kultur ska främjas. Det var inte socialt accepterat för ungdomarna att helt omfamna den amerikanska kulturen och ungdomarna skulle inte uppfattas som amerikaner. Studiens resultat visade att tjejerna trots förväntningar från vänner hade det lättare att identifiera sig med sin kinesiska kultur.
Bauer, Loomis och Akkaris (2013) har publicerat en studie om hur ungdomar upplever och ser på sin etniska identitet. Ungdomarna som deltog i studien kom från varierande etniska bakgrunder vilket var vanligt förekommande i det mångkulturella samhälle som studien utfördes i. Studien utgick från symbolisk interaktionism och totalt deltog 20 ungdomar, huvudfokuset i studien var att studera olika former av presentation av sig själv och strategier som användes för formandet av identitet i olika sociala miljöer som till exempel skola, vänner och familj. Studiens resultat påvisade en motsägelse gällande invandrarungdomars
identifikation med en viss särskild nationalitet, många av ungdomarna som deltog i studien identifierade sig som utlänningar i Schweiz trots att de varit bosatta i landet under en längre period eller föddes där. Denna identifikation ändrades dock och man påvisar i studien att identiteten inte är statisk utan dynamisk. Identiteten är såvida dynamisk och situativ och formas i samspel med andra personer. Den sociala kontexten är viktig och kommer till uttryck i det rådande samspelet och rolltagandet med omgivningen. Vi kan säga att individer antar roller som är relaterade till en viss situation och att dessa roller definieras av
sammanhanget. I studien framträder detta och det uttrycks att identiteten utformas i face-to-face interaktionen och ändras beroende på kontext, det vill säga mellan skolan, hemmet och andra sociala arenor. Bauer, Loomis och Akkaris (2013) påvisar att när ungdomarna befann sig i föräldrarnas hemland, ansåg de sig tillhöra Schweiz trots att när de var i Schweiz ansågs sig tillhöra föräldrarnas ursprungsland. Författarna till studien tolkar detta fenomen som att ungdomarnas kulturella identifikation är kopplad och präglas av den kontext individen befinner sig i och identiteten är dynamisk. Likt Qins (2009) studie undersöktes ungdomar med invandrarbakgrund men här förklaras det aktiva samspelet mellan individ och omgivning, med symbolisk interaktionism förklaras rolltagandet hos ungdomarna och bemötandet av förväntningar från familj, vänner och skola.
2.2 Rolltagande och hantering av stigma
Rolltagande förklaras vidare i en artikel skriven av Alicia D. Cast, Role-taking and
Interaction (2004) och har till syfte att utifrån en longitudinell studie förklara människors val av rolltagande i interaktion med varandra. Studiens urvalsgrupp är gifta par för att förstå samspelet samt interaktionen mellan paren. Cast (2004) menar att individer lever sig in i och föreställer sig hur andra tänker och känner, detta för att kunna anpassa sig till den sociala miljön man befinner sig i. Studiens fokus är att förstå samt förklara varför samtliga individer kliver in i ett visst rolltagande än andra. Vidare menar Cast (2004) att vi människor lever oss in i och föreställer oss hur andra tänker och känner med anledning av att eventuellt kunna anpassa oss till den rådande sociala miljö vi befinner oss i. Studien har sin utgångspunkt i den symboliska interaktionismen och använder sig av Meads (1976) teori för att förklara
4
interaktionen och samspelet mellan de gifta paren. Cast (2004) förklarar att det är naturligt för människan att inta rolltagande och att det är i interaktion med andra som människan utvecklas. Det är genom interaktionen med andra som vi människor får en bredare och rikligare förståelse för de möjliga positioner vi kan anta med vårt rolltagande samt hur vi förhåller oss med andra individer i vår sociala omgivning. Cast (2004) förklarar vidare att det är genom rolltagandet det konstruerats meningsfulla betydelser hos grupper, det är genom kommunikationen som man utbyter åsikter med varandra och vi förstärker varandras uppfattningar och perspektiv om varandra. Studiens resultat visade att rolltagande kan vara främjande i beteendet då individer som utnyttjar rätt metoder möjliggör det för att nå ny kunskap och vet vilka knappar de ska trycka på för att påverka de individer man befinner sig i interaktion med. De paren som hade en bra uppfattning om vad deras partner förväntade sig av de hade det lättare att leva upp till dessa förväntningar och inta ett rolltagande. Samtidigt som detta ansågs vara främjande i naturen kunde det även skapa problem i äktenskapet då samtliga par genom att veta vad som
förväntades av de visste hur de skulle gå tillväga för att göra partnern upprörd. Slutligen kan man genom detta resultat se att rolltagande är en aktiv process som uppstår i kommunikation samt interaktion med andra. Genom förståelsen kan vi således förstå hur vi ska tilltala
varandra och lära oss att sätta oss in i den andras värld och se den från deras perspektiv som de ser det (Cast, 2004). Bauer, Loomis och Akkaris (2013) och Cast (2004) utgår båda från symbolisk interaktionism och använder sig av olika urvalsgrupper men beskriver rolltagande på snarlika sätt, genom att förstå omgivningens förväntningar på en själv kan man anpassa sitt beteende och leva upp till dessa förväntningar genom rolltagande och självpresentation. Kamalis (1999, s 39) studie genomfördes i tre invandrartäta områden och studerade
invandrarungdomar i Sverige. Studien utformades i form av intervjuer och observationer under en längre period. Resultatet påvisade att invandrarungdomar är en grupp som hamnat mellan två världar, som invandrare kämpar de hårt mot föräldrar som lever i gamla
övertygelser från hemlandet samt mot ett samhälle med en struktur som i många fall utestänger dem från sin gemenskap. Dessa ungdomar bemöter två motstridiga världar där varken familj eller samhälle accepterar deras värderingar och livsmönster, detta leder till att ungdomarna blir varken ena eller andra utan en blandning av båda. Enligt Kamali (1999, s. 67) lämnar detta ett tomrum hos ungdomarna som gör att de lever utanför en accepterad gemenskap, de blir utstötta från två kontrollsystem, den ena som är familjen och andra samhället. Ungdomarna kan ibland handskas med en splittrad lojalitet och många gånger söker de sig till gäng och hittar gemenskap där. I gänget råder andra normer och
handlingsmönster, gänget erbjuder ungdomarna gemenskap och samhörighet vilket fyller tomrummet mellan familjen och samhället (Kamali, 1999, s. 67-68).
Valenta (2009) studerade hur invandrare handskas med sin identitet och vilka strategier de använder sig av när de har stigmatiserade identiteter. Studien utfördes i form av intervjuer och observationer och urvalsgruppen bestod av 21 män och 22 kvinnor mellan åldrarna 30-45. Gemensamt för deltagarna är att de alla hade en annan kulturell bakgrund som utgör en av de största invandrargrupperna i Norge, deltagarna kom från Irak och forna Jugoslavien. Studien har sin utgångspunkt i symbolisk interaktionism och på en mikronivå studeras den vardagliga interaktionen mellan människor. Studien påvisar att leva med stigma är något som präglar deras sociala liv och deltagarna har funnit olika metoder att handskas med detta stigma. Olika former av intryckstyrning och strategier används för att undvika negativa konfrontationer och dylikt. Beroende på den sociala kontexten förklarar Valenta (2009) att individen använder sig av olika former av intrycksstyrning. Detta kan exempelvis vara att
5
man undviker att prata med individer man inte känner för att man inte ska sticka ut om man har en brytning eller även undvika samtliga ämnen man inte kan förstå eller relatera till. Valenta (2009) förklarar att man har olika identiteter och presenterar olika delar av sig själv i olika sociala sammanhang och i interaktion med olika grupper använder man sig av olika strategier för att inte stigmatiseras. Studien påvisar att kopplingen mellan invandrarnas intrycksstyrning och lokala strukturer framträder och ger antingen möjligheter eller
begränsningar i självpresentation (Valenta, 2009).Vidare visar forskningsresultaten de olika strategier som används vilket oftast handlar om att olika individer försöker smälta in och tona ner delar av sig själva eller använder sarkasm för att handskas med stigman. Exempel på strategier som identifieras i studien är humor eller ironi för att göra den rådande
misskrediterande situationen mindre spänd och att även få de som stigmatiserade att uppleva skam över den stereotypiska kategoriseringar de gjorde.
En annan studie som fokuserar på en stigmatiserad grupp i samhället är studien av Kaufman (2016) som genomfördes för att studera homosexuellas identitet, symbolisk interaktionism och stigma. Studien utfördes i form av intervjuer av 20 homosexuella män och kvinnor med olika bakgrunder i form av ålder, etnicitet och socioekonomisk ställning. Studien undersöker och har huvudfokus i identitetsförhandling och identitetsutveckling. Studien har sin bakgrund i symbolisk interaktionism och med utgångspunkt i teorier om stigma som diskuterar
situationella identitetsförhandlingar. Resultatet i studien visar att beroende på hur individer accepteras av omgivningen påverkas deras eget sätt att se på sin egen identitet och sexualitet. Deltagarna med familj och vänner som accepterade deras sexualitet verkade i längden även att ha enklare att utforma sin självidentitet och kunde se sig själva som homosexuella medan individer som fick negativa konsekvenser hade svårigheter att forma sin identitet. Vidare presenterar Kaufman (2016) att individers uppfattning om vad andra tycker om dem är avgörande för konstruktionen av ens identitet. Upplever man att omgivningen accepterar en leder det till att man vidare accepterar sig själv, men är det tvärtom att man tror att
omgivningen inte accepterar en blir det svårt att konstruera en identitet och i detta fall en identitet som homosexuell. Hur andra ser på en påverkar vilka delar av sig själv man vill visa och vilka strategier man använder sig av och hur man själv accepterar och konstruerar sin identitet. Detta kan kopplas till Cast (2004) studie som påvisar hur individen i interaktion med andra kan uppfatta vad som förväntas av en och sedan agera utifrån detta. Rolltagandet kommer till liv och blir en aktiv process där man antingen framträder eller tonar ner olika delar av en själv, detta förklaras vidare av Kaufman (2016) att denna process har en avgörande roll för hur man som individ med en redan stigmatiserad identitet antingen accepterar sig själv eller inte.
2.3 Sammanfattning av tidigare studier
Vissa studier som presenterats tidigare har symbolisk interaktionism som utgångpunkt. De tidigare studierna som inte utgått från teorier i form av självpresentation i individens samspel med andra utan har belyst olika former av intrycksstyrning individer använder sig av i vardagen. Studierna påvisar även att språket är viktigt för individen och det är språket vi använder som verktyg när vi uttrycker oss, utöver detta kan man se hur föräldrar med rötter i andra länder inte vill att deras barn ska förlora sin kultur. Kulturbevarande är viktigt och ungdomar av olika etniska grupper kan uppleva förväntningar på hur de ska och inte ska vara, genom det språkliga bruket bevaras kulturen och ungdomarna lever upp till föräldrarnas förväntningar genom att exempelvis prata modersmålet hemma.
6
Vidare förklaras det genom symbolisk interaktionism hur individer i sitt vardagliga bruk använder sig av olika roller och intryckstyrning för att accepteras av omgivningen. Studier visar att individen beroende på sociala sammanhang antar roller och lever upp till förväntningar man tror att omgivningen har på en, genom den sociala interaktionen försöker man agera utifrån ett önskvärt beteende. Resultat pekar på att människan lever sig in i och föreställer sig hur andra känner och tänker för att kunna anpassa sitt beteende och reglera sin självpresentation efter miljön och undvika att bli stigmatiserad. Rolltagande beskrivs som främjande i beteendet då individen vet vilka knappar hen ska trycka på för att påverka individen man är i interaktion med. Vidare påpekar studier att ungdomar som delar två kulturer har det svårt att anpassa sig till båda kulturerna, när de är medvetna om att de sticker ut från majoritetsbefolkningen.
2.4 Mitt bidrag till studien
Min studie riktar sig till att förstå unga somaliska killars självpresentation och hur de självpresenteras sig själva som en stigmatiserad grupp. Mycket skrivs i media om somalier som grupp i samhället, men det är sällan somalier som grupp får dela med sig av sina erfarenheter som en stigmatiserad grupp i samhället. Det som gör min studie unik är att jag tittar på självpresentation, rolltagande och stigma inom en grupp som inte studerats på samma vis tidigare. Mitt bidrag med denna studie är att på en djupare nivå beskriva unga somaliska killars självpresentation och inte den etniska identiteten eller huruvida de identifierar sig med en annan nationalitet eller ej, utan snarare förståelse för hur dessa ungdomars livsvärldar ser ut i Sverige. Tidigare studier utgår från invandrarungdomar som en homogen grupp men jag utgår från den unika upplevelsen av somaliska killars upplevelser.
3. Teoretisk referensram
I följande avsnitt kommer jag att redogöra för den teoretiska och begreppsliga referensram som analysprocessen stödjer sig på. I studien har jag valt att beskriva Meads teori om samspel och interaktion, Goffmans dramaturgiska teori samt teori om självpresentation och stigma. Jag anser att dessa teorier var passande för att kunna förklara fenomenet, genom dessa teorier kan bidra till att kunna vidare tolka självpresentationer hos invandrarungdomar. I följande avsnitt kommer jag även presentera vilken koppling teorierna har till varandra.
3.1 Social interaktion
Enligt Mead har det mänskliga jaget särskilda egenskaper som skiljer sig från den
fysiologiska organismen, det förklaras vidare som att människans kropp kan separeras från jaget (1976, s. 109-110). En människa kan således förlora delar av sin kropp utan att det har en påverkan på jaget. Mead menar att individen inte har ett medfött jag som är
färdigkonstruerat utan den är under utveckling vilket uppstår i den sociala erfarenhets- och kreativitetsprocessen. Människan kan inte vara social och interagera med omgivningen innan hen är medveten samt format till en viss karaktär, individens begrepp om ens själv innebär att man befinner sig inom en miljö som innefattas av signifikanta gester (Mead, 1976, s.131). Rolltagande är en central utgångspunkt inom teorin och förklaras som något befinner sig inom ramarna för den sociala kontexten individen befinner sig inom. Genom det sociala samspelets och interaktionen mellan individer införlivas rolltagandet. Jaget möjliggör det för människan att se sig själv som ett objekt bestående av den helhet av relationer som är
7
befintliga i ens sociala tillvaro. Genom den sociala omgivningen och de sociala relationer som finns omkring människan hjälper det hen att vidare skapa en bild av sig själv (Mead, 1976, s.121).
Mead (1976, s.132) menar att I, eller Jaget, förklaras företräda det omedvetna samt sociala hos människan medan me är den del som är medveten och tar till sig samt anpassar sig till den rådande sociala omgivningen. Människans me är den del som utvecklas och konstrueras genom värderingar och normer, me möjliggör individens socialisation samt samspel med andra då vi är medvetna om de samhällsnormer som råder och kan vidare anpassa oss efter dessa. Människans me påverkas av de rådande samhällsnormer och vi kan anpassa oss efter hur omgivningen och omvärlden uppfattar en som individ. Genom me kan människan se sig själv genom publikens ögon, den inre konversationen mellan I och me gör att aktören söker sig efter ett medvetet jag (Mead, 1976, s.132–135). Språket är en viktig komponent i människans utveckling av jaget den språkliga processen är väsentlig och det är i dess medverkan som förvandlingen mellan endast den biologiska individen till den medvetna individen sker. Språket utgörs och är bestående av symboler och signifikanta gester vilka är premisser för individens möjlighet att kunna forma ett jag och utveckla ett inre. Dessa signifikanta gester och symboler har en betydelse för det sociala samspelet mellan de två individer som kommunicerar med varandra, gesterna blir som verktyg och människan kan på så vis integrera.
Enligt Mead är Jaget en process och inget man föds med som snarare växer fram med tiden (Ritzer, 2015, s. 282). Människan utvecklande av jaget styrs av förmågan att omedvetet kunna sätta sig själv i andra individers position för att vidare agera så som de gör. Detta bidrar med att individer kan få en uppfattning om och kan bedöma sig själv så som andra hade bedömt en (Ritzer, 2015, s. 282). Mead beskriver att Jaget och människans medvetande är under en ständig konstruktion, och uppstår “i den sociala erfarenhets- och
aktivitetsprocessen, dvs. utvecklas i individen som ett resultat av hans relationer till denna process i dess helhet och till andra individer inom denna process” (Mead, 1976, s. 109). Individen är således i behov av en social omgivning att kunna referera tillbaka till för att veta vem man är, vidare förklarar Med detta som att jaget skiftar och anpassar sig efter det
sammanhang och kontext man befinner sig i. Det finns många versioner av oss själva och beroende på vår relation till individen vi är i interaktion med och situation anpassar vi oss efter det och reglerar vårt sätt att vara och vår presentation av oss. Man är exempelvis annorlunda mot sin chef jämfört med ens kompis och delar med sig av annorlunda
information om sig själv. Jaget hos människan blir till och formas genom rolltagandet och börjar redan tidigt i form av leken och spelet, detta rolltagande kommer vidare till uttryck och kan komma fortsätta livet ut. Genom spelet som man engagerar sig i som barn lär man sig ta hänsyn till de andra spelarna och här utvecklar individen den så kallade generaliserade andre. Den generaliserade andre är en form av ramverk för hur individen ska kunna analysera sig själv och sitt beteende. Den generaliserande andre möjliggör det för individen att anpassa sig till större normer i samhället och kan agera mellan dessa. Interaktionen mellan två individer kan förklaras som en form av växelverkan mellan stimulus och respons och genom detta sociala samspel och språkliga process blir människans Jag till (Mead, 1976, s. 17–19). Vidare beskriver Mead självet vilket innebär att människan uppfattar sig själv som ett objekt.
Eftersom att sociala konstruktioner alltid förändras och är dynamiska förändras självet också. Självet kan inte likställas med individens personlighet som är statiskt och kvarstår utan likt sociala objekt är självet dynamiskt (Charon, 2007, s. 73-74).
8
3.2 Rolltagande / det dramaturgiska perspektivet
Ervig Goffman är en modern sociolog som studerar människors vardagliga sociala liv ur ett sociologiskt perspektiv. Genom begrepp från teatervärlden belyses den vardagliga
interaktionen och sociala liv och hur människans identitet och själv upprätthålls i samhällets interaktioner. Människan anar roller i sitt framträdande, detta sker på scenen och vi
människor utgör aktörer och om vingen publik. Det sker ett utbyte av inflytande och intryck där individen agerar i hopp om att övertyga publiken om sin roll. Publiken kan med sina handlingar vidare påverka aktören och aktören kan genom sitt agerande påverka publikens uppfattning om en. Genom att befinna sig i samma fysiska rum kan det uppstå ett ömsesidigt inflytande på varandras beteende och handlingar samt sätt att vara, denna process och utbyte av inflytande är grundläggande i den sociala interaktionen enligt Goffman (1998, s. 28-32). Den sociala interaktionen blir alltid dömd av andra och det är viktigt för individen att ha en förmåga att reflektera över sitt eget agerande och ens egna val. Den sociala interaktionen kommer till uttryck i form av ett framträdande och individen antar ett rolltagande inom ramen för den sociala situationen som råder. Under detta framträdande använder individen sig av olika tekniker för att på ett förverkligande sätt leva upp till rollen som man avser att spela för publiken. Det framträdande som sker görs medvetet av individen och hen spelar givna roller, genom intrycksstyrning kan individen leva upp till rollförväntningar, upprätthålla en fasad och bemöta förväntningar på aktörens framträdande. Individens användande av olika former av intrycksstyrning är enligt Goffman en grundläggande pelare i den sociala interaktionen (Goffman, 1998, s. 25).
Intrycksstyrning innebär att individen försöker styra de intryck andra får av en genom att presentera en särskild bild av sig själv. Den bild av sig själv som individen vill presentera är förankrat i den publik man har, beroende på vilken publik man har styr man intrycket av sig själv på olika vis. Vidare är det upp till publikens medlemmar att avgöra om framträdandet av aktören är genuint eller ej (Goffman 1998, s.182-206). Fasad är ett begrepp som enligt
Goffman förklaras som en form av dramatiskt förverkligande där aktören genom ett tydligt rollintrände försöker bekräfta rollen för publiken. Fasaden kan vara medveten och omedveten hos individen när hen presenterar sig själv, individens självpresentation är en process som kontrolleras samt styrs och handlar i mån om att reglera hur andra uppfattar en (Goffman, 1998, s. 28).
Goffman delar in det dramaturgiska framträdandet i två regioner, den främre regionen och den bakre regionen. Den främre regionen innefattar det aktiva framträdandet inför publiken, i detta framträdande är individen medveten om de förväntningar som råder och som publiken har. I den främre regionen försöker individen upprätthålla en fasad och kan inte uppföra sig hursomhelst utan ens roll antagande måste uppfattas som trovärdigt av omgivningen. I den bakre regionen kan individen vara på ett annat sätt än när hen är framför publiken, man har inte längre individen i åtanke utan det är fritt från förväntningar och krav. Individen är inte längre bedömd av publiken, i den bakre regionen kan aktören vila upp sig och uppföra sig hur hen vill. Goffman beskriver att en form av rollkonflikt kan uppstå hos individen, detta
innefattar att individen har flera sociala roller att leva upp till och upprätthålla (1998, s.109).
3.3 Självet och självpresentation
Att styra andras intryck av sig själv förklaras som ett socialpsykologiskt fenomen. I
interaktionen mellan aktörer använder sig individen av olika intryckstyrningar för att reglera sin självpresentation (Goffman, 1998, s. 182). Aktören vill upprätthålla en trovärdig roll och självpresentation är oftast avsiktlig och individen är medveten om de intryck hen presenterar
9
men självpresentation kan även vara omedveten. För att leva upp till rollen finns det
hjälpmedel och rekvisita så som kläder och andra attribut, vilket används i mån om att stärka den uppfattning individen vill presentera av sig själv (Goffman, 1998, s. 13).
Självpresentation kommer till uttryck och är en produkt av den dramaturgiska interaktionen mellan aktör och publik, fenomenet har sin utgångspunkt i det dramaturgiska perspektivet. Teorin beskriver den vardagliga interaktionen mellan individer och hur människan i sin vardag upprätthåller en bild av sig själv. Genom denna interaktion träder självpresentationer fram och innefattar de åtgärder den enskilda individen använder sig av för att passa in i det sociala sammanhang hen befinner sig i. Dessa åtgärder kan exempelvis vara kroppsspråk och kläder (Goffman, 1998, s. 14-16).
3.4 Stigma
Begreppet stigma skapades ursprungligen av grekerna och syftar till att beteckna kroppsliga tecken som var ovanliga och nedsättande i en individs status (Goffman,1972, s. 9). Enligt Goffman är stigmats huvudfokus och utgångspunkt i den dramaturgiska interaktionen mellan de stigmatiserade människorna och de normala människorna i samhället. Stigma delas vidare in två kategorier misskreditabla och misskrediterande, beroende på vilken grupp individen tillhör påverkas dennes interaktion med omgivningen. Tillhör man den misskrediterande gruppen innebär det att stigmat och skillnaderna är uppenbara för omgivningen, detta stigma är tydligt och kan exempelvis vara att man ska saknar en kroppsdel. Gällande den
misskreditabla gruppen är inte dessa skillnader och stigman lika uppenbara för omgivningen, det kan exempelvis vara en homosexuell kvinna som av omgivningen uppfattas som
heterosexuell. Vidare beskriver Goffman (1972, s. 12) i sin teori att det finns tre olika typer av stigma, tribala stigmat vilket är ett socialt stigma och bygger på religion, ras och nation detta stigma kan förmedlas vidare i generationer. Fysiskt stigma innebär att individen har synliga kroppsliga missbildningar av olika slag och psykiskt stigma som förklaras som bristande och onaturliga lidanden. Individer som är stigmatiserade tenderar att handskas med stigma på ett sådant vis att de söker sig till samma grupp individer som också är
stigmatiserade då de inte längre sticker ut från mängden. Denna grupp individer beskriver Goffman som de egna och är en grupp individer som upplever samma stigma där alla tänker sig vara normala och behöver inte på så vis oroa sig för sitt stigma. De egna kan förklaras som individer som lever i en egen värld där de alla är likadana och kan leva fritt utan oroligheter för att sticka ut eller uppfattas som avvikande (Goffman, 1972, s. 36-37).
Den grundläggande orsaken till stigma beror på att individer i samhället har en förutfattad uppfattning kring hur saker och ting samt individer bör vara. Att ha en uppfattning om hur individer bör vara och inte vara bidrar till att man har förväntningar vilket vidare bidrar till att individer redan i första åsynen skapar uppfattningar om varandra. Det är genom dessa
förväntningar som individen avgör om personen man är interaktion med är normal eller inte. Detta avgörs genom hur många krav och förväntningar personen lever upp till och uppfyller av betraktarens normativa uppfattning. Framgår det att personen man är interaktion med skiljer sig från normen klassas denne som utstött och avvikande. Detta innebär att genom samspelet mellan individerna sker det en observation. Uppfattas man som avvikande stämplas man av betraktaren, individen blir då stigmatiserad (Goffman, 1972, s. 10).
10
4. Metod
I det här avsnittet presenterar jag den metodansats som jag väljer att använda mig av. Här redogör jag även min motivering till metodval samt hermeneutikens grundantaganden, vidare redovisar jag studiens tillvägagångssätt och metodologiska överväganden.
4.1 Motivering av metodval
I studien strävar jag efter ungdomarnas subjektiva upplevelse och av den anledningen är den hermeneutiska metodansatsen mest lämpad att besvara studiens frågeställningar vilka är följande: Hur själv presenterar unga somaliska killar sig själva? och Hur påverkas deras självpresentation av att de är en stigmatiserad samhällsgrupp?
Den hermeneutiska metodansatsen ger mig möjligheten att närma mig ungdomarnas livsvärld och upplevelser för att på så sätt få en uppfattning om dessa. Med hjälp av den hermeneutiska analysprocessen möjliggörs en djupare förståelse och på så vis kan jag besvara
frågeställningen.
4.2 Hermeneutikens grundantaganden
Hermeneutiken härstammar från det grekiska ordet hermeneuein som betyder “att tolka”. Grundläggande för den hermeneutiska metodansatsen är att förstå och tolka fenomen. Människans förståelse kan likställas och förklaras som att ställa sig framför något, det kan exempelvis vara att man står ansikte mot ansikte, genom att göra detta framstår det man har framför sig tydligare (Ödman, 2007, s. 24). Hermeneutiken har sin grund inom filosofin och enligt Heidegger (Ödman, 2007, s. 25) är förståelse grundläggande för vår mänskliga
existens. Förståelsen kan ses som pusselbitar individen använder sig av som delförklaringar då vi strävar efter att få en allomfattande helhetsbild (Ödman, 2007, s. 25). Genom att vidare förstå delarna kan man förstå helheten. Vi människor är i behov av att förstå helheten för att kunna orientera oss i vår omvärld. Vidare menar Heidegger att tolkningen inte står till tjänst av förståelsen utan de är i ständig verkan, förståelse och tolkning är i dialog och i detta fall har språket en stor betydelse. Med hjälp av det kan människan både tolka och förstå (Ödman, 2007, s. 26). Hermeneutiken bidrar således till en tolkningsprocess, som enligt Ödman är ute efter en form av föränderlig kunskap där varje tolkning vidare skapar en ny förståelse. Människans förståelse är evigt bunden till vår existens och vårt att vara-i världen där
tolkningen sker (Ödman, 2007, s. 25). Den ontologiska tryggheten i hermeneutiken är där vår livsvärld äger rum. Tolkning och behovet av att tolka uppstår när något är svårt att förstå, den grundläggande anledningen till att människan vill förstå är för att kunna orientera sig i
omvärlden. Att tolka och förstå sin omgivning är något människor gör under sitt vardagliga bruk, tolkningen är en utsaga präglad av dialektik och en process mellan den som tolkar och det som tolkas (Ödman, 2007, s. 57-58).
Förförståelse utgör en viktig komponent i den hermeneutiska metodansatsen. Individen ser sin omgivning och verklighet utifrån sin egen synvinkel och sin förförståelse, vilket hjälper en att nå förståelse för ett fenomen (Ödman, 2007, s. 102). Förförståelse kan vara individens antaganden, upplevelser eller fördomar, det är en form av tyst kunskap individen bär på för att förstå och tolka sin omgivning. Heidegger syftar på att tolkning innebär att individen uppenbarar det som redan är förstått samt att det inte finns en objektiv tolkning utan vi tolkar alltid utifrån vår förförståelse (Ödman, 2007, s. 26). Det är genom vår förståelse, den tysta kunskap vi bär som individen vidare kan tolka och förstå den omgivning man befinner sig i
11
(Dahlberg et al. 2007, s. 278). Dialogen utgör en viktig punkt i hermeneutiken, speciellt dialogen mellan individens förståelse och förförståelse, metoden har som grundläggande utgångspunkt i öppenhet och ömsesidig dialog (Ödman, 2007, s. 27-28).
I den hermeneutiska metodansatsen utgör den hermeneutiska spiralen en central roll, för att få en uppfattning om helheten behöver man förstå delarna men även genom att förstå helheten får man större uppfattning för delarna (Ödman, 2007, s.100-101). Detta sker i
tolkningsprocessen där dialogen ska konkretiseras i förhållandet mellan delar och helhet. Tolkningsprocessen går alltid framåt för att hela tiden leda till en bättre samt bredare förståelse. Förförståelsen är dynamisk och kan ändras under forskningens gång.
4.3 Förförståelse
Som tidigare presenterat i hermeneutikens grundantaganden i metodavsnittet har
förförståelsen en stor betydelse för människan och vi tolkar det vi upplever med hjälp av våra tidigare erfarenheter och det vi tidigare förstått. Vår förförståelse gör så att vi kan orientera oss i vår omvärld. Förförståelsen är inte något vi kan ställa oss framför då vi är en del av livsvärlden vi studerar, utan anses inom hermeneutiken vara en grundläggande förutsättning för att kunna tolka och förstå vår omvärld. Inom hermeneutiken är det viktigt som forskare att vara medveten samt uppmärksamma sin förförståelse och vidare vara öppen för det som framträder i dialogen, detta kan göras genom att anteckna sin förståelse och medvetandegöra den under forskningens gång.
Min egen förförståelse är att ungdomarna uppfattar det som jobbigt och kan stöta på svårigheter i vardagen och har även rollkonflikter. Denna svårighet uppstår i kontext av att ungdomarna lever i två motstridiga kulturer vilket gör det svårt att accepteras av båda parterna. Jag har medvetet valt att undersöka somaliska killar än tjejer med tanke på att min förförståelse kan prägla studien allt för mycket då jag själv är en somalisk kvinna och delar snarlika upplevelser. För att av den anledningen skapa en form av distans till arbetet har jag valt att utgå från killars erfarenheter än tjejers och deras upplevelser av självpresentation i olika sociala sammanhang.
4.4 Urval
För att besvara studiens frågeställning tillämpades ett snöbollsurval och kriterierurval vilket kan generera riklig information om det studerade fenomenet. Denna kombination av urval kombinerades för att vidare få en närhet och förståelse. Styrkan med kriterieurval är att det finns en möjlighet att skapa överensstämmelse med studiens frågeställningar och därmed finna relevanta intervjupersoner för att vidare besvara studiens syfte och frågeställningar. Snöbollsurval bidrar till att det blir enklare att hitta nya personer då varje deltagare
rekommenderar en ny person vilket på så vis skapar en snöbollseffekt (Patton, 2002, s. 237). Kriterier som önskades bemötas i studien är att ungdomarna var killar, över 15 år gamla att de bodde hemma och hade föräldrar av somalisk bakgrund. Deltagarna i studien är ungdomar mellan åldrarna 16-19 och bor i olika städer i Sverige. Ungdomarna läser olika inriktningar i gymnasiet, samtliga har även jobb och övriga deltar i olika sporter under fritiden.
12
4.5 Datainsamling
Dialog och förståelse är viktiga komponenter i hermeneutiken för att uppnå en förståelse, vilket kan ske genom att ha en ömsesidig och öppen konversation. Detta är två
grundläggande tillvägagångssätt för människan att nå förståelse på (Binding och tapp, 2008, s. 121-122). Datainsamlingen ska präglas av en öppenhet i dialogen och den som tolkar och det som tolkas ska eventuellt föras samman och uppnå en gemensam förståelse, en form av horisontsammansmältning där tidigare uppfattningar utmanas för att närma sig ett och samma perspektiv. Genom denna process och öppenhet kan en ny förståelse tillämpas och individen kan vidga sin horisont (Dahlberg et al. 2007, s.78). Enligt Binding och Tapp karaktäriseras en genuin konversation av att vi utmanar vår tidigt konstruerade förförståelse, vi omprövar våra subjektiva antaganden genom att få ny kunskap av den andre (Binding och Tapp, 2008, s.123). Flexibilitet är viktigt i dialogen då man alltid utmanar sin förförståelse och måste vara beredd då det som kan dyka upp under dialogen.
I mina intervjuer har jag utgått från en intervjuguide och semistrukturerade intervjuer, jag spelade in intervjuerna genom min mobiltelefon. De semistrukturerade intervjuerna som gjordes möjliggjorde det för mig att vara flexibel under intervjun och intervjupersonerna kunde fritt svara på frågorna. Intervjuerna påbörjades med en presentation av mig själv, studiens syfte samt de etiska principerna.
4.6 Analys
Den analytiska processen i den hermeneutiska metodansatsen är bestående av flera steg och kommer att presenteras nedan.
Inledande tolkning
Den inledande tolkningen i den hermeneutiska spiralen befinner sig på en lägre
abstraktionsnivå, i den här fasen är det aktuellt att få en förståelse för den insamlade data. Detta sker genom att flertal gånger gå igenom ens transkribering för att vidare få en överblick av datainsamlingen. Genomdenna primära process möjliggörs det att kunna tematisera data, det insamlade resultatet delas in olika teman. De olika teman som presenteras i
inledningsfasen är det som mest frekvent tas upp samt det som anses vara mest betydelsefullt hos respondenterna. I denna process får man en helhetsuppfattning om fenomenet innan man övergår till att fokusera på delarna vilket sker i den andra fasen. I den inledande fasen vill man hitta gemensamma mönster som kan vidare delas in i teman (Dahlberg et al, 2007, s. 281).
Fördjupad tolkning
I den fördjupade tolkningen utgår man från de teman som tidigare konstruerats i
inledningsfasen för att vidare hitta dolda mönster, här strävas det efter att återigen gå igenom den insamlade data och läsa mellan raderna för att hitta underliggande betydelser.
Tolkningsprocessen i denna fas blir allt mer abstrakt än tidigare inledningsfas. I denna fas tillämpas den tidigare presenterade teorin för att vidare förklara fenomenet. Genom att konstant jämföra de konstruerade teman kan man finna likheter samt olikheter för att hitta ytterligare mönster och teman, eller eventuellt slå samman teman som är likartade. Utifrån teorierna kan dessa teman fördjupas och nyanseras, tolkningen kan därför tas till en djupare abstraktionsnivå för att få en ökad förståelse samt förklaring av fenomenet (Ödman, 2007, s. 103-107).
13
Huvudtolkningen är den slutliga tolkningsprocessen samt på den högsta abstraktionsnivån och utgör en ny helhet som binder samman alla tidigare tolkningar. Huvudtolkningen ska utöver att binda samman datainsamlingen även ha en genomgående röd tråd i
tolkningsprocessen och de teman som uppkom i inledningsfasen samt den fördjupade fasen. Huvudtolkningen syftar till att besvara studiens frågeställning och träder fram i jämförandet av de tidigare tolkningarna, där man jämför olikheter och likheter för att nå fram till en övergripande och abstrakt huvudtolkning. Den flätar samman alla tolkningar för att bilda en mer allomfattande helhet för att vidare tydliggöra strukturer och mönster. I slutskedet av tolkningsprocessen skapas en generell förklaring till fenomenet som utgått från den slutliga huvudtolkningen (Dahlberg et al, 2007, s. 281-286).
4.7 Etiska överväganden
Denna studie har utgått från de fyra etiska forskningsprinciperna som finns inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Dessa forskningsprinciper är samtyckeskravet,
nyttjandekravet, informationskravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2012, s. 6). Enligt samtyckeskravet informerade jag intervjupersonerna om deras rätt att bestämma villkoren för deltagandet och att de har rätten att närsomhelst avsluta sin medverkan.
Informationskravet handlar om att informera intervjupersonerna om studiens syfte, i enlighet med detta krav redogjorde jag för studiens syfte och vad deltagarnas uppgift i studien
innebär. Enligt konfidentialitetskravet informerade jag för deltagarna att alla personuppgifter behandlas konfidentiellt samt förvaras oåtkomligt för obehöriga. Information om
intervjupersonernas namn och ålder finns inte med i min uppsats eller transkribering. Jag presenterade nyttjandekravet för intervjupersonerna och betonade att de insamlade personuppgifterna endast kommer användas till forskningens ändamål och inget annat (Vetenskapsrådet, 2012, s. 10-14). Jag hade använt mig av inspelning under intervjun och sparat transkriberingen för att vidare radera detta i slutet av studien för att ta hänsyn till respondenternas konfidentialitet och integritet.
5 Resultat
Nedan presenteras studiens resultat i tre steg. Först redogörs den inledande tolkningen vilket ska representera en helhetsbild av det insamlade materialet. Sedan presenteras den fördjupade tolkningen vilket är en fördjupad fortsättning på den inledande tolkningen. Här lyfts citaten fram av intervjupersonerna och tolkningen blir abstrakt i ramverk av studiens teori och tidigare studier. Slutligen knyts studiens tolkningar till en huvudtolkning som har en genomgående röd tråd och för samman studiens resultat. Denna slutliga tolkning sker på högre abstraktionsnivåer än tidigare i tolkningar. Respondenterna kommer att benämnas som följande: IP1, IP2, IP3, IP4 och IP5. Studiens fördjupade tolkningar kommer att beskrivas som sociala arenor vilket innebär olika sociala sammanhang som respondenterna befinner sig inom. Sociala arenor kan likställas med olika fält där det råder normer, beteendeförväntningar och som även präglas av olika typer av stigman. De sociala arenorna som kommer
presenteras i senare avsnitt är följande: Ungdomarnas vänskapsrelationer, Offentliga platser, Dynamiken inom familjen och Somaliska samhället.
14
5.1 Inledande tolkning
I detta avsnitt kommer den inledande tolkningen att presenteras och redovisas. Det insamlade datamaterialet lästes igenom ett flertal gånger för att få en helhetsuppfattning av
transkriberingen och vidare hitta upprepade teman. Teman som hittades delades in i följande: Ortengrabb, försvenskad, korrekt/formell svenska, somaliska, vara sig själv, dela bakgrund, bra betyg, prata med lärare, kundbemötande, språkskillnader inom familjen,
generationsskillnader, kunskap om kultur, högtider, krav på familj, qurbo joog.
5.1.1 Ortengrabb
Inntervjupersonerna lyfter fram att de i vissa situationer inte vill uppfattas som en ortengrabb. Att uppfattas som en ortengrabb innefattar att vara högljudd och stökig. Alla intervjupersoner är överens om att de ibland inte vill uppfattas som ortengrabbar och att denna stämpling inte är önskvärt i alla avseenden. Denna stämpling kommer främst från samhället och inte familjerna eller vännerna.
5.1.2 Försvenskad
En gemensam nämnare för alla respondenter är att dem i samtliga tillfällen inte heller vill uppfattas som försvenskade, och att uppfattas som detta är inte positivt i alla sammanhang. Ungdomarna beskriver att uppfattningen att de är försvenskade oftast kommer från äldre släktingar.
5.1.3Korrekt/formell svenska
I samtliga sammanhang och i interaktion med samhället i övrigt beskriver intervjupersonerna att de pratar korrekt och formell svenska samt att detta sätt att tala även anses vara önskvärt i samtliga sammanhang.
5.1.4 Somaliska
Att kunna prata och förstå det somaliska språket anses vara viktigt för ungdomarna,
somaliskan används främst när de är i hemlandet eller när de pratar med släktingar och andra somalier i vardagen.
5.1.5 Vara sig själv
Att vara sig själv är en viktig punkt som poängteras av intervjupersonerna.
Intervjupersonerna beskriver att när de inte bemöter förväntningar och krav från olika håll kan de vara sig själva och slappna av.
15 5.1.6 Dela bakgrund
Intervjupersonerna belyser vikten av att dela samma bakgrund och hur detta är viktigt i vänskapsrelationerna. Att dela samma bakgrund skapar en gemensam nämnare för
ungdomarna och för dem samman i vänskapskretsen, det bildas en djupare relation och tillit.
5.1.7 Bra betyg
Att få bra betyg i skolan anses vara viktigt för ungdomarna. De beskriver att bra betyg eftersträvas av dem och de försöker ta skolan på allvar och få bra resultat. Att få bra betyg genomsyrar intervjuerna och ungdomarna belyser att de vill skapa en bättre framtid för sig själva än vad deras föräldrar har. De uppfattar att de genom att få bra betyg i skolan kan åstadkomma detta.
5.1.8 Prata med lärare
Ungdomarnas tillvägagångssätt när de pratar med lärarna är något som tas ofta fram i studien. Att prata med lärare upplevs kan påverka betygen och man är därför försiktig med hur detta går till. Majoriteten av intervjupersonerna uttrycker att de är lite extra försiktiga med hur de pratar med lärare för att inte uppfattas på ett visst sätt.
5.1.9 Kundbemötande
En av intervjupersonerna jobbar vid sidan om studierna och uttrycker att kundbemötandet är viktigt. Han beskriver att han i möte med kunder är mån om att uppfattas på ett visst sätt och det är viktigt för honom att visa att han har kompetens och behärskar det svenska språket.
5.1.10 Kunskap om kultur
Att ha kunskap om den somaliska kulturen anses vara viktigt för ungdomarna och kraven på att kunna kulturen kommer främst från föräldrarna. Även för släktingar är det viktigt att föräldrarna lär sina barn om kulturen och för att på så sätt kunna delta i kulturella sammanhang vilket är ett krav.
5.1.11 Språkskillnader inom familj
Majoriteten av intervjupersonerna beskriver att de med sina föräldrar oftast pratar somaliska och med sina syskon pratar de svenska, att prata svenska med sina syskon förklaras vara mest naturligt dock är det ett förväntat att av dem att prata somaliska i hemmet.
5.1.12 Högtider
Högtider beskrivs som viktiga sociala tillställningar där man oftast träffar släktingar och deltar i traditionella seder. Att vara en del av högtiderna är viktigt och det förväntas av omgivningen att ungdomarna ska vara delaktiga på dessa.
16 5.1.13 Krav på familj
Intervjupersonerna beskriver att det finns krav på familjen och synnerlighet på föräldrarna att deras barn ska vara på ett visst sätt. Dessa krav kan komma till uttryck gällande språk,
handlingsmönster och främst hur de ska och inte ska vara med övrig släkt. Kraven ställs av både andra släktingar och bekantskapskretsen.
5.1.14 Qurbo joog
Detta begrepp används främst från släkten från hemlandet för att beskriva ungdomarna. Qurbo joog betyder utlänningar och används för att beskriva somalier som inte bor i Somalia eller även somalier som inte beter sig enligt tradition, till skillnad från försvenskad som riktar sig enbart mot den svenska nationaliteten.
5.2 Fördjupad tolkning
De teman som tidigare presenterats i den inledande tolkningen ligger till grund för analysen i den fördjupade tolkningen. Tolkningsprocessen i denna fas kommer att ligga i en högre abstraktionsfas och kommer att vidare kopplas till teorierna som tidigare presenterats. Jag kommer i denna fas försöka hitta de olika sambanden som träder fram mellan de olika delarna i materialen.
5.2.1 Att uppfattas som en stereotyp
Temat i denna första del är en totalisering av inledningens tema ortengrabb och försvenskad. Detta tema lyfter fram att samtliga intervjupersoner oftast känner behovet av att ändra sitt beteende och sätt att vara för att inte uppfattas som en stereotyp. Att medvetet ändra sitt beteende i sociala sammanhang är något samtliga respondenter betonar starkt. Denna medvetenhet och försiktighet med vad man visar av sitt beteende och vad som ändras beror på hur omgivningen uppfattar en. Samspel mellan individ och omgivning är avgörande för hur denne senare stämplas och uppfattas av omgivningen. Respondenterna beskriver att de undviker att visa samtliga beteendemönster för att inte uppfattas som en stereotyp. Vidare berättar respondenterna att denna målning av att vara stereotypisk är nyanserad och går åt två håll. De två mest genomgående stereotyperna som beskrivs av respondenterna är att inte uppfattas som en stereotypisk ortengrabb och som försvenskad, dessa två stereotyper
fungerar som varandras motsatser i studien och är varandras motparter. IP5 beskriver att han jobbar i en butik och är extra vaksam över sitt beteende i möte med kunder, under intervjun beskriver han följande:
När jag jobbar i butik försöker jag utöver att vara professionell även prata väldigt svenskt, jag vet att jag inte har det utseendet man förväntar sig. Asså jag vet om att jag inte ser typisk svensk ut och därför försöker jag genom mitt beteende vara lite extra social och prata bra svenska så att kunderna känner sig liksom tryggare och vet att jag kan min grej. Jag vill inte att man ska tycka att jag inte kan eller att jag liksom inte är duktig på det jag gör.
Detta kan tolkas som att ju mer man upplever att man sticker ut från normen eller majoriteten desto mer är man medveten om hur man sticker ut och man försöker då förstärka andra aspekter av en själv i mån om att ändå smälta in. Av ovanstående citat att tolka anser jag att
17
IP5 upplever att han inte har det ideala utseendet för att passa in och därför försöker han kompensera detta genom att vara extra social eller prata väldigt svenskt med kunder. Vidare berättar IP3 om situationer med övrig släkt då han upplevt att han behövt ändra sitt beteende för att inte uppfattas som försvenskad, under intervjun beskriver han följande:
Asså med släkten under högtider försöker man bete sig så bra som möjligt, jag vill inte att man ska tro att jag inte kan kulturen. Vi har speciella sätt som vi pratar på med äldre släktingar och det finns speciella sätt man beter sig på. Gör man inte det vet jag att många kommer att tro att mina föräldrar inte lärt mig kulturen, eller att man leker svensk och inte kan. Därför är jag lite mer medveten om hur jag beter mig med släkten men med mina jämnåriga kusiner exempelvis spelar det ingen roll. Vi kan vara mer chill med varandra men det funkar inte med äldre.
IP3 beskriver vidare att denna medvetenhet kring ens beteende även präglar vardagen i skolan, han beskriver att han även med lärare är lite försiktig kring sitt beteende. Vidare förklarar han detta på följande sätt:
Jag är lite mer ordentlig med mina lärare, är inte lika högljudd osv. Jag är lite mer lugn och “svensk” man får liksom vara så som ska vara om man vill få bra betyg och klara sig.
IP1 upplever att han känner en press från föräldrarna att prestera bra i skolan för att inte uppfattas som stökig. Han beskriver följande:
(...) Sen jag var liten har mina föräldrar alltid sagt att jag ska prestera dubbelt så hårt som svenskarna med tanke på att jag liksom inte ser ut som alla andra, jag är svart och sticker ut från mängden.
IP1 bygger vidare på detta och beskriver att det finns förväntningar från både familj och samhället i övrigt.
Det finns ju förväntningar på hur man ska vara med familj, det är viktigt för mina föräldrar att jag kan min kultur och vi besöker hemlandet ofta. Sen finns det liksom förväntningar på att man ska kunna den svenska kulturen också, så man ska inte i samhällets ögon inte vara en stökig grabb från orten men i föräldrarnas ögon ska man inte heller bli försvenskad så det är liksom 50/50 och ba anpassa sig efter där man är.. med föräldrarna på ett visst sätt och i skolan ett annat sätt.
Av detta citat går det att antyda att ungdomarna i samspel med omgivningen skapar en uppfattning om vad som förväntar sig av en. I interaktionen skapas en form av uppfattning gällande vad som anses vara ett önskvärt beteende och genom detta försöker man presentera en bild av själv i förhoppning på att den ska accepteras av omgivningen. Detta tydliggör i ett citat av IP4, han beskriver följande:
Jag vet vad folk oftast tycker folk tycker när de ser en ung somalisk kille i samhället, speciellt om man klär sig på ett visst sätt de tror säkert att man är i gäng eller något skumt så ibland får man switcha hur man för att folk inte ska få fel uppfattning (...) Av sammanställningen av ungdomarnas upplevelser under detta tema kan det dras kopplingar till Goffmans teori om självpresentation och stigma. För att undvika att bli stigmatiserade kan
18
vi se att ungdomarna visar samtliga delar av sig själva och presenterar olika delar av ens jag för att inte bli stigmatiserade. Vi ser även att det finns en dualitet i stigmat och det är som två sidor av ett och samma mynt. Stigmat är inte endast att ungdomarna uppfattas på ett visst sätt av en grupp i samhället, eller att de endast uppfattas som stökiga grabbar utan det sker även i interaktion med släktingar där man inte vill stämplas eller uppfattas som svensk. Goffman beskriver i sin teori att individen i sitt beteende är medveten om hens rollspelande i den främre regionen och man vill således inte tappa ansiktet. Ungdomarna undviker att bli kallade för försvenskade men man vill även inte uppfattas som en typisk ortengrabb. Detta går att förknippa med Goffmans teori om stigma och hur individen ur många aspekter är
stigmatiserad i sin vardag. På grund av stigman försöker ungdomarna presentera olika delar av sig själva och självpresentation är således starkt förknippad med att undvika att bli
stigmatiserade. Vidare beskriver Goffman i sin teori om stigma och hur det finns två typer av stigmatisering, misskrediterande och misskreditabla. Här kan man relatera till att ungdomarna är misskreditabla och är därför mer vaksamma över sitt beteende samt informationen de ger ut om sig själva. Det finns en hårfin gräns och man vill varken falla åt det ena eller andra hållet. Samtliga ungdomar är även medvetna om att deras utseende inte är det normativa och försöker istället framhäva och förstärka andra delar av sig själva i förhoppning att detta ska accepteras av betraktaren.
5.2.2 Språket som verktyg i vardagen
Detta tema är en totalisering av Korrekt/formell Svenska och Somaliska. En röd tråd i resultat är att språket utgör en viktig funktion för ungdomarna, det är genom språket de kan uttrycka sig och det språkliga bruket är viktigt för självpresentationer. Språket är samtidigt avgörande för huruvida dem uppfattas som svenskar eller somalier. Ungdomarna beskriver att i alla sociala arenor i vardagen är språket en viktig komponent för hur dem ska uppfattas och vad dem väljer att visa. IP3 beskriver att:
När jag är med mina vänner pratar jag svenska men asså skulle jag prata ren svenska som jag gör med mina lärare hade dom skrattat åt mig (skrattar). Jag kan ibland få med lite somaliska ord när vi pratar men asså skulle jag prata ordentlig somaliska som man gör med släktingar i hemlandet så hade dom nog inte tagit mig på allvar, jag vet inte hur jag ska förklara men det är som att jag pratar tre språk, ett med vänner, ett med lärare och ett med familj/släktingar (skrattar).
Av citatet att tolka uttrycker IP3 hur hans språkliga bruk varierar beroende på umgänge, han förklarar till och med att det är som att han pratar tre olika språk. IP3 betonar hur han inte hade blivit tagen på allvar om han pratade på annat sätt än förväntat av omgivningen. Som i tidigare tema förklarar IP3 att han med lärare är mer vaksam kring sitt beteende och inte vill uppfattas på ett visst sätt av både lärare och familj. Samma koncept förklaras av IP1då han beskriver följande:
Med släktingar är jag noggrann med att prata somaliska för jag vill inte att dom ska tycka att jag är svensk. Asså jag är ju somalier och jag är född här men jag vet vad dem tycker om mina småsyskon för att dom kan inte somaliska, släkten tycker att dom är svenskar. Så jag försöker prata somaliska för att visa att jag kan och jag har ju dessa förväntningar på mig.
I citatet av IP1 kan det ses hur det språkliga bruket är starkt förknippat med huruvida man uppfattas som svensk eller somalisk samt hur ungdomarna utgår ifrån dessa rollförväntningar och försöker leva upp till dessa genom att återspegla detta i sitt beteende och
19
självpresentation. Beroende på vad som förväntas av dem i sammanhanget anpassar de sitt språk efter detta, IP4 beskriver detta på följande vis:
Hemma pratar jag somaliska med mina föräldrar och det har jag gjort sen jag var liten. Mina föräldrar tycker att jag lär mig svenska överallt i samhället som i skolan och träningen så därför tycker dom att jag ska prata somaliska hemma. Fast med mina syskon snackar jag svenska, det sker liksom automatiskt. Men det är viktigt att jag kan min kultur och mitt språk.
Gällande frågor kring förväntningar på det språkliga bruket förklarar samtliga ungdomar att de inte får prata svenska hemma men med syskonen pratas det svenska hemma för det är det som faller dem naturligt. IP2 förklarar detta vidare genom följande:
Även om jag kan prata ren svenska med lärare osv så betyder det ju inte att jag är svensk men det är liksom det som är önskvärt. Jag är noga med att prata somaliska med mina släktingar när jag är i Somalia men det betyder inte heller att jag inte är svensk, förstår du hur jag menar?.. asså jag pratar liksom med folk utifrån det som är förväntat av mig, ibland är det ordentlig svenska med lärare ibland är det ordentlig somaliska av familj och släktingar. Men med vänner spelar det ingen roll för då kan man mixa lite och snacka mer avslappnat jag behöver liksom inte imponera på någon, vi är alla chillare (skrattar).
Slutligen förklarar IP5 samma fenomen där han beskriver att det finns tydliga förväntningar på hur han ska prata med familj och vänner samt allmänna förväntningar på det språkliga bruket i vardagen. Han beskriver följande:
Jag vet att det finns förväntningar på hur jag ska prata, jag kan exempelvis inte prata svenska så som jag gör med mina lärare med mina föräldrar dom kan inte svenska (...) jag kan inte heller prata så som jag gör med mina vänner till mina föräldrar, vi får liksom inte svära osv hemma. Med familjen och lärare är jag mer respektfull, för jag vill inte göra mina föräldrar besvikna och att jag liksom inte kan mitt hemspråk. I detta tema kan vi se hur det språkliga bruket används som ett verktyg i ungdomarnas vardag. Språket används som ett verktyg för att navigera sig mellan kulturerna och de olika sociala arenorna, familj, jobb, skola och vänner. Det går att se mönster av ett kulturfrämjande beteende hos familjerna och hur ungdomarna med hjälp av språket kan uttrycka sig och framställa en bild av sig själva. Med familjerna är ungdomarna måna om att visa att de är somalier och går in i det rolltagandet och lever upp till rollförväntningarna. Väl ute i samhället är ungdomarna måna om att de behärskar det svenska språket för att inte
exkluderas från det svenska samhället. Detta går att likställa med Goffmans rollteori och hur individen lever upp till olika roller och förväntningar. Denna interaktion sker i samspel med publiken och för ungdomarna kan publiken likställas med lärare/familj, där de försöker övertyga familjen/lärare om sin roll i förhoppning på att de ska accepteras på ett visst sätt. Språket är väsentligt för utvecklandet av jaget då vi kan se hur detta tema går att relatera till Meads teori om språket och hur språket möjliggör det för oss människor att interagera med varandra. Intrycksstyrning är ett verktyg som individen använder sig av i sitt vardagliga bruk för att framhäva eller tona ner delar av sig själv. Genom intrycksstyrning kan man övertyga omgivningen av sitt rolltagande. Detta kan göras med kläder, kroppsspråk eller hur man talar med andra.
